Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen av statens inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1929-06-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:287, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen av statens inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 287.
3
Nr 287.
Godkänd av första kammaren den 5 juni 1929.
Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen
av statens inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 148.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Mers
Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet
över finansärenden samma dag, (Inkomsterna. Statens produktiva
fonder) föreslagit riksdagen upptaga inkomsttiteln »statens aktier», i vad
angår statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, på följande sätt:
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ................................ 13,850,000 kronor.
Vidare har Eders Kungl. Maj:t i omförmälda proposition, under åberopande
av statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda dag, (utgifter för kapitalökning,
bil. 3) föreslagit riksdagen att till avbetalning av statsskulden anvisa
4
Riksdagens skrivelse Nr 287.
visst belopp, varav för avsättning till fonden för statsskuldens amortering,
bland annat, ett förslagsanslag å 1,800,000 kronor av statens inkomst från
Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.
I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande båda förslag har riksdagen
till behandling förehaft, bland annat, en inom riksdagen väckt motion
(1:141), däri hemställts, att riksdagen ville för sin del besluta att i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptaga under B. Inkomster av statens
produktiva fonder, II. Statens aktier, 1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag
11,700,000 kronor.
Redan av 1926 års riksdag har beträffande statens järnvägar och statens
vattenfallsverk uttalats, att om å ena sidan det framstode som en faktor av
stor betydelse för landets ekonomiska liv, att trafiktaxorna ej bleve onormalt
betungande, man dock å andra sidan ur statsfinansiell synpunkt måste fasthålla
kraven på förräntning av det nedlagda kapitalet, åtminstone i vad
detta vore att hänföra till lånemedel. Ansvaret för att dessa håda betingelser
uppfylldes finge i första hand anses åvila vederbörande verksstyrelser.
I betraktande av senaste årtiondets enastående ekonomiska omkastningar
syntes dock förklarligt, om härvid statsmakternas medverkan till
genomförande av vissa nedskrivningsåtgärder påkallades. I sin skrivelse
rörande det nya malmavtalet framhöll 1927 års riksdag, under erinran om
dessa uttalanden, önskvärdheten av att en avsevärd del av statens inkomster
från malmbolaget årligen bleve använd till avbetalning av oräntabla delar
av det lånekapital, som nedlagts i statens järnvägsanläggningar, varigenom
ränteanspråken på statens järnvägar i motsvarande mån skulle minskas.
Dessa synpunkter hava ytterligare utvecklats av 1928 års riksdag.
Trots att transportavgifterna vid statens järnvägar alltjämt måste hållas
på en nivå med över 100 procent överstigande 1913 års taxor, kunna dock förrän
tningskraven ej i fråga om det upplånade kapitalet för närvarande uppfyllas.
Bokförda värdet av statsbaneegendomen vid 1928 års utgång uppgick
till 1,120 miljoner kronor, varav 915 miljoner kronor beräknats utgöra
lånemedel. För täckande av räntan å detta belopp, uppskattad till 43.5
miljoner kronor, beräknas vad 1929 beträffar finnas — under förutsättning
av oförändrade taxor — tillgängligt ett överskott av 40.5 miljoner kronor.
Den uppkommande bristen i förräntningen skulle alltså uppgå till 3 miljoner
kronor. Enligt de av Eders Kungl. Maj:t hösten 1928 givna direktiven
för taxeutredningen skulle den blivande taxan få beräknas medföra en ytterligare
inkomstminskning av 8.5 miljoner kronor, varvid alltså ovannämnda
brist skulle stiga till 11.5 miljoner kronor.
Huvudanledningen till att statens järnvägar för närvarande uppvisa ett
så otillfredsställande ekonomiskt resultat, får anses vara, att dessa belastas
med visst oräntabelt kapital, nämligen dels sådant som nedlagts i vissa
Riksdagens skrivelse Nr 287. 5
banor, vilka ej giva någon avkastning, dels ock sådant som under krisåren
med då rådande abnormt låga penningvärde investerats i vissa statsbaneanläggningar.
Järnvägsstyrelsen har funnit förhållandena motivera, att 240 miljoner
kronor, utgörande dylikt överkapital, avskrivas. 1928 års riksdag har —
utan att dock taga ställning till själva skäligheten av det sålunda angivna
beloppet — uttalat sig för att viss del av mervinsten från malmbolaget
tages i anspråk för detta ändamål. I samband härmed förordade riksdagen,
att berörda avskrivning tekniskt ordnades sålunda, att det för avskrivning
beräknade beloppet bleve uppfört såsom en särskild fond, lämpligen benämnd
statens järnvägars avskrivningsfond, som skulle förräntas och amorteras med
statens utdelning från malmbolaget.
I fråga om avskrivningens genomförande har riksgäldskontoret — utgående
ifrån att järnvägsstyrelsens beräkning bleve godtagen — anfört, att
av verkställda amorteringar å av riksgäldskontoret upptagna statslån ett
belopp av 100 miljoner kronor kunde anses vara disponibelt för avskrivning
av det i statens järnvägar nedlagda lånekapitalet, vilket belopp alltså omedelbart
kunde avföras från statens järnvägars lånekapital. Beträffande återstående
belopp, 140 miljoner kronor, hava fullmäktige förordat, att malminkomsterna
tagas i anspråk för förräntning och amortering under 30 år,
för vilket ändamål erfordrades en annuitet av 8.5 9 miljoner kronor.
Departementschefen har förordat den förstnämnda amorteringen med ett
belopp av 100 miljoner kronor, dock jämkat till att motsvara det belopp, vartill
amorteringen uppginge vid slutet av budgetåret 1929/1930. I fråga om
malminkomsternas användande för avskrivning har departementschefen —
med betonande av ordalydelsen i riksdagens skrivelse 1928, däri kräves viss
användning av »merinkomsten av en förökad exploatering av landets malmkapital»
uttalat den uppfattningen, att avgörande för beräkningen av
denna merinkomst borde vara ökningen av de brutna kvantiteterna. Enligt
viss beräkning fastställer departementschefen den för nästa budgetår disponibla
merinkomsten av malmbrytning till 1.8 miljoner kronor. För följande
år anser departementschefen på anförda grunder lämpligt att begränsa kalkylen
till en period till och med 1936, och det antagandet uttalas, att den intill
den nämnda tidpunkten samlade merinkomsten kunde beräknas till upp
emot ett tjugutal miljoner kronor. I vidare mån än sålunda angivits, avvisar
departementschefen användande av malminkomster för avskrivning av
statens järnvägars lånekapital.
Beträffande formen för avskrivningens genomförande erinrar departementschefen,
att omflyttning i statens järnvägars räkenskaper från lånekapital till
kapital uppkommet av andra statsinkomster av belopp, motsvarande förutberörda
amortering av statsskulden, lärer ankomma på Eders Kungl. Maj:ts
förfogande. I fråga om malminkomsterna avstyrker departementschefen riksgäldsfullmäktiges
liksom ock statskontorets förslag om uppläggande av sär
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 287.
skild avskrivningsfond för statens järnvägar och förordar — i anslutning
till förslag av riksräkenskapsverket — att avsättningarna ingå i fonden för
statsskuldens amortering samt att i statens järnvägars räkenskaper en uppdelning
sker av det investerade kapitalet i lånekapital och annat kapital.
Riksdagen vill för sin del förorda, att en avskrivning av statens järnvägars
lånekapital verkställes vid utgången av år 1929 med beloppet av gjorda
amorteringar å statsskulden, vilket belopp i enlighet med riksgäldsfullmäktiges
förslag synes böra fastställas till 100 miljoner kronor.
Vad därefter angår omfattningen av järnvägskapitalets avskrivning
medelst användning för ändamålet av malminkomster, vill riksdagen ej
förneka, att den av departementschefen återgivna satsen i 1928 års riksdagsskrivelse
kan giva formellt stöd åt den framställda meningen. Men riksdagen
vill hävda, att det varit riksdagens mening, att malminkomsten —
såsom jämväl torde bestyrkas av 1927 års riksdagsskrivelse i malmavtalsfrågan
— skulle, i vidsträcktare omfattning än som av departementschefen
föreslås, användas till avskrivning av statens järnvägars oräntabla kapital.
Det gäller då först att söka fastställa beloppet av detta oräntabla kapital.
Järnvägsstyrelsen har från vissa utgångspunkter, såsom ovan erinrats, kommit
till en summa av 240 miljoner kronor. Riksdagen 1928 har i sin skrivelse
i ämnet lämnat å sido frågan om skäligheten av denna beräkning, och de
numera i ärendet hörda ämbetsverken hava utgått från antagandet, att beräkningen
blev godtagen. Det vill synas riksdagen, som om — bortsett från
tidigare från järnvägsstyrelsen åberopade skäl, som hänförde sig till att
statens järnvägars intressen åsidosatts vid det nya malmavtalet — järnvägsstyrelsens
beräkning vunne stöd av det nuvarande driftresultatet sammanställt
med den inverkan, som måste förväntas av taxenedsättningen. Vid
beräkning av ränta å hela det nuvarande lånekapitalet, 915 miljoner kronor,
förefinnes enligt senaste driftresultat ett förräntningsunderskott av cirka 3
miljoner kronor. Taxenedsättningen beräknas av Eders Kungl. Maj:t till 8.5
miljoner kronor för år. Bristen skulle vid nuvarande driftresultat alltså
komma att uppgå till omkring 11.5 miljoner kronor. Riksdagen, som ej
finner skäl att frångå sitt tidigare framställda krav på järnvägskapitalets
förräntning, anser alltså, att taxenedsättningens genomförande bör förbindas
med en nedsättning av statens järnvägars lånekapital i vidare omfattning
än departementschefen tillstyrkt. Enligt riksgäldskontorets beräkning skulle
för förräntning och amortering under 30 år av 140 miljoner kronor
erfordras en annuitet av 8.5 9 miljoner kronor på sätt framgår av
nedanstående tabell.
Riksdagens skrivelse Nr 287.
7
Plan för amortering av 140,000,000 kronor under 30 år elter en räntefot av
4 V2 procent.
1 r
Annuitet
Kapital-
Ränta
Kapital
återstod
1 ..............................
8,594,816
6,300,000
!
2,294,816
140,000,000
137,705,184
2 ..............................
8,594,816
6,196,733
2,398,083
135,307,101
3 .............................
8,594,816
6,088,820
2,505,996
132,801,105
4 ..............................
8,594,816
5,976,050
2,618,766
130,182,339
5 ..............................
8,594,816
5,858,205
2,736,611
127,445,728
6 ..............................
8,594,816
5,735,058
2,859,758
124,585,970 J
7 ..............................
8,594,816
5,606,369
2,988,447
121,597,523 j
8 ..............................
8,594,816
5,471,889
3,122,927
118,474,596
9 ..............................
8,594,816
5,331,357
3,263,459
115,211,137 j
10 ..............................
8,594,816
5,184,501
3,410,315
111,800,822 |
11 ..............................
8,594,816
5,031,037
3,563,779
108,237,043 [
12 .............................
8,594,816
8,594,816
4,870,667
4,703,080
3,724,149
3,891,736
104,512,894 |
100,621,158
13 ..............................
14 .............................
8,594,816
4,527,952
4,066,864
96,554,294
15 .............................
8,594,816
4,344,943
4,249,873
92,304,421
16 ..............................
8,594,816
4,153,699
4,441,117
87,863,304
17 ..............................
8,594,816
3,953,849
4,640,967
83,222,337
18 ..............................
8,594,816
3,745,005
4,849,811
78,372,526
19 ..............................
8,594,816
3,526,764
5,068,052
73,304,474
20 ..............................
8,594,816
3,298,701
5,296,115
68,008,359
21 ..............................
8,594,816
3,060,376
5,534,440
62,473,919
22 ..............................
8,594,816
3,811,326
5,783.490
56,690,429
23 .............................
8,594,816
2,551,069
6,043,747
50,646,682
24 ..............................
8,594,816
2,279,101
6,315,715
44,330,967
25 ..............................
8,594,816
1,994,894
6,599,922
37,731,045
26 .............................
8,594,816
1,697,897
6,896,919
30,834,126
27 ..............................
8,594,816
1,387,536
7,207,280
23,626,846
28 ..............................
8,594,816
1,063,208
7,531,608
16,095,238
29 .............................
8,594,816
724,288
7,870,528
8,224,710
30 ..............................
8,594.822
370,112
8,224,710
—
257,844,486
117,844,486
140,000,000
Ifrågavarande annuitet skulle ersätta den minskning i statens järnvägars
inkomster, som uppstår i följd av taxenedsättningen. En särskild beräkning
av räntedelen av denna annuitet bör ej påkallas, enär ju räntan inrymmes
under statsskuldsräntan. Endast avsättningen av respektive amorteringsbelopp
skulle bliva synlig i budgeten. Riksdagen anser, att dylik avsättning
8
Riksdagens skrivelse Nr 287.
bör framdeles beräknas, och föreslår alltså, att för budgetåret 1929/1930
upptages en avsättning för ifrågavarande kapitalamortering, i runt tal beräknad
till 2,300,000 kronor. Riksdagen vill i detta sammanhang vidare
framhålla, att under nästa budgetår 1880 års statslån blir slutamorterat,
varav följer, att utgiften för annuitet för detta lån, 5.6 miljoner kronor,
kommer att utgå ur budgeten och sålunda bliva disponibel för annat amorteringssyfte.
I fråga om de skilda meningar, som yppats angående det tekniska genomförandet
av avskrivningen, inskränker sig riksdagen till uttalande av önskemålet,
att den blivande anordningen skall tillgodose behovet av det investerade
kapitalets redovisning i full omfattning.
Statsverkets vinst för nästkommande budgetår från Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag har i statsverkspropositionen beräknats till 13,850,000 kronor.
Enligt riksdagens vederbörande utskott från finansdepartementet tillhandakomna
upplysningar bör man dock ej räkna med ett högre vinstbelopp än
12,475,000 kronor, vilket torde i riksstaten böra uppföras såsom inkomst av
statens ifrågavarande aktier.
Vad angår de i motionen I: 141 framförda erinringarna emot beräkningen
av malminkomsten, finner riksdagen, att tillräckligt underlag för en rubbning
i övrigt av den gjorda beräkningen ej blivit förebragt.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under statens aktier upptagit
inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till ett belopp av
12,475,000 kronor;
dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under utgifter för kapitalökning
och rubrik avbetalning å statsskulden anvisat ett anslag av 2,300,000
kronor till nedskrivning av statens järnvägars icke räntabla kapital.
Stockholm den 5 juni 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.