Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192.9/ 1930 undei'' riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.
1929-04-30 · 50 sidor, varav 47 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 47 av 50 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:4a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192.9/ 1930 undei'' riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen till försvarsdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
1
Nr 4 A.
Godkänd av första kammaren den 30 april 1929.
Godkänd av andra kammaren den 30 april 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 192.9/
1930 undei'' riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande
anslagen till försvarsdepartementet, jämte i dessa ämnen
väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtanden nr 4 och 61.)
Till Konungen.
I. DEPARTEMENTET.
1:°) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Eders
Kungl. Maj:t i avseende å fjärde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden för samma dag)
föreslagit riksdagen att, i avvaktan på den proposition, som kunde komma
att till riksdagen avlåtas angående omorganisation av försvarets centrala
ledning och förvaltning, tillsvidare beräkna ordinarie förslagsanslaget till
departementet till 282,040 kronor.
Beträffande förevarande anslagsbehov kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
II. LANTFÖRSVARET.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
2:o) Beträffande Eders Kungl. Maj :ts förslag rörande anslaget till arméförvaltningen
(punkt 3), samt rörande anslaget till avlöning till personal vid
staber och truppförband m. fl. (punkt 5) kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal å övergångsstat
vid armén, nu 7,500,000 kronor, med 500,000 kronor till 7,000,000 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 saml. Nr 4 A.
902 29 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 8 bär riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till rekryteringskostnader, nu
180,000 kronor, med 27,000 kronor till 153,000 kronor.
5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 9 har riksdagen
dels
i riksstaten uppfört ett nytt ordinarie anslag, benämnt »Avskedspremier
m. m., förslagsanslag»,
dels ock under detta anslag anvisat ett belopp av 130,000 kronor.
6:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att dels godkänna
de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari 1929 fogade
förslag till stater för officerare och underofficerare å reservstat vid armén
samt för fältläkarkårens reservstat, att gälla för budgetåret 1929/1930, dels
medgiva, att personal, som med rätt till pension under budgetåret 1929/1930
avgår från arméns reservstater, må under sin återstående livstid uppbära
pension av statsmedel med de i förenäinnda kungörelse den 18 juni 1925
(nr 289) angivna belopp, dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptaga
ordinarie förslagsanslaget till arméns reservstater med oförändrat belopp
715,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla, vad Eders Kungl. Maj:t i avseende
å förevarande anslag föreslagit.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt de vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari
1929 fogade förslag till stater för officerare och underofficerare å reservstat
vid armén samt för fältläkarkårens reservstat, att gälla för budgetåret 1929/1930,
dels medgivit, att personal, som med rätt till pension under budgetåret
1929/1930 avgår från arméns reservstater, må under sin återstående livstid
uppbära pension av statsmedel med de i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr
289) angivna belopp,
dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit ordinarie förslagsanslaget
till arméns reservstater med oförändrat belopp, 715,000 kronor.
7:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 11 har riksdagen
för reservstat för furirer vid Gotlands trupper för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra förslagsanslag av 51,000 kronor.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 12) att öka ordinarie
förslagsanslaget till arméns personal över stat, nu 380,000 kronor,
med 20,000 kronor till 400,000 kronor.
Anslagsberäkningen har icke givit riksdagen anledning till anmärkning.
Riksdagens uppmärksamhet har emellertid fästs vid att de nuvarande formerna
för utbetalning av kapitaliserad pension kunna giva anledning till
att det utbetalade kapitalbeloppet tages i anspråk för tillgodoseende av en
avliden beställningsliavares fordringsägare och att behövande anhöriga icke
komma i åtnjutande av ifrågavarande belopp. I anledning härav har riksdagen
ansett önskvärt att Eders Kungl. Maj:t verkställer utredning angående frågan,
huruvida icke åtgärder borde vidtagas i syfte att rätten till den kapitaliserade
pensionen må tillförsäkras dylika anhöriga. Därest en ändring i
Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 3
nämnda hänseende av bestämmelserna om reservpension anses böra äo-a
rum, synes Eders Kungl. Maj:t böra förordna härom. Denna fråga har synts
riksdagen vara av den betydelse, att riksdagen ansett sig böra hos Eders
Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av åtgärder i ovan angivet syfte.
Riksdagen får alltså
dels anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget till arméns
]»ersonal över stat, nu 380,000 kronor, med 20,000 kronor till 400.000 kronor;
dels ock anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte låta verkställa utredning
av fxagan, huiuvida icke sadan ändring i bestämmelserna om utbetalning av
kapitaliserat värde av reservpension bör vidtagas, att kapitalbeloppet, då
fråga är om avliden beställningshavare, må tillförsäkras dennes efterlämnade
anhöriga samt, om utredningen därtill föranleder, förordna om härav påkallad
ändring av gällande bestämmelser i ämnet.
9:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att öka ordinarie
förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 310,000 kronor,
med 20,000 kronor till 330,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar är i riksstaten
för budgetåret 1928/1929 uppfört med 310,000 kronor eller samma
belopp, vartill anslaget upptagits i kostnadsberäkningarna för 1925 års härordning.
Med avseende å medelsbehovet under anslaget för nästkommande budgetår
har arméförvaltningen anfört följande.
Utgifterna å detta anslag hade för budgetåret 1927/1928 uppgått till i avrundat
tal 358,250 kronor.
Da med hänsyn till det ändamål, för vilket anslaget vore avsett, kostnaderna
under detsamma mindre påverkades av den genom härordningens
genomförande föranledda nedskärningen av antalet truppförband och inskränkningar
i kadern utan fastmera av antalet högre enheter, genom vilka
inspektionsmyndigheten utövades, samt sistnämnda antal icke nämnvärt
minskats i den nya härordningen, syntes man böra räkna med, att kostnaderna
komme att hålla sig vid ungefärligen samma belopp som under det
sistförflutna budgetåret eller i runt tal förslagsvis 350,000 kronor. Emellertid
framginge av räkenskaperna, att å anslaget i viss utsträckning avförts
kostnader för författningsenligt utgående resekostnads- och traktamentsersättnmg
samt tjänstgöringstraktamenten åt beställningshavare under fullgörande
av sådan trupptjänstgöring, som avsåges i § 90 av tjänstgöringsreglementet
för armén.
Enligt de principer, som legat till grund för uppställningen av anslagen
under riksstatens fjärde huvudtitel, syntes dessa kostnader emellertid vara
av beskaffenhet att böra gäldas av ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens
övningar. Sa vore enligt gällande stat för nämnda anslag redan
fallet med motsvarande kostnader för officerare, kommenderade såsom lärare
vid vissa skolor och utbildningskurser, under dem åliggande tjänstgöring
vid eget truppförband. Beträffande åter generalstabsofficerare m. fl., vilka
på grund av placering i å särskilda stater uppförda beställningar icke kunde
anses fullgöra ifrågakommande trupptjänstgöring vid »eget» truppförband,
ävensom å.staber och vid undervisningsverk placerade officerare, vilka beordrades
till dylik tjänstgöring vid annat än eget truppförband, hade på
grund av avfattningen av staten för övningsanslaget kostnaderna icke avförts
å nämnda anslag utan i stället kommit att belasta reseanslaget.
4
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Då, enligt vad ovan framhållits, även i dessa fall kostnaderna i fråga syntes
vara av beskaffenhet att böra gäldas av övningsanslaget, för vilket ändamål
viss jämkning i staten för nämnda anslag vore erforderlig, torde efter avdrag
av ifrågavarande kostnader, förslagsvis uppskattade till 20,000 kronor,
medelsbehovet under reseanslaget kunna beräknas till (350,000 — 20,000 =)
330,000 kronor. .
På grund av det anförda hemställde arméförvaltningen, att Eders Kungi.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1929/1930 öka
ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar till 330,000
kronor.
Departementschefen har framhållit, att enligt den från och med ar 1920
genomförda ändrade uppställningen av fjärde huvudtiteln förevarande anslag
är avsett för rese- och traktamentsersättning under extra förrättningar. Såsom
av arméförvaltningens framställning inhämtades, hade emellertid å detta
anslag i viss utsträckning avförts kostnader för rese- och traktamentsersättning
till vid staber in. m. anställd personal under kommendering till deltagande
i trupptjänst. Dessa kostnader borde även enligt departementschefens
mening bestridas från anslaget till truppförbandens övningar.
Yad angår det belopp, varmed anslaget till rese- och traktamentspenningar
borde upptagas för budgetåret 1929/1930, tillstyrker departementschefen
arméförvaltningens förslag om ökning av anslaget till 330,000 kronor.
Riksdagen, vars vederbörande utskott inhämtat, att nettoutgifterna under
budgetåret 1927/1928 uppgått till endast 325,131 kronor 50 öre, har icke funnit
anledning till erinran mot den ifrågasatta överflyttningen av 20,000 kronor
till truppförbandens övningsanslag, men har icke ansett skäl föreligga att
nu vidtaga någon ökning av anslaget.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen upptagit ordinarie förslagsanslaget
till rese- och traktamentspenningar med oförändrat belopp, 310,000
kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 15) att öka ordinarie
förslagsanslaget till flyttningsersättning, nu 175,000 kronor, med 25,000
kronor till 200,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till flyttningsersättning har för budgetåret
1927/1928 i riksstaten uppförts med 200,000 kronor och för innevarande
budgetår med 175,000 kronor. I kostnadsberäkningarna för 1925 års härordning
har anslaget upptagits med 160,000 kronor.
Beträffande medelsbehovet under förevarande anslag för budgetåret 1929/1930
har arméförvaltningen anfört följande.
Enligt arméförvaltningens huvudbok för budgetåret 1927/1928 hade utgifterna
under anslaget belöpt sig till 721,993 kronor 46 öre samt inkomsterna
till 44,759 kronor 27 öre, varför en brist å 477,234 kronor 19 öre uppkommit
å anslaget. Orsaken till detta betydande överskridande av anslaget vore
givetvis att söka i de omfattande förflyttningar av personal, som ägt rum i
och för det slutliga genomförandet av 1925 års härordning. Aven om sålunda
kostnaderna under anslaget för framtiden kunde förväntas komma att
avsevärt understiga de under sistförflutna budgetår uppkomna, syntes det
emellertid arméförvaltningen uppenbart, att det i härordningsbeslutet för
ändamålet beräknade beloppet av 160,000 kronor måste bliva otillräckligt.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
o
Sålunda hade förmånen av flyttningsersättning numera medgivits i vissa fall,
då den hittills icke ifrågakommit, exempelvis för beställningsliavare, å vilka
bestämmelserna angående passagesystem för vissa i Boden förlagda truppförband
ägde tillämpning. Härtill komme, att vid beräkningen av det i
härordningen angivna anslagsbeloppet hänsyn knappast kunde hava tagits
till det jämförelsevis betydande belopp, som erfordrades för beredande åt
flyttande beställningshavare av dem författningsenligt medgiven ersättning
för merutgift för bostadshyra. Enbart dessa kostnader hade enligt av arméförvaltningen
verkställd utredning under budgetåret 1927/1928 uppgått till i
avrundat tal 59,300 kronor. Givet vore, att, med den fortskridande förbättringen
av läget å den allmänna hyresmarknaden, dessa kostnader komme att
visa en tendens till ökning i förhållande till totalutgifterna under anslaget.
Med hänsyn till nu anförda förhållanden ansåge arméförvaltningen försiktigheten
bjuda, att anslaget för budgetåret 1929/1930 beräknades till förslagsvis
200,000 kronor.
På grund av vad arméförvaltningen sålunda anfört har departementschefen
ansett sig böra föreslå, att förevarande anslag för budgetåret 1929,1930 liöjes
till 200,000 kronor.
I sin berättelse om den år 1928 verkställda granskningen av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden
V7 1927—3% 1928 hava riksdagens revisorer under § 5 (sid. 17 och 18) meddelat
följande sammanställning av utgifterna under lantförsvarets anslag till
flyttningsersättningar för de senaste fem budgetåren.
Budgetår Anslag Utgifter
1923/1924 ...................................... 230,000 231,386:41
1924/1925 ....................................... 230,000 221,776:37
1925/1926 ...................................... 230,000 240,250:03
1926/1927 ..................................... 230,000 342,215:42
1927/1928 ...................................... 200,000 677,234: 19
Revisorerna hava i anslutning härtill anfört följande.
»Den huvudsakliga orsaken till att anslaget under de senaste två budgetåren
i så betydande grad överskridits är givetvis att söka i de omfattande
förflyttningar av personal, som ägt rum i och för det slutliga genomförandet
av 1925 års härordning. Härtill kommer att förmånen av flyttningsersättning
numera medgivits i vissa fall, då den hittills icke ifrågakommit,
exempelvis för beställningshavare, å vilka bestämmelserna angående passagesystem
för vissa i Boden förlagda truppförband äga tillämpning. Vidare
torde vid beräkningen av anslagsbeloppet hänsyn knappast hava tagits till
det jämförelsevis betydande belopp, som erfordras för beredande åt flyttande
beställningshavare av dem författningsenligt medgiven ersättning för merutgift
för bostadshyra. Enbart dessa kostnader hava, enligt vad revisorerna
inhämtat, under budgetåret 1927/1928 uppgått till i runt tal 60,000 kronor.
Aven om det torde vara att förvänta, att, sedan i samband med härordningens
genomförande uppkommande särskilda kostnader icke längre belasta
anslaget, utgifterna å detsamma komma att väsentligt nedgå, förefaller det
dock revisorerna, som om det belopp, vartill anslaget beräknats efter härordningens
genomförande eller 160,000 kronor, icke kommer att för framtiden
bliva till fyllest. Vid uppgörandet av nämnda beräkning synes man
6
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
nämligen icke hava förutsatt, att personalöverflyttningar och kommenderingar
skulle ske i den omfattning, som faktiskt äger rum. Härtill kommer, att,
såsom ovan framhållits, grunderna för flyttningsersättningens utgående förändrats
i så motto, att ökade krav ställas på ifrågavarande anslag. Revisorerna
anse på grund härav önskvärt, att eu omräkning av anslaget sker, så
att för framtiden beloppet kommer att stå i bättre överensstämmelse med
de verkliga utgifterna å anslaget. Härvid förutsätta revisorerna, att uppmärksamhet
jämväl ägnas frågan om sådana anordningar med avseende å
personalförflyttningar och kommenderingar, att utgifterna å anslaget i möjligaste
mån nedbringas.»
I anledning av revisorernas uttalanden har yttrande avgivits av arméförvaltningens
civila departement (Del III sid. 12—15).
Vad revisorerna anfört, synes riksdagen utvisa, att eu undersökning bör
ske rörande möjligheten av att nedbringa ifrågavarande flyttningskostnader.
En omständighet, som enligt riksdagens mening för närvarande föranleder
onödiga flyttningskostnader, är det sätt, på vilket kommenderingarna till
artilleri- och ingenjörhögskolan ske. Därest sådana anordningar vidtagas,
att icke flyttning till hemorten behöver äga rum mellan de olika kurserna,
torde en icke oväsentlig minskning i anslagsbelastningen bliva följden. Riksdagen
förutsätter, att vad revisorerna anfört tages under övervägande vid
uppgörandet av beräkningen av detta anslag för kommande budgetår.
Någon erinran mot den av Eders Ivungl. Maj:t nu framlagda anslagsberäkningen
anser sig riksdagen icke böra göra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget till
flyttningsersättning, nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 200,000 kronor.
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 17) att minska
ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 3,085,000 kronor,
med 145,000 kronor till 2,940,000 kronor.
Till grund för den av Eders Kungl. Maj:t framlagda anslagsberäkningen
ligger följande uppgift å antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid armén.
Tj änstgöringsdagar
med penningbidrag
1. Linjen.
ä 0.50 kr.
å 1 kr.
Infanteriet.......................
1,883,900
177,800
Kavalleriet......................
68,000
41,000
Artilleriet.......................
342,000
153,000
Ingenjörtrupperna...................
140,000
54,000
Trängtrupperna....................
172,000
12,200
Intendenturtrupperna .................
38,900
4,200
Studenter och likställda................
280,000
358,000
Säger för linjen
2,924,800
800,200
II. Ersättningsreserven..................
1,300,000
—
Summa tjänstgöringsdagar
4,224,800
800,200
5,025,000
Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 7
Härtill kommer -visst avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter, beräknat
till 27,950 kronor.
Medelsbeliovet för de värnpliktigas avlöning bar följaktligen för budgetåret
1929/1930 av Eders Kungl. Maj:t beräknats på följande sätt
4,224,800 tjänstgöringsdagar ä 0:50 kr.................................. kronor 2,112,400
800,200 » »1:— » ................................. » 800,200
Avlöningstillägg åt reservofficersaspiranter ...... » 27,950
Summa kronor 2,940,550
Anslaget bär upptagits med ett till 2,940,000 kronor avrundat belopp.
Den framlagda anslagsberäkningen i avseende å antalet tjänstgöringsdagar
för till linjetjänst uttagna värnpliktiga under budgetåret 1929/1930
giver icke riksdagen anledning till erinran. Beträffande åter beräkningen avantalet
tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven eller 1,300,000 dagar, synes
densamma vara alltför liög. Enligt de beräkningar, som verkställdes avsärskilda
utskottet vid 1925 års riksdag, borde antalet bandräckningsdagar,
som skulle fullgöras av till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga, upptagas
till omkring 875,000. Utöver angivna antal tjänstgöringsdagar synes
man enligt riksdagens mening för budgetåret 1929/1930 icke behöva räkna med
högre antal dylika tjänstgöringsdagar än 75,000, varigenom sammanlagda
antalet tjänstgöringsdagar för ersättningsreserven bör kunna begränsas till
950.000 dagar. För såväl till linjen som ersättningsreserven uttagna värnpliktiga
skulle antalet tjänstgöringsdagar härigenom komma att för budgetåret
1929/1930 utgöra 4,675,000. Då penningbidrag för till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga bör beräknas efter 0: 50 kronor för dag, föranledes
härav en minskning i det av Eders Kungl. Maj:t beräknade medelsbeliovet
med (350,000 X 0:50=) 175,000 kronor.
Anslaget till de värnpliktigas avlöning torde enligt riksdagens mening böra
upptagas till 2,765,000 kronor.
Riksdagen får'' anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget
till de värnpliktigas avlöning, nu 3,085,000 kronor, med 320,000 kronor till
2.765.000 kronor.
12:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 18) att i riksstaten
upptaga ordinarie förslagsanslaget till understöd åt vissa värnpliktigas
familjer med oförändrat belopp, 75,000 kronor.
I sin berättelse om den år 1928 verkställda granskningen av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden
Vt 1927—30/6 1928 hava riksdagens revisorer under § 6 (Del I sid. 19—21)
anfört följande:
»Av riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåren 1926/1927
och 1927/1928 hava revisorerna funnit, att å lantförsvarets förslagsanslag till
understöd åt vissa värnpliktigas familjer, vilket i riksstaten för vartdera av
nämnda budgetår upptagits till 75,000 kronor, redovisats utgifter med respektive
236,999 kronor 60 öre och 223,179 kronor 55 öre. Revisorerna hava
funnit sig böra närmare undersöka orsakerna till dessa betydande anslagsöverskridanden.
Enligt § 1 i kungl. förordningen den 1 juni 1912 (nr 84) om understöd i
vissa fall åt värnpliktigs hustru och barn (familjeunderstöd) kunna, under
8
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
den tid, värnpliktig fullgör honom enligt gällande författningar åliggande
värnpliktstjänstgöring i fredstid, hans hustru och barn erhålla understöd av
statsmedel, såvida understöd är för deras uppehälle nödvändigt. Jämlikt
§ 2 av samma förordning, sådan denna paragraf lyder enligt kungörelsen
den 17 september 1914, utgår i förekommande fall understöd för varje dag,
den värnpliktige äger räkna sig till godo som tjänstgöringsdag, in- och utryckningsdagarna
inräknade, med följande belopp, nämligen:
till arbetsför hustru och ett barn ..............................................
» » » » två eller tiera barn ...........................
» mindre arbetsför hustru .....................................................
» » » » och ett barn..................................
» » » » » två eller flera barn...............
» ett barn om fadern är änkling eller frånskild ..................
» två eller flera barn, om fadern är änkling eller frånskild
75 öre
100 »
75 »
100 »
125 »
75 »
100 »
Härvid skall iakttagas, att utom äktenskap födda barn äro berättigade till
understöd i likhet med inom äktenskap födda samt till arbetsför hustru
utan barn intet understöd utgår.
Med anledning av den under kristiden uppkomna stegringen i levnadskostnaderna
hava enligt riksdagens beslut från och med år 1917 utbetalats
tillägg till förenämnda understöd med följande belopp för dag räknat, näm
-
ligen:
till arbetsför hustru och ett barn............................................................ 60 öre
» » » » två eller flera barn.......................................... 75 »
» mindre arbetsför hustru........................................................................ 60 »
» » » » och ett barn................................................ 75 »
» » » » » två eller flera barn............................. 95 »
» ett barn, om fadern är änkling eller frånskild................................ 60 »
» två eller flera barn, om fadern är änkling eller frånskild ............ 75 »
Enligt § 3 i förenämnda förordning, sådan denna paragraf lyder jämlikt
kungörelsen den 19 maj 1916, skall värnpliktig själv bidraga till det hans
hustru eller barn tillkommande understödet med eu femtedel av det till
honom utgående penningbidraget (värnpliktigs avlöning).
Kungl. Maj:ts befallningskavande (i Stockholm överståthållarämbetet) äga
besluta, huruvida och till vad belopp för varje tjänstgöringsdag understödet
skall utgå och till vem detsamma skall utbetalas. Det åligger vidare samma
myndighet att omedelbart efter beslutets fattande meddela dess innehåll till
vederbörande chef eller befälhavare, som därefter skall låta utbetala detsamma
till den person, vilken äger uppbära understödet.
Med ledning av det beräknade antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga
och med en beräkningsgrund av 4 öre för tjänstgöringsdag för värnpliktiga
utom studenter och med dem i värnpliktshänseende likställda upptogs anslaget
till understöd åt vissa värnpliktigas familjer i riksstaten för budgetåret
1925/1926 till 310,000 kronor, varav beräknades för ordinarie understöd
175,0(X) kronor och för tillfällig understödsförhöjning 135,000 kronor.
På grund därav, att enligt bestämmelserna i den nya värnpliktslagen
familjeförsörjare endast i begränsad omfattning komme att fullgöra värnpliktstjänstgöring
i fredstid, uppskattades medelsbehovet under förevarande
anslag i de för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna av lantförsvarets
kostnader efter genomförd omorganisation till allenast 25,000 kronor. Detta
belopp beräknades med utgångspunkt från antalet tjänstgöringsdagar under
sådana repetitionsövningar, som icke infalla i omedelbar följd efter första
tjänstgöringen.
För budgetåret 1926/1927 har anslaget — med hänsyn därtill, att antalet
9
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
till fristående repetitionsövningar inryckande värnpliktiga under sistnämnda
budgetår beräknats bliva högst avsevärt större än efter den nya härordningens
genomförande — såsom förut nämnts, upptagits till 75,000 kronor.
Vad beträffar medelsbehovet för budgetåret 1927/1928 anfördes i statsverkspropositionen
till 1927 års riksdag, att det visserligen vore att förvänta, att
under nämnda budgetår utgiftsbelastningen å anslaget komme att bliva betydligt
mindre än under det då löpande budgetåret. Då emellertid, såvitt
man då kunde bedöma, den i riksstaten för budgetåret 1926/1927 upptagna
anslagssumman komme att överskridas, fann sig vederbörande departementschef
icke böra ifrågasätta någon sänkning av anslagets belopp för budgetåret
1927/1928. Jämväl för budgetåret 1928/1929 är anslaget uppfört med
75,000 kronor.
För att något närmare belysa utgifterna å ifrågavarande anslag vilja revisorerna
meddela följande uppgifter angående utbetalta familjeunderstöd vid
vissa truppförband under budgetåret 1927/1928.
Kronobergs regemente ...........................
......... kronor
3,370: 35
Hallands regemente .................................
........ »
3,302: 70
Norra Skånska infanteriregementet .....
........ »
5,609: 50
Södra Skånska infanteriregementet .....
......... »
8.713: 85
Yendes artilleriregemente.......................
......... »
3,642: 95
Jönköpings-Kalmar regemente ...............
»
1,763: 20
Smålands artilleriregemente .................
......... »
3.921:45
Skaraborgs regemente..............................
......... »
3,948: 60
Bohusläns regemente ............................
......... »
6,669: 70
Svea livgarde........................v...................
......... »
5.676: 35
Göta livgarde............................................
......... »
7,392: 90
Dalregementet ..........................................
......... »
6,092: 35
Hälsinge regemente.................................
......... »
10.271:85
Västerbottens regemente ........................
......... 2>
2,932: 95
Jämtlands fältjägarregemente..................
......... »
5,242: —
Västernorr]ands regemente ....................
......... »
6.544: 80
Norrbottens regemente ..........................
......... »
5,161:10
Yad angår den osäkerhet, som för närvarande synes vidlåda förevarande
anslagsberäkningar, har denna uppenbarligen sin grund i svårigheten att beräkna
antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga familjeförsörjare. Då det
ligger stor vikt uppå att vid riksstatsanslagens beräkning ernå största möjliga
tillförlitlighet, hava revisorerna velat framhållna angelägenheten av, att
grunderna för ifrågavarande anslags uppskattande underkastas omarbetning
för ernående av bättre överensstämmelse mellan beräknade och verkliga kostnader.
Det har förefallit revisorerna, som jämväl tagit del av vissa länsstyrelsers
beslut angående understöd åt värnpliktigas familjer, som om vid avgörande
av frågan huruvida behov av understöd föreligger olika principer följas av
de olika länsstyrelserna. Detta förhållande kan i viss mån vara orsaken till
att, sasom av ovanstående sammanställning framgår, vid truppförband av
ungefär samma storlek, beloppen av utbetalta understöd variera högst betydligt.
^ Revisorerna anse det önskvärt, att åtgärder vidtagas för ernående
av en någorlunda enhetlig tillämpning av förevarande bestämmelser.»
Förklaring har avgivits av arméförvaltningens civila departement, som
anfört följande (Del III sid. 15 och 16):
__ »Riksdagens revisorer hava i berörda punkt av sin berättelse dels framhållit
angelägenheten av, att grunderna för ifrågavarande anslags uppskattande
10
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
underkastas omarbetning för ernående av bättre överensstämmelse än den
hittills rådande mellan beräknade och verkliga kostnader, och dels uttalat
önskvärdheten därutav, att åtgärder vidtagas för ernående vid de olika länsstyrelserna
av en någorlunda enhetlig tillämpning av gällande bestämmelser,
i vad de avse behovet av tilldelning utav ifrågavarande understöd.
I förstberörda avseende ser sig arméförvaltningens civila departement
icke i stånd att framlägga något förslag till sådan omarbetning av grunderna
för anslagets till familjeunderstöd beräkning, som kan visa sig på ett
tillfredsställande sätt överensstämma med de verkliga kostnaderna å anslaget.
De faktorer, som inverka på anslagets utgiftsbörda — antalet av de
under ett kommande utbildningsår inryckande familjeförsörjare och storleken
av dessas under vissa förutsättningar till understöd berättigade familjer o. dyl.
— kunna icke ens tillnärmelsevis bedömas vid den tidpunkt, då arméförvaltningen
har att framlägga underdånigt förslag till äskande av anslag
för mötande av ifrågavarande medelsbehov. Arméförvaltningen har därför
vid avgivandet av sådana medelsframställningar måst inskänka sig till ett
angivande av ställningen å det föregående budgetårets anslag för samma ändamål
och i fråga om det nja medelsbehovet följt de i den senaste statsverkspropositionen
gjorda beräkningarna.
Det vill dock synas, som om vid beräkningen av förevarande anslag för
de närmast kommande budgetåren större avseende än som hittills kommit
till uttryck borde fästas vid den verkliga utgiftsbelastningen under de budgetår,
som följt och följa efter den nya härorganisationens genomförande.
Arméförvaltningen skall därför ägna sin uppmärksamhet åt berörda förhållande
vid nästavgivande förslag till medelsberäkning för ifrågavarande anslag.
Beträffande åter den av revisorerna uttalade önskvärdheten av enhetlig
tillämpning vid de olika länsstyrelserna av gällande bestämmelser, i vad de
avse behovet av tilldelning utav familjeunderstöd, anser sig departementet
icke kunna för sin del föreslå några åtgärder för vinnande av nämnda syfte.
Det ankommer ju på länsstyrelserna allena att besluta, huruvida och till
vad belopp för varje tjänstgöringsdag ifrågavarande understöd skall utgå,
samt att föranstalta därom, att nämnda beslut bliva vederbörande arméns
myndigheter för verkställighet delgivna. Arméförvaltningen har naturligen
ej någon rätt eller plikt att granska länsstyrelsernas beslut i dessa avseenden
och äger allenast att övervaka, att utbetalningar av ifrågavarande art vid
arméns kassaförvaltningar stå i överensstämmelse med länsstyrelsernas beslut.
De av revisorerna åsyftade utredning och förslag i förevarande avseende,
som kunna anses erforderliga, torde det närmast ankomna på länsstyrelserna
själva att åvägabringa, och har arméförvaltningens civila departement
på grund av nyss anförda omständigheter icke ansett sig äga befogenhet
att taga initiativet därtill.»
Yad riksdagens revisorer anfört i fråga om förevarande anslags användning,
synes riksdagen tala för att eu undersökning bör ske, i vad mån olika
principer vid understödens utbetalning vinna tillämpning. Det torde därvid
jämväl böra tagas i övervägande, huruvida icke beträffande styrkandet av understödsbehovet
och försörjningsskyldigheten kompletterande bestämmelser böra
meddelas. Av de intyg, som i sådant hänseende nu skola lämnas av vederbörande
kommunala myndigheter, torde nämligen icke alltid med full säkerhet
framgå, att anledning verkligen föreligger för statsverket att bidraga till
underhållet av den värnpliktiges anhöriga under tid, han fullgör värnpliktstjänstgöring.
Jämväl torde böra övervägas, om icke i de fall, då en värnpliktig
har viss försörjningsskyldighet enligt träffat avtal, understödet bör
11
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
utgå endast med så högt belopp, som skulle hava tillkommit den underhållsberättigade,
därest försörjningsskyldighet fullgjorts i enlighet med avtalet.
Erinras må även om att, då försörjningsskyldighet kan föranleda frikallelse
från värnpliktens fullgörande, denna skyldighet bör undersökas redan vid
inskrivningen, därest framställning härom göres i samband med denna. Det
synes önskvärt att en undersökning verkställes, huruvida hinder kunna anses
möta mot att, på sätt av ett utav marinförvaltningens under punkt 72:o) återgivet
yttrande framgår, meddela frikallelse även efter inskrivningen för sådana
värnpliktiga, vilka kunnat frikallas redan vid inskrivningen, om anledningen
då förefunnits eller om framställning härom vid nämnda tillfälle blivit gjord.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen i
enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag i riksstaten för budgetåret 1929/1930
upptagit ordinarie förslagsanslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer
med oförändrat belopp, 75,000 kronor.
C. Undervisning, understöd, expenser m. m.
13:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att öka ordinarie
reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser, nu 900,000 kronor, med 50,000 kronor
till 950,000 kronor.
Medelsbehovet för undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och utbildningskurser för budgetåret 1928/1929 har beräknats
till sammanlagt 954,217 kronor. För täckande av detta behov har i riksstaten
å det ordinarie undervisningsanslaget upptagits ett belopp av 900,000
kronor, under det att det återstående erforderliga beloppet, 54,217 kronor,
ansetts kunna tagas i anspråk av förefintlig odisponerad reservation å anslaget.
Medelsbehovet under titel I »Undervisningsmateriel» har med tillämpning
av hittills gällande grunder upptagits med ett belopp av 67,068 kronor.
I fråga om titel II »De fasta undervisningsverken m. m.» har föreslagits
en ökning med 6,800 kronor, varav 6,500 kronor avses för arméns underofficersskola
och 300 kronor för museer m. m.
Beträffande titel III »Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda
behov» har departementschefen tillstyrkt eu ökning med 40,000 kronor,
huvudsakligen avsedd för anordnandet av vissa särskilda kurser för officerare
m. fl.
Medelsbehovet under förevarande anslag har av departementschefen beräknats
till sammanlagt 998,443 kronor. Med hänsyn till å anslaget förefintliga
reservationer har dock anvisningen å riksstaten ansetts kunna begränsas
till 950,000 kronor.
Med hänsyn till den sänkning av antalet tjänstgöringsdagar, som riksdagen
ansett sig böra vidtaga, bör under titel I endast beräknas ett belopp av
64,000 kronor. Beträffande titel II anser sig riksdagen böra godkänna de
av departementschefen förordade ökningarna i anslaget, på grund varav titeln
12
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
bör upptagas med ett belopp av 490,000 kronor. Vad slutligen titel III angår,
bär riksdagen icke ansett tillriickliga skäl föreligga för den föreslagna
ökningen, vadan titeln bör upptagas med 400,000 kronor. I enligliet härmed
bör medelsbehovet å undervisningsanslaget, som enligt 1925 års härordningsbeslut
upptagits till 935,000 kronor, för budgetåret 1929/1930 beräknas till
(64,000 + 490,000 + 400,000 =) 954,000 kronor. Anvisningen å riksstaten
synes med hänsyn till förefintliga reservationer kunna begränsas till 900,000
kronor.
På grund av vad riksdagen sålunda anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen
upptagit ordinarie reservationsanslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel
samt undervisningsanstalter och utbildningskurser med oförändrat
belopp, 900,000 kronor.
14:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 21) att minska
ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier, nu 27,000 kronor, med
24,000 kronor till 3,000 kronor.
Uti eu inom riksdagen väckt motion (I: 125) har hemställts, att riksdagen
måtte för stipendier åt underofficerare och furirer anvisa ett ordinarie reservationsanslag
med 12,000 kronor.
Samma yrkande har framförts uti eu annan inom riksdagen väckt motion
(H: 140).
Ordinarie reservationsanslaget till studiestipendier har i riksstaten för
innevarande budgetår upptagits med 27,000 kronor. Anslaget har beräknats
sålunda:
Stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan ... kronor
Stipendier åt underofficerare och furirer.............................. »
3,000: —
24,000: —
Summa kronor 27,000
Departementschefen har i ärendet anfört följande:
»Såsom i 1928 års statsverksproposition omförmäldes, gjorde chefen för
artilleri- och ingenjörhögskolan samt arméförvaltningen framställning om
förhöjning för innevarande budgetår av anslagsposten till stipendier åt elever
vid artilleri- och ingenjörhögskolan. Eramställningen föranledde dock
icke någon Kungl. Maj:ts åtgärd.
Myndigheterna hava nu ånyo framlagt förslag om ökning av nämnda anslagspost.
Då emellertid tillräckliga skäl icke synas mig föreligga för ett
biträdande av berörda förslag, torde i anslagsberäkningen för nästkommande
budgetår böra för ifrågavarande ändamål upptagas oförändrat belopp, 3,000
kronor. .
För stipendier åt underofficerare och furirer upptogs i kostnadsberäkningarna
för 1925 års försvarsorganisation ett belopp av 36,000 kronor.
Anordningen med stipendier betecknades emellertid i försvarspropositionen
såsom endast en alternativ utväg vid sidan av ett ifrågasatt inrättande av
eu officerselevskola, avsedd att bereda underbefäl och underofficerare, som
genomgått den nya underofficersskolan, kompetens för vinnande av tillträde
till krigsskolan. I syfte att bereda yngre underbefäl och underofficerare,
som genomgått under officersutbildning enligt äldre grunder, ökad möjlighet
att förvärva sig den för inträde vid krigsskolan erforderliga kompetensen,
hava alltsedan budgetåret 1926/1927 medel till stipendier beräknats under
förevarande anslag. För ändamålet har, såsom inledningsvis nämnts, för nu
13
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
löpande budgetår upptagits eu summa av 24,000 kronor, beräknad för 24
stipendier a 1,000 kronor.
Enligt det för den nya underofficersskolan fastställda reglementet (S. F.
1927: 324) fördelas eleverna i den allmänna kursen, för undervisning i allmänbildande
ämnen, på olika linjer, varav eu B-linje, å vilken avses att bibringa
eleverna de kunskaper, som erfordras för avläggande av realskoleexamen, samt
en C-linje, dit de elever hänföras, som avlagt godkänd realskoleexamen, och
å vilken linje undervisningen åsyftar att, i den mån så visar sig behövligt,
befästa de kunskaper, som krävas för realskoleexamen, samt att dessutom
bibringa eleverna de kunskaper, som erfordras för avläggande av s. k. begränsad
studentexamen. Elev på B-linjen kan efter genomgånget prov överflyttas
till C-linjen.
Då sålunda enligt den organisation, som underofficersskolan erhållit, erforderlig
undervisning därstädes meddelas för inhämtande av de kunskaper
i allmänbildande ämnen, vilka krävas för tillträde till krigsskolan, synes
tanken på inrättande av en officerselevskola såsom överbyggnad på underofficersskolan
och med nyssberörda kompetens såsom utbildningsmål böra
helt förfalla. Vad beträffar sådana elever, vilka icke före sin militäranställning
avlagt realskoleexamen och därför i allmänhet äro hänvisade att följa
undervisningen å B-linjen, synes den lämpligaste utvägen vara att genom
omkommendering till underofficersskolan bereda dem av dessa elever, vilka
visa sig äga särskilda kvalifikationer för officersbefordran, tillfälle att förvärva
de för inträde vid krigsskolan erforderliga kunskaperna.
För nästkommande budgetår torde, med hänsyn till nu angivna förhållanden,
medel till stipendier allenast behöva beräknas för sådana underofficerare
och furirer, vilka genomgått underofficersutbildning enligt äldre
grunder. Enär de å anslaget förefintliga reservationerna torde lämna tillgång
till bestridande av stipendiebeloppen för det jämförelsevis ringa antal
dylika stipendiater, som man kan hava anledning att räkna med för nästa
budgetår, synes någon medelsanvisning för ändamålet icke vara av behovet
påkallad.»
Riksdagen, som delar departementschefens uppfattning, att ett genomgående
av arméns underofficersskola bör vara den normala vägen för fast anställt
manskap att erhålla officersbefordran, och att alltså den genom 1925
ars liärordningsbeslut anvisade alternativa utvägen med tilldelandet av studiestipendier
åt manskap icke bör för framtiden komma till användning,
har dock icke velat motsätta sig att i enlighet med de motionsvis framställda
förslagen ytterligare medel för budgetåret 1929/1930 ställas till förfogande,
utöver förefintliga reservationer, för tilldelande av stipendier åt sådana
underofficerare och furirer, vilka genomgått underofficersutbildning enligt
äldre grunder. Emellertid synes det av motionärerna för ifrågavarande ändamål
begärda beloppet kunna reduceras till 6,000 kronor, vartill skulle komma
det för stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan avsedda beloppet,
3,000 kronor.
För budgetåret 1929/1930 symes alltså medelsbehovet under förevarande
anslag böra beräknas till 9,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till studiestipendier, nu 27,000 kronor, med 18,000 kronor till 9,000 kronor.
15:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) att dels till
det frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
14
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
extra reservationsanslag av 500,000 kronor, dels ock medgiva, att till den
vid skytteförbundens överstyrelses expedition anställda personalen, med
undantag av kassaförvaltaren, må från förefintliga reservationer under extra
anslaget till det frivilliga skytteväsendets befrämjande under år 1929 utbetalas
dyrtidstillägg enligt de grunder, som för samma år äro eller kunna
varda bestämda i fråga om dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens
tjänst.
Uti en inom riksdagen väckt motion (I: 113) bär hemställts, att till det
frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1929/1930 måtte anvisas
ett extra reservationsanslag av 470,000 kronor.
Eiksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag med
den inskränkningen, att anslaget upptages till samma belopp, som anvisats
för innevarande budgetår, eller 470,000 kronor.
Eiksdagen får anmäla, att riksdagen
dels, till det frivilliga skytteväsendets befrämjande för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 470,000 kronor;
dels ock medgivit, att till den vid skytteförbundens överstyrelses expedition
anställda personalen, med undantag av kassaförvaltaren, må från förefintliga
reservationer under extra anslaget till det frivilliga skytteväsendets
befrämjande under år 1929 utbetalas dyrtidstillägg enligt de grunder, som
för samma år äro eller kunna varda bestämda i fråga om dyrtidstillägg åt
befattningshavare i statens tjänst.
16:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att öka ordinarie
reservationsanslaget till skrivmaterialier och expenser, nu 500,000
kronor, med 70,000 kronor till 570,000 kronor.
Enligt riksdagens mening bör anvisningen för budgetåret 1929/1930 kunna
begränsas till 540,000 kronor.
Eiksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till skrivmaterialier och expenser, nu 500,000 kronor, med 40,000
kronor till 540,000 kronor.
17:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för underhåll av
generalstabens översiktskarta över Sverige i skalan 1 : 400,000 för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 7,400 kronor.
18:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 26) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för konservering
av vissa samlingar i krigsarkivet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 12,000 kronor.
19:o) Eiksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 27)’ för fortsatta arbeten å verket »Sveriges krig åren
1611—1648» för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av
19,000 kronor.
20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för utarbetande av
Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 15
krigskollegii historia för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor.
D. Förplägnad, intendenturmateriel, remontering, övningar m. m.
21:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 29) att minska
ordinarie förslagsanslaget till mathållning, nu 7,196,000 kronor, med 340 000
kronor till 6,856,000 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen icke funnit
annan anledning till erinran än att, då antalet tjänstgöringsdagar till följd
av riksdagens beslut begränsats till 7,102,000, medelsbehovet under ifrågavarande
anslag bör beräknas till (7,102,000x0.9 2 =) 6,533,840 kronor, vilken
summa i anledning av riksdagens beslut i fråga om det under punkt 28:o)
omförmälda anslaget till motorfordon skall minskas med 40,000 kronor och
alltså upptagas med, i avrundat tal, 6,494,000 kronor.
Riksdagen far anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget
till mathållning, nu 7,196,000 kronor, med 702,000 kronor till 6,494,000 kronor.
22:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att minska
ordinarie reservationsanslaget till munderingsutrustning, nu 4,440,000 kronor,
med 640,000 kronor till 3,800,000 kronor.
I betraktande av det i förhållande till Eders Kungl. Maj:ts beräkning
lägre antal värnpliktstjänstgöringsdagar, varmed riksdagen räknar, bör en
ytterligare sänkning av anslaget med i runt tal 192,500 kronor till 3,607,500
kronor kunna äga rum.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till munderingsutrustning, nu 4,440,000 kronor, med 832.500 kronor till
3,607,500 kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att öka ordinarie
reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m., nu 1,200,000
kronor, med 112,000 kronor till 1,312,000 kronor.
Under åberopande av vad riksdagen under jJunkt 21:o) anfört i fråga om
antalet tjänstgöringsdagar, får riksdagen anmäla, att riksdagen ökat ordinarie
reservationsanslaget till kasernutredning, intendenturfordon m.m., nu 1,200,000
kronor, med 70,000 kronor till 1,270,000 kronor.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 32) att öka ordinarie
förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, nu
2,535,000 kronor, med 785,000 kronor till 3,320,000 kronor.
Under erinran om att bränsleanslaget vid beräkningen av kostnaderna
enligt 1925 års härordning upptagits med 2,327,000 kronor, har riksdagen
ansett sig böra vidtaga eu väsentlig sänkning i det av Eders Kungl. Maj:t
föreslagna anslagsbeloppet. Därest skälig hänsyn tages till de överföringar
av kostnader, som sedermera vidtagits, och med beaktande av vad riksdagen
här nedan under punkt 28:o) anför, synes för budgetåret 1929/1930
ett belopp av 3,150,000 kronor bliva tillfyllest.
Riksdagen far alltsa anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget
16
Riksdagens skrivelse Kr 4 A.
till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt, nu 2,535,(XX) kronor, med
615.000 kronor till 3,150,000 kronor.
25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag under punkt 33 har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till remontering, nu 475,000
kronor, med 155,000 kronor till 320,000 kronor.
26:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att öka
ordinarie förslagsanslaget till furagering, nu 3,013,000 kronor, med 50,000
kronor till 3,063,000 kronor.
Kostnaderna för furagering av arméns hästar hava av arméförvaltningen
och departementschefen beräknats till 1 krona 36 öre för hästunderhållsdag,
vartill komma de för remonterna avsedda särskilda kostnaderna. Enligt
denna beräkning och med utgångspunkt från ett antal underliållsdagar av
2.109.000 har medelsbehovet för budgetåret 1929/1930 beräknats till 3,063,000
kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till annan erinran mot den verkställda
anslagsberäkningen än att riksdagen, såsom här nedan under punkt 28.o) beröres,
funnit anslaget kunna i förhållande till Eders Kungl. Maj:ts förslag
minskas med 16,000 kronor, varigenom medelsbehovet kan begränsas till
3,047,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget till
furagering, nu 3,013,000 kronor, med 34,000 kronor till 3,04<,000 kronoi.
27:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen
till bestridande av engångskostnader för anskaffning av motormateriel för
trängen för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 244,000
kronor.
28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att öka ordinarie
reservationsanslaget till anskaffning, underhåll och drift av motorfordon,
nu 325,000 kronor, med 189,000 kronor till 514,000 kronor.
I riksstaten har för innevarande budgetår uppförts ett ordinarie reservationsanslag
å 325,000 kronor till anskaffning, underhåll och drift av motorfordon.
Anslaget har beräknats sålunda:
för nyanskaffning av lastbilar för ekonomikörslor samt av
personbilar och motorcyklar, avsedda för staber och
truppförband m. fl...................................................... kronor
» underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber
och truppförband m. fl............................................. *
» underhåll och drift av i trängens bilkompanier ingående
motorfordon m. m.......................
98,000:
50,000: —
176,700:
Summa kronor 324,700: —
eller, i avrundat tal, 325,000 kronor.
Arméförvaltningen har framlagt följande beräkning av medelsbehovet för
budgetåret 1929/1930:
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Nyanskaffning av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor,
samt personbilar och motorcyklar, tilldelade staber och
truppförband m. fl..........................................................
Underhåll och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor
................................................................
Underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber och
truppförband m. fl.............................................................
Underhåll och drift av i trängens bilkompanier ingående
motorfordon m. m...........................
17
kronor 118,000: —
81,000: —
50,000: —
335,000: —
. , , „ Summa kronor 584,000: —
Departementschefen har anfört följande:
»Vad först angår anslagsposten till nyanskaffning av lastbilar för ekonomikorslor
samt av personbilar och motorcyklar, avsedda för staber och trupporband
m. n., bär jag icke funnit anledning till någon erinran mot den av
armeforvaltmngen verkställda beräkningen av medelsbehovet för ifrågavarande
andamål. Anslagsposten torde således böra upptagas med 118,000 kronor
Ua satt arméförvaltningen föreslagit, torde under förevarande anslag böra
uppforas en ny post å 81,000 kronor för bestridande av kostnader för underhall
och drift av lastbilar, avsedda för ekonomikörslor.
För underhåll och drift av personbilar, tilldelade staber och truppförband
m. fl., synes i enlighet med arméförvaltningens förslag böra för nästkommande
budgetar beraknas samma belopp, 50,000 kronor, som för ändamålet anvisats
å staten för innevarande budgetår.
Vidkommande slutligen den av myndigheterna till 335,000 kronor beräknade
anslagsposten för underhåll och drift av i trängens bilkompanier ingående
j10* ^ °i°n m‘ lnV ^lar medelsbehovet å denna anslagspost uppskattats under
den förutsättningen, att den beslutade motoriseringen av trängen skulle
vara fullt genomförd redan under nästa budgetår. Därest, såsom under nästtoregående
punkt av mig föreslagits, med anskaffningen av motormateriel
för bkanska trängkåren får anstå ytterligare ett år — under vilken tid i så
fält behovet av motorfordon för utbildningens bedrivande vid nämnda kår
skulle nödtorftigt tillgodoses genom förhyrning av bilar — synes nu föreVäxande
anslagspost för nästkommande budgetår kunna nedsättas avsevärt
under den av myndigheterna för fyra bilkompanier beräknade summan, 335,000
kronor. Jag finner mig i sådant avseende böra förorda, att anslagsposten
från vilken jämväl torde få bestridas kostnaderna för förhyrning av bilar,
upptages med ett belopp något överstigande tre fjärdedelar av nyssnämnda
summa, eller med 265,000 kronor.
I enlighet med vad jag nu anfört skulle anslaget till anskaffning, underhåll
och drift av motorfordon för budgetåret 1929/1930 uppgå till (118 000 4- + 81,000 + 50,000 + 265,000=) 514,000 kronor.»
Vidkommande till en början den av departementschefen beräknade ökningen
av anslaget med 81,000 kronor för underhåll och drift av lastbilar, avsedda
för ekonomikörslor, har riksdagen icke funnit anledning till annan erinran
häremot än att samtidigt en sänkning bör vidtagas beträffande de anslag,
från vilka kostnaderna för ifrågavarande ekonomikörslor hittills utgått. Enligt
vad riksdagens vederbörande utskott från arméförvaltningens intendentsdepartement
inhämtat, hava enligt departementets statistik nämnda kostnader
i medeltal för år och lastbil utgjort:
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 saml. Nr 4 A.
902 29 2
18
Riksdagens skrivelse Nr d A.
å anslaget till mathållning ..................................................... kronor
» » » bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt »
» » » furagering...........................................................
» » » munderingsutrustning ....................................
» » » kasernutredning, intendenturfordon m. m. ...
» » » truppförbandens övningar.............................. >:i
800
400
300
50
50
500
Summa kronor 2,100
Frånsett kostnaderna vid övningar, 500 kronor per bil, som allt fortfarande
anses böra belasta övningsanslagen, samt de kostnader, som drabbat anslagen
till munderingsutrustning och till kasernutredning m. m., 100 kronor per bil,
hava alltså de utgifter som belastat Övriga anslag utgjort tillhopa 1,500
kronor per bil. Då antalet bilar avsedda för ekonomikörslor utgjort 54,
hava sålunda sistnämnda utgifter uppgått tillsammans till 81,000 kronor.
Då riksdagen ansett sig böra bifalla förevarande förslag, har detta skett
under förutsättning att samtidigt minskning vidtages i följande anslag:
Mathållning.......................................................
Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt
Furagering ......................................................
med kronor 40,000: —
» » 20,000: —
» » 16,000: —
Summa kronor 76,000: —
Beträffande åter anslagen till kasernutredning, intendenturfordon m. m.
ävensom till munderingsutrustning synes någon sänkning av ovan angiven
anledning icke böra ifrågakomma.
Yad den i fråga om övningsanslaget verkställda beräkningen i övrigt angår,
förefaller det riksdagen, som om den ifrågasatta kassationen för motorcyklar
beräknats något för högt. Någon jämkning i anslagsbeloppet synes dock
icke för närvarande böra vidtagas i anledning härav, men synes en undersökning
i saken vara erforderlig.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, nu 325,000 kronor, med
189,000 kronor till 514,000 kronor.
29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 37) bär riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av engångskostnader för anskaffning av mtendenturmateriel för budgetaret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor.
30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 38) att öka ordinarie
reservationsanslaget till truppförbandens övningar, nu 1,400,000 kronor,
med 485,000 kronor till 1,885,000 kronor.
Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till truppförbandens
övningar beräknades i 1928 års statsverksproposition till 1,738,500 kronor.
Med hänsyn till å anslaget förefintliga reservationer begränsades emellertid
anslagsäskandet för budgetåret 1928/1929 till 1,400,000 kronor, vilket belopp
av riksdagen anvisades.
För budgetåret 1929/1930 har medelsbehovet av departementschefen beräknats
sålunda:
Riksdagens skrivelse Nr 4 A .
19
Titel I.
» II.
» III.
» IY.
» Y.
Hästlega ..............................................
Befälsövningar.....................................
Vinterövningar......................................
Truppförbandens övriga övningar.....
Frivilliga övningar med landstormen
............. kronor 376,500: —
............. » 111,500: —
............. » 267,800: —
............. » 1,079,200: —
50,000: —
Summa kronor 1,885,000: —
Under erinran om att anslaget till truppförbandens övningar enligt de av
särskilda utskottet vid 1925 års riksdag verkställda beräkningarna upptagits
med ett belopp av 1,423,000 kronor, anser sig riksdagen, som visserligen
beaktat att vissa överflyttningar av utgifter ägt rum från andra anslag till
övningsanslaget, dock icke böra beräkna medelsbeliovet för budgetåret
1929/1930 till bögre belopp än 1,675,000 kronor.
Kiksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till truppförbandens övningar, nu 1,400,000 kronor, med 275,000
kronor till 1,675,000 kronor.
31:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen
upptagit ordinarie reservationsanslaget till fält- och fälttjänstövningar med
oförändrat belopp, 700,000 kronor.
32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för anordnande
av luftförsvarsövningar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 36,000 kronor.
E. Sjukvård m. m.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 41) att minska
ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård m. in., nu 555,000
kronor, med 15,000 kronor till 540,000 kronor.
Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till sjuk- och veterinärvård
m. m. har för innevarande budgetår beräknats sålunda:
Titel I. Sjukvård i allmänhet......................................... kronor 270,830: —
» II. Sanatorievård åt personal vid armén............... » 60,000: —
» III. Tandvård ........................................................... » 30,000: —
» IY. Ögonsjukvård och annan specialsjukvård ...... » 35,000: —
» Y. Läkarvård m. m. enligt § 23 i officersavlönings
reglementet.
.................................................. » 40,000: —
» VI. Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid
garnisonssjukhusen ......................... * 50,000: —
» VII. Veterinärvård..................................................... » 109,793:76
Summa kronor 595,623: 76
Med hänsyn till storleken av å anslaget förefintliga besparingar har
emellertid medelsanvisningen å anslaget begränsats till 555,000 kronor.
Den av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna minskningen av ifrågavarande
reservationsanslag hänför sig till det under titel I ingående anslaget, sjukvård
i allmänhet. Beträffande denna titel har beräkningen företagits med
hänsyn till en kostnad av 3.5 öre för man och dag under 7,452,000 tjänstgöringsdagar.
20
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Med hänsyn till att antalet tjänstgöringsdagar, enligt vad riksdagen här
ovan under punkt 21:o) anfört, bör beräknas till 7,102,000, har titel I
under förevarande anslag upptagits till (7,102,000 X 0.03 5 =) 248,570 kronor.
Anslaget under ifrågavarande titel minskas härigenom med 12,250 kronor
eller, i avrundat tal, 12,000 kronor i förhållande till det av Eders Kungl.
Maj:t upptagna beloppet, 260,820 kronor.
Mot de av Eders Kungl. Maj:t för övriga titlar beräknade anslagen har
riksdagen icke funnit anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till sjuk- och veterinärvård m. m., nu 555,000 kronor, med 27,000
kronor till 528,000 kronor.
34:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av kostnaderna för arméns bakteriologiska laboratorium för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
35:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 43) och i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, till befrämjande av det frivilliga sjukvårdsväsendet i krig för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
36:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 44, får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad som
under innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader
för anskaffning av sjuk- och veterinärvårdsmateriel för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
*F. Vapen och ammunition.
37:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag under punkt 45 minskat ordinarie reservationsanslaget till
vapen och ammunition m. m., nu 4,621,800 kronor, med 107,000 kronor till
4.514.800 kronor.
38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 46) att till bestridande
av engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,393,800 kronor.
Riksdagen har ansett, att medelsanvisningen för budgetåret 1929/1930 bör
begränsas till samma belopp, som anvisats för budgetåret 1928/1929 eller till
1.918.800 kronor. Riksdagen vill erinra om att sistnämnda belopp grundar
sig på den beräkning av engångskostnader för anskaffning av artillerimateriel
in. m., som prövats av 1925 års riksdag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader för anskaffning av
artillerimateriel för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,918,800 kronor.
39:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för underhåll av
och försök med stridsvagnar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
21
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
40:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att för försök
med infanterikanoner för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 80,000 kronor.
Med hänsyn till de avsevärda belopp, som av riksdagen upptagits för
budgetåret 1929/1930 för anskaffning av artillerim ateriel, anser riksdagen anledning
icke föreligga att bevilja ifrågavarande anslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande
av medel för försök med infanterikanoner icke av riksdagen bifallits.
41:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att till förberedelser
för modernisering och nyanskaffning av fältartillerimateriel för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 380,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit skäl föreligga att för närvarande bevilja det
begärda anslaget.
Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande
av medel till förberedelser för modernisering och nyanskaffning av fältartillerimateriel
icke av riksdagen bifallits.
42:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majrts
förslag under punkt 50, får anmäla, att riksdagen för anskaffning av sigtialmateriel
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av
100,000 kronor.
43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för försök med viss
artillerimateriel för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.
44:o) Riksdagen, som icke har något att erinra mot att nu beviljas det
ännu icke anvisade beloppet å 100,000 kronor av den till 300,000 kronor
beräknade kostnaden för anskaffning av eldledningsinstrument för fasta luftvärnsbatterier,
får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 52) och i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt
rum, för anskaffning av eldledningsinstrument för fasta luftvärnsbatterier för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
G. Byggnader och ingenjörmateriel.
45:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 53) har riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor,
nu 1,720,000 kronor, med 869,000 kronor till 2,589,000 kronor.
46:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 54) till förbättringar å vissa skjutbanor för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor.
47:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majrts
förslag (punkt 55), får anmäla, att riksdagen för ombyggnad av Livregementets
grenadjärers skolskjutningsbana för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 26,000 kronor.
48:o) Med bifall till Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 56) har riksdagen
22
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
för iordningställande av skjutbanorna å Revinge för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 23,000 kronor.
49:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 57) att för uppförande
av bilgarage m. m. för Göta trängkår för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 73,000 kronor.
I likhet med vad tidigare av riksdagen medgivits beträffande Svea trängkår
och Norrlands trängkår, torde i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag
nu böra anvisas medel för uppförande, i anledning av trängkårernas
motorisering, av bilgarage m. m. vid Göta trängkår.
Riksdagen för alltså anmäla, att riksdagen för uppförande av bilgarage
m. m. för Göta trängkår för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 73,000 kronor.
50:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 58) att för ordnande
av förläggningen vid krigsskolan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra reservationsanslag av 105,000 kronor.
Arméförvaltningen har i ärendet anfört följande.
»Till följd av den genom 1925 års härordningsbeslut föranledda omorganisationen
av krigsskolan komme den för kadetternas förläggning disponerade
stora östra flygeln å Karlberg att behöva för sådant ändamål tagas i
anspråk i avsevärt större utsträckning än hittills. Eörliiggning måste nämligen
under årets fyra första månader hädanefter kunna beredas för samtidigt
två officerskurser och en reservofficerskurs, utgörande sammanlagt
omkring 230 kadetter.
Enär den nuvarande förläggningen dessutom i sanitärt avseende vore
mindre tillfredsställande, syntes det nödvändigt, att förläggningslokalerna
bleve föremål för eu genomgripande omdaning och modernisering.
De arbeten, som därvid avsåges komma till utförande, vore anordnande
av korridorsystem med ökat antal logement av mindre storlek än de nuvarande,
varvid inga logement behövde läggas mot norr; vidare avsåges
anordnande av tvättrum, putsrum och torkrum. Samtidigt erfordrades nya
vatten- och avloppsledningar samt elektriska ledningar, varjämte värmeledning
borde anordnas i hela byggnaden. För erhållande av tillräckligt kubikutrymme
i översta våningens förläggningslokaler vore det nödvändigt att
höja vindsbjälklaget över logementsavdelningen därstädes. Vidare behövde
förläggningslokalerna förses med nya golv och hela byggnaden i samband
med omändringsarbetena underkastas eu fullständig reparation. Kostnaderna
för ifrågavarande arbeten hade beräknats till 230,000 kronor.»
Sedan byggnadsstyrelsen yttrat sig i ärendet och därvid förordat vissa
åtgärder för vinnande av besparingar i det av arméförvaltningen uppgjorda
förslaget, varigenom detsamma skulle kunna genomföras för eu kostnad av
endast 211,000 kronor, har departementschefen tillstyrkt, att berörda belopp
finge för ändamålet utgå och fördelas på två budgetår med en anvisning av
105,000 kronor för nästkommande budgetår.
Riksdagen, vars vederbörande utskott avlagt besök vid krigsskolan och
därvid konstaterat behovet av de ifrågasatta anordningarna, får — under
framhållande av att riksdagen intet hat att erinra mot att, därest så befinnes
ändamålsenligt, vissa mindre jämkningar i det uppgjorda förslaget vidtagas
av Eders Kungl. Maj:t inom ramen av anslaget — anmäla, att riksdagen för
Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 23
ordnande av förläggningen vid krigsskolan för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.
51:0) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) bär riksdagen
för anordnande av motorverkstad vid Karlsborgs tygstation för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
52:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 60, får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad som
för innevarande budgetår ägt rum, för anordnande av centraluppvärmning i
vissa bostadsbyggnader i Boden för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 40,000 kronor.
53:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen
för installerande av uppvärmningsanläggning inom Livregementets husarers
kasernbyggnad för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 40,000 kronor.
54:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 62) för anordnande av ångcentral med tvätt- och badinrättning
m. rn. vid Göta artilleriregemente för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
55:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts
förslag (punkt 63) för utförande av vissa fortifikatoriska anordningar i Boden
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.
56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till ingenjörmateriel, nu 170,000 kronor,
med 2,000 kronor till 172,000 kronor.
57:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) bär riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till försök med ny
ingenjörmateriel för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 100,000 kronor.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 66) att till bestridande
av engångskostnader för anskaffning av ingenjörmateriel för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 166,000 kronor.
Riksdagen, som icke ansett sig böra anvisa högre belopp än som utgår för
innevarande budgetår eller 122,000 kronor, får anmäla, att riksdagen, i likhet
med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av engångskostnader
för anskaffning av ingenjörmateriel för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 122,000 kronor.
59:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 67 framställda förslag
har riksdagen till arméns brevduveväsende för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.
60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 68) har riksdagen,
i likhet med vad som under de senaste budgetåren ägt rum, till fortifikationsdepartementets
åtgärder för industriens krigsorganisation för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 21,000 kronor.
61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 69) att för utvidgning
av Skillingarvds skjutfält för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 200,000 kronor.
24
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Under punkten 74 i det vid 1928 års statsverksproposition, fjärde
huvudtiteln, fogade utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden anmälde
dåvarande chefen för försvarsdepartementet vissa av vederbörande
myndigheter framställda förslag om utvidgning av Skillingaryds och Bemmene
skjutfält.
Beträffande sättet för utvidgningarnas genomförande samt frågan om beredande
av medel för ändamålet anförde departementschefen, att utvidgningarna
av de båda skjutfälten borde äga rum successivt under loppet
av de närmaste åren, varigenom kostnaderna kunde fördelas å flera budgetperioder.
För budgetåret 1928/1929 syntes medelsanvisningen för ändamålet
kunna begränsas till 50,000 kronor. Börande den lämpligaste dispositionen
av detta belopp borde det få ankomma på Eders Kungl. Maj:t eller — jämlikt
Eders Kungl. Maj:ts bemyndigande — på vederbörande myndigheter att
framdeles meddela beslut.
I enlighet med departementschefens hemställan föreslog Eders Kungl. Maj:t
riksdagen att för utvidgning av vissa skjutfält för budgetåret 1928/1929 anvisa
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
I sin skrivelse nr 4 A (punkten 62) anförde 1928 års riksdag, att riksdagen,
vars vederbörande utskott funnit sig böra underkasta den förevarande
frågan en närmare undersökning, hade kommit till den uppfattningen,
att det för artilleriskjutningarnas ändamålsenliga bedrivande och med hänsyn
till risken för olyckshändelser under skjutningarna vore nödvändigt att
vidtaga utvidgningar av ifrågavarande båda skjutfält. Biksdagen hade därför,
med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, för berörda ändamål å riksstaten
för budgetåret 1928/1929 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000
kronor.
För budgetåret 1929/1930 har arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
i överensstämmelse med vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet
för sin del förordat, hemställt om anvisande av ett belopp av 600,000
kronor för utvidgning av Skillingaryds och Bemmene skjutfält, att disponeras
med 300,000 kronor för vartdera skjutfältet. Emellertid borde enligt
departementschefens mening ett så stort belopp som det utav fortifikationsdepartementet
begärda icke avses för här ifrågavarande ändamål för nästkommande
budgetår, utan syntes medelsanvisningen böra begränsas till
200,000 kronor. Detta belopp borde i sin helhet tagas i anspråk för förvärvande
av mark för skjutfältet vid Skillingaryd i huvudsaklig överensstämmelse
med den av chefen för Smålands arméartilleriregemente framlagda
planen för utvidgning av nämnda skjutfält.
Biksdagen har icke kunnat undgå att finna de kostnader, som utvidgningen
av Skillingaryds skjutfält skulle medföra, vara så avsevärda, att riksdagen
ansett det böra tagas under allvarligt övervägande, huruvida det icke
skulle vara i ekonomiskt hänseende fördelaktigare att i stället företaga
utvidgning av annat skjutfält eller om icke genom omläggning av planen
för utvidgning av Skillingaryds skjutfält kostnaderna kunna nedbringas.
Då de begärda inlösenbeloppen för den mark, som avsetts att tagas i anspråk
vid utvidgningen, ansluta sig till tidigare verkställd värdering och
25
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
högst betydligt överstiga den av Eders Kungl. Maj:t år 1928 uppskattade
kostnaden för utvidgningen, har riksdagen ansett önskvärt, att en ny och
fullständig värdering genom arméförvaltningens artilleri- och fortifikationsdepartements
försorg verkställes. För den händelse det därvid skulle visa
sig, att marken kan förvärvas för någorlunda skäliga kostnader, har riksdagen
funnit sig kunna medgiva ett successivt inköpande av mark efter prövning av
Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. För detta ändamål synes samma
belopp, som anvisats för föregående budgetår, böra ställas till Eders Kungl.
Maj:ts förfogande för budgetåret 1929/1930.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad som för innevarande
budgetår ägt rum, för utvidgning av Skillingaryds skjutfält för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
H. Diverse.
62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till ersättning för rustning och rotering,
nu 360,000 kronor, med 20,000 kronor till 340,000 kronor.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att öka ordinarie
reservationsanslaget till extra utgifter, nu 300,000 kronor, med 100,000
kronor till 400,000 kronor.
Riksdagen, som vill uttala den förväntan, att den under de senare åren
försöksvis praktiserade s. k. individuella utspisningen med civil handräckning
i matinrättningarna i vidgad omfattning fullföljes, får anmäla, att riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 300,000 kronor,
med 100,000 kronor till 400,000 kronor.
64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 72) att upptaga
ordinarie förslagsanslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare
med oförändrat belopp, 160,000 kronor.
Beträffande förevarande framställning kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 74) har riksdagen
för gäldande av vissa kronan ådömda brandskadeersättningar för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 217,978 kronor.
III. SJÖFÖRSVARET.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
66:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställningar rörande anslaget till
marinförvaltningen (punkt 76) samt anslaget till avlöning till personal vid
kårer och stater m. fl. (punkt 77) kommer riksdagen att framdeles anmäla
sina beslut.
26
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
67:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) har riksdagen
minskat ordinarie förslagsanslaget till avlöning till personal å övergångsstat
vid marinen, nu 2,000,000 kronor, med 100,000 kronor till 1,900,000 kronor.
68:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har riksdagen
dels godkänt statsrådsprotokollet bifogat förslag till stat för marinens
reservstat att gälla för budgetåret 1929/1930;
dels medgivit, att personal, som med rätt till pension under budgetåret
1929/1930 avgår från reservstat, må under sin återstående livstid uppbära
pension av statsmedel med i kungörelsen den 18 juni 1925 (nr 290) angivna
belopp;
dels ock minskat ordinarie förslagsanslaget till marinens reservstat, nu
58,200 kronor, med 200 kronor till 58,000 kronor.
69:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu 70,000
kronor, med 30,000 kronor till 100,000 kronor.
70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att öka ordinarie
förslagsanslaget till flyttningsersättning, nu 30,000 kronor, med 20,000
kronor till 50,000 kronor.
Riksdagen, som icke velat motsätta sig den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna
höjningen, får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget
till flyttningsersättning, nu 30,000 kronor, med 20,000 kronor till 50,000
kronor.
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och redovisning.
71:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 84) att öka ordinarie
förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning, nu 452,000 kronor, med
43,000 kronor till 495,000 kronor.
Ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning är i riksstaten för
innevarande budgetår upptaget med ett belopp av 452,000 kronor.
Anslaget har beräknats sålunda:
Penningbidrag ........................................................................ kronor 450,150: —
Penningtillskott ...................................................................... * 1,486:25
Avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet......... »_585: —
Summa kronor 452,221: 25
eller, i runt tal, 452,000 kronor.
Anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 har beräknats till 495,000 kronor
med utgångspunkt från nedan intagna sammanställning av antalet tjänstgöringsdagar:
-
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
27
Antal tjänstgörings- dagar
Summa
tjänstgöringsdagar
med penningbidrag
för
för
ä 50 öre.
ä 1 krona.
värn-
pliktiga.
kadetter
m. fl.
Flottan.
Värnpliktiga i linjetjänst.........
Ersättningsreserv...........
Kadetter m. fl...............
311 000
62 000
4 000
131 000
23 000
442 000
62 000
27 000
Summa
377 000
154 000
504 000
27 000
Till följd av hemförlovning beräknas avgå . . .
—
1000
1000
—
Säger för flottan
377 000
153000
503 000
27 000
Kustartilleriet.
Värnpliktiga i linjetjänst...........
Ersättningsreserv..........
Vämpliktiga studenter........
Kadetter...........
100 000
94 000
6 100
1 200
42 000
5100
5 600
142 000
94 000
11200
6800
Säger för kustartilleriet
201 300
52 700
247 200
0 800
Sammanlagt antal tjänstgöringsdagar
578 300
205 700 1
750 200
33 800 j
784 000
7S4
000
Penningbidragen hava beräknats till sammanlagt 494,850 kronor, vartill
komma 600 kronor för avlöningstillägg åt reservkadetter vid kustartilleriet.
Anslaget har avrundats till 495,000 kronor.
Den verkställda beräkningen av antalet tjänstgöringsdagar för flottans
vidkommande föranleder icke till någon erinran från riksdagens sida. Yad
kustartilleriet beträffar, har riksdagen, under erinran om att för innevarande
budgetår för till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga endast beräknats
ett antal av 62,000 tjänstgöringsdagar, nedsatt det av Eders Kungl. Maj:t
härför beräknade antalet av 94,000 tjänstgöringsdagar till 70,000. Härav
föranledes en minskning av det äskade anslaget med 12,000 kronor till
483,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget till
de värnpliktigas avlöning, nu 452,000 kronor, med 31,000 kronor till 483,000
kronor.
72:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 85) att upptaga
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer med
oförändrat belopp, 5,000 kronor.
I sin berättelse om den år 1928 verkställda granskningen av statsverkets
jämte därtill hörande fonders tillstånd, styrelse och förvaltning för tiden
Vt 1927—:3% 1928 hava riksdagens revisorer under § 10 (Del I sid. 23 och
24) anfört följande:
»I anslutning till de uppgifter, som revisorerna meddelat rörande lantförsvarets
anslag till Understöd åt vissa värnpliktigas familjer och grunderna
för dess beräkning, hava revisorerna ansett sig böra meddela följande
sammanställning av de under sjöförsvarets anslag till understöd åt vissa
värnpliktigas familjer redovisade kostnader under de senaste fem budgetåren.
28
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Budgetår Anvisat anslag Utgifter
1923/1924 ................................. 20,000:— 37,762:37
1924/1925 ................................ 20.000:— 38,024:44
1925/1926 ................................. 20,000: — 32,378:50
1926/1927 ................................ 5,000:— 26,174:65
1927/1928 ................................ 5,000:— 22,539:95
Då i fråga om anslagsberäkningen och dess överensstämmande med verkliga
kostnaden i stort sett föreligga samma missförhållanden i fråga om sjöförsvarets
anslag till understöd åt vissa värnpliktigas familjer som beträffande
motsvarande anslag för lantförsvaret, hava revisorerna velat här allenast
hänvisa till vad de under § 6 i sistnämnda avseende anfört.»
Förklaring har avgivits av marinförvaltningen (Del III sid. 19 och 20),
som bland annat anfört följande:
»Redan innan statsrevisorerna avgåvo sin berättelse hade marinförvaltningen
vidtagit åtgärder för en undersökning om möjligheterna av nedbringande
av utgifterna å förenämnda anslag. Efter en inom ämbetsverket
verkställd utredning rörande utgifternas fördelning begärde ämbetsverket
den 15 november 1928 chefens för marinstaben yttrande, huruvida icke
genom organisatoriska åtgärder skulle kunna vinnas, att medelsbehovet
under anslaget nedbragtes. På sätt chefen för marinstaben i sitt här i
avskrift bifogade svar härå den 3 december 1928 anfört (bil. 5), komma
utan särskild åtgärd kostnaderna för understöden till de värnpliktiga att
nedgå, i den mån de värnpliktiga, som inskrivits före år 1926, upphöra att
vara till tjänstgöring inkallade. Av de åtgärder, som kunna tänkas bliva
vidtagna för medelsbehovets ytterligare nedbringande, lärer icke böra ifrågasättas
att genomföra en skärpning i fordringarna för understödens erhållande
eller en minskning av deras belopp. Det återstår härefter att överväga
frågan huruvida värnpliktiga, som erhålla familjeunderstöd, i stället
böra frikallas från tjänstgöring i fredstid. Hiirvid kommer i betraktande
möjligheten att sådan ändring av värnpliktslagen 4 § 2 mom. b) vidtages,
att värnpliktig kan frikallas, även om anledningen till frikallelsen uppkommer
efter tidpunkten för inskrivningen. En ändring av gällande bestämmelser
har dock icke tillstyrkts vare sig av chefen för marinstaben eller de hörda
lokalmyndigheterna, och marinförvaltningen anser sig därför icke kunna
framställa förslag därom. Det har däremot blivit ifrågasatt att öka möjligheterna
för frikallelse och hemförlovning av värnpliktiga, vilka av här ifrågavarande
anledning kunnat frikallas redan vid inskrivningen, men underlåtit
göra framställning om frikallelse. Såsom av chefens för marinstaben skrivelse
framgår är sistnämnda fråga under fortsatt utredning, och marinförvaltningen
kommer efter utredningens avslutande att, om så befinnes erforderligt,
hänskjuta frågan till Eders Kungl. Maj:ts vidare prövning.
Sjöförsvarets anslag till understöd åt vissa värnpliktigas familjer nedsattes
vid 1926 års riksdag från 20,000 till 5,000 kronor. Under övergångsåren
har en tillförlitlig beräkning av medelsbehovet knappast varit möjlig,
och då det ju varit fråga om tillfällig överbelastning av ett anslag av
förslagsnatur till belopp, som ej avsevärt kunnat inverka på budgetens
ställning, har det hittills icke heller ansetts nödvändigt att företaga en
mera exakt uppskattning av grunderna för beräkningen. Hädanefter torde
emellertid, efter vad chefens för marinstaben skrivelse torde giva vid handen,
möjligheterna vara större för en tillförlitlig beräkning av det ordinarie
medelsbehovet. Marinförvaltningen kommer därför och i anledning av vad
i ärendet förekommit att ägna särskild uppmärksamhet åt frågan vid av
-
Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 29
givande^ av sitt förslag till beräkning av sjöförsvarets utgifter för budgetåret
Riksdagen får beträffande det av revisorerna till behandling upptagna spörsmålet
hänvisa till vad riksdagen under punkt 12:o) anfört.
Riksdagen, som icke velat nu förslå någon förändring i anslagets belopp,
får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag i riksstaten
för budgetåret 1929/1930 upptagit ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt vissa värnpliktigas familjer med oförändrat belopp, 5,000 kronor.
C. Undervisning, understöd, expenser m. m.
73:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 86) har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter
m. m., nu 45,000 kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.
74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 87) har riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit ordinarie reservationsanslaget
till studiestipendier utan angivet belopp.
75:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag
(punkt 88), får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till understöd åt föreningar, nu 18,800 kronor, med 4,450 kronor till 23,250
kronor.
76:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Majrts förslag (punkt 89) ökat ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier
och expenser m. m., nu 300,000 kronor, med 40,000 kronor till
340,000 kronor.
77:o) Eders Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 90) att öka ordinarie
förslagsanslaget till tryckningskostnader, nu 50,000 kronor, med 25,000
kronor till 75,000 kronor.
Riksdagen, som icke velat motsätta sig den av Eders Kungl. Maj:t begärda
ökningen, får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget till
tryckningskostnader, nu 50,000 kronor, med 25,000 kronor till 75,000 kronor.
D. Förplägnad, beklädnad m. m.
78:o) Eders Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1929/1930
föreslagit riksdagen (punkt 91) att öka ordinarie förslagsanslaget till förplägnad,
nu 2,447,000 kronor, med 75,000 kronor till 2,522,000 kronor.
Till grund för den av Eders Kungl. Maj:t framlagda anslagsberäkningen
ligger följande uppgift å antalet tjänstgöringsdagar.
opaginerad Kontrollera mot PDF
SO Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Antal tjänstgöringsdagar
I land
Ombord
Suinma
Flottan.
Underofficerare av 3:e graden ...........................
—
27,625
27,625
Stammanskap.................................................
386,000
694,940
1,080,940
Värnpliktiga ....................................................
262,000
241,000
503,000
Skeppsgossar...................................................
101,715
41,880
143,595
Kadetter m. fl.................................................
12,275
26,669
38,944
Kustartilleriet.
Stammanskap...................................................
212,795
—
212,795
V&rnpliktiga ....................................................
247,200
—
247,200
Kadetter m. fl................................................
6,800
—
6.800
Summa dagar
1,228,785
1,032,114
2,260,899
Anslagsbehovet för förplägnad har för budgetåret 1929/1930 av Eders
Kungl. Maj:t beräknats till (0.86 x 1,228,785 + 1.42 x 1,032,114=) 2,522,356
kronor 98 öre eller, i avrundat tal, 2,522,000 kronor.
Med beaktande av att antalet tjänstgöringsdagar i land i enlighet med
riksdagens tidigare fattade beslut skall beräknas till 1,204,785, bör, med de
av Eders Kungl. Maj:t angivna portionskostnaderna för man och dag,
förevarande anslag upptagas med (0.86 X 1,204,785 + 1.42 X 1,032,114=)
2,501,716 kronor 98 öre eller i avrundat tal 2,502,000 kronor. Detta innebär
sålunda en minskning av det äskade anslaget med 20,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget till
förplägnad, nu 2,447,000 kronor, med 55,000 kronor till 2,502,000 kronor.
79:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 92) att minska
ordinarie reservationsanslaget till beklädnad, nu 1,197,000 kronor, med 69,000
kronor till 1,128,000 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till beklädnad har i riksstaten för budgetåret
1928/1929 upptagits med 1,197,000 kronor. Anslaget har beräknats efter
en kostnad av 55 öre för man och dag.
Till grund för beräknandet av medelsbehovet för budgetåret 1929/1930 har
Eders Kungl. Maj:t jämväl lagt en dagskostnad av 55 öre. Med utgångspunkt
från 2,233,274 tjänstgöringsdagar har ett belopp av (0.5 B X 2,233,274=) 1,228,300
kronor 70 öre eller, i avrundat tal, 1,228,000 kronor ansetts erforderligt för
sistnämnda budgetår. Med hänsyn till å anslaget befintlig reservation har
medelsanvisningen ansetts kunna begränsas till 1,128,000 kronor.
Riksdagen har vid anslagsberäkningen icke funnit anledning att frångå
den av departementschefen angivna dagskostnaden av 55 öre för man. Då
emellertid antalet tjänstgöringsdagar av riksdagen fastställts till 2,209,274,
kommer till följd härav medelsbehovet under beklädnadsanslaget för budget
året 1929/1930 att belöpa sig till (0,55 X 2,209,274=) 1,215,100 kronor 70
öre eller, i avrundat tal, 1,215,000 kronor. Anslaget reduceras härigenom
31
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
med ytterligare 13,000 kronor och bör med hänsyn till förefintlig reservation
upptagas med 1,115,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till beklädnad, nu 1,197,000 kronor, med 82,000 kronor till 1,115,000 kronor.
80:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 93) att minska
ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt
sängservis m. m., nu 153,600 kronor, med 6,500 kronor till 147,100 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt
sängservis m. m. har i riksstaten för budgetåret 1928/1929 uppförts med
153,600 kronor. Anslagsbehovet har beräknats efter en kostnad för man
och dag av 12 öre, varjämte för musikinstrument vid flottan och kustartilleriet
upptagits ett särskilt belopp av 6,000 kronor.
Antalet tjänstgöringsdagar, som lagts till grund för anslagsberäkningen
för nästkommande budgetår, har av Eders Kungl. Maj.t beräknats på föl
-
jande sätt:
Antalet tjänstgöringsdagar i land............................................ 1,228,785 dagar
Härifrån avgå för personal, som icke åtnjuter inkvartering
eller förplägnad in natura, ................................................ 53,147 »
Återstå 1,175,638 dagar.
Eders Kungl. Maj:t har nu med utgångspunkt från sagda antal tjänstgöringsdagar
och med oförändrad dagskostnad av 12 öre beräknat medelsbehovet för
kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m. till (1,175,638 X 0.12=)
141,076 kronor 56 öre eller i avrundat tal 141,100 kronor. Därtill har lagts
den beräknade kostnaden för musikinstrument, 6,000 kronor. Totalbeloppet
har härigenom föreslagits till 147,100 kronor.
Riksdagen, som vid beräkningen av förevarande anslag utgår från ett i
enlighet med riksdagens beslut till 1,151,638 reducerat antal tjänstgöringsdagar,
har beräknat medelsbehovet under anslaget till (1,151,638 X O.i2 =)
138,196 kronor 56 öre eller i avrundat tal 138,200 kronor. Lägges härtill
nyssnämnda beräknade kostnad för musikinstrument, 6,000 kronor, erhålles
ett belopp av 144,200 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till kasern- och förplägnadsutredning samt sängservis m. m., nu 153,600
kronor, med 9,400 kronor till 144,200 kronor.
81 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 95) att för anordnande
av s. k. fri skaffning vid kustartilleriets matinrättning i stadskasernen
i Karlskrona för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra, reservationsanslag av
16,000 kronor.
Mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag om anvisande av medel för
införande vid kustartilleriet, i likhet med vad som tidigare skett vid flottan,
av individuell utspisning eller s. k. fri skaffning har riksdagen icke något
att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för anordnande av s. k. fri
skaffning vid kustartilleriets matinrättning i stadskasernen i Karlskrona för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 16,000 kronor.
32
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
E. Övningar.
82:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av ökade förmåner under sjökommendering åt personal, tjänstgörande å undervattensbåt,
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av
45,000 kronor.
83:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 97) har riksdagen
i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets krigsberedskap och övningar med oförändrat
belopp, 500,000 kronor.
F. Sjukvård.
84:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att öka ordinarie
reservationsanslaget till sjukvård för marinen, nu 180,300 kronor, med
8,700 kronor till 189,000 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till sjukvård för marinen har för vart och
ett av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 upptagits med ett belopp av
180,300 kronor. I anslaget ingår, bland annat, en för sjukvård för manskap
m. fl. avsedd anslagspost, vilken beräknats efter 5 öre för man och tjänstgöringsdag.
Den av Eders Kungl. Maj:t nu begärda ökningen av förevarande anslag
är beroende på, att det antal tjänstgöringsdagar, med vilket Eders Kungl.
Maj:t räknat för nästkommande budgetår, med omkring 174,700 dagar överstiger
det dagantal, som legat till grund för beräkningen av nyssnämnda
anslagspost.
Riksdagen har, med hänsyn till riksdagens ovan omförmälda beslut om
reducering av antalet tjänstgöringsdagar för manskap m. fl. vid marinen,
funnit, att det av Eders Kungl. Maj:t under berörda anslag äskade beloppet
bör minskas med 1,200 kronor.
Riksdagen fär alltså anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till sjukvård för marinen, nu 180,300 kronor, med 7,500 kronor
till 187,800 kronor.
G. Flytande materiel och byggnader.
85:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 99) att upptaga
ordinarie reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m. med oförändrat belopp, 6,500,000 kronor.
Uti tvenne inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 61 och II: 223)
har vidare hemställts, att riksdagen för utrustning av Gustavsviks örlogsdepås
dockanläggning för budgetåret 1929/1930 ville bevilja ett extra reservationsanslag
av 36,000 kronor.
Till stöd för sin framställning hava motionärerna anfört följande:
»I sin framställning till Kungl. Maj:t om anslag för nästkommande år har
marinförvaltningen bl. a. upptagit ett belopp av 36,000 kronor till lyftkranar
33
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
vid Gustavsviks örlogsdepå, vilken sedan 1923 varit utarrenderad till A.-B.
Mohögs Mek. Verkstad i Skönsmon. Något anslag för detta ändamål finnes
emellertid icke upptaget i statsverkspropositionen.
Enligt avtal mellan marinförvaltningen och bolaget skall arrendet till
staten utgå med 50 % av dockningsavgifterna, sedan kostnaderna för länspumpning
fråndragits. Statens inkomster av anläggningen ökas sålunda i
samma mån, som antalet dockningar stiger. Frånvaron av lyftkranar kar
vållat, att många fartyg nödgats för reparation gå till annan docka, t. o. m.
så långt söderut som till Malmö eller Köpenhamn, där erforderliga lyftanordningar
finnas. Till följd härav ha de nödgats vidkännas mycken tidsspillan;
och betydande arbeten ha av samma anledning gått till utlandet.
Sättes dockan i stånd att utföra alla förekommande arbeten, kommer en
jämnare tillgång till arbete att beredas de anställda och sålunda bidraga till
att minska förekommande arbetslöshet.
Gustavsvik är den enda större docka under privat ledning, som finnes på
ostkusten. Dess lastkapacitet utgör cirka 8,000 ton. I regel betjänar den
handelsfartyg, men staten har företrädesrätt för krigsfartyg vid förefallande
behov; och vid mobilisering står den helt och hållet till statens förfogande.
En sådan situation kan därför inträffa, att staten själv för eget bruk har
direkt behov av lyftkranar vid Gustavsvik.
Enligt arrendekontraktet skall bolaget anskaffa och underhålla arbetsmaskiner
och verktyg, lyftkranar måste dock anses tillhöra anläggningen och
betraktas som fast egendom. Driften vid Gustavsvik har under de senaste
åren icke varit ekonomiskt lönande, och om dockan icke sättes i stånd att
mottaga även större båtar, finnas föga utsikter att uppehålla driften. Staten
far da dela förlusten med bolaget. Men om dockan färdigbygges genom
anbringande av lyftkranar, finnas goda utsikter att driva arbetet med vinst.
Den ökade inkomst, staten därigenom finge av anläggningen, skulle säkerligen
motivera en god ränta på det ifrågasatta kapitalet.»
Ordinarie reservationsanslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader
m. m. har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits med 6,500.000
kronor.
Marinförvaltningen har för budgetåret 1929/1930 beräknat medelsbehovet
för underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m. sålunda:
f
Karlskrona
station.
Stockholms
station.
Summa.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
För underhåll av fartyg och båtar
» underhåll av hus och byggnader..................
» avlöning till administrativ personal ............
» åtskilliga behov...........
3,342,650
548,085
52,200
63,950
2,221,500
323,800
68.200
92,300
5,564.150
871,885
120,400
156.250
» underhåll av byggnader i Marstrand
» omsättning av undervattensbåtars ackumu- latorbatterier ...........
Till marinförvaltningens disposition för oförut- sedda utgifter..........
4,006,885
2,705,800
9,600
_
6.712,685
9,600
200,000
300,000
Summa
—
7,222,285
Inkomster och utgifter för uthyrda bostadsfastigheter m. in. samt för
Gustavsviks örlogsdepå beräknades uppgå till följande belopp:
Riliang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt Nr 4 A.
902 29 3
34
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
:
Inkomster.
Kronor.
Omkostnader
utom underhåll. 1
Kronor. |
Bostadsfastigheter i Karlskrona ................................
50,400
10,600 |
» » Stockholm ..................................
3,200
—
» » Marstrand..................................
400
—
Gustavsviks örlogsdepå .............................................
11,000
8,600
Summa
65,000
19,200
För underhåll av ovanstående fastigheter.....................
—
20,800
Summa utgifter
—
40,000
Behållningen beräknades sålunda komma att uppgå till (65,000 — 40,000=)
25,000 kronor.
Härutöver beräknades hyresmedel komma att inflyta från områden i Djurgårdsstaden
ävensom å Beckholmen och å Fjäderholmarna. Dessa hyresmedel
skulle emellertid i enlighet med riksdagens beslut efter avdrag av erforderliga
underhållskostnader för fastigheterna m. m. tillföras Stockholms
varvs byggnadsfond.
Det förut angivna medelsbehovet, 7,222,285 kronor, kunde alltså minskas
med 25,000 kronor till 7,197,285 kronor. Utöver det belopp av 6,500,000
kronor, varmed ifrågavarande anslag upptagits i riksstaten för innevarande
budgetår, skulle sålunda för utförande av erforderliga underhållsarbeten å
flottans fartyg och byggnader behövas ett ytterligare belopp av 697,285
kronor.
Emellertid funnes å förevarande anslag en betydande reservation, vilken
till stor del vore att tillskriva vissa under sistlidna budgetår uppkomna
störningar i varvsdriften. Visserligen borde de underhållsarbeten, som blivit
eftersatta, redan under innevarande budgetår utföras, men då det icke
syntes lämpligt att i större utsträckning återtaga arbetare, som redan erhållit
avskedsersättning, eller nyanställa sådana, syntes verkställandet av de
eftersatta arbetena böra förskjutas att även omfatta nästkommande budgetår.
Med anledning av dessa förhållanden ansåge sig ämbetsverket icke böra
hemställa om vare sig ökning av här ifrågavarande anslag eller om tilläggsanslag
till detsamma för budgetåret 1929/1930 utan föresloge, att anslaget för
nämnda budgetår måtte upptagas med oförändrat belopp, 6,500,000 kronor.
Departementschefen har anfört följande.
»Såsom av den lämnade redogörelsen framgår, har marinförvaltningen beräknat
medelsbehovet under förevarande anslag för nästkommande budgetår
till 7,197,285 kronor. Med hänsyn till å anslaget förefintlig reservation har
emellertid ämbetsverket ansett sig kunna begränsa sitt anslagsäskande för
ifrågavarande ändamål till 6,500,000 kronor eller samma belopp, varmed anslaget
upptagits i riksstaten för såväl budgetåret 1927/1928 som innevarande
budgetår. Enligt vad marinförvaltningen meddelat, har nämnda reservation
till stor del uppkommit därigenom, att vissa underhållsarbeten måst eftersättas
på grund av under föregående budgetår inträffade störningar i varvsdriften.
Då de arbeten, som sålunda planenligt bort medhinnas under nästlidet
budgetår men av nyssberörda anledning blivit eftersatta, under alla
Riksdagens skrivelse Nr -i .1. 35
förhållanden, måste komma till utförande, även om tiden härför förskjutes,
synes det mig, att — oavsett vilken ståndpunkt man må intaga till den av
marinförvaltningen beräknade ökningen av årsbehovet av medel utöver anslagssumman
för vart och ett av budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 —
giltiga skäl tala för ett bifall till ämbetsverkets hemställan om anslagets bibehållande
vid oförändrat belopp.»
Beträffande de motionsvis framställda yrkandena om anvisande av medel
för utrustning av dockanläggningen vid Gustavsvik har riksdagen, vars vederbörande
utskott i ärendet inhämtat närmare upplysningar, funnit det vara för
statsverket ur ekonomisk synpunkt fördelaktigt, att de av motionärerna och
marinförvaltningen föreslagna lyftkranarna snarast anskaffas, varigenom ökade
inkomster skulle tillföras nu ifrågavarande anslag. Kostnaderna för anskaffningen,
36,000 kronor, torde kunna inrymmas under förevarande anslag utan
att slutsumman av detsamma behöver ökas. Vid sådant förhållande svnes
något särskilt beslut av riksdagen icke behöva fattas rörande förevarande framställning.
Riksdagen vill erinra om att i beräkningen av förevarande anslag för budgetåret
1928/1929 ingå kostnaderna för reparation av pansarskeppet Oscar II
med 230,000 kronor ävensom vissa merkostnader i anledning av att förenkling
i varvens organisation ej hunnit fullt genomföras. Reparationsarbetet
å nämnda pansarskepp har beräknats vara slutfört med budgetåret
1928/1929, och den nya varvsorganisationen har numera genomförts. Med
hänsyn härtill och då riksdagen icke funnit skäl föreligga att tillstyrka vissa
av marinförvaltningen föreslagna ökningar i anslaget, har riksdagen ansett,
att anslaget bör upptagas med 5,900,000 kronor. Härav har riksdagen beräknat
ett belopp av 5,800,000 kronor för kostnader, som upptagits enligt
den nya marinorganisationen, jämte vissa tillägg i anledning av uteblivet
prisfall, ett belopp av 25.000 kronor till vissa sjukvårdskostnader ävensom
75.000 kronor för vissa ökade avlöningsutgifter.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. in., nu 6.500.000 kronor,
med 600,000 kronor till 5,900,000 kronor;
86:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för flottans ersättningsbyggnaä
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av
9.198.000 kronor.
87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 101) att upptaga
ordinarie reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner in. m.
med oförändrat belopp, 350,000 kronor.
Under erinran om att förevarande anslag i kostnadsberäkningarna för den
nya marinorganisationen upptagits med ett belopp av 302,000 kronor, får
riksdagen, som ansett medelsbehovet för budgetåret 1929/1930 icke behöva
beräknas högre än till 320,000 kronor, anmäla, att riksdagen minskat ordinarie
reservationsanslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner in. m., nu
350.000 kronor, med 30,000 kronor till 320,000 kronor.
88:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 102) att öka ordi
-
36
Riksdagens skrivelse Kr 4 A.
narie reservationsanslaget till kustartilleriets materiel m. in., nu 580,000 kronor,
med 50,000 kronor till 630,000 kronor.
Under erinran om att, såsom ovan nämnts, i kostnadsberäkningarna för
den nya marinorganisationen förevarande anslag beräknats till 410,000 kronor,
får riksdagen, som icke ansett skäl föreligga att för budgetåret 1929/1930 upptaga
detta anslag till liögre belopp än som anvisats för innevarande budgetår
eller 580,000 kronor, anmäla, att riksdagen upptagit ordinarie reservationsanslaget
till kustartilleriets materiel m. m. med oförändrat belopp, 580,000
kronor.
89:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 103) att till utförande
av vissa ändringsarbeten å pansarskeppet Sverige för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.
Riksdagen, som icke liaft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till utförande av vissa ändringsarbeten å pansarskeppet
Sverige för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 88,000 kronor.
90:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 104) att för ersättningsbyggnad
av kustfästningarnas båtmateriel för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 275,000 kronor.
Marinförvaltningen har uti skrivelse till Eders Kungl. Maj:t den 4 oktober
1928 framlagt förslag rörande ersättningsbyggnad av kustfästningarnas båtmateriel,
avsedd att äga rum under en tidsperiod av åtta år. Totalkostnaderna
för hela den under åttaårsperioden nödvändiga nybyggnaden och
anskaffningen hade beräknats bliva följande:
för 2 minutläggare ...................................................
......... kronor
784,100
—
» 8 vaktbåtar, mindre, lialvdäckade ....................
......... »
761,450
—
» 16 motorslupar .....................................................
......... »
600,000
—
» 1 persontransportbåt .........................................
......... »
80,000
—
» iståndsättande av 2 torpedbåtar .......................
......... »
50,000
—
Summa kronor 2,275,550
eller, då det förutsattes, att en del materiel från utrangerade båtar i viss
utsträckning kunde tagas i bruk å nybyggda båtar, i runt tal 2,200,000
kronor. Jämnt fördelad på åtta år betingade ifrågavarande kostnad en årskvot
av 275,000 kronor.
För budgetåret 1929/1930 skulle sistnämnda belopp avses till:
nybyggnad av 2 vaktbåtar, mindre, lialvdäckade, samt påbörjande
av 1 dylik............................................................ kronor 200,000:
anskaffning av 2 motorslupar............................................... » 75,000:
Summa kronor 275,000: —
På grund av vad sålunda anförts hemställde marinförvaltningen, att Eders
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för ersättningsbyggnad av kustfästningarnas
båtmateriel för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 275,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 37
Departementschefen har beträffande ifrågavarande förslag anfört följande:
»Av vad i ärendet förekommit framgår, att kustfästningarnas maskindrivna
båtmateriel för närvarande på grund av ålder och förslitning befinner sig i
ett föga tillfredsställande skick. Från myndigheternas sida har även vid
upprepade tillfällen framhållits, att materielens nuvarande beskaffenhet icke
möjliggör ett nöjaktigt tillgodoseende av kustfästningarnas behov av maskindrivna
båtar för övningsändamål ävensom för krigberedskapens uppehållande.
Härtill kommer, att båtmaterielens dåliga tillstånd medför oproportionerligt
höga underhållskostnader. Då det därför synes vara av behovet synnerligen
påkallat, att åtgärder snarast möjligt vidtagas för ifrågavarande materiels
iståndsättande, finner jag mig böra förorda, att medel för detta ändamål
äskas av riksdagen.
Yad beträffar den av marinförvaltningen i dess skrivelse den 4 oktober
1928 framlagda nya planen för ersättningsbyggnad av berörda materiel,
synes den undersökning, som föregått uppgörandet av nämnda plan, giva
vid handen, att någon mera avsevärd begränsning av båttypernas storlek
eller av antalet båtar, i förhållande till vad av marinförvaltningen tidigare
i sådant hänseende föreslagits, icke kan anses tillrådlig. Jag är visserligen
icke beredd att nu taga någon mera definitiv ståndpunkt till planen i dess
helhet, men synes mig det belopp av 275,000 kronor, som enligt marinförvaltningens
förslag under nästkommande budgetår avses att disponeras
för anskaffning av två motorslupar samt nybyggnad av två mindre vaktbåtar
och påbörjande av eu tredje dylik, i varje fall böra ställas till förfogande.
»
Enligt riksdagens mening bör förevarande anslag kunna minskas med den
beräknade kostnaden för anskaffning av två motorslupar eller 75,000 kronor,
varigenom anslaget skulle begränsas till 200,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för ersättningsbyggnad av kustfästningarnas
båtmateriel för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 200,000 kronor.
91 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för fullföljande
av arbetet med anläggande av en utrustning spir vid flottans varv i Karlskrona
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 77,600
kronor.
92:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 106) att för uppförande
av en torpedinskjutningsstation i Stockholms skärgård för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 105,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit tillräckliga skäl vara anförda för uppförande för
närvarande av ifrågavarande torpedinskjutningsstation.
Riksdagen får alltså anmäla, att Eders Kungl. Maj.ts förevarande förslag
icke riksdagen bifallits.
93:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 107, får anmäla, att riksdagen medgivit, att av förefintlig
behållning å det i riksstaten för budgetåret 1925/1926 uppförda extra reservationsanslaget
till anskaffning av torpeder må tagas i anspråk 81,300 kronor
för tillbyggnad av torpedverkstaden i Karlskrona samt 114,700 kronor för
täckande av kostnader för maskin- och verktygsanskaffning för samma verkstad.
38
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan teknisk materiel.
94:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 108) bär riksdagen
för anskaffning av luftvärnsmateriel m. m. för flottans fartyg för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 475,000 kronor.
95:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) har riksdagen
för anskaffning av luftvärnsmateriel m. m. för Icustfästningarna, för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 130,000 kronor.
96:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 110) till isättande av nya kärnrör m. m. i marinens
artilleripjäser för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 30,000 kronor.
97:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 111) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för anskaffning av
modern artilleriammunition för Icustfästningarna för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
98:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds
förslag under punkt 112, får anmäla, att riksdagen för anskaffning av svepmateriel
för flottan för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 46,600 kronor.
99:o) Med bifall till Eders Kungl. Majds förslag (punkterna 113—116) har
riksdagen, i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum,
dels till anskaffning av minmateriél för marinen för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor;
dels- till försök med minmateriél för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor;
dels för prövning och undersökning av brisanta sprängämnen för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor;
dels ock för anskaffning av motmedel mot undervattensbåtar för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
100:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 117) har riksdagen
för modernisering av flottans radiostationer för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 26,000 kronor.
101 :o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds
förslag (punkt 118) får anmäla, att riksdagen för anskaffning av gasskyddsmateriel
för flottan för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
102:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 119) att till
försök med teknisk materiel för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl föreligga att under förevarande anslag
upptaga högre belopp än som anvisats för innevarande budgetår, får anmäla,
att riksdagen till försök med teknisk materiel för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
39
Riksdagens skrivelse Kr 4 A.
103:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 120) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till åtgärder
för industriens krigsorganisation för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor.
I. Sjökarteverket.
104:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till redigering
och utgivning av tidskriften » Underrättelser för sjöfarande» för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 38,000 kronor.
105:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) har riksdagen,
i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av bidrag till internationella hydrografiska hyrån för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 8,500 kronor.
J. Diverse.
106:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen att upptaga ordinarie
reservationsanslaget till extra utgifter med oförändrat belopp 90,000 kronor.
Anledning synes icke riksdagen föreligga att för budgetåret 1929/1930 upptaga
förevarande anslag till högre belopp än som ingår i kostnadsberäkningarna
för den nya marinorganisationen eller 70,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie reservationsanslaget
till extra utgifter, nu 90,000 kronor, med 20,000 kronor till 70,000
kronor.
107:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 124) att öka
ordinarie förslagsanslaget till semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare,
nu 125,000 kronor, med 25,000 kronor till 150,000 kronor.
Beträffande förevarande framställning kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
IV. FLYGVAPNET.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
108:o) Beträffande Eders Kungl. Majrts förslag rörande anslaget till avlöning,
rekrytering, resekostnader m. m. (punkt 126) kommer riksdagen att
framdeles anmäla sitt beslut.
B. De värnpliktigas avlöning m. m.
109:o) Eders Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 128) att öka
ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning och färder m. m., nu
88,200 kronor, med 44,700 kronor till 132,900 kronor.
40
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Den föreslagna höjningen av förevarande anslag liänför sig till utökningen
av värnpliktskontingenternas storlek — departementschefen har för budgetåret
1929/1930 räknat med ett antal tjänstgöringsdagar för värnpliktiga av
145,000 — samt därtill, att vissa under anslaget upptagna poster hittills
blivit för knappt tillmätta och på den grund måste höjas.
Den av Eders Kungl. Maj:t framlagda anslagsberäkningen har icke givit
riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts
förslag ökat ordinarie förslagsanslaget till de värnpliktigas avlöning och
färder m. m., nu 88,200 kronor, med 44,700 kronor till 132,900 kronor.
C. Expenser m. m.
110:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) har riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till skrivmaterialier och expenser
m. m., nu 16,000 kronor, med 2,000 kronor till 18,000 kronor.
lll:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts framställning rörande anslaget till
tryckningskostnader (punkt 130) kommer riksdagen att framdeles att anmäla
sitt beslut.
D. Förplägnad och intendenturmateriel.
112:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 131) att öka
ordinarie förslagsanslaget till mathållning och furagering, nu 172,400 kronor,
med 52,900 kronor till 225,300 kronor.
Ortlinarie förslagsanslaget till mathållning och furagering har i riksstaten
för innevarande budgetår upptagits med 172,400 kronor enligt följande
fördelning:
Titel 1. Mathållning. Medelsbehovet under denna anslagstitel har för såväl
budgetåret 1927/1928 som innevarande budgetår uppskattats enligt samma
beräkningsgrund, som tillämpats beträffande lantförsvarets mathållningsanslag,
och sålunda beräknats efter 1 krona 2 öre resp. 93 öre för man
och dag.
Flygstyrelsen har i avseende å anslagspostens beräkning för nästkommande
budgetår anfört följande.
Anslaget till flygvapnets mathållning och furagering hade under budgetåret
1927/1928 överskridits med 21,394 kronor 92 öre. Anledningen härtill
torde till en del få tillskrivas det förhållandet, att bespisningen å flottans
fartyg av flygvapnets manskap betingat vida högre kostnad per dag än den
till grund för anslagets beräknande lagda dagkostnaden. Elygstyrelsen ville
erinra om, att dagkostnaden för sjöportionen under samma budgetår enligt
statsverkspropositionen upptagits till 1 krona 55 öre. Ytterligare en anledning
till anslagsöverskridandet vore att söka i tiygtruppförbandens förhållandevis
ringa portionsantal, vilket gjorde, att tillagningskostnaden per portion
bleve högre än vid arméns större förband. Överskridandet vore emellertid
också till stor del beroende på de många av flygtjänsten betingade truppförläggningarna
utom truppförbandens ordinarie förläggningsorter, varvid
portionskostnaden i de flesta fall icke obetydligt överstigit kostnaden vid
truppförbandens matinrättningar.
41
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Flygstyrelsen funne det uppenbart, att kostnaden för mathållningen vid
vapnet måste bliva förhållandevis högre än vid armén. För undvikande av
anslagsöverskridande borde därför en annan beräkningsgrund tillämpas än
den, som användes för arméns vidkommande. Därvid torde tillsvidare, intill
dess större erfarenhet om den genomsnittliga kostnaden under längre
tid vunnits, så böra förfaras, att till ett anslagsbelopp, beräknat efter samma
dagskostnad som vid armén, lades en viss summa, som för budgetåret
1929/1930 upptoges med förslagsvis 10,000 kronor. Anslagsöverskridandet
under sistförflutet budgetår, som ovan angivits till 21,394 kronor 92 öre,
torde i och för sig kunna motivera tilläggets upptagande med ett högre belopp
än som sålunda föresloges. Emellertid syntes en nedgång av portionskostnaden
vara att förvänta, i och med att 2. flygkåren erhölle Hägernäs
som ordinarie förläggningsort, vadan styrelsen funnit sig kunna begränsa
beloppet till det angivna.
Departementschefen har i avseende å förevarande post anfört följande:
»Med hänsyn till vad flygstyrelsen sålunda anfört finner jag mig böra biträda
styrelsens förslag, att ifrågavarande anslagsbehov beräknas efter samma
dagskostnad som vid armén — eller sålunda, enligt vad som angivits under
lantförsvarets mathållningsanslag, 92 öre för man och dag —- med tillägg
därutöver av eu summa av 10,000 kronor.
Antalet tjänstgöringsdagar för de värnpliktiga vid flygvapnet under budgetåret
1929/1930 har, såsom förut nämnts, upptagits till 145.000. För flygvapnets
fast anställda manskap torde tjänstgöringsdagarnas antal under
samma budgetår böra beräknas till 82,000. Sammanlagda antalet tjänstgöringsdagar
skulle alltså utgöra 227,000.
Under ifrågavarande anslagstitel torde således för budgetåret 1929/1930
böra upptagas [(227,000 X 0.92) + 10,000=] 218,840 kronor.»
Titel IT. Furagering. Den under förevarande titel för budgetåret 1928/1929
upptagna anslagsposten är avsedd för furagering av 12 flygvapnet tillhörande
stamhästar samt chefens för flygvapnet tjänstehäst, sammanlagt 13 hästar.
Medelsbehovet har beräknats efter 1 krona 34 öre för häst och dag.
För nästkommande budgetår har flygstyrelsen beräknat anslagsbehovet
på grundval av den dagskostnad, som av arméförvaltningen föreslagits beträffande
uppskattandet av medelsbehovet under lantförsvarets anslag till
furagering, eller 1 krona 36 öre för häst och dag.
I enlighet härmed har departementschefen ansett, att nu ifrågavarande
anslagspost borde upptagas med (13 X 365 X 1.36 =) 6,453 kronor 20 öre.
Sammanfattning. Anslaget till mathållning och furagering skulle sålunda
för budgetåret 1929/1930 enligt departementschefens förslag upptagas med
(218,840 + 6,453.2 0 =) 225,293 kronor 20 öre eller, i avrundat tal, 225,300
kronor.
Beräkningen av förevarande anslag har icke givit riksdagen anledning till
erinran annat än beträffande det under Titel I. Mathållning upptagna beloppet
å 10,000 kronor för gäldande av flygvapnets i jämförelse med armén
något dyrare mathållningskostnader. Det har nämligen synts riksdagen böra
anstå med upptagandet av en dylik anslagspost, intill dess ytterligare erfarenhet
vunnits rörande den lämpligaste beräkningsgrunden för ifrågavarande
anslag.
I anledning av vad sålunda anförts, bör anslaget upptagas med 215,300
42
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
kronor; och får riksdagen anmäla, att riksdagen ökat ordinarie förslagsanslaget
till mathållning och furagering, nu 172,400 kronor, med 42,900 kronor till
215,300 kronor.
113:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 132) att öka
ordinarie reservationsanslaget till beklädnads- och munderingsutrustning
samt kasern- och förplägnadsutredning, nu 124,000 kronor, med 39,900 kronor
till 163,900 kronor.
Med hänsyn till de vid flygvapnets truppförband föreliggande särskilda
förhållanden samt dessa truppförbands ringa numerär har riksdagen icke haft
något att erinra mot beräkningen av förevarande anslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till beklädnads- och munderingsutrustning samt kasern- och förplägnadsutredning,
nu 124,000 kronor, med 39,900 kronor till 163,900 kronor.
114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning
och tvätt m. m., nu 90,000 kronor, med 50,000 kronor till 140,000 kronor.
E. Sjukvård m. m.
115:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen
ökat ordinarie förslagsanslaget till sjuk- och veterinärvård, nu 14,200
kronor, med 6,700 kronor till 20,900 kronor.
F. Vapen och ammunition.
116:o) Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag under punkt 135, får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till vapen och ammunition, nu 84,000 kronor, med 12,000 kronor
till 96,000 kronor.
117:o) Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i enlighet med Eders Kungl.
Maj:ts förslag (punkt 136) och i likhet med vad som för innevarande budgetår
ägt rum, för anskaffning av flygbomber för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra reservationsanslag av 70,000 kronor.
G. Byggnader, flygövningar och flygmateriel m. m.
118:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 137) att öka
ordinarie reservationsanslaget till byggnader, flygfält m. m., nu 175,000 kronor,
med 35,000 kronor till 210,000 kronor.
Ordinarie reservationsanslaget till byggnader, flygfält m. m. var i riksstaten
för budgetåret 1927/1928 upptaget med 125,000 kronor.
För nästkommande budgetår har flygstyrelsen uppskattat medelsbehovet
under anslaget till 260,300 kronor enligt följande approximativt beräknade
fördelning:
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 4 it.
4a
Tit. I.
Tit. II.
''
Ordinarie
Större
Summa.
underhåll.
reparationer.
Kronor.
Kronor.
Kronor.
Tit. I och II.
1. flygkåren, Västerås ......................................
15.000
15.000
30,000
2. flygkåren, Hägernäs.......................................
3.000
1.200
4.200
Karlskrona....................
1,500
3.500
5,000
3. flygkåren, Malmen ........................
10,000
15.000
25.000
Karlsborg ...................................
7,000
7.000
14.000
Rinkaby ...................................
500
500
1.000
4. flygkåren, Frösön ..............
10.000
15,000
25,000
Norrbotten.................................
2,000
6.000
8,000
Västerbotten .................
500
500
1.000
Flygskolan, Ljungbyhed ...............................
13,000
13,000
26,000 1
Centrala flygverkstaden, Malmen........................
10.000
10.000
20,000 i
» » , Västerås ....
4,500
1.500
6.000
Barkarby flygstation................................
1,500
1,500
3,000
Fårösunds flygstation .......................................
1,500
3,000
4.500
Summa kronor
_
—
172.700
Tit. III.
Flygstyrelsens byggnadsanslag...........................
—
87.600
Summa kronor
—
260,300 i
Departementschefen har framhållit, att det för innevarande budgetår å
flygvapnets byggnadsanslag anvisade beloppet, 175,000 kronor, syntes vara
väl knappt tillmätt. Redan på grund härav ansåg han en ökning av anslaget
böra ske. Vid beräknandet av medelsbehovet för nästa budgetår borde
därjämte tagas i betraktande den merkostnad å anslaget, som hänförde sig
till underhållet av nytillkomna eller till flygvapnet från armén eller marinen
överlämnade byggnader. Denna merkostnad kunde uppskattas till omkring
15.000 kronor.
En så avsevärd anslagsökning som den av flygstyrelsen ifrågasatta, eller
med 85,300 kronor, syntes departementschefen emellertid icke vara oundgängligen
erforderlig, utan höll han före, att anslagsökningen kunde begränsas
till 35,000 kronor, och att anslaget sålunda borde upptagas med (175,000 -f
+ 35,000 =) 210,000 kronor. Därest under titlarna I och II av anslaget beräknades
de av flygstyrelsen angivna beloppen, tillhopa 172,700 kronor, skulle
då till flygstyrelsens förfogande under titeln III komma att stå en summa
av (210,000— 172,700=) 37,300 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning föreligga till större ökning av anslaget
än med 25,000 kronor till 200,000 kronor. Därvid har riksdagen icke
fattat ståndpunkt till de framlagda detaljberäkningarna. Anslagsbeloppet
torde böra efter ytterligare utredning från flygstyrelsens sida fördelas av
Eders Kungl. Maj:t.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till byggnader, flygfält in. m., nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till
200.000 kronor.
44
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
119:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 139) att till
bestridande av engångskostnader för 1. och 2. flygkårernas förläggning för
budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 791,500 kronor:
I proposition (nr 175) till 1928 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t
riksdagen dels besluta, att 1. flvgkåren skulle förläggas till Västerås och
2. flygkåren till Hägernäs—Karlskrona, dels ock medgiva, att kronoegendomen
fyra mantal Hässlö nr 1, 2, 3 och 4 i Badelunda socken av Västmanlands
län finge överflyttas från domänstyrelsens till flygstyrelsens förvaltning och
statens domäners fond därvid nedskrivas med ett mot egendomens taxeringsvärde
svarande belopp.
Beträffande engångskostnaderna för förläggningarnas ordnande yttrade
föredragande departementschefen till det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet,
bland annat, att dessa engångskostnader beräknats för 1. flygkåren
till 1,250,000 kronor och för 2. flygkåren till 1,125,500 kronor eller således
tillhopa 2,375,500 kronor. Då härav redan 1,523,000 kronor av riksdagen
ställts till förfogande, återstode att anvisa en summa av 852,500 kronor.
Med hänsyn därtill, att av redan anvisade medel ett belopp av 525,000
kronor ännu icke tagits i anspråk och alltså i första hand kunde disponeras
för bestridande av berörda engångskostnader, syntes det departementschefen
kunna anstå till år 1929 med framställning till riksdagen om anvisande för
ändamålet av ytterligare erforderliga medel.
Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande proposition blev av riksdagen bifallen.
Elygstyrelsen har nu hemställt, att förenämnda belopp, 852,500 kronor,
som utöver av riksdagen redan till förfogande för ändamålet ställda medel
beräknats erforderligt för bestridande av engångskostnader för 1. och 2.
flygkårernas förläggning, måtte såsom extra reservationsanslag anvisas å
riksstaten för budgetåret 1929/1930. Anslagsbehovet har av flygstyrelsen
beräknats sålunda:
för 1. flygkåren, Västerås:
Dränerings- m. fl. arbeten å flygfältet... kronor 108,000: —
Markförvärv från Klinta och Hagby
holm
................................................ » 55,000: —
Expropriation av arrenderätten till
Hässlö kronoegendom........................ » 50,000: —
Syneförrättning och kontrollantarvoden » 8,000: —
Vägförbindelse mellan kasernetablissemanget
och sjöflygstationen ......... » 5,000: —
Transportbil för flygmateriels överförande
från och till landflygfältet... » 16,000: —
Hangarer å landflygfältet ..................... » 200,000: —
Monteringshall och mindre reparationsverkstad
vid landflygfältet.................. » 150,000: —
Vaktstuga vid landflygfältet.................. » 13,000: —
Bensinanläggning vid landflygfältet...... » 20,000: —
45
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
Inredningsarbeten för iordningställande
av flygmaterielförråd i befintliga bygg-
nåder .................................................
kronor 45,000: - kronor 670)000: -
för 2. flygkåren:
Hägernäs:
Flyttning av flygmaterielförråd från
Stockholms varv................................
kronor 30,000: —
Exercishus................................................
» 60,000: —
Restkostnad för uppförande av ammu-
nitionsförråd .......................................
» 500: —
Brygga.....................................................
* 12,000: — , 102,500: —
Karlskrona:
Anordnande av verkstadslokaler............
kronor 25,000: —
» » förrådsutrymme............
» 25,000: —
Bensinanläggning...................................
» 20,000: —
Vattenledning..........................................
;> 10,000: — » 80,000: —
Summa kronor 852,500: —
Mot det av llygstyrelseu framlagda förslaget till beräknande av de medel,
som utöver redan anvisade belopp erfordras för ordnande av 1. och 2. flygkårernas
förläggning, har departementschefen icke funnit anledning till någon
erinran. Enligt vad han under hand från flygstyrelsen inhämtat, borde det
emellertid utan större olägenheter kunna anstå till budgetåret 1930/1931
med anvisandet av medel för anskaffning av eu transportbil ävensom för
utförande av vissa inredningsarbeten för 1. flygkårens räkning, tillhopa
61.000 kronor. För nästkommande budgetår syntes därför medelsanvisningen
kunna begränsas till (852,500 — 61,000=) 791,500 kronor.
Med hänsyn till att arrendet för Hässlö kronoegendom utgår den 14 mars
1930 och att alltså mycket kort tid återstår av arrendetiden, har riksdagen
icke ansett sig kunna bevilja det för expropriation av arrenderätten till
Hässlö i flygstyrelsens beräkning upptagna beloppet av 50,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bestridande av engångskostnader
för 1. och 2. flyglcårernas förläggning för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra reservationsanslag av 741,500 kronor.
120:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 140) att öka
ordinarie reservationsanslaget till flygövningar, nu 1,301,000 kronor, med
149.000 kronor till 1,450,000 kronor.
I de för 1925 års riksdag framlagda beräkningarna rörande flygvapnets
kostnader upptogs anslaget till flygövningar efter fullbordad uppsättning av
vapnet till 1,735,000 kronor enligt följande specifikation:
Titel I. Drivmedelskostnader för flygmotorer.
För flygövningar ............... kronor 652,512:50
» flyglärarnas flygträning
m. m........................... » 12,487:50
» motorprovning ........... »_90,000:- kronor 755,000:-
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
46
Titel II. Övriga övmngs/costnader.
Tillämpningsövningar och
övningar med fältformationer
.............................. kronor 150,000: —
För flygstationer m. m.
Driftkostnader för bilar,
motorcyklar och motorbåtar
............................
Titel III. Flygtillägg .........................
Titel IV. Tjänstgörin gs tra 7c tamen ten
»
85,000: —
»
20,000:- kronol.
255,000: —
580,000: —
145,000: —
.................... »
Summa kronor
1,735,000: —
Anslaget har för budgetåret 1928/1929 beräknats på följande
Titel I. Drivmedelskostnader för flygmotorer.............. kronor
Titel II. Övriga övningskostnader. 70 % av kronor
255,000: —.......................................................
Titel III. Flygtillägg. 70% av kronor 580,000:—......... »
Titel IV. Tjänstgöringstraktamenten. 70 % av kronor
145,000: —........................................................ »
sätt:
663,285: —
178,500: —
406,000:
101.500: —
Summa kronor 1,349,285: —
eller, i avrundat tal, 1,349,000 kronor.
Från sistnämnda summa har dragits ett för bestridande av övningskostnader
för flygdepåfartyget avsett belopp av 48,000 kronor, vilket belopp inberäknats
i flottans övningsanslag. Anslaget till flygövningar har således
för innevarande budgetår upptagits med (1,349,000 — 48,000=) 1,301,000
kronor.
För budgetåret 1929/1930 har flygstyrelsen beräknat, att ett anslag av
1.752.000 kronor skulle bliva erfoderligt. Därvid hade bensin- och oljeprisen
upptagits efter ett medeltal av 46 respektive 89 öre per kg.
Departementschefen har anfört följande.
»Flygstyrelsens anslagsberäkning har, såsom redan nämnts, grundats på
den förutsättningen, att flygövningarna under nästkommande budgetår skulle
bedrivas i en utsträckning motsvarande 90 % av det planerade flygövningsprogrammets
omfattning efter fullbordad uppsättning av vapnet. Därest
flygvapnets utvidgning under nästa budgetår begränsas på sätt av mig föreslagits,
torde anslagsbehovet för flygövningar icke behöva upptagas med
större belopp än 80 % av övningskostnaderna vid fullt genomförd organisation.
Med tillämpning av den utav flygstyrelsen använda beräkningsgrunden
skulle i så fall medelsbehovet uppskattas till (80 % av 2,000,000 — 48,000 =)
1.552.000 kronor. Emellertid synes flygstyrelsen vid omräkningen av anslaget
hava upptagit merkostnaderna i anledning av bensin- och oljeprisens
stegring väsentligt högre, än som rätteligen bort ske med hänsyn till den
erfarenhet, som, enligt vad av flygstyrelsens framställning inhämtas, numera
vunnits beträffande drivmedelskostnadernas storlek i förhållande till de totala
utgifterna under anslaget. På grund härav anser jag, att anslagssumman
bör kunna begränsas till, i runt tal, 1,450,000 kronor, vilken summa torde
böra fördelas sålunda å de särskilda titlarna under anslaget.
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
47
Titel I ............................................. kronor 450,000: —
Titel II ............................................. >: 400,000: —
Titel III ............................................. » 450,000: —
Titel IY ......................... » 150,000: —
Tillhopa kronor 1,450,000: —
Riksdagen liar icke ansett sig böra framställa någon erinran mot den av
departementschefen framlagda beräkningen av kostnaderna för flygövningar.
I detta sammanhang vill riksdagen omnämna, att riksdagens vederbörande
utskott under hand inhämtat, att chefen för flygvapnet genom departementscliefsskrivelse
den 11 febr. 1929 anbefallts dels att inkomma med yttrande
huruvida särskilda föreskrifter syntes erforderliga för att minska faran för
haveri under övningsflygning, dels och att avgiva förslag till föreskrifter för
användning av krigsflygplan under fredsövningar i syfte att bättre än hittills
säkerställa tillgången å dylika flygplan vid mobilisering. I anslutning
härtill vill riksdagen uttala, att riksdagen med djupt beklagande erfarit de
svåra förluster beträffande personal och materiel, som särskilt under senaste
tiden drabbat flygvapnet. Det synes riksdagen nödvändigt att undersökning
skyndsamt verkställes rörande de anledningar, som kunna förefinnas till de
ständigt upprepade flygolyckorna, samt i fråga om de medel, som stå till
buds för att i möjligaste mån hindra dylika olyckor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat ordinarie reservationsanslaget
till flygövningar, nu 1,301,000 kronor, med 149,000 kronor till 1,450,000 kronor.
121:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 141) att minska
ordinarie reservationsanslaget till flygmateriel, nu 1,939,000 kronor, med
136,000 kronor till 1,803,000 kronor.
I den till 1925 års riksdag avlåtna propositionen angående försvarsväsendets
ordnande beräknades anslaget till flygmateriel efter genomförd organisation
av flygvapnet sålunda:
för underhåll av materiel i bruk, 25 % av det beräknade
värdet av denna materiel kronor 5,400,000: — kronor 1,350,000: —
» underhåll av materiel i förråd, 2 % av det beräknade
värdet av denna materiel kronor 12,600,000: — » 250,000: —
» underhåll och förnyelse av bilar, motorcyklar och
motorbåtar ..................................................................... >, 55,000: —
» transporter och oförutsedda utgifter, 10 % av förestående
summor ............................................................ » 165,000:_
» fullständiga haverier..................................................... » 400.000:_
Summa kronor 2,220,000: —
För innevarande budgetår har anslaget upptagits med 1,939,000 kronor
enligt följande beräkning:
för underhåll av flygmateriel (i bruk och i förråd) ......... kronor 1,025,000: —
» underhåll och förnyelse av bilar, motorcyklar och
motorbåtar .................................................................. » 38,500: —
» transporter och oförutsedda utgifter........................... » 106.350: —
48 Riksdagens skrivelse Kr 4 A.
för avlöningar till ritbiträden............................................. kronor 14,000: —
» fullständiga haverier..................................................... >•_755,400: —
Summa kronor 1,939,250: —
eller, i avrundat tal, 1,939,000 kronor.
Den å anslagsposten för fullständiga haverier upptagna summan, 755,400
kronor, har beräknats motsvara värdet av den materiel, som gått förlorad
under budgetåret närmast före anslagsberäkningens uppgörande, d. v. s.
budgetåret 1926/1927.
Flygstyrelsen har för budgetåret 1929/1930 beräknat medelsbehovet under
anslaget till 2,088,400 kronor, varvid styrelsen upptagit kostnaderna för
under budgetåret 1927/1928 totalhavererad materiel med tillämpning av nu
gällande å-priser till 816,000 kronor. För dylik materiel beräknade styrelsen
emellertid med hänsyn till ökning i flygverksamheten under innevarande
budgetår ett belopp av 900,000 kronor, varav hälften dock skulle kunna
ersättas av ett av styrelsen föreslaget extra reservationsanslag.
Departementschefen har anfört följande.
»Kostnaderna för underhåll av flygmateriel, underhåll och förnyelse av
bilar, motorcyklar och motorbåtar, avlöningar till ritbiträden, transporter
och oförutsedda utgifter liava, såsom av den förut lämnade redogörelsen
framgår, för innevarande budgetår beräknats till sammanlagt (1,025,000 +
+ 38,500 + 14,000 + 106,350 =) 1,183,850 kronor. För motsvarande ändamål
har flygstyrelsen för budgetåret 1929/1930 äskat ett belopp av icke mindre
än (1,440,000 + 49,500 + 148,900=) 1,638,400 kronor. Flygstyrelsen har därvid
utgått från den år 1925 uppgjorda beräkningen av utgifterna under detta
anslag efter genomförandet av flygvapnets uppsättning, ävensom förutsatt,
att vapnets organisation och materielbestånd under nästa budgetår skulle
komma att utökas till 90 % av omfattningen vid fullbordad uppsättning av
vapnet. Tager man i stället medelsanvisningen för innevarande budgetår
till utgångspunkt och, på sätt av mig förordats, för det närmaste budgetåret
räknar med en utveckling av flygvapnet från nuvarande 70 % till allenast
omkring 80 % av organisationens slutliga omfattning, synes anslagsökningen
för bestridandet av här ifrågavarande underhålls- m. fl. kostnader
kunna begränsas till (V7 X 1,183,850=), i runt tal, 169,100 kronor. Jag finner
mig därför böra föreslå, att berörda utgiftsposter för nästkommande budgetår
upptagas med tillhopa (1,183,850 + 169,100=) 1,352,950 kronor.
Yad beträffar den för ersättande av materielförluster genom fullständiga
haverier avsedda anslagsposten, vilken i anslagsberäkningen för innevarande
budgetår uppförts med 755,400 kronor, har flygstyrelsen under anslaget till
engångskostnader för anskaffning av flygmateriel m. in. äskat medel för ersättande
av sådan materiel, som ansetts böra under alla förhållanden på
grund av förslitning utrangeras under den närmaste tiden, samt med hänsyn
härtill funnit sig kunna föreslå en reducering av nu förevarande anslagspost
till 450,000 kronor. Häremot synes mig intet vara att erinra. Till
frågan om anvisande av medel till bestridande av engångskostnader för anskaffning
av flygmateriel m. m. återkommer jag i annat sammanhang.
Medelsbehovet under ordinarie reservationsanslaget till flygmateriel skulle,
i enlighet med vad jag nu anfört, för budgetåret 1929/1930 upptagas till
(1,352,950 + 450,000=) i avrundat tal 1,803,000 kronor.»
Riksdagen, som ansett sig kunna godkänna den av departementschefen
verkställda anslagsberäkningen, får anmäla, att riksdagen minskat ordinarie
Riksdagens skrivelse Nr 4 A. 49
reservationsanslaget till flygmateriel, nu 1,939,000 kronor, med 136,000 kronor
till 1,803,000 kronor.
122:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 142) har riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till matérielprovning, nu 25,000
kronor, med 5,000 kronor till 30,000 kronor.
123:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) har riksdagen
för anskaffning av fallskärmar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 126,300 kronor.
124:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) har riksdagen
för anskaffning av flottörer för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 119,000 kronor.
125:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 145) har riksdagen
till anskaffning av verlcstadsutrustning för flygverkstäder för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.
126:o) I anslutning till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) har riksdagen
för anskaffning av förlag av materialier för flygplantillverkning för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor.
127:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 147) att till anskaffning
av markradiostationer för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
reservationsanslag av 79,000 kronor.
Riksdagen anser sig icke böra bevilja högre belopp för ändamålet, än som
anvisats för innevarande budgetår, eller 38,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till anskaffning av markradiostationer
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av
38,000 kronor.
H. Diverse.
128:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149) har riksdagen
ökat ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 24,000 kronor,
med 4,000 kronor till 28,000 kronor.
V. GEMENSAMMA ANSLAG.
129:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 151) har riksdagen
minskat ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 100,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000 kronor.
130:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 152) har riksdagen
till försvarsväsendets lönenämnd för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra anslag av 13,000 kronor.
131:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (pimkt 154) har riksdagen
dels
godkänt det vid statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 4 januari
1929 fogade förslag till stat för rikskommissionen för ekonomisk försvarsberedskap
att gälla under budgetåret 1929/1930;
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 4 A.
SOS 29 4
50
Riksdagens skrivelse Nr 4 A.
dels oek i likhet med vad som för innevarande budgetår ägt rum, för rikskommissionen
för ekonomisk försvarsberedskap för budgetaret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 78,000 kronor.
132:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 155) att till bestridande
av telegramkostnader för den militärmeteorologiska informationstjänsten
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 7,000
kronor.
Ehuru riksdagen funnit det tvivelaktigt, om det av Eders Kungl. Maj:t
äskade beloppet kommer att bliva tillräckligt, har riksdagen, med hänsyn till
anslagets karaktär av förslagsanslag, icke ansett sig böra ifrågasätta någon
iindring i anslagsbeloppet.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till bestridande av telegramkostnader
för den militärmeteorologiska informationstjänsten för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 7,000 kronor.
VI. ÖVRIGA ORDINARIE ANSLAG.
133:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under fjärde huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen beslutat, att samtliga de ordinarie
anslag under fjärde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda,
skola i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföras med oförändrade
belopp.
Stockholm den 30 april 1929.
Med undersåtlig vördnad.
Stookholm, K. L. Beckmana Bokti., 19X9.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.