Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
1929-06-05 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:289, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte en i ämnet väckt motion.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 289.
1
Nr 289.
Godkänd av första kammaren den 5 juni 1929
Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1929,
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts
proposition angående anslag till socialstyrelsen m. m. jämte
en i ämnet väckt motion.
(Statsutskottets utlåtande nr 145.)
Till Konungen.
Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har
Eders Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln, innefattande anslagen till
socialdepartementet, föreslagit riksdagen (punkterna 2 och 3) att, i avbidan
på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, i riksstaten
beräkna dels det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen till 317,400
kronor och dels ett extra anslag till socialstyrelsens verksamhet av 147,300
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 25
fehruari 1929 dagtecknad proposition, nr 206, under åberopande av bilagt
utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag, föreslagit
riksdagen
dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen skall
från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:
Lönegrad.
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § avlöningsreglementet ............... —
6 byråchefer .......................................................................................... B 30
1 byråassistent....................................................................................... B 26
1 sekreterare ............................................................................................. B 26
1 sekreterare och inspektörsassistent .......... B 26
3 förste aktuarier .................................................................................... B 24
Bihang till riksdagens protokoll 1929. Ii sand. Åt 289—294. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 289.
Lönegrad.
1 förste byråingenjör ........................................................................... B 24
2 sekreterare .......................................................................................... B 24
3 aktuarier ........... B 21
1 bibliotekarie och arkivarie................................................................ B 21
1 byråingenjör....................................................................................... B 21
1 notarie ................................................................................................. B 21
1 registrator och kassör ...................................................................... B 14
5 kansliskrivare .................................................................................... B 11
1 förste expeditionsvakt .................................................................. B 7
9 kanslibiträden ................................................................................ B 7
2 expeditionsvakter .......................................................................... B 5
11 kontorsbiträden.................................................................................. B 4
1 skrivbiträde ....................................................................................... B 2
Amu. 1. En akturietjänst är övertalig och skall vid inträffande ledighet
indragas.
Anm. 2. Befattningen som bibliotekarie och arkivarie i lönegraden B 21 utbytes
vid inträffande ledighet mot en likabenämnd befattning i lönegraden B 15.
Anm. 3. Antalet kontorsbiträdestjänster skall utgöra under tiden 1 juli — 31
december 1929 13 och under tiden 1 januari —30 juni 1930 12;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över
socialärenden den 25 februari 1929 förordade förslaget till stat för socialstyrelsen,
att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu 317,400
kronor, med 87,000 kronor till 404,400 kronor;
dels ock till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra anslag av 50,700 kronor.
I en inom riksdagen väckt motion (1:282) har hemställts, dels att socialstyrelsens
ordinarie avlöningsstat, i samband med överflyttande av personalen
å socialdepartementets byrå för fattigvård och barnavård, utökas
med 1 byråchef, tillika statens inspektör för fattigvård och barnavård i
lönegraden B 30, 1 sekreterare, tillika assistent hos statens inspektör för
fattigvård och barnavård i lönegraden B 26 samt 1 kontorsbiträde i lönegraden
B 4 ävensom 1 förste amanuens i lönegrad 19 i den för icke ordinarie
befattningshavare vid statsdepartement m. m. gällande löneplanen, dels
att socialstyrelsens ordinarie avlöningsstat ökas med härför erforderliga
belopp, dels ock att motsvarande anslag och befattningar utgå ur den
för socialdepartementet fastställda staten.
Vid framläggande av förevarande proposition har departementschefen
framhållit, att frågan, i vad mån socialstyrelsens arbetsuppgifter framdeles
kunde komma att ökas eller minskas, vore beroende av en mängd olika
faktorer samt att denna fråga icke kunde i detta sammanhang komma
under omprövning. Nya spörsmål om förändringar därutinnan syntes för
Riksdagens skrivelse Nr 289.
3
övrigt tid efter annan uppkomma. Det har fördenskull synts departementschefen
icke vara riktigt att med hänsyn till dessa omständigheter
låta anstå med prövningen av föreliggande möjligheter till besparingar
i styrelsens organisation.
De av departementschefen sålunda anförda synpunkterna hade synts riksdagen
beaktansvärda samt av beskaffenhet att böra godkännas, därest icke
enligt riksdagens mening vissa frågor, varom besparingssakkunniga erinrat,
vore av den art, att de böra erhalla sin definitiva lösning i samband med
det pågående besparingsarbetet inom statsförvaltningen. Riksdagen syftar
härvid närmast på frågan om förläggning till socialstyrelsen av fattigvårdsärendena,
vilka nu jämte barnavårdsärenden handläggas å en särskild
byrå inom socialdepartementet. Denna fråga har, såsom ovan nämnts,
motionsvis underställts riksdagens prövning.
Vad detta spörsmål beträffar, vill riksdagen till en början erinra därom,
att detsamma först upptogs till en mera principiell behandling av departemental-
(och kommerskollegii-) kommitterade, som i ett den 18 november
1911 avgivet betänkande, bland annat, framhöllo, att det stora flertalet
fall av fattigvårdsbehov framkallades av arbetslöshet, sjukdomar, olycksfall
eller ålderdomsskröplighet samt att fattigvården icke blott genom sin
allmänna natur utan ock genom sin uppenbara samhörighet med arbetarskydd,
socialförsäkring m. m. måste betecknas såsom en utpräglat social
omsorg.
Efter en närmare undersökning av då föreliggande centrala förvaltningsärenden
erinrade kommittén om att fattigvårdslagstiftningen vore föremål
för en revision, som syntes komma att väsentligt vidga administrationens
uppgifter och än mer markera de sociala momenten. Med hänsyn härtill
samt till fattigvårdens nära samband med barnavården och andra sociala
områden ansågo kommitterade, att fattigvårdsärendena borde förläggas till
första byrån inom den föreslagna departementsavdelningen för sociala
ärenden (socialstyrelsen). De inom civildepartementet tillkallade sakkunniga,
som hade sig anförtrott att överarbeta departemental- (och kommerskollegii-)
kommitterades förevarande förslag, anslöto sig i huvudsak till
dessas uppfattning. I den för 1912 års riksdag framlagda propositionen
rörande socialstyrelsens upprättande uttalade ock föredragande departementschefen,
att fattigvårdsärendena visserligen borde överflyttas till
socialstyrelsen, men att tidpunkten härför borde framdeles bestämmas.
Fattigvårdslagstiftningskommittén berörde i sitt den 19 februari 1915
avgivna betänkande med förslag till lag om fattigvården jämväl frågan
om fattigvårdsärendenas centrala handläggning, utan att dock härom
framlägga något enhälligt positivt förslag. Meningarna tycktes närmast
luta åt inrättandet under civildepartementet av en mera fristående inspektionsmyndighet.
Frågan om fattigvårdsärendenas förläggning inom centralförvaltningen
berördes vidare av framlidne landshövdingen A. Schotte i hans på Eders
4
Riksdagens skrivelse Nr 289.
Kungl. Maj:ts uppdrag den 27 februari 1917 avgivna betänkande angående
statsdepartementens verksamhetsområden. Däri anfördes, bland annat, att
vid den nya fattigvårdslagstiftningens genomförande och fattigvårdsinspektionens
organisation det vore i hög grad sannolikt, att inspektionen på
ett eller annat sätt anknötes till socialstyrelsen; emellertid kunde ock provisoriska
anordningar tänkas, särskilt innan frågan om lagstiftning rörande
barnavård bleve ordnad.
Vid framläggandet för 1918 års riksdag av propositionen rörande den
nya fattigvårdslagen redogjorde departementschefen utförligt för frågan
om fattigvårdsärendenas förläggning och inspektionens organisation och
diskuterade därvid de tvenne alternativen: förläggning till civildepartementet
eller till socialstyrelsen. Gentemot det senare alternativet anfördes
förnämligast, dels att det vore ovisst, huruvida barnavårdsärendena borde
hänföras till styrelsen, dels att fattigvårdsinspektörens samarbete med
länsstyrelserna syntes bliva underlättat genom hans förläggning inom
departementet i stället för hos ett centralt ämbetsverk. I överensstämmelse
med denna uppfattning föreslogs, att statens fattigvårdsinspektör
skulle anknytas till civildepartementet (numera socialdepartementet) och
jämväl fungera såsom kansliråd och föredragande för fattigvårdsärendena.
Genom riksdagens bifall till detta förslag tillkom alltså den anordning,
som för närvarande är gällande.
1923 års besparingskommitté ansåg sig emellertid böra påkalla ändring
härutinnan. I sitt yttrande berörde kommittén icke det principiellt viktigaste
momentet, nämligen inspektionens förflyttning från ett departement till ett
centralt ämbetsverk, men man synes böra utgå ifrån att kommittén härvidlag
gjort sig till tolk för synpunkter och önskningsmål, som de gångna
årens erfarenheter framkallat på vederbörligt håll. Uti avgivet betänkande
den 14 maj 1925 anförde socialstyrelsen, att styrelsen ansåge sig visserligen
hava för sin del så mycket mindre anledning att motsätta sig en sådan
förändring, som styrelsen redan i ett den 13 februari 1917 avgivet utlåtande
över fattigvårdskommitténs förslag till fattigvårdslag ansett sig
böra rikta erinringar mot den ur såväl allmänt administrativ som praktisk
synpunkt mindre lämpliga anordningen att till ett departement förlägga
den centrala ledningen av en lokal tjänstemannakår samt handläggningen
av sådana löpande förvaltningsärenden, som här ifrågakomme.
Av besparingskommitténs framställning att döma ansåge sig kommittén
icke heller böra undersöka de olika alternativ till denna frågas lösning,
som tidigare varit under övervägande — nämligen fattigvårdsinspektionens
organiserande såsom självständig myndighet eller dess sammanförande med
socialstyrelsen.
Erinras må sålunda, att kommittén helt lämnade åsido det betydelsefulla
faktum, att fattigvårdsinspektionen och dess byrå i socialdepartementet
jämväl vore organ för barnavården, ett vårdområde, som med hänsyn till
sin omfattning och betydelse måste anses påkalla uppmärksamhet i icke
Riksdagens skrivelse Nr 289.
5
mindre grad än fattigvården; dess sammanhållande med denna har också
ansetts så naturligt, att det mot vanliga regler fastslagits i själva lagen,
1924 års barnavårdslag.
En annan fråga, som i detta sammanhang skjutits på framtiden men
som enligt riksdagens mening nu bort upptagas till definitiv behandling,
utgör den nuvarande förläggningen av bränslekontrollens ledning. Såsom
av statsrådsprotokollet framgår, hava besparingssakkunniga med den allmänna
ståndpunkt, de intagit i avseende å socialstyrelsens förvaltningsområde,
funnit sig icke böra närmare ingå på detta spörsmål. De sakkunniga
hava emellertid uttalat, att ifrågavarande göromål icke syntes äga
någon samhörighet med övriga uppgifter å socialstyrelsens andra byråer
eller i styrelsen i övrigt, och förefölle det de sakkunniga, som om en
naturligare anknytning till övriga förvaltningsuppgifter skulle vinnas, om
den ifrågavarande verksamheten förlädes till byggnadsstyrelsen. Till denna
de sakkunnigas ståndpunkt ansluter sig riksdagen. En dylik förläggning,
i nära samband med administrationen av statens husbyggnadsväsen, synes
riksdagen erbjuda vissa praktiska fördelar, och hinder torde ej möta, att
jämväl byggnadsstyrelsen för bränslekontrollen anlitar underinspektörerna
inom yrkesinspektionen för lokala tillsynsuppgifter.
Ett ytterligare skäl för ett uppskov med det nu föreliggande besparingsförslagets
omedelbara avgörande synes även ligga i det förhållandet, att
de för revision av lösdrivarlagstiftningen år 1927 tillsatta sakkunnigas
förslag till lag om behandling av vissa arbetsovilliga och samhällsvådliga
m. fl. författningar inom närmaste tiden torde vara att förvänta, vilket
förslags genomförande ock kan komma att öva inverkan på omfattningen
av socialstyrelsens arbetsuppgifter. Oavsett huru därmed må förhålla sig,
torde dock definitiv ståndpunkt till besparingsförslaget ej böra tagas, förrän
kännedom om nyssnämnda sakkunnigas förslag vunnits. Vissa andra frågor
om ändring i området för socialstyrelsens ämbetsbefattning, exempelvis
sjukkasseväsendets och yrkesinspektionens bortflyttande från socialstyrelsen,
varom förslag på sin tid framställdes av 1923 års besparingskommitté,
ävensom frågan om framtida formerna för arbetslöshetens bekämpande
torde emellertid i varje fall kunna prövas fristående för sig och icke behöva
föregripa ett nytt förslag i avseende å besparingar inom socialstyrelsen.
Om riksdagen sålunda, såsom av det förestående framgår, ansett ett uppskov
med ståndpunktstagande till det föreliggande besparingsförslaget böra
ske, har riksdagen dock i så måtto funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl.
Maj:t i samband därmed föreslagit, att riksdagen med hänsyn till sin
i skrivelse nr 268 angivna ståndpunkt beträffande frågan om kommerskollegii
fartygsinspektionsbyrås uppförande å ordinarie stat medgivit, att
byråassistenten för sjöfartsärenden hos socialstyrelsen samt det till hans
hjälp anställda kontorsbiträdet jämväl uppföras å sådan stat. — Mot de föreslagna
löneplaceringarna för befattningshavarna ifråga har riksdagen icke
6
Riksdagens skrivelse Nr 289.
haft något att erinra liksom ej heller mot förslaget om anställande av en
amanuens såsom biträde åt byråassistenten. I detta sammanhang vill
riksdagen hava framhållit, att därest svårighet yppas att på förordnande
uppehålla vakant tjänst hos styrelsen och tjänsten ifråga måste anses
oumbärlig, hinder icke synes böra möta mot dess återbesättande med ordinarie
innehavare.
Under erinran om den omorganisation av statistiska centralbyrån, som av
innevarande års riksdag beslutats och varigenom ämbetsverket ifråga uppdelats
i fyra avdelningar, två företrädda av tjänstemän i byråchefs ställning
och två av tjänstemän i lönegraden B 26, vill riksdagen slutligen
hava uttalat, att det synes riksdagen kunna ifrågasättas, huruvida icke en
motsvarande anordning bör kunna utan olägenhet genomföras i fråga om
den för det statistiska arbetet inom socialstyrelsen avsedda personalen.
På grund av vad riksdagen sålunda anfört och då riksdagen i övrigt
med hänsyn till sin ovan angivna ståndpunkt till det föreliggande förslaget
icke ingått i närmare prövning av förslagen om uppflyttning i lönegrad
av vissa tjänster eller vissa tjänsters förändring eller indragning, kommer
alltså antalet ordinäre befattningar i socialstyrelsen att från och med nästkommande
budgetårs ingång ökas med en byråassistent och ett kontorsbiträde
och i följd härav den i staten för avlöningar till ordinarie tjänstemän
avsedda anslagsposten höjas med i runt tal 12,200 kronor eller från
285.000 kronor till 297,200 kronor. I övrigt har någon ändring i nu
gällande ordinarie stat icke synts riksdagen böra vidtagas, med undantag
av att posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
nu 25,400 kronor, med hänsyn till det av riksdagen godkända förslaget
om anställande av en amanuens såsom biträde åt byråassistenten torde
böra bestämmas till 27,400 kronor.
Vad extra anslaget till uppehållande av socialstyrelsens verksamhet
beträffar, nu 147,300 kronor, torde detsamma på grund av förenämnda
befattningars uppförande å ordinarie stat kunna nedsättas till i runt tal
138.000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att
riksdagen
dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar i socialstyrelsen skall
från och med den 1 juli 1929 vara bestämt på följande sätt:
1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet.....
Lönegrad
5 byråchefer ......................................................................................
....... B 30
1 byråassistent..................................................................................
....... B 26
3 förste aktuarier...........................................................................
....... B 24
1 förste byråingenjör .....................................................................
....... B 24
3 sekreterare......................................................................................
....... B 24
1 sekreterare och inspektörsassistent .............................................
....... B 24
4 aktuarier........................................................................................
....... B 21
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 289.
i
Lönegrad
1 bibliotekarie och arkivarie............................................................ B 21
1 byråingenjör....................................................................................... B 21
7 kansliskrivare.................................................................................. B 11
1 förste expeditionsvakt .................................................................... B 7
8 kanslibiträden................................................................................... B 7
2 expeditionsvakter .......................................................................... B 5
13 kontorsbiträden ......................................................................... B 4
1 skrivbiträde ...................................................................................... B 2
dels godkänt följande stat för socialstyrelsen, att tillämpas från och
med budgetåret 1929/1930:
Stat.
Kronor
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..................... 297,200
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .............................................. 5,000
Arvoden å 1,000 kronor till två fullmäktige.................................... 2,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. ................. 27,400
Summa kronor 331,600
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till socialstyrelsen, nu 317,400
kronor, med 14,200 kronor till 331,600 kronor;
dels ock till socialstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 138,000 kronor.
Stockholm den 5 juni 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.