Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 241, gjorda framställning angående understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning jämte fyra i ämnet väckta motioner.

1930-04-26 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:165, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 241, gjorda framställning angående understöd till obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda skolor för husmodersutbildning jämte fyra i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Biles dagens skrivelse Nr 165.

1

Nr 165.

Godkänd av första kammaren den 26 april 1930.

Godkänd av andra kammaren den 26 april 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt

241, gjorda framställning angående understöd till obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

skolor för husmodersutbildning jämte fyra i ämnet väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 101.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 241 av vid propositionen fogat utdragav

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen

att till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda skolor för husmodersutbildning anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor att utgå enligt nu gällande

grunder.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa inom

riksdagen väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner (I: 55 och II: 79), i vilka hemställts, att

riksdagen till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid

statsunderstödda kommunala och enskilda skolor för yrkesundervisning måtte

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor,

att användas i överensstämmelse med av skolöverstyrelsen angivna grunder

och i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott

föreskriva,

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 165—166.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 165.

dels en motion (I: 137), vari hemställts, att riksdagen måtte till understöd

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala

och enskilda skolor för yrkesundervisning med heldagsundervisning

och sammanhängande kurs av minst fem månaders längd för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i

huvudsaklig överensstämmelse med i motionen angivna grunder och enligt

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva,

dels ock en motion (I: 142), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

skolor för husmodersutbildning anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 50,000 kronor att utgå enligt i motionen angivna

grunder.

Enligt riksdagens uppfattning kunna, sakligt sett, knappast några bärande skäl

anföras, varför staten, som sedan många år tillbaka genom elevstipendier underlättat

möjligheterna till utbildning vid folk- och småskoleseminarier, folkhögskolor,

lantmanna- och lanthushållsskolor samt husmodersskolor, skulle undandraga

dem, som vid yrkesundervisningsanstalter av annan art önska vinna sin

utbildning, liknande hjälp. I regel befinna sig de unga, som äro hänvisade

till dessa läroanstalter för sin vidareutbildning, i torftiga ekonomiska omständigheter,

som göra det svårt för dem att under någon längre tid genom

bevistande av skola vara uteslutna från möjlighet till arbetsförtjänst. Det

torde därför icke kunna råda något tvivel örn att behovet av statsstipendier

bland denna kategori av ungdomen är stort och allmänt utbrett. En annan

sida av förevarande spörsmål, som jämväl förtjänar beaktas, är den, att

dylika stipendier även kunna utgöra ett medel att öka förvärvsdugligheten

och samtidigt bereda nyttig sysselsättning åt en hel del ungdom, som icke

kunnat vinna anställning i yrke. Detta betyder emellertid icke, att riksdagen

anser sti pendieverksamheten böra på något sätt sammankopplas med frågan

örn arbetslöshetsunderstöd. Tvärtom synes det riksdagen, i likhet med de i

ärendet hörda myndigheterna, att någon sammanblandning härutinnan icke

bör ske, utan att dessa båda former av statlig hjälpverksamhet böra hållas

åtskilda, vilket givetvis icke hindrar, att avsaknaden av arbetsanställning

kommer att vid stipendietilldelningen inverka på bedömandet av vederbörande

elevs ekonomiska ställning.

Riksdagen finner sig alltså böra på ovan anförda skäl bevilja anslag

till stipendier åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda

yrkesundervisningsanstalter. I avseende å omfattningen av en sådan

stipendieverksamhet anförde 1928 års riksdag såsom sin uppfattning, att den

borde inskränkas till att avse endast de kommunala skolorna. Den numera verkställda

mera ingående utredningen i ämnet och de ytterligare upplysningar,

riksdagens vederbörande utskott därutöver förskaffat sig rörande elevernas

ekonomiska förhållanden och de vid de enskilda statsunderstödda skolorna

utgående lärjungeavgifterna, hava emellertid övertygat riksdagen örn att

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 165.

en dylik begränsning icke kan anses befogad. Behovet av elevstipendier

är säkerligen minst lika stort vid de enskilda skolorna som vid de kommunala,

och det må vidare framhållas, att staten sedan många år anslagit

medel till stipendier vid statsunderstödda enskilda husmodersskolor. Riksdagen

har med hänsyn till nu angivna förhållanden ansett sig böra medgiva,

att stipendierna må kunna utgå till elever vid såväl kommunala som

enskilda läroanstalter för yrkesundervisning, under förutsättning att dessa

läroanstalter äro statsunderstödda. Den av skolöverstyrelsen förordade

bestämmelsen, att endast skolor med beldagsundervisning och sammanhängande

kurs om minst fem månaders längd härvid böra ifrågakomma,

synes riksdagen lämplig.

Vad i övrigt angår de villkor och bestämmelser, som böra gälla för ifrågavarande

stipendiers utgående, synes det riksdagen, att de för folkliögskolestipendierna

stadgade föreskrifterna böra lända till efterrättelse även för

dessa skolors elever. Enligt 1929 års riksdags beslut genomfördes vid folkhögskolorna

en uppdelning av eleverna i tre behovsgrader och stipendiebeloppen

bestämdes till respektive högst 45, 25 och 15 kronor. Sammalunda

synes riksdagen böra bliva förhållandet vid yrkesundervisningsanstalterna.

Riksdagen hänför då till dessa anstalter även husmodersskolorna,

vilka hittills åtnjutit särskilt anslag för ändamålet men som hädanefter torde

böra erhålla sina stipendiemedel från samma anslag som övriga yrkesutbildningsanstalter.

Fastställandet av stipendiebeloppen till respektive 45, 25

och 15 kronor innebär för husmodersskolorna en höjning av stipendierna

på sätt i motionen I: 142 yrkats. Riksdagen har för sin del icke kunnat

finna några giltiga skäl att ifråga om stipendiebeloppens storlek göra någon åtskillnad

mellan de olika slagen av yrkesutbildningsanstalter, och då riksdagen

kommit till den uppfattningen, att för sistnämnda anstalters elever beloppen

45, 25 och 15 kronor kunna anses skäliga, böra alltså även husmodersskolornas

lärjungar komma i åtnjutande härav.

Uppdelningen i tre behovsgrader i stället för de förutvarande två genomfördes

för att de myndigheter, som handhava stipendiernas utdelning, skulle

kunna bättre anpassa stipendiernas storlek efter elevernas skiftande ekonomiska

förhållanden. Riksdagen vill inskärpa vikten av att prövningen härutinnan

göras så samvetsgrant som möjligt med stöd av bl. a. utav trovärdiga

personer bestyrkta redogörelser för elevernas ekonomi och övriga

personliga förhållanden, såsom fallet nu är vid folkhögskolorna och husmodersskolorna,

och att hänsyn därvid tages till alla de faktorer, som rimligen

böra inverka på frågan, såsom huruvida eleven har tillfälle att under

skoltiden vistas i sitt hem eller hos anhöriga, huruvida elever måste vidkännas

resekostnader för att kunna bevista skolan, huruvida elevavgifter utgå och

dessas storlek, huruvida i skolan mat erhålles utan ersättning och dylikt.

Närmare föreskrifter angående stipendiernas utgående torde få ankomma

på Eders Kungl. Majit att meddela.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 165.

Stipendieanslaget torde, på sätt av skolöverstyrelsen och jämväl i de föreliggande

motionerna föreslagits, böra erhålla förslagsanslags natur. Givetvis

är det svårt att nu någorlunda exakt beräkna, huru stort belopp som för

ändamålet kan vara behövligt för budgetåret 1930/1931. Riksdagen anser

sig dock kunna utgå från att den av skolöverstyrelsen angivna summan,

200,000 kronor, skall visa sig tillfyllest och bar därför bestämt anslaget till

detta belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att

riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Majrts förslag och ovannämnda

motioner (I: 55, II: 79, I: 137 och I: 142), till stipendier åt obemedlade

och mindre bemedlade elever vid statsunderstödda kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning med heldagsundervisning och sammanhängande

kurs av minst fem månaders längd anvisat för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med

de av riksdagen ovan angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser

i övrigt, Eders Kungl. Majit finner gott meddela.

Stockholm den 26 april 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.