Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa med förslag till sinnessjuklag m. m. sammanhängande frågor jämte en i ämnet väckt motion.

1929-06-05 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:303, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts proposition angående vissa med förslag till sinnessjuklag m. m. sammanhängande frågor jämte en i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 303.

11

Nr 303.

Godkänd av första kammaren den 5 juni 1929.

Godkänd av andra kammaren den 5 juni 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.ts

proposition angående vissa med förslag till sinnessjuklag

m. m. sammanhängande frågor jämte en i ämnet väckt

motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 159.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 8 februari 1929 dagtecknad proposition,

nr 89, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av statsrådsprotokollet

över socialärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att

dels föreskriva, att vad i gällande avlöningsbestämmelser eller eljest av

riksdagen godkända stadganden finnes föreskrivet beträffande statens hospital

och asyler skall från och med den 1 januari 1931 avse statens sinnessjukhus;

dels besluta, att nu befintliga befattningar såsom hospitalsläkare av l:a

och 2:a klass, respektive såsom syssloman av l:a, 2:a och 3:e klass, skola

från och med den 1 januari 1931 upptagas under de ändrade benämningarna

förste och andre läkare, respektive intendent av l:a, 2:a och 3:e klass;

dels ock godkänna följande stadganden att, utöver av 1925 års riksdag

godkända särskilda bestämmelser beträffande tjänstemän vid ifrågavarande

anstalter, från och med den 1 januari 1931 lända till efterrättelse beträffande

bemälda tjänstemän, nämligen:

»Vid sinnessjukhus anställd befattningshavare, som åtnjuter tjänstebostad,

må icke där mot betalning till vård mottaga sinnessjuk eller sinnesslö.

Läkare eller intendent, som icke åtnjuter tjänstebostad, är pliktig att vara

boende i närheten av vederbörande sinnessjukhus.»

I sammanhang med förevarande proposition har riksdagen till behandling

förehaft en inom riksdagen väckt motion, II: 366, vari föreslagits, att riksdagen

vid behandling av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 89 måtte i

frågan om ersättning åt sinnessjukhusdirektionernas ledamöter uttala, att

till sådan ledamot, som för deltagande i direktionssammanträde eller för

inställelse vid anstalten, som i direktionens ärenden eljest påkallas, icke

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 303.

äger uppbära Iraktamentsersättning enligt allmänna resereglementet, måtte

utgå ett dagtraktamente av 6 kronor.

Vid granskning av förevarande proposition har riksdagen ansett sig böra

i huvudsak ansluta sig till de synpunkter, departementschefen framfört.

I vissa avseenden har riksdagen dock funnit sig icke kunna biträda

departementschefens mening.

Enligt 20, 34, 39 och 50 §>§ i det för innevarande riksdag framlagda förslaget

till sinnessjuklag m. m. skulle medicinalstyrelsen hava att handlägga

vissa ärenden rörande utskrivning samt förhör vid domstol angående å

sinnessjukhus intagna personer. Vid sådan handläggning skulle enligt förslaget

medicinalstyrelsen jämlikt 2 § i detsamma bestå av — förutom chefen

för den byrå, till vars handläggning ärendet hör, samt ytterligare en byråchef,

i vars ställe dock generaldirektören själv kunde inträda — en av

psykiatrerna i medicinalstyrelsens vetenskapliga råd ävensom två av

Konungen särskilt utsedda lekmannaledamöter. Till nämnda psykiatrer

skall enligt redan gällande föreskrifter för varje inställelse utgå ett arvode

av 40 kronor eller, om ifrågavarande psykiater åtnjuter särskilt årsarvode,

ett arvode av 30 kronor. För de båda lekmannaledamöter na har jämväl

ett arvode av 40 kronor för varje inställelse ansetts böra bestämmas.

Jämlikt riksdagens numera fattade beslut i fråga om sagda lagförslag

skola berörda ärenden handläggas av en särskild nämnd (sinnessjuknämnden),

bestående av fem ledamöter, varav chefen för medicinalstyrelsen skall

vara självskriven. Av övriga ledamöter skola två vara i sinnessjukvård

särskilt kunniga läkare och en vara eller hava varit ordinarie innehavare

av domarämbete. Vid sådant förhållande torde riksdagen icke nu böra yttra

sig i arvodesfrågan utan lärer därmed kunna anstå, tills frågan ånyo upptages

till prövning från Eders Kungl. Maj:ts sida. I detta sammanhang

vill riksdagen hava uttalat, att riksdagen icke tagit ståndpunkt till frågan

om ersättning till en föredragande för förenämnda ärenden.

I meromnämnda lagförslag har förutsatts, att större sinnesjukhus skulle

uppdelas på flera avdelningar med särskilda sjukvårdsläkare. Frågan om

en sådan uppdelning har, såsom i propositionen erinrats, i ett speciellt fall

förut varit föremål för riksdagens prövning, varvid riksdagen, med hänsyn

till att förslaget till lag om vård av sinnessjuka då icke prövats, avslog

Eders Kungl. Maj:ts framställning i ämnet. Ehuru riksdagen numera, då

spörsmålet i fråga upptages helt generellt, lika med departementschefen

anser, att nya överläkartjänster böra inrättas vid de större av statens

sinnessjukhus, har riksdagen dock icke kunnat ansluta sig till departementschefens

mening, att de ifrågasatta nya tjänsterna böra i lönehänseende fullt

likställas med överläkare av 2:a klass, vilka senare handhava såväl sjukvårdsledningen

som den administrativa ledningen vid respektive hospital.

Lämpligheten av den förordade indragningen av sekreterarbefattningarna

hos direktionerna har riksdagen ansett likaledes kunna ifrågasättas. Av skäl,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 303.

13

medicinalstyrelsen i denna fråga anfört, synes riksdagen fog föreligga för

att den nuvarande anordningen bibehålles.

Vad vidare angår spörsmålet om traktamentsersättning åt direktionsledamöter,

delar riksdagen den i förberörda motion framförda meningen, att

sådan ledamot, vilken för deltagande i direktionssammanträde eller för inställelse

vid anstalt, som i direktionens ärenden eljest påkallas, icke äger

uppbära traktamentsersättning enligt allmänna resereglementet, bör erhålla

visst dagtraktamente.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts nu förevarande förslag skulle befattningarna

såsom syssloman av l:a, 2:a och 3:e klass i samband med sinnessjuklagens

trädande i kraft den 1 juli 1931 upptagas under de ändrade benämningarna

intendent av l:a, 2:a och 3:e klass. I likhet med vad 1902 års löneregleringskommitté

på sin tid beträffande denna fråga ansåg, har riksdagen icke

funnit bärande skäl föreligga för förändringarna ifråga.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att

riksdagen

dels föreskrivit, att vad i gällande avlöningsbestämmelser eller eljest av

riksdagen godkända stadganden finnes föreskrivet beträffande statens hospital

och asyler skall från och med den 1 januari 1931 avse statens sinnessjukhus;

dels beslutat, att nu befintliga befattningar såsom hospitalsläkare av l:a

och 2:a klass skola från och med den 1 januari 1931 upptagas under de

ändrade benämningarna förste och andre läkare;

dels ock godkänt följande stadganden att, utöver av 1925 års riksdag

godkända särskilda bestämmelser beträffande tjänstemän vid ifrågavarande

anstalter, från och med den 1 januari 1931 lända till efterrättelse beträffande

bemälda tjänstemän, nämligen:

»Vid sinnessjukhus anställd befattningshavare, som åtnjuter tjänstebostad,

må icke där mot betalning till vård mottaga sinnessjuk eller sinnesslö.

Läkare eller syssloman, som icke åtnjuter tjänstebostad, är pliktig att

vara boende i närheten av vederbörande sinnessjukhus.»

Stockholm den 5 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. Ii samt Nr 295—303.

3

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.