Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda jramställningar rörande utgifterna för budgetåret 1929—1930 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet m. m.

1929-04-09 · 15 sidor, varav 15 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 15 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:6a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda jramställningar rörande utgifterna för budgetåret 1929—1930 under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

1

Nr 6 A.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1929.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda

jramställningar rörande utgifterna för budgetåret

1929—1930 under riksstatens sjätte huvudtitel,

innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 6.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) Uti den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd ock behov under budgetåret 1929/1930 karEders

Kungl. Maj:t i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen till kommunikationsdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen

fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för samma

dag) att till avlönande av en extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 12,000 kronor.

I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen till avlönande

av en extra byråchef för tekniska ärenden för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra anslag av 12,000 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att för ökad föredragning

i regeringsrätten för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 27,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen för ökad föredragning i regeringsrätten för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 27,000 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 3) föreslagit riksdagen att för väg- och

vattenbyggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra anslag av 64,800 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1928. 14 saml. Nr 6 A.

742 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Kr 6 A.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen funnit någon nedsättning

av anslaget icke vara möjlig, liar för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 64,800

kronor.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 5) har riksdagen

såsom ytterligare medel till avlöning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens distriktstjänstemän

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,500 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds under punkt 6 framställda

förslag har riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt medlemmar av väg- och vattenbyggnadskåren utan angivet

belopp.

6:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 7) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna arbeten, nu 100,000

kronor, med 40,000 kronor till 60,000 kronor.

Riksdagen, som funnit förevarande anslag böra för nästkommande budgetår

upptagas till det av Eders Kungl. Majd föreslagna beloppet, far anmäla, att

riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget till expenser för allmänna

arbeten, nu 100,000 kronor, med 40,000 kronor till 60,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj .t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till byggande

av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 4,000,000 kronor.

Rörande förevarande anslag har väckts ett flertal motioner.

Sålunda har i fyra särskilda motioner (1:130 samt II: 7, 228 och 229)

hemställts, att riksdagen till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar

och broar för budgetåret 1929/1930 måtte anvisa ett extra reservationsanslag

av 4,500,000 kronor.

Vidare har i två särskilda motioner (II: 104 och 135) hemställts att för

samma ändamål måtte för nämnda budgetår anvisas ett extra reservationsanslag

av 7,000,000 kronor.

Riksdagen vill erinra om den nydaning av landets vägväsen, som för

närvarande försiggår. I alltjämt ökad grad synes vägarnas betydelse som

samfärdselmedel växa, och denna utveckling lära statsmakterna ej kunna

undandraga sitt stöd. Att under sådana förhållanden vidtaga en minskning

i förevarande till byggande av landsvägar, vanliga bygdevägar och

broar avsedda anslag kan riksdagen ej anse. välbetänkt. Under förutsättning

emellertid att, såsom departementschefen angivit, anslaget i större

utsträckning än hittills reserveras för egentliga nybyggnadsarbeten varvid

bidrag till vägförbättringar i stället i ökad grad skulle beredas från automobilskattemedel

— lärer man för nästkommande budgetår kunna stanna

vid ett belopp av 4,500,000 kronor eller detsamma, som anvisats för innevarande

budgetår.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till byggande

av landsvägar, vanliga bygdevägar och broar för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra reservationsanslag av 4,500,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen, att till byg
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

gande av enkla bygdevägar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 700,000 kronor.

Beträffande förevarande anslag bär inom riksdagen väckts ett flertal

motioner.

Sålunda har hemställts,

i en motion (II: 10) att anslaget måtte bestämmas till 1,000,000 kronor,

i två motioner (I: 30 och II: 70) att för ändamålet måtte anvisas 1,200,000

kronor,

i en motion (11:39) att anslaget måtte bestämmas till 1,7)00,000 kronor,

samt

i en motion (II: 105) att för ändamålet måtte beviljas ett belopp av 2,700,000

kronor.

Enligt vad som vitsordats, har ifrågavarande anslag visat sig göra god

nytta, da det gällt att tillgodose behovet av allmänna vägar i vissa landsdelar

med en mera gles bebyggelse, och starka önskemål hava från olika håll

gjort sig gällande om en höjning av hittillsvarande anslagsbelopp. För att

i någon man tillmötesgå dessa krav har riksdagen ansett, att anslaget för

nästkommande budgetår bör upptagas till 850,000 kronor. Riksdagan far

alltså anmäla, att riksdagen till byggande av enkla bygdevägar för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 850,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen, att för byggande

av ödebygdsvägar i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernorrlands

samt vissa delar av Kopparbergs län för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 500,000 kronor.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning hava väckts

tre särskilda motioner, vari hemställts,

i eu motion (1:68) att ifrågavarande anslag måtte bestämmas till 750,000

kronor,

i en motion (II. 106) att för ändamatet måtte anvisas ett belopp av

1,000,000 kronor, samt

i en motion (II: 213) att anslaget måtte bestämmas till 550,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har tillkommit för att möjliggöra framdragande av

allmänna vägar — låt vara av den nödtorftigaste beskaffenhet — genom det

nordliga Sveriges vidsträckta fjäll- och skogsområden. Tvivelsutan måste

därvarande, ofta i den största isolering levande ödebygdsbefolkning förtjäna

allt stöd i sina strävanden att uppnå bättre vägförbindelser med bygden

och landet i övrigt.

Riksdagen har för sin del ansett, att ifrågavarande anslag för nästkommande

budgetår bör beräknas till 550,000 kronor eller det belopp, som av

väg- och vattenbyggnadsstyrelsen angivits behövligt för ett planmässigt fortsatt

bedrivande av hithörande vägarbeten.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för byggande av ödebygdsvägar

i Not t bottens, Västerbottens, Jämtlands och Västernomiands samt vissa delar

av Noppat bergs län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 550,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 12) föreslagit riksdagen att för byggande

av enskilda utfarts vägar i Norrland, Dalarna, Yärmland och norra delarna

av Örebro län för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 275,000 kronor.

I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning har i följande

inom riksdagen väckta motioner hemställts,

dels i motionen II: 8, att för byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland,

Dalarna, Yärmland och norra delarna av Örebro län för budgetåret

1929/1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag av 365,000 kronor;

dels i motionen II: 9, att riksdagen måtte besluta höja det i Eders Kungl.

Maj:ts proposition nr 1, sjätte huvudtiteln, begärda beloppet av 275,000

kronor för byggandet av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Yärmland

och norra delarna av Örebro län för budgetåret 1929 1930 till 365,000

kronor;

dels i motionen II: 107, att för byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland,

Dalarna, Yärmland och norra delarna av Örebro län för budgetåret

1929—1930 måtte anvisas ett extra reservationsanslag av 640,000 kronor;

dels i motionen II: 116, att riksdagen måtte i skrivelse till Eders Kungl.

Maj:t anhålla om utredning och förslag angående villkor, under vilka statsbidrag

till byggande av enskilda utfartsvägar må kunna utgå jämväl till de

delar av landet, som nu icke äro berättigade härtill;

dels ock i motionen II: 208, att riksdagen måtte besluta, att användningen

av anslaget för »Byggande av enskilda utfartsvägar» skall utvidgas till att

omfatta hela landet och att detsamma som följd av denna vidgade tillämpning

höjes från 275,000 till 400,000 kronor.

För att i någon mån tillmötesgå de stora krav på bidrag till enskilda utfartsvägar,

som visat sig föreligga och vilka också framförts i ett flertal

väckta motioner, har riksdagen ansett, att anslaget för nästkommande budgetår

bör höjas till 300,000 kronor.

Yad angår den av departementschefen berörda frågan om bidrag för en

broanläggning över Ljusnan vid Långå by, synas, enligt vad riksdagens

vederbörande utskott inhämtat, kostnaderna härför komma att ställa sig

något högre än tidigare antagits. Riksdagen vill för sin del medgiva, att

statsanslag må utgå med 2/3 även om utgifterna för broföretaget, på sätt

numera antages, ej skulle kunna hållas inom den tidigare beräknade kostnadsramen

av 36,000 kronor.

Motionsvis hava framställts yrkanden, gående ut på att bidrag från anslaget

skulle få lämnas för utfartsväganläggningar även i rikets sydligare

delar. I avseende härå vill riksdagen erinra.— och detta har också redan

vid tidigare tillfällen inom riksdagen framhållits — hurusom ifrågavarande

vägfyp införts med särskild tanke på Norrlands skogsområden, där på grund

av de stora avstånden behovet av att stödja befolkningen i dess ansträngningar

att skaffa vägar för förnödenhetsvaror m. m. är synnerligen starkt

framträdande. Tvivelsutan lära dock även inom övriga delar av landet finnas

trakter med likartade svåra förhållanden i fråga om möjligheterna att erhålla

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 5

utfartsväg. I de väckta motionerna har härvid särskilt omnämnts vissa vägfattiga

områden inom Jönköpings, Kronobergs och Älvsborgs län med stora

avstånd mellan gårdar och byar och ringa ekonomisk bärkraft hos befolkningen.

Riksdagen har för sin del ej velat motsätta sig ett övervägande

genom Eders Kungl. Maj:ts försorg, huruvida ej ifrågavarande anslag bör

åtminstone till någon mindre del kunna användas för det enskilda vägväsendets

förbättring jämväl i dylika mera sydligt belägna trakter av riket.

Under åberopande härav får riksdagen dels anmäla, att riksdagen för

byggande av enskilda utfartsvägar i Norrland, Dalarna, Värmland och norra

delarna av Örebro län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor; dels ock hos Eders Kungl. Maj:t anhålla om övervägande

rörande en utsträckning av ifrågavarande anslags användning jämväl

till vissa andra trakter av riket.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 13) att för byggande

av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 anvisa ett

extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

I två likalydande motioner (I: 66 och II: 110) har hemställts, att riksdagen

ville för byggande av tillfartsvägar till inlandsbanan för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 350,000 kronor.

Vidare har i en motion (I: 129) hemställts, att för byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 måtte anvisas ett extra

reservationsanslag av 300,000 kronor.

Med tanke särskilt på att den av departementschefen omförmälda, av inlandsbanans

förändrade sträckning betingade väganläggningen mellan Arjeploug

och Slagnäs må kunna snarast möjligt påbörjas, har riksdagen ansett,

att anslagsbeloppet bör höjas från av Eders Kungl Maj:t föreslagna

250,000 kronor till 300,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för byggande av tillfartsvägar

till inlandsbanan för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen

för fullbordande av enkel bygdeväg mellan Muodoslombolo och Saivomuotka i

Norrbottens län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 18,000 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 15) har riksdagen

för anläggning av enkel bygdeväg från Areavaara över Huuki till Kieksisvaara

i Norrbottens län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 70,000 kronor.

14:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 7,320,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

I anslutning till ett av riksräkenskapsverket framställt alternativt förslag

förutsättes, att automobilskattemedlen skola över vederbörande utgiftsanslag

ingå till eu särskild fond, varifrån utgifterna sedermera bestridas, allt på

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

sätt närmare framgår av en av chefen för finansdepartementet lämnad redogörelse

(Inkomsterna: sid. 12 och 13).

Med hänsyn till riksdagens tidigare fattade beslut i fråga om upptagandet

i riksstaten av anslagen till bank- och fondinspektionen, försäkringsinspektion

samt patent- och registreringsverket har riksdagen ansett sig böra bifalla

det nu föreslagna ändrade förfaringssättet för automobilskattemedlens

redovisning. Av vad i ärendet förekommit, föranledes dock riksdagen framhålla,

att ifrågavarande medel såsom härflytande av eu automobiltrafikeu

pålagd särbeskattning alltjämt äro avsedda att uteslutande tjäna vissa därmed

sammanhängande bestämda ändamål och alltså icke få tagas i anspråk

för tillgodoseende av andra budgetära krav.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till förbättring

och underhäll av för automobiltrafiken viktiga gator och vägar i städerna

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 7,320,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen, att till förbättring

och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 29,280,000 kronor,

att direkt utgå av automobilskattemedel.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har i två inom

riksdagen väckta motioner hemställts,

dels (motionen II: 207) att riksdagen måtte besluta en sådan ändring av

§ 3 mom. 1 i förordningen om fördelning av automobilskattemedel, att det

jämlikt nämnda författningsrum av automobilskattemedel utgående bidraget

till vägunderhåll och vinterväghållning höjes från 25 till 45 % av verkliga

kostnaden därför;

dels ock (motionen II: 239) att riksdagen måtte besluta, att 3 § 1 mom.

Kungl. Maj:ts förordning den 28 maj 1926 om fördelning av automobilskattemedel

skall hava följande lydelse:

»1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedel fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga

kostnad — — — byggande av väg.

Till grund----förklaras förverkad.

b) Vad av — — — särskilda län.»

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen den 1 februari

1929 avlåten proposition, nr 34, under åberopande av propositionen bifogat

utdrag av statsrådsprotokollet över kommunikation särenden för samma dag,

föreslagit riksdagen antaga följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

7

»Förslag1

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161)

om fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926

om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del liava följande

ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med trettio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och

skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund — — — förklaras förverkad.

b) Yad av — — — särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

I anledning av förevarande proposition hava inom riksdagen väckts följande

motioner, nämligen

dels två likalydande (motionerna I: 221 och II: 341) däri hemställts, att

riksdagen måtte besluta sådan ändring av 3 § 1 mom. a) i förordningen den

28 maj 1926 (nr 161) om fördelning av automobilskattemedel, att det jämlikt

nämnda lagrum utgående underhållsbidraget bestämmes till fyrtio procent;

dels ock en motion (II: 355) däri hemställts, att riksdagen med anledning

av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 34 måtte antaga följande förordning

om ändrad lydelse av 3 § i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161) om fördelning

av automobilskattemedel:

»Härigenom förordnas, att 3 § i förordningen den 28 maj 1926 om fördelning

av automobilskattemedel skall i nedan angivna delar hava följande

ändrade lydelse:

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttioåtta procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalen
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

derår, dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan;

och skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund — — — — — förklaras förverkad.

b) Yad av omförmälda åttioåtta procent återstår skall tillgodokomma de

särskilda länen i förhållande till de belopp, som influtit i automobilskatt

från respektive läns landsbygd, därvid iakttages, att Kalmar läns landstingsområden

betraktas såsom särskilda län.

2 mom. Av återstående tolv procent må ett belopp, motsvarande högst

en halv procent av landsbygdens andel av skattemedlen, enligt Konungens

förordnande användas till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten,

som anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt

användande av ifrågavarande skattemedel, och återstoden mellan länen fördelas

på sätt Konungen förordnar.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

Medan för närvarande bidraget från automobilskattemedel till förbättringsarbeten

i regel utgår med två tredjedelar av de beräknade kostnaderna,

förutsättes nu av departementschefen, att sagda bidrag hädanefter skulle

få bestämmas till högst tre fjärdedelar, där ej Eders Kungl. Maj:t på grund

av särskilda skäl funne högre bidrag böra beviljas. Mot den sålunda ifrågasatta

ändringen av stadgandena i ämnet har riksdagen för sin del intet att

erinra.

Yad därefter angår bidraget av automobilskattemedlen till vägarnas

underhåll må till frågans klarläggande erinras, att det från automobilskattemedel

utgående bidraget för vägunderhållet till vägdistrikt, där underhållet

övertagits av vägkassan, vid 1928 års riksdag höjdes från 20 till

25 procent. Detta höjda bidrag utgår å 1928 års kostnader för underhåll.

Av Eders Kungl. Maj:t har nu föreslagits en höjning av sagda bidrag till 30

procent, att utgå å kostnaderna för 1929 års underhåll. Efter vad riksdagens

vederbörande utskott inhämtat, kunna — enligt verkställda överslagsberäkningar

— de totala vägunderhållskostnaderna under 1929 ej väntas understiga

37.5 miljoner kronor, varav högst 1.6 miljoner kronor skulle falla å de

33 av landets 379 vägdistrikt, vilkas vägkassor ej ännu övertagit vägunderhållet.

Kostnaderna för underhållet inom övriga 346 distrikt har under 1929

beräknats uppgå till i runt tal 36 miljoner kronor, varav enligt Eders

Kungl. Maj:ts förslag 30 procent skulle utgå av de under budgetåret 1929/

1930 inflytande automobilskattemedlen med sammanlagt 10,800,000 kronor

Att man vid beräkningen av kostnaderna för bestridandet av det ordinarie

30-procentsbidraget enligt väglagen — av vilket hälften numera utgår

av automobilskattemedel — kunnat utgå från samma totalsiffra av 36,000,000

kronor, oaktat dylikt bidrag skall tilldelas även distrikt med naturaunder
-

■ 36,000,000).

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

9

håll, beror därpå, att nämnda bidrag ej skall räknas på 1929 års utan på

1928 års underhållskostnader, vilka totaliter beräknats till allenast 36,000,000

kronor mot såsom njss nämnts cirka 37,500,000 kronor för 1929.

Automobiltrafikens utveckling har som bekant nödvändiggjort en genomgripande

omdaning av hela vårt vägväsen med därav följande ökade bördor

för de väghållningsskyldiga. Särskilt tyngande äro de alltjämt stegrade kostnaderna

för vägarnas underhåll. Att automobiltrafiken bär en alltför ringa del

av de nuvarande underhållskostnaderna, lärer vara tämligen allmänt erkänt.

Enligt vad som vid trafikräkningar utrönts, borde automobiltrafiken rättvisligen

svara för den ojämförligt största delen av nämnda kostnader, sannolikt

minst 75 % och inom en nära framtid inemot 90 %, medan i verkligheten

automobilväsendets bidrag till underhållet för närvarande utgör allenast

40 % (hälften av det ordinarie 30-procentsbidraget samt 25 procents extra

bidrag till vägdistrikt, där vägkassorna helt övertagit underhållet).

Riksdagen måste för sin del finna goda skäl tala för en höjning av det extra

underhållsbidraget från nuvarande 25 till 40 procent. Inräknat den hälft av det

ordinarie bidraget, som täckes av sagda medel — eller alltså 15 % — skulle

dock automobiltrafikens bidrag till underhållet komma att uppgå till allenast

55 %. Riksdagen förbiser ej den minskning i förbättringsarbetenas anpart

av automobilskattemedlen, som härigenom inträder. Utan att underskatta

värdet av nu över hela landet pågående livliga arbete med vägarnas förstärkning

jämte rätnings- och utvidgningsåtgärder av olika slag, vill dock

riksdagen erinra om de ökade bördor, detta inneburit för de enskilda vägdistrikten.

I ej ringa utsträckning hava vägkassorna blivit så ekonomiskt

betungade, att svårigheter föreligga för igångsättande av ytterligare förbättringsarbeten,

hur önskvärda dylika än vore och även om statsbidrag härför

kan påräknas med ökat belopp. Under alla förhållanden lärer med fog

kunna göras gällande, att vägväsendets av en alltjämt tillväxande automobiltrafik

föranledda hastiga utveckling ej längre får ske på bekostnad av de

väghållningsskyldiges berättigade krav att erhålla vederbörlig anpart av

själva underhållskostnaderna ersatt.

Eiksdagen får anmäla, att riksdagen dels till förbättring och underhåll av

för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra förslagsanslag av 29,280,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel;
dels

ock godkänt följande

»Förslag
till
F

ö r o r d n i 11 g

om lindrad lydelse av 3 § 1 inom. i förordningen den 28 maj 1926 (nr 161)

om fördelningen av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. i förordningen den 28 maj 1926

om fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande

ändrade lydelse:

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

3§.

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med fyrtio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och

skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad,

som icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund —--förklaras förverkad.

b) Vad av--— särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1929/1930 influtna automobilskattemedel.»

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 18) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet m. m., nu

5.250.000 kronor, med 150,000 kronor till 5,400,000 kronor.

Riksdagen har ej funnit anledning till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, vilket innebär, att hälften av kostnaderna för det ordinarie

vägunderliållsbidraget i likhet vad för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929

ägt rum bestrides av automobilskattemedel.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förevarande förslag höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till

vägunderhållet på landet m. m., nu 5,250,000 kronor, med 150,000 kronor till

5.400.000 kronor.

17:o) I anslutning till vad under nästföregående punkt anförts, har riksdagen,

i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag, höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ytterligare bidrag till vägunderhållet på landet m. m., att direkt

utgå av automobilskattemedel, nu 5,250,000 kronor, med 150,000 kronor till

5,400,000 kronor.

18:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 20) har riksdagen

för bestridande av statsverkets andel i kostnaden för vägdelningar för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 2,000 kronor.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 22) har riksdagen

till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts (punkt 22) framställda förslag

har riksdagen till hamn- och farledsundersökningar för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor.

21:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 23 framställda förslag

har riksdagen för statens fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra reservationsanslag av 290,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen dels medgiva, att

statens fiskehamn vid Sm ögenholmarna må under de i statsrådsprotokollet

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 11

föreslagna villkor överlåtas å Smögens municipalsamhälle; dels ock för statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

I två inom riksdagen väckta motioner, har hemställts,

i den ena (II: 71), att åtminstone det belopp, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen

för sin de! för ifrågavarande ändamål funnit för närvarande

erforderligt, måtte beviljas och att riksdagen alltså måtte för statsunderstödda

fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag

av 300,000 kronor; samt

i den andra (II: 72), att riksdagen måtte till påbörjande av hamnarbetet

på Ramsö under budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av 100,000 kronor

och att det av departementschefen under punkt 24 i sjätte huvudtiteln äskade

beloppet måtte höjas med 100,000 kronor till 300,000 kronor, samt att statsbidraget

till hamnanläggningen vid Ramsö måtte utgå med 95 procent av

kostnaderna.

Beträffande det motionsvis framställda yrkandet om medels beviljande till

hamnbyggnad vid det i« trakten av Strömstad belägna Ramsö fiskeläge får

riksdagen erinra, att på Västkusten finnes ett stort antal fiskeplatser, där

hamnförhållandena för närvarande synas mycket otillfredsställande. Ett ställ

ningstagande från riksdagens sida till frågan, i vad mån och i vilken ordning

mellan de olika platserna dessa missförhållanden kunna genom statens

medverkan avhjälpas, lärer svårligen kunna ske med mindre förslag härtill

från vederbörande myndigheter föreligger.

Med behjärtande emellertid av de motionsvis framförda kraven på högre

anslag för de statsunderstödda fiskehamnarna har riksdagen ansett, att

ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår bör bestämmas till 250,000

kronor, vilket innebär en höjning med 50,000 kronor i förhållande till Eders

Ivungl. Maj:ts förslag.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om överlåtelse av statens fiskehamn vid

Smögenholmarna har ej givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att statens fiskehamn vid Smögenholmarna må under de i

statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den 4 januari 1929 angivna

villkor överlåtas å Smögens municipalsamhälle;

dels ock för statsunderstödda fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 25 framställda

förslag har riksdagen till handelshamnar och farleder för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 250,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 26) föreslagit riksdagen att för

upprensning av Oxdjupet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 53.900 kronor.

Såvitt av utredningen framgår, utgöra de tidigare vid Oxdjupet av militära

skäl utförda försänkningarna ett hinder för den allmänna sjöfarten. Med hänsyn

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

härtill har riksdagen ej velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag om

medels anvisande för erforderlig upprensning av farleden.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för upprensning av Oxdjupet

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 53,900

kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 27) har riks
dagen

till underhåll av fiskehamnar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor.

V ägtrafikväsendet.

26: o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 28 framställda

förslag har riksdagen höjt det ordinarie reservationsanslaget till bidrag till

vissa lcommunikationsändamål, nu 20,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000

kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riks
dagen

minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skjutsentreprenader,

nu 170,000 kronor, med 100,000 kronor till 70,000 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 30) har riks
dagen

till bestridande av utgifter för registrering av automobiler m. m. för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 20,000 kronor.

Byggnadsväsendet.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) har riks
dagen

till upprätthållande av byggnadsstyrelsens verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 90,700 kronor.

30:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för utredningar

rörande tillämnade byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagen, som ansett ifrågavarande anslagsbelopp böra begränsas till

15.000 kronor, får anmäla, att riksdagen för utredningar rörande tillämnade

byggnadsföretag m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor.

31:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts under punkt 35 framställda förslag

har riksdagen till avlöning av länsarkitekter för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra anslag av 57,000 kronor.

32:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, nu 500,000

kronor, med 25,000 kronor till 525,000 kronor.

Riksdagen, som ansett att för ifrågavarande ändamål böra, i enlighet med

Eders Kungl. Maj:ts förslag, beviljas de båda av byggnadsstyrelsen begärda

anslagen, nämligen ett ordinarie å 525,000 kronor samt ett extra anslag å

800.000 kronor, får under nu förevarande punkt anmäla, att riksdagen höjt

det ordinarie reservationsanslaget till byggnader och reparationer, nu 500,000

kronor, med 25,000 kronor till 525,000 kronor.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

33:o) Under åberopande av vad som anförts under nästföregående punkt,

får riksdagen anmäla, att riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag

(punkt 37) till förstärkning av reservationsanslaget till byggnader och

reparationer för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 800.000

kronor.

34:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 38) föreslagit riksdagen att för restaurering

av rikssalen å Stockholms slott m. in. för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 118,000 kronor.

Med hänsyn till utredningen i ärendet har riksdagen bifallit det framlagda

förslaget om rikssalens restaurering.

Riksdagen har ej heller velat motsätta sig, att ett belopp av 15,(XX) kronor

ställes till förfogande för anordningar inom slottsbyggnaden för utställning

av fynd m. in., gjorda i samband med grävningar under slottet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för restaurering av rikssalen å

Stockholms slott m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 118,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att för utredningar

rörande ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet

södra i Stockholm m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

Vid sin prövning av förevarande ärende har riksdagen kommit till den

uppfattningen, att i samband med den förutsatta avvecklingen av statens

nuvarande lokalförhyrning i Auditorium en ny ämbetsbyggnad lämpligen

bör uppföras å ovannämnda staten tillhöriga tomter i kvarteret Grönlandet

södra (belägna i kvarterets östra del intill Yallingatan, Holländargatan och

Adolf Fredriks kyrkogata).

Riksdagen har ansett sig böra bevilja medel till ifrågavarande utredningar,

vilkas företagande även lärer vara motiverat ur synpunkten av att den

synnerligen värdefulla tomtmark, varom här är fråga, må få eu rationell

användning.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen för utredningar

rörande ämbetsbyggnad å tomterna nr 8 och 9 i kvarteret Grönlandet

södra i Stockholm m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 40) har riksdagen

för konservering sarbeten å Bohus fästningsruin för budgetåret 1929 1930 anvisat

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) och under

uppmärksammande att ifrågavarande anslag utgör återstoden av vad som

enligt en av 1928 års riksdag godkänd plan bör för ändamålet anvisas, har

riksdagen för uppförande av nybyggnad för lantmäter ikontor et i Kopparbergs

län samt för iordning sställande av kontorets nuvarande lokaler för länsstyrelsen

i nämnda län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 166,500 kronor.

38:o) Med bifall till Eders Kungl. Ma j ds förslag (punkt 42) har riksdagen

dels bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att godkänna det i statsrådsprotokollet

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 6 A.

över kommunikationsärenden den 4 januari 1929 förordade förslag till avtal

med Härnösands stad rörande byte av mark m. m.; dels ock till beredande av

bostad åt landshövdingen i Västernorrlands län för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 2,250 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att för omocli

tillbyggnad av residensbyggnaden i Östersund för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Betänksamhet måste självfallet hysas mot att på lokalförbättringar inom

ifrågavarande länsresidens nedlägga ett så betydande belopp som 330,000

kronor, vartill komma andra reparationsarbeten för ett beräknat belopp av

28,000 kronor.

Att de nuvarande lokalerna äro otillräckliga för länsstyrelsens behov synes

emellertid ådagalagt. Detta har bland annat vitsordats av 1926 års statsrevisorer,

som framhållit nödvändigheten av snara åtgärder för att åstadkomma

förbättring av länsstyrelsens nuvarande lokalförhållanden. Med hänsyn härtill

har riksdagen ej velat motsätta sig ett genomförande av den av departementschefen

framlagda om- och tillbyggnad splanen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för om- och tillbyggnad av residensbyggnaden

i Östersund för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor.

40:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att för nybyggnad

för lantmäterikontoret i Norrbottens län för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Under uppmärksammande av vad departementschefen i ärendet anfört,

har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för nybyggnad för lantmäterikontoret

i Norrbottens län för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 80,000 kronor.

Diverse.

41 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen

för beredande av ersättning åt statens järnvägar för av Eders Kungl.

Maj:t medgivna lindringar i befordringsavgifterna för vissa resor för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 15,000 kronor.

42:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen

såsom bidrag till utgivande genom Svenska brandskyddsföreningen av tidskriften

»Brandskydd» för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 1,000

kronor.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen

som bidrag till utgivande genom Svenska brandkårernas riksförbund av

»Tidskrift för landsbygdens brandväsen» för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra anslag av 1,000 kronor.

44:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att i avbidan

på den proposition, som kunde komma att avlåtas i ämnet, såsom bidrag

till kostnaderna för upprättande av en regionplan för Stockholm med om
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 6 A. 15

givningar för budgetåret 1929/1930 beräkna ett extra reservationsanslag

av 19,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i till riksdagen den 1 februari 1929

avlåten proposition (nr 49) under åberopande av statsrådsprotokollet över

kommumkationsärenden för samma dag föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till kostnaderna för upprättande av en regionplan för Stockholm med

omgivningar bevilja ett belopp av 57,000 kronor samt därav för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 19,000 kronor.

Under uppmärksammande av vad departementschefen i ärendet anfört,

har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen med bifall till förevarande proposition

såsom bidrag till kostnaderna för upprättande av en regionplan för

Stockholm med omgivningar beviljat ett belopp av 57,000 kronor samt därav

för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp

av 19,000 kronor.

45:°) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 49), har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till postavgifter för tjänstebrev och

dylika försändelser, nu 3,600,000 kronor, med 250,000 kronor till 3 850 000

kronor.

46:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 50) rörande det ordinarie

förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles

under riksdagen anmäla sitt beslut.

47:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen

minskat det ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, nu 40,000 kronor, med 10,000 kronor till 30,000 kronor.

48:°) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår aro uppförda under sjätte huvudtiteln, har någon ändring icke föreslagits.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten förbudgetåret 1929/1930

uppfört samtliga de ordinarie anslag under sjätte huvudtiteln, vilka icke

här ovan blivit särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 9 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.