Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192911930 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1929-05-03 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:5a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192911930 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

1

Nr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 3 maj 1929.

Godkänd av andra kammaren den 3 maj 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande utgifterna för budgetåret 192911930 under

riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen

till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Departementet.

1:°) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har Eders

Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade

statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag),

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslaget till ordinarie avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas

från och med budgetåret 1929/1930;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 245,500 kronor, med 3,000 kronor till

248,500 kronor.

Beträffande förevarande framställning kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

Sociala verk och inrättningar.

2:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till socialstyrelsen (punkt 2) kommer riksdagen likaledes att framdeles

meddela sitt beslut.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 5 A.

951 29 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3:o) Med bifall till Eders Kungd. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 4)

har riksdagen, i likliet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förlikning

smän för medling i arbetstvister m. ni. för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

4:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen

till arbetsdomstolen för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag

av 51,000 kronor.

5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilda skiljedomare

i arbetstvister för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av

4,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 7) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till offentliga arbetsförmedlingen i riket, m. in. för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.

7:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie anslaget

till yrkesinspektionen kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till föreningen

för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 4,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj. ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion (I: 11), vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta, att till föreningen för arbetarskydd i

Stockholm för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra, anslag av 10,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I årets statsverksproposition bland utgifterna under riksstatens femte

huvudtitel föreslås en höjning av anslaget till föreningen för arbetarskydd

i Stockholm från 3,000 till 4,000 kronor.

Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att nämnda förening

allt sedan år 1906 erhållit bidrag av statsmedel. Föreningens syfte

att sprida kännedom om samt skapa förståelse för betydelsen av lämpliga

skyddsåtgärder till förekommande av olycksfall och ohälsa i arbetet har också

tillvunnit sig allt större erkännande, och dess verksamhet har ansetts förtjäna

ett ökat understöd från statsmakternas sida. Åren 1921 och 1922 utgjorde

sålunda riksdagens anslag till föreningen 8,000 kronor pr ar. Vid den

allmänna beskärning av utgående anslag, som av statsfinansiella skäl sedan

dess ansetts oundgängligen nödvändig, har emellertid anslaget minskats och

under senare år utgått med endast 3,000 kronor.

Denna mycket kraftiga minskning av statsbidraget samt svårigheten att

på annat sätt uppbringa tillräckligt kapital har i hög grad försvårat ett riktigt

fullföljande av föreningens strävan, ett förhållande, som föreningen i sin

skrivelse till regeringen på det livligaste beklagar. Det förefaller också, som

om det varit mindre välbetänkt, då riksdagen företog en så betydande reducering

av detta anslag.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 3

I eu del andra länder underhålles den verksamhet, som föreningen för

arbetarskydd med enskilda bidrag samt med ovannämnda bidrag från riksdagen

har uppehåller, helt av statsmedel. Så är fallet i England, där de

statliga organen handhava uppgiften med den permanenta arbetarskyddsutstallmngen.

I Finland är utställningen liyresfritt inrymd i särskild av

staten upplåten byggnad och förestås av en statsavlönad intendent.

Det har också visat sig, att vårt land vid jämförelse med till exempel

Finland 1 fråga om denna betydelsefulla verksamhet blivit på ett betänkligt

satt efter 1 utvecklingen. Fn mätare på detta mindre hedrande faktum utgör

bland annat den omständigheten att arbetarskyddsutställningen i Helsingfors

ärligen besokes av 25,000—30,000 personer, då motsvarande siffror för Stockholm

utgöra endast 3,000—4,000.

Denna efterblivenhet bör och kan avhjälpas. Föreningen skall förvisso

icke uraktlåta att göra sitt bästa härför, men skall det lyckas måste riksdagen

lämna ett verksammare stöd härtill. Det förhållandet att såväl arbetsgivarföreningen

som landsorganisationen lämnat bidrag till föreningen vittnar

om att man från olika håll uppskattar betydelsen av föreningens verksamhet.

Socialstyrelsen har i sitt yttrande över föreningens framställning om ett

anslag av 10,000 kronor förklarat sig vilja på det livligaste tillstyrka detsamma.

Riksförsäkringsanstalten har likaledes för sin del instämt häri.

Departementschefen förordar, att statsmakterna visa sitt erkännande av

vikten av föreningens arbete genom att föreningen för nästa budgetår

beredes någon förhöjning av det nu utgående statsbidraget och föreslår, att

beloppet höjes till 4,000 kronor. Därjämte ställes i utsikt, att lokaler möjligen

framdeles skola kunna beredas för utställningen i någon statens nybyggnad.

En dylik lösning av lokalfrågan skulle givetvis vara synnerligen

välkommen. Då emellertid någon nybyggnad ännu ej är beslutad, utan

denna fråga ligger under utredning, torde ett ordnande av utställningens

lokalfråga knappast till dess kunna uppskjutas.

Det synes därför vara väl motiverat, att riksdagen beviljar föreningens

framställning om ett anslag av 10,000 kronor. När lokalfrågan på sätt

departementschefen anfört vinner sin lösning, bör lämpligen en motsvarande

reducering av anslagsbeloppet äga rum.»

Såsom av statsrådsprotokollet framgår och i nyssberörda motion erinrats,

har föreningen för arbetarskydd i Stockholm i sin till Eders Kungl. Maj:t

ingivna framställning om statsbidrag för nästkommande budgetår hemställt, att

detta bidrag måtte bestämmas till 10,000 kronor. Föreningen har till stöd för

framställningen anfört, bland annat, att erfarenheterna av föreningens verksamhet,

särskilt från senare år, tydligt givit vid handen, att föreningen icke

på långt när förmådde verka för sitt mål så kraftigt som den själv önskade

och som ur såväl social som nationalekonomisk synpunkt kunde anses lämpligt

samt att anledningen därtill främst vore att söka i den knapphet på

medel, varmed föreningen hade att kämpa. Bristen på ekonomiska resurser

hade sålunda medfört, att föreningens permanenta utställning, det huvud
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

sakliga organet för dess verksamhet, med hänsyn till yrkeshygienens samt

maskin- och skyddsteknikens utveckling blivit avsevärt föråldrad.

Närmast ansåge sig föreningen vara i behov av en lätt tillgänglig och i

övrigt lämplig utställningslokal, där de utställda föremålen kunde rationellt

anordnas och sålunda komma till sin fulla rätt. Utom för lösningen av

lokalfrågan erfordrades oundgängligen ett årligt bidrag, som ej endast täckte

de nödvändiga utgifterna för föreningens löpande verksamhet utan även gåve

möjlighet till underhåll och nödtorftig nyanskaffning av utställningsmateriel.

Föreningens ordinarie inkomster hade under åren 1924—1927 med i

genomsnitt omkring 2,000 kronor per år understigit utgifterna för lokalliyra,

städning, belysning och vakthållning samt övriga driftkostnader. Denna förlust

hade emellertid dittills täckts av medel, som föreningens ordförande

lyckats erhålla på frivillighetens väg, särskilt genom inskrivning av s. k.

ständiga medlemmar och därav influtna medel.

Av det nu av föreningen begärda beloppet, 10,000 kronor, vars anvisande

tillstyrkts av socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten, skulle enligt föreningens

mening 6,000 kronor avses för lokalliyra — under förutsättning att

föreningen även hädanefter ansåges böra själv hyra sådan — samt 4,000 kronor

disponeras för uppehållande i övrigt av föreningens verksamhet.

Eders Kungl. Maj:t har emellertid föreslagit, att statsbidraget, nu utgörande

3,000 kronor, måtte höjas till 4,000 kronor, under det att motionsvis

ifrågasatts, att bidraget måtte beviljas med det av föreningen begärda beloppet.

Av den i ärendet lämnade utredningen har riksdagen för sill del kommit

till den uppfattningen, att med hänsyn till den samhällsgagnande verksamhet,

föreningen utövar, föreningens nu på angivna skäl gjorda framställning

om ökat bidrag från statens sida för nästkommande budgetår måste anses

äga berättigande. Visserligen har vårt land i yrkesinspektionen en statlig

institution, som uteslutande har till uppgift att tillgodose arbetarskyddets

intressen, men icke desto mindre måste anses föreligga behov av den upplysnings-

och propagandaverksamhet, som föreningen ifråga satt som sin

uppgift att utföra.

Riksdagen, som sålunda finner sig böra medgiva, att förhöjt bidrag utgår

till föreningen från statens sida för nästkommande budgetår, vill emellertid

härvid hava uttalat, att riksdagen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida

icke såsom villkor för det förhöjda bidragets utfående bör uppställas, att de

institutioner och försäkringsföretag, som hava direkt intresse av den verksamhet,

varom fråga är, böra, i större omfattning än hittills varit fallet, lämna

ekonomiskt understöd för verksamhetens utövande. I varje fall synes det

riksdagen vara att förvänta, att ökad kännedom om betydelsen av föreningens

verksamhet skall leda till att det ytterligare belopp, som kan visa sig behövligt

utöver det, riksdagen finner sig böra bevilja, skall kunna erhållas

från intresserade enskilda sammanslutningar eller eljest på privat väg. Riksdagen,

vars vederbörande utskott under hand inhämtat, att föreningens inkomster

sistlidet år på grund av enskilda bidrag överstigit utgifterna, var
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

5

igenom en vid 1927 års slut befintlig skuld å 3,941 kronor 29 öre nedbragts

till 1,063 kronor 15 öre, har, efter övervägande och särskilt i betraktande av

att föreningen jämväl för närmaste tiden är hänvisad att genom förhyrande

bereda sig nödigt lokalutrymme, ansett sig böra bestämma statens bidrag

till 6,000 kronor.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda

motion, 1:11, till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.

9:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen

till arbetsrådet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av

47,650 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till riksförsäkringsanstaltens

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 1,385,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majrts

förslag, har alltså till riksförsäkringsanstaltens verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,385,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 44,600 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag, har

alltså till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra förslagsanslag av 44,600 kronor.

12:o) Eders Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 15) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen sociala verk och inrättningar,

underavdelningen olycksfallsförsäkring, uppförda ordinarie förslagsanslaget

till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete,

under samma avdelning och underavdelning med rubriken kostnader

enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m. uppföra ett

ordinarie förslagsanslag av 240,000 kronor.

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande

förslag, har riksdagen alltså, med uteslutande ur riksstaten av det

under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen olycksfallsförsäkring,

uppförda ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19

och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete, under samma avdelning

och underavdelning med rubriken kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring

för olycksfall i arbete rn. m. uppfört ett ordinarie förslagsanslag av

240,000 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 16) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån

ur statens egnahemslånefond för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag

av 3,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) bär riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring,

nu 45,000 kronor, med 5,000 kronor till 50,000 kronor.

15:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 18) att böja det

ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,330,000

kronor, med 170,000 kronor till 3,500,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke givit riksdagen

anledning till erinran, har riksdagen alltså böjt det ordinarie förslagsanslaget

till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,330,000 kronor, med 170,000

kronor till 3,500,000 kronor.

16:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 19) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till pensionsstyrelsens

verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 657,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har alltså till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 657,000 kronor.

18:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt

21) har riksdagen godkänt följande arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige

för pensionsförsäkringsfonden, att gälla tills vidare från och med

budgetåret 1929/1930:

Stat.

Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra pensionsstyrelsen,

ä 2,000 kronor ....................................................................................

Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga

personer och annat biträde, värdering i anledning av fastiglietsbelåning,

förvaring av fondens värdehandlingar, tryckningskostnader

och andra expenser, förslagsvis............................................

Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen

.......................................................................................

Kronor.

8,000

30.000

65.000

Summa kronor 103,000

19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att

dels till statens kostnad för pensionstillägg och imderstöd enligt lagen

om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 41,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag om anslag till statens kostnad

för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring

har riksdagen funnit sig böra bifalla, och har riksdagen ej haft något att er
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

inra emot att, på sätt hittills allt ifrån år 1919 skett, av anslaget må gäldas

kostnaden för statens bidrag till den frivilliga försäkringen.

Yad angår frågan om amortering av eller ränteberäkning å statens skuld

till pensionsförsäkringsfonden, anser riksdagen, att, innan den av Eders Kungl.

Maj:t den 30 juli 1928 tillsatta kommittén för verkställande av en fullständig

utredning rörande revision av pensionsförsäkringslagen slutfört undersökning

rörande, bland annat, denna fråga och förslag i ämnet framlagts, några

nja principer beträffande amortering och ränteberäkning icke torde böra

komma till tillämpning.

Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om

allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag

av 41,000,000 kronor,

dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) medgiva, att av

det förslagsanslag, som kan komma att för budgetåret 1929/1930 beviljas till

statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän

pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet

jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av

pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp av högst

100,000 kronor.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att avvikelse nu

icke bör ske från den beträffande statens understödjande av ifrågavarande

verksamhet under senare år intagna ståndpunkten. Jämväl för nästkommande

budgetår torde sålunda av anslaget till statens kostnad för pensionstillägg

och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring böra utgå

ett belopp av högst 100,000 kronor till åtgärder från pensionsstyrelsens sida

till förebyggande och hävande av invaliditet.

Riksdagen har alltså medgivit, att av det förslagsanslag, som för budgetåret

1929/1930 beviljats till statens kostnad för pensionstillägg och understöd

enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande

och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t

meddelas, av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp

av högst 100,000 kronor.

21:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att till ersättning

till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 245,000 kronor.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och har alltså till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 245,000 kronor.

22:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 25)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersätt
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ning till häradsskrivarna för pensions förteckning ar för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för

statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 588,000 kronor, med 25,400 kronor till 613,400 kronor.

"Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen,

vad avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalterna angår, funnit sig böra bifalla

vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan i skilda hänseenden föreslagit.

Yad omkostnadsstaten beträffar, är bland de i sagda stat för Landskrona - anstalten ingående utgiftsposterna beräknat ett belopp av 2,700 kronor för

reparation av nuvarande badrum vid anstalten. Departementschefen har

ansett, att frågan om inredning av eu ny badavdelning bör tills vidare

anstå.

I anledning härav vill riksdagen hava uttalat, att med hänsyn till det

synnerligen bristfälliga skick, vari badrummen vid anstalten befinna sig,

riksdagen hyser stark tveksamhet om lämpligheten att undanskjuta åtgärder

för iordningställande av en ny tidsenlig badavdelning och i stället provisoriskt

avhjälpa de svåraste bristerna för en förhållandevis hög kostnad.

Riksdagen anser det förtjänt av ytterligare övervägande, huruvida icke med

större fördel definitiva åtgärder i nämnda syfte böra omedelbart komma till

stånd i samband med utförandet av vissa byggnadsarbeten i nattcellbyggnadens

källarvåning, varom förslag framlagts under nästföljande punkt. I

nuvarande läge har dock riksdagen icke velat motsätta sig att i enlighet med

departementschefens förslag medel beräknas i omkostnadsstaten för verkställande

av oundgängliga reparationer. Hinder synes emellertid icke böra

möta för att det beräknade beloppet disponeras för påbörjande av arbetet

med anordnande av ny badavdelning, därest så skulle prövas mera ändamålsenligt.

Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande omkostnadsstaten

för tvångsarbetsanstalterna hava förslagen härutinnan ej givit

riksdagen anledning till erinran.

I anledning av den uppkomna, i statsrådsprotokollet omförmälda frågan

om förläggning till Landskronaanstalten av det arbete med strykning av den

vid Hälsingborgs hospital anställda personalens klädespersedlar, vilket arbete

nu utföres vid nämnda hospital, vill riksdagen slutligen hava uttalat, att förslaget

visserligen synes innebära ett steg i rätt riktning, då det gäller att

bereda de internerade arbete, varav de efter interneringstidens slut kunna

förskaffa sig utkomst, men riksdagen anser dock, i likhet med departementschefen,

förslaget i fråga icke vara att förorda dels med hänsyn till de utgifter

för transporter, som ett genomförande av förslaget skulle medföra,

dels ock ur den synpunkten, att strykningens bortfiyttande från hospitalet

skulle beröva detta en arbetstillgång, som ur arbetsterapeutisk synpunkt

torde vara av värde.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. f>

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen

dels godkänt det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1929 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tilllämpas

från och med budgetåret 1929/1930,

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 588,000 kronor, med 25,400 kronor till 613,400 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till utvidgning

av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Det har synts riksdagen önskvärt, att den plan, för vars framläggande för

riksdagen 1928 års riksdag uttalade sig och som avsåg ett rationellt ordnande

av förläggningsförhållandena vid Landskronaanstalten, kunnat föreläggas innevarande

års riksdag. Då emellertid de arbeten, för vilkas utförande Eders

Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskat medel, synas vara av beskaffenhet,

att de utan uppskov böra igångsättas, har riksdagen — under erinran

om vad riksdagen under nästföregående punkt anfört beträffande frågan om

inredning av en ny badavdelning vid anstalten och då arbetena ifråga synas

utgöra ett led i den kommande byggnadsplanen — icke velat motsätta sig att

anslag för de ändamål, Eders Kungl. Maj:t föreslagit, anvisas å riksstaten för

nästkommande budgetår. Då anledning till erinran mot de beräknade kostnaderna

för arbetenas utförande icke synes föreligga, har riksdagen alltså

till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till frälsningsarmens räddningshem för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 6,000 kronor.

26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens vårdanstalter

för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 27,000

kronor.

27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att

dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,

att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag

Kronor.

65.000

21.000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .......

37,000

Summa kronor 123,000

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels oclc nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å

Yenngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

nu 127.000 kronor, med 4,000 kronor till 123,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, liar alltså

dels godkänt följande stat för statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister,

att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 37,000

Summa kronor 123,000,

dels och nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å

Yenngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

nu 127,000 kronor, med 4,000 kronor till 123,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att

dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till

främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock medgiva,

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet

Gunnarskog för budgetåret 1929/1930 utgå bidrag till driftkostnaderna med

ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget;

ävensom att till föreningen Hemmet Älvgården u. p. a. må — utan hinder

av i ämnet gällande bestämmelser — av anvisade medel till bidrag till anordnande

av erkända alkoholistanstalter kunna, utöver förut för ändamalet

beviljat statsbidrag, utgå statsbidrag med högst 11,350 kronor 34 öre till

bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten

Hemmet Älvgården.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

11

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser anvisande

av anslag för budgetåret 1929/1930 med enahanda belopp som det för innevarande

budgetår beviljade till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet

m. m., till statens kostnader för farliga alkoholister in. m., till resor vid

tvångsinternering av alkoholister samt till interneringskostnader i vissa fall,

har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen har jämväl funnit

sig böra bevilja den äskade höjningen av anslaget till bidrag åt erkända

och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader samt att den under senare

år beträffande Hemmet Gunnarskog tillämpade anordningen i fråga om

statsbidrag fortfarande må gälla.

Yad angår Eders Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av medel till

bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten

Hemmet Älvgården, har riksdagen med hänsyn till i ärendet

föreliggande omständigheter i likhet med departementschefen ansett skäligt,

att föreningen Hemmet Älvgården u. p. a. tilldelas ett särskilt statsbidrag att

användas till att i enlighet med bestämmelserna i kungl. brevet den 24

augusti 1928 återgälda bekommet lån å 11,350 kronor 34 öre. Då emellertid

alkoholistanstalten ifråga, som i realiteten är att betrakta såsom en statsanstalt,

är belägen å kronan tillhörig, till föreningen upplåten mark samt föreningen,

som icke har något privatekonomisk t syfte, är skyldig, att, därest den nedlägger,

avyttrar eller eljest till annan överlåter alkoholistanstalten eller använder

densamma för annat än därmed avsett ändamål, till staten överlämna

föreningens samtliga tillgångar, med undantag av föreningsmedlemmarnas insatser

jämte därå beräknad 5 % årlig ränta, har riksdagen ur vissa synpunkter

ansett lämjdigast, att till återgäldande av lånet i fråga särskilt anslag anvisas

å riksstaten. Riksdagen anser sålunda, att beloppet, vilket torde böra avjämnas

till 11,351 kronor, må såsom bestämt extra anslag utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till

främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1929 1930

såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 35,000 kronor;

dels till bidrag till erlcända, och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

dels till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid

erkända, alkoholistanstalten Hemmet Älvgården för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 11,351 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock medgivit,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Biksdagens skrivelse Nr 5 A.

att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters

driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet

Gunnarskog för budgetåret 1929/1930 utgå bidrag till driftkostnaderna med

ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp

för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter

utgående statsbidraget.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsinspelction av

fattigvård och barnavård för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

49,650 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i allmänhet, nu 1,450,000

kronor, med 300,000 kronor till 1,750,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård

i allmänhet, nu 1,450,000 kronor, med 300,000 kronor till 1,750,000 kronor.

31 :o) På grund av Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning (punkt

34) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

svenska fattigvårds- och barnavårds förbundet för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 16,500 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till bidrag

till uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling föreliaft två inom riksdagen väckta likalydande motioner

(1:64 och 11:117) vari hemställts, att riksdagen ville besluta,

dels att anslagen till bidrag för budgetåret 1929/1930 till uppförande eller

inrättande av arbetshem samt till driftkostnader vid desamma, vilka anslag

i statsverkspropositionen upptagits till respektive 60,000 och 110,000 kronor,

måtte nedsättas till respektive 57,500 och 107,000 kronor;

dels att för framtiden statsbidrag till nya arbetshem icke måtte beviljas,

med mindre redan förefintliga arbetshem visat sig otillräckliga;

dels slutligen att statsmakterna måtte medverka till åstadkommande av en

rationell indelning av landet i »arbetsliemsområden» utan ökning av antalet

arbetshem.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln föreslagit

riksdagen att till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av kronor

60,000 (punkt 42) samt att till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 110,000 (punkt 43). I propositionen

framhålles, att dessa anslagsbelopp föreslagits med ledning av en å socialdepartementets

byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden verkställd utredning

i hithörande avseende, i huvudsak grundad på infordrade uppgifter från

landstingen och städer, som ej deltaga i landsting.

En granskning av omförmälda utredning giver vid handen, att det föreslagna

byggnadsanslaget avser ett arbetshem för män å Kalbo med 30 plat
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

13

ser för Östergötlands m. fl. läns landsting och Norrköpings stad, ett arbetshem

för kvinnor å Smedsbo gård, By socken i Dalarna med plats för 24

interner för Mellersta Sveriges arbetshemsförbund samt ett arbetshem för

kvinnor, rymmande 15 platser, i Malmköping för Södermanlands läns landsting.

Av dessa arbetsliem äro de båda förstnämnda redan beslutade och

under inrättande, medan rörande arbetshemmet i Malmköping intet definitivt

beslut fattats av landstinget. Av det föreslagna byggnadsanslaget äro

ondast 2,500 kronor avsedda för det sistnämnda arbetshemmet, vilket enligt

planerna skulle inrymmas i ett f. d. epidemisjukhus, för vars inrättande

statsbidrag på sin tid utgått. Det föreslagna driftanslagefr avser förutom

redan i verksamhet varande arbetsliem även omförmälda tre arbetshem, därav

3,000 kronor för arbetshemmet i Malmköping.

Vid fattigvårdslagens antagande tänkte man sig, att i stort sett varje

landsting skulle inrätta ett arbetshem för män och ett för kvinnor, och landstingen

voro till en början inriktade på en dylik lösning av frågan. Emellertid

visade det sig snart nog, att behovet av arbetshemsplatser ej på långt

när var så stort, som man ursprungligen antagit. Den synnerligen låga beläggningen

å de först öppnade arbetshemmen manade landstingen att gå

fram med största försiktighet. I stället för att inrätta egna arbetshem hava

landstingen i stor omfattning abonnerat på platser å de redan uppförda

arbetshemmen.

För närvarande finnas 9 arbetshem, varav 6 för män, nämligen Långmora,

Ödevata, Blinkarp, Västergården, Ösboholm och Malmö, samt 3 för kvinnor,

nämligen Arrie, Herrljunga och Emaus. Långmora arbetshem äges av

Mellersta Sveriges arbetshemsförbund, vilket numera består av Kopparbergs,

Gävleborgs, Örebro, Västmanlands och Uppsala läns landsting samt Gävle

stad. Arbetshemmet i fråga mottager interner förutom från ägarnas områden

jämväl från Västernorrlands län. Ödevata arbetshem äges av Kalmar

läns södra landsting och mottager interner även från Kalmar läns norra,

Blekinge och Gotlands läns landstingsområden. Blinkarps arbetshem är

avsett allenast för interner från ägarnas områden, d. v. s. Malmöhus och

Kristianstads läns landstingsområden. Västergårdens arbetshem äges av

Västergötlands, Bohusläns och Dalslands arbetshemsförbund, vilket består

av Alvsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus läns landsting. Förutom

från ägarnas områden mottager hemmet interner från Jönköpings,

Kronobergs, Hallands, Värmlands, Södermanlands, Jämtlands och Västerbottens

län samt från Göteborgs stad. Ösbyholms arbetshem är avsett för

Stockholms stad och Malmö stads arbetshem för Malmö och Hälsingborgs

städer. Arrie arbetshem äges och drives av Malmöhus och Kristianstads

läns landsting. Herrljunga arbetshem äges av Älvsborgs läns landsting och

mottager interner jämväl från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Värmlands

län samt från Göteborgs stad. Hemmet Emaus slutligen disponeras av

Stockholms stad.

Till belysande av i vilken utsträckning de nu förefintliga arbetshemmen

utnyttjats under treårsperioden 1926—1928 må nedanstående tablå angående

arbetsiiemmens beläggning sagda år meddelas.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Medelbeläggning

‘)

Beläggning år 1928

Arbetshem

Plats-

antal

År 1926

År 1927

År 1928

den

1

absolut

i %

absolut

i %

absolut

i %

V 3

Ve

Ve

Vl2

I. För män.

Långmora............

2) 50

26

60.5

31

72.1

23

46.0

29

24

21

26

Ödevata...........,...

20

15

75.0

22

HO.o

16

80. o

23

15

10

14

Blinkarp .............

37

21

56.8

SO

81.1

31

83.»

32

30

30

29

Västergården ......

65

23

35.4

40

61.5

46

70.8

57

43

40

46

Ösbyholm .........

40

36

90. o

34

85.o

37

92.5

50

35

34

30

Malmö stads.........

24

15

62.5

11

45.8

9

37.5

10

8

8

9

Samtliga

236

136

59.4

168

73.4

162

68.6

201

155

143

154

Därav försumliga

försörj are .........

57

101

93

113

97

84

91

Därav understöds-

tagare...............

79

67

69

88

58

59

63

II. För kvinnor.

Arrie .................

20

—

—

—

—

3

5.o

2

3

3

2

Herrljunga ........

22

—

—

—

—

8

36.4

—

6

9

11

Emaus ...............

12

9

75.0

8

10

11

10

Samtliga

54

20

37.0

10

19

23

23

Därav försumliga

försörjare ........

6

2

7

9

6

Därav understöds-

tagare.............

14

8

12

14

17

Av denna tablå framgår bl. a., att medelbeläggningen å arbetsliemmen

för män under åren 1926—1928 icke något år uppgått till 75 %, vilket innebär,

att omkring 75 arbetshemsplatser årligen stått tomma. Beläggningen har

under år 1928 jämfört med år 1927 nedgått med cirka 5 %. Vad angår de

särskilda arbetshemmen uppvisa Ösbyliolms, Blinkarps och Ödevata den

största medelbeläggningen, år 1928 uppgående till respektive 92.5 %, 83.8 %

och 80.0 %. Ödevata arbetshem hade under år 1927 t. o. m. en överbeläggning

om 10 %. Lägsta beläggningssiffran år 1928 visa Malmö stads och

Långmora arbetshem. Det förra hade i medeltal föga mer än tredjedelen

av sina platser belagda och det senare icke fullt hälften. Arbetshemmen

för kvinnor hade år 1928 en medelbeläggning om allenast 37 %, å. v. s. av

de förefintliga 54 platserna voro allenast 20 upptagna, medan 34 stodo tomma.

Lägsta beläggningen hade Arrie arbetshem, där blott 2 av de 20 platserna

voro belagda. Herrljunga arbetshem, vilket trädde i verksamhet i början av

året, hade ungefär tredjedelen av sina platser belagda.

Med dessa siffror för ögonen vill det synas, som om de förefintliga arbetshemmen

under nuvarande förhållanden skulle vara tillräckliga för hela

rikets behov. Då därtill två nya arbetshem, ett för män å Kalbo och ett

för kvinnor å Smedsbo, redan beslutats och inom den närmaste tiden bliva

färdiga, torde med säkerhet rikets behov av arbetshemsplatser få anses fullt

tillgodosett för en längre tid framåt. Att under sådana förhållanden inrätta

‘) Medelbeläggningen har beräknats såsom ett medeltal av beläggningssiffrorna den 1

i varje månad.

2) Under åren 1926 och 1927 var platsantalet 43.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

15

ytterligare arbetshem synes onödigt och ägnat att medföra slöseri med allmänna

medel. Ekonomisk eftertanke bjuder, att man, först sedan de förefintliga

arbetshemmen fullständigt utnyttjats, sörjer för anskaffande av nya

platser. Enbart den omständigheten, att för närvarande resorna för en del

interner från hemorten till arbetshemmet understundom bliva rätt långa,

kan ej ensamt motivera anläggandet av nya arbetshem, enär det givetvis är

avsevärt dyrare att uppföra och driva ej fullbelagda arbetshem än att betala

de jämförelsevis obetydliga merkostnaderna för internernas resor. Det torde

i detta sammanhang böra framhållas, att landstingen själva i allmänhet anse,

att man bör ställa sig avvaktande i fråga om inrättande av nya arbetshem,

men att däremot de statliga myndigheterna på området i viss mån hysa eu

motsatt uppfattning.

Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det vara riktigast, att ytterligare

statsbidrag till uppförande av arbetshem icke beviljas, förrän det

visat sig, att de förefintliga arbetshemmen äro otillräckliga för sitt ändamål.

Då emellertid två arbetshem, för vilka statsbidrag beräknats i årets statsverksproposition,

redan äro under uppförande, måste givetvis statsbidrag

utgå till dessa hem. Däremot torde för närvarande statsbidrag varken till

uppförande eller drift böra beräknas för det allenast planerade arbetshemmet

i Malmköping. I enlighet härmed skulle det i statsverkspropositionen

föreslagna byggnadsanslaget till arbetshem kunna minskas med 2,500 kronor

och driftanslaget med 3,000 kronor.

Eör att icke landsting och städer utanför landsting i förlitande på statsbidrag

för ändamålet framdeles skola besluta inrättande av nya arbetshem,

utan att verkligt behov därav föreligger, torde det därjämte vara önskvärt,

att riksdagen i samband med beslut om anslag till arbetshemsväsendet uttalar,

att statsbidrag till inrättande av nya arbetshem för framtiden komma

att beviljas, endast i den mån de förefintliga arbetshemmen visa sig otillräckliga.

Ytterligare en sida i den nuvarande arbetshem sorganisationen torde förtjäna

uppmärksamhet från riksdagens sida, nämligen indelningen i upptagningsområden

för arbetshemmen. Såsom framgår av det föregående mottager

Yästergårdens arbetshem, som ligger i Dalsland, interner från bl. a.

Jämtlands och Västerbottens län, medan över halva antalet platser å det i

Kopparbergs län belägna Långmora arbetshem stå tomma. Härigenom orsakas

det allmänna onödigt stora utgifter för internernas resor. Det vore

därför önskvärt, om genom statens medverkan en bättre och mera rationell

indelning i upptagningsområden för arbetshemmen kunde åstadkommas utan

ökning av antalet dylika hem.»

I en till riksdagens vederbörande utskott ingiven skrivelse har sedermera

anmälts, att den i motionerna lämnade uppgiften att ett arbetshem

för kvinnor i Malmköping allenast planerats och att Södermanlands läns

landsting ej fattat definitivt beslut i denna fråga, icke vore riktig. Uppgiften

grundade sig på 1928 års tryckta landstingshandlingar, av vilka icke

framginge, huruvida arbetshemmet komme att inrättas eller ej. Landstingets

beslut sagda år innebure nämligen ett bemyndigande för förvaltningsutskottet

att anskaffa erforderligt antal platser å arbetshem för kvinnor antingen genom

att upprätta sådant hem inom länet eller genom avtal om dispositionsrätt

till två platser å redan befintligt arbetshem inom annat län. Sedan

det kommit till motionärernas kännedom, att förvaltningsutskottet med begagnande

av det givna bemyndigandet redan omändrat epidemisjukhuset i

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Malmköping till arbetskem för kvinnor och att detta hem trätt i verksamhet

den 1 januari 1929, förfölle deras yrkanden om nedsättning av anslagen

till arbetshemmen. De båda övriga yrkandena hava däremot vidhållits.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag till uppförande eller inrättande

av arbetshem samt till driftkostnaderna vid sagda hem, vilken sistnämnda

anslagsfråga behandlas under nästföljande punkt, har riksdagen funnit

sig böra bifalla. I anledning av de motionsvis gjorda yrkandena vill riksdagen

emellertid hava uttalat, att riksdagen ansluter sig till den i motionerna framförda

tanken, att statsbidrag till uppförande eller inrättande av nya arbetshem

icke böra beviljas, förrän verkligt behov av ökat antal dylika hem visat sig

föreligga samt att det synes riksdagen ägnat att göras till föremål för närmare

övervägande, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas för en mera rationell indelning

av arbetshemmens upptagningsområden.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen under förevarande

punkt anmäla, att riksdagen till bidrag till uppförande eller inrättande av

arbetshem för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 60,000

kronor.

33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att till bidrag

till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 110,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 110,000

kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 380,000

kronor, med 60,000 kronor till 440,000 kronor;

dels ock medgiva, att från berörda anslag må till arvode åt skyddshemsinspektören

från och med den 1 juli 1929 tills vidare utgå ett belopp av

5,000 kronor för år.

Vidkommande först Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser

höjning av det till skyddsliemsinspektören nu utgående arvodet, har riksdagen

med hänsyn till den erforderliga utökningen av skyddsliemsinspektörens

arbete ansett en förhöjning av arvodet av förhållandena påkallad i

syfte att för uppdraget må kunna förvärvas en person, som mera odelat

ägnar sig åt verksamheten.

Vad beträffar frågan om storleken av det blivande arvodet, har, såsom av

statsrådsprotokollet framgår, statens inspektör för fattigvård och barnavård

ansett detsamma icke kunna sättas lägre än 7,000 kronor. Departementschefen

har emellertid på anförda skäl föreslagit arvodets bestämmande till

5,000 kronor, varå icke tillfällig löneförbättring men däremot dyrtidstillägg

enligt för nyreglerade verk gällande grunder borde utgå. Riksdagen har ock

för sin del ansett, att arvodet bör begränsas till sistsagda belopp, dock att

dyrtidstillägg icke må utgå å arvodet i fråga.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

17

Då beräkningen av det äskade anslaget till skjddsuppfostran icke givit

riksdagen anledning till erinran, får riksdagen, under hänvisning till vad

sålunda anförts, anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 380,000

kronor, med 60,000 kronor till 440,000 kronor,

dels oek medgivit, att från berörda anslag må till arvode åt skyddshemsinspektören

från och med den 1 juli 1929 tills vidare utgå ett belopp av

5,000 kronor för år, utan rätt för vederbörande att å ifrågavarande arvode

uppbära dyrtidstillägg.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till medicinalstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

anslag av 21,000 kronor.

36:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens farmaceutiska

laboratorium för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 24,500

kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1929 till

296;

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas

från och med budgetåret 1929/1930;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 2,861,000 kronor, med 61,500 kronor till 2,922,500

kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft två inom riksdagen väckta likalydande motioner

(I: 63 och II: 210), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att det å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare

för nästa budgetår uppföres ytterligare 10 provinsialläkartjänster, därav 5

från den 1 juli 1929 och 5 från den 1 januari 1930,

och att, som en följd härav, det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare för nästa budgetår höjes med 20,000 kronor

utöver vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit eller till 2,942,500 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Enligt den av provinsialläkardistriktskommittén år 1920 framlagda planen

för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt, åsyftande en ökning

av antalet dylika med 98, skulle de nya distrikten inrättas successivt inom

10 år. Med utgångspunkt från detta förslag begärde Kungl. Maj :t vid såväl

1921 som 1922 års riksdag anslag till inrättandet av 10 nya provinsialläkarBihang

till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 5 A. 951 29 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

tjänster. Framställningen blev båda gångerna bifallen och, då Kungl. Maj:t

i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag med frångående av planen

begärde allenast 5 nja provinsialläkardistrikt, beslöt riksdagen, med bifall

till ett motionsvis framställt förslag, att även följande år öka antalet nya

provinsialläkartjänster med 10. År 1924 skedde emellertid ett avbrott i

planens genomförande, i det Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till det

årets riksdag av besparingsskäl icke begärde anslag till några nya provinsialläkartjänster

och riksdagen även beslöt i överensstämmelse härmed. Emellertid

betonade riksdagen därvid uttryckligen, att detta uppskov endast finge vara

av tillfällig beskaffenhet. Vid en var av de fyra därpå följande riksdagarna

(1925 till och med 1928) har Kungl. Maj:t också begärt 10 nya provinsialläkartjänster,

vilken framställning städse av riksdagen bifallits.

Av det anförda framgår, att riksdagen hittills beviljat anslag till sammanlagt

70 av de föreslagna 98 nya provinsialläkartjänsterna. Det återstår alltså

ännu 28 sådana, innan planen blivit genomförd. I skrivelse till Kungl. Maj:t

den 27 augusti 1928 har medicinalstyrelsen föreslagit, att 10 nya provinsialläkartjänster

upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930 på så sätt, att

5 av dessa nya tjänster tillkomma under budgetårets förra hälft och de återstående

5 under budgetårets senare hälft. Departementschefen har emellertid

nu uttalat sig för en långsammare takt än hittills vid genomförandet av den

återstående delen av planen. Kungl. Maj:t har sålunda endast begärt 5 nya

provinsialläkartjänster för nästa budgetår. Då emellertid de ännu felande

provinsialläkartjänsterna äro välbehövliga och budgetära skäl denna gång

icke — som fallet var år 1924 — med fog kunna anföras mot planens fullföljande

i enlighet med kommitténs förslag, anse vi oss böra påyrka, att det

även för nästa budgetår beviljas medel för inrättandet av 10 nya provinsialläkartjänster

i den ordning medicinalstyrelsen föreslagit. Denna innebär,

att antalet ordinarie provinsialläkare skulle bli 296 från och med den 1 juli

1929 och 301 från och med den 1 januari 1930. Styrelsen har beräknat, att

dess förslag skulle medföra en ökning i anslagsposten till förste provinsialläkare

och provinsialläkare med 81,000 kronor, medan ökningen enligt Kungl.

Maj:ts förslag skulle bli 61,000 kronor.»

Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad det rör

inrättande under nästkommande budgetår av nya provinsialläkarbefattningar,

har riksdagen icke funnit sådana skäl anförda, att de motivera ett frångående

av den av 1916 års provinsialläkardistriktskommitté år 1920 framlagda planen

för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt. I likhet med motionärerna

och i överensstämmelse med vad medicinalstyrelsen föreslagit, anser

sålunda riksdagen, att jämväl under nästkommande budgetår tio nya befattningar

böra inrättas, därav fem från och med den 1 juli 1929 och ytterligare

fem från och med den 1 januari 1930.

Yad angår förslaget om beredande av ökad expensersättning åt förste

provinsialläkaren i Stockholms län, har riksdagen funnit sig böra godkänna

detsamma. Yad i övrigt under förevarande punkt föreslagits, har icke givit

riksdagen anledning till erinran.

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Jämlikt riksdagens beslut kommer alltså staten för förste provinsialläkare

och provinsialläkare att från och med ingången av budgetåret 1929 1930 te

sig på följande sätt:

Stat.

Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag

.....................................................

Yikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................

Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................

Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare

.......................................

Kronor.

2,677,600

200,000

11,600

53,300

Summa kronor 2,942,500

Statens slutsumma utgör alltså 2,942,500 kronor, med vilket belopp ifrågavarande

anslag uppförts i nästkommande budgetårs riksstat.

På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i

anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med bifall till

ovanberörda motioner, I: 63 och II: 210,

dels bestämt antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1929 till

296 och från och med den 1 januari 1930 till 301,

dels godkänt ovan återgivna stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,

att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930,

dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare, nu 2,861,000 kronor, med 81,500 kronor till 2,942,500 kronor.

38:°) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

41) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till tillfälliga

lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 4,200 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag. Under erinran om ifrågavarande lönetilläggs tillfälliga karaktär vill

riksdagen emellertid ifrågasätta, huruvida vid uppkommen vakans i åtminstone

ett eller annat av de distrikt, där lönetilläggen nu utgå, dessa böra allt fortfarande

bibehållas.

Riksdagen har alltså till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,200 kronor.

40:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till bidrag

för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

_ På Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit riksdagen anledning

till erinran, har riksdagen alltså till bidrag för anskaffande av bostäder

åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

reservationsanslag av 125,000 kronor.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

41 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten samt kälsoock

sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen med ditliörande stater,

uppförda ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater,

under samma avdelning ock underavdelning med oförändrad rubrik uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, kar

alltså med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten

samt hälso- ock sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen med ditkörande

stater, uppförda ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila

läkarstipendiater, under samma avdelning ock underavdelning med oförändrad

rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 5,000 kronor.

42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 45) har riksdagen till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

43:o) Eders Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 46) att

dels förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag beslutade

anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla skola i anställnings-, avlöningsoch

pensionshänseende anses tillhöra personalen vid hospital ock asyler;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på

följande sätt:

I. Läkarpersonal.

Befattning.

Lönegrad.

14 överläkare av l:a klass ....................................................

................... B 29

25 hospitalsläkare av l:a klass.............................................

.................. B 28

3 överläkare av 2:a klass ...................................................

................. B 28

1 överläkare av 3:e klass ...................................................

.................. B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass.............................................

............... B 26

1 läkare vid Yisby hospital..............................................

................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 sysslomän av l:a klass ...................................................

.................... B 24

10 sysslomän av 2:a klass ...................................................

.................... B 22

5 sysslomän av 3:e klass ..................................................

................... B 21

15 bokhållare ........................................................................

.................... B 15

18 kassörer ...........................................................................

................... B 11

10 kameralbiträden ..............................................................

................... B 8

15 kanslibiträden ................................................................

.................... B 7

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass ...........................................

.................... B 14

23 förestånderskor av l:a klass ........................................

.................... B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass ..........................................

.................. B 10

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 21

Befattning. Lönegrad.

139 ö verskö tar e .......................................................................................... B 8

29 förestånderskor av 2:a klass.................................................................. B 7

789 skötare ................................................................................................. B 6

258 översköterskor ..................................................................................... B 6

919 sköterskor............................................................................................. B 3

IV. Ekonomipersonal.

12 maskinmästare av l:a klass.............................................................. B 15

5 maskinmästare av 2:a klass.................................................................. B 13

10 befallningsmän ....................................................................................... B 10

29 hantverksföreståndare av l:a klass................................................... B 10

16 maskinister av l:a klass .................................................................. B 10

16 trädgårdsmästare................................................................................... B 10

96 hantverksföreståndare av 2:a klass.................................................... B 8

19 maskinister av 2:a klass....................................................................... B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ......................................................... B 7

10 magasinsföreståndare .......................................................................... B 7

15 arbetsförestånderskor .......................................................................... B 6

12 bageriförestånderskor ........................................................................... B 6

10 chaufförer.............................................................................................. B 6

14 eldare av l:a klass................................................................................. B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk ......................................................... B 6

84 hantverkare............................................................................................. B 6

4 köksförestånderskor av 2:a klass....................................................... B 6

18 post- och stadsbud ................................................................................ B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass......................................................... B 6

79 eldare av 2:a klass ................................................................................. B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ....................................... B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass .......................................................... B 3

dels besluta, att de av 1922 års riksdag godkända särskilda bestämmelserna

beträffande tjänstemän vid hospital och asyler skola från och med den 1 juli

1929 i följande delar hava den ändrade lydelse, som här angives:

»Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat skall gälla, att överläkare

av l:a och av 2:a klass icke må utom hospital och asyl, överläkare

av 3:e klass icke utom vederbörande stationeringsort samt läkaren vid Yisby

hospital icke utom Yisby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom

vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.

Yid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom. i avlöningsreglementet

angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a klass anses

lika med befattning i lönegraden B 30, överläkarbefattning av 2:a klass lika

med befattning i lönegraden B 29 och överläkarbefattning av 3:e klass lika

med befattning i lönegraden B 28»;

dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och

med budgetåret 1929/1930:

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag........... 7,600,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................... 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

............................................................................................... 2,340,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,860,000

Summa kronor 20,500,000

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu 9,100,000

kronor, med 800,000 kronor till 9,900,000 kronor;

dels oclc medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets må,

under i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1929 angivna

villkor, för budgetåret 1929/1930 av ifrågavarande anslag utgå ett belopp av

6,000 kronor såsom bidrag till utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner (I: 21 och II: 41).

I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte besluta,

att det vid anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla anställes en överläkare

av 2:dra klass.

I den senare motionen har yrkats, att, i enlighet med av medicinalstyrelsen

gjord utredning och av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordat

förslag, nedannämnda befattningar måtte uppföras på ordinarie stat

och i av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordad placering i lönegrad:
Yttre

nattvakt B 5.

Köksförestånderskornas närmaste biträde B 5.

Sömmerska och väverska B 3.

Tvätt- och bageriförestånderskornas närmaste biträde B 3;

att anslaget till avlöning till ordinarie befattningshavare ökas med 155,136

kronor samt

att anslaget till avlöning till icke-ordinarie befattningshavare m. m. minskas

med 131,580 kronor.

Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

har riksdagen behandlat de särskilda frågorna i den ordning, vari de i

statsrådsprotokollet upptagits.

Vad då först angår frågan om maskinmästarnas löneställning, var, på sätt

ock i statsrådsprotokollet framhållits, spörsmålet om ändrad lönegradsplacering

för ifrågavarande befattningshavare föremål för riksdagens prövning så

sent som år 1926, därvid riksdagen, med hänsyn till de konsekvenser ett

bifall till det då framlagda förslaget skulle kunna komma att medföra, ansåg

sig icke kunna medgiva någon ändring i dessa befattningshavares löneställ
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

23

ning. Erkännas må, att frågan numera kommit i ett i viss mån annat läge

än vari den befann sig, då den senast prövades av riksdagen, men riksdagen

anser i varje fall tidpunkten ännu icke vara inne för frågans definitiva avgörande.

Med hänsyn till de skilda uppfattningar, som i frågan gjort sig

gällande, anser riksdagen lämpligast, att spörsmålet om dessa befattningshavares

placering i löneliänseende upptages till slutlig prövning i samband

med det förslag, 1928 års lönekommitté i sinom tid kan komma att framlägga

rörande, bland annat, dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta lönerna.

Vidkommande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ändringar i

antalet ordinarie befattningar vid hospitalen — betingade i huvudsak av nu

pågående, av 1927 års riksdag beslutad utvidgning av Piteå hospital samt

av de av riksdagen år 1928 beslutade omändringarna av kasernetablissementen

i Vänersborg och Sala till anstalter för sinnessjuka och sinnesslöa

— hava förslagen härutinnan i huvudsak icke givit riksdagen anledning till

erinran. Biksdagen vill emellertid, i anslutning till vad departementschefen

anfört, framhålla angelägenheten av, att nya befattningar vid anstalterna

i fråga icke tillsättas, förrän verkligt behov av vederbörande befattningshavare

visar sig föreligga.

I vissa avseenden har riksdagen emellertid funnit sig icke kunna godkänna

Eders Kungl. Maj:ts förslag. Vad personaluppsättningen vid Piteå hospital

beträffar, har riksdagen sålunda ansett sig icke — åtminstone för närvarande

— kunna medgiva uppflyttning av överläkar- och sysslomansbefattningarna

därstädes och har, med hänsyn till, bland annat, vad riksdagen ovan anfört

beträffande maskinmästarbefattningarnas löneställning, maskinmästarbefattningen

vid hospitalet i fråga ävenledes synts riksdagen böra bibehållas i

innehavande lönegrad.

Till inrättande vid Piteå hospital har, bland annat, föreslagits eu kanslibiträdestjänst

i lönegraden B 7. Det synes emellertid riksdagen tillfyllest,

om i dess ställe uppföres en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4.

Detsamma gäller i fråga om den till inrättande vid Vänersborgsanstalten

föreslagna kanslibiträdesbefattningen.

Vad angår det föreslagna antalet befattningar vid Salaanstalten, skulle enligt

Eders Kungl. Maj:ts förslag vid sagda anstalt inrättas en överläkartjänst av

3:e klass, vilken tjänst hänförts till lönegraden B 27. Som ovan nämnts,

har motionsvis ifrågasatts, att överläkartjänsten vid anstalten skulle hänföras

till 2:a klassen och såsom sådan placeras i lönegraden B 28. Frågan om

den rätta placeringen av denna tjänst har synts riksdagen synnerligen tvivelaktig.

Ä ena sidan tala för en högre placering av tjänsten i fråga än den,

Eders Kungl. Maj:t föreslagit, de av motionären härför anförda skälen, men å

andra sidan synes riksdagen försiktigheten bjuda, att, innan erfarenhet vunnits

rörande det arbete, som kommer att påvila läkaren, befattningen i fråga

hänföres till den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna lönegraden. I avvaktan

på erfarenhet härom anser riksdagen alltså, att befattningen bör hänföras

till lönegx-aden B 27. Biksdagen håller tillika före, att det bör tagas under

övervägande, huruvida icke överläkaren vid nu ifrågavarande anstalt jämväl

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

bör med fördel kunna vara rådgivande psykiater vid Salbohedsanstalten för

sinnesslöa gossar. Innan sådant övervägande ägt rum, anser riksdagen icke

lämpligt, att läkaren i fråga om rätt att utöva privat praktik ställes i bättre

ställning än överläkarna vid hospitalen i allmänhet, och detta desto mera

som under första beläggningstiden överläkarens arbete vid anstalten torde

bliva särskilt krävande.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling upptagit det i motionen

II: 41 gjorda yrkandet om vissa lägre befattningars uppförande å ordinarie

stat.

Yad detta yrkande beträffar, får riksdagen — på sätt i motionen ock

skett — framhålla, att spörsmålet om beredande av ordinarie anställning för

de befattningshavare, som i motionen avses, varit föremål för utredning och

att frågan härom ännu icke underställts Eders Kungl. Maj ds slutliga prövning.

Iledan med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig icke kunna nu

bifalla motionärernas yrkande. Riksdagen förutsätter emellertid, att Eders

Kungl. Maj.d skall låta sig angeläget vara att snarast möjligt slutföra prövningen

av berörda fråga och för riksdagen framlägga det förslag, vartill

denna prövning må giva anledning.

Vidkommande så Eders Kungl. Maj:ts förslag om förhöjt statsbidrag till

Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets för utövande av viss hjälpverksamhet

för psykiskt sjuka har riksdagen i likhet med departementschefen ansett

fortsatt statsbidrag böra beviljas för nästkommande budgetår, för att verksamheten

må kunna utan avbrott fullföljas, intill dess de statliga anordningarna

på området i fråga hinna vidtagas. Lika med departementschefen

anser riksdagen ock, att, med hänsyn dels till betydelsen av att verksamheten

kan uppehållas i oförminskad omfattning, dels till vad kretsens styrelse upplyst

angående storleken av förefintliga medel, det äskade bidragsbeloppet,

6,000 kronor, bör för ändamålet anvisas.

Beträffande slutligen beräkningen av hospitalstatens särskilda anslagsposter

hava förslagen liärutinnan icke föranlett till någon erinran från

riksdagens sida. De av riksdagen beslutade ändringarna i fråga om avlöningsstaten

har riksdagen, med hänsyn till anslagets natur och storlek samt

den avrundning i fråga om anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare,

som av Eders Kungl. Maj:t vidtagits, ansett icke böra föranleda

till ändring av Eders Kungl. Maj ds förslag liärutinnan.

Då riksdagen ej heller haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t

i övrigt föreslagit under förevarande punkt, får riksdagen, under åberopande

av vad sålunda anförts, anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag beslutade

anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla skola i anställnings-, avlönings-

och pensionshänseende anses tillhöra personalen vid hospital och

asyler,

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på följande

sätt:

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

25

I. Läkar per sonal.

Befattning. Lönegrad.

13 överläkare av l:a klass.......................................................................... B 29

25 hospitalsläkare av l:a klass ............................................................. B 28

4 överläkare av 2:a klass......................................................................... B 28

1 överläkare av 3:e klass ....................................................................... B 27

33 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................. B 26

1 läkare vid Visby hospital..................................................................... B 26

II. Kontorspersonal.

3 syssloman av l:a klass ........................................................................ B 24

9 sysslomän av 2:a klass ...................... B 22

6 sysslomän av 3:e klass ....................................................................... B 21

15 bokhållare............................................................................................. B 15

18 kassörer................................. B 11

10 kameralbiträden ................................................................................... B 8

13 kanslibiträden ...................................................................................... B 7

2 kontorsbiträden .................................................................................... B 4

III. Sjukvårdspersonal.

18 uppsyningsmän av l:a klass .............................................................. B 14

23 förestånderskor av l:a klass ............................................................... B 12

18 uppsyningsmän av 2:a klass .............................................................. B 10

139 överskötare ............................................................................................ B 8

29 förestånderskor av 2:a klass .............................................................. B 7

789 skötare ................................................................................................ B 6

258 översköterskor ...................................................................................... B 6

919 sköterskor............................................................................................... B 3

IV. Ekonomipersonal.

11 maskinmästare av l:a klass................................................................. B 14

6 maskinmästare av 2:a klass................................................................. B 12

10 befallningsmän ...................................................................................... B 10

29 hantverksföreståndare av l:a klass.................................................... B 10

16 maskinister av l:a klass.................................................................... B 10

16 trädgårdsmästare................................................................................... B 10

96 hantverksföreståndare av 2:a klass ..................................................... B 8

19 maskinister av 2:a klass...................................................................... B 8

13 köksförestånderskor av l:a klass ....................................................... B 7

10 magasinsföreståndare ........................................................................... B 7

15 arbetsförestånderskor ...... B 6

12 bageriförestånderskor .......................................................................... B 6

10 chaufförer............................................................................................... B 6

14 eldare av l:a klass............................................................................... B 6

3 förmän i trädgård och jordbruk ...................................................... B 6

84 hantverkare............................................................................................ B 6

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Befattning. Lönegrad.

4 köksförestånderskor av 2:a klass ........................................................ B 6

18 post- och stadsbud............................................................................. B 6

15 tvättförestånderskor av l:a klass .......................................................... B 6

79 eldare av 2:a klass................................................................................ B 5

27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ..................................... B 5

1 tvättförestånderska av 2:a klass ........................................................ B 3;

dels beslutat, att de av 1922 års riksdag godkända särskilda bestämmelserna

beträffande tjänstemän vid hospital och asyler skola från och med

den 1 juli 1929 i här berörda del hava den ändrade lydelse, som nuangives:

»Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom. i avlöningsreglementet

angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a klass

anses lika med befattning i lönegraden B 30, överläkarbefattning av 2:a klass

lika med befattning i lönegraden B 29 och överläkarbefattning av 3:e klass

lika med befattning i lönegraden B 28»;

dels godkänt följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas från och

med budgetåret 1929/1930:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,600,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 700,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 2,340,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,860,000

Summa kronor 20,500,000

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu 9,100,000

kronor, med 800,000 kronor till 9,900,000 kronor,

dels och medgivit, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets må, under

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1929 angivna villkor,

för budgetåret 1929/1930 av ifrågavarande anslag utgå ett belopp av 6,000

kronor såsom bidrag till utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till psykiatrisk

klinik i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 424,100 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag, har

alltså till psykiatrisk klinik i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

reservationsanslag av 424,100 kronor.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 575,000

kronor, med 50,000 kronor till 625,000 kronor.

Riksdagen, som funnit den föreslagna höjningen av nu ifrågavarande anslag

till anstalter för obildbara sinnesslöa ävensom de under nästföljande

punkter äskade förhöjningarna av anslagen till anstalter för bildbara sinnesslöa,

som icke äro fallandesjuka, och epileptikeranstalter motiverade, får

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 27

alltså under förevarande punkt anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 575,000 kronor med

50.000 kronor till 625,000 kronor.

46:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) och under

åberopande av vad riksdagen under näst föregående punkt anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter

för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 730,000 kronor med

20.000 kronor till 750,000 kronor.

47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) och under

hänvisning till vad riksdagen under punkt 45 här ovan anfört, får riksdagen

anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,

nu 135,000 kronor, med 10,000 kronor till 145,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret

1929/1930 anvisa S

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,000 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 30,400 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, har alltsa för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,000 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 30,400 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att för budgetåret

1929/1930 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad i skilda hänseenden under

förevarande punkt föreslagits, får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret

1929/1930 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa fickor ett extra anslag av 12,400 kronor,

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt spetälskesjukas

familjer m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

3.000 kronor.

51 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

1.175.000 kronor;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels medgiva, att från anslag till nämnda ändamål må av Eders Kungl.

Maj:t beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande av vissa

byggnadsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av liögst 17,750

kronor,

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten

m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag

av liögst 9,500 kronor, samt

till föreningen för vård av skrofulösa barn vid liavskuranstalt för utförande

av vissa byggnadsarbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett bidrag av högst

223,987 kronor;

dels och föreskriva, att nämnda bidrag skola utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de rörande anslag till bidrag till uppförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter gällande grunderna och på de närmare villkor

i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, med iakttagande likväl,

att omförmälda bidrag för arbeten vid Styrsö kustsjukhus må uppbäras med

ett belopp av 100,000 kronor, sedan enligt medicinalstyrelsens prövning

minst hälften av arbetena utförts och det vid besiktning, verkställd genom

styrelsens försorg, ådagalagts, att utförandet skett i huvudsaklig enlighet

med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4

januari 1929 förordat förslag, samt med återstoden eller högst 123,987 kronor

efter det arbetena blivit i sin helhet fullbordade samt genom medicinalstyrelsens

försorg avsynade och av styrelsen godkända, dock tidigast efter ingången

av budgetåret 1930/1931.

Sedan 1928 års riksdag vid anmälan av sitt beslut i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts förslag rörande statsbidrag för vissa arbeten vid kustsanatoriet i

Barkåkra samt Styrsö kustsjukhus framhållit angelägenheten av att enhetliga

regler komme till tillämpning vid beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter

av ifrågavarande kategori, har genom medicinalstyrelsen utredning

verkställts i ärendet. Efter tagen del av denna utredning har riksdagen,

som beaktat de svårigheter, som av skilda anledningar möta för fastställande

av enhetliga grunder för fortsatt .statsbidrag till kustsanatorierna, funnit sig

kunna ansluta sig till det av departementschefen gjorda uttalandet i frågan.

Några städse bindande regler synas sålunda icke lämpligen kunna, på sätt

ägt rum beträffande tuberkulossjukvårdsanstalter i allmänhet, fastställas i

fråga om byggnadsbidrag till kustsanatorierna, utan torde frågor om bidrag

för byggnads- och liknande arbeten vid kustsanatorierna och därmed jämförliga

anstalter fortfarande liksom hittills böra prövas från fall till fall.

Härvid torde det emellertid, såsom departementschefen framhållit, vara lämpligt

att söka åtminstone i huvudsak tillämpa de för bidrag till andra tuberkulossjukvårdsanstalter

gällande allmänna reglerna, i vad de avse maximering

av bidragsbeloppen till viss summa per vårdplats och viss relation till

anläggningskostnaderna. Hänsyn torde likväl i sistnämnda avseende böra

s. 29 Kontrollera mot PDF

Biksdagens skrivelse Nr 5 A.

29

tagas till å ena sidan summan av tidigare erhållna statsbidrag och å andra

sidan de totala anläggningskostnaderna.

Vad härefter angår frågan om statsbidrag till kustsanatoriet vid Apelviken,

har Eders Kungl. Maj:t av de i föreningens för kustvård åt skrofulösa

barn ansökning angivna arbetena funnit bidrag böra ifrågakomma endast för

omändring av köksbjggnaden vid anstalten samt att statsbidraget tills

vidare bör fixeras till halva, verkliga kostnaden, dock högst 17,750 kronor.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen för avsikt

att — om riksdagen godkänner departementschefens ståndpunkt till frågan

om enhetliga bestämmelser för bidrag till kustsanatorierna — från anstalterna

införskaffa planer för de arbeten, som kunna finnas oundgängligen behövliga

för anstalternas modernisering och förbättrande. Då det, såsom departementschefen,

bland annat, framhållit, torde vara lämpligt att, i avvaktan på

prövning av enhetliga planer för kustsanatoriernas tidsenliga iståndsättande,

fortfarande tillämpa den på senare år iakttagna regeln om bidragens begränsning

till högst hälften av kostnaden för vederbörande arbeten, har riksdagen,

som förutsätter, att planer för kustsanatoriernas iståndsättande kunna föreläggas

redan nästkommande års riksdag, ansett sig böra godkänna Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande vidare frågan om statsbidrag för vissa arbeten vid det föreningen

för skrofulösa barns vård tillhöriga Kronprinsessan Victorias kustsanatorium

i Barkåkra skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

statsbidrag utgå för inköp av en ångturbingenerator jämte rörledningar samt

för omläggning av kloakledningen med halva verkliga kostnaden eller högst

9,500 kronor. Departementschefen har i denna fråga anfört, att kustsanatoriet

i Barkåkra i enlighet med den hittills tillämpade regeln om statsbidragets

begränsning till högst 2,000 kronor per vårdplats skulle vara berättigat till

ytterligare statsunderstöd med endast något över 10,000 kronor. Ur synpunkter

motsvarande dem, som anlagts vid behandlingen av frågan om statsbidrag

till kustsanatoriet vid Apelviken, har departementschefen icke funnit

lämpligt att före prövningen av en blivande plan för de ytterligare arbeten,

som erfordras för modernisering och förbättring av anstalten i Barkåkra,

frångå nyssberörda princip. Till departementschefens sålunda angivna ståndpunkt

ansluter sig riksdagen.

Vad slutligen angår föreningens för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt

i skrivelse den 11 september 1928 gjorda hemställan om statsunderstöd

för om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset vid Styrsö kustsjukhus

samt för uppsättande av stängsel omkring sjukhusområdet, innebär detta,

såsom av statsrådsprotokollet framgår, endast ett förnyande av vid 1928 års

riksdag behandlade framställningar från föreningen ifråga.

Vid prövning av frågan om statsbidrag till Styrsöanstalten, anförde föregående

års riksdag, att riksdagen kommit till den uppfattningen, att de arbeten,

för vilkas utförande statsbidrag äskats, vore av behovet påkallade

samt att med hänsyn till Styrsöföreningens ekonomiska ställning staten

borde träda stödjande emellan. Ehuru riksdagen sålunda funnit, att det

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

framlagda projektet angående om- och tillbyggnad av liuvudsjukhuset snarast

möjligt borde realiseras, hade dock riksdagen, innan Eders Kungl. Maj:t

definitivt prövat den föreliggande byggnadsplanen, vilken syntes riksdagen

vara av beskaffenhet att i huvudsak kunna godkännas, ansett sig icke kunna

medgiva, att medel för ifrågavarande byggnadsarbetes utförande anvisades å

riksstaten för budgetåret 1928/1929. Riksdagen förväntade emellertid, att förslag

i frågan förelädes 1929 års riksdag.

I anslutning till vad sålunda förekommit, har riksdagen ansett sig nu böra

godkänna det föreliggande förslaget om statsbidrag till byggnadsarbeten vid

sjukhuset ifråga samt för uppsättande av stängsel vid Styrsöanstalten med

det av Eders Kungl. Maj:t angivna beloppet, 223,987 kronor.

Då riksdagen ej haft något att invända mot vad Eders Kungl. Maj.t i

övrigt under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att

riksdagen

dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tubericulossjuicvårdsanstalter

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,175,000

kronor,

dels medgivit, att från anslag till nämnda ändamål må av Eders Kungl.

Maj:t beviljas

till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande av vissa byggnadsarbeten

vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av högst 17,750 kronor,

till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten

m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag

av högst 9,500 kronor, samt

till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande

av vissa byggnadsarbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett bidrag av högst

223,987 kronor,

dels och föreskrivit, att nämnda bidrag skola utgå i huvudsaklig överensstämmelse

med de rörande anslag till bidrag till uppförande eller inrättande

av tuberkulossjukvårdsanstalter gällande grunderna och på de närmare villkor

i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, med iakttagande likväl,

att omförmälda bidrag för arbeten vid Styrsö kustsjukhus må uppbäras

med ett belopp av 100,000 kronor, sedan enligt medicinalstyrelsens prövning

minst hälften av arbetena utförts och det vid besiktning, verkställd genom

styrelsens försorg, ådagalagts, att utförandet skett i huvudsaklig enlighet med

av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari

1929 förordat förslag, samt med återstoden eller högst 123,987 kronor efter

det arbetena blivit i sin helhet fullbordade samt genom medicinalstyrelsens

försorg avsynade och av styrelsen godkända, dock tidigast efter ingången av

budgetåret 1930/1931.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,

nu 3,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 3,700,000 kronor.

Kiksdagen har ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftlcost
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

31

naderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 3,500,000 kronor, med 200,000

kronor till 3,700,000 kronor.

53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid

Jcustsanatorierna, nu 50,000 kronor, med 15,000 kronor till 65,000 kronor.

54:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

58) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

folksanatorierna för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 150,000

kronor.

55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till understödjande

av dispensärverksamhet, att utgå enligt av departementschefen i

statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1929 förordade ändrade

grunder, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 420,000

kronor.

Vad angar den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för ifrågavarande anslags användning, delar riksdagen departementschefens

uppfattning, att, där ett centralt organ inrättats för ledning av flera dispensärers

verksamhet, statsbidrag må kunna utgå även till bestridande av

a sådant organ direkt belöpande utgifter i samma utsträckning och på enahanda

villkor, som för närvarande gälla i avseende å dispensär. Riksdagen,

som salunda godkänner den föreslagna ändringen av berörda grunder, utgår

härvid från, att besparingar i kostnaderna för de lokala organens arbete

härigenom skola kunna ernås.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj.ts beräkning

av anslagets belopp för nästkommande budgetår, får riksdagen alltså

anmäla, att riksdagen till understödjande av dispensärverksamhet, att utgå enligt

av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4

januari 1929 förordade ändrade grunder, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra förslagsanslag av 420,000 kronor.

56:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen

liöjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid

radiumhemmet i Stockholm, nu 45,000 kronor, med 15,000 kronor till 60,000

kronor.

57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till bidrag

till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t under

förevarande punkt föreslagit, har alltså till bidrag till uppförande, inrättande

eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

förslagsanslag av 600,000 kronor.

58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att till bidrag

till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 750,000 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen, som ej liaft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har alltså till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att

dels till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor;

dels medgiva, att för anordnandet av Södermanlands läns landstings hem

för kroniskt sjuka i Nyköping, Kristianstads läns landstings hem för kroniskt

sjuka i Mansdala, Yärmlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Arvika

och Östergötlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Söderköping

må, vad angår sistnämnda hem i av departementschefen förordad utsträckning,

utgå statsbidrag från förevarande anslag med hälften av de belopp,

som jämlikt i ämnet gällande bestämmelser kunnat för ändamålet i statsbidrag

utbetalas, därest ifrågavarande hem anordnats efter ingången av år

1927;

dels ock förordna, att vid tillämpning av gällande bestämmelser rörande

det högsta antal platser i varje län, för vilka anskaffningsbidrag må utgå,

hänsyn skall tagas jämväl till de platser å nyssnämnda anstalter, till vilkas

inrättande bidrag må komma att utgå.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att för anordnande

av landstingsanstalterna i Nyköping, Mansdala och Arvika retroaktiva statsbidrag

må tillerkännas landstingen i Södermanlands, Kristianstads och

Yärmlands län samt att Östergötlands läns landsting jämväl må komma

i åtnjutande av dylikt bidrag för det antal vårdplatser, som under åren

1921—1923 inrättats på landstingets bekostnad vid sjukhemmet i Söderköping.

Riksdagen har alltså medgivit, att statsbidrag må i nu angivna fall utgå.

Yad angår storleken av retroaktivt statsbidrag, varom nu är fråga, och

reglerna för dess åtnjutande, har riksdagen ock funnit sig böra godkänna

Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Då riksdagen ej heller haft något att erinra mot de uppgjorda kalkylerna

för nu ifrågavarande anslagsberäkning för nästkommande budgetår, får riksdagen

alltså anmäla, att riksdagen

dels till bidrag till uppförande rn. rn. av hemför kroniskt sjuka för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor,

dels medgivit, att för anordnandet av Södermanlands läns landstings hem

för kroniskt sjuka i Nyköping, Kristianstads läns landstings hem för kroniskt

sjuka i Mansdala, Yärmlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Arvika

och Östergötlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Söderköping må,

vad angår sistnämnda hem i av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 4 januari 1929 förordad utsträckning, utgå statsbidrag

från förevarande anslag med hälften av de belopp, som jämlikt i ämnet

gällande bestämmelser kunnat för ändamålet i statsbidrag utbetalas, därest

ifrågavarande hem anordnats efter ingången av år 1927,

dels ock förordnat, att vid tillämpning av gällande bestämmelser rörande

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

33

det högsta antal platser i varje län, för vilka anskaffningsbidrag må utgå,

hänsyn skall tagas jämväl till de platser å nyssnämnda anstalter, till vilkas

inrättande bidrag må komma att utgå.

60:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen

till bidrag till driften av hem för kronislct sjuka för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm.

Göteborg och Hälsingborg, nu 124,000 kronor, med 12,000 kronor till 136,000

kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna

i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, nu 124,000 kronor, med 12,000

kronor till 136,000 kronor.

62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreslag (punkt 66) har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg

inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m., nu 123,000 kronor,

med 17,000 kronor till 140,000 kronor.

63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att till vanföreanstalt

i Härnösand för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 450,000 kronor.

Då, på sätt departementschefen framhållit, det av byggnadsstyrelsen framlagda

byggnadsprogrammet och därpå grundade medelsäskande synas väl ansluta

sig till senast gjorda beräkningar i fråga om tiden för ändringsarbetenas

slutförande samt beträffande sättet för dispositionen av härtill avsedda,

ännu ej anvisade medel, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till vanföreanstalt

i Härnösand för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av

450.000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu

105.000 kronor, med 15,000 kronor till 120,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot den sålunda föreslagna anslagsökningen,

har höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för

vanföra jämte vårdare, nu 105,000 kronor, med 15,000 kronor till 120,000

kronor.

65:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Eugeniahemmet för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till lindring

i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett eu förhöjning av

förevarande anslag motiverad och ej haft något att erinra mot storleken av den

äskade anslagsökningen, har alltså till lindring i mindre bemedlade patienters

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 5 A. 9;,i 29 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr f> A.

å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

förslagsanslag av 60,000 kronor.

67:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till bidrag

för anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

förslagsanslag av 195,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har alltså till bidrag för anställning av distriktssköterskor för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 195,000 kronor.

68:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72) har riksdagen

till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

69:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 73) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till stipendier för deltagande i kurs för utbildande av instruktionssköterskor och

husmödrar vid sjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

4,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till bidrag

till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har alltså till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

71:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen

till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra förslagsanslag av 115,000 kronor.

72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) har riksdagen

nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu 140,000

kronor, med 20,000 kronor till 120,000 kronor.

73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att till förbättrad

sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 44,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot beräkningen av ifrågavarande

anslag, har alltså till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 44,000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 45,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har alltså till sjuktransporter med flygplan för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.

75:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till bidrag

till anordnande av vissa sjuktransporter för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till anordnande av vissa

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

35

sjuktransporter för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 50,000 kronor.

76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till stipendier

för deltagande i medicinska fortsättningskurser m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,400 kronor.

Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, bär riksdagen funnit sig böra

bifalla och får alltså anmäla, att riksdagen till stipendier för deltagande i

medicinska fortsättningskurser m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra anslag av 6,400 kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

77:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till överståthållarämbetet in. in. (punkt 81) kommer riksdagen att

framdeles meddela sitt beslut.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att

dels besluta, att vid länsstyrelsen i Blekinge län skall från och med den

1 juli 1929 inrättas en befattning såsom länsbokhållare av l:a klass;

dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1929 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat

samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att

tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid

länsstyrelserna, nu 4,057,900 kronor, med 11,300 kronor till 4,046,600 kronor.

Att, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, en ny ordinarie länsbokkållartjänst

må inrättas vid länsstyrelsen i Blekinge län från och med ingången

av nästkommande budgetår, har riksdagen funnit sig böra medgiva, och

riksdagen har jämväl godkänt förslaget därutinnan, att tjänsten må hänföras

till l:a klass och sålunda placeras i lönegraden B 24.

Då vad i övrigt under förevarande punkt föreslagits ej heller givit riksdagen

anledning till erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att vid länsstyrelsen i Blekinge län skall från och med den

1 juli 1929 inrättas en befattning såsom länsbokhållare av l:a klass,

dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 4 januari 1929 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat

samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas

från och med budgetåret 1929/1930,

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid

länsstyrelserna, nu 4,057,900 kronor, med 11,300 kronor till 4,046,600 kronor.

79:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 83) att, med uteslutande

ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet och

landsstaten uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna, under

samma avdelning med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag

av 2,375,000 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag, har alltså, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen

överståthållarämbetet och landsstaten uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,

under samma avdelning med oförändrad rubrik uppfört ett

ordinarie förslagsanslag av 2,375,000 kronor.

80:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till vihariatsersättning ar vid fögderiförvaltningarna,

nu 50,000 kronor, med 110,000 kronor till 160,000 kronor.

81:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 85) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra anslag av 200 kronor.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till ersättning

åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,600 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning till erinran,

har riksdagen alltså till ersättning åt lappfogdar m. rn. för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 50,600 kronor.

Polisväsendet.

83:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att till vissa

ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig böra bifalla

och har alltså till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och

åklagarväsendet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av

800,000 kronor.

84:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 89)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskild

polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 150,000 kronor.

Diverse.

85:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 90) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till rese- och

traktamentspenningar, nu 550,000 kronor, med 25,000 kronor till 525,000 kronor.

86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att till utredning

angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla förevarande förslag, får alltså anmäla,

att riksdagen till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

37

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

87:o) Beträffande Eders Kungl. Maj.ts förslag angående anslag till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m. (punkt 92) kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

88:o). Beträffande Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 95) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen likaledes

att framdeles meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

89:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört samtliga

de ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt

omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 3 maj 1929.

Med nndersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.