Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen ävensom en i ämnet väckt motion.
1929-06-01 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:279, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående organisation av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och folkminnen ävensom en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 279.
5
Nr 279.
Godkänd av första kammaren den 1 juni 1929.
Godkänd av andra kammaren den 1 juni 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående organisation av undersökningarna av
svenska landsmål, ortnamn och folkminnen ävensom en i
ämnet väckt motion.
(Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande nr 2.)
Till Konungen.
Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har
Eders Kungl. Maj:t under åttonde huvudtiteln, innefattande anslagen till
ecklesiastikdepartementet, föreslagit riksdagen att, i avbidan på proposition
angående anslag till undersökning av svenska dialekter, ortnamn och folkminnen,
under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 beräkna för
ändamålet ett extra anslag av 4,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t genom en den 15 februari 1929 dagtecknad
proposition, nr 115, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
dels medgiva, att ledningen av undersökningarna av svenska landsmål,
ortnamn och folkminnen må organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad departementschefen i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
för den 15 februari 1929 angivit,
dels medgiva, att för ledningen av och arbetet vid folkmåls-, ortnamnsoch
folkminnesundersökningarna må från och med den 1 juli 1929 inrättas
följande personliga tjänster, vilkas innehavare skola från allmänna indragningsstaten
åtnjuta avlöning på sätt nedan sägs enligt bestämmelserna
i gällande avlöningsreglemente för befattningshavare vid statsdepartement
och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,
nämligen:
för docenten, filosofie doktorn Anders Herman Geijer såsom ledare av
folkmålsundersökningen, lönegraden B 30,
6
Riksdagens skrivelse Nr 279.
för docenten, filosofie doktorn Johan Alfred Götlind såsom medarbetare
vid folkmålsundersökningen, lönegraden B 28,
för filosofie doktorn Lars Levander såsom medarbetare vid folkmålsundersökningen,
lönegraden B 28,
för lektorn, filosofie doktorn Sven Julius Swenning såsom medarbetare
vid folkmålsundersökningen och ledare av det sydsvenska undersökningsområdet,
lönegraden B 30,
för docenten, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sablgren såsom
ledare av ortnamnsundersökningen, lönegraden B 30,
för docenten, lektorn, filosofie doktorn Karl Hilding Celander såsom
ledare av folkminnesundersökningen, lönegraden B 30,
för docenten, filosofie doktorn Carl Wilhelm von Sydow såsom medarbetare
vid folkminnesundersökningen, lönegraden B 28;
dels föreskriva, att nu nämnda personer skola vara skyldiga att i tilllämpliga
delar underkasta sig ej mindre de i nyssberörda avlöningsreglemente
stadgade villkoren och bestämmelserna än även 1907 års lag angående
civila tjänstinnehavares rätt till pension jämte de i anslutning till
samma lag i pensionsbänseende utfärdade bestämmelserna för vissa tjänstemän
vid statsdepartement och andra till den civila statsförvaltningen
börande verk;
dels medgiva, att Swenning och Celander må med familjepensionsrätt
kvarstå i statens pensionsanstalt efter den 1 juli 1929, med iakttagande
därvid att de skola tillhöra nämnda anstalt med oförändrat delaktighetsbelopp
samt med de rättigheter och skyldigheter i övrigt, vilka tillkomma
delägare, som innehar befattning, med vilken är förenad skyldighet att
tillhöra anstalten;
dels till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa i samband
med ortnamnsforskningen stående vetenskapliga arbeten å allmänna
indragningsstaten anvisa ett årligt belopp av 4,000 kronor, att utgå under
den tid, Sahlgren innehar sin ovan omförmälda personliga befattning;
dels ock till bestridande av ortnamnsnämndens kostnader för vissa
namnregleringsärenden m. m. under åttonde huvudtiteln under rubrik M.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. för budgelåret 1929/1930
anvisa ett extra anslag av 2,500 kronor, att utgå enligt den fördelning
och i enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna
skäl föreskriva.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 253), däri hemställts, att riksdagen, med upptagande
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 av anslag under enahanda rubriker
och till samma belopp som för innevarande år utgått till de olika ändamål,
som i propositionen nr 115 omförmälas, måtte avslå Eders Kungl.
Maj:ts ifrågavarande proposition.
Riksdagens skrivelse Nr 279.
7
Riksdagens vederbörande utskott har i vederbörlig ordning inhämtat
yttranden i här ifrågavarande ärende från statskontoret, i vad gällde organisationsfrågan,
och från allmänna civilförvaltningens lönenämnd, i vad
anginge de ifrågasatta tjänsternas placering i lönegrader och löneklasser.
De med anledning härav avgivna yttrandena äro såsom bilagor fogade vid
utskottets utlåtande; och vill riksdagen här hänvisa till desamma.
Ett utforskande av den gamla svenska, i traditionen ännu fortlevande
allmogekulturen i dess olika yttringar är, såsom i statsrådsprotokollet
framhållits, en nationell angelägenhet av betydande mått. I viss utsträckning
har detta redan sedan länge blivit av statsmakterna behjärtat; såväl
genom anslag å riksstaten som genom beviljande av lotterimedel hava,
särskilt under de senaste åren, betydande belopp kommit dessa forskningsarbeten
tillgodo. Riksdagen har vidare genom sin skrivelse år 1919 hemställt
om verkställandet av en allsidig utredning om organiserandet av
insamlingen och utforskandet av den svenska allmogekulturen. Riksdagen
är medveten om att det i här föreliggande fråga kan anses föreligga fara
i dröjsmål och att det är hög tid, att åtgärder vidtagas för att stödja de
pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en systematisk och
målmedveten ledning.
Riksdagen kan emellertid, trots att riksdagen sålunda delar de synpunkter,
som föranlett framläggandet för riksdagen av här föreliggande
förslag, icke ansluta sig till detsamma. Trots den betydande nedskärning,
som den av 1923 års sakkunniga, den s. k. folkminneskommittén, föreslagna
organisationen undergått, förefaller det riksdagen, som om denna
organisation ännu i Eders Kungl. Maj:ts förslag bibehållits i en alltför
vidlyftigt tilltagen form. Kostnaderna för de olika nämnderna hava visserligen
nedbringats till ett minimum, då alla andra kostnader än resekostnads-
och traktamentsersättningar borttagits. Men det förefaller dock riksdagen,
som om det i vart fall borde göras till föremål för ytterligare
prövning, huruvida icke organisationen skulle kunna ytterligare förenklas.
Eders Kungl. Maj:t har vidare, i anslutning till 1928 års sakkunnigas,
de s. k. folktraditionssakkunnigas förslag, föreslagit, att den för forskningsarbetena
nödvändiga vetenskapliga ledningen skulle fast anställas och bekostas
med statsmedel. Då ifrågavarande folktraditionsundersökningar
vore av den natur, att de måste tänkas vara väsentligen slutförda inom
en begränsad tid, har nu föreslagits, att de personer, åt vilka den vetenskapliga
ledningen skulle anförtros, borde placeras å allmänna indragningsstaten.
Härigenom skulle åt de förtjänta vetenskapsidkare, vilka av Eders
Kungl. Maj:t föreslagits i enlighet med de folktraditionssakkunnigas förslag,
beredas önskvärd säkerhet i anställnings- och pensionsvillkor, på
samma gång som man undveke de svårigheter, som bleve förenade med
tjänsternas uppförande på ordinarie stat.
I motionen I: 253 har framhållits, att det måste ingiva betänkligheter.
8
Riksdagens skrivelse Nr 279.
att innehavarna av de olika befattningarna inom den tilltänkta organisationen
de facto skola utses av riksdagen. Det kan, framhålles det i motionen,
under dessa förhållanden svårligen sägas råda full visshet därom, att
just de föreslagna personerna äro de enda, som därvid rättvisligen böra
komma under övervägande.
Statskontoret har i sitt i ärendet avgivna utlåtande framhållit, att för
fall sådana som det nu förevarande snarare brukade vidtagas anordningen
med inrättande av tjänster å extra stat, men att några större betänkligheter
knappast borde möta mot vidtagande av den föreslagna anordningen.
Riksdagen kan icke undgå att dela de betänkligheter, som framförts
mot förslaget att uppföra de vetenskapliga ledarbefattningarna på allmänna
indragningsstaten. En anordning av detta slag har, som jämväl statskontoret
framhållit, huvudsakligen kommit till användning endast när det
gällt att vid en statsinstitution binda en arbetskraft, som dokumenterat
sig såsom utomordentligt skicklig på ett visst verksamhetsområde, vilket
annars ej ansetts böra få särskild företrädare vid institutionen i fråga.
Riksdagen vill ingalunda förneka önskvärdheten av att befattningarna
som ledare av undersökningarna gives en fastare karaktär, så att de för
sagda befattningar lämpligaste personerna må finna det fördelaktigt att
åtaga sig befattningarna och kvarstå vid desamma, så länge undersökningarna
pågå. Av vikt är vidare, att dessa befattningar icke gives sådan
karaktär, att de komma att kvarbliva efter den tid — 15 å 20 år — som
beräknats för undersökningarnas slutförande. Med hänsyn till vad nyss
anförts finner riksdagen det dock vara önskvärt, att en förnyad undersökning
vidtages beträffande möjligheterna av att på ett annat sätt än av
Eders Kungl Maj:t föreslagits skapa den önskvärda tryggheten för de erforderliga
befattningshavarna. I samband härmed torde jämväl till förnyad
prövning böra upptagas frågan, huruvida ett så stort antal befattningar,
som av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagits, är oundgängligen erforderligt
för ledningen av insamlingsarbetena och för det insamlade materialets
nödtorftiga bearbetning under insamlingstiden.
Vad så slutligen själva undersökningsarbetet beträffar, hava 1928 års
sakkunniga förutsatt, att detsamma, liksom under senare år varit fallet,
jämväl i fortsättningen skulle bekostas med lotterimedel. Den sammanlagda
årliga summa, som härtill krävdes, skulle — enligt uppgifter från
respektive undersökningscentraler — belöpa sig till 342,000 kronor.
Departementschefen håller före, att det för närvarande varken är möjligt
eller lämpligt att framlägga en mera detaljerad plan beträffande dessa
medel, utan det torde få ankomma på Eders Kungl. Maj:t att framdeles
efter årliga framställningar av vederbörande institutioner besluta om anvisande
av lotterimedel till de olika ändamålen.
Riksdagen kan icke finna annat än att de krav, som från de olika
undersökningscentralernas sida framställts för här ifrågavarande ändamål,
äro synnerligen vittgående. Det synes, som om, innan riksdagen går
Riksdagens skrivelse Nr 279.
9
in för att skapa större fasthet i ledningen och organisationen av insamlingsarbetena,
om möjligt någon närmare utredning borde ske beträffande
de kostnader, som själva undersöknings- och fältarbetena komma
att draga.
Med hänsyn till vad sålunda anförts har riksdagen icke funnit sig kunna
bifalla Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda förslag.
Däremot är det enligt riksdagens mening önskvärt, att en förnyad utredning
om organiserandet av här ifrågavarande undersökningar med det
snaraste kommer till stånd.
Riksdagen vill alltså hos Eders Kungl. Maj:t hemställa om verkställandet
av en dylik utredning. Då, såsom förut påpekats, här ifrågavarande insamlingsarbeten
äro av brådskande natur, torde det vara att hoppas, att
det skall bliva möjligt att framlägga på denna utredning grundat förslag
redan för 1930 års riksdag.
I motionen I: 253 har hemställts, bland annat, att riksdagen måtte i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptaga anslag under enahanda rubriker
och till samma belopp som för innevarande år utgått till de olika ändamål,
som i propositionen nr 115 omförmälas.
Dessa anslag äro följande:
1) i det under åttonde huvudtiteln E. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.: Lunds universitet upptagna anslaget å 53,835
kronor till avlöningsförmåner för vissa extra-ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. ingår ett anslag till bidrag till utgifter för
en stiftelse vid universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning å
9.000 kronor;
2) under M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m. upptagas
vidare
dels till ortnamnskommitténs sekreterare m. m. ett extra anslag av
8.000 kronor,
dels till systematisk undersökning av svenska folkmål ett extra reservationsanslag
av 28,650 kronor,
dels ock till systematisk undersökning av sydsvenska folkmål ett extra
reservationsanslag av 3,500 kronor.
Riksdagen har beslutat att, med bifall till sagda motion, för budgetåret
1929/1930 för ovannämnda ändamål bevilja anslag med enahanda
belopp som under innevarande budgetår.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksdagen
I. anmäla, att riksdagen, med bifall härutinnan till motionen 1:253,
avslagit Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 115,
II. hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad
utredning angående organisationen av undersökningarna av svenska landsmål,
ortnamn oeh folkminnen ävensom att på denna utredning grundat
förslag om möjligt måtte föreläggas 1930 års riksdag,
Bihang till riksdagens protokoll 1929. H samt. Nr 277—280. 2
10
Riksdagens skrivelse Nr 279.
in. anmäla, att riksdagen, med bifall härutinnan till ovanberörda motion
I: 253, under åttonde huvudtiteln för budgetåret 1929/1930 anvisat
dels under rubrik B. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.: Lunds universitet till bidrag till utgifter för en stiftelse vid
universitetet i Lund för svensk folkminnesforskning ett extra anslag av
9.000 kronor,
att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
bestämma;
dels under rubrik M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst
m. m. till arvode under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 åt ortnamnskommitténs
sekreterare med erforderliga biträden ett extra anslag av
8.000 kronor;
dels under sistnämnda rubrik till fortsatt systematisk undersökning av
svenska folkmål ett extra reservationsanslag av 28,650 kronor,
att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
bestämma;
dels ock under samma rubrik till systematisk undersökning av sydsvenska
folkmål ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor,
att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
bestämma.
Stockholm den 1 juni 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.