Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1929-04-26 · 120 sidor, varav 115 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,3 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 115 av 120 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 26 april 1929.

Godkänd av andra kammaren den 26 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga

beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 4 januari 1929 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1929/1930 har Eders

Kungl. Maj:t i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma dag)

föreslagit riksdagen att till bestridande av kostnaderna inom ecklesiastikdepartementet

för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna inom ecklesiastikdepartementet

för ökad föredragning i regeringsrätten för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 2) föreslagit riksdagen att

dels med uteslutande ur staten för riksarkivet av en där upptagen

registratorstjänst i lönegraden B 21 — därstädes i stället uppföra ytterligare

en andre arkivarietjänst i samma lönegrad;

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 8 A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till riksarkivet med oförändrat belopp 167,800 kronor.

Nu gällande stat för riksarkivet upptager i lönegraden B 21 fyra andre

arkivarier och en registrator. Registratorstjänsten inrättades från och med

år 1910 i avsikt att till en ordinarie tjänsteman sammanföra de förut mellan

ett flertal befattningshavare fördelade expeditionsgöromålen. Såsom skäl för

den nu föreslagna förändringen har åberopats, att nyssnämnda ordning icke

kunnat så, som avsett varit, förverkligas, i det att på grund av expeditionsgöromålens

starka ökning och andra förhållanden de uppgifter, som från

början knutits till registratorstjänsten, numera måst utskiftas på flera personer.

De expeditionsgöromål, som för närvarande vore uppdragna åt registratorn,

vore till sin art icke väsentligt olika de uppgifter, som åvilade

vissa andra tjänstemän inom arkivet. Vidare har framhållits, att tjänstgöringen

såsom registrator i riksarkivet i avseende å vetenskapliga förutsättningar

och utbildning vore av helt annorlunda krävande art än registratorstjänsten

hos flertalet andra statsmyndigheter, och riksarkivet hade också''måst

fordra enahanda vetenskapliga skolning hos registratorn som hos en andre

arkivarie. Den nu föreslagna åtgärden skulle möjliggöra ett mera rationellt

utnyttjande av arbetskrafterna.

Riksdagen har icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter mot den

ifrågasatta förändringen med tanke på att densamma skulle kunna i framtiden

giva anledning till nya krav på inrättande av en särskild registratorstjänst.

De angivna skälen för ändringen synas emellertid i och för sig bärande,

varför riksdagen icke velat ställa sig avvisande mot förslaget. Därvid

förutsätter emellertid riksdagen, att registratorsgöromålen skola jämväl hädanefter

kunna fördelas på olika förefintliga arbetskrafter, så att icke anspråk

på inrättande av en särskild befattning för dessa göromåls skötande skola

behöva framkomma.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels — med uteslutande ur staten för riksarkivet av en där upptagen registratorstjänst

i lönegraden B 21 — därstädes i stället uppfört ytterligare

en andre arkivarietjänst i samma lönegrad;

dels och i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till riksarkivet med oförändrat belopp 167,800 kronor.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 3) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av

expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 4,000 kronor.

4:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 4) föreslagit riksdagen att

dels förklara, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, skall

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 3

från och med den 1 juli 1929 äga tillämpning å befattningshavare vid länsarkivet

i Östersund;

dels bestämma antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven på följande

sätt:

Befattningar Lönegrad

4 landsarkivarier...........................B 26

1 länsarkivarie.............................B 22

1 andre arkivarie...........................B21

4 expeditionsvakter......................... B 5;

dels fastställa av departementschefen i statsrådsprotokollet förordat förslag

till ordinarie avlöningsstat för länsarkivet i Östersund;

dels förklara, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari 1921

nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen

för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar gälla även beträffande

ifrågavarande länsarkiv;

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det

ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven och det ordinarie reservationsanslaget

till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven —

uppföra

ej mindre under rubriken »Landsarkiven m. m.» ett ordinarie förslagsanslag

av 101,800 kronor

än även under rubriken »Inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven

m. m.» ett ordinarie reservationsanslag av 1,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels förklarat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 juli 1929 äga tillämpning å befattningshavare vid

länsarkivet i Östersund;

dels bestämt antalet ordinarie befattningar vid landsarkiven på föl
-

jande sätt:

Befattningar Lönegrad

4 landsarkivarier...........................B 26

1 länsarkivarie ............................ B 22

1 andre arkivarie ..........................B21

4 expeditionsvakter......................... B 5;

dels fastställt följande avlöningsstat för länsarkivet i Östersund:

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag. . kronor 7,700: —

Vikariatsersättningar, förslagsanslag................ » 600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. . . . » 5,500: —

Summa kronor 13,800: —

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels förklarat, att de av riksdagen i dess skrivelse den 22 februari 1921

nr 55 lämnade medgivanden i anledning av den då beslutade löneregleringen

för statsdepartement med flera verk må i tillämpliga delar gälla

även beträffande ifrågavarande länsarkiv;

dels under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie

förslagsanslaget till landsarkiven och det ordinarie reservationsanslaget

till inköp av arkivalier och tryckta arbeten för landsarkiven — uppfört

ej mindre under rubriken »Landsarkiven m. m.» ett ordinarie förslagsanslag

av 101,800 kronor; än även under rubriken: »Inköp av arkivalier och tryckta

arbeten för landsarkiven m. m.» ett ordinarie reservationsanslag av 1,800 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att av det utav 1928

års riksdag för uppförande, i huvudsaklig överensstämmelse med företedda,

av byggnadsstyrelsen uppgjorda ritningar, av en nybyggnad inrymmande

lokaler dels för ett till Östersund förlagt länsarkiv för Jämtlands län, dels

ock för lantmäterikontoret i samma län beviljade anslaget av 325,000 kronor

för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden

18,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för uppförande, i huvudsaklig

överensstämmelse med företedda, av byggnadsstyrelsen uppgjorda

ritningar, av en nybyggnad inrymmande lokaler dels för ett till Östersund

förlagt länsarkiv för Jämtlands län, dels ock för lantmäterikontoret i samma

län beviljade anslaget av 325,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom

extra reservationsanslag anvisat återstoden, 18,500 kronor.

6:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 6) föreslagit riksdagen att, med uteslutande

ur personalstaten för kungl. biblioteket av 4 expeditionsvakter med placering

i lönegraden B 5, där uppföra 1 maskinist med placering i lönegraden

B 7 och 3 expeditionsvakter med placering i lönegraden B 5.

Då kungl. bibliotekets personalförhållanden ännu icke varit föremål för

undersökning i samband med den pågående besparingsutredningen, har riksdagen

icke ansett lämpligt, att en ändring i bibliotekets stat av det slag,

varom här är fråga, nu företages.

Riksdagen får därför anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag

icke vunnit riksdagens bifall.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att

dels öka den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten:

Böcker, inköp och inbindning, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till

80,000 kronor,

dels och för budgetåret 1929/1930 anvisa till bokinköp och bokbindning

för kungl. biblioteket ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor samt till

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

o

täckande av kostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets referensbibliotek

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

I fråga om det extra reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning

innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att det nu för samma ändamål utgående

extra anslaget skulle för budgetåret 1929/1930 höjas från 20,000 kronor till

40,000 kronor för att bereda biblioteket möjlighet att gälda inneliggande

obetalda räkningar å särskilt bokinköp men även bindningskostnader. Enligt

vad riksbibliotekarien upplyst, återstå från budgetåret 1927/1928 dylika

oguldna räkningar å omkring 20,000 kronor, och riksbibliotekarien har beräknat,

att skuldsumman vid utgången av budgetåret 1928/1929 skall hava

vuxit till minst 50,000 kronor. Riksbibliotekarien har därför hemställt, att

utöver det vanliga extra anslaget å 20,000 kronor ett extra anslag av 50,000

kronor måtte beviljas för täckande av berörda brist. Denna hemställan har

departementschefen ansett sig icke kunna tillmötesgå i vidare mån än som

ovan nämnts.

Riksdagen har funnit tillräckliga skäl anförda för den föreslagna ökningen

av den ordinarie anslagsposten till böcker, inköp och inbindning och har

därför bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vad angår den omtalade bristen i utgiftsposten för bokinköp och bindning,

synes det riksdagen anmärkningsvärt, att biblioteket på detta sätt ansett

sig kunna överskrida ramen för de av riksdagen för ändamålet beviljade

anslagsmedlen, och vill uttala sin förväntan, att berörda utgifter för framtiden

hållas inom de genom riksdagens beslut utstakade gränserna. Med

hänsyn till föreliggande omständigheter har riksdagen emellertid ansett medel

böra ställas till förfogande för täckande av berörda brist i den utsträckning,

som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits, alltså med ett belopp av 20,000 kronor,

men finner ej lämpligt, att sistnämnda belopp sammanföres med det extra

reservationsanslaget till bokinköp och bokbindning. Enligt riksdagens mening

bör det till bristens täckande avsedda beloppet uppföras såsom ett särskilt

extra anslag i riksstaten för budgetåret 1929/1930. Vid sådant förhållande

skulle det nu utgående extra reservationsanslaget å 20,000 kronor

till bokinköp och bokbindning vid kungl. biblioteket bibehållas oförändrat

för budgetåret 1929/1930.

Eders Kungl. Maj:ts förslag om ett extra reservationsanslag å 8,000 kronor

till täckande av vissa engångskostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets

referensbibliotek har icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

ökat den i staten för kungl. biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,

inköp och inbindning, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till 80,000

kronor,

dels till bokinköp och bokbindning för kungl. biblioteket anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor,

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till täckande av brist i kungl. bibliotekets medel till bokinköp och

bokbindning anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 20,000

kronor,

dels ock till täckande av kostnader för utvidgning av kungl. bibliotekets

referensbibliotek anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

Med anledning härav har riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget

till kungl. biblioteket, nu 248,200 kronor, med 10,000 kronor till 258,200

kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 8) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl.

bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag

av 11,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket, enligt av Kungl. Maj:t meddelade

bestämmelser, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 29,000

kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag men vill

därjämte uttala önskvärdheten av att till det anslagsäskande, som kan för

frågavarande ändamål komma att göras hos nästkommande riksdag, må

fogas en överskådlig redogörelse för omfattningen av de hittills verkställda

katalogiseringsarbetena av olika slag ävensom en sådan plan för arbetenas

fortsatta bedrivande, att det må bliva möjligt att därav bedöma, för huru

lång tid framåt och i vilken utsträckning anslag för berörda ändamål

ytterligare kan vara erforderligt.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten

inom kungl. biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag

av 29,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 43:e årgång, omfattande år 1928,

samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 44:e årgång,

omfattande år 1929, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 5,000 kronor, att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade

föreskrifter;

dels ock till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916—1925, bevilja ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får förty

anmäla, att riksdagen

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

7

dels till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga bibliotek

gemensamma accessionskatalogens 43:e årgång, omfattande år 1928,

samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 44:e årgång,

omfattande år 1929, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

5,000 kronor att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter;
dels

och till redigering av ett tioårsregister till nämnda accessionskatalogs

31:a—40:e årgångar, omfattande åren 1916/1925, beviljat för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

ll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att

dels höja den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket

i Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,060

kronor, med 240 kronor till 3,300 kronor,

dels ock höja det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping

med rubrik Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,060 kronor,

med 240 kronor till 13,300 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket

i Linköping ingående anslagsposten arvode till amanuens, nu 3,060

kronor, med 240 kronor till 3,300 kronor,

dels och höjt det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping

med rubrik Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,060 kronor,

med 240 kronor till 13,300 kronor.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1929/1930 anvisat

dels till förstärkning av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp,

inbindning och vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping

ett extra anslag av 2,000 kronor,

dels ock till vissa konserveringsarbeten vid samma bibliotek ett extra reservationsanslag

av 3,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 13) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå under

de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Den° i statsrådsprotokollet intagna staten för biblioteket för budgetåret

1929/1930 slutar å en utgiftssumma av 9,800 kronor. Härav utgöra allenast

2,200 kronor kostnader för böcker och tidskrifter samt bokbindning; återstoden,

7,600 kronor, avser utgifter, som kunna betecknas såsom rena för
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

valtningskostnader. Riksdagen har icke kunnat undgå att finna dessa senare

kostnader höga i förhållande till bibliotekets omfattning. Enligt riksdagens

mening borde en undersökning verkställas, om ej detta bibliotek lämpligen

kunde förenas med annat inom huvudstaden beläget större bibliotek, varigenom

bland annat den fördelen kunde vinnas, att administrationsutgifterna

för biblioteket skulle kunna nedbringas. Riksdagen har visserligen uppmärksammat,

att bibliotekets årsanslag från Stockholms stad utgör allenast

2,300 kronor, under det att staten under de senare åren bidragit med mer

än det dubbla beloppet årligen, men har likväl i överensstämmelse med

Eders Kungl. Maj:ts förslag ansett sig böra bevilja fortsatt anslag till bibliotekets

verksamhet med oförändrat belopp för budgetåret 1929/1930.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag, såsom bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor

att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning

åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

15:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 15) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande ur personalstaten för nationalmuseum av 1 förste

expeditionsvakt (tekniskt biträde vid handtecknings- och gravyravdelningen)

med placering i lönegraden B 7 — därstädes i stället uppföra 1 restaurator

med placering i lönegraden B 10,

dels ock uppföra det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseet med

oförändrat belopp, 154,200 kronor.

På enahanda skäl, som av riksdagen under punkten 6:o här ovan anförts

beträffande en ifrågasatt ändring i kungl. bibliotekets stat, har riksdagen

funnit sig icke kunna bifalla det av Eders Kungl. Maj:t nu framlagda förslaget.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag om förändring av en förste expeditionsvaktstjänst

vid nationalmuseet till en restauratorstjänst,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till nationalmuseet med oförändrat belopp, 154,200 kronor.

16:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 16) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 14,800 kronor.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Ifrågavarande anslag utgår för innevarande budgetår med ett belopp av

12,800 kronor.

Det har visat sig nödvändigt att dela på den arbetsbörda, som faller på

föreståndaren för avdelningen för måleri och skulptur, och lägga handhavandet

av frågor rörande nutidskonst på den av intendenterna, som därtill ansetts

hava de bästa förutsättningarna. Denne intendent, som sålunda har

sig anförtrott värvet att svara för museets ställning till den moderna konsten,

kan enligt departementschefens mening numera icke rimligen samtidigt

leda och förestå den avdelning, för vilken han ursprungligen varit

avsedd och för vilken han formellt har att bära ansvaret, nämligen den

omfattande och av ständiga forskningsbesök frekventerade handteckningsoch

gravyravdelningen. Han har på grund härav befunnits vara i behov

av en mera effektiv hjälp än den, som kan lämnas endast av en tjänsteman

i amanuens ställning. Den tjänsteman, som sålunda kräves såsom biträde

åt intendenten, skulle hava att svara för den synnerligen omfattande samlingen

av äldre grafik och handteckningar, just den avdelning, som oupphörligt

är föremål för studier av konstforskare, arkitekter m. fl. Departementschefen

föreslår nu, att det extra anslaget å 12,800 kronor ökas med

2.000 kronor till 14,800 kronor, samt att Eders Kungl. Maj:t skulle äga bestämma,

att nämnda 2,000 kronor skulle utgå såsom lönetillägg åt den

amanuens vid museets handtecknings- och gravyrsamling, som förordnades

att förestå denna avdelnings samlingar av äldre handteckningar och gravyrer.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till förstärkning av arbetskrafterna vid nationalmuseet

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 14,800

kronor.

17:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 17) föreslagit riksdagen att till

täckande av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande

verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

7.000 kronor att utgå enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäl föreskriva.

För nu löpande budgetår utgår för ifrågavarande ändamål ett anslag av

5.000 kronor. Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslagets

ökande till 7,000 kronor men förutsätter därvid, att anslagsökningen

kommer till användning för de för verksamhetens syfte särskilt betydelsefulla

vandringsutställningarna.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag, till täckande av utgifter för nationalmuseets depositionsavdelnings

konstbildande verksamhet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

reservationsanslag av 7,000 kronor att utgå enligt de närmare grunder, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

18:o) I enlighet med Eders Knngl. Maj:ts förslag (punkt 18) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och transport

av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,500 kronor.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom extra reservationsanslag

för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

20:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Drottningholms slott för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor att

utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar

å Drottningholms slott för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

reservationsanslag av 12,000 kronor, att utgå efter de grunder, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma.

21:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 22) föreslagit riksdagen att till ändringsarbeten

i nationalmuseibyggnaden i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 13,700 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj :ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till ändringsarbeten i nationalmuseibyggnaden i

huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av

13,700 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för tryckning av kataloger och vägledningar

över nationalmuseets samlingar för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor.

Riksdagen, som uppmärksammat, att museet häftar i skuld för redan utgivna

kataloger med ett belopp av 5,600 kronor, samt att ytterligare omfattande

och kostbara katalogarbeten planerats, anser visserligen, att ifrågavarande

sida av museets verksamhet är av betydelse, men kan dock icke

underlåta att framhålla angelägenheten av att verksamheten hålles inom

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

11

3ådana gränser, att kostnaderna för densamma såsom regel kunna gäldas av

influtna medel vid försäljning av katalogverk m. m., så att icke krav på

särskilda statsanslag för ändamålet skola behöva framkomma. Under nu

föreliggande förhållanden har riksdagen emellertid icke velat motsätta sig

Eders Kungl. Maj:ts förslag utan får anmäla, att riksdagen till bestridande

av kostnaderna för tryckning av kataloger och vägledningar över nationalmuseets

samlingar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

23:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 24) föreslagit riksdagen att

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare i livrustkammaren på

följande sätt:

Befattning. Lönegrad.

1 föreståndare...........................B27

1 tekniskt biträde (livrustmästare).............BIO

3 expeditionsvakter........................B 5

dels medgiva, att vad riksdagen 1926 beslutat beträffande tillämpning av

avlöningsreglementet för chefen för livrustkammaren skall i tillämpliga delar

även hava avseende å övriga ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren,

dels godkänna följande stat för livrustkammaren att tillämpas från och

med budgetåret 1929/1930:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.....................kronor 24,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag........ » 13,800: —

Summa kronor 37,800: —

dels ock under riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av därstädes

under rubrik Livrustkammaren, avlöningar uppfört ordinarie förslagsanslag

å 11,000 kronor — under rubrik Livrustkammaren, avlöningar m. m.

uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 37,800 kronor.

I proposition till 1926 års riksdag föreslog Eders Kungl. Maj:t, att avlöningsreglementet

för befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk,

tillhörande den civila statsförvaltningen, skulle från och med den 1 juli 1926

förklaras äga tillämpning å föreståndaren för livrustkammaren. Föreståndaren

hade hemställt, att kostnaden för den direkta vården av livrustkammarens

samlingar skulle upptagas på ordinarie stat. Statskontoret, som

yttrat sig i ärendet, hade emellertid avstyrkt detta förslag under framhållande,

att en samling av så relativt liten omfattning som livrustkammaren

knappast kunde komma att fortvara såsom fristående institution, utan

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att det finge anses sannolikt, att densamma komme att förr eller senare,

när förhållandena så medgåve, sammanföras med någon annan liknande

samling, exempelvis med samlingarna i statens historiska museum. Med hänsyn

till ovissheten beträffande det framtida ordnandet av denna fråga borde

anslagen icke uppföras å ordinarie stat.

Departementschefen ansåg en reglering och ett ordnande av avlöningsoch

anslagsförhållandena vid livrustkammaren i hög grad önskliga, men

hade icke kunnat undgå att taga intryck av den utav statskontoret i frågan

hävdade uppfattningen. Han framhöll, att spörsmålet om livrustkammarens

ställning i en blivande museiorganisation vore en fråga av rätt komplicerad

beskaffenhet, och det syntes honom icke lämpligt att försvåra densammas

lösning genom fastknytande av de härför utgående anslagen till ordinarie

stat. I en punkt ansåg dock departementschefen icke ett föregripande av detta

spörsmål kunna tänkas, nämligen i avseende å föreståndarens ställning, och

han föreslog därför, att dennes befattning skulle uppföras å ordinarie stat

men övriga avlöningar och anslag tills vidare utgå å extra stat.

Eders Kungl. Maj ds i enlighet härmed framlagda förslag bifölls av riksdagen,

som under rubrik Livrustkammaren till avlöningar uppförde ett ordinarie

förslagsanslag av 11,000 kronor, varjämte för budgetåret 1926/1927 anvisades

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 23,900 kronor att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t angivna

grunder. Riksdagen anförde därvid bland annat, att riksdagen delade

den av departementschefen hävdade uppfattningen i fråga om uppförande av

institutionens anslag å ordinarie stat. Jämväl under de härefter följande

budgetåren hava livrustkammarens avlöningsförhållanden varit ordnade på

enahanda sätt. I riksstaten för budgetåret 1928/1929 är sålunda det ordinarie

förslagsanslaget till livrustkammaren: avlöningar uppfört med oförändrat

belopp, 11,000 kronor, varjämte riksdagen för sagda budgetår anvisat

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

ett extra anslag av 24,430 kronor att utgå efter av Eders Kungl. Maj:t

angivna grunder.

Sistnämnda anslag skall enligt Eders Kungl. Maj ds föreskrift användas till

följande ändamål.

Avlöning till ett tekniskt biträde (livrustmästare)........kronor 3,486: —

» » » kvinnligt tekniskt biträde (åldfru)...... » 3,000: —

» » 4 vaktmästare....................... * 9,924: —

> »en amanuens........................ * 6,048:

Ersättning till extra vakter och tillfällig arbetshjälp..... » 1,200: —

Till avlöningsförliöjningar........................ »

Eders Kungl. Maj ds nu föreliggande förslag innebär, att samtliga avlöningsmedel

till livrustkammaren skulle upptagas såsom ordinarie anslag. Vidare

skulle å ordinarie stat uppföras de befattningshavare, vilka — oavsett om

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

13

livrustkammaren sammanföres med annan statsinstitution eller ej — anses

erforderliga för samlingarnas behöriga vidmakthållande.

Riksdagen kan för sin del icke finna, att, sedan vid 1926 års riksdag frågan

om uppförande av livrustkammarens anslag å ordinarie stat var föremål

för prövning, någon omständighet inträffat, som kan giva säkrare hållpunkter

för bedömande av livrustkammarens definitiva ställning i museiorganisationen

och sålunda föranleda riksdagen att frångå sin då intagna

ståndpunkt. Då ett godkännande av Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag

otvivelaktigt skulle i viss mån kunna binda riksdagen vid dess slutliga ställningstagande

till sistberörda spörsmål, anser sig riksdagen icke kunna bifalla

förslaget. Vid sådant förhållande har riksdagen beslutat, att de till

livrustkammaren nu utgående avlöningsanslagen skola bibehållas oförändrade

för nästkommande budgetår, och får alltså anmäla, att riksdagen, med avslag

å Eders Kungl. Majts förslag,

dels uppfört det i riksstaten under rubriken: Livrustkammaren, avlöningar

upptagna ordinarie förslagsanslaget med oförändrad beteckning och

oförändrat belopp, 11,000 kronor,

dels och till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 24,430

kronor att utgå efter de grunder, som Eders Kungl. Maj :t kan finna skäligt

föreskriva.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 25) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll

och vård av livrustkammarens samlingar anvisat för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

25:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 27) föreslagit riksdagen höja den i

den nuvarande ordinarie staten för naturhistoriska riksmuseet ingående

anslagsposten: Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,600

kronor, med 200 kronor till 12,800 kronor,

samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med

rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,450

kronor, med 200 kronor till 229,650 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen höjt den i den nuvarande ordinarie staten

för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten: Avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare, nu 12,600 kronor, med 200 kronor till 12,800

kronor samt förty ökat det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet

med rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu

229,450 kronor, med 200 kronor till 229,650 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

26:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde

vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 30) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt biträde

för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets

evertebratavdelning för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

4,000 kronor.

29:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 31) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt

en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 32) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp för

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning av instrument och

museiskåp anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

31:o) Sedan 1927 års riksdag till förvärv och kemisk analys av mineral

från Långbans gruva i Värmland beviljat ett belopp av 6,000 kronor och

därav för vart och ett av budgetåren 1927/1929 anvisat såsom extra reservationsanslag

2,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majd (punkt 33) föreslagit

riksdagen att av nämnda belopp å 6,000 kronor för budgetåret 1929/1930

såsom extra reservationsanslag anvisa 2,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1927 års riksdag till förvärv

och kemisk analys av mineral från Långbans gruva i Värmland beviljade

beloppet av 6,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisat 2,000 kronor.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 34) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1929/

1930 anvisat

dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 4,000 kronor,

dels oclc till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett

extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

15

33:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 35) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde m. m.

vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Majd kan finna skäl meddela.

34:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för

naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

20.000 kronor samt därav anvisat för budgetåret 1928/1929 såsom extra

reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majd (punkt 36) föreslagit

riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor, för budgetåret

1929/1930 anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till anskaffande av nya skåp

m. m. för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av 1928 års

riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för budgetåret 1929/1930 anvisat

såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

35:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 37) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppvärmning

m. m. av vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska lokaler

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,810 kronor.

36:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 38) föreslagit riksdagen att till naturhistoriska

riksmuseets paleozoologiska och paleobotaniska avdelningar för simning

av fossila växter och djur för anatomiska undersökningar för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 4,500 kronor att utgå med den

fördelning, som av Eders Kungl. Majd bestämmes.

Sedan flera år tillbaka pågå inom båda dessa avdelningar undersökningar

av ifrågavarande material, och arbetet härmed har delvis vunnit understöd

genom anslag ur vetenskapsakademiens Hierta-Retziusfond. Möjligheten

att erhålla ytterligare understöd från denna står emellertid nu icke till

buds. För att kunna fortsätta och avsluta ifrågavarande arbeten erfordras för

det kommande budgetåret 4,500 kronor, så fördelade, att på paleozoologiska

avdelningen skulle komma 2,500 kronor och på paleobotaniska avdelningen

2.000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag men

förutsätter därvid, att ytterligare anspråk på bidrag av statsmedel för nämnda

ändamål icke skola behöva framkomma. Riksdagen får alltså anmäla, att

riksdagen till naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska och paleobotaniska

avdelningar för slipning av fossila växter och djur för anatomiska undersökningar

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,500 kronor

att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 39) föreslagit riksdagen att till ritnings-

och retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoo
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

10 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

logiska avdelning för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor.

Riksdagen har funnit behovet av det begärda extra anslaget styrkt och får

därför anmäla, att riksdagen till ritnings- och retuscheringsarbeten för

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till inlösen för naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning av

de av filosofie kandidaten Lars Romell efterlämnade mykologiska samlingarna

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till inlösen för naturhistoriska riksmuseets

botaniska avdelning av de av filosofie kandidaten Lars Romell

efterlämnade mykologiska samlingarna för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra anslag av 5,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 41) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av den i det ordinarie reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska

riksmuseet ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande

av samlingarna samt till instrument, materiell och inventarier, skrivmaterialier

m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Riksdagen har funnit behovet av det föreslagna förstärkningsanslaget styrkt

och får därför anmäla, att riksdagen till förstärkande av den i det ordinarie

reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska riksmuseet

ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna

samt till instrument, materiell och inventarier, skrivmaterialier m. m.

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av

såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.

ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati som den

i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till

vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen för hudgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå med den fördelning,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

41 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till nordiska

museet för budgetåret 1929/1930 anvisa

dels ett extra anslag av 167,300 kronor att under villkor att en ledamot

i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga

villkor, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till avlönande av befattningshavare

vid museet i huvudsaklig enlighet med vad departementschefen i

statsrådsprotokollet anfört;

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

dels ock för beredande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av dyrtidstdlägg

åt den i en i statsrådsprotokollet (sid. 124) intagen tablå angivna

personal vid nordiska museet ett extra förslagsanslag av 33,000 kronor

att utgå under iakttagande i tillämpliga delar av de grunder, som kunna

varda bestämda beträffande dyrtidstillägg under motsvarande tid åt befattningshavare

i statens nyreglerade verk och enligt de närmare bestämmelser,

som må av Eders Kungl. Maj:t meddelas.

För nu löpande budgetår äro för nordiska museets räkning beviljade följande

anslag nämligen dels till nordiska museet ett extra anslag av 115,450

kronor, dels till tillfällig löneförbättring åt viss nordiska museets personal

ett extra anslag av 14,975 kronor, dels till tillfälliga lönetillägg åt vissa vaktmästare

in. fl. vid nordiska museet ett extra anslag av 3,600 kronor, dels

ock för beredande av dyrtidstillägg åt viss nordiska museets personal ett

extra anslag av 44,000 kronor eller således tillhopa ett belopp av 178,025

kronor.

I jämförelse härmed innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag en ökning av

statsanslagen till museet med 22,275 kronor. Berörda förslag åsyftar genomförandet

av eu lönereglering för museets personal. Denna fråga har tidigare

vai it föremål för riksdagens prövning. Vid 1927 års riksdag framlade

nämligen Eders Kungl. Maj:t i nämnda syfte förslag om beviljande till nordiska

museet av ett extra anslag å 150,000 kronor, varjämte föreslogs anvisande

av ett extra förslagsanslag å 36,000 kronor till dyrtidstillägg åt museets

personal. Detta Eders Kungl. Maj:ts förslag grundade sig på eu av statskontoret

verkställd längre utredning rörande museets anslagsförhållanden, med

stöd av vilken statskontoret ifrågasatt, att statsbidrag måtte beviljas museet med

omkring 75 procent av slutsumman i ett av museet framlagt statförslag.

Departementschefen anslöt sig i stort sett till de av statskontoret verkställda

beräkningarna, varvid han emellertid framhöll, att man genom beslut i den

av statskontoret antydda riktningen ej finge anses hava bundit sig för att

statsbidrag under alla omständigheter borde utgå med 75 procent av avlöningarna.

Riksdagen ställde sig emellertid avvisande till Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Anledningarna härtill voro flera. Dels hade statskontoret utgått från att i

anslaget till museet å 115,450 kronor dyrtidstillägg inginge med 21,000

kronor, under det att, enligt vad museets nämnd meddelat, så icke vore

förhållandet, i det att hela anslaget fullt toges i anspråk för bestridande av

de ordinarie avlöningarna till museets personal. Vidare fann riksdagen det

i statförslaget upptagna antalet befattningshavare synnerligen rikligt tillmätt

i förhållande till den personal, som vore anställd vid motsvarande statsmuseer.

Det nu föreliggande förslaget har föregåtts av ingående ekonomiska utredningar

av nordiska museets nämnd, statskontoret och 1926 års besparingssakkunniga.

Enligt det av nämnden nu framlagda statsförslaget (sid. 105 i

Bihang till rikadagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 8 A. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

statsrådsprotokollet) skulle i statsanslag till avlöningar erfordras 206,994

kronor, vartill skulle komma dyrtidstillägg beräknat såsom för nyreglerade

verk med 28,500 kronor eller tillhopa i runt tal 235,500 kronor. Statskontoret

har, under hänvisning till vad departementschefen uttalat i det till

1927 års riksdag framlagda förslaget, tillstyrkt beviljande av en klumpsumma

av 150,000 kronor, varjämte statskontoret beräknat det för dyrtidstillägg

erforderliga beloppet till 33,000 kronor. Enligt statskontoret mening

borde dessa båda belopp sammanföras i ett anslag å 183,000 kronor. Besparingssakkunniga

hava bland annat anfört följande. Nordiska museet utgjorde

en självständigt arbetande stiftelse, vars stadgar icke vore av Eders

Kungl. Maj:t fastställda. I stiftelsens styrelse inginge en av Eders Kungl. Maj:t

utsedd ledamot men i övrigt toge statliga organ i regel icke någon del i

museets förvaltning. Några bestämda regler för utmätande av det sedan

gammalt till museet utgående huvudanslaget torde icke kunna sägas hava

utbildat sig, utan anslagsbeloppet hade beräknats efter vad som med hänsyn

till museets allmänna ekonomiska läge vid olika tillfällen ansetts skäligt.

Ej heller hade — med visst undantag — särskilda föreskrifter ifråga om

anslagets användande meddelats. Vid beviljandet av de under de senare

åren utgående anslagen för vissa särskilda avlöningsändamål vid museet,

nämligen dyrtidstillägg, tillfällig löneförbättring och tillfälliga lönetillägg,

hade Eders Kungl. Maj:t och riksdagen utgått från bland annat den förutsättningen,

att avlöningarna till museets tjänstemän samt viss vaktmästar- och

eldarpersonal vid museet borde utgå enligt samma grunder, som gällde för

statens befattningshavare vid oreglerade verk. Beträffande beräkningen av

huvudanslaget hade dock med ovan antydda undantag någon specifikation

icke skett. När nu museinämnden ville såsom norm för statsunderstödets

bestämmande uppställa den regeln, att staten borde bidraga med samtliga

avlöningskostnader för de tjänstemän, som upptoges i det av nämnden framlagda

statförslaget, skulle, såvitt de sakkunniga kunnat finna, ett godtagande

härav innebära ett införande av en icke förut från statens sida

erkänd princip. Det förefölle de sakkunniga kunna ur praktiska och principiella

synpunkter mycket starkt ifrågasättas, huruvida staten nu borde

binda sig för att bestrida kostnaderna för en viss bestämd del av museets

organisation. Museet vore för sin ekonomi i betydande omfattning beroende

av resultatet av verksamheten å Skansen. I händelse av en gynnsam utveckling

i ekonomiskt hänseende av denna verksamhet skulle museet, om

statsverket bundit sig för att under alla förhållanden svara för museets löneutgifter,

onekligen kunna komma i en betydligt förmånligare ställning än

de statliga museerna. Sakkunniga hade för sin del kommit till den uppfattningen,

att tillräcklig anledning icke förelåge att nu övergiva det tidigare

tillämpade förfaringssättet att lämna museet understöd av statsmedel med

belopp, som på grund av museets ekonomiska ställning och andra på frågan

inverkande förhållanden kunde anses skäligt. Härvid ansåge de sakkunniga

sig böra tillstyrka, att museet med hänsyn till de ökade utgifter, som komme

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

att åsamkas museet till följd av den av nämnden i utsikt ställda löneregleringen

för museets befattningshavare, komme i åtnjutande av höjt statsbidrag.

I enlighet härmed hava de sakkunniga förordat, att till museet anvisades

ett enda anslag till belopp av 200,000 kronor.

Departementschefen finner det i anslutning till 1927 års riksdags ovan återgivna

uttalande i ämnet vara önskligt, att en fast norm kunde finnas för reglerandet

av den ställning i ekonomiskt hänseende, som museet bör intaga till

staten. Vid övervägande av detta spörsmål och särskilt i betraktande av

den ställning, som tillmätts nordiska museet i den museala riksorganisationen,

har departementschefen funnit skäl tala för att statens understöd

till museet i princip begränsas till att — i den mån så kan befinnas skäligt

vid jämförelse med motsvarande förhållanden vid de egentliga statsinstitutionerna

— omfatta avlöning, inklusive dyrtidstillägg, dels till de i museets

tjänst anställda tjänstemän, vilka tillhöra den grupp befattningshavare som

uppehålla museets verksamhet som museiinstitution och följaktligen utgöra

de vetenskapliga och administrativa krafter, som äro behövliga för den

museala verksamheten, dels till den vaktmästar- och eldarpersonal, som tjänstgör

i museibyggnaden.

I anslutning härtill skulle ett statsanslag till museet till siffran bestämmas

av Eders Kungl. Maj:t och riksdagen, sedan vederbörlig detaljprövning ägt rum

av museets förhandenvarande behov, och till nya tjänsters avlönande skulle

statsmedel icke kunna påräknas, förrän museiledningen härför framlagt sina

skäl och Eders Kungl. Maj:t och riksdagen efter prövning av dessa vederbörligen

fattat beslut.

Efter granskning av det av nämnden framlagda statförslaget förordar departementschefen,

att med statsmedel avlöningar bestridas till de i nedanstående

tablå upptagna tjänstemän vid museet.

Antal tjänstemän

Lönegrad

Avlöning,

beräknad efter

ortsgrupp G.

A 1

13,020

B 26

38,160

B 19

20,448

B 15

5,304

B 11

27,216

B 10

3,888

B 10

3,888

B 7

6,288

B 7

3,300

B 8

3,486

B 5

23,904

B 4

10,704

—

7,700

1 styresman och chef................

4 intendenter.....................

3 förste amanuenser...............

1 bokhållare......................

7 kvinnliga amanuenser..............

1 uppsyningsman (vice värd)..........

1 rustmästare.....................

2 kvinnliga amanuenser..............

1 vaktmästare (tekniskt biträde).......

1 maskinist och eldare..............

8 vaktmästare.....................

4 kvinnliga amanuenser..............

Till avlönande av extra arbetskrafter

Summa kronor

167,306

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Nämnda belopp, avrundat nedåt till 167,300 kronor, synes departementschefen

böra anvisas såsom bestämt anslag och ställas till museinämndens

förfogande att användas i huvudsaklig överensstämmelse med ovan angivna

tablå. Nämnden, som enligt museets grundstadgar äger att utnämna samtliga

i ovannämnda tablå angivna befattningshavare, skulle hava befogenhet att

vid ledighet eller vakans förordna om tjänsternas uppehållande och borde

därvid äga att för respektive befattning efter för handen varande förhållanden

och behov disponera den för befattningen i fråga beräknade lönen.

Frågor, som avsåge rubbning av antalet tjänster inom respektive grader och

inom den angivna slutsumman, borde underställas Eders Kungl. Maj:ts prövning

och avgörande. I avseende å uppflyttningar i löneklass borde nämnden äga

att i tillämpliga delar begagna sig av de grunder, som i detta hänseende

gällde för motsvarande befattningshavare vid nyreglerade verk. Skulle med

hänsyn till inträdande löneförhöjningar anslaget icke visa sig för ett kommande

år tillräckligt, förutsätter departementschefen, att nämnden i samband

med sina anslagsäskanden framlägger det förslag till förhöjning, som kunde

av förhållandena påkallas.

Till nu angivna belopp skulle komma dyrtidstillägg att utgå till de i ovanstående

tablå upptagna tjänstemännen i anslutning till grunderna för dyrtidstillägg

vid nyreglerade verk. Det erforderliga dyrtidstilläggsanslaget

uppskattar departementschefen till 33,000 kronor. Totalkostnaderna för budgetåret

1929/1930 skulle alltså bliva 200,300 kronor.

Riksdagen finner visserligen av den föreliggande utredningen och vad riksdagens

vederbörande utskott eljest från museets nämnd inhämtat vara ådagalagt,

att museet för att kunna genomföra en önskvärd lönereglering för museets

befattningshavare är i behov av ett något ökat statsanslag. Men riksdagen

måste dela de betänkligheter, som särskilt gjorts gällande av ovannämnda

besparingssakkunniga, mot att staten, såsom ju Eders Kungl. Maj:ts

förslag innebär, skulle i förhållande till en institution av nordiska museets

natur förplikta sig att ekonomiskt svara för en viss del av dess organisation.

Mot godtagandet av en sådan princip talar enligt riksdagens mening med

styrka vad de sakkunniga anfört i fråga om museets självständiga ställning

i förhållande till statsmakterna — på vilken punkt det nu föreliggande förslaget

icke innefattar någon ändring — och det organisatoriska och ekonomiska

samband, som förefinnes mellan museet och verksamheten å Skansen.

Riksdagen vill härmed icke antyda, att riksdagen skulle finna en omläggning

med avseende å museets ställning i dessa hänseenden önskvärd; fastmera

hyser riksdagen den uppfattningen, att museets nuvarande fria ställning erbjuder

åtskilliga fördelar med hänsyn till de syften, för vilka museet har

att verka. Men under sådana förhållanden synes det också riksdagen lämpligast,

att omfattningen av statens ekonomiska understöd åt museet, liksom

hittills, bestämmes efter en årligen återkommande prövning av vad som i

betraktande av museets allmänna ekonomiska läge och föreliggande behov

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

21

kan härutinnan anses skäligt och för staten med tanke på övriga anslagskrav

lämpligt eller möjligt att prestera. Det skulle måhända kunna invändas, att

ett godkännande av de principer, som av departementschefen förordats, skulle

för staten möjliggöra en verksammare kontroll över att icke museets personalutgifter

svällde ut över rimliga gränser, föranledande ökade anspråk på

statsunderstöd. Riksdagen kan för sin del icke finna, att möjligheterna till

eu dylik begränsning av anslagskraven i någon mån minskas, därest den hittills

iakttagna regeln om eu fri prövning av statsbidragets storlek fasthålles.

Snarare torde det vara så, att staten i senare fallet lättare kan hålla sina

utgifter för museet inom en skälig ram än i förra fallet, då staten uppenbarligen

får en mera bunden ställning. På nu anförda grunder måste riksdagen

ställa sig avvisande mot det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget.

Riksdagen anser i stället, att museet för här ifrågakomna ändamål

bör tilldelas en summa, avpassad efter vad som med hänsyn till föreliggande

omständigheter kan anses skäligt. Denna summa har riksdagen efter prövning

av museets behov funnit böra för budgetåret 1929/1930 bestämmas till

190,000 kronor, vari då inräknats vad som kan anses erforderligt för dyrtidstillägg

åt museets personal. Riksdagen förutsätter härvid, att bemälda

personal av museet avlönas efter samma grunder, som gälla för tjänstemän

vid motsvarande statliga institutioner. Riksdagens beslut innebär i förhållande

till nu utgående statsanslag en ökning med 11,975 kronor.

Liksom hittills torde böra föreskrivas, att en ledamot i museets nämnd

skall vara av Eders Kungl. Maj:t förordnad, samt att anslaget skall på de

villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för

att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

till nordiska museet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 190,000 kronor att under villkor att en ledamot i museets nämnd är av

Eders Kungl. Maj:t förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl.

Maj:t må föreskriva, utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande

användas till museets ändamål.

42:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 44) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till kulturhistoriska museet

i Lund anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 30,000 kronor

att under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva, utgå

till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att användas

för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till avlöning

åt två vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska

museet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Maj;t kan finna skäl

föreskriva, utgå till museets ändamål.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 46) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska skolmuseet

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor

att på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma, utgå till

centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

45:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 47) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 5,000

kronor till 145,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 5,000 kronor till 145,000

kronor.

46:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 48) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu 4,536,700

kronor, med 23,300 kronor till 4,560,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning

för prästerskapets tionde, nu 4,536,700 kronor, med 23,300 kronor till

4,560,000 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning åt

pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Helsingfors anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 6,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 50) föreslagit riksdagen att till tre

stipendier för utbildande vid universitet av präster, förtrogna med finska

språket, bevilja ett extra anslag å 10,800 kronor samt därav för budgetåret

1929/1930 anvisa ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t

att meddela de närmare bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda

anvisade medlens användande.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till tre stipendier för utbildande vid

universitet av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag

å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp av

3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare bestämmelser,

som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

23

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 51) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till religiös och

social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 45,500 kronor.

50:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 53) föreslagit riksdagen att till bestridande

i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp

av lägenheter å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

å 10,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till bestridande i vissa fall med allmänna medel

av kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

Akademier m. m.

51 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 55) föreslagit riksdagen att till utarbetande

av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlig

het med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med ett belopp av 2,500 kronor.

Anslag begäres nu, förutom till ovannämnda katalog med samma belopp

som förut, jämväl till Concilium bibliographicum i Ziirich — som utgiver

eu handkatalog (index bibliographicus) över hela världens zoologiska, paleontologiska,

anatomiska och fysiologiska litteratur — med ett belopp, som

avses att årligen utgå och som av departementschefen uppskattas till 600

kronor. Det erforderliga totalbeloppet för nu ifrågakomna båda ändamål

beräknas till i runt tal 3,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till utarbetande av en katalog över svensk

naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare föreskrifter,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till underhåll av det vetenskapsakademien tillhöriga, i dess fastighet

i Djursholm förvarade och av styrelsen för makarna Mittag-Lefflers matematiska

stiftelse förvaltade matematiska biblioteket för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå enligt de grunder, som

Eders Kungl. Maj:t bestämmer.

Riksdagen anvisade för ett vart av budgetåren 1924/1928 såsom bidrag

till underhåll av ifrågavarande bibliotek ett extra anslag av 15,000 kronor

att utgå enligt de grunder, som Eders Kungl. Maj:t bestämde.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

För budgetåret 1928/1929 nedsattes anslaget, sedan det visat sig, att stiftelsen

kunde räkna med en årsinkomst av behållningen i boet efter MittagLeffler

om cirka 25,000 kronor för samma budgetår, till 7,500 kronor, varvid

riksdagen framhöll, att av det beviljade anslaget ej måtte för ändamålet

av Eders Kungl. Maj:t ställas till förfogande högre belopp än vad som efter

prövning visade sig erforderligt för bibliotekets underhåll.

Sistnämnda belopp har sedermera disponerats på följande sätt:

till arvode åt en bibliotekarie

» oundgängliga bokinköp . .

» bokbindning..........

......kronor 2,000: —

...... » 4,000: —

...... » 1,500: —

Summa kronor 7,500: -—

Av den nu föreliggande utredningen framgår, att av utredningsmännen i

Mittag-Lefflers stärbhus till vetenskapsakademien numera överlämnats värdehandlingar

till ett belopp av omkring 500,000 kronor. Det av stiftelsens

styrelse framlagda statförslaget för budgetåret 1929/1930 upptager under inkomster

ett belopp av 33,000 kronor och under utgifter arvoden till föreståndare,

sekreterare, bibliotekarie och vaktmästare till belopp av 13,600

kronor, en post till bokinköp och bindning å 6,000 kronor, för bränsle m.

m. tillhopa 5,800 kronor samt för reparationer 15,100 kronor, eller summa

utgifter 40,500 kronor. Styrelsen har åberopat en utav vetenskapsakademiens

arkitekt A. Anderberg verkställd utredning, av vilken framginge, att

det årliga anslag, som under de senare åren anvisats för byggnadernas underhåll,

varit i hög grad otillräckligt. För upphjälpande av de brister, som

härigenom uppkommit, erfordrades under en tid av fem år ett årligt reparationsanslag

av 15,100 kronor för samtliga byggnader.

Departementschefen har anfört, att den ränteavkastning, som den matematiska

stiftelsen hade att påräkna, icke vore tillräcklig för dess behov, i vart

fall icke under den period av fem år, som beräknats för iståndsättande av de

stiftelsen tillhörande byggnaderna. Efter denna femårsperiod komme de årliga

underhållskostnaderna att sjunka från 15,100 kronor till 6,600 kronor

eller med 8,500 kronor. Med hänsyn till det matematiska institutets stora,

av riksdagen vid upprepade tillfällen behjärtade internationella betydelse

funne sig departementschefen böra tillstyrka ett anslag å 7,500 kronor för

budgetåret 1929/1930.

Då det numera visat sig, att ifrågavarande stiftelse kan förfoga över avsevärt

större ränteinkomster än tidigare beräknats, synes riksdagen skäl icke

längre föreligga för staten att genom särskilt anslag bidraga till underhållet

av ovannämnda bibliotek. Genom lämpliga inskränkningar i administrationskostnaderna,

vilka förefalla högt beräknade, torde det bliva möjligt

för stiftelsen att inom ramen av den disponibla ränteavkastningen bestrida

utgifterna för byggnadernas iståndsättande i erforderlig grad och likväl

hålla biblioteket vid makt. Riksdagen har därför icke ansett sig kunna

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

25

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, utan får anmäla, att Eders Kungl. Maj:ts

ovanberörda förslag ej vunnit riksdagens bifall.

53:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 57) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av

kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1929/1930 au visat ett extra reservationsanslag

av 4,100 kronor.

54:o) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens

i Stockholm år 1930 beviljat ett belopp av 50,000 kronor och därav

anvisat för vartdera av budgetåren 1927/1929 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 58) föreslagit riksdagen

att av omförmälda belopp å 50,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom

extra reservationsanslag anvisa 8,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde

generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade beloppet, 50,000 kronor, för

budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av

8,000 kronor.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 59) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av kostnaderna

för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1929 och för vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 2,875 kronor.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel för

fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets

fornminnen, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott bestämma.

57:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder

å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1929/1930

såsom extra anslag anvisat:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 5,750 kronor.

59:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vakthållning för

öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 8,900 kronor.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för en från statens

historiska museum ledd upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet

med de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

61 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och

konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor

att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll

av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

63:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 67) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 68) föreslagit riksdagen att till täckande

av uppkomna brister i vissa till vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

utgående anslag för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 8,429

kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till täckande av uppkomna brister i vissa till

vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien utgående anslag för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 8,429 kronor.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 69) föreslagit riksdagen att för fortsatt

vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbet
-

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

27

ningen utanför Visby för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,300 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visbv

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,300 kronor.

66:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp av instrumentutrustning

för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

67:o) Sedan 1928 års riksdag till slutlig undersökning av den s. k. pålbyggnaden

vid Alvastra och till förfärdigande av en modell av densamma

beviljat ett belopp av 16,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret 1928/

1929 såsom extra reservationsanslag 8,000 kronor, har nu Eders Kungl.

Maj:t (punkt 71) föreslagit riksdagen att av nämnda belopp å 16,000 kronor

för budgetåret 1928/1929 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden

8,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till en slutlig undersökning

av den s. k. pålbyggnaden vid Alvastra och till förfärdigande av en modell

av densamma beviljade beloppet å 16,000 kronor för budgetåret 1929/1930

anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden, 8,000 kronor.

68:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 72) föreslagit riksdagen att till konservering

av borgruinen Månstorps gavlar för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor att utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till konservering av borgruinen Månstorps

gavlar för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000

kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäl meddela.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 anvisa

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 40,000

kronor.

I samband med inrättande med ingången av budgetåret 1926/1927 av en

personlig professur i ostasiatisk arkeologi för professorn Johan Gunnar Andersson

anvisade riksdagen under riksstatens åttonde huvudtitel under vitter
-

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hets-, liistorie- och antikvitetsakademien för budgetåret 1926/1927 till inredningsarbeten,

såsom anskaffande av montrer m. in. ävensom till ett studiebibliotek

för den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag

av 25,000 kronor, samt till lokalhyra för denna samling ävensom

densammas bearbetning, vård och underhåll ett extra anslag av 33,000 kronor.

Härvid beräknades totalkostnaden för inredningsarbeten och för anskaffande

av ett studiebibliotek till 77,858 kronor 40 öre, vilken kostnad

ansågs böra fördelas på flera år. Anslaget till lokalhyra och driftkostnader

var så beräknat, att 15,000 kronor motsvarade den erforderliga årshyran

och 18,000 kronor de årliga driftkostnaderna. För budgetåret 1927/1928

anvisade riksdagen för berörda ändamål samma belopp som för budgetåret

1926/1927. För budgetåret 1928/1929 beviljades återstoden, 27,860 kronor,

av det för inredningsarbeten och för anskaffande av studiebibliotek beräknade

beloppet. Driftkostnadsanslaget höjdes till 36,000 kronor med hänsyn

till att hyran för lokalerna ökats till 18,000 kronor.

Nu beräknas, att ett belopp av 49,200 kronor är erforderligt för samlingarnas

fullständiga förseende med montrer. Professor Andersson har föreslagit,

att detta belopp fördelas på tre år med 17,000 kronor under vartdera

av de två första åren och med resterande 15,200 kronor under det

tredje året. För lokalhyra begäres samma belopp som för löpande budgetår,

18,000 kronor, varemot professor Andersson ansett expensanslaget

böra ökas till 25,080 kronor. Departementschefen har ansett vissa poster i

beräkningen av driftkostnaderna väl högt upptagna och i anledning härav

sänkt det för expenser begärda beloppet till 22,000 kronor.

Riksdagen kan för sin del icke finna tillräckliga skäl vara anförda för att

nu vidtaga en höjning av det för samlingens bearbetning, vård och underhåll

samt expenser beräknade beloppet, vilket år 1926 enligt Eders Kungl. Maj:ts

förslag och efter riksdagens prövning fastställdes till 18,000 kronor. Med

iakttagande av sparsamhet i fråga om utgifter för berörda ändamål torde

det vara möjligt att med sistnämnda belopp tillgodose de behov, för vilka

denna anslagspost är avsedd. Riksdagen anser alltså, att anslaget till lokalhyra

för samlingen ävensom för samlingens bearbetning, vård och underhåll

samt för expenser bör för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrat

d. v. s. utgöra 36,000 kronor. Mot det till komplettering av monterutrustningen

begärda anslaget, 17,000 kronor, har riksdagen ingen erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000 kronor;

dels oek till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 36,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 75) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

29

fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 16,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter

i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell in. m. anvisat för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 16,000 kronor.

71:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till uppehållande av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade

skolan för dekorativ konst för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag

av 20,600 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 77) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av den

i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. för

akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000 kronor till

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 500 kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 78) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra

lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 3,500 kronor.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 79) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1929/1930 anvisat

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett extra anslag av

16,500 kronor;

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek ett

extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

75:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt

bibliotekarien hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

76:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 81) har riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit det ordinarie anslaget

till kungl. operan med oförändrat belopp, 150,000 kronor.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

77:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 82) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom

av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad

och där förvarad lösegendom för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 13,534 kronor att utgå med den fördelning, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för brandförsäkring

av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden och

dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom av den av departementschefen

under punkt 82 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1929 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad lösegendom

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 13,534 kronor att

utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

78:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C.

Avlöningsstat för assistenter och amanuenser, uppföra

dels under kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar till arvode åt en

amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå under villkor

att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,

dels ock under akademiska sjukhusets röntgenavdelning till arvode åt en

amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå

under villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets

stat,

än även för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, med ett belopp av 3,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

I. i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat

för assistenter och amanuenser, uppfört

dels under kliniken för öron-, näs- och halssjukdomar till arvode åt en

amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, att utgå under

villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets stat,

dels ock under akademiska sjukhusets röntgenavdelning till arvode åt en

amanuens, tillika underläkare, ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå

under villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets

stat,

II. för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, med ett belopp av 3,600 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31

79:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 84) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under I. Avlöningsstat för professorer och lärare in. fl., E. Diverse arvoden

m. m. uppförda anslaget å 3,000 kronor till arvoden till bibliotekarier vid

seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket,

engelska språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,

semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning,

klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik — därstädes

uppföra

ej mindre under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens

förenade seminariebibliotek (omfattande seminarierna för klassiska,

nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, filosofi,

estetik och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit

och jämförande indo-europeisk språkforskning) ett belopp av 2,550 kronor,

än även under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid seminarierna för statskunskap,

klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik ett belopp

av 585 kronor;

dels — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under II. Anslag till materiel m. m. under rubrik De i gamla länslasarettsbyggnaden

inrymda seminarierna upptagna anslaget till uppvärmning å 336

kronor — därstädes under rubrik Humanistiska sektionens förenade seminariebibliotek

uppföra ett anslag å 5,635 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 5,434 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen

I. — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

under I. Avlöningsstat för professorer och lärare m. fl., E. Diverse arvoden

m. m. uppförda anslaget å 3,000 kronor till arvoden till bibliotekarier vid

seminarierna för klassiska, nordiska och romanska språk, tyska språket, engelska

språket, historia, statskunskap, filosofi, estetik och litteraturhistoria,

semitiska och slaviska språk, sanskrit och jämförande indo-europeisk språkforskning,

klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik — därstädes

uppfört

dels under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid humanistiska sektionens

förenade seminariebibliotek (omfattande seminarierna för klassiska, nordiska

och romanska språk, tyska språket, engelska språket, historia, filosofi, estetik

och litteraturhistoria, semitiska och slaviska språk samt sanskrit och jämförande

indo-europeisk språkforskning) ett belopp av 2,550 kronor,

dels ock under rubrik Arvoden till bibliotekarier vid seminarierna för statskunskap,

klassisk fornkunskap och antikens historia samt statistik ett belopp

av 585 kronor,

II. — med uteslutande av det i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

under II. Anslag till materiel m. m. under rubrik De i gamla länslasarettsbyggnaden

inrymda seminarierna upptagna anslaget till uppvärmning å 336

kronor — därstädes under rubrik Humanistiska sektionens förenade seminariebibliotek

uppfört ett anslag å 5,635 kronor,

III. med anledning härav böjt det ordinarie anslaget till universitetet i

Uppsala, universitetsstaten, med ett belopp av 5,434 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 78 och 79 anmälda beslut har

det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,355,020

kronor, ökats med 9,034 kronor till 1,364,054 kronor.

80:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 85) föreslagit riksdagen

dels att å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter tekniskt biträde vid patologiska institutionen, uppföra 1

tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen med placering i lönegraden

B 7;

dels ock vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner och inrättningar,

tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda anslagsposten:

Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu 82,340

kronor, med 2,900 kronor till 85,240 kronor

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 357,800 kronor, med 2,900 kronor till

360,700 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla,

dels att riksdagen å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna, efter tekniskt biträde vid patologiska institutionen, uppfört 1

tekniskt biträde vid fysiologiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels ock med anledning härav ökat den under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda

anslagsposten: Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till

ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag,

nu 82,340 kronor, med 2,900 kronor till 85,240 kronor,

samt förty höjt det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m. uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 357,800 kronor, med 2,900 kronor till

360,700 kronor.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 86) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33

extra anslag av 46,280 kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t

användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet

i Uppsala anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 46,280

kronor, att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas för de av

departementschefen under punkt 86 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1929 omförmälda ändamål.

82:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 87) föreslagit riksdagen att till materiell

för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Eders

Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiell för vissa institutioner

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t användas

för de av departementschefen under punkt 87 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 omförmälda ändamål.

83:o) Sedan 1927 års riksdag beviljat ett belopp av 1,222,500 kronor för

tillbyggnad av institutionen för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala i syfte att bereda lokaler för det fysikalisk-kemiska laboratoriet

samt för denna tillbyggnads inredande och förseende med behövlig utrustning

samt därav anvisat såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1927/

1928 100,000 kronor och för budgetåret 1928/1929 680,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Maj:t (punkt 88) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp

anvisa för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag återstoden,

442,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det för tillbyggnad åv institutionen

för allmän och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala m. m. av 1927

års riksdag beviljade beloppet å 1,222,500 kronor anvisat för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag återstoden, 442,500 kronor.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 89) föreslagit riksdagen att till instrumentmakare

och maskinist vid fysikalisk-kemiska laboratoriet vid universitetet

i Uppsala för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

5,634 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till instrumentmakare och maskinist vid fysikaliskkemiska

laboratoriet vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra anslag av 5,634 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 saml. Nr 8 A.

3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels till uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i

ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala m. m. bevilja ett anslag av

794,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 150,000 kronor,

dels ock medgiva, att blivande eventuella besparingar å byggnadsanslaget

må, i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäl meddela, användas till komplettering av paleontologiska institutionens

vid universitetet i Uppsala materiell och instrumentala utrustning.

Ifrågavarande förslag innebär visserligen en avsevärd utgift för staten,

men riksdagen anser utredningen hava givit vid banden, att omedelbara

åtgärder äro nödvändiga för att bereda institutionen tillfredsställande arbetsförhållanden

och möjligheter att förvara det värdefulla samlingsmaterialet på

ett sådant sätt, att det utan svårighet kan tillgodogöras för undervisningen

och forskningen. De framlagda kostnadsberäkningarna för byggnadsföretaget,

slutande å ett belopp av 791,000 kronor, hava icke föranlett någon

erinran från riksdagens sida. Riksdagen har därför ansett sistnämnda belopp,

791,000 kronor, böra beviljas för ändamålet och därav för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisas 150,000 kronor. Vad åter

beträffar förslaget, att blivande eventuella besparingar å byggnadsanslaget

må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas till komplettering

av institutionens materiell och instrumentala utrustning, har riksdagen väl

funnit detsamma beaktansvärt, men synes något medgivande av sådan innebörd

dock icke redan nu böra lämnas. Riksdagen förutsätter, att detta spörsmål

blir föremål för slutligt övervägande, sedan byggnadsarbetet fortskridit

så långt, att det tillgängliga beloppet låter sig bedöma och behovet av ytterligare

materiell och instrumental utrustning närmare klarlagts. Riksdagen har

därför icke ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Med anledning av vad departementschefen meddelat rörande andra från

universitetet ffomkomna anslagsäskanden för byggnadsarbeten anser sig riksdagen

böra framhålla önskvärdheten av att en plan över dylika framtida

arbeten uppgöres, så att det må bliva möjligt att bättre än nu är fallet

överblicka universitetets olika byggnadskrav samt bedöma om och i vilken

ordning de må böra tillgodoses.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen anmäla,

dels att riksdagen till uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad

för paleontologiska institutionen vid universitetet i Uppsala m. in. beviljat ett

anslag av 791,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra

reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor,

dels ock att Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande dispositionen av blivande

eventuella besparingar å byggnadsanslaget icke vunnit riksdagens bifall.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

35

86:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 94,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 94,500 kronor.

87:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande av ytterligare

medel till materiell m. m. för de av departementschefen under punkt

92 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 angivna

institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj.t bar (punkt 93) föreslagit riksdagen att

dels föreskriva, att vad i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer

m. fl., Medicinska fakulteten finnes föreskrivet därom, att professorsbefattningen

i psykiatri skall vara förenad med överläkarbefattningen vid

Lunds hospital och asyl, skall från och med den 1 april 1930 upphöra

att gälla,

dels minska det under samma rubrik upptagna arvodet till en professor

i psykiatri, nu 3,000 kronor, med 750 kronor till 2,250 kronor med anmärkning,

att sagda arvode å 2,250 kronor skall avse tiden den 1 juli 1929_

den 31 mars 1930,

dels under samma rubrik uppföra till en professor i psykiatri från och

med den 1 april 1930 såsom lön 2,000 kronor samt såsom tjänstgöringspenningar

1,000 kronor eller sammanlagt 3,000 kronor,

dels ock för ändamålet höja det ordinarie anslaget till Lunds universitet,

universitetsstaten, nu 1,231,700 kronor, med 2,250 kronor till 1,233.050

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj.ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels föreskrivit, att vad i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I

Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer

m. fl., Medicinska fakulteten finnes föreskrivet därom, att professorsbefattningen

i psykiatri skall vara förenad med överläkarbefattningen vid

Lunds hospital och asyl, skall från och med den 1 april 1930 upphöra

att gälla,

dels minskat det under samma rubrik upptagna arvodet till en professor

i psykiatri, nu 3,000 kronor, med 750 kronor till 2,250 kronor med anmärkning,

att sagda arvode å 2,250 kronor skall avse tiden den 1 juli

1929—den 31 mars 1930,

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels under samma rubrik uppfört till en professor i psykiatri från och

med den 1 april 1930 såsom lön 2,000 kronor samt såsom tjänstgöringspenningar

1,000 kronor eller sammanlagt 3,000 kronor,

dels och för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till Lunds universitet,

universitetsstaten, nu 1,231,700 kronor, med 2,250 kronor till 1,233,950 kronor.

89:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen

dels att å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter tekniskt biträde vid histologiska institutionen, uppföra 1 tekniskt biträde

vid patologisk-anatomiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels ock vid bifall härtill öka den under vetenskapliga institutioner och

inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda

anslagsposten: Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie

vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu

58,400 kronor, med 2,800 kronor till 61,200 kronor

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 253,800 kronor, med 2,800 kronor till 256,600

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter tekniskt biträde vid histologiska institutionen, uppfört 1 tekniskt

biträde vid patologisk-anatomiska institutionen med placering i lönegraden

B 7;

dels ock ökat den under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande

medicinska och filosofiska fakulteterna, uppförda anslagsposten:

Avlöningar till ordinarie tekniska biträden och till ordinarie vaktmästare

och med dem jämförliga befattningshavare, förslagsanslag, nu 58,400 kronor,

med 2,800 kronor till 61,200 kronor

samt förty höjt det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. uppförda

ordinarie förslagsanslaget, nu 253,800 kronor, med 2,800 kronor till 256,600

kronor.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 95) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 47,835 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

ändamål.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

37

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid

universitetet i Lund anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

47,835 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Maj:t användas för

de av departementschefen under punkt 95 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1929 angivna ändamål.

91 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 96) har riksdagen,

i överensstämmelse med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiell

för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 43,725 kronor att av Eders

Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 96 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 omförmälda

ändamål.

92:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 97) föreslagit riksdagen att i enlighet

med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande av

driftkostnaderna under år 1928 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i

Lund anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 65,289 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen, i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna

grunderna, såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år

1928 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 65,289 kronor.

93:o) Sedan 1927 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya

byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag anvisat ett anslag

av 1,476,432 kronor 50 öre samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat

för budgetåret 1927/1928 ett belopp av 100,000 kronor och för budgetåret

1928/1929 ett belopp av 476,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t

(punkt 98) föreslagit riksdagen att av nämnda anslag å 1,476,432 kronor 50

öre anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 450,000

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom bidrag till täckande av

kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. in.

i enlighet med företedda ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å

1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1929/1930 anvisat såsom extra reservationsanslag

ett belopp av 450,000 kronor.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 anvisa

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till materiellanskaffning för ett statistiskt laboratorium vid universitetet

i Lund ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,

dels till avlönande av ett räknebiträde vid statistiska seminariet vid universitetet

i Lund ett extra anslag av 1,200 kronor,

dels ock till materiell för samma seminarium ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till materiellanskaffning för ett statistiskt laboratorium vid universitetet

i Lund ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor,

dels till avlönande av ett räknebiträde vid statistiska seminariet vid universitetet

i Lund ett extra anslag av 1,200 kronor,

dels ock till materiell för samma seminarium ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

95:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) har riksdagen, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till instrumentell utrustning

för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

96:o) Sedan 1928 års riksdag till utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 november

1926 förordade ritningar med av riksdagen angivna jämkningar av eu nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid

universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning

beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav för budgetåret 1928/1929

såsom extra reservationsanslag anvisat 250,000 kronor, har nu Eders Kungl.

Maj:t (punkt 101) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 726,200

kronor, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

375,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till utförande av en nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet

i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning av 1928

års riksdag beviljade anslaget å 726,200 kronor anvisat för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 375,000 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 80,000 kronor.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

39

98:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 103) föreslagit riksdagen att till ny inredning

av vissa lokaler i universitetsbibliotekets i Lund byggnad anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 17,763 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till ny inredning av vissa lokaler i universitetsbibliotekets

i Lund byggnad anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 17,763 kronor.

99:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till vissa inredningsarbeten

i botaniska institutionen vid universitetet i Lund, till djupgrävning

av S:t Petri kyrkogård samt den del av den s. k. gamla epidemisjukhustomten,

vartill universitetet för botaniska trädgårdens räkning under

år 1928 förvärvat nyttjanderätt, samt till uppförande av stängsel kring vissa

delar av nämnda områden, allt i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda kostnadsförslag, arbetsbeskrivning och ritning, för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 18,115 kronor.

Departementschefen framhåller, att den i framställningen åsyftade inredningen

av en ny museisal med tillhörande arbetsrum å nedre vinden i

botaniska museet möjliggör att med relativt små kostnader tillgodose museets

förhandenvarande behov av ökat lokalutrymme. De ifrågasatta djupgrävningarna

och uppförandet av stängsel sammanhänga, enligt vad departementschefen

påpekar, med förvärvandet för universitetets botaniska trädgårds

räkning av värdefull och för utvidgningar väl behövlig jordareal. Av det

äskade beloppet avses 2,940 kronor till inredningsarbeten, 11,725 kronor till

stängselkostnader och 3,450 kronor till djupgrävningar.

Riksdagen har i och för sig intet att erinra mot att ifrågavarande arbeten

komma till utförande, men vad de beräknade utgifterna härför angår, måste

riksdagen finna stängselkostnaderna påfallande höga. Riksdagen har svårt att

tänka sig, att de områden, det här gäller, icke skola kunna i erforderliga

delar på ett tillfredsställande sätt inhägnas för en avsevärt mindre summa

än 11,725 kronor, och anser den frågan böra bliva föremål för förn3’at

övervägande av vederbörande myndigheter. Under sådana förhållanden torde

det vara lämpligt att låta med beviljandet av medel till stängsels uppförande

anstå. Däremot har riksdagen ansett, att anslag böra anvisas för de ovannämnda

inredningsarbetena med 2,940 kronor och för djupgrävningarna

med 3,450 kronor eller således med tillhopa 6,390 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till vissa inredningsarbeten i

botaniska institutionen vid universitetet i Lund samt till djupgrävning av

S:t Petri kyrkogård och den del av den s. k. gamla epidemisjukhustomten,

vartill universitetet för botaniska trädgårdens räkning under år 1928 förvärvat

nyttjanderätt, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda

kostnadsförslag, arbetsbeskrivning och ritning, för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra reservationsanslag av 6,390 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

100:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 106) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av ytterligare medel till materiell m. m. för de av departementschefen under

punkt 106 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929

angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 63,000 kronor.

101 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen,

dels att å personalstaten för karolinska mediko-kirurgiska institutet under

vetenskapliga institutioner och inrättningar, efter preparator vid anatomiska

institutionen, uppföra 1 kanslibiträde vid biblioteket med placering i lönegraden

B 7;

dels ock vid bifall härtill öka det under Avlöningsstater för vissa tjänstemän

och betjänte vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner,

vetenskapliga institutioner, uppförda ordinarie förslagsanslaget till Avlöningar

till dels ordinarie kvinnliga biträden, dels ock ordinarie vaktmästare och med

dem jämförliga befattningshavare, nu 51,500 kronor, med 3,100 kronor till

54,600 kronor,

samt förty höja det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän och

betjänte vid institutet och dess institutioner uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 88,000 kronor, med 3,100 kronor till 91,100 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels å personal staten för karolinska mediko-kirurgiska institutet under

vetenskapliga institutioner och inrättningar efter preparator vid anatomiska

institutionen uppfört 1 kanslibiträde vid biblioteket med placering i lönegraden

B 7;

dels ock ökat det under Avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet och dess institutioner, vetenskapliga

institutioner, uppförda ordinarie förslagsanslaget till Avlöningar

till dels ordinarie kvinnliga biträden, dels ock ordinarie vaktmästare och

med dem jämförliga befattningshavare, nu 51,500 kronor, med 3,100 kronor

till 54,600 kronor,

samt förty höjt det under rubriken Avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid institutet och dess institutioner uppförda ordinarie förslagsanslaget,

nu 88,000 kronor, med 3,100 kronor till 91,100 kronor.

102:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 98,513 kronor att med särskilda

belopp av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna ändamål.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

41

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 98,513 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 108 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 angivna ändamål.

103:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 109) föreslagit riksdagen att till

materiell m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

58,100 kronor att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiell in. in. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 58,100 kronor att av Eders Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 109 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 omförmälda ändamål.

104:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 110) föreslagit riksdagen att till

materiell för karolinska mediko-kirurgiska institutets dermato-syfilidologiska

klinik för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 500

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till materiell för karolinska mediko-kirurgiska

institutets dermato-syfilidologiska klinik för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

105:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 111) föreslagit riksdagen att till

materiell m. m. för undervisningen i allmän patologi vid karolinska medikokirurgiska

institutet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till materiell m. m. för undervisningen i allmän

patologi vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

106:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisa

dels till anskaffande av viss materiell m. m. för den kemiska institutionen

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 7,000 kronor,

dels ock till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget till

materiell m. in. för vissa institutioner och kliniker vid institutet ingående

anslagsposten å 3,000 kronor till materiell m. m. för kemiska institutionen

ett belopp av 2,500 kronor.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisat

dels till anskaffande av viss materiell m. m. för den kemiska institutionen

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 7,000 kronor,

dels ock till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget till

materiell m. m. för vissa institutioner och kliniker vid institutet ingående

anslagsposten å 3,000 kronor till materiell m. m. för kemiska institutionen

ett belopp av 2,500 kronor.

107:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 113) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bekostande av förbättringsarbeten inom de i byggnaden för karolinska

institutets patologisk-anatomiska institution inrymda lokalerna för

Stockholms stads bårhus för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag

av 11,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bekostande av förbättringsarbeten

inom de i byggnaden för karolinska institutets patologiskanatomiska

institution inrymda lokalerna för Stockholms stads bårhus för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 11,000 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 114) föreslagit riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/ 1930,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 126,100 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/

1930 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får därför anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för

budgetåret 1929/1930:

1. Värme och lyshållning.....................kronor 30,000:

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter. . » 25,000: —

3. Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter........................... » 6,000:

4. Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt

till biträden på röntgenavdelningen........... » 8,700; —

5. Avlöning till en sköterska på protésavdelningen ... » 2,400: —

6. Biblioteket.............................. * 1,000:

7. Reparationer och oförutsedda utgifter.......... » 8,000: —

8. Underhåll av inventarier................... * 5,000:

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

9.

10.

Förbrukningsmateriel! för institutets praktiska verk
-

samhet, förslagsanslag......................kronor 30,000: —

Undervisnings- och åskådningsmateriell........ * 10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 126,100

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under

1—3, 6—8 samt 10 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan

ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag av 126,100 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

109:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 115) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 360,000 kronor till beredande

av ökade medel för upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets

verksamhet.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:t förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag

av 360,000 kronor till beredande av ökade medel för upprätthållande under

samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 116) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1

juli 1929—30 juni 1930 anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 132,002 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 132,002 kronor.

lll:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 117) föreslagit riksdagen att till anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund

av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt

av vederbörande departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 ävensom av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 (punkt 117) angivna

grunder samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förevarande förslag, får anmäla, att riksdagen till anordnande vid epidemisjukhusen

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt av veder
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

börande departementschef till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 ävensom av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 4 januari 1929 (punkt 117) angivna grunder

samt av Eders Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 118) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1929/1930 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt

av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser:

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp

av 30,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

113:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 119) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode å

100 kronor åt biträdande läkare samt till kostnader för materiell m. m., 25

kronor, vid en var av två kurser i skyddskoppympning vid vartdera av

universiteten i Uppsala och Lund samt vid en var av fyra dylika kurser

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning

för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande

universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

115:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att som

bidrag till uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves

vid Paris universitet för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av

2,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott

bestämma.

Det äskade beloppet är detsamma, som för ändamålet utgår under nu

löpande budgetår. Departementschefen ifrågasätter emellertid en sådan modifikation

av de hittillvarande bestämmelserna för anslagets användning, att,

om något överskott å anslaget skulle uppkomma, sedan de ändamål blivit

tillgodosedda, för vilka anslaget ursprungligen är avsett — d. v. s. till anordnande

vid universitetet i Paris av föreläsningar av svenska vetenskapsmän

över Sverige och svensk kultur samt svenska förhållanden i övrigt, till

inköp av läroböcker, avsedda för den svenske lektorns vid universitetet i

Paris undervisning, samt till upplysningsverksamhet till tjänst för svenska

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45

lärare och studenter — dylikt överskott skulle få användas till stipendier åt

franska studerande för resor till Sverige.

Riksdagen kan för sin del med hänsyn till det egentliga syftet med ifrågavarande

anslag icke finna en sådan modifikation av anslagsbestämmelserna

som den av departementschefen ifrågasatta lämplig utan anser, att dessa böra

bibehållas helt oförändrade. Då riksdagen i övrigt icke har något att erinra

mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen som

bidrag till uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves

vid Paris universitet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

2.000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj.''t må finna gott

bestämma.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 122) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande

i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

117:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1929/1930 anvisat såsom extra reservationsanslag

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid

rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av

20.000 kronor,

dels och till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten

i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

118:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder, Eders

Kungl. Maj:t må äga att bestämma.

119:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma

universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen

under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

37,500 kronor samt därav för budgetåret 1928/1929 anvisat ett extraanslag

av 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 125) föreslagit riksdagen

att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet med de

närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela.

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för

uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur

i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med den

1 juli 1928, beviljade beloppet av 37,500 kronor för budgetåret 1929/1930

såsom extra anslag anvisat ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt meddela.

120:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 126) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande

av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt

av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

Tekniska högskolan m. m.

121:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 127) föreslagit riksdagen att

1. besluta, att vid tekniska högskolan skall — med indragning från och

med den 1 juli 1929 av den därstädes inrättade professuren i skeppsbyggnadslära

— från samma tidpunkt inrättas dels en professur i skeppsteori,

dels ock en professur i skeppsbyggnad med enahanda avlönings- och pensionsförmåner,

som äro förenade med övriga professorsbefattningar vid högskolan,

och med skyldighet för befattningarnas innehavare att vara underkastade

de för dessa förmåners åtnjutande fastställda villkoren och bestämmelserna;
2.

dels öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan

upptagna förslagsanslaget till avlöningar till professorer, nu 409,000 kronor,

med 11,500 kronor till 420,500 kronor,

dels och vidtaga de ändringar i den i staten för tekniska högskolan

under rubrik Befattningshavare å ordinarie stat upptagna anmärkningen, att

professorsbefattningarna vid högskolan angivas till 37, att den under 20)

uppförda professuren i skeppsbyggnadslära uteslutes samt att i stället införas

dels en professur med ämnesområde: skeppsteori, dels ock en professur

med ämnesområde: skeppsbyggnad;

3. minska det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan

upptagna anslaget till arvoden till speciallärare, nu 104,500 kronor, med

9,000 kronor till 95,500 kronor; samt

4. öka det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan

med 2,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en i ämnet

väckt motion (II: 31), däri hemställts, att riksdagen måtte besluta avslå vad

Eders Kungl. Maj:t under ovannämnda punkt hemställt rörande inrättandet

av ny professur vid tekniska högskolan.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

47

Vid tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad äro för närvarande

knutna en professor i skeppsbyggnadslära samt två speciallärare, en

i hydromekanik och en i varvsanläggningar. Frågan om en omläggning av

ämnesområdena för dessa befattningar bar tidigare varit föremål för riksdagens

prövning. I enlighet med en från tekniska högskolan gjord framställning

föreslog nämligen Eders Kungl. Maj:t 1927 års riksdag, att professuren

i skeppsbyggnadskonst skulle förändras till en professur i skeppsteori. Förslaget

förutsatte, att i samband med denna ändring speciallärbefattningen i

hydromekanik skulle utbytas mot en speciallärarbefattning i skeppsbyggnadsteknik,

till vilken den konstruktiva delen av undervisningen skulle förläggas,

varjämte för speciallärarbefattningen i varvsanläggningar skulle införas

benämningen speciallärarbefattning i varvsteknik. Under ärendets utredning

hade krav framkommit på inrättande av två professurer i skeppsbyggnadsfackämnena

vid tekniska högskolan, men dessa krav ansåg sig departementschefen

icke för det dåvarande kunna stödja. Från vissa håll

hade gjorts gällande, att den nuvarande ämnesfördelningen inom fackavdelningen

borde bibehållas i huvudsak oförändrad.

Riksdagen ställde sig emellertid avvisande till detta Eders Kungl. Maj:ts

förslag samt hemställde i skrivelse den 11 maj 1927 (nr 188), att Eders

Kungl. Maj:t måtte låta verkställa ytterligare utredning angående ämnesområdet

för professuren i skeppsbyggnadslära samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda. I skrivelsen hänvisades

bland annat till de olika meningar, som från kompetent håll gjorts

gällande i denna fråga.

Det är resultatet av denna förnyade utredning, som nu föreligger. Av

statsrådsprotokollet framgår, att såväl marinöverdirektören och chefen för

mariningenjörkåren som styrelsen för svenska teknologföreningens avdelning

för skeppsbyggnadskonst, i samråd med vilka den nya utredningen skett,

samt även högskolans myndigheter enhälligt uttalat sig för behovet av två

professurer i skeppsbyggnadsfackämnena. Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär,

att de båda speciallärarbefattningarna i hydromekanik och i varvsanläggningar

skulle försvinna, att professuren i skeppsbyggnadslära skulle ändras

till en professur i skeppsteori, omfattande huvudsakligen de hållfasthetstekniska

och konstruktiva delarna av undervisningen, samt att en ny professur

skulle inrättas i skeppsbyggnad, vilken professur skulle på sin lott hava de

hydromekaniska och experimentella delarna av undervisningen. Genom indragningen

av de båda speciallärarbefattningarna skulle förslaget medföra

en årlig kostnadsökning för statsverket av allenast 2,500 kronor.

I motionen har framhållits, att lämpligheten att just nu inrätta den föreslagna

nya professuren kan starkt ifrågasättas. I sådant hänseende hänvisas

till att statsmakterna ännu icke tagit ställning till den ifrågasatta

omdaningen av den högre avdelningen vid Chalmers tekniska institut till

en teknisk högskola. I motionen påpekas, att departementschefen under

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

punkten 138 i statsrådsprotokollet säger sig icke för närvarande kunna tillstyrka

förslag härom till riksdagen, men att han jämväl uttalat, att frågan

om institutets förvandlande till en teknisk högskola sannolikt inom en icke

alltför avlägsen framtid torde böra upptagas till slutligt avgörande. Skulle

statsmakterna, fortsättes i motionen, besluta att förklara Chalmerska institutets

högre avdelning för högskola, torde frågan om en viss uppdelning

av de olika fackavdelningarna högskolorna emellan komma under omprövning.

Enligt motionen tala därvid skäl för att, om fackskola för skeppsbyggnad

befinnes behövlig vid endast endera av landets två tekniska högskolor,

denna förlägges till Göteborg.

I detta sammanhang'' får riksdagen jämväl omförmäla, hurusom frågan

om Chalmers tekniska instituts omdaning till en teknisk högskola upptagits

i två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 78 och II: 143).

I dessa motioner har föreslagits, att riksdagen måtte besluta att uppföra

professorerna vid Chalmerska institutet i samma lönegrad som professorerna

vid tekniska högskolan. Till stöd för detta förslag har anförts

bland annat, att institutet redan nu fyllde de reella kraven på en teknisk

högskola, varför ur denna synpunkt intet hinder förelåge att nu genomföra

omorganisationen. Enligt motionärernas mening skulle en dylik ombildning

av institutet icke medföra andra anslagskrav än som betingades av likställigheten

i lönehänseende mellan tekniska högskolans och institutets professorer,

för vilket ändamål enligt motionärernas beräkningar erfordrades ytterligare

anslag under åttonde huvudtiteln å 12,480 kronor. Tvärtom kunde man

hava anledning förvänta, att genom en uppdelning av vissa fackavdelningar,

såsom för skeppsbyggnad och arkitektur, för att undvika dubblering vid de

båda läroanstalterna, en besparing i utgifterna för högre teknisk undervisning

i sin helhet skulle kunna ernås.

Då riksdagen haft att taga ståndpunkt till Eders Kungl. Maj:ts nu framlagda

förslag till en omläggning av undervisningen vid tekniska högskolans fackavdelning

för skeppsbyggnad, har riksdagen icke kunnat undgå att därvid

jämväl taga i betraktande de framkomna önskemålen om det Chalmerska

institutets ombildning till en teknisk högskola och det därmed nära sammanhängande

spörsmålet om denna läroanstalts och tekniska högskolans inbördes

förhållande. Riksdagen anser sig visserligen, i saknad av närmare

utredning i ämnet, icke kunna bedöma, huruvida kravet på en omorganisation

av institutet till en högskola kan vara befogat. Men klart är,

att, därest detta krav skulle befinnas välgrundat, spörsmålet om en fördelning

av den högre tekniska utbildningen mellan de två anstalterna,

tekniska högskolan och Chalmers tekniska institut, måste bringas till en

lösning i samband med en eventuell omorganisation av sistnämnda institut.

Sådana förhållandena nu äro ordnade, föreligger otvivelaktigt en dubbelorganisation,

i det att vardera läroanstalten i vissa fack, bland annat skeppsbyggeri,

meddelar en högre teknisk undervisning. Huruvida detta även

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

49

innebär en överorganisation är icke möjligt att nu avgöra, men riksdagen

håller för sannolikt, att en allsidig utredning av båda dessa frågor, Chalrnerska

instituts ombildning till en teknisk högskola samt detta instituts

och tekniska högskolans inbördes ställning, kan giva uppslag till eu mera

praktisk och samtidigt mindre kostsam organisation av den högre tekniska

undervisningen. Riksdagen har på dessa grunder ansett sig böra hos Eders

Kungl. Maj:t anhålla om vidtagande av en sådan utredning, såsom framgår

av punkten 131 här nedan.

Med den ståndpunkt, riksdagen sålunda intagit, har riksdagen icke ansett

sig kunna bifalla det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget om en ändrad

anordning av skeppsbyggeriundervisningen vid tekniska högskolan, enär ett

bifall till detta förslag givetvis skulle innebära ett föregripande av ovanberörda

utredning. I enlighet med denna riksdagens uppfattning skulle tills

vidare icke någon omläggning äga rum med avseende å undervisningen vid

tekniska högskolans fackavdelning för skeppsbyggnad och följaktligen ovan

omförmälda i den ordinarie staten för högskolan upptagna anslag till avlöningar

till professorer, nu 409,000 kronor, och till arvoden till speciallärare,

nu 104,500 kronor, för budgetåret 1929/1930 bibehållas oförändrade.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

med bifall till den i ämnet väckta motionen (II: 31), avslagit Eders

Kungl. Maj:ts förevarande förslag.

122:6) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret

1929/1930 uppföra ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning med placering

för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 7,

dels ock öka det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan

uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., nu

70,000 kronor, med 3,300 kronor till 73,300 kronor,

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till

tekniska högskolan, avlöningar, med 3,300 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för tekniska högskolan från och med budgetåret

1929/1930 uppfört ytterligare en laboratorievaktmästarbefattning med placering

för innehavaren av denna befattning i lönegraden B 7,

dels ock ökat det i den nuvarande ordinarie staten för tekniska högskolan

uppförda förslagsanslaget: avlöningar till ordinarie vaktmästare m. fl., nu

70,000 kronor, med 3,300 kronor till 73,300 kronor,

samt förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till

tekniska högskolan, avlöningar, med 3,300 kronor.

På grund av detta beslut har det ordinarie förslagsanslaget till tekniska

högskolan, nu 701,300 kronor, ökats med 3,300 kronor till 704,600 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 8 A.

4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

123:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 129) föreslagit riksdagen att i riksstaten

till stipendier åt lärare vid tekniska högskolan för utrikes studieresor

uppföra ett ordinarie reservationsanslag å 7,000 kronor.

I det ordinarie reservationsanslaget till vissa omkostnader för upprätthållande

av tekniska högskolans verksamhet ingick till och med budgetåret

1923/1924 en post å 4,500 kronor till stipendier åt lärare vid högskolan för

utrikes studieresor. I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag avfördes

emellertid för budgetåret 1924/1925 nämnda post ur staten, då under sagda

budgetår några resestipendier ej ansågos böra utgå, och därefter har för

ändamålet intet anslag blivit beviljat.

Riksdagen anser skäligt, att ett ordinäre anslag för ifrågavarande ändamål

ånyo uppföres i riksstaten, men det synes riksdagen icke föreligga anledning

att nu upptaga berörda anslag till högre belopp än det, varmed detsamma

senast, d. v. s. för budgetåret 1923/1924, utgick eller 4,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten till stipendier åt lärare

vid tekniska högskolan för utrikes studieresor uppfört ett ordinarie reservationsanslag

å 4,500 kronor.

124:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 130) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor,

att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,

på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till samlingar och

laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra anslag av 40,000 kronor, att av Eders Kungl. Maj:t fördelas på de

olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner skäligt

bestämma.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av

25,000 kronor.

126:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning

av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska

högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor, att fördelas på sätt Eders Kungl. Maj:t

finner skäligt bestämma.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

51

127:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till komplettering

av tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 134) föreslagit riksdagen att till

fullbordande i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar

av en biblioteksbyggnad för tekniska högskolan för eu beräknad kostnad,

inklusive inredning och möblering, av högst 513,000 kronor för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 263,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till fullbordande i huvudsaklig överensstämmelse med

i ärendet företedda ritningar av en biblioteksbyggnad för tekniska högskolan

för en beräknad kostnad, inklusive inredning och möblering, av högst

513,000 kronor för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 263,000 kronor.

129:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 135) föreslagit riksdagen att till

bestridande av kostnaderna för överflyttning av tekniska högskolans bibliotek

till den nya biblioteksbyggnaden vid Valhallavägen för budgetåret 1929/1930

anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för överflyttning av

tekniska högskolans bibliotek till den nya biblioteksbyggnaden vid Valhallavägen

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000

kronor.

130:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 137) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation

av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

131:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 138) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

avlöningar vid Chalmers tekniska institut med oförändrat belopp, 270,500

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner (I: 78 och II: 143), i vilka hemställts, att riksdagen måtte besluta

att uppföra professorerna vid Chalmerska institutet i samma lönegrad som

professorerna vid tekniska högskolan, medförande ett ytterligare anslag under

åttonde huvudtiteln å 12,480 kronor.

Av vad riksdagen ovan under punkt 121 anfört, framgår, att riksdagen

icke ansett sig kunna bifalla de väckta motionerna, men att riksdagen å

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

andra sidan finner önskvärt, att en allsidig utredning verkställes såväl rörande

frågan om Chalmers tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola

som ock rörande spörsmålet om tekniska högskolans och nämnda

instituts inbördes ställning. Det torde böra ankomma på Eders Kungl.

Maj:t att, på sätt Eders Kungl. Maj:t finner lämpligt, företaga denna utredning

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen må

föranleda.

Vid nu anförda förhållanden har riksdagen intet att erinra mot Eders

Kungl. Maj:ts föreliggande förslag.

Under åberopande härav samt under hänvisning till vad riksdagen anfört

under ovannämnda punkt 121 får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i

riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar vid Chalmers tekniska institut med oförändrat belopp, 270,500

kronor,

dels ock, i anledning av ovanberörda motioner (I: 78 och II: 143), anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t måtte verkställa utredning angående frågan om

Chalmers tekniska instituts omorganisation till en teknisk högskola samt

angående den nuvarande tekniska högskolans och nämnda instituts inbördes

ställning ävensom för riksdagen framlägga det förslag, vartill utredningen

må föranleda.

132:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 139) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1929/1930 anvisa

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av

3,300 kronor,

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 14,000 kronor,

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor,

dels ock till ritningar m. m. för en nybyggnad för byggnadsteknik vid

Chalmers tekniska institut ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor.

Anslaget till avlöningsförbättring m. in. åt innehavarna av de å övergångsstat

för institutet uppförda befattningarna är föreslaget att utgå med samma

belopp, med vilket anslaget anvisats å riksstaten för innevarande budgetår.

Sammalunda är förhållandet med anslaget till beredande av ökade medel

till bibliotek, samlingar och laboratorier.

Till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter utgår för budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 12,000 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t i nu berörda avseenden föreslagit har riksdagen

icke något att erinra.

Vad åter angår det föreslagna anslaget till ritningar m. in. för en ny
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

53

byggnad för byggnadsteknik vid institutet, har riksdagen visserligen uppmärksammat,

att i avtalet mellan Göteborgs stad och Eders Kungl. Maj:t och

Kronan angående upplåtande av mark för institutets nya byggnader stadgats,

att byggnader för högre avdelningen vid institutet eller en densamma ersättande

högre teknisk läroanstalt skulle vara uppförda inom femton år, räknat från

och med den 1 januari 1920, vid äventyr att Kronan eljest finge till staden

utan ersättning återlämna den mark, som icke redan tagits i anspråk för

uppförda byggnader eller erfordrades för att dessa skulle kunna fylla sin

uppgift. Emellertid anser riksdagen icke lämpligt, att, innan resultatet av

den utredning rörande institutets omorganisation till en teknisk högskola

föreligger, varom riksdagen gjort hemställan under punkt 131 här ovan,

igångsätta förberedande åtgärder för institutets fortsatta utbyggande. Riksdagen

förutsätter att, därest till följd av nu berörda förhållanden ovan

angivna tidsgräns i avtalet mellan Göteborgs stad och Kronan skulle behöva

överskridas, staden icke skall befinnas ovillig att medgiva erforderlig förlängning

av respittiden. På grund av vad sålunda anförts har riksdagen

ansett något anslag till ritningar m. m. för omförmälda nybyggnad icke

böra beviljas för budgetåret 1929/1930.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ej mindre för budgetåret 1929/

1930 anvisat

dels till avlöningsförbättring in. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av

3,300 kronor,

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 14,000 kronor,

dels ock till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor;

än även, avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anvisande

för budgetåret 1929/1930 av anslag till ritningar m. m. för en nybyggnad

för byggnadsteknik vid Chalmers tekniska institut.

Skolöverstyrelsen.

133:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att — med

uteslutande ur staten för skolöverstyrelsen av den däri uppförda anslagsposten

Övergångsstat å 1,900 kronor — minska det ordinarie förslagsanslaget till

skolöverstyrelsen, nu 538,000 kronor, med 1,900 kronor till 536,100 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen — med uteslutande ur staten för

skolöverstyrelsen av den däri uppförda anslagsposten Övergångsstat å 1,900

kronor — minskat det ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu

538,000 kronor, med 1,900 kronor till 536,100 kronor.

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att för

inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 10,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för inspektion och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 10,500

kronor.

135:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 143) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande

av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor.

136:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 144) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning

av undervisningsstatistik anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

De allmänna läroverken m. m.

137:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att för upprättande

vid högre lärarinneseminariet av en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning

samt för ombildning av en biträdande ämneslärarinnebefattning

vid seminariet till en övningsskollärarbefattning höja det ordinarie anslaget

till högre lärarinneseminariet, nu 138,285 kronor, med 3,800 kronor till

142,085 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förlag,

får anmäla, att riksdagen för upprättande vid högre lärarinneseminariet

av en ny ordinarie ämneslärarinnebefattning samt för ombildning av en biträdande

ämneslärarinnebefattning vid seminariet till en övningsskollärarbefattning

höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 138,285

kronor, med 3,800 kronor till 142,085 kronor.

138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 146) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren;

dels och till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 56,760 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

55

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 56,760 kronor.

139:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen anvisa dels

till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

ett extra anslag av 36,450 kronor, dels ock till täckande av brist i motsvarande

anslag för budgetåret 1927/1928 ett extra anslag av 480 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

ett extra anslag av 36,450 kronor;

dels ock till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret 1927/

1928 ett extra anslag av 480 kronor.

140:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 148) föreslagit riksdagen att

ej mindre besluta,

dels att vid varje samläroverk skall i den ordning, Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

förordnas en särskild sakkunnig med uppgift att tillhandagå rektor

vid uppsikten av de kvinnliga, respektive de manliga lärjungarna, dock att

vid statens förutvarande samskolor särskild sakkunnig icke skall förordnas,

förrän vederbörande första lärarinnebefattning blivit ledig;

dels att vid högre flickläroverk, där rektorsbefattningen bar manlig innehavare,

skall likaledes i den ordning, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, förordnas

en särskild kvinnlig sakkunnig;

dels att första lärarinnebefattningen vid envar av statens förutvarande

samskolor skall vid nuvarande innehavarens avgång från tjänsten ombildas

till ämneslärarinnebefattning;

dels ock att särskild sakkunnig vid samläroverk och högre flickläroverk må

åtnjuta, utöver eljest utgående avlöningsförmåner, ett särskilt arvode av

500 kronor;

än även för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes,

samt för ombildning av vissa i statsrådsprotokollet omförmälda övningslärarbefattningar

vid samma läroverk m. m. höja det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 420,000 kronor.

Mot de föreslagna förändringarna med avseende å första lärarinneinstitutionen

har riksdagen icke funnit anledning till erinran i vidare mån än att

benämningen »sakkunnig» synes riksdagen näppeligen utgöra någon lämplig

beteckning å ifrågavarande funktionärer. Riksdagen anser visserligen, att

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

benämningen första lärarinna ej bör bibehållas, men Till ifrågasätta, huruvida

överhuvudtaget något namn, som särskilt markerar ifrågavarande uppdrag,

är erforderligt. Skulle så vara fallet, synes benämningen »tillsyningslärare»

respektive »tillsyningslärarinna» vara att föredraga, varvid man torde

kunna bortse från de fall, då, såsom överstyrelsen jämväl ifrågasatt, annan

än lärare vid läroverket skulle erhålla uppdraget. En sådan anordning torde

nämligen icke kunna tänkas ifrågakomma annat än rent undantagsvis och

endast på kortare tid. I anledning av vad departementschefen anfört beträffande

en ifrågasatt reglering av arvodena för berörda uppdrag, vill riksdagen

såsom sin mening framhålla, att en dylik reglering ej synes böra

åsyfta en höjning beträffande vissa typer av läroverk utan fasthellre avse

en jämkning nedåt av arvodena vid läroverk, där de med uppdraget förbundna

åliggandena kunna anses mindre krävande. Riksdagen är nämligen

av den uppfattningen, att de hittills utgående arvodesbeloppen å 500 kronor

måste anses väl högt tilltagna med hänsyn till den särskilda arbetsbörda,

som kan ifrågakomma för bemälda befattningshavare.

Vad som föreslagits beträffande ombildning av övningslärarbefattningarna

vid vissa under ombildning varande realskolor, föranleder ingen erinran från

riksdagens sida.

Däremot kan riksdagen icke finna den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

anslagsökningen i dess helhet behövlig. Förefintliga och eventuellt blivande

besparingar å anslaget synas riksdagen kunna beräknas till så betydande

belopp, att en höjning av anslaget med 400,000 kronor förefaller riksdagen

fullt tillräcklig.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

ej mindre beslutat,

dels att vid varje samläroverk samt vid högre flickläroverk, där rektor är

man, skall i den ordning, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, förordnas särskild

person med uppgift att tillhandagå rektor vid uppsikten över de manliga

respektive de kvinnliga lärjungarna, dock att vid statens förutvarande samskolor

sådant förordnande icke må meddelas, förrän vederbörande första

lärarinnebefattning blivit ledig,

dels att första lärarinnebefattningen vid envar av statens förutvarande

samskolor skall vid nuvarande innehavares avgång från tjänsten ombildas

till ämneslärarinnebefattning,

dels ock att den, som erhåller sådant förordnande, som ovan sägs, må

i ersättning för uppdraget åtnjuta, utöver eljest utgående avlöningsförmåner,

ett särskilt arvode av 500 kronor;

än även för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj :t bestämmes,

samt för ombildning av vissa under punkt 148 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 omförmälda övningslärarbefattningar

vid samma läroverk m. m. höjt det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 400,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

bl

141:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: praktisk utbildning av blivande lärare vid de allmänna läroverken,

nu 75,800 kronor, med 300 kronor till 76,100 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: praktisk utbildning

av blivande lärare vid de allmänna läroverken, nu 75,800 kronor, med 300

kronor till 76,100 kronor.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 35,000 kronor,

med 3,700 kronor till 38,700 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,

nu 35,000 kronor, med 3,700 kronor till 38,700 kronor.

143:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: bibliotekarierna, nu 16,000 kronor, med 5,000 kronor till 21,000

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två likalydande

motioner (I: 37 och II: 64), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte

besluta att höja ifrågavarande anslagspost med 31,700 kronor till 47,700

kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna anslagsökningen å 5,000 kronor avser

beredande av medel till bibliotekariearvoden vid de förstatligade kommunala

mellanskolorna samt till förhöjda arvoden åt bibliotekarierna vid de realskolor,

som under budgetåret 1929/1930 stå under utvidgning till högre

allmänna läroverk till följd av statens övertagande av vederbörande kommunala

gymnasier. Enligt gällande bestämmelser tillkommer det skolöverstyrelsen

att besluta om anvisande av medel från ifrågavarande anslagspost.

För närvarande växla bibliotekariearvodenas belopp mellan i regel lägst

100 kronor och högst 400 kronor; vid två realskolor utgå allenast respektive

50 kronor och 25 kronor.

Departementschefen omnämner ett av skolöverstyrelsen framlagt förslag

om nyreglering av bibliotekariernas arvoden, enligt vilket, allt efter de olika

läroverkens storlek och deras egenskap av högre allmänt läroverk eller realskola,

arvodena skulle utgå med belopp, växlande mellan lägst 450 kronor

och högst 1,250 kronor. Kostnaderna för bibliotekariearvoden enligt detta

förslag har uppskattats till 74,100 kronor för budgetåret 1929/1930. Departementschefen

säger sig dela överstyrelsens mening angående önskvärd
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

heten av en arvodesreglering för läroverksbibliotekarierna, även om man

härvidlag näppeligen borde sträcka sig så långt som överstyrelsen föreslagit.

Av statsfinansiella skäl har dock departementschefen ansett någon nyreglering

av arvodena icke nn böra komma till stånd.

I motionerna har till stöd för den däri gjorda hemställan anförts följande:

Genom läroverksreformen 1927 fingo läroverksbiblioteken en väsentligt

större betydelse än förut i undervisningen. Ett extra anslag av föregående

års riksdag om 50,000 kronor till bokinköp för de högre läroverkens lärjungebibliotek

och den i årets statsverksproposition föreslagna höjningen av

detta anslag till 75,000 kronor med den förändring i bestämmelserna för

anslagets fördelning, att detta nu får utgå till samtliga läroverk, är ett av

uttrycken för denna bibliotekens ökade betydelse. Ett annat är instruktionen

för läroverksbibliotekarierna i den nya läroverksstadgan. Därav framgår,

att bibliotekarierna ålagts ett väsentligt ökat arbete i jämförelse med

vad som förut krävts av dem.

Trots detta ökade arbete har ingen arvodesförhöjning föreslagits åt dessa

bibliotekarier. Detta förhållande är anmärkningsvärt även därför, att läroverksbibliotekariernas

ställning är avsevärt sämre ifråga om arvode än bibliotekariernas

vid övriga av staten underhållna läroanstalter. Vid folkskoleseminarierna

är arvodet respektive 900 kronor (vid dubbelseminarier) och

500 kronor (vid enkelseminarier), vid de av förra riksdagen beslutade kommunala

flickskolorna respektive 450 kronor (vid skolor med parallellavdelning)

och 350 kronor samt vid statens småskoleseminarier 200 kronor. Av

de i statsliggaren för 1928—1929 redovisade 75 bibliotekariearvodena ligga

43 eller mer än hälften under till och med arvodena för småskoleseminariernas

bibliotekarier. Ingen läroverksbibliotekarie kommer upp till det högre

arvodet för de kommunala flickskolorna och endast sex över arvodet för de

mindre kommunala flickskolorna.

Tydligt är, att de allmänna läroverkens bibliotekarier måste känna det

som en tryckande orättvisa att på det sättet vara ställda i en missgynnad

särklass, i synnerhet som en ny stadga pålagt dem ytterligare betungande

arbete, samtidigt som en ny grupp bibliotekarier med betydligt mindre arbetsbörda

än deras tillerkänts avsevärt högre arvode.

Statsrådet och chefen för ecklesiastikdepartementet har visserligen sin uppmärksamhet

riktad på detta missförhållande, men förklarar, att anspråken

på statskassan för genomförandet av den nya läroverksreformen äro så stora,

att med beviljandet av det belopp skolöverstyrelsen begärt för detta ändamål,

74,100 kronor, måste anstå till ett annat år, varjämte han anser de

av skolöverstyrelsen begärda arvodena för de olika grupperna av bibliotekarier

för högt tilltagna. Under dessa förhållanden anse vi oss ej kunna

framlägga förslag om bifall till vad skolöverstyrelsen begärt. En slutlig

lönereglering lär ej böra genomföras utan föregående prövning av förslaget

av Kungl. Maj:t. Däremot synes det oss billigt, att läroverksbibliotekarierna

i väntan på detta förslag från Kungl. Maj:t, i likhet med vad för andra lärargrupper

föreslagits i årets statsverksproposition, få någon tillfällig löneförbättring.

Intet föregripande av den definitiva löneregleringen torde kunna

anses föreligga, om genomsnittet av det arvode, som skall utgå till läroverkslärarna

för nästa år, bestämmes till samma belopp som det, vilket ansetts

lämpligt för de större kommunala flickskolorna, eller 450 kronor. Ett så

tilltaget anslag skulle dock i sak betyda, att de flesta läroverksbiblioteka
-

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

59

rierna ej ens skulle komma upp till det belopp, som beslutats skola utgå

till bibliotekarierna vid de mindre kommunala flickskolorna. I skolöverstyrelsens

förslag har anslag beräknats till 106 läroverk. Enligt den av oss

föreslagna beräkningen skulle anslaget då behöva sättas till 47,700 kronor

i stället för av Kungl. Maj:t föreslagna 21,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om höjning av ifrågavarande anslagspost

med 5,000 kronor för beredande av medel till bibliotekariearvoden vid ovan

angivna förstatligade kommunala mellanskolor och vissa under ombildning

stadda realskolor har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen delar departementschefens mening, att en reglering av arvodena

åt läroverksbibliotekarierna är önskvärd. Den ökade betydelse, som till

följd av 1927 års skolreform tillagts biblioteken såsom ett hjälpmedel i

undervisningsarbetet och vid lärjungarnas självstudier, har medfört, att de,

som hava sig bibliotekets vård anförtrodd, fått sin arbetsbörda ökad — ett

förhållande, som allt starkare kommer att göra sig gällande i och med omdaniugsarbetets

fortskridande. Under sådana förhållanden måste det framstå

såsom en rimlig fordran, att bibliotekarierna för sina insatser erhålla

skäligt vederlag, något som emellertid, särskilt vid jämförelse med motsvarande

befattningshavare vid andra läroanstalter, knappast kan anses i allmänhet

vara fallet för närvarande. Riksdagen förutsätter, att Eders Kungl. Maj:t,

som, enligt vad av det föregående framgår, har sin uppmärksamhet riktad på

denna fråga, icke skall underlåta att, så snart sig göra låter efter den ytterligare

utredning, frågan kan tarva, förelägga riksdagen förslag i ämnet. I

avbidan härå har riksdagen ansett skäl föreligga, att eu provisorisk förbättring

av bibliotekariearvodena vidtages, även om detta icke kan ske i den

omfattning, som i motionerna föreslagits. För möjliggörande av en sådan

provisorisk reglering synes den ifrågavarande anslagsposten böra ökas med

ytterligare 10,000 kronor, alltså till 51,000 kronor, att fördelas efter grunder,

som skolöverstyrelsen prövar lämpliga.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovanberörda motioner (I: 37 och II: 64), höjt den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: bibliotekarierna, nu 16,000 kronor, med 15,000 kronor till 31,000

kronor.

144:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,182,000 kronor, med 38,000 kronor till 1,220,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg

åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu 1,182,000 kronor, med

38,000 kronor till 1,220,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium må för åtnjutande

av sådan arvodesförhöjning, som avses i mom. 1 av kungörelsen den 29

juni 1928 (nr 274) angående avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie

lärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens folkskoleseminarium,

tillgodoräkna sig tjänstgöring vid de kommunala gymnasierna

eller gymnasielinjerna i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde,

Söderhamn, Södertälje, Uddevalla och Ystad;

dels ock till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

598,500 kronor.

Det extra anslaget till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid

de allmänna läroverken utgör för budgetåret 1928/1929 640,000 kronor. Av

detta belopp är en summa av 77,500 kronor avsedd till bestridande av den

arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie lärare med minst 12 terminers

tjänstgöring, varom 1928 års riksdag fattat beslut. Återstoden, 562,500

kronor, är avsedd att tillgodose det normala anslagsbehovet.

Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag grundar sig på en av skolöverstyrelsen

verkställd beräkning av anslagsbehovet.

De medel, som för budgetåret 1928/1929 stå till förfogande för anställande

av extra lärare vid de allmänna läroverken, motsvara kostnaden

för avlönande av 211 sådana lärare. I detta antal ingår en »reserv» av

6 lärare (jfr 1928 års åttonde huvudtitel sid. 351). Skolöverstyrelsen har

meddelat, att under läsåret 1928/1929 beräknas vara anställda 187 extra

lärare med full tjänstgöring samt därtill timlärare med en sammanlagd

tjänstgöring av 403,5 veckotimmar, motsvarande omkring 16 extra lärare,

varjämte för avlönande av vissa vid början av höstterminen 1928 för kortare

tid förordnade extra lärare tagits i anspråk ett belopp, motsvarande

något mer än 2 årsarvoden å 3,300 kronor. Då det sålunda kan antagas,

att de beviljade medlen komma att tagas i bruk för avlönande av inalles 205

extra lärare, skulle »reserven» av 6 extra lärararvoden komma att förbliva

outnyttjad.

För läsåret 1929/1930 har skolöverstyrelsen på grundval av de fastställda

omorganisationsplanerna för de olika läroverken beräknat det erforderliga antalet

extra lärare till 181, d. v. s. 6 mindre än antalet under läsåret 1928/1929,

vartill skulle komma timlärartimmar i samma utsträckning, som beviljats

för sistnämnda läsår. Då de vid de allmänna läroverken anställda extralärarna

för närvarande till allra största delen ägde full kompetens till ordinarie

tjänst, så att antalet lärare med lägre årsarvode (2,900 kronor) betydligt

understege det tidigare beräknade, syntes det överstyrelsen nödvändigt

att räkna med ett större antal årsarvoden ä 3,300 kronor än tidigare varit

fallet. Den kostnadsminskning, som kunde beräknas genom sänkningen av

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

61

antalet extra lärare, borde därför upptagas till (6 X 2,900=) 17,400 kronor.

Härutöver föreslår överstyrelsen en minskning av anslaget med 6,600 kronor,

motsvarande den ungefärliga kostnaden för ovannämnda under kortare tid av

höstterminen 1928 förordnade extra lärare. Någon minskning av reserven

anses däremot icke böra ifrågasättas. Sammanlagda anslagsminskningen skulle

alltså uppgå till 24,000 kronor, och det belopp,jsom skulle erfordras för att

tillgodose det normala anslagsbehovet, skulle utgöra 538,500 kronor.

Kostnaderna för ovan omförmälda arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie

lärare hava uppskattats till 55,000 kronor, varvid jämväl räknats med att

ur detta belopp också skulle bestridas de eventuella avlöningstillägg till förutvarande

extra ordinarie lektorer vid vissa kommunala gymnasier eller gymnasielinjer,

varom beslut fattats av 1928 års riksdag. Till sistnämnda belopp

skulle komma ytterligare 5,000 kronor under förutsättning av bifall till den

av Eders Kungl. Maj:t nu föreslagna utsträckningen av rätten till arvodesförhöjning,

varigenom hela anslagsbehovet skulle komma att uppgå till

598,500 kronor (= 538,500 kronor + 55,000 kronor + 5,000 kronor).

Med hänsyn till den av Eders Kungl. Maj:t ifrågasatta ändringen i bestämmelserna

om nyssnämnda arvodesförhöjning anser sig riksdagen böra

erinra om vad som vid 1928 års riksdag i nu berörda hänseende förekom.

Med anledning av ett uttalande av 1927 års riksdag att, med hänsyn till

vissa svårigheter, som under skolreformens övergångstid kunde uppstå för

de dåvarande extra lärarna vid de allmänna läroverken genom att ordinarieblivande

och därmed följande förbättrad löneställning kunde komma att

uppskjutas på ett sätt, som för den enskilde läraren kunde te sig såsom

betungande och obilligt, åtgärder borde vidtagas för att bereda sådana extra

lärare, som en avsevärdare tid komme att upprätthålla extra ordinarie lärarbefattning

vid de allmänna läroverken, särskild arvodesförhöjning, framlade

Eders Kungl. Maj:t förslag i sådant hänseende till 1928 års riksdag. Såsom villkor

för den föreslagna arvodesförhöj ningen hade bland annat av Eders Kungl.

Maj:t uppställts, att vederbörande extralärare skulle hava med nit och skicklighet

under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid sådan läroanstalt,

som omförmäldes i dåvarande § 179 punkt 8 av läroverksstadgan,

d. v. s., utom allmänt läroverk, även annan under skolöverstyrelsens inseende

ställd läroanstalt, folkskoleseminarium, tekniskt läroverk, sjökrigsskolan

och statsunderstödd folkhögskola. Riksdagen fann förslaget i denna del

innebära, att den rätt, varom fråga vore, skulle komma att utsträckas till

ett väsentligt större antal lärare än 1927 års riksdags ovannämnda uttalande

torde hava åsyftat. De lärare, för vilkas befordringsutsikter svårigheter

genom läroverksreformens genomförande eventuellt kunde tänkas uppkomma,

vore uteslutande de vid de allmänna läroverken anställda extralärarna, och

den ifrågasatta kompensationen vore givetvis avsedd att träffa sådan lärare,

som ett antal år tjänstgjort vid dessa läroverk. Att sådan tjänstgöring finge

hava fullgjorts även vid högre lärarinneseminariet och folkskoleseminarierna

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

funne riksdagen billigt med hänsyn till den i stort sett likartade tjänstgöring

ävensom de likartade anställnings- och avlöningsförhållanden, som rådde beträffande

den extraordinarie lärarpersonalen vid dessa tre kategorier av läroanstalter.

Men att med dessa likställa exempelvis de statsunderstödda folkhögskolorna

och att utsträcka denna tjänstgöring till att omfatta varje under

skolöverstyrelsens inseende ställd läroanstalt, d. v. s. praktiskt taget de flesta

privata skolor i landet, kunde enligt riksdagens mening icke hava åsyftats, och

riksdagen kunde i allt fall nu icke bifalla ett förslag i detta hänseende. I

överensstämmelse härmed beslöt 1928 års riksdag medgiva, att från och med

budgetåret 1928/1929 till och med budgetåret 1934/1935 sådan extra ordinarie

ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller statens

folkskoleseminarium, vilken förvärvat behörighet för anställning såsom

ordinarie ämneslärare vid allmänt läroverk och med nit och skicklighet

under minst tolv terminer bestritt full tjänstgöring vid någon av nu nämnda

läroanstalter, linge åtnjuta arvode, manlig lärare med 3,800 kronor och

kvinnlig lärare med 3,400 kronor för år räknat.

I enlighet med detta riksdagens beslut har sedermera Eders Kungl. Maj:t

utfärdat kungörelse den 29 juni 1928 (nr 274). I denna kungörelse har

jämväl i överensstämmelse med av 1928 års riksdag i annat sammanhang

fattat beslut intagits följande bestämmelse:

De extra ordinarie lektorer vid de kommunala gymnasierna eller gymnasielinjerna

i Eksjö, Eskilstuna, Hudiksvall, Landskrona, Skövde, Södertälje,

Uddevalla och Ystad, vilka vid den tidpunkt, då dessa gymnasier

börjat eller börja att successivt övertagas av statsverket, i denna sin egenskap

tjänstgjort minst 8 terminer i en följd, må, så länge de såsom extra

ordinarie lektorer eller vikarier å lektor stjänster hava sin huvudsakliga

tjänstgöring förlagd till gymnasiet och till dess att gymnasiet i fråga är i

sin helhet förstatligat, åtnjuta de förmåner i fråga om beräkning av tjänstoch

lönetursår samt pensionsår m. m., som äro tillförsäkrade de extra ordinarie

lärarna vid de allmänna läroverken, samt, i den mån deras avlöning

övertages av statsverket, erhålla ett arvode, som med 1,000 kronor överstiger

det arvodesbelopp, som tillkommer extra lärare vid rikets allmänna

läroverk.

Vad först angår det normala anslagsbehovet för ifrågavarande ändamål,

synes det riksdagen, som om den kostnadsminskning, som uppkommer genom

att antalet erforderliga extra lärare för budgetåret 1929/1930 beräknats till

6 mindre än vad som krävts för nu löpande budgetår, bör kunna uppskattas

till 6x3,300 kronor, alltså till 19,800 kronor, i stället för, såsom

i Eders Kungl. Majrts förslag skett, till 6 X 2,900 kronor eller tillhopa 17,400

kronor. För sistnämnda beräkningsgrund, som utgår från det lägre årsarvodet,

hava nämligen enligt riksdagens mening icke tillräckligt vägande

skäl anförts. Vidare kan riksdagen icke genom den förebragta utredningen

finna behovet av den s. k. reservens bibehållande under budgetåret 1929/

1930 ådagalagt, vadan jämväl på denna punkt en kostnadsminskning av

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

63

6x3,300 kronor = 19,800 kronor kan beräknas uppkomma. Härtill skulle

ytterligare komma den föreslagna minskningen med 6,600 kronor, motsvarande

kostnaden för vissa under budgetåret 1928/1929 tillfälligt förordnade

extralärare. Sammanlagda kostnadsminskningen bör alltså enligt riksdagens

mening uppskattas till (19,800+19,800 + 6,600 =) 46,200 kronor. Det normala

anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930 skulle i enlighet härmed utgöra

(562,500 — 46,200 =) 516,300 kronor. Ur redovisningssynpunkt synes det

riksdagen lämpligast, att detta belopp i riksstaten upptages såsom ett särskilt

extra anslag under benämning: »arvoden åt extra och vikarierande

ämneslärare vid de allmänna läroverken» och ej, såsom under budgetåret

1928/1929 varit fallet, sammanföres med det till arvodesförhöjningar erforderliga

beloppet.

Vad härefter beträffar det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget om

utvidgning av rätten till arvodesförhöjning, anser riksdagen visserligen, att

åtskilliga skäl kunna andragas till stöd för en utsträckning av denna rätt,

men för bedömande av denna fråga synes det vara nödvändigt att genom

en allsidig utredning få spörsmålet belyst i hela dess vidd och från olika

synpunkter. Med hänsyn härtill och jämväl med beaktande av den ståndpunkt,

riksdagen så sent som år 1928 intog i denna fråga, har riksdagen

funnit sig icke kunna bifalla den utvidgning, som av Eders Kungl. Maj:t

föreslagits. På grund härav erfordras för budgetåret 1929/1930 till arvodesförhöjningar

allenast ett belopp av 55,000 kronor.

I överensstämmelse med vad riksdagen ovan uttalat i fråga om det

normala årsanslaget, synes sistnämnda belopp böra i riksstaten upptagas

såsom ett särskilt extra anslag, lämpligen benämnt »beredande av arvodesförhöjning

åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet,

allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier».

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna

läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 516,300 kronor;

dels avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser rätt för extra

ordinarie ämneslärare vid högre lärarinneseminariet, allmänt läroverk eller

statens folkskoleseminarium att för åtnjutande av arvodesförhöjning enligt

mom. 1 av kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 274) tillgodoräkna sig tjänstgöring

vid vissa kommunala gymnasier eller gymnasielinjer;

dels ock till beredande av arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare

vid högre lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 55,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 154) föreslagit riksdagen att

ej mindre medgiva, att därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning

i teckning, musik, gymnastik eller handarbete vid allmänt läroverk,

som erhållit dylik anställning före den 1 mars 1927, under tid från det att

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

läroverket börjat omorganiseras enligt 1927 års riksdags beslut intill dess

att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer att erhålla

mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar medeltalet av det timtal,

som varit för hans tjänst gällande under läsåren 1923—1928, han skall

dels under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärotimmar

fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande två

tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han uppbär för sin faktiska

tjänstgöring under året, och den, som han skulle hava uppburit, om

för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning, som närmast

skulle motsvara sagda medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad, dels

och i fråga om pensionsunderlag och pensionsavgifter betraktas som om sistnämnda

tjänstgöring varit med tjänsten förenad,

än även för bestridande av berörda lönetillägg anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

Riksdagen finner det vara skäligt, att ifrågavarande lärare för sina av ovanberörda

anledning minskade avlöningsförmåner beredes ersättning på sätt

och i den utsträckning, som Eders Kungl. Maj:t föreslagit. Då riksdagen alltså

finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, vill riksdagen emellertid såsom

önskvärt framhålla, att bemälda lärares arbetskraft kunde i motsvarande

grad tagas i anspråk för annan lämplig tjänstgöring vid läroverket.

Möjligheterna för en sådan anordning synas riksdagen böra bliva föremål

för uppmärksamhet.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

ej mindre medgivit, att därest sådan innehavare av ordinarie lärarbefattning

i teckning, musik, gymnastik eller handarbete vid allmänt läroverk,

som erhållit dylik anställning före den 1 mars 1927, under tid från det att

läroverket börjat omorganiseras enligt 1927 års riksdags beslut intill dess

att vederbörande avgår från ifrågavarande befattning, kommer att erhålla

mindre omfattande tjänstgöring än som motsvarar medeltalet av det timtal,

som varit för hans tjänst gällande under läsåren 1923—1928, han skall

dels under varje läsår, sedan det på befattningen kommande antalet lärotimmar

fastställts, äga åtnjuta ett personligt lönetillägg, motsvarande två

tredjedelar av skillnaden mellan den avlöning, som han uppbär för sin

faktiska tjänstgöring under året, och den, som han skulle hava uppburit,

om för tjänsten varit bestämd en tjänstgöring av den omfattning, som

närmast skulle motsvara sagda medeltal, tillfällig löneförbättring däri inräknad,

dels ock i fråga om pensionsunderlag och pensionsavgifter betraktas

som om sistnämnda tjänstgöring varit med tjänsten förenad,

än även för bestridande av berörda lönetillägg anvisat för budgetåret 1929/

1930 ett extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

147:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 155) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 97,400 kronor.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

65

Det för ifrågavarande ändamål för innevarande budgetår utgående anslaget

uppgår till 85,000 kronor. Den nu föreslagna anslagsökningen är huvudsakligen

föranledd av den inverkan, som det successiva förverkligandet av

den nya läroverksorganisationen kommer att under budgetåret 1929/1930

medföra på antalet teckningstimmar vid de allmänna läroverken. Berörda

anslagsökning har beräknats under förutsättning, att det ovan under punkt

140 omförmälda förslaget rörande ombildning av teckningslärarbefattningarna

vid vissa under utvidgning till högre allmänna läroverk stående realskolor

godtages.

Riksdagen, som tidigare bifallit sistnämnda förslag, har ej funnit något att

erinra mot Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning och får därför

anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna

läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 97,400 kronor.

148:o) Eders Kungl. Maj:t bar (punkt 156) föreslagit riksdagen att till extra arvoden

åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 82,500 kronor.

Anslaget utgör för innevarande budgetår 77,000 kronor. Den ifrågasatta

höjningen av det extra anslaget till extra arvoden åt gymnastiklärare vid

de allmänna läroverken betingas uteslutande av den ökning i antalet gymnastikavdelningar,

som är en följd av den beslutade skolreformen. Höjningen

har beräknats under förutsättning, att det ovan under punkt 140

omförmälda förslaget rörande ombildning av gymnastiklärarbefattningarna

vid vissa under utvidgning till högre allmänna läroverk stående realskolor

godtages.

Riksdagen, som tidigare bifallit sistnämnda förslag, har icke något att

erinra mot Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande framställning och får därför

anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna

läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 82,500 kronor.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 157) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 29,700 kronor.

Ifrågavarande anslag utgår för budgetåret 1928/1929 med 14,100 kronor.

I statsrådsprotokollet redogöres för en av skolöverstyrelsen verkställd beräkning

av kostnaderna för genomförandet av de nya undervisningsplanerna

i musik. Överstyrelsen har kommit till det resultatet, att den totala kostnadsökningen

för undervisningen i sång skulle komma att under budgetåret

1929/1930 uppgå till något mer än 32,000 kronor och, efter det omorganisationen

av läroverken fullbordats, stiga till nära 84,000 kronor. Härvid bör

beaktas, att undervisningen i instrumentalmusik beräknats komma att, oberoende

av de nya planernas tillkomst, föranleda ytterligare ökade kostnader.

Överstyrelsen bar uttalat den uppfattningen, att det icke torde kunna ifrå
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 8 A. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

gakomma att omedelbart vid de allmänna läroverken införa de nya kursoch

timplanerna i musik, utan att musikundervisningen vid dessa läroanstalter

bör utvecklas successivt och denna överstyrelsens mening biträdes av

departementschefen. Skolöverstyrelsen ifrågasätter, att denna successiva utveckling

skall ske i sådan takt, att de nya planerna må kunna helt tilllämpas

från och med läsåret 1934/1935, då flertalet läroverk erhållit den

beslutade nya organisationen. För genomförande härav föreslår överstyrelsen,

att under vart och ett av de sex närmaste läsåren medel skulle beredas till

50 nya veckotimmar i sång vid de s. k. äldre läroverken och till likaledes

50 sådana timmar vid de samrealskolor, som upprättas genom förstatligande

av kommunala mellanskolor, eller således under alla sex åren till sammanlagt

600 veckotimmar utöver det nuvarande antalet. Enligt departementschefens

mening hade det varit önskvärt, att den av överstyrelsen sålunda

framlagda planen kunde genomföras, men departementschefen förmenar,

att man icke nu bör binda sig för densamma, utan årligen i samband med

behandlingen av de anslagsäskanden, som skola föreläggas riksdagen, upptaga

till prövning, i vilken omfattning förhållandena medgiva en utvidgning

av musikundervisningen under det nästföljande budgetåret.

För budgetåret 1929/1930 har överstyrelsen föreslagit, att anslag skulle

beredas dels till ytterligare 50 veckotimmar i sång vid de äldre läroverken

och ytterligare 50 veckotimmar i sång vid förstatligade mellanskolor, dels

ock till ytterligare 20 veckotimmar i instrumentalmusik vid vartdera av de

båda slagen av läroanstalter. Den härav föranledda kostnadsökningen bär

beräknats till 16,450 kronor, på grund varav det extra anslaget till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken borde bestämmas till

(14,100+16,450=) 30,550 kronor eller i runt tal 30,500 kronor. Anslagsbeloppet

har av departementschefen ansetts kunna minskas med i runt tal

850 kronor, motsvarande kostnaden för sex extra undervisningstimmar i

musik, som för närvarande uppehållas av musikläraren vid den under omorganisation

till högre allmänt läroverk varande realskolan i Eskilstuna

men som skulle bliva obehövliga i händelse av bifall till det av departementschefen

förut tillstyrkta, under punkt 140 här ovan av riksdagen bifallna

förslaget rörande ombildning av övningslärarbefattningarna vid vissa

under utvidgning till högre allmänt läroverk stående realskolor.

Riksdagen, som delar den av departementschefen under punkt 157 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 uttalade uppfattningen,

att överstyrelsens plan för genomförande av en utsträckt musikundervisning

vid läroverken nu icke bör godtagas såsom bindande för det

framtida bedömandet av anslagsbehovet till ifrågavarande ändamål, utan

att detta behov bör fritt prövas efter föreliggande förhållanden, har icke

något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit och får därför anmäla,

att riksdagen till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 29,700 kronor.

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

67

150:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att till extra

arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 27,550 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt

handarbete vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 27,550 kronor.

151:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels höja den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 33,750 kronor, med 3,575

kronor till 37,325 kronor,

dels till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Riksdagen, som ej har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, får

anmäla, att riksdagen

dels höjt den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken

ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu 33,750 kronor, med 3,575

kronor till 37,325 kronor,

dels ock. till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 140, 141, 142, 143 och 151 anmälda

beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

nu 7,030,650 kronor, ökats med 422,575 kronor till 7,453,225 kronor.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 160) föreslagit riksdagen att för upprätthållande

under läsåret 1929/1930 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs

för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 14,700 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för upprätthållande under läsåret

1929/1930 vid ett högre läroverk i Göteborg av provårskurs för blivande

lärare vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 14,700 kronor.

153:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att för anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 7,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om anvisande av medel till anordnande

genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska har riksdagen

intet att erinra och får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag, för anordnande genom infödda lärare av undervisning

i tyska och engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

G8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

154:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till bestridande

av kostnaderna för en svensk studiekurs i k rankrike anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor.

155:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att såsom bidragtill

täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt

läroverk, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

3.45.000 kronor, därav högst 13,000 kronor må, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande,

användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar a\

avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför

tyngande.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av utgifter, som

skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra förslagsanslag av 145,000 kronor, därav högst

13.000 kronor må, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom

bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassa

i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

156:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 164) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna läroverken

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och fåi

alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken

vid de allmänna läroverken anvisat förbudgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 75,000 kronor.

157:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 165) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1929/1930 anvisa

dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna

läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt

vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat

dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna

läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt vid

de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag av

*6,000 kronor.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69

158:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 166) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,634,000

kronor, med 84,000 kronor till 1,550,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot den av Eders Kungl. Maj:t verkställda

beräkningen av anslagsbehovet för de kommunala mellanskolorna under

budgetåret 1929/1930 och får därför anmäla, att riksdagen, med bifall till

Eders Kungl. Maj:ts förslag, minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor, nu 1,634,000 kronor, med 84,000 kronor till 1,550,000

kronor.

159:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 167) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30

juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 330,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30

juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 330,000 kronor.

160:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 168) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor

att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

161 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 169) bar riksdagen

i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till statsbidrag till kommunala flickskolor med oförändrat belopp

50,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

162:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 170) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1929—30

juni 1930 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor,

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor samt

» extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders

Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunder bestämmer;

dels oclc för ändamålet anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 8,000 kronor.

163:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 171) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 745,000 kronor, med

3,000 kronor till 742,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1929/1930

uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,

nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 478,000

kronor, högre goss- och samskolor 230,500 kronor, enskilda lärarinneseminarier

13,500 kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å

sammanlagt 742,000 kronor.

För budgetåret 1928/1929 äro de ovan nämnda fyra anslagsposterna uppförda

med respektive 20,000 kronor, 475,000 kronor, 232,500 kronor och

17,500 kronor.

Anslagsposten till enskilda mellanskolor föreslås oförändrad.

Den föreslagna ökningen av anslagsposten till högre flickläroverk med

3,000 kronor motiveras med behovet av ytterligare medel till understöd för

undervisning i huslig ekonomi. I avseende å denna anslagspost har skolöverstyrelsen

anfört bland annat, att omorganisationen av det högre skolväsendet

ej torde medföra någon avveckling av flickskolorna förrän från

och med läsåret 1931/1932, och att man alltså av denna anledning ej torde

böra räkna med någon minskning av statsunderstödet till dessa skolor.

I fråga om anslagsposten till högre goss- och samskolor beräknas för

Landskrona stads gymnasium ett med 2,400 kronor minskat understöd med

anledning av att detta gymnasium enligt 1927 års riksdags beslut från och

med den 1 juli 1929 kommer att successivt övertagas av staten. A andra

sidan beräknas för Stockholms samgymnasium ett ökat understöd av 400

kronor, varigenom minskningen av ifrågavarande anslagspost kommer att

uppgå till 2,000 kronor.

Beträffande slutligen anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föreslås

en minskning med 4,000 kronor, motsvarande det till Anna Sandströms

högre lärarinneseminarium nu utgående understödet. Nämnda seminarium

kommer nämligen vid slutet av läsåret 1929/1930 att upphöra med sin verk
-

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

71

samhet. Privata högre lärarinneseminariet åter, vilket jämväl är avsett att

nedläggas, men vars högre knrs av vissa organisatoriska skäl anses böra

vara i verksamhet även under läsåren 1929/1931, skulle fortfarande erhålla

stal sunderstöd och likaledes seminariet vid stiftelsen Kjellbergska flickskolan

i Göteborg.

I fråga om beräkningen av anslagsposten till enskilda mellanskolor har

riksdagen intet att erinra.

Vad däremot angår anslagsposten till högre flickskolor vill riksdagen framhålla,

att, då i fråga om denna post en höjning med 3,000 kronor ansetts

behövlig, man synes hava förbisett, att, sedan nu fyra statliga högre flickläroverk

skola träda i verksamhet vid början av höstterminen 1929, det torde,

i överensstämmelse med vad 1927 års riksdag uttalat i samband med sitt

beslut angående omorganisation av det högre skolväsendet, vara möjligt att

påbörja en avveckling av statsunderstöden till privata flickgymnasier på de

platser, där de högre flickläroverken komma till stånd. En sådan avveckling

bör givetvis ske med en viss försiktighet, så att icke de privata läroanstalterna

försättas i trångmål, men riksdagen anser sig dock kunna räkna med,

att de besparingar, som genom en minskning av statsunderstöden av berörda

anledning kunna göras under budgetåret 1929/1930, skola bliva så stora, att

en ökning av ifrågavarande anslagspost med allenast 1,500 kronor i stället

för föreslagna 3,000 kronor kan anses tillräcklig. Enligt riksdagens mening

bör alltså samma anslagspost för budgetåret 1929/1930 upptagas med ett

belopp av 476,500 kronor.

Anslagsposten till högre goss- och samskolor anser riksdagen böra minskas

med, utöver av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 2,000 kronor, ytterligare de 400

kronor, som beräknats för höjning av understödet till Stockholms sam gymnasium,

enär riksdagen icke funnit tillräckliga skäl förebragta för en dylik höjning.

Sistnämnda anslagspost skulle alltså för budgetåret 1929/1930 komma

att utgöra 230,100 kronor.

Beräkningen av anslagsposten till enskilda lärarinneseminarier föranleder

ingen erinran från riksdagens sida.

I enlighet med vad riksdagen nu anfört, kommer det ordinarie reservationsanslaget

till privatläroverk att minskas med 4,900 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till privatläroverk, nu 745,000 kronor, med 4,900 kronor till

740,100 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört de i

nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor..........................kronor 20,000: —

högre flickskolor............................. » 476,500: —

högre goss- och samskolor...................... > 230,100: —

enskilda lärarinneseminarier..................... » 13,500: —

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 740,100 kronor.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 172) föreslagit riksdagen att öka

det ordinarie förslagsanslaget till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter, nu 500,000 kronor, med 30,000 kronor till

530.000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget

till lönetillägg åt lärarinnor vid statsunderstödda enskilda läroanstalter, nu

500.000 kronor, med 30,000 kronor till 530,000 kronor.

165:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till

beredande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av tillfällig löneförbättring

åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre

goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,435,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande under tiden 1 juli

1929—30 juni 1930 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor samt

enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra förslagsanslag

av 2,435,000 kronor.

166:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 174) föreslagit riksdagen att till

beredande av understöd enligt Eders Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt

gymnasium, som är förenat med ett statens högre läroverk eller en statens

realskola, för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

21,300 kronor att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter,

Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av understöd enligt Eders Kungl.

Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens

högre läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra reservationsanslag av 21,300 kronor att utgå på de villkor och

under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

167:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 175) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor, Eders

Kungl. Maj:t må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget

Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

med högst 8,000 kronor till vardera.

168:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 176) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 80,000 kronor.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

73

169:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 177) föreslagit riksdagen att till

understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för

budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå

under de villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders

Kungl. Maj:t föreskrivas.

Sedan åtskilliga år har statsunderstöd utgått till tre läroanstalter för utbildande

av lärarinnor i handarbete, nämligen högre handarbetslärarinneseminariet

vid Maria Nordenfelts kvinnliga yrkesskola i Göteborg, numera benämnt

Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg,

Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm samt föreningen

Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium i Stockholm.

På grund av en konstaterad överproduktion av handarbetslärarinnor

ifrågasatte 1927 års riksdag lämpligheten av att fortfarande med statsanslag

understödja samtliga ifrågavarande läroanstalter samt begärde en fullständig

utredning i ämnet till 1928 års riksdag. I det förslag, som Eders Kungl. Maj:t

i anledning härav föreläde sistlidne riksdag, förutsattes, att statsunderstödet

till ett av seminarierna skulle komma att indragas, men lämnades öppet,

vilket seminarium, som borde drabbas av indragningen; denna fråga borde

framdeles av Eders Kungl. Maj:t prövas, sedan vissa därmed sammanhörande

förhållanden gjorts till föremål för ytterligare undersökning och prövning. I

anslutning härtill äskades ett anslag av 22,700 kronor, vilket belopp understeg

det förut utgående med hälften, 4,400 kronor, av det lägsta av de hittillsvarande

statsunderstöden. Detta förslag godtogs av riksdagen.

I sitt sedermera till Eders Kungl. Maj:t avgivna förslag till fördelning av

det av 1928 års riksdag beviljade anslaget har skolöverstyrelsen förordat, att

avvecklingen skulle tillgå så, att den metodiska och pedagogiska avdelningen

av Handarbetets vänners och Hulda Lundins högre slöjdseminarium indroges,

under det att den konstnärliga avdelningen av detta seminarium,

vilken avdelning äges av föreningen Handarbetets vänner, skulle bibehållas.

\ idare skulle konstsömnadslinjen vid Andrea Eneroths seminarium indragas

och istället förläggas till berörda konstnärliga avdelning av det förstnämnda

seminariet. Ifrågavarande omorganisation krävde emellertid en viss tid

och syntes knappast kunna hinna fullständigt avslutas under loppet av ett

enda arbetsår. I överensstämmelse med denna plan föreslog överstyrelsen

en fördelning av anslaget för budgetåret 1928/1929, som upptog oförändrade

belopp för Maria Nordenfelts och Andrea Eneroths seminarier men för Handarbetets

vänners och Hulda Lundins seminarier ett till 4,400 kronor nedsatt

belopp. Eders Kungl. Maj:t fördelade anslaget, på sätt överstyrelsen

föreslagit, med 9,000 kronor till Maria Nordenfelts seminarium, med 9,300

kronor till Andrea Eneroths seminarium och med 4,400 kronor till Handarbetets

vänners och Hulda Lundins seminarium.

Numera har emellertid överstyrelsen, enligt vad av statsrådsprotokollet

inhämtas, meddelat, att omständigheter tillkommit, som syntes giva vid

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

handen, att överstyrelsens förut framlagda plan måhända ej läte sig realisera.

Överstyrelsen har därför såsom ett alternativ framlagt ett annat förslag,

vilket går ut på att Handarbetets vänners och Hulda Lundins seminarium

bibehålies oförändrat, under det att statsbidraget till Andrea Eneroths

seminarium successivt indrages.

Enligt vartdera av dessa alternativ skulle för budgetåret 1929/1930 erfordras

samma belopp, som beviljats för nu löpande budgetår, eller 22,700 kronor.

Departementschefen anser överstyrelsens första alternativ innefatta den

bästa formen för den nödvändiga indragningen. Emellertid kunde det ännu

icke slutgiltigt avgöras, huruvida detta alternativ läte sig genomföras, varför

frågan härom tillsvidare borde hållas öppen.

Riksdagen vill för sin del icke motsätta sig beviljandet av det äskade anslagsbeloppet

men vill samtidigt uttala den förväntan, att ett slutligt avgörande

i denna organisationsfråga skall kunna ske inom sådan tid, att hänsyn

därtill kan tagas vid bedömande av anslagsbehovet för ifrågavarande

ändamål vid nästkommande riksdag.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till understöd

åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 22,700 kronor att utgå under de

villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl.

Maj:t föreskrivas.

170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå under

de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

171:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 179) ävensom i en

sedermera till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition,

nr 121, föreslagit riksdagen angående vissa anslag till folkskoleseminarierna,

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

172:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att böja

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,

nu 175,000 kronor, med 5,000 kronor till 180,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 175,000 kronor, med

5,000 kronor till 180,000 kronor.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

75

173:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till

bestridande av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i

Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 15,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning

till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund,

Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen

åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

15.000 kronor.

174:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 182) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av

14.000 kronor.

175:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för studiebesök vid folkskolor, vilka av lärare

vid folkskoleseminarierna företagas för att inhämta kännedom om folkskolor

av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

176:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor, att utgå

i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela;

dels och medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

177:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 185) föreslagit riksdagen

angående det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

178:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 186) föreslagit riksdagen att för

uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla att riksdagen för uppehållande av verksamheten vid statens

småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

reservationsanslag av 27,000 kronor.

179:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (sid. 471 i statsrådsprotokollet)

föreslagit riksdagen i fråga om dels det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt småskoleseminarier, dels ock det ordinarie reservationsanslaget till

stipendier åt elever vid småskoleseminarier, kommer riksdagen att framdeles

anmäla sitt beslut.

180:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 188) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna

fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för

budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor

att utgå enligt Eders Kungl. Maj ds bestämmande och på de villkor, Eders

Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

181:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 189) föreslagit riksdagen att till

resestipendier åt lärare vid de av departementschefen angivna, till folkundervisningen

hörande läroanstalter anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Majd kan finna gott föreskriva.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj ds förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare vid de av departementschefen

under punkt 189 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 4 januari 1929 angivna, till folkundervisningen hörande läroanstalter

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000

kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majd

kan finna gott föreskriva.

182:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 190) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

dels till till äggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,400 kronor;

dels oclc besluta, att vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester,

skall för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för expenser med ett belopp,

beräknat efter 200 kronor för år.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj ds förslag,

får anmäla, att riksdagen

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 77

dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till avlöning m. m. åt folkskolinspektörer med oförändrat belopp

345,000 kronor;

dels till tilläggsersättning för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 10,400 kronor;

dels ock beslutat, att vikarie för folkskolinspektör, som åtnjuter semester,

skall för dylik tjänstgöring åtnjuta ersättning för expenser med ett belopp,

beräknat efter 200 kronor för år.

183:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 191) föreslagit riksdagen

dels besluta,

att till en var av sju gymnastikkonsulenter skall från och med den 1 juli

1929 utgå avlöning med 5,300 kronor, därav 3,500 kronor lön och 1,800

kronor tjänstgöringspenningar, vartill komma två ålderstillägg till lönen,

vartdera å 500 kronor, dock att för konsulent, som av Eders Kungl. Maj:t

tillsatts genom förordnande på viss tid, lönen skall minskas med 200 kronor;

att ortstillägg därjämte skall utgå enligt de grunder som äro föreskrivna

i fråga om folkskolinspektör;

att arvodet till vikarierande konsulent skall, där Eders Kungl. Maj:t ej i

särskilt fall annorlunda förordnar, utgå med 4,300 kronor för kalenderår

räknat;

att högsta pensionsunderlaget för konsulent skall utgöra 4,300 kronor;

samt

att för expenser skall till ordinarie och av Eders Kungl. Maj:t förordnad

konsulent ävensom till å ledig befattning vikarierande konsulent utgå dels ersättning

med 300 kronor för år, dels ock därutöver, så länge riksdagen för

ändamålet beviljar medel, tilläggsersättning med 200 kronor för år, dock

att konsulent, som åtnjuter tjänstledighet, skall av honom tillkommande ersättning

och tilläggsersättning för expenser till sin vikarie avstå 200 kronor,

för år räknat, såvida Eders Kungl. Maj:t icke i särskilt fall bestämmer, att

han skall avstå högre belopp;

att den, som förordnas till vikarie för gymnastikkonsulent under dennes

semester, skall äga åtnjuta ersättning för expenser med 200 kronor, för år

räknat, vilken ersättning skall utgå av nedannämnda förslagsanslag till avlöning

in. in. åt gymnastikkonsulenter;

dels föreskriva, att för åtnjutande av de föreslagna avlöningsförmånerna

skola i tillämpliga delar gälla enahanda villkor och bestämmelser, som i sådant

hänseende äro stadgade angående avlöningsförmåner åt folkskolinspektörer

m. m.;

dels ock i riksstaten uppföra

ej mindre till avlöning m. m. åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie förslagsanslag

av 42,000 kronor,

än även till resekostnadsersättning åt gymnastikkonsulenter ett ordinarie

förslagsanslag av 40,000 kronor.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft dels två likalydande

motioner (I: 138 och II: 227), i vilka motioner hemställts, att riksdagen

måtte avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag angående anslag till avlöning åt

gymnastikkonsulenter med 42,000 kronor ävensom resekostnadsersättning åt

samma konsulenter med 40,000 kronor, dels och en motion (II: 233), vari

hemställts, att riksdagen måtte avslå det av Eders Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, sid. 478—493, framförda förslaget om

anställande av gymnastikkonsulenter samt minska budgetens summa med

det belopp, som ett bifall till detta motionsyrkande kunde föranleda.

I anledning av i förevarande ämne väckta motioner uttalade visserligen

1928 års riksdag, att det måste anses som en betydelsefull angelägenhet att

snarast möjligt få till stånd eu organisation, som kunde möta, leda och

ordna de i stark utveckling stadda strävandena för en förbättrad fysisk

fostran åt ungdomen, samt anhöll i skrivelse till Eders Kungl. Maj;t, att Eders

Kungl. Maj:t måtte efter verkställd utredning till 1929 års riksdag framlägga

förslag angående inrättande av konsulentbefattningar för undervisningen i gymnastik

med lek och idrott vid folkskolorna in. fl. undervisningsanstalter.

Vid övervägande av det förslag härom, som Eders Kungl. Maj:t nu framlagt,

måste emellertid riksdagen finna det mycket tvivelaktigt, huruvida den sålunda

planerade organisationen kan vara ägnad att på ett verksamt sätt och

samtidigt utan onödiga kostnader för staten främja det av riksdagen avsedda

syftet. Riksdagen har icke kunnat undgå att finna, att i förslaget saknas

klara och bestämda riktlinjer för de tilltänkta konsulenternas uppgifter,

vilket förhållande ock försvårar ett bedömande av skäligheten av de för

konsulenterna ifrågasatta avlöningsförmånerna. Riksdagen vill också erinra

om att 1923 års riksdag, under påpekande att kostnaderna för gymnastikinspektionen

år för år vuxit samt utgjort år 1920 86,000 kronor och år 1921

icke mindre än 105,000 kronor, hos Eders Kungl. Maj:t påkallade utredning rörande

möjligheterna av ett nedbringande av dessa utgifter. Beaktar man

nu, att, om hänsyn tages jämväl till tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna organisationen med sju konsulenter

kan beräknas draga en kostnad av inemot 100,000 kronor, och tillika tar

i betraktande, att denna organisation sannolikt endast är att anse såsom en

början till eu vidare utveckling av gymnastikkonsulentinstitutionen, så synes

det icke vara obefogat att göra gällande, att den förvaltningsapparat, som

skulle hava att verka för främjandet av ovanberörda syften, kommer att

bliva för staten alltför kostsam. Riksdagen behjärtar till fullo betydelsen av

en god omvårdnad om ungdomens fysiska fostran, men hyser den uppfattningen,

att detta ändamål bör kunna befrämjas med medel, som till sina

ekonomiska konsekvenser icke hava den innebörd som det nu föreliggande

förslaget. Riksdagen finner sig av nu angivna skäl nödsakad att ställa sig

avvisande mot Eders Kungl. Maj:ts förslag. Denna riksdagens hållning utesluter

dock icke att riksdagen anser fortsatta undersökningar böra ske rörande

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

79

möjligheterna av att på ett mera tillfredsställande sätt än för närvarande ordna

övervakandet av den fysiska fostran i nu ifrågavarande läroanstalter och

upplysningsarbetet på hithörande områden.

I samtliga de ovannämnda motionerna har yrkats avslag å Eders Kungl.

Maj:ts förslag om inrättande av gymnastikkonsulenter. Att döma av motiveringen

till motionerna I: 138 och II: 227 torde hava avsetts, att den hittillsvarande

fackliga inspektionen genom särskilda gymnastikinspektörer skulle

hädanefter helt avskaffas och inspektionen av gymnastikundervisningen överlämnas

åt folkskolinspektörerna. Av motionen II: 233 framgår icke fullt

tydligt, vilken ståndpunkt vederbörande motionär i detta hänseende intagit.

Riksdagen anser för sin del det icke kunna komma i fråga att nu utan

vidare avskaffa inspektionen genom särskilda gymnastikinspektörer. Dessa

torde, utom sin rent inspekterande verksamhet, hava i stor utsträckning

fullgjort just de konsulterande, rådgivande och instruerande uppgifter, som

enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag avsetts skola påläggas gymnastikkonsulenterna.

Då dessa senare uppgifter icke kunna under nuvarande förhållanden

tänkas överflyttade på folkskolinspektörerna, skulle ett avskaffande av

gymnastikinspektörerna otvivelaktigt lända till men för undervisningen i fysisk

fostran inom folkundervisningsväsendet, och något sådant kan riksdagen

för sin del icke medverka till. Riksdagen anser alltså, att den nuvarande

ordningen på detta område bör tills vidare bibehållas oförändrad, och har

därför upptagit det under de senare budgetåren utgående anslaget till gratifikationer

åt gymnastikinspektörerna å 20,000 kronor i riksstaten jämväl för

budgetåret 1929/1930.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels med bifall till tre inom riksdagen väckta motioner (I: 138, II: 227

och II: 233) avslagit Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag,

dels ock till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folkoch

småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för

dövstumma och blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 20,000 kronor, att utgå enligt grunder, som av

Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

184:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 192) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu 48,500,000

kronor, med 1,000,000 kronor till 49,500,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning

åt lärare vid folkskolor, nu 48,500,000 kronor, med 1,000,000 kronor

till 49,500,000 kronor.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

folkundervisningens befrämjande i rikets nordligaste gränsorter med oförändrat

belopp, 466,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter med oförändrat belopp, 466,000 kronor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till

statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste

gränsorter bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

325.000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

i vissa av rikets nordligaste gränsorter beviljat för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 325,000 kronor att utgå under de villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 196) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att den till lappskolbordet i Arjeplog hörande marken måtte

få disponeras på sätt departementschefen i statsrådsprotokollet föreslagit,

samt härigenom inflytande medel tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastikverk, folkbildningsändamål,

dels oclc i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, med oförändrat

belopp, 200,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majrts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att den till lappskolbordet i Arjeplog hörande marken måtte

få disponeras på sätt departementschefen under punkt 196 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 4 januari 1929 föreslagit, samt härigenom

inflytande medel tillgodoföras förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk,

folkbildningsändamål,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till lappmarks ecklesiastikverk, folkbildningsändamål, med oförändrat

belopp, 200,000 kronor.

188:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 197) föreslagit riksdagen att öka det

ordinarie förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling, nu

60.000 kronor, med 8,000 kronor till 68,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget

till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande

befolkning samt i Överkalix församling, nu 60,000 kronor, med

8.000 kronor till 68,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

81

189:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 198) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 20,000 kronor,

med 3,000 kronor till 23,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlönande

av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej

rikets nordligaste gränsorter, nu 20,000 kronor, med 3,000 kronor till 23,000

kronor.

190:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 199) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor, att utga enligt av Eders Kungl. Maj:t fastställda grunder.

191:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 200) föreslagit riksdagen

i fråga om det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa

skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock

ej rikets nordligaste gränsorter, kommer riksdagen att framdeles anmäla

sitt beslut.

192:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 201) föreslagit riksdagen att till

bidrag för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de

närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Anslaget utgår för löpande budgetår med 30,000 kronor. Departementschefen

har framhållit, att anordningen med skolskjutsar, såvitt nu kan bedömas,

hittills givit mycket goda resultat. Detta gällde icke blott de förbättringar

av skolorganisatorisk art, som kunnat genomföras, tack vare bidrag

från ifrågavarande anslag. Lika betydelsefullt hade anslaget visat sig vara

ur ekonomisk synpunkt. Genom de anvisade statsbidragen hade besparingar

kunnat göras i statens utgifter för skolväsendet, vartill vidare komrne de

besparingar, skoldistrikten gjort. Det hittillsvarande anslagsbeloppet hade

emellertid numera visat sig icke på långt när motsvara behovet. Det nu

föreslagna anslagsbeloppet motsvarade ungefärligen sammanlagda beloppet

av de statsbidrag, om vilka ansökningar gjorts av skoldistrikten för budgetåret

1928/1929.

Riksdagen har funnit starka skäl tala för den begärda anslagsökningen

och far alltså anmäla, att riksdagen till bidrag för anordnande av skol
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 14 sand. Nr 8 A.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

skjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de närmare villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

193:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 202) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter intagna barn i skolåldern

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 32,000

kronor.

194:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola, nu 3,060,000 kronor, med 120,000 kronor

till 3,180,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av slöjd i folkskola, mindre folkskola eller särskild slöjdskola,

nu 3,060,000 kronor, med 120,000 kronor till 3,180,000 kronor.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 204) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriell m. m. för folkskolor utan angivet belopp.

Ifrågavarande anslag var i riksstaten för budgetåret 1924/1925 upptaget

med ett belopp av 5,000 kronor. På grund av förefintliga reservationer

har detsamma i riksstaterna för budgetåren 1925/1929 upptagits utan angivet

belopp. Enligt riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1927/

1928 uppgick reservationen å anslaget vid utgången av sist sagda budgetår till

25,975 kronor 30 öre. På grund härav anses något anslag ej heller behövligt

för budgetåret 1929/1930.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1929/1930

upptagit det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m.

för folkskolor utan angivet belopp.

196:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 205) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1929/1930 upptaga det ordinarie förslagsanslaget till

understödjande av folkskolebarns ferie- och studieresor med oförändrat

belopp, 90,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med nu

gällande grunder med den jämkning, som i statsrådsprotokollet förordats.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1929/1930 upptagit

det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns

ferie- och studieresor med oförändrat belopp, 90,000 kronor, att utgå i

huvudsaklig överensstämmelse med nu gällande grunder med den jämkning,

som under punkt 205 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den

4 januari 1929 förordats.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

83

197:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst

2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst

2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt

de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

Riksdagen, som icke har något att erinra emot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extraanslag

av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande av svensk undervisning åt

svenska barn: i Berlin med högst 2,700 kronor, i London med högst

6.000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och i Paris med högst

4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna lämpligt fastställa.

198:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 207) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisat för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl.

Maj:ts bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 209) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av slöjd i högre folkskola, nu

70.000 kronor, med 10,000 kronor till 80,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anordnande

av slöjd i högre folkskolor, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till 80,000

kronor.

200:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 210) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 860,000

kronor, med 40,000 kronor till 900,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkhögskolor, nu 860,000 kronor, med 40,000 kronor till 900,000

kronor.

201:o) Eders Kungl Maj:t har (punkt 211) föreslagit riksdagen att till

ökat understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

förslagsanslag av 78,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 78,000 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

202:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 212) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu

260.000 kronor, med 10,000 kronor till 270,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 125), vari hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret

1929/1930 höja det ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever

vid folkhögskolor från av Eders Kungl. Maj:t föreslagna 270,000 kronor till

290.000 kronor, samt att riksdagen därvid måtte bestämma, att de elever, som

prövas vara i behov av stipendier, allt efter sina ekonomiska resurser skola fördelas

i tre behovsgrader, för vilka stipendierna beräknas högst till respektive

45, 25 och 15 kronor för läsmånad för var och en av grupperna.

Enligt nu gällande bestämmelser utgå ifrågavarande stipendier med ett

månatligt belopp av högst 30 kronor till obemedlad och högst 15 kronor

till mindre bemedlad elev. Dessa belopp hava utgått från och med budgetåret

1923/1924. Tidigare voro stipendiebeloppen högre, i det att de för åren

1919—1921 utgjorde respektive 35 och 20 kronor, för år 1922 respektive

45 och 25 kronor samt för förra halvåret 1923 respektive 35 och 20 kronor.

Den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna ökningen av anslaget åsyftar ingen

höjning av stipendiebeloppen utan beror allenast på anslagets överskridande

för budgetåret 1927/1928.

Till stöd för det i motionen framlagda förslaget har anförts följande:

I skrivelse till Kungl. Maj:t begärde 1927 års riksdag utredning, »huruvida

och i vilken utsträckning åtgärder kunde vidtagas till underlättande av

vistelsen vid folkhögskola eller därmed förenad lantmannaskola för utom

skolkommunen boende elever». I detta ärende avgåvo 1927 års skolsakkunniga

den 20 december 1927 utredning och förslag, vilket förslag skolöverstyrelsen

i skrivelse den 27 januari 1928 i huvudsak tillstyrkte. Enligt

förslaget skulle stipendieanslaget ökas med 20,000 kronor, varjämte behövande

elever skulle indelas i tre behovsgrader, för vilka högsta stipendiebeloppen

per läsmånad skulle beräknas till respektive 45, 25 och 15 kronor

i stället för, såsom nu är fallet, två behovsgrader med respektive 30 och

15 kronor såsom maximibelopp.

Förutom ovan nämnda utredning hade 1927 års riksdag också begärt

utredning angående vissa organisationsfrågor rörande folkhögskolan. 1927

års skolsakkunniga avgåvo utredning och förslag i detta ärende den 14 juni

1928, och skolöverstyrelsen avgav yttrande däröver den 25 oktober samma

år. Då ifrågavarande förslag i det stora hela icke innebar någon ändring

i de undervisningskurser, som nu pågå vid folkhögskolorna, men däremot

upptog vissa ut- och överbyggnader till desamma, beräknade skolöverstyrelsen,

att, om förslaget bleve antaget, endast ett extra stipendieanslag å 5,000

kronor skulle bli nödigt utöver vad som annars utgår. Det är sålunda

uppenbart, att endast den av skolöverstyrelsen föreslagna höjningen av

stipendieanslaget med 5,000 kronor har något inre sammanhang med genomförandet

av de av 1927 års skolsakkunniga föreslagna ändringarna i folkhögskolornas

organisation, medan den av de sakkunniga föreslagna ökningen

med 20,000 kronor har sin utgångspunkt i riksdagens begäran om utredning

angående åtgärder för underlättandet av vistelsen vid folkhögskolor för

vissa elever.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85

I statsverkspropositionen (åttonde huvudtiteln, punkt 212) har emellertid

icke blott förslaget om 5,000 utan också om 20,000 kronors ökning av

stipendieanslaget undanskjutits under hänvisning till den ytterligare beredning,

som erfordras i fråga om förslaget angående folkhögskolornas organisation.

Då sålunda detta undanskjutande icke synes oss motiverat av

föreliggande förhållanden, och då den föreslagna ökningen av stipendieanslaget

i hög grad är av behovet påkallad, om vistelsen vid folkhögskola

skall i enlighet med riksdagens önskan underlättas för behövande elever,

anse vi, att de skolsakkunnigas av skolöverstyrelsen tillstyrkta förslag i

denna punkt bör kunna utan dröjsmål genomföras.

Att skolsakkunniga liksom skolöverstyrelsen ansett sig kunna stanna vid

ett så jämförelsevis blygsamt belopp för höjningen som 20,000 kronor innebär

givetvis, att höjningen av stipendiebeloppen endast skulle komma de

mest behövande till godo. Såsom överstyrelsen i sitt yttrande utrett kan

man därvid icke fästa nfigot avseende vid, huruvida en elev är bosatt utom

eller inom skolkommunen, då det ofta i vidsträckta kommuner händer, att

elever inom skolkommunen icke under skoltiden kunna bo i sina hem, medan

å andra sidan en och annan elev kan vara bosatt i en grannkommun

men ändock ha så kort väg till skolan, att han under skoltiden kan bo

hemma. Det som har ekonomisk betydelse och som i riksdagens skrivelse

torde åsyftas, är huruvida eleven under skoltiden kan bo hemma eller ej.

Därtill tages även under nuvarande förhållanden avseende, i det att de lokala

skolstyrelserna ha rätt, och i regel begagna denna rätt, att inom varje

behovsgrupp och med hänsyn tagen till bland annat detta förhållande jämka

på stipendiebeloppen. Samma frihet torde även för framtiden böra medgivas

respektive skolstyrelser, framdeles liksom för närvarande under överstyrelsens

kontroll.

I de motioner, som närmast föranledde 1927 års riksdagsskrivelser angående

folkhögskolan, har med styrka framhållits, att folkhögskolorna ha en

betydelsefull uppgift att fylla för särskilt landsbygdsungdomens utbildning

och uppfostran och att det därför är ett viktigt samhällsintresse att ytterligare

underlätta ungdomens vistelse vid dessa skolor. Riksdagen har genom

sin skrivelse givit sin anslutning till denna tankegång, och då efter vårt

förmenande i ifrågavarande avseende inga varken formella eller reella hinder

föreligga att förverkliga densamma, anse vi, att så bör ske utan ytterligare

uppskov.

Riksdagen finner de i motionen anförda skälen för en höjning av stipendiebeloppen

vägande. Det högsta belopp, varmed stipendium enligt det i

motionen framlagda förslaget skulle utgå, är detsamma som gällde för år

1922. De sedermera vidtagna reduktionerna av stipendiebeloppen föranleddes

av statsfinansiella förhållanden, vilka emellertid icke numera torde kunna

i samma grad som förut åberopas till stöd för att hålla stipendierna nere

vid de relativt låga belopp, som under de sista åren utgått. Riksdagen

vill erinra om, att det här gäller eu ungdom, som för att bliva i tillfälle

att åtnjuta en fortsatt undervisning ofta är helt beroende av den ekonomiska

hjälp, som genom stipendierna kan erhållas. Den föreslagna uppdelningen

i tre behovsgrader synes lämplig, då den möjliggör en bättre

anpassning av stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska

ställning. Härigenom kan den ock anses erbjuda större möjligheter till

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ett ekonomiskt handhavande av stipendiemedlen från de utdelande myndigheternas

sida. Riksdagen, som anser fog föreligga för den av Eders

Kungl. Maj:t med hänsyn till anslagsbelastningen föreslagna höjningen av

anslagets belopp, finner sig på ovan anförda grunder böra bifalla den i

motionen gjorda hemställan.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels med bifall därutinnan till en inom riksdagen väckt motion (II: 125)

beslutat, att de elever vid folkhögskolorna, som prövas vara i behov av stipendier,

skola, allt efter sina ekonomiska förhållanden, fördelas i tre behovsgrader,

för vilka stipendierna skola beräknas till högst respektive 45 kronor,

25 kronor och 15 kronor för elev och läsmånad,

dels och i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och med bifall i

övrigt till nämnda motion höjt det ordinarie förslagsanslaget till stipendier

åt elever vid folkhögskolor, nu 260,000 kronor, med 30,000 kronor till

290,000 kronor.

203:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 213) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande

av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 3,500 kronor att utgå i enlighet med villkor, som Eders

Kungl. Maj:t äger fastställa.

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts »förslag (punkt 214) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

205:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 215) föreslagit riksdagen att dels i

riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp 190,000 kronor,

dels och medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret

1929/1930 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp av

högst 1,000 kronor än även för anordnande av en utbildningskurs förlärare

för hörselsvaga barn, likaledes under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer,

ett belopp av högst 3,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 108), vari bland annat föreslagits, att riksdagen skulle

i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t hemställa, att Eders Kungl. Maj:t måtte

om möjligt för 1930 års riksdag framlägga förslag i frågan rörande statens

fullständiga övertagande av dövstumskoleundervisningen.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga om det ordinarie förslagsan
-

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 87

slaget till befrämjande av dövstumundervisningen föranleder ingen erinran

från riksdagens sida.

Beträffande det i ovanberörda motion gjorda yrkandet anser riksdagen

angeläget, att den sedan länge aktuella frågan om statens övertagande

av dövstumundervisningsväsendet utan större tiasutdräkt bringas till ett

avgörande. Givetvis är det därvid ett viktigt önskemål, att en eventuell

reform på detta område må kunna genomföras utan alltför betungande

ekonomiska konsekvenser för staten. I avseende härå vill riksdagen, utan att

i övrigt taga ståndpunkt till frågan, på vad sätt en omläggning av den

hittillsvarande organisationen bör ske, framhålla, att riksdagen förutsätter,

att, därest staten skall befinnas villig påtaga sig hela kostnaden för dövstumundervisningen,

ett villkor härför måste vara, att landstingen och vederbörande

städer utan ersättning till staten med full äganderätt överlåta

sin för ifrågavarande undervisning använda egendom. Då emellertid av

departementschefens i ämnet gjorda uttalande framgår, att Eders Kungl. Maj:t

alltjämt har sin uppmärksamhet riktad på berörda organisationsfråga, ehuru

behovet av ytterligare undersökningar ansetts ännu omöjliggöra frågans

framläggande för riksdagen, finner riksdagen, som utgår från att ett förslag

i ärendet skall, sedan behövliga utredningar avslutats, så snart sig göra

låter underställas riksdagen, någon framställning från riksdagens sida härom

icke vara behövlig. Riksdagen har på grund härav ansett, att berörda

motion, såvitt nu är i fråga, icke bör föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1929/1930 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

190,000 kronor,

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1929/

1930 utgå

ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under de

villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp av högst 1,000 kronor

än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga

barn, likaledes under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp

av högst 3,500 kronor.

206:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 216) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1929/1930

ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

207:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 217) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra an
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

slag av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

208:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 218) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 5,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 219) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda

å Tomteboda för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra anslag av 48,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget

till institutet och förskolan för blinda å Tomteboda för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra anslag av 48,000 kronor.

210:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 220) föreslagit riksdagen, att till bestridande

av de på institutet och förskolan för blinda å Tomteboda belöpande

kostnaderna för anläggande av en för institutet och förskolan samt för statens

järnvägar gemensam täckt avloppsledning anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (1:17 och II: 40), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte medgiva, att tillbyggnads- och förbättringsarbeten

utföras vid institutet och förskolan för blinda å Tomteboda enligt det i byggnadsstyrelsens

i ärendet till Eders Kungl. Maj:t den 5 juli 1928 avgivna

skrivelse som alternativ I betecknade förslaget för en beräknad kostnad av

466,500 kronor, och att riksdagen för ändamålet måtte, utöver det av Eders

Kungl. Maj:t för yttre avloppsledning begärda beloppet, anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 266,500 kronor.

Av statsrådsprotokollet inhämtas, att direktionen över institutet i skrivelse

till Eders Kungl. Maj:t den 16 januari 1928 gjorde framställning om vidtagande

av åtgärder för åstadkommande av vissa förbättringar med avseende å anstaltens

lokaler m. m. Dessa förbättringar gällde dels omläggning av avloppsledningen

och införande av vattenklosetter, dels modernisering av värmesystemet,

dels ock slutligen utökande av utrymmet beträffande elevernas

sovrum, tvättrum och vissa arbetslokaler. I anledning härav uppdrogs åt

byggnadsstyrelsen att verkställa och till Eders Kungl. Maj:t inkomma med

utredning i ämnet.

Med skrivelse den 5 juli 1928 överlämnade byggnadsstyrelsen till Eders Kungl.

Maj:t en av arkitekten Theodor Kellgren verkställd, den 20 juni 1928 dag
-

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

89

tecknad utredning, innefattande två alternativa förslag, betecknade såsom respektive

alternativ I och II, med tillhörande kostnadsberäkningar. Det såsom

alternativ I betecknade förslaget beräknades draga en kostnad av 493,500

kronor och det såsom alternativ II betecknade en kostnad av 484,500 kronor.

Häröver hördes bland andra 1927 års besparingsnämnd, som på grundval

av byggnadsstyrelsens alternativ II uppgjort ett nytt, såsom alternativ III

betecknat förslag, vars genomförande beräknats skola draga eu kostnad av

417,200 kronor.

Riksdagens vederbörande utskott har genom besök vid institutet förvissat sig

om att visserligen åtskilliga missförhållanden vidlåda den nuvarande anläggningen,

varvid särskilt det trånga utrymmet i en del av sovsalarna och de otillfredsställande

ventilerings- och uppvärmningsanordningarna uppmärksammades.

Emellertid har riksdagen icke kunnat finna annat än att de påtalade olägenheterna,

på vilka direktionen riktat Eders Kungl. Maj:ts uppmärksamhet först i

början av år 1928, icke äro av den svåra beskaffenhet, att ett uppskov på ett

år med vidtagandet av åtgärder för en ändring av förhållandena skulle

kunna medföra några risker för elevernas eller personalens hälsa eller eljest

lända till men för verksamheten vid institutet. Ett dylikt anstånd synes riksdagen

behövligt för att ett närmare övervägande av om byggnad splanerna

må kunna ske. Det synes nämligen icke utan vidare vara klart, att ändringsarbetena

böra utföras vare sig enligt det alternativ I, för vars genomförande

motionärerna uttalat sig, eller det alternativ II, som sedermera

under benämning alternativ III omarbetats av 1927 års besparingsnämnd.

Kostnaderna för samtliga dessa förslag förefalla väl höga, och riksdagen vill

ifrågasätta, om ej genom lämpliga inskränkningar eller förändringar de nödiga

ombyggnadsarbetena kunde verkställas så, att statens utgifter för ändamålet

bleve mindre än enligt dessa förslag. I detta avseende vill riksdagen

särskilt framhålla, att det synes böra undersökas, om ej åtminstone en del

av den personal, som för närvarande har sina bostäder inom institutsbyggnaden,

kunde beredas bostäder på annat sätt, eventuellt genom uppförande

av särskilt bostadshus. Genom deras utflyttning från institutsbyggnaden

borde det vara möjligt att i varje fall i viss utsträckning vinna det ökade

utrymme, som nu anses erforderligt.

Riksdagen anser sig alltså icke kunna bifalla den i motionerna gjorda

hemställan. Då det emellertid synes riksdagen angeläget, att de anmärkta

missförhållandena med avseende å institutets lokaler bliva utan större tidsutdräkt

avhjälpta, har riksdagen ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t må till 1930 års riksdag framlägga förslag angående

utförande av erforderliga ändringsarbeten vid institutet och förskolan.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag om beviljande av ett belopp av 27,000

kronor för avloppsledningens anläggande har riksdagen icke funnit anledning

till erinran.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag till

bestridande av de på institutet och förskolan för blinda å Tomteboda belöpande

kostnaderna för anläggande av en för institutet och förskolan

samt för statens järnvägar gemensam täckt avloppsledning anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 27,000 kronor;

dels och i anledning av ovanberörda motioner (I: 17 och 11:40) anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t måtte till 1930 års riksdag framlägga förslag angående

utförande av erforderliga ändringsarbeten vid institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda.

211:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 221) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget till

förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra

anslag av 5,000 kronor.

212:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 222) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m. för

hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1929/1930 anvisat

ett extra anslag av 9,700 kronor.

2l3:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 223) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 5,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda av ytterligare en korgmakeriavdelning anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,600 kronor.

214:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 224) föreslagit riksdagen att till

beredande av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans

i Kristinehamn för blinda materialdepa sändas blinda hantverkare, anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av fria frakter för arbetsmaterialier,

som från hantverksskolans i Kristinehamn för blinda materialdepå

sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 5,000 kronor.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91

215:o) Eders Kungl. Maj;t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att

dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte av posten arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas

såsom första lärarinna, 300 kronor, i samma stat uppföra ytterligare en slöjdlärarinna

med en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön och

800 kronor tjänstgöringspenningar, samt med de övriga förmåner, som tillkomma

ordinarie slöjdlärarinna vid anstalten,

dels ock i anledning härav höja det ordinarie anslaget till vårdanstalten,

nu 100,000 kronor, med 2,100 kronor till 102,100 kronor.

I och med den nu föreslagna ändringen kan det extra anslaget till lärarpersonal

vid vårdanstalten minskas med 1,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels, med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte av posten arvode åt den ämneslärarinna, som förordnas

såsom första lärarinna, 300 kronor, i samma stat uppfört ytterligare en

slöjdlärarinna med en avlöning av 2,400 kronor, därav 1,600 kronor lön och

800 kronor tjänstgöringspenningar, samt med de övriga förmåner, som tillkomma

ordinarie slöjdlärarinna vid anstalten,

dels ock i anledning härav höjt det ordinarie anslaget till vårdanstalten,

nu 100,000 kronor, med 2,100 kronor till 102,100 kronor.

216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till avlöning

av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund

för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra

anslag av 9,700 kronor.

Anslaget utgår för innevarande budgetår med 11,500 kronor.

Under hänvisning till nästföregående punkt i denna skrivelse får riksdagen

anmäla, att riksdagen till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 9,700 kronor.

217:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 227) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl föreskriva.

218:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 228) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt blindlärarelever anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

219:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 229) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning

av blindskrifter anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

220:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 230) föreslagit riksdagen att till

understöd åt De blindas förening anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra

anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, som innebär,

att föreningen för budgetåret 1929/1930 skulle komma i åtnjutande av lika

stort statsanslag som för nu löpande budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag, till understöd åt De blindas förening anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 100,000 kronor att utgå på de villkor och

enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj.-t kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

221:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 231) ävensom i en till

riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 92,

föreslagit riksdagen i fråga om det ordinarie reservationsanslaget till tekniska

läroverk m. m. kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

222:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 232) föreslagit riksdagen att till

stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna

för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag av

5,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade närmare

bestämmelser.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid de tekniska fackskolorna för budgetåret 1929/1930 anvisat ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl.

Maj:t meddelade närmare bestämmelser.

223:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 233) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de tekniska läroverken

och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 1,500 kronor att utgå under

de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riks
-

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93

dagen väckta, likalydande motioner (1:39 och II: 119), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte till resestipendier åt lärare vid de tekniska

läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda läroanstalter anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 3,000 kronor att utgå

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Eders Kungl. Maj:ts förslag avser beviljandet av medel till samma belopp,

som utgår för innevarande budgetår, och med den begränsning till lärare i främmande

levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926. Motionärernas

förslag innebär, att denna begränsning skulle bortfalla, samtidigt

med att an slagsbeloppet skulle fördubblas. Riksdagen anser skäl föreligga

för att nämnda begränsning borttages, men kan däremot icke medgiva någon

ökning av anslagsbeloppet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovan berörda motioner (I: 39 och II: 119), till resestipendier

åt lärare vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda

läroanstalter anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

224:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 234) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 135,000 kronor att

utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett

kontant bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt

med den fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt bestämma.

225:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda handelsgymnasier

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott föreskriva.

Mot Eders Kungl. Maj ds förslag har riksdagen intet att erinra och får

alltså anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag till

resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid statsunderstödda

handelsgymnasier anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Majd kan finna gott föreskriva.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

226:6) Eders Kungl. Maj:t har i förslaget till riksstat för budgetåret 1929/

1930 med oförändrade belopp upptagit dels ordinarie förslagsanslaget till

understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 925,000 kronor,

dels och ordinarie reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning å 675,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (II: 240) har hemställts,

dels att riksdagen måtte nedsätta det av Eders Kungl. Maj:t å sid. 586 av

åttonde huvudtiteln i årets statsverksproposition äskade ordinarie förslagsanslaget

för budgetåret 1929/1930 till understöd åt kommunala anstalter för

yrkesundervisning med 95,000 kronor från 925,000 kronor till 830,000 kronor,

dels att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 75,000

kronor för samma budgetår till statsbidrag åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

till inköp av undervisningsmateriell, under villkor att anslaget

icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriell, som är att

hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas till framställande

av alster, vilka sedan icke bliva statens eller kommunens egendom,

dels att riksdagen måtte nedsätta det sammastädes äskade ordinarie reservationsanslaget

för budgetåret 1929/1930 till understöd åt enskilda anstalter

för yrkesundervisning med 30,000 kronor från 675,000 kronor till 645,000

kronor, samt slutligen

att riksdagen måtte bevilja ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor

för samma budgetår till statsbidrag åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

för inköp av undervisningsmateriell under enahanda villkor, som nyss

föreslagits beträffande motsvarande extra reservationsanslag till kommunala

anstalter för yrkesundervisning.

Riksdagen finner det väl vara en ur budgetteknisk och redovisningssynpunkt

riktig princip, på vilken motionären bygger det väsentliga i sitt förslag,

nämligen att de till läraravlöningar å ena sidan och de till undervisningsmateriell

å andra sidan avsedda medlen i anslagshänseende åtskiljas.

En sådan uppdelning synes riksdagen bidraga till reda och överskådlighet i

riksstatens uppställning, samtidigt som den underlättar möjligheten att erhålla

kännedom om vad som för det ena eller det andra ändamålet åtgår.

Riksdagen kan dock icke förorda att, utan närmare utredning om vad som

för de olika ändamålen kan anses behövligt, ett särskiljande av beloppen

nu vidtages. I motionen har icke för de till undervisningsmateriell föreslagna

summorna förebragts någon närmare motivering, och riksdagen förfogar

icke över något material, som härutinnan kan giva ledning. Riksdagen

anser sig därför icke kunna bifalla det i motionen gjorda förslaget i

denna del men har ansett sig böra hos Eders Kungl. Maj:t anhålla, att Eders

Kungl. Maj:t måtte till nästa riksdag, efter den utredning, som kan anses

behövlig, förelägga riksdagen förslag om en uppdelning av vartdera av de

båda anslagen i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriell.

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

95

Vad så angår det i motionen ifrågasatta villkoret, att anslag till undervisningsmateriell

icke får användas till inköp av sådan förbrukningsmateriell,

som vore att hänföra till råvaror eller halvfabrikat, avsedda att användas

till framställande av alster, vilka sedan icke bleve statens eller kommunens

egendom, lärer, enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat,

den praxis, som följes vid utdelande av understöd till undervisningsmateriell

av nu berört slag, i stort sett stå i överensstämmelse med vad motionären

med det föreslagna villkoret torde hava åsyftat, nämligen att förhindra att

statsunderstödet användes till inköp av förbrukningsmateriell för yrkesmässig

produktion av till försäljning avsedda alster. Då det i varje fall

synes vara av vikt att erhålla betryggande säkerhet för att i detta avseende

missbruk icke förekomma, förefaller det riksdagen vara på sin plats, att ett

särskilt stadgande härom intages bland understödsvillkoren. Riksdagen tilltror

sig dock icke att utan närmare utredning bedöma, vilken avfattning

detta stadgande bör erhålla. Saken torde tarva övervägande av vederbörande

myndigheter, och riksdagen håller före, att utredning i detta hänseende

lämpligen kan ske i samband med den förut omhandlade frågan angående

anslagens uppdelning.

Beträffande frågan om det belopp, varmed förenämnda båda anslag böra

upptagas i riksstaten för budgetåret 1929/1930, har riksdagen med avseende

å anslaget till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning uppmärksammat,

att för budgetåret 1927/1928, då anslagets belopp liksom nu

utgjorde 925,000 kronor, enligt budgetredovisningen uppstått en besparing

å anslaget av 118,441 kronor 20 öre, som tillförts kassafonden. Det vill

alltså förefalla, som om anslaget för närvarande vore väl högt beräknat.

Med hänsyn till det högst avsevärda överskott å anslaget, som uppkommit

under budgetåret 1927/1928, synes skäl föreligga att vidtaga en sänkning

av detsamma, och riksdagen har ansett, att anslagets belopp för nästkommande

budgetår bör bestämmas till 875,000 kronor eller 50,000 kronor

mindre än som av Eders Kungl. Maj:t föreslagits.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen

ej mindre minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning, nu 925,000 kronor, med 50,000 kronor

till 875,000 kronor;

än även uppfört det ordinarie reservationsanslaget till understöd åt enskilda

anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp, 675,000 kronor;
dels

ock med anledning av ovanberörda motion (II: 240) anhålla, att

Eders Kungl. Maj:t måtte, efter erforderlig utredning, för 1930 års riksdag

framlägga förslag angående uppdelning av vartdera av ovannämnda

båda anslag i särskilda anslag till läraravlöningar och till undervisningsmateriell.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

221:6) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för

husmodersutbildning anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag

av 30,000 kronor att utgå enligt nu gällande grunder.

228:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 237) har

riksdagen

dels i riksstaten upptagit det ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm

med oförändrat belopp, 98,575 kronor;

dels ock, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till upprätthållande

av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra anlag av 33,000 kronor under villkor att

Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel, 7,500 kronor

för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som statsanslaget

samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

229:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag med 3/s av kostnaderna för uppehållande under tiden 1 juli

1929—30 juni 1930 av verksamheten vid bergsskolorna i Filipstad och

Falun, anordnade på sätt i yttrande till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 14 mars 1922 närmare angivits, för budgetåret 1929/1930 anvisa

ett extra anslag av 47,550 kronor att utgå under villkor att järnkontoret

ansvarar för den del av kostnaderna för skolornas uppehållande i den

uti nämnda yttrande angivna omfattning, som ej täckes genom anslag av

statsmedel, samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare

föreskrifter i fråga om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas

erforderliga.

I samband med anmälan av sitt beslut rörande anslag för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1928/1929 anhöll 1928 års riksdag, att Eders Kungl.

Maj.t måtte låta verkställa utredning, huruvida och under vilka förutsättningar

en sammanslagning av ifrågavarande bergsskolor kunde äga rum, samt för

riksdagen framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

Med anledning härav uppdrog Eders Kungl. Maj:t genom beslut den 8 juni

1928 åt skolöverstyrelsen att i samråd med brukssocietetens fullmäktige i

järnkontoret verkställa och så snart ske kunde till Eders Kungl. Maj:t inkomma

med utredning angående eventuell sammanslagning av bergsskolorna

i Filipstad och Falun samt i samband därmed stående frågor. Av statsrådsprotokollet

framgår, att skolöverstyrelsen sedermera uttalat sig för att skolan

i Falun skulle nedläggas och att omorganisationen skulle verkställas redan

från och med läsåret 1929/1930. Överstyrelsen har tillika meddelat, att

överstyrelsen anmodat fullmäktige i järnkontoret att, så vitt ske kunde,

påskynda den igångsatta utredningen rörande en eventuell sammanslagning

av de båda skolorna, så att frågan härom kunde föreläggas 1929 års riks
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

97

dag. Fullmäktige i järnkontoret hava emellertid meddelat, att de icke ännu

tagit ställning till frågan, vilkendera skolan järnkontoret önskar bibehålla,

och att något avgörande i denna fråga icke torde vara att emotse förrän

tidigast under loppet av mars 1929.

Departementschefen har med anledning härav uttalat, att det med hänsyn

till frågans omfattning och vikt icke torde vara möjligt eller lämpligt att

söka framdriva ett definitivt avgörande, innan erforderliga utredningar

hunnit verkställas och frågan kunde på en gång i hela dess vidd föreläggas

riksdagen. Någon framställning i ämnet kunde på grund härav icke inom

den fastställda propositionstiden avlåtas till 1929 års riksdag.

Det för budgetåret 1929/1930 under förutsättning av oförändrad organisation

erforderliga extra anslaget har beräknats till 47,550 kronor, vilket

innebär en ökning av 510 kronor i förhållande till anslaget för nu löpande

budgetår. Ökningen betingas av att kostnaderna för ålderstillägg ökats med

850 kronor, varav staten skulle bidraga med Ve.

Fullmäktiges i järnkontoret förfarande, varigenom ett avgörande av frågan

om en sammanslagning av de båda skolorna vid innevarande riksdag förhindrats,

måste riksdagen beteckna såsom anmärkningsvärt. Skulle till äventyrs

förslag i detta ämne icke föreläggas 1930 års riksdag, lärer fortsatt

anslag för båda skolornas uppehållande näppeligen vara att påräkna.

Mot de gjorda beräkningarna av anslagsbehovet för budgetåret 1929/1930

har riksdagen icke funnit skäl till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag med 3/s av kostnaderna

för uppehållande under tiden 1 juli 1929—30 juni 1930 av verksamheten

vid bergsskolorna i Filipstad och Falun, anordnade på sätt i yttrande

till statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 14 mars 1922

närmare angivits, för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 47,550

kronor att utgå under villkor, att järnkontoret ansvarar för den del av

kostnaderna för skolornas uppehållande i den uti nämnda yttrande angivna

omfattning, som ej täckes genom anslag av statsmedel, samt med rätt för

Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga om nämnda

anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga.

230:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 239) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 12,350 kronor att utgå med de belopp, till

de ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid

vävskolan i Borås anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

12,350 kronor att utgå med de belopp, tilL de ändamål och under de

villkor, som under punkten 239 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 4 januari 1929 angivits.

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 saml. Nr 8 A. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

231 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att dels för

beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm,

, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås anvisa för

budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor, dels föreskriva,

att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder, som må komma att

gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1929/1930 åt befattningshavare i

statens icke nyreglerade verk; dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall

beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare

å stat uppförda, utan även å den förhöjning av avlöningen,

som i form av provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring må

tillkomma dem genom bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild

donation; samt under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska

skolan i Stockholm och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg

bestrides av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår

bergsskolorna i Filipstad och Falun, att 2/s av kostnaden för dyrtidstillägg

bestridas av järnkontoret; dels ock bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att meddela

de närmare föreskrifter, som må befinnas erforderliga för tillämpning

av de utav riksdagen fastställda grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

Under erinran om sitt numera fattade beslut angående dyrtidstillägg åt

befattningshavare i statens tjänst för budgetåret 1929/1930 får riksdagen

anmäla, att riksdagen

dels för beredande av dyrtidstillägg åt befattningshavare vid tekniska skolan

i Stockholm, bergsskolorna i Filipstad och Falun samt vävskolan i Borås

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor;

dels föreskrivit, att nämnda dyrtidstillägg skall utgå efter de grunder,

som må komma att gälla för dyrtidstillägg under budgetåret 1929/1930

åt befattningshavare i statens icke nyreglerade verk;

dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas, ej blott å de avlöningsförmåner,

som äro för vederbörande befattningshavare å stat uppförda,

utan även å den förhöjning av avlöningen, som i form av provisorisk

lönereglering eller tillfällig löneförbättring må tillkomma dem genom

bidrag av stat, landsting, kommun eller från enskild donation; samt

under villkor, vad angår befattningshavare vid tekniska skolan i Stockholm

och vävskolan i Borås, att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides

av vederbörande kommun eller landsting, samt, vad angår bergsskolorna

i Filipstad och Falun, att 2A av kostnaden för dyrtidstillägg bestridas av

järnkontoret;

dels och bemyndigat Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter,

som må befinnas erforderliga för tillämpning av de utav riksdagen

fastställda grunderna för dyrtidstilläggens utgående.

232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 241) föreslagit riksdagen att till

åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstad
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

99

kommande av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisa

för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Mai:t finner <rott

meddela.

År 1920 beviljade riksdagen första gången anslag till en yrkespedagogisk

centralanstalt. Anslaget uppfördes på extra stat i riksstaten för år

1921 med ett belopp av 80,000 kronor. Anslag för ändamålet har sedermera

varje år utgått och utgör för innevarande år 60,000 kronor, betecknat

såsom extra reservationsanslag. I samband med beviljandet av anslag för

ifrågavarande ändamål för budgetåret 1928/1929 uttalade sig riksdagen för

en indragning av ifrågavarande anstalt ävensom för att de funktioner, som

dittills utövats av anstalten, skulle övertagas av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning.

Från och med ingången av budgetåret 1929/1930 borde enligt

riksdagens mening den nya anordningen vara genomförd och något anslag

till yrkespedagogiska centralanstalten ej vidare förekomma.

Skolöverstyrelsen, som av Eders Kungl. Maj:t anmodats verkställa utredning

i ämnet, har med anledning därav inkommit med en framställning, utmynnande

i en hemställan om förslag till riksdagen att dels för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å 51,000 kronor till lärarkurser

för lärare vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning samt

vid tekniska läroverk och handelsgymnasier ävensom till åstadkommande

av undervisningsmedel vid nämnda anstalter, att användas i huvudsaklig

överensstämmelse med av överstyrelsen avgivna beräkningar och enligt de

närmare bestämmelser Eders Kungl. Maj:t funne gott föreskriva, dels ock att

för budgetåret 1929/1930 bevilja ett tillfälligt anslag av 2,000 kronor att utbetalas

till nuvarande föreståndaren för yrkespedagogiska anstalten, lektor W.

Hallström, för den händelse han, vid anstaltens nedläggande, återginge till

sin lektorstjänst vid tekniska gymnasiet i Örebro.

Nämnda belopp å 51,000 kronor skulle enligt överstyrelsens förslag disponeras

på följande sätt:

till anordnande av lärarkurser....................kronor

» arvoden åt kursföreståndare................... »

» understöd åt deltagare....................... »

» reseersättning åt deltagare .................. >

» åstadkommande av undervisningsmedel och inköp av

samlingar........ s

* ersättning åt kursernas lokala ledning för annonser,

skrivmaterialier, skrivbiträde m. fl. expenser....... »

22,500: —

1,500: —

16,000: —

3,000: —

3,500: —

4,500: —

kronor 51,000: —

Departementschefen har icke ansett sig kunna godkänna detta överstyrelsens

förslag utan förklarar sig hava den uppfattningen, att skolöverstyrelsens

föreliggande förslag ej i tillbörlig grad beaktade den strävan att minska

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

statens utgifter för här berörda utbildningsverksamhet, som finge anses utgöra

det ledande motivet för riksdagens nyss återgivna uttalande. Härefter anför

departementschefen.

Överstyrelsen beräknar kostnaderna efter den yrkespedagogiska centralanstaltens

nedläggande till 51,000 kronor, eu summa, som med blott 9,000 kronor understiger

de nuvarande kostnaderna för anstalten. Besparingen motsvarar alltså

ej ens den utgiftsminskning, som skulle vinnas genom att arvodet till anstaltens

föreståndare försvinner. Granskar man närmare överstyrelsens kostnadsberäkning,

finner man, att överstyrelsen för lärarkursernas anordnande

upptagit 2,500 kronor mer än som för ändamålet är anslaget under nuvarande

förhållanden, att eu ny post, arvoden åt kursföreståndare, tillkommit,

utgörande 1,500 kronor, att posterna: understöd åt deltagare och reseersättning

åt deltagare äro desamma som nu eller tillhopa 19,000 kronor, att för

åstadkommande av undervisningsmedel och inköp av samlingar upptagits

endast 50 kronor mindre än för närvarande eller 3,500 kronor, samt att,

blott i vad det gäller kostnaderna för annonser, skrivmaterialier, skrivbiträde

m. fl. expenser, någon större besparing ansetts möjlig, i det att härför beräknats

4,500 kronor i stället för nu utgående 7,000 kronor, en kostnadsminskning

alltså av 2,500 kronor. Den enda förändring, överstyrelsen tänkt

sig, är alltså egentligen den, att någon särskild föreståndare för utbildningsverksamheten

icke längre skulle finnas. Vad åter riksdagen avsett, torde

hava varit något mera än detta, då riksdagen såsom sin uppfattning uttalar,

att »ifrågavarande anstalt synes kunna indragas och de funktioner, som nu

utövas av densamma, övertagas av skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning»

samt »att, om en omfattande och större organisationsform var av nöden,

när det gällde att utöva ledning och övervakande på ett verksamhetsområde,

dit det statliga ingripandet då endast i ringa utsträckning nått, en

dylik organisationsform numera utan olägenhet torde kunna vidkännas minskning,

då det initiativtagande arbetet till stor del redan är fullgjort och man

har att med ledning av de utav erfarenheten givna riktlinjerna i lugnare

tempo fullfölja utvecklingsarbetet». Jag måste uppfatta dessa riksdagens

uttalanden så, att riksdagen åsyftat såväl en avsevärd minskning av de rent

administrativa utgifterna för berörda ändamål som ock en begränsning av

själva utbildningsverksamheten som sådan.

För egen del hyser jag den meningen, att den nuvarande yrkespedagogiska

centralanstalten kan indragas och en beskärning av kostnaderna för

ifrågavarande verksamhet ske, utan att yrkesundervisningen härå blir nämnvärt

lidande. En dylik kostnadsminskning torde kunna vinnas, dels genom

att ledamöterna å skolöverstyrelsens yrkesskolavdelning såsom en del av sina

ämbetsåligganden övertaga uppgiften att anordna och leda kurserna samt

måhända även i viss utsträckning undervisningen vid desamma. Jag vill i

detta sammanhang nämna, att, enligt vad jag bär mig bekant, flera av

denna avdelnings tjänstemän hittills vid åtskilliga tillfällen fungerat såsom

föreläsare vid anstaltens kurser och härför uppburit särskild ersättning. Dels

bör också en minskning av kostnaderna komma till stånd genom någon

inskränkning av kursernas antal och omfattning. På detta sätt torde utgifterna

för arvoden åt kursföreståndare kunna uteslutas eller väsentligt nedsättas

och ersättningen till föreläsare nedbringas. Tänkbart är även, att särskilt

dessa sistberörda kostnader skulle kunna betydligt inskränkas genom

att utbildningen i stället för att helt ordnas såsom kursundervisning åtmin
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

101

stone till en del gåves formen av konferenser mellan lärarna under ledning

av yrkesskolavdelningens ledamöter. Huvudposten av kostnaderna kommer

vid en dylik omläggning att belöpa på understöd och reseersättning åt deltagare,

vilka kostnader emellertid jämväl torde kunna minskas genom att

kurserna eller konferenserna i större utsträckning anordnas på lämpliga platser

utom huvudstaden.

Att mera detaljerat angiva en plan för den fortsatta utbildningsverksamheten

eller att framlägga en detaljerad kostnadsberäkning för densamma

låter sig i sakens nuvarande läge icke göra. Det är överhuvud svårt att

för åtgärder på detta område planera långt i förväg, då de blivande anordningarna

i fråga om kursernas eller konferensens beskaffenhet och längd,

platsen för deras hållande m. m. måste anpassas efter omständigheterna vid

den tid, det gäller. Jag anser emellertid, att för ändamålet bör för budgetåret

1929/1930 anslås en totalsumma av 25,000 kronor. Rörande användningen

av detta belopp, som synes böra erhålla karaktären av ett extra reservationsanslag,

torde det få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela närmare

bestämmelser, sedan förslag därtill inhämtats från skolöverstyrelsen. Ur

samma anslag torde jämväl få utbetalas den ersättning för flyttningskostnader,

som efter närmare prövning av Kungl. Maj:t kan befinnas böra tillerkännas

yrkespedagogiska centralanstaltens nuvarande chef lektorn W. Hallström. För

sistnämnda ändamål torde dock icke böra beräknas mer än högst 2,000 kronor.

Riksdagen, som ansluter sig till den ståndpunkt, departementschefen i

denna fråga intagit, har förty icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag och får därför anmäla, att riksdagen till åtgärder för utbildning av

lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel

vid anstalter för sådan undervisning anvisat för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

233:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 242) ävensom i en

till riksdagen avlåten, den 15 februari 1929 dagtecknad proposition, nr 141,

föreslagit riksdagen i fråga om understöd åt folkbibliotek, kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

234:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 245) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisationsoch

administrationskostnader anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 26,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för

samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort

belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (I: 81 och II: 65), i vilka motioner

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hemställts, att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 till arbetarnas

bildningsförbunds organisations- och administrationskostnader bevilja ett

anslag av 30,000 kronor att utgå efter samma grunder som hittills varit

gällande.

Det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet är detsamma, som för ifrågavarande

ändamål utgår under innevarande budgetår. Motionärernas förslag

står i överensstämmelse med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan.

Riksdagen finner vägande skäl vara anförda till stöd för en höjning av

förevarande anslag till det av motionärerna föreslagna beloppet och får

därför anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag

samt med bifall till ovanberörda motioner (I: 81 och II: 65), såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och

administrationskostnader anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag

av 30,000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för

samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort

belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott föreskriva.

235:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 248) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att sommaren 1929 eller senare i Stockholm anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 8,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna

för de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1929 eller senare

i Stockholm anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

236:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkterna 249—251) föreslagit riksdagen att

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 176,000 kronor att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders

Kungl. Maj:t prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna

belopp;

dels medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av eu allmän utbildningskurs

i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda

belopp av sagda medel må, enligt Eders Kungl. Maj ds bestämmande, användas

till utarbetande, utgivning och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen,

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,

bedriven i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt fastställa, anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 140,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

dels och till främjande av nykterhet på andra sätt än här förut angivits

samt till motarbetande av dryckenskapens följder anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (I: 42 och II: 59), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1929/1930 anvisa

dels till undervisnings- och upplysningsverksamheten för nykterhetens

främjande ett extra anslag av 178,000 kronor, att under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga, utgå till de ändamål och med högst de

belopp, som finnas angivna under nr 1—19 i den här nedan återgivna

förteckningen;

dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet, bedriven i enlighet med

de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt fastställa, ett extra

reservationsanslag av 170,000 kronor (nr 20 i nämnda förteckning);

dels till främjande i övrigt av nykterhet och motarbetande av dryckenskapens

följder, att ställas till Eders Kungl. Maj.ts förfogande, ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor (nr 21 i förteckningen);

dels ock till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för

lärare vid nykterhetsundervisningen ett extra reservationsanslag av 18,000

kronor (nr 22 i förteckningen),

ävensom medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda

medel må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande användas till utarbetande,

utgivning och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen.

Anslagets ändamål Kronor

1) Anordnande under år 1930 av en social fortbildningskurs för

lärare in. fl....................................... 40,000

2) Anordnande under år 1930 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl............. 16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och

upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium»)................. 5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet

.......................................... 20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning

bibliotek................................... 1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet.....................’. 12,000

s. 104 Kontrollera mot PDF

104 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Kronor

7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran

verksamhet................................. 5,000

8) Främjande av Sveriges Storloges av I. O. G. T. studie- och ungdomsverksamhet

................................... 29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet

....................................... 8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

.......................................... 10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet

....................................... 4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet.................................. 6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie-och ungdomsverksamhet

................................... 4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet . 5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet

............................................. 1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds verksamhet

.......................................... 1,000

17) Främjande av Motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet 5,000

18) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande (Bureau international contre l’alcoolisme)

verksamhet.................................. 2,500

19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för

nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning........... 3,000

20) Föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

m. m., reservationsanslag........................170,000

21) Främjandet av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag .... 10,000

22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare

vid nykterhetsundervisningen, reservationsanslag............ 18,000

Innebörden av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt fördelningen av anslagsmedlen

mellan de olika ändamålen framgår av följande av departementschefen

i statsrådsprotokollet införda sammanställning:

Tablå I.

För

För 1929/1930

Anslagets ändamål

1928/1929

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

1) Anordnande av en social fortbildningskurs

för lärare m. fl..................

9 32,000

40,500

40,000

40,000

2) Anordnande av en allmän utbildningskurs

för studie- och ungdomsledare m. fl.2) . . .

16,000

16,000

16,000

16,000

'') Avser anordnande av en hygienisk fortbildningskurs.

2) I "fråga om denna post föreslås, att rubriken ändras till: Anordnande av en allmän

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

105

För

För 1929/1930

Anslagets ändamål

1928/1929

beviljat

anslag

Kronor

av vederbö- rande orga- nisation

begärt

anslag

Kronor

av skolöver- styrelsen

tillstyrkt

anslag

Kronor

av departe- ments- chefen

tillstyrkt

anslag

Kronor

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för

undervisnings- och upplysningsverksamhe- ten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium»). .

3,500

5,000

5,000

5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykter- hetsundervisning verksamhet.........

20,000

20,000

20,000

20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets

för nykterhetsundervisning bibliotek ....

1,000

1,000

1,000

1,000

G) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps

representantförsamlings upplysningsbyrås

verksamhet....................

12,000

12,000

12,000

12,000

7) Främjande av svenska sällskapets för nyk- terhet och folkuppfostran, det år 1837 stif- tade svenska nykterhetssällskapets, verk- samhet l).....................

5,000

5,000

5,000

5,000

8) Främjande av Sveriges storloges av I. 0.

G. T. studie- och ungdomsverksamhet . . .

29,000

35,000

29,000

29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings

studie- och ungdomsverksamhet.......

8,000

12,000

8,000

8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet............

10,000

10,000

10,000

10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis

studie- och ungdomsverksamhet.......

4,000

4,000

4,000

4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms

helnykterhetsförbunds verksamhet.....

6,000

6,000

6,000

6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita

bandets studie- och ungdomsverksamhet. .

4,000

5,000

4,000

4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhets- förbunds verksamhet.............

5,500

5,500

5,500

5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykter- hetsförbunds verksamhet...........

1,000

1,000

1,000

1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykter- hetsförbunds verksamhet...........

1,000

1,000

1,000

1,000

17) Bidrag till uppehållande av internationella

byråns i Lausanne för alkoholismens bekäm- pande (Bureau international contre l’alcoo- lisme) verksamhet...............

2,500

2,500

2,500

2,500

18) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen an- ställde konsulenten för nykterhetsundervis- ning och nykterhetsupplysning........

3,000

3,000

3,000

19) Motorförarnas helnykterhetsförbund ....

3,000

5,000

5,000

3,000

20) Föreläsnings-och instruktionsverksamhet för

nykterhetens främjande m. m., reservaiiläns- anslag .......................

120,000

180,000

150,000

140,000

21) Främjande av nykterhet på andra än ovan

anförda sätt och motarbetande av drycken- skapens följder, reservationsanslag......

5,000

10,000

*

5,000

0 I fråga om denna post föreslås, att rubriken ändras till: Främjande av svenska

sällskapets för nykterhet och folkuppfostran verksamhet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Med hänsyn till den stora betydelsen av ett vederhäftigt och objektivt

upplysningsarbete på ifrågavarande område och då motionärerna i övrigt

för sina olika förslag synas hava anfört bärande skäl, anser sig riksdagen

böra bifalla dessa förslag på samtliga punkter. Riksdagen vill dock i avseende

å anslaget till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens

främjande framhålla angelägenheten av att åtgärder vidtagas i syfte

att om möjligt nedbringa kostnaderna för föreläsararvodena.

I enlighet härmed skulle anslag för budgetåret 1929/1930 komma att utgå

för nedan angivna ändamål med följande belopp:

Tablå II.

Kronor

1) Anordnande under år 1930 av en social fortbildningskurs för

lärare m. fl....................................... 40,000

2) Anordnande under år 1930 av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan

för studie- och ungdomsledare m. fl........... 16,000

3) Understöd för utgivande av en tidskrift för undervisnings- och

upplysningsverksamheten för nykterhetens främjande (»Tirfing,

tidskrift för nykterhetsfrågans studium»)................ 5,000

4) Främjande av centralförbundets för nykterhetsundervisning verksamhet

......................................... 20,000

5) Underhåll och skötsel av centralförbundets för nykterhetsundervisning

bibliotek.................................. 1,000

6) Främjande av Sveriges nykterhetssällskaps representantförsamlings

upplysningsbyrås verksamhet..................... 12,000

7) Främjande av Svenska sällskapets för nykterhet och folkuppfostran

verksamhet................................ 5,000

8) Främjande av Sveriges Storloges av I. O. G. T. studie- och

ungdomsverksamhet................................ 29,000

9) Främjande av Sveriges blåbandsförenings studie- och ungdomsverksamhet

...................................... 8,000

10) Främjande av nationaltemplarordens studie- och ungdomsverksamhet

......................................... 10,000

11) Främjande av nykterhetsorden Verdandis studie- och ungdomsverksamhet

..................................... 4,000

12) Främjande av Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbunds

verksamhet . . /.............................. 6,000

13) Främjande av nykterhetsföreningen Vita bandets studie- och

ungdomsverksamhet................................ 4,000

14) Främjande av Sveriges lärares nykterhetsförbunds verksamhet 5,500

15) Främjande av järnvägsmännens helnykterhetsförbunds verksamhet

......................................... 1,000

16) Främjande av Sveriges polismäns helnykterhetsförbunds verksamhet

......................................... 1,000

17) Främjande av Motorförarnas helnykterhetsförbunds verksamhet 5,000

18) Bidrag till uppehållande av internationella byråns i Lausanne

för alkoholismens bekämpande (Bureau International contre l’alcoolisme)

verksamhet............................... 2,500

19) Arvode åt den hos skolöverstyrelsen anställde konsulenten för

nykterhetsundervisning och nykterhetsupplysning.......... 3,000

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 107

. . Kronor

20) Föreläsnings- oeh instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande

in. m., reservationsanslag........................ 170,000

21) Främjande av nykterhet på andra än ovan anförda sätt och

motarbetande av dryckenskapens följder, reservationsanslag. . . 10,000

22) Inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för lärare

vid nykterhetsundervisningen, reservationsanslag........ 18,000

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och med bifall till ovanberörda motioner (I: 42 och II: 59)

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 178,000 kronor,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av

Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga samt till de i förestående Tablå II under

punkterna 1—19 angivna ändamål med högst de i samma tablå under

nämnda punkter angivna belopp;

dels medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän

utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda

belopp av sagda medel må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas

till utarbetande, utgivning och spridning av materiell för nykterhetsundervisningen

;

dels till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,

bedriven i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt fastställa, anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 170,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels till främjande av nykterhet på andra sätt än här förut angivits samt

till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå av statsverkets fond

av rusdrycksmedel,

dels ock till inköp för utdelning bland rikets lärare av handledning för

lärare vid nykterhetsundervisningen anvisat för budgetåret 1929/1930 ett

extra reservationsanslag av 18,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

237:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 252) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till

inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat

för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag å 57,000 kronor.

238:o) Eders Kungl. Maj:t liar (punkt 253) föreslagit riksdagen att till

folkliga musikskolan i Arvika för eu minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1929/1930 bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

5,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

yäckt motion (I: 43), vari hemställts, att riksdagen måtte till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1929/1930 bevilja för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000

kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär ingen ändring av det till skolan för

innevarande budgetår utgående understödet. Det i motionen gjorda yrkandet

står i överensstämmelse med en av skolöverstyrelsen gjord hemställan.

Då av utredningen i ärendet framgår, att skolan har att kämpa med

mycket stora ekonomiska svårigheter, och då tillika vitsordats, att skolan

på ett tillfredsställande sätt fyller ett mera konstant utbildningsbehov, anser

riksdagen skäl föreligga för en ökning av skolans anslag men kan dock icke

medgiva större ökning av anslagsbeloppet än till 6,000 kronor.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag ävensom ovanberörda motion (1:43), till folkliga musikskolan

i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret 1929/1930

beviljat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 6,000 kronor, att utgå

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

239:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 254) föreslagit riksdagen att

dels — med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln

under rubrik: Statens biografbyrå upptagna ordinarie reservationsanslaget

till statens biografbyrå å 75,300 kronor, att direkt utgå av avgifter för

granskning av biografbilder — därstädes under samma rubrik uppföra ett

ordinarie förslagsanslag å 75,300 kronor;

dels ock till befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisa ett extra reservationsanslag å

50,000 kronor,

att utgå med den fördelning och under de närmare villkor, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmas.

Utom det ordinarie reservationsanslag å 75,300 kronor, vars uteslutande

ur riksstaten Eders Kungl. Maj:t nu föreslår, utgår för budgetåret 1928/1929

ett extra reservationsanslag å 10,000 kronor till bestridande av kostnaderna

för dyrtidstillägg åt befattningshavare vid biografbyrån. Beträffande reservationer

å förstnämnda anslag har riksdagen medgivit, att dylika finge i den

omfattning, Eders Kungl. Maj:t prövade lämpligt, användas till befrämjande

av sådana i samband med kinematografien stående ändamål, som Eders

Kungl. Maj:t funne vara förtjänta av understöd. Understöd av detta slag

har under år 1928 utdelats med tillhopa 47,500 kronor.

Den nu föreslagna omläggningen av sättet för upptagandet i riksstaten

av anslagen till biografbyrån ansluter sig till den av chefen för finansdepartementet

utvecklade planen för upplösande av det beträffande vissa medel,

däribland biografmedlen, nu rådande sambandet mellan vederbörande in
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

komst- och utgiftstitlar. De till bestridande av dyrtidstillägg erforderliga

medlen hava avsetts skola framdeles utgå från åttonde huvudtitelns allmänna

anslag till dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst.

Departementschefen framhåller, att det torde vara av vikt, att icke avbräck

vållas i den understödsverksamhet, som med anlitande av biografbyråns

överskottsmedel hittills bedrivits för vissa i samband med kinematografien

stående ändamål, och att därför ett särskilt anslag bör för ändamålet

uppföras i riksstaten. Med hänsyn till den starka utvecklingen på

området anser departementschefen berörda anslag icke böra bestämmas till

ett lägre belopp än 50,000 kronor. Det skulle ankomma på Eders Kungl.

Maj:t att besluta såväl angående anslagets fördelning som angående de

närmare villkoren för understödens utgående.

I enlighet med vad riksdagen anfört i sin skrivelse nr 7 A, punkten 4, rörande

avveckling i viss utsträckning av förefintliga specialbudgeter bär riksdagen

tagit under övervägande, huruvida jämväl i nu förevarande fall en

dylik avveckling bör äga rum. Därvid har riksdagen kommit till den uppfattningen,

att ett upphörande av det hittillsvarande sambandet mellan inkomsterna

av granskningsavgifterna och utgifterna för den statliga filmverksamheten

lämpligen bör ske. Riksdagen har alltså intet att erinra mot den

under förevarande punkt föreslagna omläggningen av anslagen till biografbyrån

och anser jämväl, att ett särskilt anslag å 50,000 kronor till befrämjande

av vissa i samband med kinematografien stående ändamål bör uppföras

i riksstaten. Emellertid vill riksdagen framhålla, att, då sålunda enligt

riksdagens mening det direkta sambandet mellan granskningsavgifterna och

statens utgifter för filmverksamheten hädanefter bör upphöra, det synes

föreligga skäl att undersöka, huruvida ej dessa avgifter, vilka fastställts med

utgångspunkt från hittillsvarande budgetära anordning, böra underkastas

revision. Riksdagen saknar givetvis möjlighet att nu bedöma, om en nedsättning

av avgifterna kan vara befogad, men förutsätter, att berörda fråga

ägnas uppmärksamhet från Eders Kungl. Maj:ts sida.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels — med uteslutande ur riksstaten av det under åttonde huvudtiteln

under rubrik: Statens biografbyrå upptagna ordinarie reservationsanslaget

till statens biografbyrå å 75,300 kronor, att direkt utgå av avgifter för

granskning av biografbilder — därstädes under samma rubrik uppfört ett

ordinarie förslagsanslag å 75,300 kronor;

dels ock till befrämjande av vissa i samband med biografväsendet stående

ändamål för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag å

50,000 kronor, att utgå med den fördelning och under de närmare villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

240:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1929/1930 anvisat

opaginerad Kontrollera mot PDF

no

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria

studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1930 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

241:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 257) föreslagit riksdagen att till extra

personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret 1929/

1930 ett extra anslag av 6,810 kronor, att utgå med den fördelning, som

av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet

m. m. anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 6,810

kronor, att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmes.

242:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 258) föreslagit riksdagen att till

täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets ordinarie reservationsanslag

till materiell m. m. vid utgången av budgetåret 1927/1928 anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 1,376 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets

ordinarie reservationsanslag till materiell m. in. vid utgången av

budgetåret 1927/1928 anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

1,376 kronor.

243:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 259) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av idrotten anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av

120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att

utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

244:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (I: 24 och II: 28), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen ville till understödjande av skididrotten bland ungdomen

anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 40,000

kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

111

För ifrågavarande ändamål utgår jämväl för innevarande budgetår ett

extra anslag av 30,000 kronor. Motionärernas förslag, som överensstämmer

med en av skolöverstyrelsen i ämnet gjord hemställan, avser en utvidgning

av statens understödjande verksamhet för nämnda ändamål bland annat i

syfte att skidanskaffningen med bidrag av statsmedel skulle utsträckas jämväl

till allmänna läroverk och kommunala mellanskolor, vartill beräknats

ett belopp av 4,500 kronor.

Med hänsyn till skididrottens stora betydelse såsom ett medel att befrämja

skolungdomens fysiska hälsa anser riksdagen önskvärt, att statens understödjande

verksamhet för nämnda syfte kunde utsträckas jämväl till de allmänna

läroverken och de kommunala mellauskolorna. Då emellertid Eders

Kungl. Maj:t, som haft denna fråga under övervägande, ansett sig förhindrad

att förelägga riksdagen förslag härom, finner sig riksdagen icke kunna

bifalla motionerna i vidare mån, än att medel ställas till förfogande för

skidanskaffning jämväl till de allmänna läroverkens och kommunala mellanskolornas

elever, vilket sistberörda ändamål riksdagen anser i särskilt hög

grad behjärtansvärt. Härför skulle erfordras ett belopp av 4,500 kronor utöver

av Eders Kungl. Maj:t äskade 30,000 kronor. Riksdagen har därför

ansett, att ifrågavarande anslag för budgetåret 1929/1930 bör bestämmas till

34,500 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt ovanberörda motioner (1: 24 och II: 28),

till understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret

1929/1930 ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor, att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

245:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 261) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra

reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Majd kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

246:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 262) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska

fornskriftsällskapet för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor under villkor, att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1929 utgivna arbeten.

247:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 263) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

248:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 264) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1929 anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, att utgå

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl bestämma.

249:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 265) har riksdagen

av det av 1928 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1928

—den 30 juni 1931 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljade anslaget av 60,000 kronor, att efter grunder och på villkor,

som av Eders Kungl. Maj:t bestämdes, efter sakkunnigas hörande av Eders

Kungl. Maj:t fördelas mellan därav förtjänta vitterhetsidkare, för budgetåret

1929/1930 såsom extra anslag anvisat 20,000 kronor.

250:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 267) föreslagit riksdagen att

dels av det år 1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande

och avslutande under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok»

beviljade beloppet av 56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra

anslag anvisa återstoden 3,000 kronor;

dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av

berörda arbete anvisa för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 7,000

kronor;

dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens

utgivning samt för böcker och materiell anvisa för samma budgetar ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott bestämma.

Då riksdagen år 1919 anslog medel till ifrågavarande ordboksarbete, beräknades,

att arbetet skulle kunna avslutas under den tidsperiod, åren 1920—

1929, för vilken anslag beviljades. På sätt av den nu föreliggande utredningen

framgår, har så emellertid icke blivit fallet. Ännu är utgivningsarbetet

icke ens till hälften fullbordat. Då det nu ifrågasättes, att riksdagen jämväl

i fortsättningen skulle anslå medel för ändamålet och dessutom i ökad omfattning,

vill riksdagen visserligen hava uttalat, att arbetets från sakkunnigt

håll vitsordade höga kvalitet och stora betydelse såväl för språkforskningen

som för undervisningen och den allmänna upplysningsverksamheten synas

göra det önskvärt, att arbetet bringas till fullbordan. Riksdagen har dock

icke ansett sig böra ytterligare lämna sin medverkan härtill, förrän en plan

framlägges för arbetets fortsatta bedrivande, som gör det tydligt, att arbetets

utgivande kan inom rimlig tid avslutas. Riksdagen kan därför icke

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, sådant det här föreligger. Mot an
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113

visande av återstoden, 3,000 kronor, av det år 1919 beviljade beloppet har

riksdagen emellertid intet att erinra, och då Östergren under de senaste

åren erhållit en ersättning av 6,000 kronor för år, synes det riksdagen skäligt

att, utöver nämnda 3,000 kronor, ytterligare 3,000 kronor anslås för

budgetåret 1929/1930, på det att Östergren jämväl för sistnämnda år må

erhålla en till 6,000 kronor uppgående gottgörelse.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del, av det år

1919 såsom understöd åt docenten Östergren för fullföljande och avslutande

under åren 1920—1929 av hans arbete »Nusvensk ordbok» beviljade beloppet

av 56,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisat återstoden,

3,000 kronor,

dels såsom understöd åt docenten Östergren för fortsatt utgivande av berörda

arbete anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 3,000 kronor,

dels ock avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser anvisande

för budgetåret 1929/1930 av anslag för bestridande av kostnader för teknisk

hjälp vid ordbokens utgivning m. m.

251:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1929 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

252:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

253:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 270) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar

rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1929/1930

anvisat:

dels till Norrlands kulturhistoriska museum i Härnösand ett extra anslag

av 4,000 kronor,

dels ock till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av likaledes

4,000 kronor,

med rätt för Eders Kungl. Maj it att beträffande ifrågavarande bägge anslag

meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

254:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 271) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredigering

och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterläm
Bihang

till riksdagens protokoll 1929. 14 samt Nr 8 A.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1929/1930

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, att utgå på de villkor, som

av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

255:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 272) föreslagit riksdagen att till

främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1929 anvisa för budgetåret

1929/1930 ett extra anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen

till statens historiska museum med äganderätt överlämnar genom

föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade

föremål.

Mot Eders Kungl. Majrts förslag har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag, till främjande av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1929

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 2,500 kronor under

villkor att föreningen till statens historiska museum med äganderätt överlämnar

genom föreningens försorg utförda fotografier, register och beskrivningar

över behandlade föremål.

256:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 273) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till fortsatt utgivande under år 1929 genom riksantikvarien S. Curman och

professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»,

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäl bestämma.

257:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 274) föreslagit riksdagen att till understöd

för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica för budgetåret

1929/1930 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

Anslaget till tidskriften utgör för innevarande budgetår 12,000 kronor.

Departementschefen har, efter det Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 1

avläts till riksdagen, meddelat riksdagens vederbörande utskott, att tidskriften

enligt numera vunnen upplysning tillförts vissa förut ej beräknade

tillgångar, och att med hänsyn härtill ett statsanslag av allenast 5,000 kronor

kunde anses tillfyllest.

Med anledning härav får riksdagen, som finner tidskriften förtjänt av fortsatt

understöd, anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts

förslag, till understöd för fortsatt utgivande av tidskriften Acta mathematica

för budgetåret 1929/1930 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå

på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt bestämma.

258:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 275) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1929/1930

anvisat ett extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som av

Eders Kung], Maj:t bestämmas.

259:o) Sedan 1925 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav

anvisat såsom extra anslag för budgetåret 1925/1926 5,400 kronor, förbudgetåret

1926/1927 5,500 kronor samt för vartdera av budgetåren 1927/1928

och 1928/1929 5,400 kronor, bar nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 276) föreslagit

riksdagen att dels av förenämnda belopp å 27,000 kronor för budgetåret

1929/1930 såsom extra anslag anvisa återstoden 5,300 kronor att utgå efter

Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäligt föreskriva, dels ock ytterligare för samma ändamål samt för

beredande av ersättning åt utrikesdepartementet för av departementet förskotterat

belopp för gäldande av bidrag för budgetåren 1927/1928 och

1928/1929 för Sveriges delaktighet i Ramsay Memorial Fund anvisa ett

extra anslag av 186 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund

av det utav 1925 års riksdag beviljade anslaget av 27,000 kronor för budgetåret

1929/1930 såsom extra anslag anvisat återstoden, 5,300 kronor att

utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäligt föreskriva;

dels ock ytterligare för samma ändamål samt för beredande av ersättning

åt utrikesdepartementet för av departementet förskotterat belopp för

gäldande av bidrag för budgetåren 1927/1928 och 1928/1929 för Sveriges

delaktighet i Ramsay Memorial Fund anvisat för budgetåret 1929/1930 ett

extra anslag av 186 kronor.

260:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 277) föreslagit riksdagen att till förhyrande

för en tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord

vid den zoologiska stationen i Neapel bevilja ett extra anslag å 5,400 kronor

samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisa ett belopp av 1,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till förhyrande för eu tid av tre år från och

med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i Neapel

beviljat ett extra anslag å 5,400 kronor samt därav för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.

261:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 278) har riksdagen

till understöd åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

262:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk undersökning av Sveriges

fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav anvisat för budgetåret

1928/1929 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Maj:t (punkt 279) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp

av 60,000 kronor för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa 10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 10,000

kronor.

263:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 280) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ytterligare

medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1929/1930 anvisat ett extra anslag av 15,000 kronor.

264:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 281) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för hållande av den tredje internationella kongressen

för teknisk mekanik i Stockholm år 1930 bevilja ett anslag av 25,000 kronor

samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra reservationsanslag

anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för hållande

av den tredje internationella kongressen för teknisk mekanik i Stockholm

år 1930 beviljat ett anslag av 25,000 kronor samt därav för budgetåret

1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor.

265:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (1: 139 och II:

238) har hemställts, att riksdagen måtte besluta att bevilja medel till avlöning

av vice pastor åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson i Hälsingtuna

församling, Sundhede kontrakt, Hälsingland, under hans återstående tjänstetid

under förutsättning och villkor, att Matsson i stället ägnar sin tid

och sina krafter åt sina Rosaforskningar, samt för budgetåret 1929/1930

anvisa härför erforderligt anslag.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande.

»Kontraktsprosten L. P. Reinhold Matsson i Hälsingtuna, Hälsingland, har

inom den botaniska världen förvärvat sig stort anseende som utforskare av

Rosa-släktet. Han började sina undersökningar år 1889 och intresserade sig

närmast för formbegränsningen. Genom bemedling av professor Th. Fries

i Uppsala kom han år 1892 i förbindelse med professor Fr. Crépin i Bryssel

och satte sig under de följande åren in i hans åskådning och arbetsmetoder

och gjorde sig grundligt förtrogen med hela den dåtida Rosa-forskningen.

Resultatet föreligger i Neumans arbete »Sveriges flora» 1901, där Matsson

författat avdelningen om Rosa-släktet.

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117

Redan i mitten av 1890-talet kom han dock till insikt om, att de karaktärer,

som lades till grund för formbegränsningen, delvis voro av ingen

eller ringa betydelse, medan en rad andra egenskaper av större värde blivit

förbisedda. Den ena elementararten klarnade efter den andra, men det visade

sig nödvändigt att vidtaga långvariga och omfattande odlingsförsök för

att kunna bestämma karaktärernas samhörighet och värde. Några frösådder

hade redan gjorts på Gotland under 1890-talet. År 1900 började planmässiga

kulturer först i häradshövding C. O. Schlyters trädgård å egendomen

Högsgård i Hög och därefter i de trädgårdar, Matsson själv innehaft i Ilsbo,

Hassela och Hälsingtuna, alla i Hälsingland. Dessa kulturer pågå ännu.

Därunder har särskild hänsyn tagits till befruktningen, och Matsson har

framlagt en del undersökningar härom i Svensk botanisk tidskrift 1912.

Artutredningen efter de grunder, Matsson funnit naturenliga, började år

1902 med en ej publicerad utredning av Vikbolandets rosor, och under de

följande 10 åren verkställdes ett ganska omfattande granskningsarbete av

huvudsakligen enskilda samlingar. Emellertid hade den mångfrestande

rektor S. Almquist i Stockholm även kastat sina ögon på rosorna. År 1903

gjorde han Matsson ett erbjudande om samarbete; och hans studier över

Bergianska trädgårdens spontana Rosa-former ha tillkommit i samförstånd

med Matsson. Almquist gav sig dock ej tid att vänta på Matssons utredningar.

Han gick till rosorna med samma synpunkter och metoder, som

han tidigare utvunnit vid studier av hieracierna, Matsson har honom visserligen

att tacka för många viktiga uppslag, men ansåg det nödvändigt

att ge Rosa-forskningen ett fast och vederhäftigt erfarenhetsunderlag och

ägnade sig därför åt samvetsgranna experiment och naturstudier. Utom

omfattande resor inom Sverige har han företagit studieresor i Tyskland,

Österrike och Danmark. I Östersjöprovinserna, Finland, Norge och England

har han haft goda samlare.

Arbetet har utvidgats alltmer. Nya synpunkter ha oupphörligen tillkommit.

För att få linjerna för formbegränsningen klara har Matsson måst

vidtaga specialundersökningar över isolerade områden såsom Gotland och

landet norr om Dalälven. Expositionens betydelse har utretts genom en

specialundersökning av trakten kring Båstad. För utredning av varieteter

och medelformer ha vissa lokaler i Hälsingland visat sig tacksamma.

Utom avslutandet och publicerandet av nämnda arbeten gäller det att få

till stånd en sammanfattande framställning av Skandinaviens Rosa-former

och en översikt av rosorna i mellersta Europa. Att granska alla offentliga

samlingar kräva många år.

Matssons arbetsdag har hittills dock i huvudsak varit inriktad på helt

andra angelägenheter. Från 1909 till 1918 har han varit kyrkoherde i

Hassela och från sistnämnda år i Hälsingtuna pastorat. Därtill har kommit

en mängd kommunala uppdrag såsom ordförandeskap i livsmedelsnämnd

under hela kristiden och ordförande i arbetslöshetskommittéer därefter.

Sedan 1925 är han kontraktsprost i Sundhede kontrakt.

Den flitige Rosa-forskaren ser sig emellertid ur stånd att bedriva arbetet

på samma vida plan, därest det icke beredes honom lättnad i övriga maktpåliggande

uppgifter. Hans pastorala arbete kunna andra utföra. Men hans

rhodologiska undersökningar äro av så speciell art, att på deras nuvarande

stadium ingen annan kan taga vid. Fara är, att hela detta arbete skall

bliva förspillt. Det är även ett arbete i samhällets tjänst; och det mesta

därav kommer dess museer till godo. Från vetenskaplig ståndpunkt är det

s. 118 Kontrollera mot PDF

118

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

nödvändigt att på eu av vår floras dunklaste punkter få till stånd en tidsenlig

och objektiv utredning. Att draga sig tillbaka och utföra arbetet utan

några inkomster är för honom naturligtvis icke möjligt.

Under sådana förhållanden synes det vara ett samhällsintresse att bereda

denne högt förtjänte forskare möjlighet att få helt ägna sig åt sin forskargärning.

»

I ett vid motionen I: 139 fogat utlåtande av domkapitlet i Uppsala har

anförts, att i ärkestiftet visserligen ännu förefunnes brist på prästerliga

krafter, men då det här vore fråga om eu vetenskaplig livsuppgift av så

säregen art, ville domkapitlet gärna söka bereda möjlighet för Matsson att

erhålla en dugande e. o. präst såsom vice pastor. Som det här gällde ett

ansvarsfullt och långvarigt förordnande, torde vivreersättning ej kunna bestämmas

att utgå med lägre belopp än 350 kronor i månaden, vilket belopp

domkapitlet för sin del ville förorda. Vikarien skulle sålunda komma

att åtDjuta följande löneförmåner: 1) ovanberörda vivreersättning; 2) 5 procent

å kyrkoherdelönen och löneförbättring 305 kronor 50 öre för år; 3)

skjutsersättning med dyrtidstillägg 330 kronor, likaledes för år, samt 4) adjunktsarvode

med löneförbättring och dyrtidstillägg, utgående ur kyrkofonden,

sammanlagt omkring 1,900 kronor med nuvarande dyrtidstillägg.

Till avlönande av vikarie erfordras alltså ett sammanlagt årligt belopp

av 4,835 kronor 50 öre förutom ovan angivna adjunktsarvode från kyrkofonden.

Rörande Matssons forskningsarbete har vid motionen I: 139 jämväl

fogats intyg av professorerna R. Sernander, G. Samuelsson och G. Täckholm,

till vilka intyg riksdagen får hänvisa.

Av utredningen i ärendet synes riksdagen framgå, att de av Matsson bedrivna

Rosa-forskningarna äro av sådant vetenskapligt värde, att tillfälle bör

beredas honom att ostört ägna sig åt deras fullföljande. Det har redan tidigare

inträffat, att riksdagen, då det gällt en forskargärning av särskilt

märklig art och för vetenskapen av högt värde, lämnat understöd i liknande

syfte. I föreliggande fall äro enligt riksdagens mening omständigheterna

sådana, att staten på samma sätt bör giva sitt stöd. Riksdagen har

dock icke ansett sig böra, på sätt motionärerna ifrågasatt, nu binda sig

vid att för Matssons hela återstående tjänstetid lämna honom det föreslagna

understödet, utan torde det vara lämpligt att detta, åtminstone tills

vidare, begränsas att gälla viss tid framåt. Riksdagen har ansett, att

denna tid bör bestämmas till 5 år, d. v. s. budgetåren 1929/1934. Understödsbeloppet

synes kunna fastställas till 4,800 kronor för år. Hela det för angivna

tidsperiod erforderliga beloppet blir då 24,000 kronor, och detta belopp

har nu på en gång ansetts böra beviljas. Därav bör för budgetåret 1929/

1930 anvisas såsom ett extra anslag 4,800 kronor. Såsom en förutsättning

för anslagets utgående bör givetvis gälla, att Matsson odelat ägnar sig åt

sina Rosa-forskningar, varöver årligen en redogörelse torde böra insändas till

s. 119 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

119

ecklesiastikdepartementet. Övriga eventuellt erforderliga villkor för anslaget

torde få bestämmas av Eders Kungl. Maj:t.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av ovanberörda motioner (I: 139 och II: 238), såsom

understöd åt kontraktsprosten L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren

1929/1934 av hans Rosa-forskningar beviljat ett belopp av 24,000

kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 såsom extra anslag anvisat 4,800

kronor att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnar sig åt dessa

forskningar, samt på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

föreskriva.

Diverse.

266:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 282) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg, nu 125,000 kronor, med 35,000 kronor till 160,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 125,000

kronor, med 35,000 kronor till 160,000 kronor.

267:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 283) föreslagit riksdagen

i fråga om det under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, kommer riksdagen att framdeles anmäla

sitt beslut.

268:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 284) föreslagit riksdagen att minska det

i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 175,000 kronor,

med 25,000 kronor till 150,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, nu 175,000 kronor, med 25,000 kronor till 150,000

kronor.

269:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 285) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 250,000 kronor, (därav till

domkapitlens expeditioner högst 33,000 kronor) med 35,000 kronor till

285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 43,000 kronor).

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. m., nu 250,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 33,000

kronor), med 35,000 kronor till 285.000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 43,000 kronor).

s. 120 Kontrollera mot PDF

120

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

270:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:t förslag (punkt 286) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen framdeles

att meddela sitt beslut.

271:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 289) föreslagit riksdagen att för

beredande av tillfälligt lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga

befattningshavare för budgetåret 1929/1930 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett extra förslagsanslag av 4,600 kronor.

I anslutning till sitt tidigare fattade beslut i fråga om grunderna för ifrågavarande

tillfälliga lönetillägg får riksdagen, som icke har något att erinra

mot det nu äskade anslaget, anmäla, att riksdagen för beredande av tillfälliga

lönetillägg åt vissa vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare

för budgetåret 1929/1930 under åttonde huvudtiteln anvisat ett extra förslagsanslag

av 4,600 kronor.

272:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för

budgetåret 1929/1930 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 26 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1929, Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

291446

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.