Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

1929-06-05 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:289, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 289.

1

Nr 289.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1929

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1929,

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte

en i ämnet väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 145.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har

Eders Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande anslagen till

socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 2 och 3) att, i avbidan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, i riksstaten

beräkna dels det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen till 317,400

kronor och dels ett extra anslag till socialstyrelsens verksamhet av 147,300

kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25

fehruari 1929 dagtecknad proposition, nr 206, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag, föreslagit

riksdagen

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen skall

från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § avlöningsreglementet ............... —

6 byråchefer .......................................................................................... B 30

1 byråassistent....................................................................................... B 26

1 sekreterare ............................................................................................. B 26

1 sekreterare och inspektörsassistent .......... B 26

3 förste aktuarier .................................................................................... B 24

Bihang till riksdagens protokoll 1929. Ii sand. Åt 289—294. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 289.

Lönegrad.

1 förste byråingenjör ........................................................................... B 24

2 sekreterare .......................................................................................... B 24

3 aktuarier ........... B 21

1 bibliotekarie och arkivarie................................................................ B 21

1 byråingenjör....................................................................................... B 21

1 notarie ................................................................................................. B 21

1 registrator och kassör ...................................................................... B 14

5 kansliskrivare .................................................................................... B 11

1 förste expeditionsvakt .................................................................. B 7

9 kanslibiträden ................................................................................ B 7

2 expeditionsvakter .......................................................................... B 5

11 kontorsbiträden.................................................................................. B 4

1 skrivbiträde ....................................................................................... B 2

Amu. 1. En akturietjänst är övertalig och skall vid inträffande ledighet

indragas.

Anm. 2. Befattningen som bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21 utbytes

vid inträffande ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden B 15.

Anm. 3. Antalet kontorsbiträdestjänster skall utgöra under tiden 1 juli — 31

december 1929 13 och under tiden 1 januari —30 juni 1930 12;

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 25 februari 1929 förordade förslaget till stat för socialstyrelsen,

att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu 317,400

kronor, med 87,000 kronor till 404,400 kronor;

dels ock till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 50,700 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (1:282) har hemställts, dels att socialstyrelsens

ordinarie avlöningsstat, i samband med överflyttande av personalen

å socialdepartementets byrå för fattigvård och barnavård, utökas

med 1 byråchef, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård i

lönegraden B 30, 1 sekreterare, tillika assistent hos statens inspektör för

fattigvård och barnavård i lönegraden B 26 samt 1 kontorsbiträde i lönegraden

B 4 ävensom 1 förste amanuens i lönegrad 19 i den för icke ordinarie

befattningshavare vid statsdepartement m. m. gällande löneplanen, dels

att socialstyrelsens ordinarie avlöningsstat ökas med härför erforderliga

belopp, dels ock att motsvarande anslag och befattningar utgå ur den

för socialdepartementet fastställda staten.

Vid framläggande av förevarande proposition har departementschefen

framhållit, att frågan, i vad mån socialstyrelsens arbetsuppgifter framdeles

kunde komma att ökas eller minskas, vore beroende av en mängd olika

faktorer samt att denna fråga icke kunde i detta sammanhang komma

under omprövning. Nya spörsmål om förändringar därutinnan syntes för

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 289.

3

övrigt tid efter annan uppkomma. Det har fördenskull synts departementschefen

icke vara riktigt att med hänsyn till dessa omständigheter

låta anstå med prövningen av föreliggande möjligheter till besparingar

i styrelsens organisation.

De av departementschefen sålunda anförda synpunkterna hade synts riksdagen

beaktansvärda samt av beskaffenhet att böra godkännas, därest icke

enligt riksdagens mening vissa frågor, varom besparingssakkunniga erinrat,

vore av den art, att de böra erhalla sin definitiva lösning i samband med

det pågående besparingsarbetet inom statsförvaltningen. Riksdagen syftar

härvid närmast på frågan om förläggning till socialstyrelsen av fattigvårdsärendena,

vilka nu jämte barnavårdsärenden handläggas å en särskild

byrå inom socialdepartementet. Denna fråga har, såsom ovan nämnts,

motionsvis underställts riksdagens prövning.

Vad detta spörsmål beträffar, vill riksdagen till en början erinra därom,

att detsamma först upptogs till en mera principiell behandling av departemental-

(och kommerskollegii-) kommitterade, som i ett den 18 november

1911 avgivet betänkande, bland annat, framhöllo, att det stora flertalet

fall av fattigvårdsbehov framkallades av arbetslöshet, sjukdomar, olycksfall

eller ålderdomsskröplighet samt att fattigvården icke blott genom sin

allmänna natur utan ock genom sin uppenbara samhörighet med arbetarskydd,

socialförsäkring m. m. måste betecknas såsom en utpräglat social

omsorg.

Efter en närmare undersökning av då föreliggande centrala förvaltningsärenden

erinrade kommittén om att fattigvårdslagstiftningen vore föremål

för en revision, som syntes komma att väsentligt vidga administrationens

uppgifter och än mer markera de sociala momenten. Med hänsyn härtill

samt till fattigvårdens nära samband med barnavården och andra sociala

områden ansågo kommitterade, att fattigvårdsärendena borde förläggas till

första byrån inom den föreslagna departementsavdelningen för sociala

ärenden (socialstyrelsen). De inom civildepartementet tillkallade sakkunniga,

som hade sig anförtrott att överarbeta departemental- (och kommerskollegii-)

kommitterades förevarande förslag, anslöto sig i huvudsak till

dessas uppfattning. I den för 1912 års riksdag framlagda propositionen

rörande socialstyrelsens upprättande uttalade ock föredragande departementschefen,

att fattigvårdsärendena visserligen borde överflyttas till

socialstyrelsen, men att tidpunkten härför borde framdeles bestämmas.

Fattigvårdslagstiftningskommittén berörde i sitt den 19 februari 1915

avgivna betänkande med förslag till lag om fattigvården jämväl frågan

om fattigvårdsärendenas centrala handläggning, utan att dock härom

framlägga något enhälligt positivt förslag. Meningarna tycktes närmast

luta åt inrättandet under civildepartementet av en mera fristående inspektionsmyndighet.

Frågan om fattigvårdsärendenas förläggning inom centralförvaltningen

berördes vidare av framlidne landshövdingen A. Schotte i hans på Eders

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 289.

Kungl. Maj:ts uppdrag den 27 februari 1917 avgivna betänkande angående

statsdepartementens verksamhetsområden. Däri anfördes, bland annat, att

vid den nya fattigvårdslagstiftningens genomförande och fattigvårdsinspektionens

organisation det vore i hög grad sannolikt, att inspektionen på

ett eller annat sätt anknötes till socialstyrelsen; emellertid kunde ock provisoriska

anordningar tänkas, särskilt innan frågan om lagstiftning rörande

barnavård bleve ordnad.

Vid framläggandet för 1918 års riksdag av propositionen rörande den

nya fattigvårdslagen redogjorde departementschefen utförligt för frågan

om fattigvårdsärendenas förläggning och inspektionens organisation och

diskuterade därvid de tvenne alternativen: förläggning till civildepartementet

eller till socialstyrelsen. Gentemot det senare alternativet anfördes

förnämligast, dels att det vore ovisst, huruvida barnavårdsärendena borde

hänföras till styrelsen, dels att fattigvårdsinspektörens samarbete med

länsstyrelserna syntes bliva underlättat genom hans förläggning inom

departementet i stället för hos ett centralt ämbetsverk. I överensstämmelse

med denna uppfattning föreslogs, att statens fattigvårdsinspektör

skulle anknytas till civildepartementet (numera socialdepartementet) och

jämväl fungera såsom kansliråd och föredragande för fattigvårdsärendena.

Genom riksdagens bifall till detta förslag tillkom alltså den anordning,

som för närvarande är gällande.

1923 års besparingskommitté ansåg sig emellertid böra påkalla ändring

härutinnan. I sitt yttrande berörde kommittén icke det principiellt viktigaste

momentet, nämligen inspektionens förflyttning från ett departement till ett

centralt ämbetsverk, men man synes böra utgå ifrån att kommittén härvidlag

gjort sig till tolk för synpunkter och önskningsmål, som de gångna

årens erfarenheter framkallat på vederbörligt håll. Uti avgivet betänkande

den 14 maj 1925 anförde socialstyrelsen, att styrelsen ansåge sig visserligen

hava för sin del så mycket mindre anledning att motsätta sig en sådan

förändring, som styrelsen redan i ett den 13 februari 1917 avgivet utlåtande

över fattigvårdskommitténs förslag till fattigvårdslag ansett sig

böra rikta erinringar mot den ur såväl allmänt administrativ som praktisk

synpunkt mindre lämpliga anordningen att till ett departement förlägga

den centrala ledningen av en lokal tjänstemannakår samt handläggningen

av sådana löpande förvaltningsärenden, som här ifrågakomme.

Av besparingskommitténs framställning att döma ansåge sig kommittén

icke heller böra undersöka de olika alternativ till denna frågas lösning,

som tidigare varit under övervägande — nämligen fattigvårdsinspektionens

organiserande såsom självständig myndighet eller dess sammanförande med

socialstyrelsen.

Erinras må sålunda, att kommittén helt lämnade åsido det betydelsefulla

faktum, att fattigvårdsinspektionen och dess byrå i socialdepartementet

jämväl vore organ för barnavården, ett vårdområde, som med hänsyn till

sin omfattning och betydelse måste anses påkalla uppmärksamhet i icke

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 289.

5

mindre grad än fattigvården; dess sammanhållande med denna har också

ansetts så naturligt, att det mot vanliga regler fastslagits i själva lagen,

1924 års barnavårdslag.

En annan fråga, som i detta sammanhang skjutits på framtiden men

som enligt riksdagens mening nu bort upptagas till definitiv behandling,

utgör den nuvarande förläggningen av bränslekontrollens ledning. Såsom

av statsrådsprotokollet framgår, hava besparingssakkunniga med den allmänna

ståndpunkt, de intagit i avseende å socialstyrelsens förvaltningsområde,

funnit sig icke böra närmare ingå på detta spörsmål. De sakkunniga

hava emellertid uttalat, att ifrågavarande göromål icke syntes äga

någon samhörighet med övriga uppgifter å socialstyrelsens andra byråer

eller i styrelsen i övrigt, och förefölle det de sakkunniga, som om en

naturligare anknytning till övriga förvaltningsuppgifter skulle vinnas, om

den ifrågavarande verksamheten förlädes till byggnadsstyrelsen. Till denna

de sakkunnigas ståndpunkt ansluter sig riksdagen. En dylik förläggning,

i nära samband med administrationen av statens husbyggnadsväsen, synes

riksdagen erbjuda vissa praktiska fördelar, och hinder torde ej möta, att

jämväl byggnadsstyrelsen för bränslekontrollen anlitar underinspektörerna

inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.

Ett ytterligare skäl för ett uppskov med det nu föreliggande besparingsförslagets

omedelbara avgörande synes även ligga i det förhållandet, att

de för revision av lösdrivarlagstiftningen år 1927 tillsatta sakkunnigas

förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga

m. fl. författningar inom närmaste tiden torde vara att förvänta, vilket

förslags genomförande ock kan komma att öva inverkan på omfattningen

av socialstyrelsens arbetsuppgifter. Oavsett huru därmed må förhålla sig,

torde dock definitiv ståndpunkt till besparingsförslaget ej böra tagas, förrän

kännedom om nyssnämnda sakkunnigas förslag vunnits. Vissa andra frågor

om ändring i området för socialstyrelsens ämbetsbefattning, exempelvis

sjukkasseväsendets och yrkesinspektionens bortflyttande från socialstyrelsen,

varom förslag på sin tid framställdes av 1923 års besparingskommitté,

ävensom frågan om framtida formerna för arbetslöshetens bekämpande

torde emellertid i varje fall kunna prövas fristående för sig och icke behöva

föregripa ett nytt förslag i avseende å besparingar inom socialstyrelsen.

Om riksdagen sålunda, såsom av det förestående framgår, ansett ett uppskov

med ståndpunktstagande till det föreliggande besparingsförslaget böra

ske, har riksdagen dock i så måtto funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl.

Maj:t i samband därmed föreslagit, att riksdagen med hänsyn till sin

i skrivelse nr 268 angivna ståndpunkt beträffande frågan om kommerskollegii

fartygsinspektionsbyrås uppförande å ordinarie stat medgivit, att

byråassistenten för sjöfartsärenden hos socialstyrelsen samt det till hans

hjälp anställda kontorsbiträdet jämväl uppföras å sådan stat. — Mot de föreslagna

löneplaceringarna för befattningshavarna ifråga har riksdagen icke

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 289.

haft något att erinra liksom ej heller mot förslaget om anställande av en

amanuens såsom biträde åt byråassistenten. I detta sammanhang vill

riksdagen hava framhållit, att därest svårighet yppas att på förordnande

uppehålla vakant tjänst hos styrelsen och tjänsten ifråga måste anses

oumbärlig, hinder icke synes böra möta mot dess återbesättande med ordinarie

innehavare.

Under erinran om den omorganisation av statistiska centralbyrån, som av

innevarande års riksdag beslutats och varigenom ämbetsverket ifråga uppdelats

i fyra avdelningar, två företrädda av tjänstemän i byråchefs ställning

och två av tjänstemän i lönegraden B 26, vill riksdagen slutligen

hava uttalat, att det synes riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida icke en

motsvarande anordning bör kunna utan olägenhet genomföras i fråga om

den för det statistiska arbetet inom socialstyrelsen avsedda personalen.

På grund av vad riksdagen sålunda anfört och då riksdagen i övrigt

med hänsyn till sin ovan angivna ståndpunkt till det föreliggande förslaget

icke ingått i närmare prövning av förslagen om uppflyttning i lönegrad

av vissa tjänster eller vissa tjänsters förändring eller indragning, kommer

alltså antalet ordinäre befattningar i socialstyrelsen att från och med nästkommande

budgetårs ingång ökas med en byråassistent och ett kontorsbiträde

och i följd härav den i staten för avlöningar till ordinarie tjänstemän

avsedda anslagsposten höjas med i runt tal 12,200 kronor eller från

285.000 kronor till 297,200 kronor. I övrigt har någon ändring i nu

gällande ordinarie stat icke synts riksdagen böra vidtagas, med undantag

av att posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

nu 25,400 kronor, med hänsyn till det av riksdagen godkända förslaget

om anställande av en amanuens såsom biträde åt byråassistenten torde

böra bestämmas till 27,400 kronor.

Vad extra anslaget till uppehållande av socialstyrelsens verksamhet

beträffar, nu 147,300 kronor, torde detsamma på grund av förenämnda

befattningars uppförande å ordinarie stat kunna nedsättas till i runt tal

138.000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att

riksdagen

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen skall

från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet.....

Lönegrad

5 byråchefer ......................................................................................

....... B 30

1 byråassistent..................................................................................

....... B 26

3 förste aktuarier...........................................................................

....... B 24

1 förste byråingenjör .....................................................................

....... B 24

3 sekreterare......................................................................................

....... B 24

1 sekreterare och inspektörsassistent .............................................

....... B 24

4 aktuarier........................................................................................

....... B 21

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 289.

i

Lönegrad

1 bibliotekarie och arkivarie............................................................ B 21

1 byråingenjör....................................................................................... B 21

7 kansliskrivare.................................................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7

8 kanslibiträden................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter .......................................................................... B 5

13 kontorsbiträden ......................................................................... B 4

1 skrivbiträde ...................................................................................... B 2

dels godkänt följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas från och

med budgetåret 1929/1930:

Stat.

Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..................... 297,200

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................................. 5,000

Arvoden å 1,000 kronor till två fullmäktige.................................... 2,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ................. 27,400

Summa kronor 331,600

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu 317,400

kronor, med 14,200 kronor till 331,600 kronor;

dels ock till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 138,000 kronor.

Stockholm den 5 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.