Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen av statens inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1929-06-05 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:287, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen av statens inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 287.

3

Nr 287.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1929.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen framställda förslag angående beräkningen

av statens inkomst från Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 148.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Mers

Kungl. Maj:t, under åberopande av det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

över finansärenden samma dag, (Inkomsterna. Statens produktiva

fonder) föreslagit riksdagen upptaga inkomsttiteln »statens aktier», i vad

angår statens aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag, på följande sätt:

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag ................................ 13,850,000 kronor.

Vidare har Eders Kungl. Maj:t i omförmälda proposition, under åberopande

av statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda dag, (utgifter för kapitalökning,

bil. 3) föreslagit riksdagen att till avbetalning av statsskulden anvisa

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 287.

visst belopp, varav för avsättning till fonden för statsskuldens amortering,

bland annat, ett förslagsanslag å 1,800,000 kronor av statens inkomst från

Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande båda förslag har riksdagen

till behandling förehaft, bland annat, en inom riksdagen väckt motion

(1:141), däri hemställts, att riksdagen ville för sin del besluta att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptaga under B. Inkomster av statens

produktiva fonder, II. Statens aktier, 1. Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag

11,700,000 kronor.

Redan av 1926 års riksdag har beträffande statens järnvägar och statens

vattenfallsverk uttalats, att om å ena sidan det framstode som en faktor av

stor betydelse för landets ekonomiska liv, att trafiktaxorna ej bleve onormalt

betungande, man dock å andra sidan ur statsfinansiell synpunkt måste fasthålla

kraven på förräntning av det nedlagda kapitalet, åtminstone i vad

detta vore att hänföra till lånemedel. Ansvaret för att dessa håda betingelser

uppfylldes finge i första hand anses åvila vederbörande verksstyrelser.

I betraktande av senaste årtiondets enastående ekonomiska omkastningar

syntes dock förklarligt, om härvid statsmakternas medverkan till

genomförande av vissa nedskrivningsåtgärder påkallades. I sin skrivelse

rörande det nya malmavtalet framhöll 1927 års riksdag, under erinran om

dessa uttalanden, önskvärdheten av att en avsevärd del av statens inkomster

från malmbolaget årligen bleve använd till avbetalning av oräntabla delar

av det lånekapital, som nedlagts i statens järnvägsanläggningar, varigenom

ränteanspråken på statens järnvägar i motsvarande mån skulle minskas.

Dessa synpunkter hava ytterligare utvecklats av 1928 års riksdag.

Trots att transportavgifterna vid statens järnvägar alltjämt måste hållas

på en nivå med över 100 procent överstigande 1913 års taxor, kunna dock förrän

tningskraven ej i fråga om det upplånade kapitalet för närvarande uppfyllas.

Bokförda värdet av statsbaneegendomen vid 1928 års utgång uppgick

till 1,120 miljoner kronor, varav 915 miljoner kronor beräknats utgöra

lånemedel. För täckande av räntan å detta belopp, uppskattad till 43.5

miljoner kronor, beräknas vad 1929 beträffar finnas — under förutsättning

av oförändrade taxor — tillgängligt ett överskott av 40.5 miljoner kronor.

Den uppkommande bristen i förräntningen skulle alltså uppgå till 3 miljoner

kronor. Enligt de av Eders Kungl. Maj:t hösten 1928 givna direktiven

för taxeutredningen skulle den blivande taxan få beräknas medföra en ytterligare

inkomstminskning av 8.5 miljoner kronor, varvid alltså ovannämnda

brist skulle stiga till 11.5 miljoner kronor.

Huvudanledningen till att statens järnvägar för närvarande uppvisa ett

så otillfredsställande ekonomiskt resultat, får anses vara, att dessa belastas

med visst oräntabelt kapital, nämligen dels sådant som nedlagts i vissa

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 287. 5

banor, vilka ej giva någon avkastning, dels ock sådant som under krisåren

med då rådande abnormt låga penningvärde investerats i vissa statsbaneanläggningar.

Järnvägsstyrelsen har funnit förhållandena motivera, att 240 miljoner

kronor, utgörande dylikt överkapital, avskrivas. 1928 års riksdag har —

utan att dock taga ställning till själva skäligheten av det sålunda angivna

beloppet — uttalat sig för att viss del av mervinsten från malmbolaget

tages i anspråk för detta ändamål. I samband härmed förordade riksdagen,

att berörda avskrivning tekniskt ordnades sålunda, att det för avskrivning

beräknade beloppet bleve uppfört såsom en särskild fond, lämpligen benämnd

statens järnvägars avskrivningsfond, som skulle förräntas och amorteras med

statens utdelning från malmbolaget.

I fråga om avskrivningens genomförande har riksgäldskontoret — utgående

ifrån att järnvägsstyrelsens beräkning bleve godtagen — anfört, att

av verkställda amorteringar å av riksgäldskontoret upptagna statslån ett

belopp av 100 miljoner kronor kunde anses vara disponibelt för avskrivning

av det i statens järnvägar nedlagda lånekapitalet, vilket belopp alltså omedelbart

kunde avföras från statens järnvägars lånekapital. Beträffande återstående

belopp, 140 miljoner kronor, hava fullmäktige förordat, att malminkomsterna

tagas i anspråk för förräntning och amortering under 30 år,

för vilket ändamål erfordrades en annuitet av 8.5 9 miljoner kronor.

Departementschefen har förordat den förstnämnda amorteringen med ett

belopp av 100 miljoner kronor, dock jämkat till att motsvara det belopp, vartill

amorteringen uppginge vid slutet av budgetåret 1929/1930. I fråga om

malminkomsternas användande för avskrivning har departementschefen —

med betonande av ordalydelsen i riksdagens skrivelse 1928, däri kräves viss

användning av »merinkomsten av en förökad exploatering av landets malmkapital»

uttalat den uppfattningen, att avgörande för beräkningen av

denna merinkomst borde vara ökningen av de brutna kvantiteterna. Enligt

viss beräkning fastställer departementschefen den för nästa budgetår disponibla

merinkomsten av malmbrytning till 1.8 miljoner kronor. För följande

år anser departementschefen på anförda grunder lämpligt att begränsa kalkylen

till en period till och med 1936, och det antagandet uttalas, att den intill

den nämnda tidpunkten samlade merinkomsten kunde beräknas till upp

emot ett tjugutal miljoner kronor. I vidare mån än sålunda angivits, avvisar

departementschefen användande av malminkomster för avskrivning av

statens järnvägars lånekapital.

Beträffande formen för avskrivningens genomförande erinrar departementschefen,

att omflyttning i statens järnvägars räkenskaper från lånekapital till

kapital uppkommet av andra statsinkomster av belopp, motsvarande förutberörda

amortering av statsskulden, lärer ankomma på Eders Kungl. Maj:ts

förfogande. I fråga om malminkomsterna avstyrker departementschefen riksgäldsfullmäktiges

liksom ock statskontorets förslag om uppläggande av sär
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 287.

skild avskrivningsfond för statens järnvägar och förordar — i anslutning

till förslag av riksräkenskapsverket — att avsättningarna ingå i fonden för

statsskuldens amortering samt att i statens järnvägars räkenskaper en uppdelning

sker av det investerade kapitalet i lånekapital och annat kapital.

Riksdagen vill för sin del förorda, att en avskrivning av statens järnvägars

lånekapital verkställes vid utgången av år 1929 med beloppet av gjorda

amorteringar å statsskulden, vilket belopp i enlighet med riksgäldsfullmäktiges

förslag synes böra fastställas till 100 miljoner kronor.

Vad därefter angår omfattningen av järnvägskapitalets avskrivning

medelst användning för ändamålet av malminkomster, vill riksdagen ej

förneka, att den av departementschefen återgivna satsen i 1928 års riksdagsskrivelse

kan giva formellt stöd åt den framställda meningen. Men riksdagen

vill hävda, att det varit riksdagens mening, att malminkomsten —

såsom jämväl torde bestyrkas av 1927 års riksdagsskrivelse i malmavtalsfrågan

— skulle, i vidsträcktare omfattning än som av departementschefen

föreslås, användas till avskrivning av statens järnvägars oräntabla kapital.

Det gäller då först att söka fastställa beloppet av detta oräntabla kapital.

Järnvägsstyrelsen har från vissa utgångspunkter, såsom ovan erinrats, kommit

till en summa av 240 miljoner kronor. Riksdagen 1928 har i sin skrivelse

i ämnet lämnat å sido frågan om skäligheten av denna beräkning, och de

numera i ärendet hörda ämbetsverken hava utgått från antagandet, att beräkningen

blev godtagen. Det vill synas riksdagen, som om — bortsett från

tidigare från järnvägsstyrelsen åberopade skäl, som hänförde sig till att

statens järnvägars intressen åsidosatts vid det nya malmavtalet — järnvägsstyrelsens

beräkning vunne stöd av det nuvarande driftresultatet sammanställt

med den inverkan, som måste förväntas av taxenedsättningen. Vid

beräkning av ränta å hela det nuvarande lånekapitalet, 915 miljoner kronor,

förefinnes enligt senaste driftresultat ett förräntningsunderskott av cirka 3

miljoner kronor. Taxenedsättningen beräknas av Eders Kungl. Maj:t till 8.5

miljoner kronor för år. Bristen skulle vid nuvarande driftresultat alltså

komma att uppgå till omkring 11.5 miljoner kronor. Riksdagen, som ej

finner skäl att frångå sitt tidigare framställda krav på järnvägskapitalets

förräntning, anser alltså, att taxenedsättningens genomförande bör förbindas

med en nedsättning av statens järnvägars lånekapital i vidare omfattning

än departementschefen tillstyrkt. Enligt riksgäldskontorets beräkning skulle

för förräntning och amortering under 30 år av 140 miljoner kronor

erfordras en annuitet av 8.5 9 miljoner kronor på sätt framgår av

nedanstående tabell.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 287.

7

Plan för amortering av 140,000,000 kronor under 30 år elter en räntefot av

4 V2 procent.

1 r

Annuitet

Kapital-

Ränta

Kapital

återstod

1 ..............................

8,594,816

6,300,000

!

2,294,816

140,000,000

137,705,184

2 ..............................

8,594,816

6,196,733

2,398,083

135,307,101

3 .............................

8,594,816

6,088,820

2,505,996

132,801,105

4 ..............................

8,594,816

5,976,050

2,618,766

130,182,339

5 ..............................

8,594,816

5,858,205

2,736,611

127,445,728

6 ..............................

8,594,816

5,735,058

2,859,758

124,585,970 J

7 ..............................

8,594,816

5,606,369

2,988,447

121,597,523 j

8 ..............................

8,594,816

5,471,889

3,122,927

118,474,596

9 ..............................

8,594,816

5,331,357

3,263,459

115,211,137 j

10 ..............................

8,594,816

5,184,501

3,410,315

111,800,822 |

11 ..............................

8,594,816

5,031,037

3,563,779

108,237,043 [

12 .............................

8,594,816

8,594,816

4,870,667

4,703,080

3,724,149

3,891,736

104,512,894 |

100,621,158

13 ..............................

14 .............................

8,594,816

4,527,952

4,066,864

96,554,294

15 .............................

8,594,816

4,344,943

4,249,873

92,304,421

16 ..............................

8,594,816

4,153,699

4,441,117

87,863,304

17 ..............................

8,594,816

3,953,849

4,640,967

83,222,337

18 ..............................

8,594,816

3,745,005

4,849,811

78,372,526

19 ..............................

8,594,816

3,526,764

5,068,052

73,304,474

20 ..............................

8,594,816

3,298,701

5,296,115

68,008,359

21 ..............................

8,594,816

3,060,376

5,534,440

62,473,919

22 ..............................

8,594,816

3,811,326

5,783.490

56,690,429

23 .............................

8,594,816

2,551,069

6,043,747

50,646,682

24 ..............................

8,594,816

2,279,101

6,315,715

44,330,967

25 ..............................

8,594,816

1,994,894

6,599,922

37,731,045

26 .............................

8,594,816

1,697,897

6,896,919

30,834,126

27 ..............................

8,594,816

1,387,536

7,207,280

23,626,846

28 ..............................

8,594,816

1,063,208

7,531,608

16,095,238

29 .............................

8,594,816

724,288

7,870,528

8,224,710

30 ..............................

8,594.822

370,112

8,224,710

—

257,844,486

117,844,486

140,000,000

Ifrågavarande annuitet skulle ersätta den minskning i statens järnvägars

inkomster, som uppstår i följd av taxenedsättningen. En särskild beräkning

av räntedelen av denna annuitet bör ej påkallas, enär ju räntan inrymmes

under statsskuldsräntan. Endast avsättningen av respektive amorteringsbelopp

skulle bliva synlig i budgeten. Riksdagen anser, att dylik avsättning

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 287.

bör framdeles beräknas, och föreslår alltså, att för budgetåret 1929/1930

upptages en avsättning för ifrågavarande kapitalamortering, i runt tal beräknad

till 2,300,000 kronor. Riksdagen vill i detta sammanhang vidare

framhålla, att under nästa budgetår 1880 års statslån blir slutamorterat,

varav följer, att utgiften för annuitet för detta lån, 5.6 miljoner kronor,

kommer att utgå ur budgeten och sålunda bliva disponibel för annat amorteringssyfte.

I fråga om de skilda meningar, som yppats angående det tekniska genomförandet

av avskrivningen, inskränker sig riksdagen till uttalande av önskemålet,

att den blivande anordningen skall tillgodose behovet av det investerade

kapitalets redovisning i full omfattning.

Statsverkets vinst för nästkommande budgetår från Luossavaara-Kiirunavaara

aktiebolag har i statsverkspropositionen beräknats till 13,850,000 kronor.

Enligt riksdagens vederbörande utskott från finansdepartementet tillhandakomna

upplysningar bör man dock ej räkna med ett högre vinstbelopp än

12,475,000 kronor, vilket torde i riksstaten böra uppföras såsom inkomst av

statens ifrågavarande aktier.

Vad angår de i motionen I: 141 framförda erinringarna emot beräkningen

av malminkomsten, finner riksdagen, att tillräckligt underlag för en rubbning

i övrigt av den gjorda beräkningen ej blivit förebragt.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under statens aktier upptagit

inkomsten från Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag till ett belopp av

12,475,000 kronor;

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 under utgifter för kapitalökning

och rubrik avbetalning å statsskulden anvisat ett anslag av 2,300,000

kronor till nedskrivning av statens järnvägars icke räntabla kapital.

Stockholm den 5 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1929.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.