Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående biträdande av ackord med avseende å lån från statens utlåning sfond er in. in.

1929-04-20 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1929:97, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående biträdande av ackord med avseende å lån från statens utlåning sfond er in. in.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 97.

1

tfr 97.

Godkänd av första kammaren den 20 april 1929.

Godkänd av andra kammaren den 20 april 1929.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående biträdande av ackord

med avseende å lån från statens utlåning sfond er in. in.

(Statsutskottets utlåtande nr 44.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen den 15 februari 1929 avlåten proposition, nr 149,

har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över finansärenden nämnda dag, föreslagit riksdagen

att bemyndiga Eders Kungl. Maj:t att beträffande lån, som lämnats från

statens under statskontorets förvaltning stående utlåningsfonder eller från

någondera av jämtländska lappväsendets fond, Västerbottens lappfond eller

Norrbottens lappfond eller från pensionsförsäkringsfonden i vad angår lån,

som lämnats för ändamål, som avses i § 4 mom. 1 punkt 8 av reglementet

angående förvaltningen av nämnda fond, efter prövning av omständigheterna

i varje föreliggande fall biträda ackord i eller utom gäldenärs eller löftesmäns

konkurs ävensom eljest vid gäldenärs eller löftesmäns obestånd helt

eller delvis eftergiva långivarens rätt, med befogenhet för Eders Kungl.

Maj:t att beträffande viss lånefond eller i särskilda fall uppdraga åt underordnad

myndighet att besluta i sådan fråga.

Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag om bemyndigande att biträda

ackord eller eljest eftergiva långivarens rätt i statens lånerörelse avser i första

hand och huvudsakligen sådana lån, som lämnats från statens under statskontorets

förvaltning stående utlåningsfonder. Beträffande de utlåningsfonder,

vilka förvaltas av riksgäldskontoret, torde fråga om motsvarande

befogenhet för fullmäktige i riksgäldskontoret bliva prövad i annan ordning.

Riksdagen har därjämte beaktat, att även spörsmålet om eftergivande av

fordringsanspråk, härledande sig från statens affärsrörelse, varit föremål för

departementschefens uppmärksamhet, utan att ståndpunkt därtill tagits i

förevarande sammanhang.

Mot Eders Kungl. Maj:ts nu föreliggande förslag har riksdagen intet att

erinra och får alltså anmäla, att riksdagen bemyndigat Eders Kungl. Maj:t

Bihang till riksdagens protokoll 1929. 14 samt. Nr 97—107.

1046 29

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 97.

att beträffande lån, som lämnats från statens under statskontorets förvaltning

stående utlåningsfonder eller från någon av jämtländska lappväsendets

fond, Västerbottens lappfond eller Norrbottens lappfond eller från pensionsförsäkringsfonden

i vad angår lån, som lämnats för ändamål, som avses i

§ 4 mom. 1 punkt 8 av reglementet angående förvaltningen av nämnda fond,

efter prövning av omständigheterna i varje föreliggande fall biträda ackord

i eller utom gäldenärs eller löftesmäns konkurs ävensom eljest vid gäldenärs

eller löftesmäns obestånd helt eller delvis eftergiva långivarens rätt, med

befogenhet för Eders Kungl. Maj:t att beträffande viss lånefond eller i särskilda

fall uppdraga åt underordnad myndighet att besluta i sådan fråga.

Stockholm den 20 april 1929.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.