Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen ävensom en i ämnet väckt motion.

1929-06-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:279, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen ävensom en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 279.

5

Nr 279.

Godkänd av första kammaren den 1 juni 1929.

Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående organisation av undersökningarna av

svenska landsmål, ortnamn och folkminnen ävensom en i

ämnet väckt motion.

(Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande nr 2.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har

Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, innefattande anslagen till

ecklesiastikdepartementet, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition

angående anslag till undersökning av svenska dialekter, ortnamn och folkminnen,

under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 beräkna för

ändamålet ett extra anslag av 4,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom en den 15 februari 1929 dagtecknad

proposition, nr 115, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels medgiva, att ledningen av undersökningarna av svenska landsmål,

ortnamn och folkminnen må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse

med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 15 februari 1929 angivit,

dels medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls-, ortnamnsoch

folkminnesundersökningarna må från och med den 1 juli 1929 inrättas

följande personliga tjänster, vilkas innehavare skola från allmänna indragningsstaten

åtnjuta avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna

i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

nämligen:

för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer såsom ledare av

folkmålsundersökningen, lönegraden B 30,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 279.

för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 28,

för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen,

lönegraden B 28,

för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom medarbetare

vid folkmålsundersökningen och ledare av det sydsvenska undersökningsområdet,

lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sablgren såsom

ledare av ortnamnsundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, lektorn, filosofie doktorn Karl Hilding Celander såsom

ledare av folkminnesundersökningen, lönegraden B 30,

för docenten, filosofie doktorn Carl Wilhelm von Sydow såsom medarbetare

vid folkminnesundersökningen, lönegraden B 28;

dels föreskriva, att nu nämnda personer skola vara skyldiga att i tilllämpliga

delar underkasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente

stadgade villkoren och bestämmelserna än även 1907 års lag angående

civila tjänstinnehavares rätt till pension jämte de i anslutning till

samma lag i pensionsbänseende utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän

vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen

börande verk;

dels medgiva, att Swenning och Celander må med familjepensionsrätt

kvarstå i statens pensionsanstalt efter den 1 juli 1929, med iakttagande

därvid att de skola tillhöra nämnda anstalt med oförändrat delaktighetsbelopp

samt med de rättigheter och skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma

delägare, som innehar befattning, med vilken är förenad skyldighet att

tillhöra anstalten;

dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa i samband

med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga arbeten å allmänna

indragningsstaten anvisa ett årligt belopp av 4,000 kronor, att utgå under

den tid, Sahlgren innehar sin ovan omförmälda personliga befattning;

dels ock till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa

namnregleringsärenden m. m. under åttonde huvudtiteln under rubrik M.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för budgelåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå enligt den fördelning

och i enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäl föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 253), däri hemställts, att riksdagen, med upptagande

i riksstaten för budgetåret 1929/1930 av anslag under enahanda rubriker

och till samma belopp som för innevarande år utgått till de olika ändamål,

som i propositionen nr 115 omförmälas, måtte avslå Eders Kungl.

Maj:ts ifrågavarande proposition.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 279.

7

Riksdagens vederbörande utskott har i vederbörlig ordning inhämtat

yttranden i här ifrågavarande ärende från statskontoret, i vad gällde organisationsfrågan,

och från allmänna civilförvaltningens lönenämnd, i vad

anginge de ifrågasatta tjänsternas placering i lönegrader och löneklasser.

De med anledning härav avgivna yttrandena äro såsom bilagor fogade vid

utskottets utlåtande; och vill riksdagen här hänvisa till desamma.

Ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande

allmogekulturen i dess olika yttringar är, såsom i statsrådsprotokollet

framhållits, en nationell angelägenhet av betydande mått. I viss utsträckning

har detta redan sedan länge blivit av statsmakterna behjärtat; såväl

genom anslag å riksstaten som genom beviljande av lotterimedel hava,

särskilt under de senaste åren, betydande belopp kommit dessa forskningsarbeten

tillgodo. Riksdagen har vidare genom sin skrivelse år 1919 hemställt

om verkställandet av en allsidig utredning om organiserandet av

insamlingen och utforskandet av den svenska allmogekulturen. Riksdagen

är medveten om att det i här föreliggande fråga kan anses föreligga fara

i dröjsmål och att det är hög tid, att åtgärder vidtagas för att stödja de

pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en systematisk och

målmedveten ledning.

Riksdagen kan emellertid, trots att riksdagen sålunda delar de synpunkter,

som föranlett framläggandet för riksdagen av här föreliggande

förslag, icke ansluta sig till detsamma. Trots den betydande nedskärning,

som den av 1923 års sakkunniga, den s. k. folkminneskommittén, föreslagna

organisationen undergått, förefaller det riksdagen, som om denna

organisation ännu i Eders Kungl. Maj:ts förslag bibehållits i en alltför

vidlyftigt tilltagen form. Kostnaderna för de olika nämnderna hava visserligen

nedbringats till ett minimum, då alla andra kostnader än resekostnads-

och traktamentsersättningar borttagits. Men det förefaller dock riksdagen,

som om det i vart fall borde göras till föremål för ytterligare

prövning, huruvida icke organisationen skulle kunna ytterligare förenklas.

Eders Kungl. Maj:t har vidare, i anslutning till 1928 års sakkunnigas,

de s. k. folktraditionssakkunnigas förslag, föreslagit, att den för forskningsarbetena

nödvändiga vetenskapliga ledningen skulle fast anställas och bekostas

med statsmedel. Då ifrågavarande folktraditionsundersökningar

vore av den natur, att de måste tänkas vara väsentligen slutförda inom

en begränsad tid, har nu föreslagits, att de personer, åt vilka den vetenskapliga

ledningen skulle anförtros, borde placeras å allmänna indragningsstaten.

Härigenom skulle åt de förtjänta vetenskapsidkare, vilka av Eders

Kungl. Maj:t föreslagits i enlighet med de folktraditionssakkunnigas förslag,

beredas önskvärd säkerhet i anställnings- och pensionsvillkor, på

samma gång som man undveke de svårigheter, som bleve förenade med

tjänsternas uppförande på ordinarie stat.

I motionen I: 253 har framhållits, att det måste ingiva betänkligheter.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 279.

att innehavarna av de olika befattningarna inom den tilltänkta organisationen

de facto skola utses av riksdagen. Det kan, framhålles det i motionen,

under dessa förhållanden svårligen sägas råda full visshet därom, att

just de föreslagna personerna äro de enda, som därvid rättvisligen böra

komma under övervägande.

Statskontoret har i sitt i ärendet avgivna utlåtande framhållit, att för

fall sådana som det nu förevarande snarare brukade vidtagas anordningen

med inrättande av tjänster å extra stat, men att några större betänkligheter

knappast borde möta mot vidtagande av den föreslagna anordningen.

Riksdagen kan icke undgå att dela de betänkligheter, som framförts

mot förslaget att uppföra de vetenskapliga ledarbefattningarna på allmänna

indragningsstaten. En anordning av detta slag har, som jämväl statskontoret

framhållit, huvudsakligen kommit till användning endast när det

gällt att vid en statsinstitution binda en arbetskraft, som dokumenterat

sig såsom utomordentligt skicklig på ett visst verksamhetsområde, vilket

annars ej ansetts böra få särskild företrädare vid institutionen i fråga.

Riksdagen vill ingalunda förneka önskvärdheten av att befattningarna

som ledare av undersökningarna gives en fastare karaktär, så att de för

sagda befattningar lämpligaste personerna må finna det fördelaktigt att

åtaga sig befattningarna och kvarstå vid desamma, så länge undersökningarna

pågå. Av vikt är vidare, att dessa befattningar icke gives sådan

karaktär, att de komma att kvarbliva efter den tid — 15 å 20 år — som

beräknats för undersökningarnas slutförande. Med hänsyn till vad nyss

anförts finner riksdagen det dock vara önskvärt, att en förnyad undersökning

vidtages beträffande möjligheterna av att på ett annat sätt än av

Eders Kungl Maj:t föreslagits skapa den önskvärda tryggheten för de erforderliga

befattningshavarna. I samband härmed torde jämväl till förnyad

prövning böra upptagas frågan, huruvida ett så stort antal befattningar,

som av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagits, är oundgängligen erforderligt

för ledningen av insamlingsarbetena och för det insamlade materialets

nödtorftiga bearbetning under insamlingstiden.

Vad så slutligen själva undersökningsarbetet beträffar, hava 1928 års

sakkunniga förutsatt, att detsamma, liksom under senare år varit fallet,

jämväl i fortsättningen skulle bekostas med lotterimedel. Den sammanlagda

årliga summa, som härtill krävdes, skulle — enligt uppgifter från

respektive undersökningscentraler — belöpa sig till 342,000 kronor.

Departementschefen håller före, att det för närvarande varken är möjligt

eller lämpligt att framlägga en mera detaljerad plan beträffande dessa

medel, utan det torde få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att framdeles

efter årliga framställningar av vederbörande institutioner besluta om anvisande

av lotterimedel till de olika ändamålen.

Riksdagen kan icke finna annat än att de krav, som från de olika

undersökningscentralernas sida framställts för här ifrågavarande ändamål,

äro synnerligen vittgående. Det synes, som om, innan riksdagen går

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 279.

9

in för att skapa större fasthet i ledningen och organisationen av insamlingsarbetena,

om möjligt någon närmare utredning borde ske beträffande

de kostnader, som själva undersöknings- och fältarbetena komma

att draga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts har riksdagen icke funnit sig kunna

bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.

Däremot är det enligt riksdagens mening önskvärt, att en förnyad utredning

om organiserandet av här ifrågavarande undersökningar med det

snaraste kommer till stånd.

Riksdagen vill alltså hos Eders Kungl. Maj:t hemställa om verkställandet

av en dylik utredning. Då, såsom förut påpekats, här ifrågavarande insamlingsarbeten

äro av brådskande natur, torde det vara att hoppas, att

det skall bliva möjligt att framlägga på denna utredning grundat förslag

redan för 1930 års riksdag.

I motionen I: 253 har hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptaga anslag under enahanda rubriker

och till samma belopp som för innevarande år utgått till de olika ändamål,

som i propositionen nr 115 omförmälas.

Dessa anslag äro följande:

1) i det under åttonde huvudtiteln E. Universiteten, den medicinska

undervisningen m. m.: Lunds universitet upptagna anslaget å 53,835

kronor till avlöningsförmåner för vissa extra-ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. ingår ett anslag till bidrag till utgifter för

en stiftelse vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning å

9.000 kronor;

2) under M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. upptagas

vidare

dels till ortnamnskommitténs sekreterare m. m. ett extra anslag av

8.000 kronor,

dels till systematisk undersökning av svenska folkmål ett extra reservationsanslag

av 28,650 kronor,

dels ock till systematisk undersökning av sydsvenska folkmål ett extra

reservationsanslag av 3,500 kronor.

Riksdagen har beslutat att, med bifall till sagda motion, för budgetåret

1929/1930 för ovannämnda ändamål bevilja anslag med enahanda

belopp som under innevarande budgetår.

I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen

I. anmäla, att riksdagen, med bifall härutinnan till motionen 1:253,

avslagit Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 115,

II. hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad

utredning angående organisationen av undersökningarna av svenska landsmål,

ortnamn oeh folkminnen ävensom att på denna utredning grundat

förslag om möjligt måtte föreläggas 1930 års riksdag,

Bihang till riksdagens protokoll 1929. H samt. Nr 277—280. 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 279.

in. anmäla, att riksdagen, med bifall härutinnan till ovanberörda motion

I: 253, under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels under rubrik B. Universiteten, den medicinska undervisningen

m. m.: Lunds universitet till bidrag till utgifter för en stiftelse vid

universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning ett extra anslag av

9.000 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

bestämma;

dels under rubrik M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst

m. m. till arvode under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 åt ortnamnskommitténs

sekreterare med erforderliga biträden ett extra anslag av

8.000 kronor;

dels under sistnämnda rubrik till fortsatt systematisk undersökning av

svenska folkmål ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

bestämma;

dels ock under samma rubrik till systematisk undersökning av sydsvenska

folkmål ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor,

att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

bestämma.

Stockholm den 1 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.