Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte två i ämnet väckta motioner.

1930-04-26 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:166, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte två i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 166.

5

Nr 166.

Godkänd av första kammaren den 26 april 1930.

Godkänd av andra kammaren den 26 april 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, jämte

två i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 102.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl. Maj:t

under åttonde huvudtiteln (punkt 200 av det vid propositionen fogade utdraget

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit

riksdagen att, i avbidan på proposition angående statsbidrag till byggnader

för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter, i riksstaten för budgetåret 1930/1931

för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 21 februari

1930 dagtecknad proposition, nr 132, vilken hänvisats till statsutskottet för

förberedande behandling, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen

att till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan

finna gott meddela.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riks
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 166.

dagen väckta, likalydande motioner (I: 272 och II: 435), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen på grund av Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 132

måtte besluta att till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

kronor 500,000 att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

Genom den förevarande propositionen torde på ett nöjaktigt sätt hava

klarlagts omfattningen av det byggnadsbehov, som för folkskoleväsendets

vidkommande är för handen i nu ifrågavarande skoldistrikt. Av den förebragta

utredningen synes riksdagen framgå, att, örn någorlunda tillfredsställande

förhållanden i berörda hänseende skola kunna inom överskådlig tid

bringas till stånd, det är nödvändigt, att staten fullföljer den understödsverksamhet,

som av 1928 års riksdag inleddes. Det är visserligen sant, att

även inom andra delar av landet skoldistrikt finnas, vilka äro hårt betungade

av utgifter för tillgodoseende av skolväsendets lokalbehov. Men det gäller

där merendels enstaka fall, under det att det här är fråga om ett sammanhängande

område med gles bebyggelse, där fattigdom bland befolkningen

och en hård skattetunga utgöra en mera allmän företeelse. Skolbyggnadsfrågans

lösning möter därför i dessa trakter alldeles särskilda svårigheter,

vilka synas utskottet för ifrågavarande skoldistrikt — liksom för de finsktalande

gränsdistrikten — motivera en undantagsställning. Med hänsyn till

nu anförda förhållanden finner sig riksdagen böra bevilja ett särskilt anslag

såsom understöd till byggnader för folkskoleväsendet i Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län med undantag av rikets nordligaste gränsorter,

vilka redan förut åtnjuta understöd av detta slag från ett särskilt riksstatsanslag.

I fråga örn grunderna för berörda understöds utgående synes riksdagen

vad Eders Kungl. Maj:t härutinnan föreslagit böra vinna godkännande. De

bestämmelser, som utfärdats genom kungörelsen den 8 juni 1928 (nr 293) —

återgiven å sid. 3—5 i den kungl, propositionen — och avseende det av

1928 års riksdag för ändamålet beviljade anslaget å 100,000 kronor, torde

alltså enligt riksdagens mening böra vinna tillämpning även beträffande de

anslag, som kunna komma att för samma ändamål anvisas i fortsättningen.

Detta innebär bland annat, att någon viss utdebitering av kommunalskatt (lägst)

icke skulle sättas såsom villkor för understöds erhållande, och att understödens

utmätande ej skulle ske efter någon med avseende å skattetrycket eller eljest

fixerad skala, utan att Eders Kungl. Majit skulle äga full frihet att efter omständigheterna

i varje särskilt fall avgöra, om och med vilket belopp understöd

må utgå, alltså på samma sätt som hittills skett i fråga om motsvarande

understöd till de finsktalande gränsorterna. Riksdagen föredrager denna

metod framför bidragens utmätande efter en automatiskt verkande skala,

enär den synes riksdagen erbjuda de största möjligheterna till ett avvägande

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 166.

av understöden på lämpligt sätt, d. v. s. med hänsyntagande till alla de

olika omständigheter, som i det enskilda fallet skäligen böra inverka på

frågan örn understödets storlek. Riksdagen förutsätter emellertid, att understöd

icke må ifrågakomma i andra fall, än där ett sådant anses påkallat

jämväl med hänsyn till skoldistriktets ekonomiska förhållanden. Vidare anser

riksdagen, att understöd i regel icke bör tilldelas skoldistrikt för byggnadsföretag,

som redan kommit till stånd, för så vitt ej särskilt ömmande omständigheter

föreligga.

Vad angår beloppet av det anslag, som för ändamålet bör ställas till förfogande

för budgetåret 1930/1931, vill riksdagen erinra örn att enligt den

verkställda utredningen sammanlagda kostnaden för erforderliga byggnadsföretag

uppskattats till omkring 23 millioner kronor, och att det byggnadsbehov,

som ansetts böra tillgodoses under de närmaste fem budgetåren beräknats

till nära 9 1/i millioner kronor. Aven örn dessa siffror äro mycket

approximativa och måhända tilltagna i överkant, samt åtskilliga av anläggningarna

måste förutsättas bliva verkställda utan hjälp från statens sida, är

det utan vidare uppenbart, att ett årligt anslag av endast 100,000 kronor

måste betecknas såsom otillräckligt, örn en förbättring av lokalförhållandena

skall bliva möjlig inom överskådlig tid. Ehuru riksdagen finner det av

motionärerna framställda yrkandet örn ett anslag å 500,000 kronor befogat,

därest hänsyn blott och bart tages till byggnadsbehovets omfattning, anser

sig riksdagen dock av budgetära skäl icke kunna bevilja en så betydande

summa utan vill ställa ett belopp av 300,000 kronor till förfogande för

nästkommande budgetår. Härigenom blir det i allt fall möjligt att på ett

avsevärt verksammare sätt än enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag lämna

kommunerna det stöd, varav de visats vara i behov.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motioner

(I: 272 och II: 435), till statsbidrag till byggnader för folkskoleväsendet inom

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

300,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

Stockholm den 26 april 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.