Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte i ämnet väckta motioner.

1930-05-17 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:258, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 258.

1

Nr 258.

Godkänd av första kammaren den 17 maj 1930.

Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol

jämte i ämnet väckta motioner.

(Bevillningsutskottets betänkande nr 20 och memorial nr 26.)

Till Konungen.

I en den 28 februari 1930 dagtecknad proposition, nr 195, Ilar Eders

Kungl. Maj:!, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen

att

dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal angående utövandet av statens

tobaksmonopol i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen bi

fogat förslag till sådant avtal;

dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med blivande preferensaktieägare

i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal

angående preferensaktiekapitalet i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse

med vid propositionen fogat förslag till sådant avtal;

dels medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för ett

lån ur pensionsförsäkringsfonden åt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

å högst sexton miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad

efter fem procent;

dels ock besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av

behov tillhandahålla medel för såväl infriande av nämnda garantiförbindelse

som ock inlösen helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i

bolaget.

I sammanhang med förenämnda proposition har riksdagen till behandling

förehaft följande i anledning av propositionen väckta motioner, näm
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 258.

I

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 258.

ligen de likalydande motionerna nr 312 i första och nr 503 i andra kammaren

samt motionerna nr 486, 498, 499, 500, 501, 502, 505 och 507 i andra

kammaren.

Det med propositionen framlagda förslaget till nytt avtal med Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet innebär flera vittgående ändringar i

gällande avtalsbestämmelser, särskilt i fråga örn föreskrifterna rörande

företagets förvaltning och revision. Då dessa föreskrifter synas ägnade

att i flera hänseenden åstadkomma klarare riktlinjer för bolagets förvaltning

på samma gång som genom desamma en förstärkning av det allmännas

kontroll bör kunna vinnas, har riksdagen i princip anslutit sig

till vad i propositionen föreslagits. Med den ståndpunkt riksdagen sålunda

intagit, har riksdagen i allmänhet saknat anledning att ingå på de

olika detaljföreskrifterna, i vidare mån än detta betingats av de ändringar,

som riksdagen funnit vara påkallade, eller av i motionerna framställda

förslag.

Såväl departementschefen som samtliga de personer, vilka deltagit

i den i ärendet verkställda utredningen, hava uttalat sig för att tobaksmonopolet

jämväl i fortsättningen skall utövas av ett aktiebolag samt

alltjämt handhavas av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Monopolkontrollutredningen

har emellertid icke ingått på någon närmare undersökning

rörande den lämpligaste formen för organisationen av statens

verksamhet å ifrågavarande område. I motionen 11:505 har uttalats

önskvärdheten av, att detta principspörsmål blir föremål för omprövning,

innan den sexårsperiod gått till ända, under vilken den föreslagna ordningen

är avsedd att äga bestånd. Enligt vad i motionen framhållits

borde det nämligen vara särskilt angeläget, att denna fråga upptages till

behandling i sammanhang med spörsmålet örn en omdaning av den statliga

affärsverksamhetens grunder och former, till vilken bidrag lämnats

och ytterligare väntas lämnade genom socialiseringsnämnden. Ehuru

riksdagen icke ansett det kunna ifrågakomma att vid den nu föreslagna

upplåtelsen av monopolrättigheten frångå aktiebolagsformen, har riksdagen

likväl funnit den i motionen II: 505 framförda synpunkten förtjäna

att uppmärksammas, ej minst med hänsyn därtill att, sedan det privatekonomiska

intresset inom bolaget praktiskt taget kommit att avkopplas,

de tidigare åberopade skälen för monopolets handhavande av ett aktiebolag

icke längre skulle komma att äga samma giltighet som tillförne.

Såsom en förutsättning att uppgiva aktiebolagsformen bör dock gälla, att

en annan organisationsform står att vinna, som, utan att knyta verksamheten

i de på vissa punkter mindre väl avpassade band aktiebolagslagen

pålägger, åt företaget skapar möjlighet att utnyttja smidiga och för det
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 258.

tas egenart lämpade former samtidigt som det affärsmässiga inslaget i

företagets skötsel bibehålies oförminskat.

I fråga örn preferensaktiekapitalet har riksdagen biträtt Eders Kungl.

Maj:ts förslag, att detta aktiekapital nedsättes från 17 miljoner kronor

till 1 miljon kronor ävensom att preferensaktierna förbehållas särskilda

av Kungl. Majit såsom aktieägare godkända personer. Riksdagen har

sålunda icke ansett lämpligt, att svenska livförsäkringsbolag inträda såsom

aktieägare. Vad angår rätten att framställa förslag å personer lämpade

till aktieägare hava i motionerna II: 505 och II: 507 erinringar gjorts

mot att denna förslagsrätt skulle förbehållas handelskamrarna i rikets

tre största städer. Så hemställes i motionen II: 505 att, förutom nämnda

handelskammare, kommerskollegium, Sveriges industriförbund, kooperativa

förbundet och Sveriges tobaksindustriarbetareförbund skola äga rätt

att föreslå personer till innehav av preferensaktier.

För vinnande av det med anordningen avsedda syftet eller att till aktieägare

erhålla väl kvalificerade personer, som kunna ställa erfarenhet

och insikt på affärslivets område till förfogande i och för utseende av

representanter i tobaksmonopolets styrelse, torde det knappast vara erforderligt

att förslagsrätten på förhand uteslutande tillerkännes vissa institutioner

eller sammanslutningar. Enligt riksdagens mening bör Kungl.

Majit vara oförhindrad att utan särskilda direktiv rörande inhämtande av

förslag utse aktieägare.

Enligt propositionen har utdelningen å preferensaktierna föreslagits till

6 procent, vilken skulle garanteras av staten. Riksdagen har emellertid

ansett utdelningen böra begränsas till 5 1h procent.

I motionen 11:498 har hemställts örn utredning rörande frågan örn rätt

även för annan än Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet att i riket

tillverka tobaksvaror samt att, i avvaktan på denna utredning, monopolrättigheten

skulle upplåtas allenast för ett år. Dä riksdagen icke kunnat ansluta

sig till yrkandet örn en utredning, som synes åsyfta ett uppgivande

av statens monopolrättighet, samt den i propositionen föreslagna förlängningen

av avtalstiden från fem till sex år innebär vissa fördelar, har riksdagen

biträtt propositionen i nu förevarande hänseende.

Enligt propositionen förutsättes, att suppleanterna i styrelsen skola regelmässigt

bevista styrelsens sammanträden. Genom en dylik anordning

.skulle antalet i styrelsesammanträdena deltagande personer avsevärt utökas

samt särskilda kostnader förorsakas, i de fall suppleant vore bosatt

utom sammanträdesorten. Såsom huvudskäl för suppleanternas deltagande

i styrelsens sammanträden har anförts, att dessa därigenom skulle

tillföras ökad kompetens för tjänstgöring såsom ledamöter. Då antalet

styrelseledamöter utgör icke mindre än åtta, torde i allt fall önskvärd

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 258.

kontinuitet i fråga om styrelsens verksamhet kunna upprätthållas. Med

hänsyn härtill och då en sådan detalj som sättet för styrelsens kallande

icke torde behöva inrymmas i bolagsordningen, har riksdagen ansett, att

den, enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, därstädes i § 7 intagna bestämmelsen

härutinnan bör utgå.

I motionen II: 499 hava föreslagits vissa åtgärder i syfte att ledamöter

av riksdagens kamrar icke skulle kunna tilldelas annat avlönat uppdrag

hos monopolbolaget än revisorsuppdrag. Något bärande skäl för detta

yrkande, som synes åsyfta förbud för riksdagsman att tillhöra bolagets

styrelse, har icke anförts, och riksdagen har icke kunnat biträda detta

förslag.

Vad det föreslagna direktörsrådet angår, synas dess arbetsuppgifter

lämpligen böra i avtalet angivas helt allmänt. Direktörsrådet skall sålunda,

i den mån så befinnes erforderligt, hava att bereda frågor, som

skola avgöras av styrelsen, varjämte rådet har att behandla andra spörsmål

av större betydelse för bolagets verksamhet. Då ansvaret för

bolagets ledning och förvaltning torde så långt möjligt böra odelat vila

å styrelsen, har riksdagen ansett det böra överlämnas åt styrelsen att närmare

bestämma vilka frågor, som skola handläggas av direktörsrådet.

Även örn det torde kunna antagas, att de två av styrelsen valda ledamöterna

i direktörsrådet i regel komma att utses inom styrelsen, har riksdagen

likväl ansett den ansvariga styrelsen böra tillerkännas en

friare prövningsrätt i fråga örn direktörsrådets sammansättning än enligt

propositionen samt förty lämnat möjlighet öppen för styrelsen

att utse en ledamot utom densamma. Riksdagen förutsätter jämväl,

att styrelsen må vid behov utse ersättare för ledamot i direktörsrådet.

Uttrycklig bestämmelse härom har dock icke ansetts erforderlig. Med

sin nu angivna ståndpunkt har riksdagen icke kunnat biträda ett i motionen

II: 507 framställt yrkande, att styrelsens ordförande skulle vara

självskriven ledamot och ordförande i direktörsrådet.

Beträffande sättet för revisorernas utseende har riksdagen icke kunnat

biträda det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget. Riksdagen

har ansett revisionen böra sammansättas på det sätt att bolagsstämman

utser en revisor, Kungl. Maj:t likaledes en revisor (jourhavande revisorn)

samt fullmäktige i riksgäldskontoret tre revisorer, valda utom fullmäktiges

egen krets, och skall revisionen hava att inom sig utse ordförande

och vice ordförande samt sammanträda första gången på kallelse

av chefen för finansdepartementet.

I fråga örn den av riksdagen sålunda intagna ståndpunkten har riksdagen

ansett sig böra framhålla följande synpunkter.

I det föregående har riksdagen givit uttryck åt den uppfattningen,

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 258.

att spörsmålet rörande den lämpligaste formen för organisationen av

statens verksamhet å ifrågavarande område vore förtjänt av uppmärksamhet

under den sexårsperiod, för vilken rätten att utöva statens tobaksmonopol

nu är avsedd att upplåtas. Genom nyss angivna ställlningstagande

i avseende å ordningen för revisorernas utseende har riksdagen

icke avsett att föregripa en utredning av denna fråga, utan synes därvid

jämväl förevarande spörsmål böra bliva föremål för förnyad omprövning.

Vid revisionen av monopolföretaget, som har att iakttaga det allmännas

intressen närmast inom beskattningens område, göra sig givetvis även

andra synpunkter gällande än i fråga örn revisionen av ett vanligt affärsföretag.

Det synes därför angeläget att vid sidan av de revisorer,

som främst hava att företräda revisionstekniska och affärsmässiga synpunkter,

i allmänna angelägenheter erfarna och kunniga personer beredas

tillfälle att utöva granskning av företagets skötsel. Riksdagen

har funnit valet av sådana revisorer, vilkas antal ansetts lämpligen böra

bestämmas till tre, böra anförtros åt riksgäldsfullmäktige, vilka i flera

fall hava att utse representanter i företag, inom vilka det allmänna

har ekonomiska intressen att bevaka. För att framhäva fullmäktiges

ställning såsom ett från själva revisionen fullt fristående valkollegium

har riksdagen ansett, att i bolagsordningen bör införas bestämmelse därom,

att fullmäktige skola utse revisorer utom sin egen krets.

Då det kan förutsättas, att till revisionens ordförande kommer att utgå,

utöver revisorsarvodet, endast ett måttligt tilltaget tilläggsarvode,

kommer revisionens ordnande, på sätt ovan angivits, att medföra en icke

obetydlig minskning i de av monopolkontrollutredningen beräknade

kostnaderna för revisionen.

En ändring av redaktionell art har befunnits böra vidtagas i § 9 bolagsordningen,

nämligen såvitt angår kompetensvillkor för jourhavande

revisor.

Då riksdagen delar den under den förberedande behandlingen uttalade

uppfattningen, att monopolkontrollutredningens förslag örn befogenhet

för vissa revisorer att närvara vid styrelsens och direktörsrådets

sammanträden är ägnat att medföra ett försvagande av såväl ledningens

ansvar som kontrollens självständighet, har riksdagen icke kunnat biträda

ett i motionen II: 507 väckt förslag i detta ämne. Däremot har

riksdagen, i likhet med vad i samma motion föreslagits, ansett riktigt,

att samtliga revisorer tillställas avskrift av de vid styrelsens oell direktörsrådets

sammanträden förda protokoll.

I motionerna 11:499 och 11:500 har föreslagits, att ersättning till revisor

hos monopolbolaget skall utgå i form av dagarvode med samma belopp,

som tillkommer statsrevisor. Då ifrågavarande revisionsarbete

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 258.

torde komma att bedrivas under helt andra former än statsrevisionens,

har riksdagen ansett det för statsrevisorerna föreskrivna arvodessystemet

mindre lämpligt beträffande monopolbolagets revisorer.

I anslutning till vad i motionen II: 502 föreslagits, bär riksdagen velat

uttala, att riksdagen funnit rätten för ledamöter och suppleanter i styi-elsen

eller revisionen till fria eller förbilligade tobaksvaror icke böra

bibehållas. Bolagets styrelse har erinrat, att nämnda förmån föranletts

därav, att styrelsen ansetts hava skyldighet att med uppmärksamhet följa

de tillverkade varornas kvalitet. Detta syfte torde emellertid kunna tillgodoses

på ett lämpligare sätt, exempelvis genom att bolaget i begränsad

omfattning tillhandahåller ledamöterna prover av bolagets olika varor.

Enligt gällande ordning inflyta statsverkets inkomster av tobakshanteringen

i väsentligen två olika former, nämligen såsom utdelning å de

staten tillhöriga samtliga stamaktierna i bolaget och såsom tobaksskatt.

Vid flera tillfällen hava emellertid statsmakterna givit uttryck åt den

uppfattningen, att statens vinst ur tobakshanteringen huvudsaligen bör

uttagas i form av skatt, medan utdelningen bör begränsas. Sålunda

skulle det enligt punkt 5 i tilläggskontrakt den 20 juni 1924 till avtalet

mellan svenska staten och monopolbolaget åligga bolaget att vid fastställandet

av tobaksvaras priskurantpris så avväga den del av belastningen

å varan, som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas

högre, än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig

inkomst å rörelsen. Enligt uttalande av 1924 års riksdag skulle 7 procent

utdelning å preferensaktiekapitalet kunna betraktas såsom skälig

utdelning. Från och med år 1927 har utdelningen utgjort å preferensaktierna

7 procent och å stamaktierna 13 procent.

Vid framläggande av proposition nr 36 till 1926 års riksdag med förslag

till förordning örn vissa ändringar i förordningen angående statsmonopol

å tobakstillverkningen i riket uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet

att, då det med hänsyn till omfattningen av bolagets

verksamhet kunde erbjuda svårighet att verkställa affärsberäkningarna

så, att bolaget för varje år erhölle just den vinst, som förutsattes i femte

punkten, han ansåge bolaget böra erhålla möjlighet till ytterligare fondbildning.

I sistnämnda proposition, vilken vann riksdagens bifall, föreslogs

därför den ändring i kontraktet att, sedan utdelning verkställts å

preferensaktierna med 7 procent och å stamaktierna med 13 procent, avsättning

finge äga rum till vinstregleringsfond samt, efter det vinstregleringsfonden

uppginge till 5 miljoner kronor, jämväl till andra, ej särskilt

angivna fonder. Av styrelsens förvaltningsberättelse rörande bolagets

verksamhet år 1929 framgår, att, för den händelse styrelsens förslag

till vinstens fördelning godkännes av bolagsstämman innevarande

år, vinstregleringsfonden skulle uppgå till 5 miljoner kronor och disposi

tionsfonden till något mer än IO.g miljoner kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 258.

7

1 Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till avtal angående utövande

av statens tobaksmonopol hava gällande principer i fråga om bolagets

vinstpolitik bibehållits. Sålunda föreskrives i § 4 i nämnda förslag,

att bolaget vid försäljning av tobaksvaror skall tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att, under beaktande av önskvärdheten att undvika allt

för ofta återkommande ändringar i prissättningen, bolaget icke beredes

större inkomst av rörelsen, än att bolaget efter avskrivning och avsättning

till fonder, i den mån sådan avsättning må förekomma, nied säkerhet

må kunna lämna vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att bolaget

vid prissättningen skall tillse, att den konsumerande allmänheten

skyddas mot obehörig fördyring av varorna. Emellertid kommer enligt

förslaget utdelningen å stamaktierna icke längre att stå i visst förhållande

till utdelningen å preferensaktierna, utan sedan å de sistnämnda

utbetalats utdelning och avsättning till fonder ägt rum kan återstående

vinst disponeras för utdelning å stamaktierna.

Den under senare år tillämpade principen, att statens vinst ur

tobakslianteringen utöver skälig avkastning å statens i företaget

nedlagda kapital skall uttagas genom tobaksskatten, bör även för

framtiden upprätthållas i full utsträckning. Därest utdelningen å

stamaktierna komme att växla i storlek efter resultatet av bolagets

verksamhet, ligger det antagandet nära till hands, att bolagets prispolitik

skulle komma att i viss mån påverkas av budgetens behov och bolagets

vinster sålunda utnyttjas i budgetreglerande syfte. Såsom i motionen

11:505 framhållits, måste det anses mindre lämpligt att på ett

dylikt sätt utöva en av riksdagen icke beslutad beskattning samtidigt

som en sådan inverkan å prispolitiken skulle kunna för monopolbolaget

medföra svårigheter. Möjligheten att inverka å storleken av utdelningen

å stamaktierna genom prissättning å bolagets varor bör därför icke

längre hållas öppen. Den ordning, som enligt vad ovan nämnts tillämpats

alltsedan år 1927 och vilken innebär, att statens utdelning å stamaktierna

fixerats, torde följaktligen böra bibehållas samt säkerställas genom

föreskrift i bolagsordningen. Riksdagen har funnit utdelning å stamaktierna

böra utgå efter samma procenttal som å preferensaktierna eller

med 5 1h procent. Härigenom har givetvis icke avsetts att minska vare

sig storleken av den utdelning, som enligt statsverkspropositionen beräknats

komma att tillgodoföras statsverket under nästkommande budgetår,

eller den sammanlagda årliga inkomst, som statsverket vid ett bibehållande

av utdelningen vid 13 procent skulle kommit att uttaga ur tobakshanteringen.

Riksdagen förutsätter därför, att minskningen av utdelningen

kompenseras till erforderligt belopp skattevägen.

Det torde knappast bliva möjligt för bolaget att, under beaktande av

kravet att undvika allt för ofta återkommande ändringar i prissättningen,

föra en sådan prispolitik, att just den för en dylik förräntning avaktiekapitalet

erforderliga årsvinsten skulle erhållas. För att bereda bo
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 258.

laget möjlighet att föra en mera obunden prispolitik samt för att den

sålunda bestämda avkastningen å statsverkets i företaget nedlagda kapital

med säkerhet skall kunna utgå torde bolaget böra förfoga över en

vinst- och prisregleringsfond. Till denna fond böra de vinstmedel

överföras, som återstå sedan utdelning å aktier ägt rum samt erforderlig

avsättning till andra fonder samt eventuell avskrivning å monopolrätten

skett. Storleken av en dylik fond bör emellertid begränsas och har det

synts riksdagen, som örn det högsta belopp, vartill densamma skall få

uppgå, bör sättas till 10 miljoner kronor.

Med den sålunda föreslagna anordningen är det angeläget tillse, att

icke hos bolaget, som under de senaste åren fonderat mycket avsevärda

belopp, medel komma att kvarhållas, som icke äro direkt behövliga

för rörelsen. Genom att bolaget under år 1931 torde komma att till statsverket

utbetala utöver utdelning med 13 procent en tillfällig utdelning

med ett belopp av 4,350,000 kronor samt bolaget, sedan av preferensaktiekapitalet

16 miljoner kronor inlösts, kan använda tillgängliga överskottsmedel

till amortering av för nämnda inlösning upplånade medel, synes

det möjligt att undgå nyss nämnda konsekvens.

Genom föreliggande avtalsförslag kommer det förutvarande hindret

för bolaget att verkställa avskrivning å den till 38 miljoner kronor bokförda

monopolrätten att undanröjas. De betydande fonderingar, över

vilka bolaget för närvarande förfogar jämväl i form av s. k. dolda reserver,

lämna bolaget möjlighet att på en gång å monopolrätten avskriva

ett betydande belopp. Vid bedömandet av frågan, med vilken hastighet

monopolrätten bör avskrivas genom disposition av bolagets årsvinster,

torde Kungl. Majit säkerligen komma att taga hänsyn till den omständigheten,

att bolaget skall äga avsätta betydande belopp till vinst- och

prisregleringsfonden.

Vid behandlingen av den föreliggande propositionen ävensom av Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till innevarande års riksdag med förslag

till förordning örn vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917

angående försäljning av rusdrycker, m. m., har riksdagens bevillningsutskott

inhämtat yttrande från fullmäktige i riksbanken dels huruvida

icke det skulle för det allmänna innebära ekonomisk fördel, att de medel,

som Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet och Aktiebolaget Vin- och

Spritcentralen finna sig böra för rörelsen hålla tillgängliga å bankräkning,

i största möjliga utsträckning placerades å giroräkning i riksbanken

utan räntegottgörelse dels ock, huruvida det skulle för statsverket

medföra fördelar, därest bolagens inköp av utländska valutor förmedlades

genom riksbanken.

I det av fullmäktige avgivna yttrandet har beträffande frågan om

överflyttning av monopolbolagens banktillgodohavanden till riksbanken

anförts att, för den händelse en överflyttning av monopolbolagens bank
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 258.

tillgodohavanden från affärsbanker föranledde dessa att taga kredit i

riksbanken i anspråk med motsvarande belopp, skulle i regel vinst uppstå

för det allmänna, men att, därest affärsbankerna i stället skulle finna

lämpligt att minska sin kreditgivning till allmänheten och öka sin kredit

i riksbanken med ett belopp, som endast motsvarade en del av de

överflyttade medlen, den situation naturligtvis skulle kunna inträda, att

riksbankens ökade ränteinkomst på grund av överflyttningen icke uppginge

till det räntebelopp, som monopolbolagen skulle kunna gå förlustiga.

Såsom en sammanfattning hava fullmäktige uttalat, att det

förefölle sannolikt, att en överflyttning i största möjliga utsträckning av

monopol företagens banktillgodohavanden till riksbanken skulle komma

att tillföra det allmänna något ökad inkomst ävensom att de merkostnader

bolagen skulle åsamkas, därest bolagens inköp av utländsk valuta

förmedlades genom riksbanken, torde komma att uppvägas av ökad inkomst

för riksbanken.

Av vad fullmäktige sålunda anfört synes framgå, att det för närvarande

knappast låter sig med säkerhet bedöma, huruvida det allmänna skulle

komma att beredas större ekonomisk fördel genom att den sålunda ifrågasatta

anordningen genomfördes. Med hänsyn härtill har riksdagen icke

ansett bindande direktiv för närvarande böra meddelas monopolbolaget

att för penningplaceringar och valutainköp använda riksbanken, utan

torde det jämväl i fortsättningen böra ankomma på bolagets ledning

att med iakttagande av affärsmässiga principer fatta beslut i

sådana frågor. Emellertid har riksdagen ansett detta viktiga spörsmål

förtjänt av statsmakternas uppmärksamhet. Därest den av riksdagen

ovan vidrörda frågan rörande den lämpligaste organisationsformen

för utövandet av statens tobaksmonopol kommer att i ett större sammanhang

bliva föremål för utredning, synes lämpligen i samband härmed nu

förevarande spörsmål böra undersökas.

Vid behandlingen inom riksdagen av förevarande proposition har

ifrågasatts, huruvida icke i avtalet med monopolbolaget borde införas

en föreskrift, att bolaget vid inköp, tillverkning och försäljning

av tobaksvaror skulle bedriva verksamheten på sådant sätt,

att behörig hänsyn toges till folkhälsans krav, sa att minsta möjliga

skada åstadkommes. Ehuru riksdagen funnit nämnda synpunkt

förtjäna beaktande, synes likväl, innan vidgad erfarenhet vunnits

rörande på vad sätt och i vilken omfattning monopolbolaget äger

möjlighet att förverkliga ett dylikt syfte, införandet i avtalet av en sådan

föreskrift vara ägnat att skapa en viss oklarhet i fråga örn riktlinjerna

för rörelsens bedrivande utan att någon egentlig fördel vunnes.

Det torde emellertid kunna förväntas, att bolaget, även utan uttrycklig

föreskrift i avtalet, kommer att ägna detta viktiga spörsmål uppmärk
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 258.

samhet samt i möjligaste mån vidtaga lämpliga åtgärder för tillgodoseende

av sagda önskemål.

I motionen II: 505 har förordats, att den i monopolbolagets tjänst anställda

personalen må på lämpligt sätt bereda,s tillfälle framföra sina

synpunkter rörande driftens ordnande. Då bolaget säkerligen icke torde

underlåta att begagna sig av personalens erfarenhet, i den mån härigenom

fördelar kunna vinnas ur synpunkten av driftens ändamålsenliga

utövande, har riksdagen icke ansett någon åtgärd böra vidtagas i anledning

av sistnämnda förslag.

I motionen II: 501 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att konkurrens

med detaljhandlarna ej bör förekomma från monopolbolagets

sida. Då bolaget uppenbarligen för bedrivande av sin verksamhet på

ett ändamålsenligt och affärsmässigt sätt kan hava behov av åtminstone

några egna försäljningslokaler, har riksdagen icke kunnat biträda sistberörda

förslag.

I § 3 och § 15 mom. 1 i avtalsförslaget med monopolbolaget har riksdagen

ansett vissa ändringar av huvudsakligen redaktionell natur böra

vidtagas.

I motionen II: 486 har berörts frågan örn den understöds- och ersättningspolitik,

som bör tillämpas gent emot arbetare, som sedan ingången

av år 1927 avskedats eller kunde komma att avskedas från anställning

hos monopolbolaget.

Sist omförmälda spörsmål förelåg till behandling jämväl vid 1929 års

riksdag i anledning av väckt motion. I betänkande nr 23 anförde bevillningsutskottet,

att av ett utav styrelsen för monopolbolaget avgivet

utlåtande framginge, att den i sistnämnda motion väckta frågan jämväl

behandlats i ett av monopolbolagets styrelse till Kungl. Maj:t avgivet

utlåtande över en av svenska tobaksindustriarbetareförbundet gjord

framställning. Enligt vad bevillningsutskottet inhämtat vore detta ärende

föremål för utredning inom finansdepartementet. Med hänsyn härtill

och med beaktande av vad monopolbolaget i frågan anfört, hade bevillningsutskottet

ansett motionen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen biföll jämväl utskottets i överensstämmelse därmed avfattade

hemställan.

Vid framläggande av förevarande proposition anförde departementschefen

i denna fråga, att vad anginge de önskemål, som framställts för

tillgodoseende av anställningshavare hos Tobaksmonopolet, borde övervägandet

ankomma på Tobaksmonopolets ledning.

Till den sålunda av departementschefen uttalade uppfattningen har

riksdagen ansett sig kunna lämna sin anslutning. Riksdagen förutsätter

emellertid, att Eders Kungl. Majit jämväl i fortsättningen kommer att

med uppmärksamhet följa denna fråga. I den mån ytterligare utredning

av spörsmålet befinnes påkallad, torde denna lämpligen kunna företagas i

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skrivelse Nr 258.

sammanhang med den av departementschefen omnämnda utredning, som

är avsedd att äga rum beträffande vissa anspråk, som framställts av enskilda

tobakshandlare.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen för Eders

Kungl. Majit tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat

skick bifalla Eders Kungl. Majits förevarande proposition nr 195, såvitt

angår med propositionen framlagda förslag till avtal,

dels bemyndigat Kungl. Majit att å statens vägnar med Aktiebolaget

Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol

i huvudsaklig överensstämmelse med följande

Förslag

till

avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol.

Emellan staten samt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet, här nedan

benämnt bolaget, är följande avtal träffat i

§ 1.

Med föranledande av 1 § i förordningen den 15 december 1914 (nr 436)

angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket upplåter Kungl. Majit

å statens vägnar härmed för en tid av sex år från och med den 1

januari 1931 till och med den 31 december 1936 åt bolaget utövandet av

staten uteslutande tillkommande rättighet att i riket tillverka tobaksvaror

med de rättigheter och skyldigheter, som därmed följa, och med iakttagande

av de undantag och begränsningar, som i nyssnämnda förordning stadgas.

För upplåtelsen skola i övrigt följande villkor gälla.

§ 2.

Bolaget utfäster sig att, så snart ske kan, genomföra de ändringar i sin

bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.

§ 3.

Bolaget må icke idka annan rörelse än sådan, som avser tobak och

tobaksvaror, eller annan verksamhet än deu, som äger samband med

sagda rörelse.

Bolagets rörelse skall utövas i egen drift.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 258.

§ 4.

Det åligger bolaget:

att under den tid, avtalet gäller, utöva statens tobaksmonopol på sätt

förutsattes i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i

riket och därvid noggrant uppfylla de förpliktelser, som enligt nämnda förordning

åligga monopolets utövare,

att vid inköp, tillverkning och försäljning av tobaksvaror bedriva verksamheten

på sådant sätt, att garanti vinnes för varor av god och jämn

beskaffenhet, att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens

smak och vanor, och att den belastning, som avser att lämna vinst å rörelsen,

kommer att vila i möjligaste mån jämnt å alla varuslag,

att vid försäljning av tobaksvaror tillämpa sådana prissättningsgrunder,

att, under beaktande av önskvärdheten att undvika allt för ofta återkommande

ändringar i prissättningen, bolaget icke beredes större inkomst av

rörelsen, än att bolaget efter avskrivning och avsättning till fonder, i

den mån sådan avsättning må förekomma, med säkerhet må kunna lämna

vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att vid prissättningen tillse,

att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna,

samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader, å

alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften på

det mest rationella och effektiva sätt.

§ 5.

För alla de tobaksvaror, vare sig inom riket tillverkade eller importerade,

vilka av bolaget försäljas eller eljest utlämnas, ävensom för alla tobaksvaror,

som enligt 22 § i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen

i riket importeras för försäljning, skall bolaget till staten erlägga

skatt till belopp, motsvarande de vid varje tid å tobaksvaror gällande

skattesatser.

Bolaget skall den 10, 20 och näst sista dagen i varje månad till statskontoret

inleverera ett belopp, motsvarande en tredjedel av den skatt å

tobaksvaror, som kan beräknas belöpa för samma månad.

I samband med den skatteleverans, som verkställes näst sista dagen i

månaden, skall slutlig avräkning äga rum mellan staten och bolaget beträffande

de skattebelopp, som belöpa å de tobaksvaror, vilka bolaget

under nästföregående månad levererat, eller för vilka bolaget under nästföregående

månad uppburit den i 22 § i nyssnämnda förordning stadgade

licensavgift. Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker,

oell slutavräkningen för varje månad skall vara åtföljd av å nämnda

böcker grundad uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara å bolagets

vägnar avgiven av verkställande direktören samt till riktigheten

styrkt av jourhavande revisorn.

s. 13 Kontrollera mot PDF

13

Riksdagens skrivelse Nr 258.

Vid skatteleveransen näst sista dagen i månaden göres avdrag för det

belopp, som, enligt vad därom är särskilt stadgat, skall tillgodoföras bolaget

för inköp under nästföregående månad av inom riket odlad tobak. Detta

belopp skall beräknas efter den vikt, som angives å de av kontrollstyrelsens

ombud till riktigheten bestyrkta vågsedlar rörande till bolaget levererad

myckenhet av varan.

§ 6.

Det åligger bolaget att enligt de närmare bestämmelser, som därom äro

eller varda utfärdade, inlösa tobak, tobaksvaror, specialmaskiner och

specialverktyg för tillverkning av tobaksvaror ävensom cigarrettpapper och

cigarretthylsor, vilka förklarats förbrutna eller eljest skolat enligt tullstadgan

genom tullanstalts försorg försäljas å offentlig auktion.

§ 7.

Bolaget förbinder sig att noggrant uppfylla de förpliktelser, som åligga

monopolets utövare enligt bestämmelser, som äro eller må varda meddelade

angående behandlingen av till riket inkommande tobak och tobaksvaror,

samt i övrigt handhava befattningen därmed på ett för det allmänna tillfredsställande

sätt.

§ 8.

Bolaget förbinder sig att lämna staten kontant gottgörelse för de under

stödsbelopp, som kunna komma att utgå på grund av bestämmelserna

i kungörelsen den 7 juli 1921 (nr 409) angående understöd i vissa fall åt

genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer eller enligt däremot

svarande stadganden.

§ 9.

Bolaget förbinder sig att, så snart ske kan, nedsätta sitt aktiekapital

genom inlösen av samtliga preferensaktier ävensom att inbjuda de intressenter,

som av Kungl. Maj:t anvisas, till teckning av nya preferensaktier

i bolaget till ett belopp av 1,000,000 kronor.

Staten skall hava rätt att, därest den så påfordrar och erbjuder lika förmånliga

villkor, som vid upplåning hos annan kunna erhållas, lämna

bolaget lån för inlösen av preferensaktier ävensom övrig kredit intill det

belopp, av vilket bolaget har mera stadigvarande behov.

§ 10.

För beredande av frågor, som skola avgöras av styrelsen, ävensom för

behandling av andra spörsmål av större betydelse för bolagets verksamhet

skall finnas ett direktörsråd. Rådet består förutom av verkställande

s. 14 Kontrollera mot PDF

14 Riksdagens skrivelse Nr 258.

direktören av två personer, som styrelsen utser, därav minst en bland

de av Kungl. Majit förordnade styrelseledamöterna. Därjämte deltager

i rådets överläggningar men icke i dess beslut den eller de avdelningschefer,

på vilkas handläggning ärendet ankommer. Styrelsen utser ordförande

och vice ordförande i rådet, vilket sammanträder på kallelse av

ordföranden eller verkställande direktören.

I en av styrelsen utfärdad instruktion bestämmes närmare området

för rådets verksamhet. Åtgärd i strid mot något av rådet gjort uttalande

må icke vidtagas av verkställande direktören eller annan, med

mindre styrelsen godkänner den ifrågasatta åtgärden.

Vid rådets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift omedelbart

efter justeringen tillställes samtliga styrelseledamöter och revisorer.

§ 11.

1. Bolaget åtager sig att med belopp, som fastställas av Kungl. Maj:t,

gälda ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna

och styrelsesuppleanterna, till jourhavande revisorn samt till de av

fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.

2. Bolaget må ej för å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och suppleant

bestämma högre ersättning än av Kungl. Majit fastställts för av

Kungl. Majit utsedd styrelseledamot och suppleant.

§ 12.

Bolaget skall till revisorernas disposition ställa erforderliga penningmedel

att av dem användas för anordnande av sifferrevision och övrig

kontroll, som de pröva nödig.

§ 13.

Bolaget må ej efter denna dag utan Kungl. Majits medgivande förvärva

aktie eller andel i annat företag.

§ 14.

Bolaget må ej efter denna dag sluta avtal, som innefattar åtagande för

längre tid än den, för vilken monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, utan

så är, att minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna i bolagets

styrelse biträda beslut därom; dock må utan hinder härav hyresavtal

slutas till fardag, som infaller näst efter utgången av nämnda tid.

§ 15.

1. Bolaget må årligen avskriva å byggnaders anskaffningsvärde högst

två procent och å inventariers anskaffningsvärde högst femton procent.

För ytterligare avskrivningar, som ej enligt lag skola ske, fordras Kungl.

Majits medgivande.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 258.

2. Skulle den till utdelning tillgängliga årsvinsten ej förslå till fem

och en halv procent utdelning å bolagets preferensaktiekapital, skall staten

vara förpliktad att av de enligt § 5 influtna skattemedel tillgodoföra

bolaget så stort belopp, som erfordras för att utdelning å preferensaktierna

av fem och en halv procent må kunna ske.

§ 16.

Bolaget förbinder sig att, så snart ske kan, avveckla Aktiebolaget Havannamagasinet.

§ 17.

Därest annan än bolaget erhåller rättighet att utöva statens tobaksmonopol

för tid efter den, under vilken detta avtal är gällande, skall den

nye innehavaren berättigas och förpliktas att övertaga bolagets för rörelsens

bedrivande erforderliga tillgångar, såsom varulager, fastigheter, inventarier,

förbrukningsartiklar, recepter m. m., ävensom förpliktas

att, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibehålla bos bolaget anställd

personal. Vid överlåtelse, som nu sagts, skall värdering av tillgångar,

som ifrågakomma till övertagande, i den mån överenskommelse ej kan

träffas, hänskjutås till avgörande enligt lagen örn skiljemän.

§ 18.

De rättigheter, som på grund av detta avtal tillkomma bolaget, må

icke utan statens samtycke å annan överlåtas.

§ 19.

Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen av

detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen om skiljemän.

§ 20.

Detta avtal skall, där ej annat i avtalet sägs, äga tillämpning från och

med den 1 januari 1931.

§ 21.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Biksclagens skrivelse Nr 258.

Bilaga.

F örslag

till

ändringar i bolagsordningen för Aktiebolaget Svenska

T obaksmonopolet.

§ 6.

Aktiebreven — — — tillstånd.

Preferensaktiekapitalet skall utgöra högst 17,000,000 kronor.

Alla — — — staten.

Bolagets aktier skola medföra rätt till årlig vinstutdelning med högst fem

och en halv procent å aktiebeloppet och skall företrädesrätt tillkomma preferensaktierna

framför stamaktierna till vinstutdelning med ett belopp, motsvarande

fem och en halv procent å preferensaktie beloppet.

Upplöses bolaget, skola ägarna av preferensaktier hava företrädesrätt framför

stamaktiernas ägare till erhållande ur bolagets tillgångar av akties nominella

värde jämte fem och en halv procent ränta, i den mån sådan ej

genom utdelning guldits.

§ 7.

1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för dem.

2. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande

och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter

och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.

Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder, så att två

ledamöter och en suppleant bland de av Kungl. Majit utsedda och likaledes

två ledamöter och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda avgå

varje år; och skola i följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter

utses år 1931, av Kungl. Majit två ledamöter och en suppleant samt å

bolagsstämma likaledes två ledamöter och en suppleant utses för blott ett

år. Därest styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den tid,

för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den återstående

tiden.

Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget.

3. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel minst

en gång i månaden och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar.

Sammanträde skall ock utlysas, när minst två styrelseledamöter det påkalla.

4. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att

närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av annan bland de utav

Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.

Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens ledamöter, däribland minst

två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större

betydelse skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid två

styrelsesammanträden.

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 258.

Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.

Beslut om avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, för vilken

monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, är ej giltigt, med mindre det

biträdes av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna; dock

må utan hinder härav hyresavtal slutas till fardag, som infaller näst efter

utgången av nämnda tid.

5. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift

omedelbart efter justeringen tillställes samtliga revisorer.

§ 9.

1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper

skall finnas en revision, bestående av fem revisorer jämte lika många

suppleanter.

2. . Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant

för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.

Kungl. Majit äger utse en revisor och en suppleant för tiden från en ordinarie

bolagsstämma till och med den ordinarie bolagsstämman två år därefter.

Av Kungl. Majit förordnad revisor skall vara jourhavande revisor;

och må härtill endast förordnas av handelskammare auktoriserad revisor

eller person, som äger med sådan revisor jämförliga kvalifikationer.

Fullmäktige i riksgäldskontoret äga årligen utom sig utse tre revisorer

och tre suppleanter för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande

kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma. Begagnas icke denna

befogenhet, äger i stället Kungl. Majit meddela erforderliga förordnanden.

3. Revisionen utser inom sig ordförande och vice ordförande.

Revisionen sammanträder på kallelse första gången av chefen för finans
departementet

och därefter av ordföranden minst en gång varje kalenderkvartal

och eljest, då ordföranden eller minst två revisorer anse det erforderligt.

4. Vid revisionens sammanträden skall föras protokoll.

§ 10.

Ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna,

jourhavande revisorn samt de av fullmäktige i riksgäldskontoret

utsedda revisorerna bestämmas av Kungl. Majit.

$ 12.

Ordinarie — — — utgång.

Å denna — — — lyftas,

4io) val av styrelseledamöter och suppleanter,

5io) val av en revisor och en suppleant,

6io) bestämmande av ersättningar åt de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter

samt den revisor, som utses å bolagsstämma.

Bihang till riksdagens protokoll 1930 U sami. Nr 25#.

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 258.

dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med blivande preferensaktieägare

i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal

angående preferensaktiekapitalet i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse

med följande

Förslag

till

avtal angående preferensaktiekapitalet i Aktiebolaget Svenska

Tobaksmonopolet.

Sedan staten i avtal med Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet för

en tid av sex år från och med den 1 januari 1931 till och med den 31 december

1936 åt bolaget upplåtit rätt att utöva statens tobaksmonopol, i

vilket avtal bolaget utfäst sig att inlösa nuvarande preferensaktier ävensom

att inbjuda de intressenter, som av Kungl. Majit anvisas, till teckning

av nya preferensaktier i bolaget till ett antal av 10,000 stycken, vardera

lydande å 100 kronor, eller tillhopa 1,000,000 kronor,

har mellan staten, å ena, samt undertecknade................................, å andra

sidan, beträffande ifrågavarande aktier träffats följande avfall

§ 1.

I fråga örn den rätt, som, utöver vad bolagsordningen innehåller, tillkommer

preferensaktierna, gäller vad i avtalet den ................................................

mellan staten och bolaget stadgas.

§ 2.

Preferensaktieägarna tillförsäkra staten rätt att, när helst Kungl. Majit

så påfordrar, till parikurs inlösa samtliga preferensaktier eller det antal

därav, Kungl. Majit bestämmer, jämte kuponger, som ej förfallit till

betalning, med tillägg av fem och en halv procent ränta, i den mån sådan

ej genom utdelning guldits.

§ 3.

Preferensaktieägarna förbinda sig att icke överlata aktierna till annan

än staten eller den Kungl. Majit godkänner såsom innehavare av aktierna.

Vid överlåtelse av aktie till annan än staten skall preferensaktieägare

tillförbinda ny innehavare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal

innehåller.

§ 4.

Till säkerhet för statens rättigheter enligt detta avtal pantsätta

preferensaktieägarna ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in

blanco transporterade, överlämnas till Sveriges riksbank under förbud

s. 19 Kontrollera mot PDF

19

Riksdagens skrivelse Nr 258.

för banken att annat än med Kungl. Majits medgivande och på villkor,

som Kungl. Majit må bestämma, utlämna aktierna. Och tillförsäkra preferensaktieägarna

staten rätt att, örn preferensaktieägarna brista i fullgörandet

av åtagna förpliktelser enligt detta avtal, utan iakttagande av

i lag stadgade föreskrifter, på sätt staten finner lämpligt realisera panten

samt därur göra sig betald för sina ersättningsanspråk.

Utan hinder av vad nu sagts må preferensaktieägare i riksbanken eller

— utan att aktierna uttagas från riksbanken — i annan bank, vars reglemente

blivit av Kungl. Majit fastställt, ställa aktierna såsom pant med

förmånsrätt framför statens ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp

av högst aktiernas parivärde jämte ränta, motsvarande den å aktierna

belöpande utdelningen. Sådan pantsättning må dock ske allenast på

villkor, att panten ej må realiseras utan att Kungl. Majit på förhand underrättats

och erhållit tillfälle att bevaka statens rätt.

Örn preferensaktieägarnas förpliktelser enligt detta avtal skall anteckning

göras å aktiebreven.

§ 6.

Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka staten tagit ett

och N. N. för preferensaktieägarnas räkning ett.

dels medgivit, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för ett

lån ur pensionsförsäkringsfonden åt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet

å högst sexton miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad

efter fem procent;

dels ock beslutat, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av

behov tillhandahålla medel för såväl infriande av nämnda garantiförbindelse

som ock inlösen helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i bolaget.

Stockholm den 17 maj 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.