Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192911930 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.
1929-05-03 · 37 sidor, varav 35 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 35 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1929:5a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 192911930 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
1
Nr 5 A.
Godkänd av första kammaren den 3 maj 1929.
Godkänd av andra kammaren den 3 maj 1929.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa
i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande utgifterna för budgetåret 192911930 under
riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen
till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta
motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 5.)
Till Konungen.
Departementet.
1:°) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)
angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1929/1930 har Eders
Kungl. Maj:t i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,
föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade
statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag),
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
förslaget till ordinarie avlöningsstat för socialdepartementet, att tillämpas
från och med budgetåret 1929/1930;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 245,500 kronor, med 3,000 kronor till
248,500 kronor.
Beträffande förevarande framställning kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.
Sociala verk och inrättningar.
2:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till socialstyrelsen (punkt 2) kommer riksdagen likaledes att framdeles
meddela sitt beslut.
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 5 A.
951 29 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
3:o) Med bifall till Eders Kungd. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 4)
har riksdagen, i likliet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förlikning
smän för medling i arbetstvister m. ni. för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.
4:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 5) har riksdagen
till arbetsdomstolen för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag
av 51,000 kronor.
5:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen, i
likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilda skiljedomare
i arbetstvister för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av
4,000 kronor.
6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 7) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till offentliga arbetsförmedlingen i riket, m. in. för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra förslagsanslag av 240,000 kronor.
7:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie anslaget
till yrkesinspektionen kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.
8:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 10) att till föreningen
för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
anslag av 4,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj. ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft en inom riksdagen väckt motion (I: 11), vari hemställts,
att riksdagen måtte besluta, att till föreningen för arbetarskydd i
Stockholm för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra, anslag av 10,000 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I årets statsverksproposition bland utgifterna under riksstatens femte
huvudtitel föreslås en höjning av anslaget till föreningen för arbetarskydd
i Stockholm från 3,000 till 4,000 kronor.
Av den i propositionen lämnade redogörelsen framgår, att nämnda förening
allt sedan år 1906 erhållit bidrag av statsmedel. Föreningens syfte
att sprida kännedom om samt skapa förståelse för betydelsen av lämpliga
skyddsåtgärder till förekommande av olycksfall och ohälsa i arbetet har också
tillvunnit sig allt större erkännande, och dess verksamhet har ansetts förtjäna
ett ökat understöd från statsmakternas sida. Åren 1921 och 1922 utgjorde
sålunda riksdagens anslag till föreningen 8,000 kronor pr ar. Vid den
allmänna beskärning av utgående anslag, som av statsfinansiella skäl sedan
dess ansetts oundgängligen nödvändig, har emellertid anslaget minskats och
under senare år utgått med endast 3,000 kronor.
Denna mycket kraftiga minskning av statsbidraget samt svårigheten att
på annat sätt uppbringa tillräckligt kapital har i hög grad försvårat ett riktigt
fullföljande av föreningens strävan, ett förhållande, som föreningen i sin
skrivelse till regeringen på det livligaste beklagar. Det förefaller också, som
om det varit mindre välbetänkt, då riksdagen företog en så betydande reducering
av detta anslag.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 3
I eu del andra länder underhålles den verksamhet, som föreningen för
arbetarskydd med enskilda bidrag samt med ovannämnda bidrag från riksdagen
har uppehåller, helt av statsmedel. Så är fallet i England, där de
statliga organen handhava uppgiften med den permanenta arbetarskyddsutstallmngen.
I Finland är utställningen liyresfritt inrymd i särskild av
staten upplåten byggnad och förestås av en statsavlönad intendent.
Det har också visat sig, att vårt land vid jämförelse med till exempel
Finland 1 fråga om denna betydelsefulla verksamhet blivit på ett betänkligt
satt efter 1 utvecklingen. Fn mätare på detta mindre hedrande faktum utgör
bland annat den omständigheten att arbetarskyddsutställningen i Helsingfors
ärligen besokes av 25,000—30,000 personer, då motsvarande siffror för Stockholm
utgöra endast 3,000—4,000.
Denna efterblivenhet bör och kan avhjälpas. Föreningen skall förvisso
icke uraktlåta att göra sitt bästa härför, men skall det lyckas måste riksdagen
lämna ett verksammare stöd härtill. Det förhållandet att såväl arbetsgivarföreningen
som landsorganisationen lämnat bidrag till föreningen vittnar
om att man från olika håll uppskattar betydelsen av föreningens verksamhet.
Socialstyrelsen har i sitt yttrande över föreningens framställning om ett
anslag av 10,000 kronor förklarat sig vilja på det livligaste tillstyrka detsamma.
Riksförsäkringsanstalten har likaledes för sin del instämt häri.
Departementschefen förordar, att statsmakterna visa sitt erkännande av
vikten av föreningens arbete genom att föreningen för nästa budgetår
beredes någon förhöjning av det nu utgående statsbidraget och föreslår, att
beloppet höjes till 4,000 kronor. Därjämte ställes i utsikt, att lokaler möjligen
framdeles skola kunna beredas för utställningen i någon statens nybyggnad.
En dylik lösning av lokalfrågan skulle givetvis vara synnerligen
välkommen. Då emellertid någon nybyggnad ännu ej är beslutad, utan
denna fråga ligger under utredning, torde ett ordnande av utställningens
lokalfråga knappast till dess kunna uppskjutas.
Det synes därför vara väl motiverat, att riksdagen beviljar föreningens
framställning om ett anslag av 10,000 kronor. När lokalfrågan på sätt
departementschefen anfört vinner sin lösning, bör lämpligen en motsvarande
reducering av anslagsbeloppet äga rum.»
Såsom av statsrådsprotokollet framgår och i nyssberörda motion erinrats,
har föreningen för arbetarskydd i Stockholm i sin till Eders Kungl. Maj:t
ingivna framställning om statsbidrag för nästkommande budgetår hemställt, att
detta bidrag måtte bestämmas till 10,000 kronor. Föreningen har till stöd för
framställningen anfört, bland annat, att erfarenheterna av föreningens verksamhet,
särskilt från senare år, tydligt givit vid handen, att föreningen icke
på långt när förmådde verka för sitt mål så kraftigt som den själv önskade
och som ur såväl social som nationalekonomisk synpunkt kunde anses lämpligt
samt att anledningen därtill främst vore att söka i den knapphet på
medel, varmed föreningen hade att kämpa. Bristen på ekonomiska resurser
hade sålunda medfört, att föreningens permanenta utställning, det huvud
-
4
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
sakliga organet för dess verksamhet, med hänsyn till yrkeshygienens samt
maskin- och skyddsteknikens utveckling blivit avsevärt föråldrad.
Närmast ansåge sig föreningen vara i behov av en lätt tillgänglig och i
övrigt lämplig utställningslokal, där de utställda föremålen kunde rationellt
anordnas och sålunda komma till sin fulla rätt. Utom för lösningen av
lokalfrågan erfordrades oundgängligen ett årligt bidrag, som ej endast täckte
de nödvändiga utgifterna för föreningens löpande verksamhet utan även gåve
möjlighet till underhåll och nödtorftig nyanskaffning av utställningsmateriel.
Föreningens ordinarie inkomster hade under åren 1924—1927 med i
genomsnitt omkring 2,000 kronor per år understigit utgifterna för lokalliyra,
städning, belysning och vakthållning samt övriga driftkostnader. Denna förlust
hade emellertid dittills täckts av medel, som föreningens ordförande
lyckats erhålla på frivillighetens väg, särskilt genom inskrivning av s. k.
ständiga medlemmar och därav influtna medel.
Av det nu av föreningen begärda beloppet, 10,000 kronor, vars anvisande
tillstyrkts av socialstyrelsen och riksförsäkringsanstalten, skulle enligt föreningens
mening 6,000 kronor avses för lokalliyra — under förutsättning att
föreningen även hädanefter ansåges böra själv hyra sådan — samt 4,000 kronor
disponeras för uppehållande i övrigt av föreningens verksamhet.
Eders Kungl. Maj:t har emellertid föreslagit, att statsbidraget, nu utgörande
3,000 kronor, måtte höjas till 4,000 kronor, under det att motionsvis
ifrågasatts, att bidraget måtte beviljas med det av föreningen begärda beloppet.
Av den i ärendet lämnade utredningen har riksdagen för sill del kommit
till den uppfattningen, att med hänsyn till den samhällsgagnande verksamhet,
föreningen utövar, föreningens nu på angivna skäl gjorda framställning
om ökat bidrag från statens sida för nästkommande budgetår måste anses
äga berättigande. Visserligen har vårt land i yrkesinspektionen en statlig
institution, som uteslutande har till uppgift att tillgodose arbetarskyddets
intressen, men icke desto mindre måste anses föreligga behov av den upplysnings-
och propagandaverksamhet, som föreningen ifråga satt som sin
uppgift att utföra.
Riksdagen, som sålunda finner sig böra medgiva, att förhöjt bidrag utgår
till föreningen från statens sida för nästkommande budgetår, vill emellertid
härvid hava uttalat, att riksdagen ansett det kunna ifrågasättas, huruvida
icke såsom villkor för det förhöjda bidragets utfående bör uppställas, att de
institutioner och försäkringsföretag, som hava direkt intresse av den verksamhet,
varom fråga är, böra, i större omfattning än hittills varit fallet, lämna
ekonomiskt understöd för verksamhetens utövande. I varje fall synes det
riksdagen vara att förvänta, att ökad kännedom om betydelsen av föreningens
verksamhet skall leda till att det ytterligare belopp, som kan visa sig behövligt
utöver det, riksdagen finner sig böra bevilja, skall kunna erhållas
från intresserade enskilda sammanslutningar eller eljest på privat väg. Riksdagen,
vars vederbörande utskott under hand inhämtat, att föreningens inkomster
sistlidet år på grund av enskilda bidrag överstigit utgifterna, var
-
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
5
igenom en vid 1927 års slut befintlig skuld å 3,941 kronor 29 öre nedbragts
till 1,063 kronor 15 öre, har, efter övervägande och särskilt i betraktande av
att föreningen jämväl för närmaste tiden är hänvisad att genom förhyrande
bereda sig nödigt lokalutrymme, ansett sig böra bestämma statens bidrag
till 6,000 kronor.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och ovanberörda
motion, 1:11, till föreningen för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag av 6,000 kronor.
9:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 11) har riksdagen
till arbetsrådet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av
47,650 kronor.
10:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att till riksförsäkringsanstaltens
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 1,385,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Majrts
förslag, har alltså till riksförsäkringsanstaltens verksamhet för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,385,000 kronor.
ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 14) att till försäkringsrådets
verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 44,600 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag, har
alltså till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra förslagsanslag av 44,600 kronor.
12:o) Eders Kungl. Majrt har föreslagit riksdagen (punkt 15) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen sociala verk och inrättningar,
underavdelningen olycksfallsförsäkring, uppförda ordinarie förslagsanslaget
till kostnader enligt 19 och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete,
under samma avdelning och underavdelning med rubriken kostnader
enligt 19 § i lagen om försäkring för olycksfall i arbete m. m. uppföra ett
ordinarie förslagsanslag av 240,000 kronor.
Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande
förslag, har riksdagen alltså, med uteslutande ur riksstaten av det
under avdelningen sociala verk och inrättningar, underavdelningen olycksfallsförsäkring,
uppförda ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19
och 37 §§ i lagen om försäkring för olycksfall i arbete, under samma avdelning
och underavdelning med rubriken kostnader enligt 19 § i lagen om försäkring
för olycksfall i arbete rn. m. uppfört ett ordinarie förslagsanslag av
240,000 kronor.
13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 16) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån
ur statens egnahemslånefond för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag
av 3,000 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 17) bär riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring,
nu 45,000 kronor, med 5,000 kronor till 50,000 kronor.
15:o) Eders Kungl. Maj:t bär föreslagit riksdagen (punkt 18) att böja det
ordinarie förslagsanslaget till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,330,000
kronor, med 170,000 kronor till 3,500,000 kronor.
Då Eders Kungl. Maj:ts förslag under förevarande punkt icke givit riksdagen
anledning till erinran, har riksdagen alltså böjt det ordinarie förslagsanslaget
till sjukkasseväsendets befrämjande, nu 3,330,000 kronor, med 170,000
kronor till 3,500,000 kronor.
16:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 19) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till sjukkassor, som meddela moderskapsunderstöd, för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor.
17:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till pensionsstyrelsens
verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 657,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har alltså till pensionsstyrelsens verksamhet m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 657,000 kronor.
18:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt
21) har riksdagen godkänt följande arvodes- och omkostnadsstat för fullmäktige
för pensionsförsäkringsfonden, att gälla tills vidare från och med
budgetåret 1929/1930:
Stat.
Arvode till de fyra fullmäktige, som icke tillhöra pensionsstyrelsen,
ä 2,000 kronor ....................................................................................
Ersättning till fullmäktiges suppleanter, särskilt anlitade sakkunniga
personer och annat biträde, värdering i anledning av fastiglietsbelåning,
förvaring av fondens värdehandlingar, tryckningskostnader
och andra expenser, förslagsvis............................................
Ersättning till statsverket för pensionsstyrelsens bestyr med fondförvaltningen
.......................................................................................
Kronor.
8,000
30.000
65.000
Summa kronor 103,000
19:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att
dels till statens kostnad för pensionstillägg och imderstöd enligt lagen
om allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 41,000,000 kronor;
dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag om anslag till statens kostnad
för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring
har riksdagen funnit sig böra bifalla, och har riksdagen ej haft något att er
-
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
inra emot att, på sätt hittills allt ifrån år 1919 skett, av anslaget må gäldas
kostnaden för statens bidrag till den frivilliga försäkringen.
Yad angår frågan om amortering av eller ränteberäkning å statens skuld
till pensionsförsäkringsfonden, anser riksdagen, att, innan den av Eders Kungl.
Maj:t den 30 juli 1928 tillsatta kommittén för verkställande av en fullständig
utredning rörande revision av pensionsförsäkringslagen slutfört undersökning
rörande, bland annat, denna fråga och förslag i ämnet framlagts, några
nja principer beträffande amortering och ränteberäkning icke torde böra
komma till tillämpning.
Under hänvisning till vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen
dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om
allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag
av 41,000,000 kronor,
dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för
statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade på frivilliga
avgifter grundade försäkringen.
20:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 23) medgiva, att av
det förslagsanslag, som kan komma att för budgetåret 1929/1930 beviljas till
statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän
pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet
jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t meddelas, av
pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp av högst
100,000 kronor.
I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att avvikelse nu
icke bör ske från den beträffande statens understödjande av ifrågavarande
verksamhet under senare år intagna ståndpunkten. Jämväl för nästkommande
budgetår torde sålunda av anslaget till statens kostnad för pensionstillägg
och understöd enligt lagen om allmän pensionsförsäkring böra utgå
ett belopp av högst 100,000 kronor till åtgärder från pensionsstyrelsens sida
till förebyggande och hävande av invaliditet.
Riksdagen har alltså medgivit, att av det förslagsanslag, som för budgetåret
1929/1930 beviljats till statens kostnad för pensionstillägg och understöd
enligt lagen om allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande
och hävande av invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Maj:t
meddelas, av pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp
av högst 100,000 kronor.
21:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 24) att till ersättning
till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 245,000 kronor.
Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och har alltså till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 245,000 kronor.
22:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt 25)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersätt
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
ning till häradsskrivarna för pensions förteckning ar för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor.
23:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 26) att
dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för
statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 588,000 kronor, med 25,400 kronor till 613,400 kronor.
"Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen,
vad avlöningsstaten för tvångsarbetsanstalterna angår, funnit sig böra bifalla
vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan i skilda hänseenden föreslagit.
Yad omkostnadsstaten beträffar, är bland de i sagda stat för Landskrona - anstalten ingående utgiftsposterna beräknat ett belopp av 2,700 kronor för
reparation av nuvarande badrum vid anstalten. Departementschefen har
ansett, att frågan om inredning av eu ny badavdelning bör tills vidare
anstå.
I anledning härav vill riksdagen hava uttalat, att med hänsyn till det
synnerligen bristfälliga skick, vari badrummen vid anstalten befinna sig,
riksdagen hyser stark tveksamhet om lämpligheten att undanskjuta åtgärder
för iordningställande av en ny tidsenlig badavdelning och i stället provisoriskt
avhjälpa de svåraste bristerna för en förhållandevis hög kostnad.
Riksdagen anser det förtjänt av ytterligare övervägande, huruvida icke med
större fördel definitiva åtgärder i nämnda syfte böra omedelbart komma till
stånd i samband med utförandet av vissa byggnadsarbeten i nattcellbyggnadens
källarvåning, varom förslag framlagts under nästföljande punkt. I
nuvarande läge har dock riksdagen icke velat motsätta sig att i enlighet med
departementschefens förslag medel beräknas i omkostnadsstaten för verkställande
av oundgängliga reparationer. Hinder synes emellertid icke böra
möta för att det beräknade beloppet disponeras för påbörjande av arbetet
med anordnande av ny badavdelning, därest så skulle prövas mera ändamålsenligt.
Vidkommande Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt beträffande omkostnadsstaten
för tvångsarbetsanstalterna hava förslagen härutinnan ej givit
riksdagen anledning till erinran.
I anledning av den uppkomna, i statsrådsprotokollet omförmälda frågan
om förläggning till Landskronaanstalten av det arbete med strykning av den
vid Hälsingborgs hospital anställda personalens klädespersedlar, vilket arbete
nu utföres vid nämnda hospital, vill riksdagen slutligen hava uttalat, att förslaget
visserligen synes innebära ett steg i rätt riktning, då det gäller att
bereda de internerade arbete, varav de efter interneringstidens slut kunna
förskaffa sig utkomst, men riksdagen anser dock, i likhet med departementschefen,
förslaget i fråga icke vara att förorda dels med hänsyn till de utgifter
för transporter, som ett genomförande av förslaget skulle medföra,
dels ock ur den synpunkten, att strykningens bortfiyttande från hospitalet
skulle beröva detta en arbetstillgång, som ur arbetsterapeutisk synpunkt
torde vara av värde.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. f>
Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,
att riksdagen
dels godkänt det i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1929 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tilllämpas
från och med budgetåret 1929/1930,
dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,
nu 588,000 kronor, med 25,400 kronor till 613,400 kronor.
24:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till utvidgning
av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
Det har synts riksdagen önskvärt, att den plan, för vars framläggande för
riksdagen 1928 års riksdag uttalade sig och som avsåg ett rationellt ordnande
av förläggningsförhållandena vid Landskronaanstalten, kunnat föreläggas innevarande
års riksdag. Då emellertid de arbeten, för vilkas utförande Eders
Kungl. Maj:t under förevarande punkt äskat medel, synas vara av beskaffenhet,
att de utan uppskov böra igångsättas, har riksdagen — under erinran
om vad riksdagen under nästföregående punkt anfört beträffande frågan om
inredning av en ny badavdelning vid anstalten och då arbetena ifråga synas
utgöra ett led i den kommande byggnadsplanen — icke velat motsätta sig att
anslag för de ändamål, Eders Kungl. Maj:t föreslagit, anvisas å riksstaten för
nästkommande budgetår. Då anledning till erinran mot de beräknade kostnaderna
för arbetenas utförande icke synes föreligga, har riksdagen alltså
till utvidgning av tvångsarbetsanstalten i Landskrona m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.
25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 28) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt
rum, till frälsningsarmens räddningshem för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 6,000 kronor.
26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens vårdanstalter
för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 27,000
kronor.
27:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 30) att
dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister,
att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930:
Stat.
A. Avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............................
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. in., förslagsanslag
Kronor.
65.000
21.000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag .......
37,000
Summa kronor 123,000
10
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels oclc nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å
Yenngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
nu 127.000 kronor, med 4,000 kronor till 123,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, liar alltså
dels godkänt följande stat för statens vårdanstalt å Yenngarn för alkoholister,
att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 65,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 37,000
Summa kronor 123,000,
dels och nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å
Yenngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
nu 127,000 kronor, med 4,000 kronor till 123,000 kronor.
28:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 31) att
dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till
främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1929/1930
såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 35,000 kronor;
dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor;
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;
dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;
samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels ock medgiva,
att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1929/1930 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget;
ävensom att till föreningen Hemmet Älvgården u. p. a. må — utan hinder
av i ämnet gällande bestämmelser — av anvisade medel till bidrag till anordnande
av erkända alkoholistanstalter kunna, utöver förut för ändamalet
beviljat statsbidrag, utgå statsbidrag med högst 11,350 kronor 34 öre till
bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten
Hemmet Älvgården.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
11
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad detsamma avser anvisande
av anslag för budgetåret 1929/1930 med enahanda belopp som det för innevarande
budgetår beviljade till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet
m. m., till statens kostnader för farliga alkoholister in. m., till resor vid
tvångsinternering av alkoholister samt till interneringskostnader i vissa fall,
har icke givit riksdagen anledning till erinran. Riksdagen har jämväl funnit
sig böra bevilja den äskade höjningen av anslaget till bidrag åt erkända
och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader samt att den under senare
år beträffande Hemmet Gunnarskog tillämpade anordningen i fråga om
statsbidrag fortfarande må gälla.
Yad angår Eders Kungl. Maj:ts framställning om anvisande av medel till
bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid erkända alkoholistanstalten
Hemmet Älvgården, har riksdagen med hänsyn till i ärendet
föreliggande omständigheter i likhet med departementschefen ansett skäligt,
att föreningen Hemmet Älvgården u. p. a. tilldelas ett särskilt statsbidrag att
användas till att i enlighet med bestämmelserna i kungl. brevet den 24
augusti 1928 återgälda bekommet lån å 11,350 kronor 34 öre. Då emellertid
alkoholistanstalten ifråga, som i realiteten är att betrakta såsom en statsanstalt,
är belägen å kronan tillhörig, till föreningen upplåten mark samt föreningen,
som icke har något privatekonomisk t syfte, är skyldig, att, därest den nedlägger,
avyttrar eller eljest till annan överlåter alkoholistanstalten eller använder
densamma för annat än därmed avsett ändamål, till staten överlämna
föreningens samtliga tillgångar, med undantag av föreningsmedlemmarnas insatser
jämte därå beräknad 5 % årlig ränta, har riksdagen ur vissa synpunkter
ansett lämjdigast, att till återgäldande av lånet i fråga särskilt anslag anvisas
å riksstaten. Riksdagen anser sålunda, att beloppet, vilket torde böra avjämnas
till 11,351 kronor, må såsom bestämt extra anslag utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
På grund av vad sålunda anförts får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
dels av det utav 1926 års riksdag beviljade anslaget å 150,000 kronor till
främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret 1929 1930
såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 35,000 kronor;
dels till bidrag till erlcända, och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor;
dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;
dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;
dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;
dels till bestridande av kostnaderna för ombyggnad av ladugården vid
erkända, alkoholistanstalten Hemmet Älvgården för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 11,351 kronor;
samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;
dels ock medgivit,
12
Biksdagens skrivelse Nr 5 A.
att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters
driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten Hemmet
Gunnarskog för budgetåret 1929/1930 utgå bidrag till driftkostnaderna med
ej mindre ett belopp av 1 krona för dag och vårdplats än även ett belopp
för vårddag, som med 1 krona understiger det till övriga erkända alkoholistanstalter
utgående statsbidraget.
29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 32) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsinspelction av
fattigvård och barnavård för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av
49,650 kronor.
30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 33) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård i allmänhet, nu 1,450,000
kronor, med 300,000 kronor till 1,750,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård och barnavård
i allmänhet, nu 1,450,000 kronor, med 300,000 kronor till 1,750,000 kronor.
31 :o) På grund av Eders Kungl. Majrts därom gjorda framställning (punkt
34) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
svenska fattigvårds- och barnavårds förbundet för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra anslag av 16,500 kronor.
32:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 35) att till bidrag
till uppförande eller inrättande av arbetshem för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling föreliaft två inom riksdagen väckta likalydande motioner
(1:64 och 11:117) vari hemställts, att riksdagen ville besluta,
dels att anslagen till bidrag för budgetåret 1929/1930 till uppförande eller
inrättande av arbetshem samt till driftkostnader vid desamma, vilka anslag
i statsverkspropositionen upptagits till respektive 60,000 och 110,000 kronor,
måtte nedsättas till respektive 57,500 och 107,000 kronor;
dels att för framtiden statsbidrag till nya arbetshem icke måtte beviljas,
med mindre redan förefintliga arbetshem visat sig otillräckliga;
dels slutligen att statsmakterna måtte medverka till åstadkommande av en
rationell indelning av landet i »arbetsliemsområden» utan ökning av antalet
arbetshem.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»I statsverkspropositionen har Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln föreslagit
riksdagen att till bidrag till uppförande eller inrättande av arbetshem
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av kronor
60,000 (punkt 42) samt att till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
anvisa ett extra förslagsanslag av kronor 110,000 (punkt 43). I propositionen
framhålles, att dessa anslagsbelopp föreslagits med ledning av en å socialdepartementets
byrå för fattigvårds- och barnavårdsärenden verkställd utredning
i hithörande avseende, i huvudsak grundad på infordrade uppgifter från
landstingen och städer, som ej deltaga i landsting.
En granskning av omförmälda utredning giver vid handen, att det föreslagna
byggnadsanslaget avser ett arbetshem för män å Kalbo med 30 plat
-
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
13
ser för Östergötlands m. fl. läns landsting och Norrköpings stad, ett arbetshem
för kvinnor å Smedsbo gård, By socken i Dalarna med plats för 24
interner för Mellersta Sveriges arbetshemsförbund samt ett arbetshem för
kvinnor, rymmande 15 platser, i Malmköping för Södermanlands läns landsting.
Av dessa arbetsliem äro de båda förstnämnda redan beslutade och
under inrättande, medan rörande arbetshemmet i Malmköping intet definitivt
beslut fattats av landstinget. Av det föreslagna byggnadsanslaget äro
ondast 2,500 kronor avsedda för det sistnämnda arbetshemmet, vilket enligt
planerna skulle inrymmas i ett f. d. epidemisjukhus, för vars inrättande
statsbidrag på sin tid utgått. Det föreslagna driftanslagefr avser förutom
redan i verksamhet varande arbetsliem även omförmälda tre arbetshem, därav
3,000 kronor för arbetshemmet i Malmköping.
Vid fattigvårdslagens antagande tänkte man sig, att i stort sett varje
landsting skulle inrätta ett arbetshem för män och ett för kvinnor, och landstingen
voro till en början inriktade på en dylik lösning av frågan. Emellertid
visade det sig snart nog, att behovet av arbetshemsplatser ej på långt
när var så stort, som man ursprungligen antagit. Den synnerligen låga beläggningen
å de först öppnade arbetshemmen manade landstingen att gå
fram med största försiktighet. I stället för att inrätta egna arbetshem hava
landstingen i stor omfattning abonnerat på platser å de redan uppförda
arbetshemmen.
För närvarande finnas 9 arbetshem, varav 6 för män, nämligen Långmora,
Ödevata, Blinkarp, Västergården, Ösboholm och Malmö, samt 3 för kvinnor,
nämligen Arrie, Herrljunga och Emaus. Långmora arbetshem äges av
Mellersta Sveriges arbetshemsförbund, vilket numera består av Kopparbergs,
Gävleborgs, Örebro, Västmanlands och Uppsala läns landsting samt Gävle
stad. Arbetshemmet i fråga mottager interner förutom från ägarnas områden
jämväl från Västernorrlands län. Ödevata arbetshem äges av Kalmar
läns södra landsting och mottager interner även från Kalmar läns norra,
Blekinge och Gotlands läns landstingsområden. Blinkarps arbetshem är
avsett allenast för interner från ägarnas områden, d. v. s. Malmöhus och
Kristianstads läns landstingsområden. Västergårdens arbetshem äges av
Västergötlands, Bohusläns och Dalslands arbetshemsförbund, vilket består
av Alvsborgs, Skaraborgs samt Göteborgs och Bohus läns landsting. Förutom
från ägarnas områden mottager hemmet interner från Jönköpings,
Kronobergs, Hallands, Värmlands, Södermanlands, Jämtlands och Västerbottens
län samt från Göteborgs stad. Ösbyholms arbetshem är avsett för
Stockholms stad och Malmö stads arbetshem för Malmö och Hälsingborgs
städer. Arrie arbetshem äges och drives av Malmöhus och Kristianstads
läns landsting. Herrljunga arbetshem äges av Älvsborgs läns landsting och
mottager interner jämväl från Göteborgs och Bohus, Skaraborgs och Värmlands
län samt från Göteborgs stad. Hemmet Emaus slutligen disponeras av
Stockholms stad.
Till belysande av i vilken utsträckning de nu förefintliga arbetshemmen
utnyttjats under treårsperioden 1926—1928 må nedanstående tablå angående
arbetsiiemmens beläggning sagda år meddelas.
14
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Medelbeläggning
‘)
Beläggning år 1928
Arbetshem
Plats-
antal
År 1926
År 1927
År 1928
den
1
absolut
i %
absolut
i %
absolut
i %
V 3
Ve
Ve
Vl2
I. För män.
Långmora............
2) 50
26
60.5
31
72.1
23
46.0
29
24
21
26
Ödevata...........,...
20
15
75.0
22
HO.o
16
80. o
23
15
10
14
Blinkarp .............
37
21
56.8
SO
81.1
31
83.»
32
30
30
29
Västergården ......
65
23
35.4
40
61.5
46
70.8
57
43
40
46
Ösbyholm .........
40
36
90. o
34
85.o
37
92.5
50
35
34
30
Malmö stads.........
24
15
62.5
11
45.8
9
37.5
10
8
8
9
Samtliga
236
136
59.4
168
73.4
162
68.6
201
155
143
154
Därav försumliga
försörj are .........
57
101
93
113
97
84
91
Därav understöds-
tagare...............
79
67
69
88
58
59
63
II. För kvinnor.
Arrie .................
20
—
—
—
—
3
5.o
2
3
3
2
Herrljunga ........
22
—
—
—
—
8
36.4
—
6
9
11
Emaus ...............
12
9
75.0
8
10
11
10
Samtliga
54
20
37.0
10
19
23
23
Därav försumliga
försörjare ........
6
2
7
9
6
Därav understöds-
tagare.............
14
8
12
14
17
Av denna tablå framgår bl. a., att medelbeläggningen å arbetsliemmen
för män under åren 1926—1928 icke något år uppgått till 75 %, vilket innebär,
att omkring 75 arbetshemsplatser årligen stått tomma. Beläggningen har
under år 1928 jämfört med år 1927 nedgått med cirka 5 %. Vad angår de
särskilda arbetshemmen uppvisa Ösbyliolms, Blinkarps och Ödevata den
största medelbeläggningen, år 1928 uppgående till respektive 92.5 %, 83.8 %
och 80.0 %. Ödevata arbetshem hade under år 1927 t. o. m. en överbeläggning
om 10 %. Lägsta beläggningssiffran år 1928 visa Malmö stads och
Långmora arbetshem. Det förra hade i medeltal föga mer än tredjedelen
av sina platser belagda och det senare icke fullt hälften. Arbetshemmen
för kvinnor hade år 1928 en medelbeläggning om allenast 37 %, å. v. s. av
de förefintliga 54 platserna voro allenast 20 upptagna, medan 34 stodo tomma.
Lägsta beläggningen hade Arrie arbetshem, där blott 2 av de 20 platserna
voro belagda. Herrljunga arbetshem, vilket trädde i verksamhet i början av
året, hade ungefär tredjedelen av sina platser belagda.
Med dessa siffror för ögonen vill det synas, som om de förefintliga arbetshemmen
under nuvarande förhållanden skulle vara tillräckliga för hela
rikets behov. Då därtill två nya arbetshem, ett för män å Kalbo och ett
för kvinnor å Smedsbo, redan beslutats och inom den närmaste tiden bliva
färdiga, torde med säkerhet rikets behov av arbetshemsplatser få anses fullt
tillgodosett för en längre tid framåt. Att under sådana förhållanden inrätta
‘) Medelbeläggningen har beräknats såsom ett medeltal av beläggningssiffrorna den 1
i varje månad.
2) Under åren 1926 och 1927 var platsantalet 43.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
15
ytterligare arbetshem synes onödigt och ägnat att medföra slöseri med allmänna
medel. Ekonomisk eftertanke bjuder, att man, först sedan de förefintliga
arbetshemmen fullständigt utnyttjats, sörjer för anskaffande av nya
platser. Enbart den omständigheten, att för närvarande resorna för en del
interner från hemorten till arbetshemmet understundom bliva rätt långa,
kan ej ensamt motivera anläggandet av nya arbetshem, enär det givetvis är
avsevärt dyrare att uppföra och driva ej fullbelagda arbetshem än att betala
de jämförelsevis obetydliga merkostnaderna för internernas resor. Det torde
i detta sammanhang böra framhållas, att landstingen själva i allmänhet anse,
att man bör ställa sig avvaktande i fråga om inrättande av nya arbetshem,
men att däremot de statliga myndigheterna på området i viss mån hysa eu
motsatt uppfattning.
Med hänsyn till vad sålunda anförts torde det vara riktigast, att ytterligare
statsbidrag till uppförande av arbetshem icke beviljas, förrän det
visat sig, att de förefintliga arbetshemmen äro otillräckliga för sitt ändamål.
Då emellertid två arbetshem, för vilka statsbidrag beräknats i årets statsverksproposition,
redan äro under uppförande, måste givetvis statsbidrag
utgå till dessa hem. Däremot torde för närvarande statsbidrag varken till
uppförande eller drift böra beräknas för det allenast planerade arbetshemmet
i Malmköping. I enlighet härmed skulle det i statsverkspropositionen
föreslagna byggnadsanslaget till arbetshem kunna minskas med 2,500 kronor
och driftanslaget med 3,000 kronor.
Eör att icke landsting och städer utanför landsting i förlitande på statsbidrag
för ändamålet framdeles skola besluta inrättande av nya arbetshem,
utan att verkligt behov därav föreligger, torde det därjämte vara önskvärt,
att riksdagen i samband med beslut om anslag till arbetshemsväsendet uttalar,
att statsbidrag till inrättande av nya arbetshem för framtiden komma
att beviljas, endast i den mån de förefintliga arbetshemmen visa sig otillräckliga.
Ytterligare en sida i den nuvarande arbetshem sorganisationen torde förtjäna
uppmärksamhet från riksdagens sida, nämligen indelningen i upptagningsområden
för arbetshemmen. Såsom framgår av det föregående mottager
Yästergårdens arbetshem, som ligger i Dalsland, interner från bl. a.
Jämtlands och Västerbottens län, medan över halva antalet platser å det i
Kopparbergs län belägna Långmora arbetshem stå tomma. Härigenom orsakas
det allmänna onödigt stora utgifter för internernas resor. Det vore
därför önskvärt, om genom statens medverkan en bättre och mera rationell
indelning i upptagningsområden för arbetshemmen kunde åstadkommas utan
ökning av antalet dylika hem.»
I en till riksdagens vederbörande utskott ingiven skrivelse har sedermera
anmälts, att den i motionerna lämnade uppgiften att ett arbetshem
för kvinnor i Malmköping allenast planerats och att Södermanlands läns
landsting ej fattat definitivt beslut i denna fråga, icke vore riktig. Uppgiften
grundade sig på 1928 års tryckta landstingshandlingar, av vilka icke
framginge, huruvida arbetshemmet komme att inrättas eller ej. Landstingets
beslut sagda år innebure nämligen ett bemyndigande för förvaltningsutskottet
att anskaffa erforderligt antal platser å arbetshem för kvinnor antingen genom
att upprätta sådant hem inom länet eller genom avtal om dispositionsrätt
till två platser å redan befintligt arbetshem inom annat län. Sedan
det kommit till motionärernas kännedom, att förvaltningsutskottet med begagnande
av det givna bemyndigandet redan omändrat epidemisjukhuset i
16
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Malmköping till arbetskem för kvinnor och att detta hem trätt i verksamhet
den 1 januari 1929, förfölle deras yrkanden om nedsättning av anslagen
till arbetshemmen. De båda övriga yrkandena hava däremot vidhållits.
Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till bidrag till uppförande eller inrättande
av arbetshem samt till driftkostnaderna vid sagda hem, vilken sistnämnda
anslagsfråga behandlas under nästföljande punkt, har riksdagen funnit
sig böra bifalla. I anledning av de motionsvis gjorda yrkandena vill riksdagen
emellertid hava uttalat, att riksdagen ansluter sig till den i motionerna framförda
tanken, att statsbidrag till uppförande eller inrättande av nya arbetshem
icke böra beviljas, förrän verkligt behov av ökat antal dylika hem visat sig
föreligga samt att det synes riksdagen ägnat att göras till föremål för närmare
övervägande, huruvida icke åtgärder kunna vidtagas för en mera rationell indelning
av arbetshemmens upptagningsområden.
Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen under förevarande
punkt anmäla, att riksdagen till bidrag till uppförande eller inrättande av
arbetshem för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 60,000
kronor.
33:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 36) att till bidrag
till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 110,000 kronor.
Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,
får riksdagen anmäla, att riksdagen till bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 110,000
kronor.
34:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 37) att
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 380,000
kronor, med 60,000 kronor till 440,000 kronor;
dels ock medgiva, att från berörda anslag må till arvode åt skyddshemsinspektören
från och med den 1 juli 1929 tills vidare utgå ett belopp av
5,000 kronor för år.
Vidkommande först Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad detsamma avser
höjning av det till skyddsliemsinspektören nu utgående arvodet, har riksdagen
med hänsyn till den erforderliga utökningen av skyddsliemsinspektörens
arbete ansett en förhöjning av arvodet av förhållandena påkallad i
syfte att för uppdraget må kunna förvärvas en person, som mera odelat
ägnar sig åt verksamheten.
Vad beträffar frågan om storleken av det blivande arvodet, har, såsom av
statsrådsprotokollet framgår, statens inspektör för fattigvård och barnavård
ansett detsamma icke kunna sättas lägre än 7,000 kronor. Departementschefen
har emellertid på anförda skäl föreslagit arvodets bestämmande till
5,000 kronor, varå icke tillfällig löneförbättring men däremot dyrtidstillägg
enligt för nyreglerade verk gällande grunder borde utgå. Riksdagen har ock
för sin del ansett, att arvodet bör begränsas till sistsagda belopp, dock att
dyrtidstillägg icke må utgå å arvodet i fråga.
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
17
Då beräkningen av det äskade anslaget till skjddsuppfostran icke givit
riksdagen anledning till erinran, får riksdagen, under hänvisning till vad
sålunda anförts, anmäla, att riksdagen
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 380,000
kronor, med 60,000 kronor till 440,000 kronor,
dels oek medgivit, att från berörda anslag må till arvode åt skyddshemsinspektören
från och med den 1 juli 1929 tills vidare utgå ett belopp av
5,000 kronor för år, utan rätt för vederbörande att å ifrågavarande arvode
uppbära dyrtidstillägg.
Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.
35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till medicinalstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
anslag av 21,000 kronor.
36:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens farmaceutiska
laboratorium för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 24,500
kronor.
37:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 40) att
dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1929 till
296;
dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda
förslaget till stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas
från och med budgetåret 1929/1930;
dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare, nu 2,861,000 kronor, med 61,500 kronor till 2,922,500
kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två inom riksdagen väckta likalydande motioner
(I: 63 och II: 210), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att det å avlöningsstaten för förste provinsialläkare och provinsialläkare
för nästa budgetår uppföres ytterligare 10 provinsialläkartjänster, därav 5
från den 1 juli 1929 och 5 från den 1 januari 1930,
och att, som en följd härav, det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare
och provinsialläkare för nästa budgetår höjes med 20,000 kronor
utöver vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit eller till 2,942,500 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:
»Enligt den av provinsialläkardistriktskommittén år 1920 framlagda planen
för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt, åsyftande en ökning
av antalet dylika med 98, skulle de nya distrikten inrättas successivt inom
10 år. Med utgångspunkt från detta förslag begärde Kungl. Maj :t vid såväl
1921 som 1922 års riksdag anslag till inrättandet av 10 nya provinsialläkarBihang
till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 5 A. 951 29 2
18
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
tjänster. Framställningen blev båda gångerna bifallen och, då Kungl. Maj:t
i statsverkspropositionen till 1923 års riksdag med frångående av planen
begärde allenast 5 nja provinsialläkardistrikt, beslöt riksdagen, med bifall
till ett motionsvis framställt förslag, att även följande år öka antalet nya
provinsialläkartjänster med 10. År 1924 skedde emellertid ett avbrott i
planens genomförande, i det Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till det
årets riksdag av besparingsskäl icke begärde anslag till några nya provinsialläkartjänster
och riksdagen även beslöt i överensstämmelse härmed. Emellertid
betonade riksdagen därvid uttryckligen, att detta uppskov endast finge vara
av tillfällig beskaffenhet. Vid en var av de fyra därpå följande riksdagarna
(1925 till och med 1928) har Kungl. Maj:t också begärt 10 nya provinsialläkartjänster,
vilken framställning städse av riksdagen bifallits.
Av det anförda framgår, att riksdagen hittills beviljat anslag till sammanlagt
70 av de föreslagna 98 nya provinsialläkartjänsterna. Det återstår alltså
ännu 28 sådana, innan planen blivit genomförd. I skrivelse till Kungl. Maj:t
den 27 augusti 1928 har medicinalstyrelsen föreslagit, att 10 nya provinsialläkartjänster
upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930 på så sätt, att
5 av dessa nya tjänster tillkomma under budgetårets förra hälft och de återstående
5 under budgetårets senare hälft. Departementschefen har emellertid
nu uttalat sig för en långsammare takt än hittills vid genomförandet av den
återstående delen av planen. Kungl. Maj:t har sålunda endast begärt 5 nya
provinsialläkartjänster för nästa budgetår. Då emellertid de ännu felande
provinsialläkartjänsterna äro välbehövliga och budgetära skäl denna gång
icke — som fallet var år 1924 — med fog kunna anföras mot planens fullföljande
i enlighet med kommitténs förslag, anse vi oss böra påyrka, att det
även för nästa budgetår beviljas medel för inrättandet av 10 nya provinsialläkartjänster
i den ordning medicinalstyrelsen föreslagit. Denna innebär,
att antalet ordinarie provinsialläkare skulle bli 296 från och med den 1 juli
1929 och 301 från och med den 1 januari 1930. Styrelsen har beräknat, att
dess förslag skulle medföra en ökning i anslagsposten till förste provinsialläkare
och provinsialläkare med 81,000 kronor, medan ökningen enligt Kungl.
Maj:ts förslag skulle bli 61,000 kronor.»
Vid prövning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag, i vad det rör
inrättande under nästkommande budgetår av nya provinsialläkarbefattningar,
har riksdagen icke funnit sådana skäl anförda, att de motivera ett frångående
av den av 1916 års provinsialläkardistriktskommitté år 1920 framlagda planen
för inrättande av nya ordinarie provinsialläkardistrikt. I likhet med motionärerna
och i överensstämmelse med vad medicinalstyrelsen föreslagit, anser
sålunda riksdagen, att jämväl under nästkommande budgetår tio nya befattningar
böra inrättas, därav fem från och med den 1 juli 1929 och ytterligare
fem från och med den 1 januari 1930.
Yad angår förslaget om beredande av ökad expensersättning åt förste
provinsialläkaren i Stockholms län, har riksdagen funnit sig böra godkänna
detsamma. Yad i övrigt under förevarande punkt föreslagits, har icke givit
riksdagen anledning till erinran.
19
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Jämlikt riksdagens beslut kommer alltså staten för förste provinsialläkare
och provinsialläkare att från och med ingången av budgetåret 1929 1930 te
sig på följande sätt:
Stat.
Avlöningar till förste provinsialläkare och provinsialläkare, förslagsanslag
.....................................................
Yikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................
Arvoden till biträdande förste provinsialläkare ................................
Expeditionslokal, skrivbiträde och övriga expenser för förste provinsialläkare
.......................................
Kronor.
2,677,600
200,000
11,600
53,300
Summa kronor 2,942,500
Statens slutsumma utgör alltså 2,942,500 kronor, med vilket belopp ifrågavarande
anslag uppförts i nästkommande budgetårs riksstat.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i
anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och med bifall till
ovanberörda motioner, I: 63 och II: 210,
dels bestämt antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1929 till
296 och från och med den 1 januari 1930 till 301,
dels godkänt ovan återgivna stat för förste provinsialläkare och provinsialläkare,
att tillämpas från och med budgetåret 1929/1930,
dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och
provinsialläkare, nu 2,861,000 kronor, med 81,500 kronor till 2,942,500 kronor.
38:°) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
41) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
flyttningsbidrag åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra förslagsanslag av 2,000 kronor.
39:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 42) att till tillfälliga
lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1929/1930 anvisa ett
extra anslag av 4,200 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag. Under erinran om ifrågavarande lönetilläggs tillfälliga karaktär vill
riksdagen emellertid ifrågasätta, huruvida vid uppkommen vakans i åtminstone
ett eller annat av de distrikt, där lönetilläggen nu utgå, dessa böra allt fortfarande
bibehållas.
Riksdagen har alltså till tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,200 kronor.
40:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till bidrag
för anskaffande av bostäder åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.
_ På Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke givit riksdagen anledning
till erinran, har riksdagen alltså till bidrag för anskaffande av bostäder
åt provinsialläkare å landsbygden för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 125,000 kronor.
20 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
41 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten samt kälsoock
sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen med ditliörande stater,
uppförda ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila läkarstipendiater,
under samma avdelning ock underavdelning med oförändrad rubrik uppföra
ett ordinarie förslagsanslag av 5,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, kar
alltså med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen medicinalstaten
samt hälso- ock sjukvården, underavdelningen medicinalstyrelsen med ditkörande
stater, uppförda ordinarie reservationsanslaget till avlöning åt civila
läkarstipendiater, under samma avdelning ock underavdelning med oförändrad
rubrik uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 5,000 kronor.
42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 45) har riksdagen till dyrtidstillägg åt vissa extra provinsialläkare för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.
43:o) Eders Kungl. Maj:t kar föreslagit riksdagen (punkt 46) att
dels förklara, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag beslutade
anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla skola i anställnings-, avlöningsoch
pensionshänseende anses tillhöra personalen vid hospital ock asyler;
dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på
följande sätt:
I. Läkarpersonal.
Befattning.
Lönegrad.
14 överläkare av l:a klass ....................................................
................... B 29
25 hospitalsläkare av l:a klass.............................................
.................. B 28
3 överläkare av 2:a klass ...................................................
................. B 28
1 överläkare av 3:e klass ...................................................
.................. B 27
33 hospitalsläkare av 2:a klass.............................................
............... B 26
1 läkare vid Yisby hospital..............................................
................... B 26
II. Kontorspersonal.
3 sysslomän av l:a klass ...................................................
.................... B 24
10 sysslomän av 2:a klass ...................................................
.................... B 22
5 sysslomän av 3:e klass ..................................................
................... B 21
15 bokhållare ........................................................................
.................... B 15
18 kassörer ...........................................................................
................... B 11
10 kameralbiträden ..............................................................
................... B 8
15 kanslibiträden ................................................................
.................... B 7
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass ...........................................
.................... B 14
23 förestånderskor av l:a klass ........................................
.................... B 12
18 uppsyningsmän av 2:a klass ..........................................
.................. B 10
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 21
Befattning. Lönegrad.
139 ö verskö tar e .......................................................................................... B 8
29 förestånderskor av 2:a klass.................................................................. B 7
789 skötare ................................................................................................. B 6
258 översköterskor ..................................................................................... B 6
919 sköterskor............................................................................................. B 3
IV. Ekonomipersonal.
12 maskinmästare av l:a klass.............................................................. B 15
5 maskinmästare av 2:a klass.................................................................. B 13
10 befallningsmän ....................................................................................... B 10
29 hantverksföreståndare av l:a klass................................................... B 10
16 maskinister av l:a klass .................................................................. B 10
16 trädgårdsmästare................................................................................... B 10
96 hantverksföreståndare av 2:a klass.................................................... B 8
19 maskinister av 2:a klass....................................................................... B 8
13 köksförestånderskor av l:a klass ......................................................... B 7
10 magasinsföreståndare .......................................................................... B 7
15 arbetsförestånderskor .......................................................................... B 6
12 bageriförestånderskor ........................................................................... B 6
10 chaufförer.............................................................................................. B 6
14 eldare av l:a klass................................................................................. B 6
3 förmän i trädgård och jordbruk ......................................................... B 6
84 hantverkare............................................................................................. B 6
4 köksförestånderskor av 2:a klass....................................................... B 6
18 post- och stadsbud ................................................................................ B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass......................................................... B 6
79 eldare av 2:a klass ................................................................................. B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ....................................... B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass .......................................................... B 3
dels besluta, att de av 1922 års riksdag godkända särskilda bestämmelserna
beträffande tjänstemän vid hospital och asyler skola från och med den 1 juli
1929 i följande delar hava den ändrade lydelse, som här angives:
»Utöver vad i 3 § i avlöningsreglementet är stadgat skall gälla, att överläkare
av l:a och av 2:a klass icke må utom hospital och asyl, överläkare
av 3:e klass icke utom vederbörande stationeringsort samt läkaren vid Yisby
hospital icke utom Yisby stad utöva enskild praktik mot betalning, utom
vad rör nerv- eller sinnessjukdomar.
Yid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom. i avlöningsreglementet
angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a klass anses
lika med befattning i lönegraden B 30, överläkarbefattning av 2:a klass lika
med befattning i lönegraden B 29 och överläkarbefattning av 3:e klass lika
med befattning i lönegraden B 28»;
dels godkänna följande stat för hospital och asyler, att tillämpas från och
med budgetåret 1929/1930:
22
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag........... 7,600,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag............................................... 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag
............................................................................................... 2,340,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,860,000
Summa kronor 20,500,000
dels höja det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu 9,100,000
kronor, med 800,000 kronor till 9,900,000 kronor;
dels oclc medgiva, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets må,
under i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1929 angivna
villkor, för budgetåret 1929/1930 av ifrågavarande anslag utgå ett belopp av
6,000 kronor såsom bidrag till utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen
till behandling förehaft två inom riksdagen väckta motioner (I: 21 och II: 41).
I den förstnämnda motionen har hemställts, att riksdagen måtte besluta,
att det vid anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla anställes en överläkare
av 2:dra klass.
I den senare motionen har yrkats, att, i enlighet med av medicinalstyrelsen
gjord utredning och av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordat
förslag, nedannämnda befattningar måtte uppföras på ordinarie stat
och i av allmänna civilförvaltningens lönenämnd förordad placering i lönegrad:
Yttre
nattvakt B 5.
Köksförestånderskornas närmaste biträde B 5.
Sömmerska och väverska B 3.
Tvätt- och bageriförestånderskornas närmaste biträde B 3;
att anslaget till avlöning till ordinarie befattningshavare ökas med 155,136
kronor samt
att anslaget till avlöning till icke-ordinarie befattningshavare m. m. minskas
med 131,580 kronor.
Vid den prövning, riksdagen ägnat Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,
har riksdagen behandlat de särskilda frågorna i den ordning, vari de i
statsrådsprotokollet upptagits.
Vad då först angår frågan om maskinmästarnas löneställning, var, på sätt
ock i statsrådsprotokollet framhållits, spörsmålet om ändrad lönegradsplacering
för ifrågavarande befattningshavare föremål för riksdagens prövning så
sent som år 1926, därvid riksdagen, med hänsyn till de konsekvenser ett
bifall till det då framlagda förslaget skulle kunna komma att medföra, ansåg
sig icke kunna medgiva någon ändring i dessa befattningshavares löneställ
-
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
23
ning. Erkännas må, att frågan numera kommit i ett i viss mån annat läge
än vari den befann sig, då den senast prövades av riksdagen, men riksdagen
anser i varje fall tidpunkten ännu icke vara inne för frågans definitiva avgörande.
Med hänsyn till de skilda uppfattningar, som i frågan gjort sig
gällande, anser riksdagen lämpligast, att spörsmålet om dessa befattningshavares
placering i löneliänseende upptages till slutlig prövning i samband
med det förslag, 1928 års lönekommitté i sinom tid kan komma att framlägga
rörande, bland annat, dyrtidstilläggens inarbetande i de fasta lönerna.
Vidkommande härefter Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om ändringar i
antalet ordinarie befattningar vid hospitalen — betingade i huvudsak av nu
pågående, av 1927 års riksdag beslutad utvidgning av Piteå hospital samt
av de av riksdagen år 1928 beslutade omändringarna av kasernetablissementen
i Vänersborg och Sala till anstalter för sinnessjuka och sinnesslöa
— hava förslagen härutinnan i huvudsak icke givit riksdagen anledning till
erinran. Biksdagen vill emellertid, i anslutning till vad departementschefen
anfört, framhålla angelägenheten av, att nya befattningar vid anstalterna
i fråga icke tillsättas, förrän verkligt behov av vederbörande befattningshavare
visar sig föreligga.
I vissa avseenden har riksdagen emellertid funnit sig icke kunna godkänna
Eders Kungl. Maj:ts förslag. Vad personaluppsättningen vid Piteå hospital
beträffar, har riksdagen sålunda ansett sig icke — åtminstone för närvarande
— kunna medgiva uppflyttning av överläkar- och sysslomansbefattningarna
därstädes och har, med hänsyn till, bland annat, vad riksdagen ovan anfört
beträffande maskinmästarbefattningarnas löneställning, maskinmästarbefattningen
vid hospitalet i fråga ävenledes synts riksdagen böra bibehållas i
innehavande lönegrad.
Till inrättande vid Piteå hospital har, bland annat, föreslagits eu kanslibiträdestjänst
i lönegraden B 7. Det synes emellertid riksdagen tillfyllest,
om i dess ställe uppföres en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden B 4.
Detsamma gäller i fråga om den till inrättande vid Vänersborgsanstalten
föreslagna kanslibiträdesbefattningen.
Vad angår det föreslagna antalet befattningar vid Salaanstalten, skulle enligt
Eders Kungl. Maj:ts förslag vid sagda anstalt inrättas en överläkartjänst av
3:e klass, vilken tjänst hänförts till lönegraden B 27. Som ovan nämnts,
har motionsvis ifrågasatts, att överläkartjänsten vid anstalten skulle hänföras
till 2:a klassen och såsom sådan placeras i lönegraden B 28. Frågan om
den rätta placeringen av denna tjänst har synts riksdagen synnerligen tvivelaktig.
Ä ena sidan tala för en högre placering av tjänsten i fråga än den,
Eders Kungl. Maj:t föreslagit, de av motionären härför anförda skälen, men å
andra sidan synes riksdagen försiktigheten bjuda, att, innan erfarenhet vunnits
rörande det arbete, som kommer att påvila läkaren, befattningen i fråga
hänföres till den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna lönegraden. I avvaktan
på erfarenhet härom anser riksdagen alltså, att befattningen bör hänföras
till lönegx-aden B 27. Biksdagen håller tillika före, att det bör tagas under
övervägande, huruvida icke överläkaren vid nu ifrågavarande anstalt jämväl
24
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
bör med fördel kunna vara rådgivande psykiater vid Salbohedsanstalten för
sinnesslöa gossar. Innan sådant övervägande ägt rum, anser riksdagen icke
lämpligt, att läkaren i fråga om rätt att utöva privat praktik ställes i bättre
ställning än överläkarna vid hospitalen i allmänhet, och detta desto mera
som under första beläggningstiden överläkarens arbete vid anstalten torde
bliva särskilt krävande.
I detta sammanhang har riksdagen till behandling upptagit det i motionen
II: 41 gjorda yrkandet om vissa lägre befattningars uppförande å ordinarie
stat.
Yad detta yrkande beträffar, får riksdagen — på sätt i motionen ock
skett — framhålla, att spörsmålet om beredande av ordinarie anställning för
de befattningshavare, som i motionen avses, varit föremål för utredning och
att frågan härom ännu icke underställts Eders Kungl. Maj ds slutliga prövning.
Iledan med hänsyn härtill har riksdagen ansett sig icke kunna nu
bifalla motionärernas yrkande. Riksdagen förutsätter emellertid, att Eders
Kungl. Maj.d skall låta sig angeläget vara att snarast möjligt slutföra prövningen
av berörda fråga och för riksdagen framlägga det förslag, vartill
denna prövning må giva anledning.
Vidkommande så Eders Kungl. Maj:ts förslag om förhöjt statsbidrag till
Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets för utövande av viss hjälpverksamhet
för psykiskt sjuka har riksdagen i likhet med departementschefen ansett
fortsatt statsbidrag böra beviljas för nästkommande budgetår, för att verksamheten
må kunna utan avbrott fullföljas, intill dess de statliga anordningarna
på området i fråga hinna vidtagas. Lika med departementschefen
anser riksdagen ock, att, med hänsyn dels till betydelsen av att verksamheten
kan uppehållas i oförminskad omfattning, dels till vad kretsens styrelse upplyst
angående storleken av förefintliga medel, det äskade bidragsbeloppet,
6,000 kronor, bör för ändamålet anvisas.
Beträffande slutligen beräkningen av hospitalstatens särskilda anslagsposter
hava förslagen liärutinnan icke föranlett till någon erinran från
riksdagens sida. De av riksdagen beslutade ändringarna i fråga om avlöningsstaten
har riksdagen, med hänsyn till anslagets natur och storlek samt
den avrundning i fråga om anslagsposten till avlöningar till ordinarie befattningshavare,
som av Eders Kungl. Maj:t vidtagits, ansett icke böra föranleda
till ändring av Eders Kungl. Maj ds förslag liärutinnan.
Då riksdagen ej heller haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t
i övrigt föreslagit under förevarande punkt, får riksdagen, under åberopande
av vad sålunda anförts, anmäla, att riksdagen
dels förklarat, att befattningshavare vid den av 1928 års riksdag beslutade
anstalten i Sala för manliga asociala imbecilla skola i anställnings-, avlönings-
och pensionshänseende anses tillhöra personalen vid hospital och
asyler,
dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid hospital och asyler på följande
sätt:
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
25
I. Läkar per sonal.
Befattning. Lönegrad.
13 överläkare av l:a klass.......................................................................... B 29
25 hospitalsläkare av l:a klass ............................................................. B 28
4 överläkare av 2:a klass......................................................................... B 28
1 överläkare av 3:e klass ....................................................................... B 27
33 hospitalsläkare av 2:a klass................................................................. B 26
1 läkare vid Visby hospital..................................................................... B 26
II. Kontorspersonal.
3 syssloman av l:a klass ........................................................................ B 24
9 sysslomän av 2:a klass ...................... B 22
6 sysslomän av 3:e klass ....................................................................... B 21
15 bokhållare............................................................................................. B 15
18 kassörer................................. B 11
10 kameralbiträden ................................................................................... B 8
13 kanslibiträden ...................................................................................... B 7
2 kontorsbiträden .................................................................................... B 4
III. Sjukvårdspersonal.
18 uppsyningsmän av l:a klass .............................................................. B 14
23 förestånderskor av l:a klass ............................................................... B 12
18 uppsyningsmän av 2:a klass .............................................................. B 10
139 överskötare ............................................................................................ B 8
29 förestånderskor av 2:a klass .............................................................. B 7
789 skötare ................................................................................................ B 6
258 översköterskor ...................................................................................... B 6
919 sköterskor............................................................................................... B 3
IV. Ekonomipersonal.
11 maskinmästare av l:a klass................................................................. B 14
6 maskinmästare av 2:a klass................................................................. B 12
10 befallningsmän ...................................................................................... B 10
29 hantverksföreståndare av l:a klass.................................................... B 10
16 maskinister av l:a klass.................................................................... B 10
16 trädgårdsmästare................................................................................... B 10
96 hantverksföreståndare av 2:a klass ..................................................... B 8
19 maskinister av 2:a klass...................................................................... B 8
13 köksförestånderskor av l:a klass ....................................................... B 7
10 magasinsföreståndare ........................................................................... B 7
15 arbetsförestånderskor ...... B 6
12 bageriförestånderskor .......................................................................... B 6
10 chaufförer............................................................................................... B 6
14 eldare av l:a klass............................................................................... B 6
3 förmän i trädgård och jordbruk ...................................................... B 6
84 hantverkare............................................................................................ B 6
26
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Befattning. Lönegrad.
4 köksförestånderskor av 2:a klass ........................................................ B 6
18 post- och stadsbud............................................................................. B 6
15 tvättförestånderskor av l:a klass .......................................................... B 6
79 eldare av 2:a klass................................................................................ B 5
27 föreståndare i stall, ladugård och svinstall ..................................... B 5
1 tvättförestånderska av 2:a klass ........................................................ B 3;
dels beslutat, att de av 1922 års riksdag godkända särskilda bestämmelserna
beträffande tjänstemän vid hospital och asyler skola från och med
den 1 juli 1929 i här berörda del hava den ändrade lydelse, som nuangives:
»Vid bestämmande av vikariatsersättning enligt de i 19 § 1 mom. i avlöningsreglementet
angivna grunder skall överläkarbefattning av l:a klass
anses lika med befattning i lönegraden B 30, överläkarbefattning av 2:a klass
lika med befattning i lönegraden B 29 och överläkarbefattning av 3:e klass
lika med befattning i lönegraden B 28»;
dels godkänt följande stat för hospital och asyler, att tilllämpas från och
med budgetåret 1929/1930:
Stat.
A. Avlöningsstat. Kronor.
Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag ............ 7,600,000
Vikariatsersättningar, förslagsanslag .................................................. 700,000
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 2,340,000
B. Omkostnadsstat.
Övriga kostnader för hospitals underhåll, förslagsanslag ............... 9,860,000
Summa kronor 20,500,000
dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till hospital och asyler, nu 9,100,000
kronor, med 800,000 kronor till 9,900,000 kronor,
dels och medgivit, att till Fredrika-Bremer-förbundets Lundakrets må, under
i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1929 angivna villkor,
för budgetåret 1929/1930 av ifrågavarande anslag utgå ett belopp av 6,000
kronor såsom bidrag till utövande av social hjälpverksamhet för sinnessjuka.
44:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 48) att till psykiatrisk
klinik i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 424,100 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majrts förslag, har
alltså till psykiatrisk klinik i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
reservationsanslag av 424,100 kronor.
45:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 49) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 575,000
kronor, med 50,000 kronor till 625,000 kronor.
Riksdagen, som funnit den föreslagna höjningen av nu ifrågavarande anslag
till anstalter för obildbara sinnesslöa ävensom de under nästföljande
punkter äskade förhöjningarna av anslagen till anstalter för bildbara sinnesslöa,
som icke äro fallandesjuka, och epileptikeranstalter motiverade, får
Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 27
alltså under förevarande punkt anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 575,000 kronor med
50.000 kronor till 625,000 kronor.
46:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) och under
åberopande av vad riksdagen under näst föregående punkt anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter
för bildbara sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 730,000 kronor med
20.000 kronor till 750,000 kronor.
47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) och under
hänvisning till vad riksdagen under punkt 45 här ovan anfört, får riksdagen
anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter,
nu 135,000 kronor, med 10,000 kronor till 145,000 kronor.
48:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 52) att för budgetåret
1929/1930 anvisa S
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,000 kronor;
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 30,400 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, har alltsa för budgetåret 1929/1930 anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,000 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 30,400 kronor.
49:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 53) att för budgetåret
1929/1930 anvisa
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad i skilda hänseenden under
förevarande punkt föreslagits, får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret
1929/1930 anvisat
dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt
för sinnesslöa fickor ett extra anslag av 12,400 kronor,
dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra
förslagsanslag av 10,000 kronor.
50:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 54) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt spetälskesjukas
familjer m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av
3.000 kronor.
51 :o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 55) att
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tuberkulossjukvårdsanstalter
för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av
1.175.000 kronor;
28 Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
dels medgiva, att från anslag till nämnda ändamål må av Eders Kungl.
Maj:t beviljas
till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande av vissa
byggnadsarbeten vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av liögst 17,750
kronor,
till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten
m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag
av liögst 9,500 kronor, samt
till föreningen för vård av skrofulösa barn vid liavskuranstalt för utförande
av vissa byggnadsarbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett bidrag av högst
223,987 kronor;
dels och föreskriva, att nämnda bidrag skola utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de rörande anslag till bidrag till uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter gällande grunderna och på de närmare villkor
i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, med iakttagande likväl,
att omförmälda bidrag för arbeten vid Styrsö kustsjukhus må uppbäras med
ett belopp av 100,000 kronor, sedan enligt medicinalstyrelsens prövning
minst hälften av arbetena utförts och det vid besiktning, verkställd genom
styrelsens försorg, ådagalagts, att utförandet skett i huvudsaklig enlighet
med av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4
januari 1929 förordat förslag, samt med återstoden eller högst 123,987 kronor
efter det arbetena blivit i sin helhet fullbordade samt genom medicinalstyrelsens
försorg avsynade och av styrelsen godkända, dock tidigast efter ingången
av budgetåret 1930/1931.
Sedan 1928 års riksdag vid anmälan av sitt beslut i anledning av Eders
Kungl. Maj:ts förslag rörande statsbidrag för vissa arbeten vid kustsanatoriet i
Barkåkra samt Styrsö kustsjukhus framhållit angelägenheten av att enhetliga
regler komme till tillämpning vid beviljande av statsbidrag till samtliga anstalter
av ifrågavarande kategori, har genom medicinalstyrelsen utredning
verkställts i ärendet. Efter tagen del av denna utredning har riksdagen,
som beaktat de svårigheter, som av skilda anledningar möta för fastställande
av enhetliga grunder för fortsatt .statsbidrag till kustsanatorierna, funnit sig
kunna ansluta sig till det av departementschefen gjorda uttalandet i frågan.
Några städse bindande regler synas sålunda icke lämpligen kunna, på sätt
ägt rum beträffande tuberkulossjukvårdsanstalter i allmänhet, fastställas i
fråga om byggnadsbidrag till kustsanatorierna, utan torde frågor om bidrag
för byggnads- och liknande arbeten vid kustsanatorierna och därmed jämförliga
anstalter fortfarande liksom hittills böra prövas från fall till fall.
Härvid torde det emellertid, såsom departementschefen framhållit, vara lämpligt
att söka åtminstone i huvudsak tillämpa de för bidrag till andra tuberkulossjukvårdsanstalter
gällande allmänna reglerna, i vad de avse maximering
av bidragsbeloppen till viss summa per vårdplats och viss relation till
anläggningskostnaderna. Hänsyn torde likväl i sistnämnda avseende böra
Biksdagens skrivelse Nr 5 A.
29
tagas till å ena sidan summan av tidigare erhållna statsbidrag och å andra
sidan de totala anläggningskostnaderna.
Vad härefter angår frågan om statsbidrag till kustsanatoriet vid Apelviken,
har Eders Kungl. Maj:t av de i föreningens för kustvård åt skrofulösa
barn ansökning angivna arbetena funnit bidrag böra ifrågakomma endast för
omändring av köksbjggnaden vid anstalten samt att statsbidraget tills
vidare bör fixeras till halva, verkliga kostnaden, dock högst 17,750 kronor.
Såsom av statsrådsprotokollet framgår, har departementschefen för avsikt
att — om riksdagen godkänner departementschefens ståndpunkt till frågan
om enhetliga bestämmelser för bidrag till kustsanatorierna — från anstalterna
införskaffa planer för de arbeten, som kunna finnas oundgängligen behövliga
för anstalternas modernisering och förbättrande. Då det, såsom departementschefen,
bland annat, framhållit, torde vara lämpligt att, i avvaktan på
prövning av enhetliga planer för kustsanatoriernas tidsenliga iståndsättande,
fortfarande tillämpa den på senare år iakttagna regeln om bidragens begränsning
till högst hälften av kostnaden för vederbörande arbeten, har riksdagen,
som förutsätter, att planer för kustsanatoriernas iståndsättande kunna föreläggas
redan nästkommande års riksdag, ansett sig böra godkänna Eders
Kungl. Maj:ts förslag.
Beträffande vidare frågan om statsbidrag för vissa arbeten vid det föreningen
för skrofulösa barns vård tillhöriga Kronprinsessan Victorias kustsanatorium
i Barkåkra skulle enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag
statsbidrag utgå för inköp av en ångturbingenerator jämte rörledningar samt
för omläggning av kloakledningen med halva verkliga kostnaden eller högst
9,500 kronor. Departementschefen har i denna fråga anfört, att kustsanatoriet
i Barkåkra i enlighet med den hittills tillämpade regeln om statsbidragets
begränsning till högst 2,000 kronor per vårdplats skulle vara berättigat till
ytterligare statsunderstöd med endast något över 10,000 kronor. Ur synpunkter
motsvarande dem, som anlagts vid behandlingen av frågan om statsbidrag
till kustsanatoriet vid Apelviken, har departementschefen icke funnit
lämpligt att före prövningen av en blivande plan för de ytterligare arbeten,
som erfordras för modernisering och förbättring av anstalten i Barkåkra,
frångå nyssberörda princip. Till departementschefens sålunda angivna ståndpunkt
ansluter sig riksdagen.
Vad slutligen angår föreningens för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt
i skrivelse den 11 september 1928 gjorda hemställan om statsunderstöd
för om- och tillbyggnad av huvudsjukhuset vid Styrsö kustsjukhus
samt för uppsättande av stängsel omkring sjukhusområdet, innebär detta,
såsom av statsrådsprotokollet framgår, endast ett förnyande av vid 1928 års
riksdag behandlade framställningar från föreningen ifråga.
Vid prövning av frågan om statsbidrag till Styrsöanstalten, anförde föregående
års riksdag, att riksdagen kommit till den uppfattningen, att de arbeten,
för vilkas utförande statsbidrag äskats, vore av behovet påkallade
samt att med hänsyn till Styrsöföreningens ekonomiska ställning staten
borde träda stödjande emellan. Ehuru riksdagen sålunda funnit, att det
30
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
framlagda projektet angående om- och tillbyggnad av liuvudsjukhuset snarast
möjligt borde realiseras, hade dock riksdagen, innan Eders Kungl. Maj:t
definitivt prövat den föreliggande byggnadsplanen, vilken syntes riksdagen
vara av beskaffenhet att i huvudsak kunna godkännas, ansett sig icke kunna
medgiva, att medel för ifrågavarande byggnadsarbetes utförande anvisades å
riksstaten för budgetåret 1928/1929. Riksdagen förväntade emellertid, att förslag
i frågan förelädes 1929 års riksdag.
I anslutning till vad sålunda förekommit, har riksdagen ansett sig nu böra
godkänna det föreliggande förslaget om statsbidrag till byggnadsarbeten vid
sjukhuset ifråga samt för uppsättande av stängsel vid Styrsöanstalten med
det av Eders Kungl. Maj:t angivna beloppet, 223,987 kronor.
Då riksdagen ej haft något att invända mot vad Eders Kungl. Maj.t i
övrigt under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att
riksdagen
dels till bidrag till uppförande eller inrättande av tubericulossjuicvårdsanstalter
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,175,000
kronor,
dels medgivit, att från anslag till nämnda ändamål må av Eders Kungl.
Maj:t beviljas
till föreningen för kustvård åt skrofulösa barn för utförande av vissa byggnadsarbeten
vid kustsanatoriet Apelviken ett bidrag av högst 17,750 kronor,
till föreningen för skrofulösa barns vård för utförande av vissa arbeten
m. m. vid Kronprinsessan Victorias kustsanatorium i Barkåkra ett bidrag
av högst 9,500 kronor, samt
till föreningen för vård av skrofulösa barn vid havskuranstalt för utförande
av vissa byggnadsarbeten m. m. vid Styrsö kustsjukhus ett bidrag av högst
223,987 kronor,
dels och föreskrivit, att nämnda bidrag skola utgå i huvudsaklig överensstämmelse
med de rörande anslag till bidrag till uppförande eller inrättande
av tuberkulossjukvårdsanstalter gällande grunderna och på de närmare villkor
i övrigt, som må av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, med iakttagande likväl,
att omförmälda bidrag för arbeten vid Styrsö kustsjukhus må uppbäras
med ett belopp av 100,000 kronor, sedan enligt medicinalstyrelsens prövning
minst hälften av arbetena utförts och det vid besiktning, verkställd genom
styrelsens försorg, ådagalagts, att utförandet skett i huvudsaklig enlighet med
av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari
1929 förordat förslag, samt med återstoden eller högst 123,987 kronor efter
det arbetena blivit i sin helhet fullbordade samt genom medicinalstyrelsens
försorg avsynade och av styrelsen godkända, dock tidigast efter ingången av
budgetåret 1930/1931.
52:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 56) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för tuberkulossjukvårdsanstalter,
nu 3,500,000 kronor, med 200,000 kronor till 3,700,000 kronor.
Kiksdagen har ej funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftlcost
-
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
31
naderna för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 3,500,000 kronor, med 200,000
kronor till 3,700,000 kronor.
53:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 57) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid
Jcustsanatorierna, nu 50,000 kronor, med 15,000 kronor till 65,000 kronor.
54:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt
58) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till
folksanatorierna för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 150,000
kronor.
55:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 59) att till understödjande
av dispensärverksamhet, att utgå enligt av departementschefen i
statsrådsprotokollet över socialärenden den 4 januari 1929 förordade ändrade
grunder, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 420,000
kronor.
Vad angar den av departementschefen förordade ändringen i grunderna
för ifrågavarande anslags användning, delar riksdagen departementschefens
uppfattning, att, där ett centralt organ inrättats för ledning av flera dispensärers
verksamhet, statsbidrag må kunna utgå även till bestridande av
a sådant organ direkt belöpande utgifter i samma utsträckning och på enahanda
villkor, som för närvarande gälla i avseende å dispensär. Riksdagen,
som salunda godkänner den föreslagna ändringen av berörda grunder, utgår
härvid från, att besparingar i kostnaderna för de lokala organens arbete
härigenom skola kunna ernås.
Då riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj.ts beräkning
av anslagets belopp för nästkommande budgetår, får riksdagen alltså
anmäla, att riksdagen till understödjande av dispensärverksamhet, att utgå enligt
av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden den 4
januari 1929 förordade ändrade grunder, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra förslagsanslag av 420,000 kronor.
56:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen
liöjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter vid
radiumhemmet i Stockholm, nu 45,000 kronor, med 15,000 kronor till 60,000
kronor.
57:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 61) att till bidrag
till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t under
förevarande punkt föreslagit, har alltså till bidrag till uppförande, inrättande
eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
förslagsanslag av 600,000 kronor.
58:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 62) att till bidrag
till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag
av 750,000 kronor.
32
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Riksdagen, som ej liaft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har alltså till bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor.
59:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 63) att
dels till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor;
dels medgiva, att för anordnandet av Södermanlands läns landstings hem
för kroniskt sjuka i Nyköping, Kristianstads läns landstings hem för kroniskt
sjuka i Mansdala, Yärmlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Arvika
och Östergötlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Söderköping
må, vad angår sistnämnda hem i av departementschefen förordad utsträckning,
utgå statsbidrag från förevarande anslag med hälften av de belopp,
som jämlikt i ämnet gällande bestämmelser kunnat för ändamålet i statsbidrag
utbetalas, därest ifrågavarande hem anordnats efter ingången av år
1927;
dels ock förordna, att vid tillämpning av gällande bestämmelser rörande
det högsta antal platser i varje län, för vilka anskaffningsbidrag må utgå,
hänsyn skall tagas jämväl till de platser å nyssnämnda anstalter, till vilkas
inrättande bidrag må komma att utgå.
I likhet med departementschefen har riksdagen ansett, att för anordnande
av landstingsanstalterna i Nyköping, Mansdala och Arvika retroaktiva statsbidrag
må tillerkännas landstingen i Södermanlands, Kristianstads och
Yärmlands län samt att Östergötlands läns landsting jämväl må komma
i åtnjutande av dylikt bidrag för det antal vårdplatser, som under åren
1921—1923 inrättats på landstingets bekostnad vid sjukhemmet i Söderköping.
Riksdagen har alltså medgivit, att statsbidrag må i nu angivna fall utgå.
Yad angår storleken av retroaktivt statsbidrag, varom nu är fråga, och
reglerna för dess åtnjutande, har riksdagen ock funnit sig böra godkänna
Eders Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.
Då riksdagen ej heller haft något att erinra mot de uppgjorda kalkylerna
för nu ifrågavarande anslagsberäkning för nästkommande budgetår, får riksdagen
alltså anmäla, att riksdagen
dels till bidrag till uppförande rn. rn. av hemför kroniskt sjuka för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor,
dels medgivit, att för anordnandet av Södermanlands läns landstings hem
för kroniskt sjuka i Nyköping, Kristianstads läns landstings hem för kroniskt
sjuka i Mansdala, Yärmlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Arvika
och Östergötlands läns landstings hem för kroniskt sjuka i Söderköping må,
vad angår sistnämnda hem i av departementschefen i statsrådsprotokollet
över socialärenden den 4 januari 1929 förordad utsträckning, utgå statsbidrag
från förevarande anslag med hälften av de belopp, som jämlikt i ämnet
gällande bestämmelser kunnat för ändamålet i statsbidrag utbetalas, därest
ifrågavarande hem anordnats efter ingången av år 1927,
dels ock förordnat, att vid tillämpning av gällande bestämmelser rörande
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
33
det högsta antal platser i varje län, för vilka anskaffningsbidrag må utgå,
hänsyn skall tagas jämväl till de platser å nyssnämnda anstalter, till vilkas
inrättande bidrag må komma att utgå.
60:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen
till bidrag till driften av hem för kronislct sjuka för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor.
61:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 65) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm.
Göteborg och Hälsingborg, nu 124,000 kronor, med 12,000 kronor till 136,000
kronor.
Då riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kliniker vid vanföreanstalterna
i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg, nu 124,000 kronor, med 12,000
kronor till 136,000 kronor.
62:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts föreslag (punkt 66) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg
inrättade undervisningsanstalterna för vanföra m. m., nu 123,000 kronor,
med 17,000 kronor till 140,000 kronor.
63:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 67) att till vanföreanstalt
i Härnösand för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 450,000 kronor.
Då, på sätt departementschefen framhållit, det av byggnadsstyrelsen framlagda
byggnadsprogrammet och därpå grundade medelsäskande synas väl ansluta
sig till senast gjorda beräkningar i fråga om tiden för ändringsarbetenas
slutförande samt beträffande sättet för dispositionen av härtill avsedda,
ännu ej anvisade medel, har riksdagen funnit sig böra bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förslag och får alltså anmäla, att riksdagen till vanföreanstalt
i Härnösand för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av
450.000 kronor.
64:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 68) att höja det
ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra jämte vårdare, nu
105.000 kronor, med 15,000 kronor till 120,000 kronor.
Riksdagen, som ej haft något att erinra mot den sålunda föreslagna anslagsökningen,
har höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för
vanföra jämte vårdare, nu 105,000 kronor, med 15,000 kronor till 120,000
kronor.
65:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till Eugeniahemmet för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 70) att till lindring
i mindre bemedlade patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.
Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett eu förhöjning av
förevarande anslag motiverad och ej haft något att erinra mot storleken av den
äskade anslagsökningen, har alltså till lindring i mindre bemedlade patienters
Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 5 A. 9;,i 29 3
34
Riksdagens skrivelse Nr f> A.
å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra
förslagsanslag av 60,000 kronor.
67:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 71) att till bidrag
för anställning av distriktssköterskor för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra
förslagsanslag av 195,000 kronor.
Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har alltså till bidrag för anställning av distriktssköterskor för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 195,000 kronor.
68:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72) har riksdagen
till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra förslagsanslag av 1,500 kronor.
69:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 73) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till stipendier för deltagande i kurs för utbildande av instruktionssköterskor och
husmödrar vid sjukhus för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av
4,000 kronor.
70:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till bidrag
till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.
Riksdagen, som ansett sig böra godkänna Eders Kungl. Maj:ts förslag,
har alltså till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.
71:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen
till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl. för budgetåret 1929/1930 anvisat
ett extra förslagsanslag av 115,000 kronor.
72:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) har riksdagen
nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu 140,000
kronor, med 20,000 kronor till 120,000 kronor.
73:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 77) att till förbättrad
sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 44,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot beräkningen av ifrågavarande
anslag, har alltså till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden
för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 44,000 kronor.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till sjuktransporter
med flygplan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 45,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har alltså till sjuktransporter med flygplan för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 45,000 kronor.
75:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till bidrag
till anordnande av vissa sjuktransporter för budgetåret 1929/1930 anvisa
ett extra reservationsanslag av 50,000 kronor.
Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts
förslag, får alltså anmäla, att riksdagen till bidrag till anordnande av vissa
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
35
sjuktransporter för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag
av 50,000 kronor.
76:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 80) att till stipendier
för deltagande i medicinska fortsättningskurser m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,400 kronor.
Vad Eders Kungl. Maj:t sålunda föreslagit, bär riksdagen funnit sig böra
bifalla och får alltså anmäla, att riksdagen till stipendier för deltagande i
medicinska fortsättningskurser m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett
extra anslag av 6,400 kronor.
Överståthållarämbetet och landsstaten.
77:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget
till överståthållarämbetet in. in. (punkt 81) kommer riksdagen att
framdeles meddela sitt beslut.
78:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 82) att
dels besluta, att vid länsstyrelsen i Blekinge län skall från och med den
1 juli 1929 inrättas en befattning såsom länsbokhållare av l:a klass;
dels godkänna de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1929 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat
samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att
tillämpas från och med budgetåret 1929/1930;
dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid
länsstyrelserna, nu 4,057,900 kronor, med 11,300 kronor till 4,046,600 kronor.
Att, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, en ny ordinarie länsbokkållartjänst
må inrättas vid länsstyrelsen i Blekinge län från och med ingången
av nästkommande budgetår, har riksdagen funnit sig böra medgiva, och
riksdagen har jämväl godkänt förslaget därutinnan, att tjänsten må hänföras
till l:a klass och sålunda placeras i lönegraden B 24.
Då vad i övrigt under förevarande punkt föreslagits ej heller givit riksdagen
anledning till erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att vid länsstyrelsen i Blekinge län skall från och med den
1 juli 1929 inrättas en befattning såsom länsbokhållare av l:a klass,
dels godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden
den 4 januari 1929 förordade förslagen till ordinarie avlöningsstat
samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas
från och med budgetåret 1929/1930,
dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid
länsstyrelserna, nu 4,057,900 kronor, med 11,300 kronor till 4,046,600 kronor.
79:o) Eders Kungl. Maj.t har föreslagit riksdagen (punkt 83) att, med uteslutande
ur riksstaten av det under avdelningen överståthållarämbetet och
landsstaten uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna, under
samma avdelning med oförändrad rubrik uppföra ett ordinarie förslagsanslag
av 2,375,000 kronor.
36
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag, har alltså, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen
överståthållarämbetet och landsstaten uppförda ordinarie anslaget till fögderiförvaltningarna,
under samma avdelning med oförändrad rubrik uppfört ett
ordinarie förslagsanslag av 2,375,000 kronor.
80:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen
höjt det ordinarie förslagsanslaget till vihariatsersättning ar vid fögderiförvaltningarna,
nu 50,000 kronor, med 110,000 kronor till 160,000 kronor.
81:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 85) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
till ortstillägg till landsfogden i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra anslag av 200 kronor.
82:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till ersättning
åt lappfogdar m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag
av 50,600 kronor.
Då Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning till erinran,
har riksdagen alltså till ersättning åt lappfogdar m. rn. för budgetåret 1929/1930
anvisat ett extra reservationsanslag av 50,600 kronor.
Polisväsendet.
83:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 88) att till vissa
ersättningar åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet för budgetåret
1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 800,000 kronor.
Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen funnit sig böra bifalla
och har alltså till vissa ersättningar åt befattningshavare vid polis- och
åklagarväsendet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av
800,000 kronor.
84:o) På grund av vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen (punkt 89)
har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskild
polis för uppdagande av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret
1929/1930 anvisat ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,
av 150,000 kronor.
Diverse.
85:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning
(punkt 90) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till rese- och
traktamentspenningar, nu 550,000 kronor, med 25,000 kronor till 525,000 kronor.
86:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 91) att till utredning
angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1929/1930
anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
Riksdagen, som funnit sig böra bifalla förevarande förslag, får alltså anmäla,
att riksdagen till utredning angående allmänna pensionsförsäkringen för
budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
37
Riksdagens skrivelse Nr 5 A.
87:o) Beträffande Eders Kungl. Maj.ts förslag angående anslag till skrivmaterialier
och expenser, ved m. m. (punkt 92) kommer riksdagen att framdeles
meddela sitt beslut.
88:o). Beträffande Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 95) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen likaledes
att framdeles meddela sitt beslut.
Övriga ordinarie anslag.
89:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande
budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke
ifrågasatts.
Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört samtliga
de ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt
omförmälda, med oförändrade belopp.
Stockholm den 3 maj 1929.
Med nndersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.