Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte två i ämnet väckta motioner.
1930-04-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1930:166, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte två i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 166.
5
Nr 166.
Godkänd av första kammaren den 26 april 1930.
Godkänd av andra kammaren den 26 april 1930.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet
inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte
två i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 102.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln (punkt 200 av det vid propositionen fogade utdraget
av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit
riksdagen att, i avbidan på proposition angående statsbidrag till byggnader
för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,
dock ej rikets nordligaste gränsorter, i riksstaten för budgetåret 1930/1931
för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari
1930 dagtecknad proposition, nr 132, vilken hänvisats till statsutskottet för
förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
att till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan
finna gott meddela.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riks
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 166.
dagen väckta, likalydande motioner (I: 272 och II: 435), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen på grund av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 132
måtte besluta att till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
kronor 500,000 att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott meddela.
Genom den förevarande propositionen torde på ett nöjaktigt sätt hava
klarlagts omfattningen av det byggnadsbehov, som för folkskoleväsendets
vidkommande är för handen i nu ifrågavarande skoldistrikt. Av den förebragta
utredningen synes riksdagen framgå, att, örn någorlunda tillfredsställande
förhållanden i berörda hänseende skola kunna inom överskådlig tid
bringas till stånd, det är nödvändigt, att staten fullföljer den understödsverksamhet,
som av 1928 års riksdag inleddes. Det är visserligen sant, att
även inom andra delar av landet skoldistrikt finnas, vilka äro hårt betungade
av utgifter för tillgodoseende av skolväsendets lokalbehov. Men det gäller
där merendels enstaka fall, under det att det här är fråga om ett sammanhängande
område med gles bebyggelse, där fattigdom bland befolkningen
och en hård skattetunga utgöra en mera allmän företeelse. Skolbyggnadsfrågans
lösning möter därför i dessa trakter alldeles särskilda svårigheter,
vilka synas utskottet för ifrågavarande skoldistrikt — liksom för de finsktalande
gränsdistrikten — motivera en undantagsställning. Med hänsyn till
nu anförda förhållanden finner sig riksdagen böra bevilja ett särskilt anslag
såsom understöd till byggnader för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län med undantag av rikets nordligaste gränsorter,
vilka redan förut åtnjuta understöd av detta slag från ett särskilt riksstatsanslag.
I fråga örn grunderna för berörda understöds utgående synes riksdagen
vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit böra vinna godkännande. De
bestämmelser, som utfärdats genom kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 293) —
återgiven å sid. 3—5 i den kungl, propositionen — och avseende det av
1928 års riksdag för ändamålet beviljade anslaget å 100,000 kronor, torde
alltså enligt riksdagens mening böra vinna tillämpning även beträffande de
anslag, som kunna komma att för samma ändamål anvisas i fortsättningen.
Detta innebär bland annat, att någon viss utdebitering av kommunalskatt (lägst)
icke skulle sättas såsom villkor för understöds erhållande, och att understödens
utmätande ej skulle ske efter någon med avseende å skattetrycket eller eljest
fixerad skala, utan att Eders Kungl. Majit skulle äga full frihet att efter omständigheterna
i varje särskilt fall avgöra, om och med vilket belopp understöd
må utgå, alltså på samma sätt som hittills skett i fråga om motsvarande
understöd till de finsktalande gränsorterna. Riksdagen föredrager denna
metod framför bidragens utmätande efter en automatiskt verkande skala,
enär den synes riksdagen erbjuda de största möjligheterna till ett avvägande
7
Riksdagens skrivelse Nr 166.
av understöden på lämpligt sätt, d. v. s. med hänsyntagande till alla de
olika omständigheter, som i det enskilda fallet skäligen böra inverka på
frågan örn understödets storlek. Riksdagen förutsätter emellertid, att understöd
icke må ifrågakomma i andra fall, än där ett sådant anses påkallat
jämväl med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska förhållanden. Vidare anser
riksdagen, att understöd i regel icke bör tilldelas skoldistrikt för byggnadsföretag,
som redan kommit till stånd, för så vitt ej särskilt ömmande omständigheter
föreligga.
Vad angår beloppet av det anslag, som för ändamålet bör ställas till förfogande
för budgetåret 1930/1931, vill riksdagen erinra örn att enligt den
verkställda utredningen sammanlagda kostnaden för erforderliga byggnadsföretag
uppskattats till omkring 23 millioner kronor, och att det byggnadsbehov,
som ansetts böra tillgodoses under de närmaste fem budgetåren beräknats
till nära 9 1/i millioner kronor. Aven örn dessa siffror äro mycket
approximativa och måhända tilltagna i överkant, samt åtskilliga av anläggningarna
måste förutsättas bliva verkställda utan hjälp från statens sida, är
det utan vidare uppenbart, att ett årligt anslag av endast 100,000 kronor
måste betecknas såsom otillräckligt, örn en förbättring av lokalförhållandena
skall bliva möjlig inom överskådlig tid. Ehuru riksdagen finner det av
motionärerna framställda yrkandet örn ett anslag å 500,000 kronor befogat,
därest hänsyn blott och bart tages till byggnadsbehovets omfattning, anser
sig riksdagen dock av budgetära skäl icke kunna bevilja en så betydande
summa utan vill ställa ett belopp av 300,000 kronor till förfogande för
nästkommande budgetår. Härigenom blir det i allt fall möjligt att på ett
avsevärt verksammare sätt än enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag lämna
kommunerna det stöd, varav de visats vara i behov.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motioner
(I: 272 och II: 435), till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
300,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott meddela.
Stockholm den 26 april 1930.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.