Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 271, gjorda framställning angående anslag till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader jämte tre i ämnet väckta motioner.

1930-05-13 · 5 sidor, varav 5 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 5 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:228, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt 271, gjorda framställning angående anslag till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader jämte tre i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 228.

3

Nr 228.

Godkänd av första kammaren den 13 maj 1930.

Godkänd av andra kammaren den 13 maj 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i

statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkt

271, gjorda framställning angående anslag till bestridande

av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade

kostnader jämte tre i ämnet väckta motioner.

(Sammansatt stats- och bankoutskotts utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl. Majit

under åttonde huvudtiteln (punkt 271 av vid propositionen fogat utdrag av

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag) föreslagit riksdagen

att, bland annat, till bestridande av med ortnamnsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 19,560 kronor att utgå i enlighet med vad departementschefen i statsrådsprotokollet

angivit och med den närmare fördelning och enligt de villkor,

Eders Kungl. Majit må finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (1:194 och II: 216),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen, med avslag å punkt 271 av åttonde

huvudtiteln i statsverkspropositionen i vad den rör organiserandet av ortnamnsundersökningen,

måtte besluta att

dels uttala, att ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med vad i motionerna förordats;

dels medgiva inrättandet åt professor Gustav Fredrik Jöran Sahlgren av

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 228.

en personlig professur i nordisk ortnamnsforskning vid Uppsala universitet,

med rätt att åtnjuta avlöning enligt bestämmelserna i kungörelsen den 6

juni 1925, nr 211, angående villkor och bestämmelser beträffande avlöningsförhållanden

för professorer m. fl. vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet samt med uppdrag för Sahlgren

att leda ortnamnsundersökningar och förestå ortnamnsarkivet samt vara

ledamot av ortnamnskommittén och sekreterare för ortnamnsärenden,

dels ock en inom riksdagen väckt motion, (1:195), vari hemställts, att

riksdagen måtte under åttonde huvudtiteln till bestridande av med ortnamnsundersökningarna

i riket förenade kostnader för budgetåret 1930/1931 bevilja

ett extra anslag av 6,500 kronor.

Av flera skäl, för vilka närmare redogjorts i riksdagens skrivelse den 1

juni 1929, nr 279, fann sig 1929 års riksdag icke kunna bifalla det förslag

till organisation av undersökningarna av svenska landsmål, ortnamn och

folkminnen, som då av Eders Kungl. Majit framlagts för riksdagen. I sin

nämnda skrivelse hemställde emellertid riksdagen, att Eders Kungl. Majit

måtte låta verkställa förnyad utredning angående organisationen av ifrågavarande

undersökningar, ävensom att på denna utredning grundat förslag

örn möjligt måtte föreläggas 1930 års riksdag.

I fråga örn folkminnesforskningen har departementschefen på i statsrådsprotokollet

anförda skäl ansett, att med vidtagandet av åtgärder härutinnan

borde tills vidare anstå. Beträffande ortnamns- och folkmålsundersökningarna

föreligger däremot nu till riksdagens prövning ett nytt förslag, och

har riksdagen i detta sammanhang haft att behandla detta förslag i vad

detsamma avser ortnamnsundersökningarna.

Riksdagen finner sig helt kunna ansluta sig till den redan av 1929 års

riksdag uttalade uppfattningen, att ett utforskande av den gamla svenska,

i traditionen ännu fortlevande allmogekulturen i dess olika yttringar är en

nationell angelägenhet av betydande mått. 1929 års riksdag uttalade vidare,

att riksdagen vore medveten örn att det i här förevarande fråga kunde anses

föreligga fara i dröjsmål och att det vore hög tid, att åtgärder vidtoges

för att stödja de pågående insamlingsarbetena och giva åt desamma en

systematisk och målmedveten ledning. Jämväl till detta uttalande ansluter

riksdagen sig, och med hänsyn härtill finner riksdagen det tillfredsställande,

att åtgärder nu föreslagits för att, i viss utsträckning, möjliggöra ett förverkligande

av de sålunda framställda önskemålen.

Vad till en början beträffar ledningen av ortnamnsundersökningarna har

denna hittills utövats av ortnamnskommittén, vilken tillika för närvarande

har sig ålagda uppgifter som administrativt organ för namnregleringsärenden.

Härutinnan har departementschefen icke ansett någon ändring vara

behövlig. Däremot har föreslagits, att kostnaderna för denna kommitté,

vilka hittills bestritts från det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 228.

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, framdeles skulle bestridas

med ett särskilt å riksstaten upptaget anslag, beräknat till 2,500 kronor.

I samband härmed skulle ortnamnskommitténs benämning ändras till ortnamnskommissionen

eller ortnamnsnämnden. Emot vad sålunda föreslagits

har riksdagen icke funnit något att erinra.

I fråga örn ledningen av ortnamnsforskningen innebar Eders Kungl. Maj:ts

för 1929 års riksdag framlagda förslag, att en personlig tjänst i lönegraden

B 30 skulle inrättas å allmänna indragningsstaten åt dåvarande docenten,

numera professorn i nordiska språk vid universitetet i Lund J. Sahlgren.

Av skäl, som närmare angåvos i riksdagens skrivelse den 1 juni 1929, nr 279,

fann riksdagen sig ej kunna biträda Eders Kungl. Maj:ts förslag härom. Från

ortnamnskommittén föreligger nu en av de akademiska myndigheterna förordad

framställning örn inrättandet av en personlig professur i ortnamnsforskning

åt Sahlgren. Departementschefen har — under uttalande av det

önskvärda i att man för här ifrågavarande forskningsarbete hade kunnat

få bibehålla en vetenskapsman av Sahlgrens framstående och av alla sakkunniga

betygade skicklighet — emellertid icke ansett sig kunna biträda

denna framställning. Departementschefen har i stället förordat, att å extra

stat — med avlöning i lönegraden B 28 samt med tillämpning av 33 § i

kungörelsen den 26 juni 1925, nr 356, med avlöningsbestämmelser för ickeordinarie

befattningshavare vid statsdepartement och vissa andra verk, tillhörande

den civila statsförvaltningen — skulle uppföras en befattning som

ledare av ortnamnsundersökningarna, ledamot och sekreterare i ortnamnskommittén

och föreståndare för ortnamnsarkivet. I motionerna 1:194 och

11:216 har upptagits ortnamnskommitténs ovanberörda förslag, att en personlig

professur skulle inrättas för Sahlgren.

Mot motionärernas förslag kan anföras, att det endast sällan förekommit,

att en personlig professur inrättats på grundvalen av ett motionsvis framställt

förslag. I här föreliggande fall synas emellertid enligt riksdagens uppfattning

sådana särskilda omständigheter föreligga, som göra ett undantag

från en annars gällande regel befogat.

I fråga örn professor Sahlgrens skicklighet för den föreslagna professuren

råder ingen som helst meningsskiljaktighet, liksom icke heller därom, att

han är den för ledningen av undersökningarna mest kompetente ortnamn sforskaren

i landet. Både dessa undersökningar och den vetenskapliga forskningen

synas sålunda bäst främjas genom motionärernas förslag. Sahlgren

har visserligen såsom professor i nordiska språk vid Lunds universitet möjlighet

att ägna någon del av sin tid åt ortnamnsforskningen. Men i likhet

med motionärerna finner riksdagen det uppenbart, att Sahlgren, på grund av

arten av sin begåvning och inriktningen av sitt vetenskapliga arbete, kommer

att göra den svenska vetenskapen större tjänster såsom professor i ortnamnsforskning

och ledare av ortnamnsundersökningarna. Denna rent praktiska

synpunkt på den föreliggande frågan har varit för riksdagen i främsta

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 228.

rummet avgörande. De praktiska fördelarna av anordningen med Sahlgren

såsom ledare av undersökningsarbetet belysas även därav, att med denna

anordning bortfaller ett anslag på 4,000 kronor för särskilda vetenskapliga

undersökningar. Dessa undersökningar komma att ingå som en del av det

Sahlgren åliggande arbetet. Med avseende på den för ortnamns undersökningarna

erforderliga tidrymden vill riksdagen framhålla, att, enligt vad

humanistiska sektionen vid universitetet i Uppsala anfört, det med visshet

torde kunna förutses, att även sedan själva insamlingsarbetet blivit väsentligen

avslutat, en vidlyftig och betydelsefull bearbetning av det insamlade

materialet återstår och att den eventuelle professorn därav kommer att för

sin återstående tjänstetid få full sysselsättning. Med hänsyn härtill synas

inga olägenheter vara att befara därav, att man giver den blivande innehavaren

av befattningen ordinarie anställning.

Vad slutligen beträffar frågans ekonomiska sida medför ett bifall till

motionärernas förslag någon besparing för statsverket. Därest Sahlgren

förvärvas för här ifrågavarande arbete, skulle, såsom nämnts, det av

Eders Kungl. Majit äskade anslaget å 4,000 kronor till vetenskapliga arbeten

ej bliva erforderligt. Däremot skulle, i överensstämmelse med vad Eders

Kungl. Majit föreslagit, under åttonde huvudtiteln upptagas dels ett belopp

å 2,500 kronor till kostnader för ortnamnsnämndens handläggning av namnregleringsärenden

och dels ett belopp å 4,000 kronor till expenser m. m.,

vilka båda belopp lämpligen synas böra sammanföras till ett anslag. Den

sammanlagda kostnaden vid ett bifall till motionärernas förslag bliver sålunda

18,500 kronor mot 19,560 kronor enligt Eders Kungl. Majits förslag.

I anslutning till vad sålunda anförts har riksdagen ansett sig böra bifalla

det i motionerna framlagda förslaget i vad detsamma skiljer sig från Eders

Kungl. Majits förslag. I övrigt har Eders Kungl. Majits förslag icke givit

utskottet anledning till erinran.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Majits förslag samt med bifall till ovannämnda

motioner (I: 194 och 195 samt lii 216),

I. medgivit, att ledningen av undersökningarna av svenska ortnamn må

organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad i Eders Kungl. Majits

förslag och ovannämnda motioner förordats;

II. dels medgivit, att för professorn i nordiska språk vid universitetet i

Lund, filosofie doktorn Gustav Fredrik Jöran Sahlgren må vid universitetet

i Uppsala från och med den 1 juli 1930 inrättas en personlig professur i

nordisk ortnamnsforskning, med uppdrag för Sahlgren att leda ortnamnsundersökningar

och förestå ortnamnsarkivet samt vara ledamot av ortnamnsnämnden

och sekreterare för ortnamnsärenden ävensom med de åligganden

i övrigt för Sahlgren, som av Eders Kungl. Majit bestämmas,

dels föreskrivit, att Sahlgren skall vara skyldig såväl att i tillämpliga

delar underkasta sig de för universitetsprofessurer i allmänhet för åtnju
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 228.

tande av nu gällande avlöningsförmåner stadgade villkoren och bestämmelserna

som ock att vid den ålder, då annan universitetsprofessor är skyldig

avgå från sin tjänst, mot åtnjutande av pension, beräknad efter samma

grunder, som stadgats beträffande övriga universitetsprofessorer, frånträda

sin ifrågavarande professur,

dels ock bestämt, att Sahlgren skall såsom innehavare av den föreslagna

professuren från allmänna indragningsstaten åtnjuta en avlöning av 12,000

kronor, därav 8,000 kronor lön och 4,000 kronor tjänstgöringspenningar,

jämte efter fem års tjänstgöring ett ålderstillägg å lönen å 1,000 kronor,

ävensom varda i pensionshänseende likställd med ordinarie universitetsprofessor

och följaktligen vara underkastad bestämmelserna, i 1907 års lag

angående civila tjänstinnehavares rätt till pension;

lil. till bestridande av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade

kostnader för budgetåret 1980/1931 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor

att utgå i enlighet med vad i det föregående angivits och med den närmare

fördelning och enligt de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott föreskriva.

Stockholm den 13 maj 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.