Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss årlig ledighet för häradsskrivarna.

1930-05-09 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:207, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående viss årlig ledighet för häradsskrivarna.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 207.

1

Nr 207.

Godkänd av första kammaren den 9 maj 1930.

Godkänd av andra kammaren den 9 maj 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående viss årlig ledighet för häradsskrivarna.

(Statsutskottets utlåtande nr 128.)

Till Konungen.

Uti en till riksdagen avlåten, den 14 mars 1930 dagtecknad proposition,

nr 206, har Eders Kungl. Maj:t, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att medgiva, att häradsskrivare må tills vidare, under

av departementschefen angivna förutsättningar, äga att utan kostnad

för statsverket årligen erhålla ledighet för enskilda angelägenheter under

en lid av 20 dagar intill det år, under vilket vederbörande uppnår

40 år, samt av 30 dagar för tid därefter, med rätt för honom att uppbära

samtliga de med tjänsten förenade inkomsterna med undantag för den

del därav, vilken enligt träffad överenskommelse skall utgå till vikarien.

Såsom av statskontorets utlåtande i ärendet framgår, har statskontoret

ansett, att med hänsyn till de inkomster, som enligt nu gällande

lönereglering tillkomma häradsskrivarna — framförallt i form av sportler

— anledning icke förefinnes att på statsverkets bekostnad lämna dem

någon ytterligare förmån, och även den nu föreslagna formen för beredande

av semesterledighet åt befattningshavarna ifråga har synts statskontoret

ur principiell synpunkt knappast vara tillfredsställande. Statskontoret

har dock, med hänsyn till att de billighetsskäl, som departementschefen

åberopat för beredandet av semester åt landsfiskalerna, i

viss mån syntes kunna göras gällande även beträffande häradsskrivarna

och de personer, som förordnats att uppehålla vakanta häradsskrivarbefattningar,

icke velat motsätta sig, att häradsskrivarna tilldelas den

förmån, varom nu är fråga.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. H sami. Nr 207—213. i

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 207.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har för sin del uttalat, att,

med hänsyn till att tjänsteman vid fögderiförvaltning enligt bestämmelserna

i brevet den 31 januari 1930 kunde vid ledighet av annan anledning

än sjukdom i vissa fall få behålla en del av de honom enligt stat

tillkommande löneförmånerna — högst en tredjedel — samt särskilt de

avsevärda extra inkomster, som i tjänsten tillf olle häradsskrivarna, någon

tvekan kunde råda, huruvida det under nuvarande förhållanden

kunde anses erforderligt att vidtaga åtgärder för beredande åt häradsskrivarna

av förmån av semester eller däremot svarande ledighet. Även

lönenämnden har emellertid, i betraktande av att Eders Kungl. Majit

förelagt innevarande års riksdag förslag örn beredande av semester åt

landsfiskalerna, ansett billighetsskäl föreligga för att häradsskrivarna

berättigades erhålla viss mot semester svarande årlig ledighet.

Den tveksamhet beträffande beredande åt häradsskrivarna av den föreslagna

förmånen, varåt såväl statskontoret som civila lönenämnden givit

uttryck, har synts riksdagen fullt befogad. I motsats till de hörda myndigheterna

har riksdagen emellertid ansett tillräckliga skäl icke föreligga

för ett tillerkännande åt befattningshavarna av förmånen ifråga.

Redan den omständigheten att man nu, då förslag till ny lönereglering

för häradsskrivarna inom en snar framtid torde komma att föreläggas

riksdagen, skulle införa en ny form av ledighet för denna befattningshavargrupp,

har föranlett riksdagen att ställa sig avvisande mot

förslaget. Billighetsskälen hava ej heller synts riksdagen alltför tungt

vägande. Häradsskrivarna måste nämligen, åtminstone i allmänhet, vid

jämförelse med andra statstjänstemän genom sina sportelinkomster anses

intaga en relativt gynnsam ställning i avlöningshänseende, och de

torde vara i tillfälle att så ordna sitt arbete, att de kunna utan nämnvärd

kostnad bereda sig mot semester svarande ledighet. Erinras må,

att för häradsskrivarna icke föreligger skyldighet till sju timmars daglig

tjänstgöring å tjänsterummet. Med anledning av att förenämnda myndigheter

såsom skäl för beredande åt häradsskrivarna av nu ifrågavarande

förmån åberopat den omständigheten, att förslag framlagts för innevarande

års riksdag örn tillerkännande av semester åt landsfiskalerna,

vill riksdagen slutligen framhålla, att enligt riksdagens beslut i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts proposition, nr 107, angående anslag till fögderiförvaltningarna

m. m. det avgörande för riksdagens godkännande av

sagda förslag varit den betydelse ifråga örn kontrollen över landsf iska

lernas sätt att fullgöra sina åligganden, införandet av semesterrätt för

dem otvivelaktigt komme att medföra.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,

att Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition icke av riksdagen bifallits.

Stockholm den 9 maj 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.