Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition med förslag till förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar, m. m.

1929-06-04 · 12 sidor, varav 12 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,1 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 12 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:308, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts proposition med förslag till förordning om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar, m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 308.

Nr 808.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1929.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj.-ts

proposition med förslag till förordning om Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar, m. m.

(Bankoutskottets utlåtande nr 58.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 15 mars 1929 dagtecknad proposition nr

214, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels antaga ett vid propositionen fogat förslag till förordning om Svenska

bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar,

dels ock besluta, att från riksgäldskontoret skola till Svenska bostadskreditkassan

såsom dess grundfond överlämnas svenska statens fyra och en

halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt

belopp av 30,000,000 kronor med rätt för kassan att enligt bestämmelserna

i förordningen förfoga över obligationerna.

Riksdagen finner för sin del genom utredningen i detta ärende vara ådagalagt,

att behov föreligger av bostadskreditens ordnande på ifrågavarande

områden. Såsom departementschefen uttalat, kan det legitima behovet av

sekundärkredit för bostadshus i allmänhet — även för bostadskooperationens

fastigheter — icke anses för närvarande vara i skälig mån tillgodosett.

Särskilt trängande har behovet av ett ordnande av bostadsegnahemmens

kreditfråga visat sig vara. Det måste anses vara av stor social betydelse,

att frågan om tillgodoseendet av dessa kreditbehov, efter många års utredningsarbete,

snarast erhåller en tillfredsställande lösning. Visserligen hänför

sig, såsom departementschefen framhållit, utredningen till större delen

till förhållandena år 1912, medan någon mera detaljerad undersökning om

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 308.

5

förhållandena därefter av kostnadshänsyn icke företagits. Men på sätt i

propositionen anförts lärer man med fog kunna antaga, att kreditgivningen

på ifrågavarande områden icke till sin allmänna läggning undergått någon

större förändring. Visserligen hava de kreditgivare, som meddela lån mot

fastighetshypotek, sedan år 1912 väsentligen ökat sina utlåningssiffror, och

nya sådana kreditgivare hava uppträtt, men det är alltjämt i huvudsak

primärkrediten, som tillgodoses i lämpliga former, och mot de ökade utlåningssiffrorna

svara höjda siffror såsom uttryck för kreditbehovet, väsentligen

som en följd av högre fastighetsvärden. Giltighet torde därför böra

tillerkännas departementschefens yttrande, att under tiden efter år 1912

icke tillkommit någon ny mera betydande kreditgivare — utom statens bostadslånefond

— som visat sig äga intresse för sekundärkredit i lämpliga

låneformer. Remissutlåtandena i detta ärende innehålla ock åtskilliga uttalanden

till stöd för antagandet, att förhållandena å bostadskreditens område

alltjämt äro otillfredsställande.

I detta sammanhang skulle möjligen en betänklighet mot upprättande av

ett nytt institut för fastighetskredit kunna anföras ur den synpunkten, att

bostadsbyggandet i städer och stadsliknande samhällen numera tagit en

omfattning, som låter förmoda att behovet av ett ökat bostadsbestånd snart

skall vara fyllt och övermättnad å bostadsmarknaden komma till synes,

samt att ett stimulerande av byggnadsverksamheten genom det nya institutets

tillkomst därför icke vore önskvärt vid närvarande tidpunkt. Det

bör då framhållas, att det föreliggande förslaget icke är anlagt på att särskilt

främja nybyggnadsverksamhet utan på att ordna kreditförhållandena för

fastigheter i allmänhet samt att, även om ett sådant främjande ändock i

någon mån skulle komma att äga rum genom det nya institutets tillkomst,

dess inflytande i sådant avseende icke synes böra överskattas.

Då det gäller frågan om det sätt, på vilket staten bör vara verksam för

ordnandet av bostadskreditens behov, synes, såsom ock departementschefen

funnit, någon direkt statlig långivning icke gärna kunna ifrågakomma i

detta sammanhang. Rörande spörsmålet, huruvida den ifrågasatta kreditorganisationen

bör utrustas med statlig grundfond eller om bostadskreditens

ordnande hellre bör äga rum helt på enskild väg, finner riksdagen lika med

departementschefen det icke vara välbetänkt, att — medan konungariket

Sveriges stadshypotekskassa och Sveriges allmänna hypoteksbank, vilka

båda utgiva obligationer mot säkerhet av primärkredit i fastighet, hava

statliga grundfonder — den föreslagna nya kassan, vilken skulle bedriva

låneverksamhet mot säkerhet av något mindre värdefulla fastighetshypotek,

lämnas utan sådan fond.

Mot tanken att anordna en gemensam kreditorganisation för tillgodoseende

av så olika lånebehov som bostadsegnahemmens och bostadskooperationens

kredit samt sekundär kredit i allmänhet kunna onekligen vissa betänkligheter

anföras. Men, såsom i propositionen närmare utvecklats, lärer i betraktande

av det i någon mån vanskliga kreditunderlaget en sådan anord
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 308.

ning vara nödvändig för erhållande av en tillräckligt bred bas för

låneverksambeten. Ur kreditvärdighetens synpunkt lärer anordningen vara

väl försvarlig, då de särskilda kreditarter, varom fråga är, i stort sett torde

i detta hänseende vara ungefärligen likställda.

Departementschefens förslag att fördela det nya kreditinstitutet i en

central kassa närmast för medelsupplåningen och lokala föreningar för

utlåningen anser riksdagen med hänsyn till'' förhållandena i vårt land

och redan befintliga organisationer på närliggande verksamhetsområden

vara lämpligt.

Det föreliggande förslaget upptager, som nämnt, såsom ekonomiskt underlag

för det nya kreditinstitutet till väsentlig del föreningsmedlemmarnas

solidariska ansvarighet för sin förenings förbindelser och föreningarnas

motsvarande ansvarighet för kassans förbindelser. På sätt departementschefen

funnit lärer, med den ställning man intagit till frågorna om det

enskilda kapitalets intresserande och om direkt statlig långivning, någon

annan utväg att tillföra institutet nödigt underlag vid sidan av den statliga

grundfonden icke återstå än vad sålunda föreslagits, hur föga tilltalande

denna utväg än kan synas. Understrykas bör emellertid departementschefens

påpekande, att sedan kreditinstitutet nått ett någorlunda stort verksamhetsfält,

möjligen inträffande förluster, i den mån de mot förmodan ej

täckas av uppsamlade fonder, komma att fördelas på ett så stort antal

händer, att de särskilda föreningsmedlemmarnas andelar i förlusterna icke

böra bliva alltför kännbara.

På sätt framgår av det nu anförda anser riksdagen, att för tillgodoseende

av ifrågavarande slag av lånebehov ett nytt kreditinstitut bör komma till

stånd, grundat på solidarisk ansvarighet mellan låntagarna enligt det föreliggande

förslaget samt organiserat i en central obligationsutgivande kassa

och i lokala föreningar ävensom utrustat med en statlig grundfond att tagas

i anspråk efter det uppsamlade fonder och den solidariska ansvarigheten

först utnyttjats.

Rörande föreningarnas och kassans fondbildning genom låntagarna innehåller

det föreliggande förslaget i huvudsak följande (förordningen §§ 20

och 7). Varje förening avsätter såsom säkerhet för fullgörandet av sina

förbindelser en säkerhetsfond. Såsom bidrag till fonden erlägger envar låntagare

en avgift av två procent av erhållet lån. Inbetalningen av avgiften

må kunna fördelas på högst fem år, räknat från lånets beviljande. Avgifterna

till fonden må, efter medgivande av kassans styrelse, minskas eller

upphöra att utgå, då säkerhetsfonden överstiger tio procent av föreningens

skulder. Inbetalar låntagare i förtid sitt lån till fullo, må, där särskilda

skäl äro och kassans styrelse det medgiver, hans avgift till fonden helt eller

delvis återbetalas till honom. Så länge förenings verksamhet fortfar, må

dess säkerhetsfond icke komma föreningens medlemmar till godo på annat

sätt än sålunda sagts eller, vad angår fondens avkastning, i reglementet må

stadgas. Kassan åter skall avsätta en reservfond. Till denna lägges kassans

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 308. 7

behållna årsvinst, och skall såsom bidrag till fonden förening för varje lån

från kassan årligen under tio år erlägga en tiondels procent av lånets ursprungliga

belopp. Bidraget må, efter bestämmande av kassans styrelse,

minskas eller upphöra att utgå, då reservfonden överstiger fem procent av

kassans skulder. Fondens avkastning lägges till fonden. Dock må avkastningen,

då fonden överstiger fem procent av kassans skulder, kunna användas

till bestridande av dess förvaltningskostnader eller, till den del avkastningen

ej är erforderlig för sådant ändamål, till beredande av annan lättnad

för föreningarna.

Riksdagen delar till fullo departementschefens till statsrådsprotokollet i

ärendet uttalade uppfattning om vikten av att en sådan fondbildning i det

nya kreditinstitutet äger rum, att den solidariska ansvarigheten icke behöver

tagas i anspråk medelst uttaxering. Det synes emellertid riksdagen, som

om den storlek å fonderna, vid vars uppnående dels fondavsättning skulle

kunna minskas eller upphöra, dels — för reservfondens del — fondavkastningen

få användas till bestridande av förvaltningsutgifter, i Eders Kungl.

Maj ds förslag är väl kraftigt tilltagen. Om man tänker sig, att kreditinstitutet

nått den största omslutning, som med en grundfond å 30 miljoner kronor

och relationstalet tio mellan obligationsstock och grundfond är tillåten, d. v. s.

en omslutning å 300 miljoner kronor, skulle det krävas en reservfond å 15

miljoner och säkerhetsfonder i föreningarna å tillhopa 30 miljoner, eller uppsamlade

fonder å 45 miljoner kronor, innan avsättning till respektive fonder

finge upphöra. Med andra ord, man strävar efter uppsamlade fonder, som vid

institutets fulla utveckling utgöra tillhopa 150 procent av grundfonden. Härtill

kommer så sistnämnda fond. Riksdagen är benägen att anse, att anspråken

på fondernas storlek utan olägenhet kunna begränsas sålunda, att då säkerhetsfond

överstiger sex procent av föreningens skulder, respektive reservfonden

överstiger tre procent av kassans skulder, låntagarnas bidrag till

vederbörlig fond må kunna minskas eller upphöra att utgå och — för reservfondens

del — fondavkastningen användas till andra ändamål än fondens

ökande. Dessa siffror innebära, att man eftersträvar uppsamlade fonder,

som vid institutets fulla utveckling utgöra: för kassans del 9 miljoner och

för föreningarnas del tillhopa 18 miljoner eller sammanlagt 27 miljoner

kronor. Detta belopp utgör 90 procent av grundfondens storlek. Utom att

uppsamlade fonder å tillhopa 9 procent av skulderna synas i förevarande

hänseende fullt betryggande, kan såsom grund för denna begränsning anföras,

att låntagarna med skäl kunna göra anspråk på att, när så är möjligt,

erhålla den lättnad, som fondbidragens upphörande medför, ävensom att

alltför stora fonder kunna medföra benägenhet för minskad sparsamhet vid

den betydande fondavkastningens disponerande.

I övrigt har riksdagen icke haft annan erinran att framställa mot de föreslagna

bestämmelserna om reserv- och säkerhetsfonder, än att i § 7 andra

stycket synts böra föreskrivas, att de tio år, varunder bidrag till reservfonden

skall erläggas, skola räknas från lånets beviljande. Detta överensstämmer

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 308.

med vad i § 20 om säkerhetsfond stadgats och säkerligen också med avsikten

med förslaget i denna punkt.

Rörande den föreslagna storleken å grundfonden, 30 miljoner kronor (§ 2),

och det stadgade relationstalet mellan kassans obligationsstock och grundfonden

(§ 3) har riksdagen ingen invändning att göra. Riksdagen anser även

förslagets bestämmelser om den högsta gräns, till vilken fastighet må genom

kreditinstitutet belånas (§ 23), så ock om föreningarnas verksamhetsområden

(§ 17 andra stycket) vara lämpliga.

I fråga om förslagets detaljer i övrigt har riksdagen icke haft någon

erinran att framställa.

Under åberopande av vad i det föregående anförts får riksdagen anmäla,

att riksdagen

dels, med förklarande, att Eders Kungl. Maj:ts i förevarande proposition

nr 214 framlagda förslag till förordning om Svenska bostadskreditkassan

och om bostadskreditföreningar icke kunnat av riksdagen i oförändrat skick

antagas, för sin del antagit följande

Förslag

till

Förordning

om Svenska bostadskreditkassan och om bostadskreditföreningar.

Härigenom förordnas som följer:

Kap. I. Bostadskreditkassan.

Om kassans ändamål.

§ 1.

Svenska bostadskreditkassan har till ändamål att i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen,

driva lånerörelse genom att lämna lån åt bostadkreditföreningar, varom

i kap. II stadgas.

Om kassans fonder och obligationslån.

§ 2.

Såsom grundfond för kassan ställer staten genom fullmäktige i riksgäldskontoret

till förfogande svenska statens fyra och en halv procent

obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett nominellt be
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 308.

9

lopp av minst trettio miljoner kronor. Grundfondsobligationerna fortfara

att tillhöra staten, som dock ej äger att för annat ändamål förfoga över

dem, så länge kassans samtliga förbindelser icke äro fullgjorda.

§ 3.

För sin lånerörelse utfärdar kassan räntebärande till innehavaren ställda

obligationer. Sammanlagda beloppet av kassans utelöpande obligationer

må icke uppgå till mera än tio gånger beloppet av grundfonden.

§ 4.

Grundfonden, som är avsedd att tjäna såsom säkerhet för kassans obligationer,

må av kassans styrelse, efter medgivande av fullmäktige i riksgäldskontoret,

kunna tillfälligtvis anlitas för fullgörande av kassans förbindelser,

därvid dock skall iakttagas, att grundfonden efter plan, som av

fullmäktige i riksgäldskontoret bestämmes, inom fem år skall återställas

till sin förutvarande storlek. Kassan vare skyldig gottgöra staten vad

staten till följd av kassans åtgärd nödgas utgiva i ränta å obligationerna.

§ 5.

De obligationer, som av kassan utfärdas, skola återbetalas genom årlig

amortering enligt plan, som angives i obligationsavtalet. Obligationerna

skola kunna senast tio år efter utgivandet av kassan uppsägas till inbetalning

inom den tid av högst ett år, som är i obligationsavtalet bestämd.

Hava grundfondsobligationer tagits i anspråk till belopp av nominellt

två miljoner kronor, må kassan icke utställa obligationer för ny långivning

med mindre Konungen, efter hörande av fullmäktige i riksgäldskontoret,

därtill lämnar tillstånd.

§ 6.

Såsom säkerhet för de obligationer, som av kassan utgivas, tjäna de

förbindelser, som föreningarna för erhållna lån utfärda till kassan, jämte

de till föreningarna för erhållna lån lämnade reverser med tillhörande

hypotek.

Såsom säkerhet för förenings lån hos kassan skola pantförskrivas de till

föreningen för erhållna lån lämnade reverser med hypotek.

Det åligger kassans styrelse att tillse, att föreskriven säkerhet är ställd

och hålles vid makt. De till föreningarna lämnade reverser med hypotek

skola ställas under offentlig vård.

§ 7.

Kassans behållna årsvinst skall avsättas till en reservfond.

Såsom bidrag till reservfonden skall förening för varje lån, som från

kassan erhålles, årligen under tio år, räknat från lånets beviljande, erlägga

ett belopp, motsvarande en tiondels procent av lånets ursprungliga belopp.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 308.

Sådant bidrag må, efter bestämmande av kassans styrelse, minskas eller

upphöra att utgå, då reservfonden överstiger tre procent av kassans skulder.

Reservfondens avkastning lägges till fonden; dock må avkastningen,

då fonden överstiger tre procent av kassans skulder, kunna användas

till bestridande av dess förvaltningskostnader eller, till den del avkastningen

ej är erforderlig för sådant ändamål, till beredande av annan

lättnad för föreningarna.

§ 8.

Reservfonden skall placeras i statens, Sveriges allmänna hypoteksbanks,

konungariket Sveriges stadshypotekskassas eller Svenska skeppshypotekskassans

obligationer eller i obligationer, som till den säkerhet de erbjuda

kunna anses jämförliga med obligationer av något av nyss angivna slag,

eller ock mot säkerhet i fullgod fastighetsinteckning.

Om föreningarnas ansvarighet för kassans förbindelser.

§ 9.

Därest kassans förbindelser ej kunna infrias med anlitande av dess

egna tillgängliga medel, äger kassan infordra erforderliga tillskott från

föreningarna.

För kassans förbindelser svare föreningarna i förhållande till högsta

under räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från kassan erhållna

lån. Kan förening icke fullgöra den betalningsskyldighet, som

till följd av denna ansvarighet åligger föreningen, vare övriga föreningar

efter nyssnämnda grund ansvariga för bristen.

Om lånerörelsen.

§ 10.

Av förening gjord framställning om lån från kassan prövas av dennas

styrelse. Lån till förening utlämnas i kassans obligationer till parikurs

eller ock kontant. I förra fallet åligger det kassan att vara föreningens

låntagare behjälplig för obligationernas försäljning på lämpligt sätt. Lämnas

lånet kontant, skall föreningen gälda den kapitalrabatt och de övriga

kostnader, som kassan vid sin upplåning kan hava fått vidkännas.

Lån till förening skall förräntas och amorteras genom kontant erlagd

annuitet enligt fastställd plan. Amorteringstiden må ej överstiga fyrtio

år. Sedan tio år förflutit från lånets mottagande, kan föreningen uppsäga

lånet till inbetalning efter ett år.

Förening äger att, utöver den årliga amorteringen, göra ytterligare inbetalning

å erhållet lån, antingen kontant eller i obligationer utfärdade

av kassan. Föreningen vare dock skyldig att därvid underkasta sig de

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 30S.

11

villkor, som kassans styrelse finner nödigt föreskriva till förekommande

av förlust eller olägenhet för kassan.

Om förvaltningen m. m.

§ 11.

Kassan förvaltas av en styrelse med säte i Stockholm. Styrelsen består

av det antal ledamöter, minst sju högst nio, som av ombudsstämman bestämmes,

och skola suppleanter finnas till lika antal som antalet ledamöter.

Konungen utser, för en tid av tre år i sänder, två ledamöter och två

suppleanter för dem. Av dessa skall en ledamot, så ock suppleanten för

honom, äga insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

Fullmäktige i riksgäldskontoret utse, likaledes för en tid av tre år i

sänder, en ledamot samt suppleant för honom. Övriga ledamöter och suppleanter

väljas å ombudsstämman. Vald ledamot eller suppleant utses för

tiden till den ordinarie ombudsstämma, som hålles under tredje året efter

det, då valet förrättades.

En av de av Konungen utsedda ledamöterna förordnas av Konungen att

vara ordförande i styrelsen. Vice ordförande väljes inom styrelsen.

Arvoden för de av Konungen och av fullmäktige i riksgäldskontoret

utsedda ledamöterna bestämmas av Konungen.

Styrelsen utser verkställande direktör samt tillsätter kassans övriga

tjänstemän. Beslut, varigenom verkställande direktör utsetts, vare ej gällande

med mindre det biträtts av en av Konungen utsedd styrelseledamot.

Styrelseledamöter, som genom att överträda denna förordning eller med

stöd av densamma meddelade bestämmelser eller eljest uppsåtligen eller

av vårdslöshet tillskynda kassan skada, svare för skadan en för alla och

alla för en.

§ 12.

För revision av styrelsens förvaltning och kassans räkenskaper skola

årligen utses tre revisorer med lika många suppleanter. En revisor och

en suppleant för honom utses av fullmäktige i riksgäldskontoret; de övriga

väljas å ombudsstämman. Av de sistnämnda skola en revisor och hans

suppleant vara av handelskammare i riket eller på annat, av Konungen

godkänt sätt auktoriserad revisor.

Hava revisorer i sin berättelse mot bättre vetande lämnat oriktig uppgift

eller uppsåtligen underlåtit att göra anmärkning mot dylik uppgift

i handling, som av dem granskats, eller vid fullgörandet av sitt uppdrag

visat vårdslöshet, vare de, som låtit sådant komma sig till last, kassan

ansvariga för all därav uppkommande skada, en för alla och alla för en.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 308.

§ 13.

Ombud för föreningarna skola årligen före utgången av juni månad

samlas till ordinarie ombudsstämma i Stockholm å tid, som av kassans

styrelse bestämmes. Stämman förrättar föreskrivna val av ledamöter i

kassans styrelse och revisorer ävensom suppleanter för dessa samt beslutar

angående ansvarsfrihet för styrelsen.

Extra ombudsstämma skall styrelsen utlysa, när revisorerna sådant påyrka

eller styrelsen finner omständigheterna därtill föranleda.

§ 14.

Kassans förvaltningskostnader skola, i den mån de icke bestridas på

sätt i § 7 är sagt, gäldas genom bidrag av föreningarna efter ty kassans

styrelse bestämmer.

§ 15.

Om kassans trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar

Konungen.

Vid likvidation av kassan må grundfondsobligationer tagas i anspråk

allenast i den mån annan tillgång saknas, som svarar för kassans förbindelser.

Körande användningen av vad som vid likvidationen återstår av kassans

tillgångar, efter det skulderna blivit guldna, bestämmer Konungen.

Kap. II. Bostadskreditföreningarna.

Om föreningarnas ändamål.

§ 16.

Bostadskreditföreningar hava till ändamål att, i enlighet med bestämmelserna

i denna förordning och i reglemente, som utfärdas av Konungen,

tillhandahålla sina medlemmar lån mot säkerhet av inteckning i fastighet.

Om förenings bildande och verksamhetsområde.

§ 17.

Ansökan om tillstånd till bildande av förening göres hos Konungen.

Inom den del av riket, som Konungen för föreningen bestämmer, äger

förening utöva verksamhet i samtliga städer och köpingar samt andra

samhällen, för vilka byggnadsstadgan för rikets städer och de för stad

meddelade bestämmelserna i hälsovårdsstadgan och i brandstadgan äro

gällande, så ock i annat inom samma del av riket beläget samhälle eller

tätare bebyggt område, som av Konungen förklarats skola tillhöra verksamhetsområdet.

Konungen meddelar föreskrift om det minimibelopp, för vilket förening,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 308. 13

innan den må börja sin verksamhet, skall hos kassan hava anmält sig till

erhållande av lån.

Om föreningsmedlemmarnas ansvarighet för föreningens förbindelser.

§ 18.

Medlem av förening är den, som häftar för inteckningslån hos föreningen.

§ 19.

För förenings förbindelser svare dess medlemmar i förhållande till högsta

under räkenskapsåret oguldna kapitalbeloppen av sina från föreningen

erhållna lån. Kan medlem icke fullgöra den betalningsskyldighet,

som till följd av denna ansvarighet åligger honom, vare föreningens övriga

medlemmar efter nyssnämnda grund ansvariga för bristen.

Om säkerhetsfond.

§ 20.

Förening skall såsom säkerhet för fullgörandet av sina förbindelser avsätta

en säkerhetsfond.

Såsom bidrag till säkerhetsfonden skall envar låntagare erlägga en

särskild avgift, motsvarande två procent av erhållet lån. Inbetalningen

av avgiften må kunna fördelas på en tid av högst fem år, räknat från

lånets beviljande. Grunderna för avgifternas inbetalning, därom föreningens

styrelse beslutar, skola vara godkända av kassans styrelse.

Avgifterna till säkerhetsfonden må, efter medgivande av kassans styrelse,

minskas eller upphöra att utgå, då säkerhetsfonden överstiger sex

procent av föreningens skulder.

Inbetalar låntagare i förtid sitt lån till fullo, må, där särskilda skäl

äro och kassans styrelse det medgiver, hans avgift till säkerhetsfonden

helt eller delvis återbetalas till honom.

Så länge förenings verksamhet fortfar, må dess säkerhetsfond icke

komma föreningens medlemmar till godo på annat sätt än i näst föregående

stycke sägs eller, vad angår fondens avkastning, i reglementet må

stadgas.

§ 21.

I fråga om placering av förenings säkerhetsfond skall vad i § 8 stadgas

äga tillämpning.

Om lånerörelsen.

§ 22.

Förening må meddela lån allenast mot säkerhet av inteckning i bebyggd,

huvudsakligen för bostadsändamål anordnad fastighet, som är nöjaktigt

försäkrad mot brandskada.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 308.

För förenings utlåning lända i tillämpliga delar till efterrättelse de

bestämmelser, som gälla för utlåning från kassan till föreningarna, och

skall lån av förening utlämnas till låntagaren mot enahanda villkor, under

vilka föreningen erhåller motsvarande lån hos kassan. Därjämte skall

föreningen av låntagaren betinga sig de bidrag och avgifter, som jämlikt

stadganden i denna förordning eller i reglementet skola utgå till föreningen

eller från föreningen till kassan.

Lån må ej meddelas till lägre belopp än ettusen kronor.

§ 23.

Till minst det belopp, till vilket lån beviljas, skall finnas säkerhet av

inteckning eller inteckningar liggande inom tre fjärdedelar av fastighetens

vid föreningens värdering uppskattade värde. Inteckning skall jämväl

vara belägen inom fastighetens brandförsäkringsvärde och tre fjärdedelar

av dess vid taxering enligt kommunalskattelagen åsatta värde.

§ 24.

Lån må ej meddelas med mindre lån mot säkerhet av inteckning med

bättre förmånsrätt i samma fastighet prövas vara på betryggande sätt

ordnat. Det åligger föreningen att vid bedömandet härav iakttaga de närmare

föreskrifter, som meddelas av kassans styrelse.

Om förvaltningen m. m.

§ 25.

Förening förvaltas av en styrelse med säte å den ort Konungen bestämmer.

Kassans styrelse utser en av ledamöterna i föreningens styrelse

ävensom suppleant för honom. Till sådan ledamot och suppleant böra utses

personer med insikt och erfarenhet beträffande rörelse för fastighetsbelåning.

Föreningens styrelse utser verkställande direktör. Sådant val vare ej

gällande med mindre det godkänts av kassans styrelse.

För revision av föreningsstyrelsens förvaltning och föreningens räkenskaper

skola årligen utses revisorer jämte suppleanter. En av revisorerna

jämte suppleant för honom utses av kassans styrelse.

Ordinarie sammankomst med föreningens medlemmar skall årligen hållas.

Extra föreningssammankomst hålles i de fall, som i reglementet bestämmas.

Närmare bestämmelser om styrelse, revision och föreningssammankomster

meddelas i reglementet.

§ 26.

Varje förening utser till ombudsstämma, varom förmäles i § 13, ett ombud,

jämte en suppleant, för varje påbörjat femtal miljoner kronor av för
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 308.

eningens sammanlagda oguldna lånebelopp hos kassan enligt kassans senast

fastställda bokslut, dock att förening ej må representeras av flera ombud

än fem.

§ 27.

Bidrag till bestridande av förenings förvaltningskostnader skola av låntagarna

gäldas på sätt i reglementet närmare stadgas. Överskott, som må

uppstå å dylika bidrag, skall tillföras säkerhetsfonden.

§ 28.

Om föreningens trädande i likvidation och om förfarandet därvid förordnar

Konungen.

Vid förenings likvidation skall vad som återstår av föreningens tillgångar,

efter det skulderna blivit guldna, överlämnas till kassan.

Denna förordning träder i kraft den dag Konungen förordnar.

I samband med fastställandet av reglemente för kassan och föreningarna

meddelar Konungen de närmare bestämmelser, som finnas erforderliga

med avseende å kassans och föreningarnas bildande, och äger Konungen

därvid bestämma, att interimsstyrelse för kassan och för förening skall

utgöras av personer, utsedda av offentlig myndighet, ävensom att revisorer

för kassan och för förening skola, för den första tiden av kassans eller

föreningens verksamhet, utses av sådan myndighet.

dels ock beslutit, att från riksgäldskontoret skola till Svenska bostadskreditkassan

såsom dess grundfond överlämnas svenska statens fyra och

en halv procent obligationer, ouppsägbara från innehavarens sida, till ett

nominellt belopp av 30,000,000 kronor med rätt för kassan att enligt bestämmelserna

i förordningen förfoga över obligationerna.

Stockholm den 4 juni 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.