Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte i ämnet väckta motioner.
1930-05-17 · 19 sidor, varav 19 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,7 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
- Sidnummer: alla 19 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1930:258, Skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol jämte i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 258.
1
Nr 258.
Godkänd av första kammaren den 17 maj 1930.
Godkänd av andra kammaren den 17 maj 1930.
Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående utövandet av statens tobaksmonopol
jämte i ämnet väckta motioner.
(Bevillningsutskottets betänkande nr 20 och memorial nr 26.)
Till Konungen.
I en den 28 februari 1930 dagtecknad proposition, nr 195, Ilar Eders
Kungl. Maj:!, under åberopande av propositionen bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för samma dag, föreslagit riksdagen
att
dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal angående utövandet av statens
tobaksmonopol i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen bi
fogat förslag till sådant avtal;
dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med blivande preferensaktieägare
i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal
angående preferensaktiekapitalet i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse
med vid propositionen fogat förslag till sådant avtal;
dels medgiva, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för ett
lån ur pensionsförsäkringsfonden åt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
å högst sexton miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad
efter fem procent;
dels ock besluta, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av
behov tillhandahålla medel för såväl infriande av nämnda garantiförbindelse
som ock inlösen helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i
bolaget.
I sammanhang med förenämnda proposition har riksdagen till behandling
förehaft följande i anledning av propositionen väckta motioner, näm
Bihang
till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 258.
I
2
Riksdagens skrivelse Nr 258.
ligen de likalydande motionerna nr 312 i första och nr 503 i andra kammaren
samt motionerna nr 486, 498, 499, 500, 501, 502, 505 och 507 i andra
kammaren.
Det med propositionen framlagda förslaget till nytt avtal med Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet innebär flera vittgående ändringar i
gällande avtalsbestämmelser, särskilt i fråga örn föreskrifterna rörande
företagets förvaltning och revision. Då dessa föreskrifter synas ägnade
att i flera hänseenden åstadkomma klarare riktlinjer för bolagets förvaltning
på samma gång som genom desamma en förstärkning av det allmännas
kontroll bör kunna vinnas, har riksdagen i princip anslutit sig
till vad i propositionen föreslagits. Med den ståndpunkt riksdagen sålunda
intagit, har riksdagen i allmänhet saknat anledning att ingå på de
olika detaljföreskrifterna, i vidare mån än detta betingats av de ändringar,
som riksdagen funnit vara påkallade, eller av i motionerna framställda
förslag.
Såväl departementschefen som samtliga de personer, vilka deltagit
i den i ärendet verkställda utredningen, hava uttalat sig för att tobaksmonopolet
jämväl i fortsättningen skall utövas av ett aktiebolag samt
alltjämt handhavas av Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet. Monopolkontrollutredningen
har emellertid icke ingått på någon närmare undersökning
rörande den lämpligaste formen för organisationen av statens
verksamhet å ifrågavarande område. I motionen 11:505 har uttalats
önskvärdheten av, att detta principspörsmål blir föremål för omprövning,
innan den sexårsperiod gått till ända, under vilken den föreslagna ordningen
är avsedd att äga bestånd. Enligt vad i motionen framhållits
borde det nämligen vara särskilt angeläget, att denna fråga upptages till
behandling i sammanhang med spörsmålet örn en omdaning av den statliga
affärsverksamhetens grunder och former, till vilken bidrag lämnats
och ytterligare väntas lämnade genom socialiseringsnämnden. Ehuru
riksdagen icke ansett det kunna ifrågakomma att vid den nu föreslagna
upplåtelsen av monopolrättigheten frångå aktiebolagsformen, har riksdagen
likväl funnit den i motionen II: 505 framförda synpunkten förtjäna
att uppmärksammas, ej minst med hänsyn därtill att, sedan det privatekonomiska
intresset inom bolaget praktiskt taget kommit att avkopplas,
de tidigare åberopade skälen för monopolets handhavande av ett aktiebolag
icke längre skulle komma att äga samma giltighet som tillförne.
Såsom en förutsättning att uppgiva aktiebolagsformen bör dock gälla, att
en annan organisationsform står att vinna, som, utan att knyta verksamheten
i de på vissa punkter mindre väl avpassade band aktiebolagslagen
pålägger, åt företaget skapar möjlighet att utnyttja smidiga och för det
-
3
Riksdagens skrivelse Nr 258.
tas egenart lämpade former samtidigt som det affärsmässiga inslaget i
företagets skötsel bibehålies oförminskat.
I fråga örn preferensaktiekapitalet har riksdagen biträtt Eders Kungl.
Maj:ts förslag, att detta aktiekapital nedsättes från 17 miljoner kronor
till 1 miljon kronor ävensom att preferensaktierna förbehållas särskilda
av Kungl. Majit såsom aktieägare godkända personer. Riksdagen har
sålunda icke ansett lämpligt, att svenska livförsäkringsbolag inträda såsom
aktieägare. Vad angår rätten att framställa förslag å personer lämpade
till aktieägare hava i motionerna II: 505 och II: 507 erinringar gjorts
mot att denna förslagsrätt skulle förbehållas handelskamrarna i rikets
tre största städer. Så hemställes i motionen II: 505 att, förutom nämnda
handelskammare, kommerskollegium, Sveriges industriförbund, kooperativa
förbundet och Sveriges tobaksindustriarbetareförbund skola äga rätt
att föreslå personer till innehav av preferensaktier.
För vinnande av det med anordningen avsedda syftet eller att till aktieägare
erhålla väl kvalificerade personer, som kunna ställa erfarenhet
och insikt på affärslivets område till förfogande i och för utseende av
representanter i tobaksmonopolets styrelse, torde det knappast vara erforderligt
att förslagsrätten på förhand uteslutande tillerkännes vissa institutioner
eller sammanslutningar. Enligt riksdagens mening bör Kungl.
Majit vara oförhindrad att utan särskilda direktiv rörande inhämtande av
förslag utse aktieägare.
Enligt propositionen har utdelningen å preferensaktierna föreslagits till
6 procent, vilken skulle garanteras av staten. Riksdagen har emellertid
ansett utdelningen böra begränsas till 5 1h procent.
I motionen 11:498 har hemställts örn utredning rörande frågan örn rätt
även för annan än Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet att i riket
tillverka tobaksvaror samt att, i avvaktan på denna utredning, monopolrättigheten
skulle upplåtas allenast för ett år. Dä riksdagen icke kunnat ansluta
sig till yrkandet örn en utredning, som synes åsyfta ett uppgivande
av statens monopolrättighet, samt den i propositionen föreslagna förlängningen
av avtalstiden från fem till sex år innebär vissa fördelar, har riksdagen
biträtt propositionen i nu förevarande hänseende.
Enligt propositionen förutsättes, att suppleanterna i styrelsen skola regelmässigt
bevista styrelsens sammanträden. Genom en dylik anordning
.skulle antalet i styrelsesammanträdena deltagande personer avsevärt utökas
samt särskilda kostnader förorsakas, i de fall suppleant vore bosatt
utom sammanträdesorten. Såsom huvudskäl för suppleanternas deltagande
i styrelsens sammanträden har anförts, att dessa därigenom skulle
tillföras ökad kompetens för tjänstgöring såsom ledamöter. Då antalet
styrelseledamöter utgör icke mindre än åtta, torde i allt fall önskvärd
4
Riksdagens skrivelse Nr 258.
kontinuitet i fråga om styrelsens verksamhet kunna upprätthållas. Med
hänsyn härtill och då en sådan detalj som sättet för styrelsens kallande
icke torde behöva inrymmas i bolagsordningen, har riksdagen ansett, att
den, enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag, därstädes i § 7 intagna bestämmelsen
härutinnan bör utgå.
I motionen II: 499 hava föreslagits vissa åtgärder i syfte att ledamöter
av riksdagens kamrar icke skulle kunna tilldelas annat avlönat uppdrag
hos monopolbolaget än revisorsuppdrag. Något bärande skäl för detta
yrkande, som synes åsyfta förbud för riksdagsman att tillhöra bolagets
styrelse, har icke anförts, och riksdagen har icke kunnat biträda detta
förslag.
Vad det föreslagna direktörsrådet angår, synas dess arbetsuppgifter
lämpligen böra i avtalet angivas helt allmänt. Direktörsrådet skall sålunda,
i den mån så befinnes erforderligt, hava att bereda frågor, som
skola avgöras av styrelsen, varjämte rådet har att behandla andra spörsmål
av större betydelse för bolagets verksamhet. Då ansvaret för
bolagets ledning och förvaltning torde så långt möjligt böra odelat vila
å styrelsen, har riksdagen ansett det böra överlämnas åt styrelsen att närmare
bestämma vilka frågor, som skola handläggas av direktörsrådet.
Även örn det torde kunna antagas, att de två av styrelsen valda ledamöterna
i direktörsrådet i regel komma att utses inom styrelsen, har riksdagen
likväl ansett den ansvariga styrelsen böra tillerkännas en
friare prövningsrätt i fråga örn direktörsrådets sammansättning än enligt
propositionen samt förty lämnat möjlighet öppen för styrelsen
att utse en ledamot utom densamma. Riksdagen förutsätter jämväl,
att styrelsen må vid behov utse ersättare för ledamot i direktörsrådet.
Uttrycklig bestämmelse härom har dock icke ansetts erforderlig. Med
sin nu angivna ståndpunkt har riksdagen icke kunnat biträda ett i motionen
II: 507 framställt yrkande, att styrelsens ordförande skulle vara
självskriven ledamot och ordförande i direktörsrådet.
Beträffande sättet för revisorernas utseende har riksdagen icke kunnat
biträda det av Eders Kungl. Maj:t framlagda förslaget. Riksdagen
har ansett revisionen böra sammansättas på det sätt att bolagsstämman
utser en revisor, Kungl. Maj:t likaledes en revisor (jourhavande revisorn)
samt fullmäktige i riksgäldskontoret tre revisorer, valda utom fullmäktiges
egen krets, och skall revisionen hava att inom sig utse ordförande
och vice ordförande samt sammanträda första gången på kallelse
av chefen för finansdepartementet.
I fråga örn den av riksdagen sålunda intagna ståndpunkten har riksdagen
ansett sig böra framhålla följande synpunkter.
I det föregående har riksdagen givit uttryck åt den uppfattningen,
5
Riksdagens skrivelse Nr 258.
att spörsmålet rörande den lämpligaste formen för organisationen av
statens verksamhet å ifrågavarande område vore förtjänt av uppmärksamhet
under den sexårsperiod, för vilken rätten att utöva statens tobaksmonopol
nu är avsedd att upplåtas. Genom nyss angivna ställlningstagande
i avseende å ordningen för revisorernas utseende har riksdagen
icke avsett att föregripa en utredning av denna fråga, utan synes därvid
jämväl förevarande spörsmål böra bliva föremål för förnyad omprövning.
Vid revisionen av monopolföretaget, som har att iakttaga det allmännas
intressen närmast inom beskattningens område, göra sig givetvis även
andra synpunkter gällande än i fråga örn revisionen av ett vanligt affärsföretag.
Det synes därför angeläget att vid sidan av de revisorer,
som främst hava att företräda revisionstekniska och affärsmässiga synpunkter,
i allmänna angelägenheter erfarna och kunniga personer beredas
tillfälle att utöva granskning av företagets skötsel. Riksdagen
har funnit valet av sådana revisorer, vilkas antal ansetts lämpligen böra
bestämmas till tre, böra anförtros åt riksgäldsfullmäktige, vilka i flera
fall hava att utse representanter i företag, inom vilka det allmänna
har ekonomiska intressen att bevaka. För att framhäva fullmäktiges
ställning såsom ett från själva revisionen fullt fristående valkollegium
har riksdagen ansett, att i bolagsordningen bör införas bestämmelse därom,
att fullmäktige skola utse revisorer utom sin egen krets.
Då det kan förutsättas, att till revisionens ordförande kommer att utgå,
utöver revisorsarvodet, endast ett måttligt tilltaget tilläggsarvode,
kommer revisionens ordnande, på sätt ovan angivits, att medföra en icke
obetydlig minskning i de av monopolkontrollutredningen beräknade
kostnaderna för revisionen.
En ändring av redaktionell art har befunnits böra vidtagas i § 9 bolagsordningen,
nämligen såvitt angår kompetensvillkor för jourhavande
revisor.
Då riksdagen delar den under den förberedande behandlingen uttalade
uppfattningen, att monopolkontrollutredningens förslag örn befogenhet
för vissa revisorer att närvara vid styrelsens och direktörsrådets
sammanträden är ägnat att medföra ett försvagande av såväl ledningens
ansvar som kontrollens självständighet, har riksdagen icke kunnat biträda
ett i motionen II: 507 väckt förslag i detta ämne. Däremot har
riksdagen, i likhet med vad i samma motion föreslagits, ansett riktigt,
att samtliga revisorer tillställas avskrift av de vid styrelsens oell direktörsrådets
sammanträden förda protokoll.
I motionerna 11:499 och 11:500 har föreslagits, att ersättning till revisor
hos monopolbolaget skall utgå i form av dagarvode med samma belopp,
som tillkommer statsrevisor. Då ifrågavarande revisionsarbete
6
Riksdagens skrivelse Nr 258.
torde komma att bedrivas under helt andra former än statsrevisionens,
har riksdagen ansett det för statsrevisorerna föreskrivna arvodessystemet
mindre lämpligt beträffande monopolbolagets revisorer.
I anslutning till vad i motionen II: 502 föreslagits, bär riksdagen velat
uttala, att riksdagen funnit rätten för ledamöter och suppleanter i styi-elsen
eller revisionen till fria eller förbilligade tobaksvaror icke böra
bibehållas. Bolagets styrelse har erinrat, att nämnda förmån föranletts
därav, att styrelsen ansetts hava skyldighet att med uppmärksamhet följa
de tillverkade varornas kvalitet. Detta syfte torde emellertid kunna tillgodoses
på ett lämpligare sätt, exempelvis genom att bolaget i begränsad
omfattning tillhandahåller ledamöterna prover av bolagets olika varor.
Enligt gällande ordning inflyta statsverkets inkomster av tobakshanteringen
i väsentligen två olika former, nämligen såsom utdelning å de
staten tillhöriga samtliga stamaktierna i bolaget och såsom tobaksskatt.
Vid flera tillfällen hava emellertid statsmakterna givit uttryck åt den
uppfattningen, att statens vinst ur tobakshanteringen huvudsaligen bör
uttagas i form av skatt, medan utdelningen bör begränsas. Sålunda
skulle det enligt punkt 5 i tilläggskontrakt den 20 juni 1924 till avtalet
mellan svenska staten och monopolbolaget åligga bolaget att vid fastställandet
av tobaksvaras priskurantpris så avväga den del av belastningen
å varan, som avser att lämna vinst å rörelsen, att vinsten därvid icke beräknas
högre, än som är erforderligt för beredande åt bolaget av skälig
inkomst å rörelsen. Enligt uttalande av 1924 års riksdag skulle 7 procent
utdelning å preferensaktiekapitalet kunna betraktas såsom skälig
utdelning. Från och med år 1927 har utdelningen utgjort å preferensaktierna
7 procent och å stamaktierna 13 procent.
Vid framläggande av proposition nr 36 till 1926 års riksdag med förslag
till förordning örn vissa ändringar i förordningen angående statsmonopol
å tobakstillverkningen i riket uttalade dåvarande chefen för finansdepartementet
att, då det med hänsyn till omfattningen av bolagets
verksamhet kunde erbjuda svårighet att verkställa affärsberäkningarna
så, att bolaget för varje år erhölle just den vinst, som förutsattes i femte
punkten, han ansåge bolaget böra erhålla möjlighet till ytterligare fondbildning.
I sistnämnda proposition, vilken vann riksdagens bifall, föreslogs
därför den ändring i kontraktet att, sedan utdelning verkställts å
preferensaktierna med 7 procent och å stamaktierna med 13 procent, avsättning
finge äga rum till vinstregleringsfond samt, efter det vinstregleringsfonden
uppginge till 5 miljoner kronor, jämväl till andra, ej särskilt
angivna fonder. Av styrelsens förvaltningsberättelse rörande bolagets
verksamhet år 1929 framgår, att, för den händelse styrelsens förslag
till vinstens fördelning godkännes av bolagsstämman innevarande
år, vinstregleringsfonden skulle uppgå till 5 miljoner kronor och disposi
tionsfonden till något mer än IO.g miljoner kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 258.
7
1 Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag till avtal angående utövande
av statens tobaksmonopol hava gällande principer i fråga om bolagets
vinstpolitik bibehållits. Sålunda föreskrives i § 4 i nämnda förslag,
att bolaget vid försäljning av tobaksvaror skall tillämpa sådana prissättningsgrunder,
att, under beaktande av önskvärdheten att undvika allt
för ofta återkommande ändringar i prissättningen, bolaget icke beredes
större inkomst av rörelsen, än att bolaget efter avskrivning och avsättning
till fonder, i den mån sådan avsättning må förekomma, nied säkerhet
må kunna lämna vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att bolaget
vid prissättningen skall tillse, att den konsumerande allmänheten
skyddas mot obehörig fördyring av varorna. Emellertid kommer enligt
förslaget utdelningen å stamaktierna icke längre att stå i visst förhållande
till utdelningen å preferensaktierna, utan sedan å de sistnämnda
utbetalats utdelning och avsättning till fonder ägt rum kan återstående
vinst disponeras för utdelning å stamaktierna.
Den under senare år tillämpade principen, att statens vinst ur
tobakslianteringen utöver skälig avkastning å statens i företaget
nedlagda kapital skall uttagas genom tobaksskatten, bör även för
framtiden upprätthållas i full utsträckning. Därest utdelningen å
stamaktierna komme att växla i storlek efter resultatet av bolagets
verksamhet, ligger det antagandet nära till hands, att bolagets prispolitik
skulle komma att i viss mån påverkas av budgetens behov och bolagets
vinster sålunda utnyttjas i budgetreglerande syfte. Såsom i motionen
11:505 framhållits, måste det anses mindre lämpligt att på ett
dylikt sätt utöva en av riksdagen icke beslutad beskattning samtidigt
som en sådan inverkan å prispolitiken skulle kunna för monopolbolaget
medföra svårigheter. Möjligheten att inverka å storleken av utdelningen
å stamaktierna genom prissättning å bolagets varor bör därför icke
längre hållas öppen. Den ordning, som enligt vad ovan nämnts tillämpats
alltsedan år 1927 och vilken innebär, att statens utdelning å stamaktierna
fixerats, torde följaktligen böra bibehållas samt säkerställas genom
föreskrift i bolagsordningen. Riksdagen har funnit utdelning å stamaktierna
böra utgå efter samma procenttal som å preferensaktierna eller
med 5 1h procent. Härigenom har givetvis icke avsetts att minska vare
sig storleken av den utdelning, som enligt statsverkspropositionen beräknats
komma att tillgodoföras statsverket under nästkommande budgetår,
eller den sammanlagda årliga inkomst, som statsverket vid ett bibehållande
av utdelningen vid 13 procent skulle kommit att uttaga ur tobakshanteringen.
Riksdagen förutsätter därför, att minskningen av utdelningen
kompenseras till erforderligt belopp skattevägen.
Det torde knappast bliva möjligt för bolaget att, under beaktande av
kravet att undvika allt för ofta återkommande ändringar i prissättningen,
föra en sådan prispolitik, att just den för en dylik förräntning avaktiekapitalet
erforderliga årsvinsten skulle erhållas. För att bereda bo
-
8 Riksdagens skrivelse Nr 258.
laget möjlighet att föra en mera obunden prispolitik samt för att den
sålunda bestämda avkastningen å statsverkets i företaget nedlagda kapital
med säkerhet skall kunna utgå torde bolaget böra förfoga över en
vinst- och prisregleringsfond. Till denna fond böra de vinstmedel
överföras, som återstå sedan utdelning å aktier ägt rum samt erforderlig
avsättning till andra fonder samt eventuell avskrivning å monopolrätten
skett. Storleken av en dylik fond bör emellertid begränsas och har det
synts riksdagen, som örn det högsta belopp, vartill densamma skall få
uppgå, bör sättas till 10 miljoner kronor.
Med den sålunda föreslagna anordningen är det angeläget tillse, att
icke hos bolaget, som under de senaste åren fonderat mycket avsevärda
belopp, medel komma att kvarhållas, som icke äro direkt behövliga
för rörelsen. Genom att bolaget under år 1931 torde komma att till statsverket
utbetala utöver utdelning med 13 procent en tillfällig utdelning
med ett belopp av 4,350,000 kronor samt bolaget, sedan av preferensaktiekapitalet
16 miljoner kronor inlösts, kan använda tillgängliga överskottsmedel
till amortering av för nämnda inlösning upplånade medel, synes
det möjligt att undgå nyss nämnda konsekvens.
Genom föreliggande avtalsförslag kommer det förutvarande hindret
för bolaget att verkställa avskrivning å den till 38 miljoner kronor bokförda
monopolrätten att undanröjas. De betydande fonderingar, över
vilka bolaget för närvarande förfogar jämväl i form av s. k. dolda reserver,
lämna bolaget möjlighet att på en gång å monopolrätten avskriva
ett betydande belopp. Vid bedömandet av frågan, med vilken hastighet
monopolrätten bör avskrivas genom disposition av bolagets årsvinster,
torde Kungl. Majit säkerligen komma att taga hänsyn till den omständigheten,
att bolaget skall äga avsätta betydande belopp till vinst- och
prisregleringsfonden.
Vid behandlingen av den föreliggande propositionen ävensom av Eders
Kungl. Maj:ts proposition nr 196 till innevarande års riksdag med förslag
till förordning örn vissa ändringar i förordningen den 14 juni 1917
angående försäljning av rusdrycker, m. m., har riksdagens bevillningsutskott
inhämtat yttrande från fullmäktige i riksbanken dels huruvida
icke det skulle för det allmänna innebära ekonomisk fördel, att de medel,
som Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet och Aktiebolaget Vin- och
Spritcentralen finna sig böra för rörelsen hålla tillgängliga å bankräkning,
i största möjliga utsträckning placerades å giroräkning i riksbanken
utan räntegottgörelse dels ock, huruvida det skulle för statsverket
medföra fördelar, därest bolagens inköp av utländska valutor förmedlades
genom riksbanken.
I det av fullmäktige avgivna yttrandet har beträffande frågan om
överflyttning av monopolbolagens banktillgodohavanden till riksbanken
anförts att, för den händelse en överflyttning av monopolbolagens bank
-
9
Riksdagens skrivelse Nr 258.
tillgodohavanden från affärsbanker föranledde dessa att taga kredit i
riksbanken i anspråk med motsvarande belopp, skulle i regel vinst uppstå
för det allmänna, men att, därest affärsbankerna i stället skulle finna
lämpligt att minska sin kreditgivning till allmänheten och öka sin kredit
i riksbanken med ett belopp, som endast motsvarade en del av de
överflyttade medlen, den situation naturligtvis skulle kunna inträda, att
riksbankens ökade ränteinkomst på grund av överflyttningen icke uppginge
till det räntebelopp, som monopolbolagen skulle kunna gå förlustiga.
Såsom en sammanfattning hava fullmäktige uttalat, att det
förefölle sannolikt, att en överflyttning i största möjliga utsträckning av
monopol företagens banktillgodohavanden till riksbanken skulle komma
att tillföra det allmänna något ökad inkomst ävensom att de merkostnader
bolagen skulle åsamkas, därest bolagens inköp av utländsk valuta
förmedlades genom riksbanken, torde komma att uppvägas av ökad inkomst
för riksbanken.
Av vad fullmäktige sålunda anfört synes framgå, att det för närvarande
knappast låter sig med säkerhet bedöma, huruvida det allmänna skulle
komma att beredas större ekonomisk fördel genom att den sålunda ifrågasatta
anordningen genomfördes. Med hänsyn härtill har riksdagen icke
ansett bindande direktiv för närvarande böra meddelas monopolbolaget
att för penningplaceringar och valutainköp använda riksbanken, utan
torde det jämväl i fortsättningen böra ankomma på bolagets ledning
att med iakttagande av affärsmässiga principer fatta beslut i
sådana frågor. Emellertid har riksdagen ansett detta viktiga spörsmål
förtjänt av statsmakternas uppmärksamhet. Därest den av riksdagen
ovan vidrörda frågan rörande den lämpligaste organisationsformen
för utövandet av statens tobaksmonopol kommer att i ett större sammanhang
bliva föremål för utredning, synes lämpligen i samband härmed nu
förevarande spörsmål böra undersökas.
Vid behandlingen inom riksdagen av förevarande proposition har
ifrågasatts, huruvida icke i avtalet med monopolbolaget borde införas
en föreskrift, att bolaget vid inköp, tillverkning och försäljning
av tobaksvaror skulle bedriva verksamheten på sådant sätt,
att behörig hänsyn toges till folkhälsans krav, sa att minsta möjliga
skada åstadkommes. Ehuru riksdagen funnit nämnda synpunkt
förtjäna beaktande, synes likväl, innan vidgad erfarenhet vunnits
rörande på vad sätt och i vilken omfattning monopolbolaget äger
möjlighet att förverkliga ett dylikt syfte, införandet i avtalet av en sådan
föreskrift vara ägnat att skapa en viss oklarhet i fråga örn riktlinjerna
för rörelsens bedrivande utan att någon egentlig fördel vunnes.
Det torde emellertid kunna förväntas, att bolaget, även utan uttrycklig
föreskrift i avtalet, kommer att ägna detta viktiga spörsmål uppmärk
-
10
Riksdagens skrivelse Nr 258.
samhet samt i möjligaste mån vidtaga lämpliga åtgärder för tillgodoseende
av sagda önskemål.
I motionen II: 505 har förordats, att den i monopolbolagets tjänst anställda
personalen må på lämpligt sätt bereda,s tillfälle framföra sina
synpunkter rörande driftens ordnande. Då bolaget säkerligen icke torde
underlåta att begagna sig av personalens erfarenhet, i den mån härigenom
fördelar kunna vinnas ur synpunkten av driftens ändamålsenliga
utövande, har riksdagen icke ansett någon åtgärd böra vidtagas i anledning
av sistnämnda förslag.
I motionen II: 501 har hemställts, att riksdagen måtte uttala, att konkurrens
med detaljhandlarna ej bör förekomma från monopolbolagets
sida. Då bolaget uppenbarligen för bedrivande av sin verksamhet på
ett ändamålsenligt och affärsmässigt sätt kan hava behov av åtminstone
några egna försäljningslokaler, har riksdagen icke kunnat biträda sistberörda
förslag.
I § 3 och § 15 mom. 1 i avtalsförslaget med monopolbolaget har riksdagen
ansett vissa ändringar av huvudsakligen redaktionell natur böra
vidtagas.
I motionen II: 486 har berörts frågan örn den understöds- och ersättningspolitik,
som bör tillämpas gent emot arbetare, som sedan ingången
av år 1927 avskedats eller kunde komma att avskedas från anställning
hos monopolbolaget.
Sist omförmälda spörsmål förelåg till behandling jämväl vid 1929 års
riksdag i anledning av väckt motion. I betänkande nr 23 anförde bevillningsutskottet,
att av ett utav styrelsen för monopolbolaget avgivet
utlåtande framginge, att den i sistnämnda motion väckta frågan jämväl
behandlats i ett av monopolbolagets styrelse till Kungl. Maj:t avgivet
utlåtande över en av svenska tobaksindustriarbetareförbundet gjord
framställning. Enligt vad bevillningsutskottet inhämtat vore detta ärende
föremål för utredning inom finansdepartementet. Med hänsyn härtill
och med beaktande av vad monopolbolaget i frågan anfört, hade bevillningsutskottet
ansett motionen icke böra föranleda någon riksdagens åtgärd.
Riksdagen biföll jämväl utskottets i överensstämmelse därmed avfattade
hemställan.
Vid framläggande av förevarande proposition anförde departementschefen
i denna fråga, att vad anginge de önskemål, som framställts för
tillgodoseende av anställningshavare hos Tobaksmonopolet, borde övervägandet
ankomma på Tobaksmonopolets ledning.
Till den sålunda av departementschefen uttalade uppfattningen har
riksdagen ansett sig kunna lämna sin anslutning. Riksdagen förutsätter
emellertid, att Eders Kungl. Majit jämväl i fortsättningen kommer att
med uppmärksamhet följa denna fråga. I den mån ytterligare utredning
av spörsmålet befinnes påkallad, torde denna lämpligen kunna företagas i
11
Riksdagens skrivelse Nr 258.
sammanhang med den av departementschefen omnämnda utredning, som
är avsedd att äga rum beträffande vissa anspråk, som framställts av enskilda
tobakshandlare.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen för Eders
Kungl. Majit tillkännagiva, att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat
skick bifalla Eders Kungl. Majits förevarande proposition nr 195, såvitt
angår med propositionen framlagda förslag till avtal,
dels bemyndigat Kungl. Majit att å statens vägnar med Aktiebolaget
Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol
i huvudsaklig överensstämmelse med följande
Förslag
till
avtal angående utövandet av statens tobaksmonopol.
Emellan staten samt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet, här nedan
benämnt bolaget, är följande avtal träffat i
§ 1.
Med föranledande av 1 § i förordningen den 15 december 1914 (nr 436)
angående statsmonopol å tobakstillverkningen i riket upplåter Kungl. Majit
å statens vägnar härmed för en tid av sex år från och med den 1
januari 1931 till och med den 31 december 1936 åt bolaget utövandet av
staten uteslutande tillkommande rättighet att i riket tillverka tobaksvaror
med de rättigheter och skyldigheter, som därmed följa, och med iakttagande
av de undantag och begränsningar, som i nyssnämnda förordning stadgas.
För upplåtelsen skola i övrigt följande villkor gälla.
§ 2.
Bolaget utfäster sig att, så snart ske kan, genomföra de ändringar i sin
bolagsordning, som härvid fogad bilaga utvisar.
§ 3.
Bolaget må icke idka annan rörelse än sådan, som avser tobak och
tobaksvaror, eller annan verksamhet än deu, som äger samband med
sagda rörelse.
Bolagets rörelse skall utövas i egen drift.
12
Riksdagens skrivelse Nr 258.
§ 4.
Det åligger bolaget:
att under den tid, avtalet gäller, utöva statens tobaksmonopol på sätt
förutsattes i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen i
riket och därvid noggrant uppfylla de förpliktelser, som enligt nämnda förordning
åligga monopolets utövare,
att vid inköp, tillverkning och försäljning av tobaksvaror bedriva verksamheten
på sådant sätt, att garanti vinnes för varor av god och jämn
beskaffenhet, att behörig hänsyn tages till den konsumerande allmänhetens
smak och vanor, och att den belastning, som avser att lämna vinst å rörelsen,
kommer att vila i möjligaste mån jämnt å alla varuslag,
att vid försäljning av tobaksvaror tillämpa sådana prissättningsgrunder,
att, under beaktande av önskvärdheten att undvika allt för ofta återkommande
ändringar i prissättningen, bolaget icke beredes större inkomst av
rörelsen, än att bolaget efter avskrivning och avsättning till fonder, i
den mån sådan avsättning må förekomma, med säkerhet må kunna lämna
vederbörlig utdelning å aktiekapitalet, och att vid prissättningen tillse,
att den konsumerande allmänheten skyddas mot obehörig fördyring av varorna,
samt att, för vinnande av största möjliga besparing av omkostnader, å
alla områden av sin verksamhet handhava rörelsen och anordna driften på
det mest rationella och effektiva sätt.
§ 5.
För alla de tobaksvaror, vare sig inom riket tillverkade eller importerade,
vilka av bolaget försäljas eller eljest utlämnas, ävensom för alla tobaksvaror,
som enligt 22 § i förordningen angående statsmonopol å tobakstillverkningen
i riket importeras för försäljning, skall bolaget till staten erlägga
skatt till belopp, motsvarande de vid varje tid å tobaksvaror gällande
skattesatser.
Bolaget skall den 10, 20 och näst sista dagen i varje månad till statskontoret
inleverera ett belopp, motsvarande en tredjedel av den skatt å
tobaksvaror, som kan beräknas belöpa för samma månad.
I samband med den skatteleverans, som verkställes näst sista dagen i
månaden, skall slutlig avräkning äga rum mellan staten och bolaget beträffande
de skattebelopp, som belöpa å de tobaksvaror, vilka bolaget
under nästföregående månad levererat, eller för vilka bolaget under nästföregående
månad uppburit den i 22 § i nyssnämnda förordning stadgade
licensavgift. Skattebeloppen uträknas med ledning av bolagets böcker,
oell slutavräkningen för varje månad skall vara åtföljd av å nämnda
böcker grundad uträkning av skattebeloppen, vilken skall vara å bolagets
vägnar avgiven av verkställande direktören samt till riktigheten
styrkt av jourhavande revisorn.
13
Riksdagens skrivelse Nr 258.
Vid skatteleveransen näst sista dagen i månaden göres avdrag för det
belopp, som, enligt vad därom är särskilt stadgat, skall tillgodoföras bolaget
för inköp under nästföregående månad av inom riket odlad tobak. Detta
belopp skall beräknas efter den vikt, som angives å de av kontrollstyrelsens
ombud till riktigheten bestyrkta vågsedlar rörande till bolaget levererad
myckenhet av varan.
§ 6.
Det åligger bolaget att enligt de närmare bestämmelser, som därom äro
eller varda utfärdade, inlösa tobak, tobaksvaror, specialmaskiner och
specialverktyg för tillverkning av tobaksvaror ävensom cigarrettpapper och
cigarretthylsor, vilka förklarats förbrutna eller eljest skolat enligt tullstadgan
genom tullanstalts försorg försäljas å offentlig auktion.
§ 7.
Bolaget förbinder sig att noggrant uppfylla de förpliktelser, som åligga
monopolets utövare enligt bestämmelser, som äro eller må varda meddelade
angående behandlingen av till riket inkommande tobak och tobaksvaror,
samt i övrigt handhava befattningen därmed på ett för det allmänna tillfredsställande
sätt.
§ 8.
Bolaget förbinder sig att lämna staten kontant gottgörelse för de under
stödsbelopp, som kunna komma att utgå på grund av bestämmelserna
i kungörelsen den 7 juli 1921 (nr 409) angående understöd i vissa fall åt
genom tobaksmonopolets införande nödlidande personer eller enligt däremot
svarande stadganden.
§ 9.
Bolaget förbinder sig att, så snart ske kan, nedsätta sitt aktiekapital
genom inlösen av samtliga preferensaktier ävensom att inbjuda de intressenter,
som av Kungl. Maj:t anvisas, till teckning av nya preferensaktier
i bolaget till ett belopp av 1,000,000 kronor.
Staten skall hava rätt att, därest den så påfordrar och erbjuder lika förmånliga
villkor, som vid upplåning hos annan kunna erhållas, lämna
bolaget lån för inlösen av preferensaktier ävensom övrig kredit intill det
belopp, av vilket bolaget har mera stadigvarande behov.
§ 10.
För beredande av frågor, som skola avgöras av styrelsen, ävensom för
behandling av andra spörsmål av större betydelse för bolagets verksamhet
skall finnas ett direktörsråd. Rådet består förutom av verkställande
14 Riksdagens skrivelse Nr 258.
direktören av två personer, som styrelsen utser, därav minst en bland
de av Kungl. Majit förordnade styrelseledamöterna. Därjämte deltager
i rådets överläggningar men icke i dess beslut den eller de avdelningschefer,
på vilkas handläggning ärendet ankommer. Styrelsen utser ordförande
och vice ordförande i rådet, vilket sammanträder på kallelse av
ordföranden eller verkställande direktören.
I en av styrelsen utfärdad instruktion bestämmes närmare området
för rådets verksamhet. Åtgärd i strid mot något av rådet gjort uttalande
må icke vidtagas av verkställande direktören eller annan, med
mindre styrelsen godkänner den ifrågasatta åtgärden.
Vid rådets sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift omedelbart
efter justeringen tillställes samtliga styrelseledamöter och revisorer.
§ 11.
1. Bolaget åtager sig att med belopp, som fastställas av Kungl. Maj:t,
gälda ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna
och styrelsesuppleanterna, till jourhavande revisorn samt till de av
fullmäktige i riksgäldskontoret utsedda revisorerna.
2. Bolaget må ej för å bolagsstämma utsedd styrelseledamot och suppleant
bestämma högre ersättning än av Kungl. Majit fastställts för av
Kungl. Majit utsedd styrelseledamot och suppleant.
§ 12.
Bolaget skall till revisorernas disposition ställa erforderliga penningmedel
att av dem användas för anordnande av sifferrevision och övrig
kontroll, som de pröva nödig.
§ 13.
Bolaget må ej efter denna dag utan Kungl. Majits medgivande förvärva
aktie eller andel i annat företag.
§ 14.
Bolaget må ej efter denna dag sluta avtal, som innefattar åtagande för
längre tid än den, för vilken monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, utan
så är, att minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna i bolagets
styrelse biträda beslut därom; dock må utan hinder härav hyresavtal
slutas till fardag, som infaller näst efter utgången av nämnda tid.
§ 15.
1. Bolaget må årligen avskriva å byggnaders anskaffningsvärde högst
två procent och å inventariers anskaffningsvärde högst femton procent.
För ytterligare avskrivningar, som ej enligt lag skola ske, fordras Kungl.
Majits medgivande.
15
Riksdagens skrivelse Nr 258.
2. Skulle den till utdelning tillgängliga årsvinsten ej förslå till fem
och en halv procent utdelning å bolagets preferensaktiekapital, skall staten
vara förpliktad att av de enligt § 5 influtna skattemedel tillgodoföra
bolaget så stort belopp, som erfordras för att utdelning å preferensaktierna
av fem och en halv procent må kunna ske.
§ 16.
Bolaget förbinder sig att, så snart ske kan, avveckla Aktiebolaget Havannamagasinet.
§ 17.
Därest annan än bolaget erhåller rättighet att utöva statens tobaksmonopol
för tid efter den, under vilken detta avtal är gällande, skall den
nye innehavaren berättigas och förpliktas att övertaga bolagets för rörelsens
bedrivande erforderliga tillgångar, såsom varulager, fastigheter, inventarier,
förbrukningsartiklar, recepter m. m., ävensom förpliktas
att, i den mån sådant lämpligen kan ske, bibehålla bos bolaget anställd
personal. Vid överlåtelse, som nu sagts, skall värdering av tillgångar,
som ifrågakomma till övertagande, i den mån överenskommelse ej kan
träffas, hänskjutås till avgörande enligt lagen örn skiljemän.
§ 18.
De rättigheter, som på grund av detta avtal tillkomma bolaget, må
icke utan statens samtycke å annan överlåtas.
§ 19.
Skulle tvist uppstå mellan staten och bolaget rörande rätta tolkningen av
detta avtal, skall dylik tvist avgöras enligt lagen om skiljemän.
§ 20.
Detta avtal skall, där ej annat i avtalet sägs, äga tillämpning från och
med den 1 januari 1931.
§ 21.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade och mellan parterna utväxlade.
16
Biksclagens skrivelse Nr 258.
Bilaga.
F örslag
till
ändringar i bolagsordningen för Aktiebolaget Svenska
T obaksmonopolet.
§ 6.
Aktiebreven — — — tillstånd.
Preferensaktiekapitalet skall utgöra högst 17,000,000 kronor.
Alla — — — staten.
Bolagets aktier skola medföra rätt till årlig vinstutdelning med högst fem
och en halv procent å aktiebeloppet och skall företrädesrätt tillkomma preferensaktierna
framför stamaktierna till vinstutdelning med ett belopp, motsvarande
fem och en halv procent å preferensaktie beloppet.
Upplöses bolaget, skola ägarna av preferensaktier hava företrädesrätt framför
stamaktiernas ägare till erhållande ur bolagets tillgångar av akties nominella
värde jämte fem och en halv procent ränta, i den mån sådan ej
genom utdelning guldits.
§ 7.
1. Bolagets styrelse består av åtta ledamöter med fyra suppleanter för dem.
2. Kungl. Majit utser fyra ledamöter i styrelsen, därav en såsom ordförande
och en såsom vice ordförande, samt två suppleanter. Övriga styrelseledamöter
och suppleanter utses å ordinarie bolagsstämma.
Såväl ledamöter som suppleanter utses för två år i sänder, så att två
ledamöter och en suppleant bland de av Kungl. Majit utsedda och likaledes
två ledamöter och en suppleant bland de å bolagsstämma utsedda avgå
varje år; och skola i följd härav, när styrelseledamöter och suppleanter
utses år 1931, av Kungl. Majit två ledamöter och en suppleant samt å
bolagsstämma likaledes två ledamöter och en suppleant utses för blott ett
år. Därest styrelseledamot eller suppleant avgår före utgången av den tid,
för vilken han blivit utsedd, skall i hans ställe annan utses för den återstående
tiden.
Styrelsen utser verkställande direktör för bolaget.
3. Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden i regel minst
en gång i månaden och eljest så ofta ärendenas behandling det fordrar.
Sammanträde skall ock utlysas, när minst två styrelseledamöter det påkalla.
4. Därest såväl ordföranden som vice ordföranden äro förhindrade att
närvara vid styrelsesammanträde, skall ordet föras av annan bland de utav
Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna.
Styrelsen är beslutför, när fyra av styrelsens ledamöter, däribland minst
två av de utav Kungl. Majit utsedda, finnas tillstädes. Frågor av större
betydelse skola, därest minst två ledamöter så påfordra, behandlas vid två
styrelsesammanträden.
17
Riksdagens skrivelse Nr 258.
Vid lika röstetal äger ordföranden utslagsröst.
Beslut om avtal, som innefattar åtagande för längre tid än den, för vilken
monopolrättigheten upplåtits åt bolaget, är ej giltigt, med mindre det
biträdes av minst tre av de utav Kungl. Majit utsedda ledamöterna; dock
må utan hinder härav hyresavtal slutas till fardag, som infaller näst efter
utgången av nämnda tid.
5. Vid styrelsens sammanträden skall föras protokoll, varav avskrift
omedelbart efter justeringen tillställes samtliga revisorer.
§ 9.
1. För granskning av styrelsens förvaltning och bolagets räkenskaper
skall finnas en revision, bestående av fem revisorer jämte lika många
suppleanter.
2. . Å ordinarie bolagsstämma utses årligen en revisor och en suppleant
för tiden till och med nästa ordinarie bolagsstämma.
Kungl. Majit äger utse en revisor och en suppleant för tiden från en ordinarie
bolagsstämma till och med den ordinarie bolagsstämman två år därefter.
Av Kungl. Majit förordnad revisor skall vara jourhavande revisor;
och må härtill endast förordnas av handelskammare auktoriserad revisor
eller person, som äger med sådan revisor jämförliga kvalifikationer.
Fullmäktige i riksgäldskontoret äga årligen utom sig utse tre revisorer
och tre suppleanter för tiden från den ordinarie bolagsstämman under löpande
kalenderår till och med nästa ordinarie bolagsstämma. Begagnas icke denna
befogenhet, äger i stället Kungl. Majit meddela erforderliga förordnanden.
3. Revisionen utser inom sig ordförande och vice ordförande.
Revisionen sammanträder på kallelse första gången av chefen för finans
departementet
och därefter av ordföranden minst en gång varje kalenderkvartal
och eljest, då ordföranden eller minst två revisorer anse det erforderligt.
4. Vid revisionens sammanträden skall föras protokoll.
§ 10.
Ersättningar till de av Kungl. Majit utsedda styrelseledamöterna och styrelsesuppleanterna,
jourhavande revisorn samt de av fullmäktige i riksgäldskontoret
utsedda revisorerna bestämmas av Kungl. Majit.
$ 12.
Ordinarie — — — utgång.
Å denna — — — lyftas,
4io) val av styrelseledamöter och suppleanter,
5io) val av en revisor och en suppleant,
6io) bestämmande av ersättningar åt de styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
samt den revisor, som utses å bolagsstämma.
Bihang till riksdagens protokoll 1930 U sami. Nr 25#.
18
Riksdagens skrivelse Nr 258.
dels bemyndiga Kungl. Majit att å statens vägnar med blivande preferensaktieägare
i Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet träffa avtal
angående preferensaktiekapitalet i bolaget i huvudsaklig överensstämmelse
med följande
Förslag
till
avtal angående preferensaktiekapitalet i Aktiebolaget Svenska
Tobaksmonopolet.
Sedan staten i avtal med Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet för
en tid av sex år från och med den 1 januari 1931 till och med den 31 december
1936 åt bolaget upplåtit rätt att utöva statens tobaksmonopol, i
vilket avtal bolaget utfäst sig att inlösa nuvarande preferensaktier ävensom
att inbjuda de intressenter, som av Kungl. Majit anvisas, till teckning
av nya preferensaktier i bolaget till ett antal av 10,000 stycken, vardera
lydande å 100 kronor, eller tillhopa 1,000,000 kronor,
har mellan staten, å ena, samt undertecknade................................, å andra
sidan, beträffande ifrågavarande aktier träffats följande avfall
§ 1.
I fråga örn den rätt, som, utöver vad bolagsordningen innehåller, tillkommer
preferensaktierna, gäller vad i avtalet den ................................................
mellan staten och bolaget stadgas.
§ 2.
Preferensaktieägarna tillförsäkra staten rätt att, när helst Kungl. Majit
så påfordrar, till parikurs inlösa samtliga preferensaktier eller det antal
därav, Kungl. Majit bestämmer, jämte kuponger, som ej förfallit till
betalning, med tillägg av fem och en halv procent ränta, i den mån sådan
ej genom utdelning guldits.
§ 3.
Preferensaktieägarna förbinda sig att icke överlata aktierna till annan
än staten eller den Kungl. Majit godkänner såsom innehavare av aktierna.
Vid överlåtelse av aktie till annan än staten skall preferensaktieägare
tillförbinda ny innehavare att underkasta sig de förpliktelser, detta avtal
innehåller.
§ 4.
Till säkerhet för statens rättigheter enligt detta avtal pantsätta
preferensaktieägarna ifrågavarande aktier, vilka för detta ändamål, in
blanco transporterade, överlämnas till Sveriges riksbank under förbud
19
Riksdagens skrivelse Nr 258.
för banken att annat än med Kungl. Majits medgivande och på villkor,
som Kungl. Majit må bestämma, utlämna aktierna. Och tillförsäkra preferensaktieägarna
staten rätt att, örn preferensaktieägarna brista i fullgörandet
av åtagna förpliktelser enligt detta avtal, utan iakttagande av
i lag stadgade föreskrifter, på sätt staten finner lämpligt realisera panten
samt därur göra sig betald för sina ersättningsanspråk.
Utan hinder av vad nu sagts må preferensaktieägare i riksbanken eller
— utan att aktierna uttagas från riksbanken — i annan bank, vars reglemente
blivit av Kungl. Majit fastställt, ställa aktierna såsom pant med
förmånsrätt framför statens ersättningsanspråk för ett fordringsbelopp
av högst aktiernas parivärde jämte ränta, motsvarande den å aktierna
belöpande utdelningen. Sådan pantsättning må dock ske allenast på
villkor, att panten ej må realiseras utan att Kungl. Majit på förhand underrättats
och erhållit tillfälle att bevaka statens rätt.
Örn preferensaktieägarnas förpliktelser enligt detta avtal skall anteckning
göras å aktiebreven.
§ 6.
Av detta avtal äro två exemplar upprättade, av vilka staten tagit ett
och N. N. för preferensaktieägarnas räkning ett.
dels medgivit, att Kungl. Majit må för staten utfästa garanti för ett
lån ur pensionsförsäkringsfonden åt Aktiebolaget Svenska Tobaksmonopolet
å högst sexton miljoner kronor till kapital och ränta, beräknad
efter fem procent;
dels ock beslutat, att fullmäktige i riksgäldskontoret skola i fall av
behov tillhandahålla medel för såväl infriande av nämnda garantiförbindelse
som ock inlösen helt eller delvis av preferensaktiekapitalet i bolaget.
Stockholm den 17 maj 1930.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.