Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala gymnasier.

1930-05-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:267, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala gymnasier.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 267.

1

Nr 267.

Godkänd av första kammaren den 23 maj 1930.

Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag

till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala

gymnasier.

(Statsutskottets utlåtande nr 143.)

Till Konungen.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angå- Reservationsende

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders anskiget till

Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 173 av det vid statsverkspro- F verk.

positionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels besluta, att statsunderstöd från

anslaget till privatläroverk må till högre flickskola, som befinner sig under

avveckling, utgå även örn skolan omfattar mindre än fyra årsklasser utöver

den egentliga folkskolan och oavsett huruvida skolan med avseende å

lärjungantal under de senaste tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest

gällande villkor, samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre

än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå med högst

1,100 kronor för varje sådan klass; dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget

till privatläroverk, nu 740,100 kronor, med 4,500 kronor till

735,600 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra de i

nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 466,600 kronor, högre

goss- och samskolor 235,500 kronor, enskilda lärarinneseminarier 13,500

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 267. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2 Riksdagens skrivelse Nr 267.

kronor att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

735,600 kronor.

Beräkningen av anslagsposten till enskilda mellanskolor har icke givit riksdagen

anledning till erinran.

I fråga örn anslagsposten till högre flickskolor har med hänsyn till tillkomsten

av statliga läroverk för flickor i Malmö, Hälsingborg, Göteborg och

Stockholm av skolöverstyrelsen förslagits en minskning av 1,000 kronor, ett

förslag, som av departementschefen godtagits. Riksdagen vill emellertid erinra

örn att 1929 års riksdag av denna anledning sänkte ifrågavarande

anslagspost med 1,500 kronor, och riksdagen kan icke finna skäl föreligga

att för nästkommande budgetår begränsa minskningen till 1,000 kronor

utan anser, att berörda anslagspost av nu förevarande anledning bör, liksom

förra året, sänkas med 1,500 kronor. I övrigt föranleder beräkningen

av anslagsposten till högre flickskolor ingen erinran från riksdagens sida.

Denna post, som för budgetåret 1929/1930 utgör 476,500 kronor, skulle

alltså för budgetåret 1930/1931 komma att utgöra 466,100 kronor i stället

för av Kungl. Majit föreslagna 466,600 kronor, innebärande en minskning

med 10,400 kronor.

Det av Eders Kungl. Majit föreslagna tillägget till gällande bestämmelser

om understöd till högre flickskolor har riksdagen ansett sig böra bifalla.

Beträffande anslagsposten till högre goss- och samskolor innebär Eders Kungl.

Majits förslag bland annat, att det kommunala gymnasiet i Motala från och

med den 1 juli 1930 skulle tilldelas understöd från denna anslagspost. Understödet

har beräknats till 7,000 kronor, vartill skulle från vederbörande anslag

komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till personalen såsom

för annan personal vid privatläroverken.

Riksdagen har funnit de av departementschefen anförda skälen för sistnämnda

läroanstalts understödjande med statsmedel bärande. Däremot kan

riksdagen icke godkänna förslaget, att läroanstalten skulle erhålla sitt understöd

ur anslaget till privatläroverken, och detta av följande skäl.

Den förutvarande kommunala mellanskolan i Motala, med vilken ifrågavarande

kommunala gymnasium är förenat, står sedan den 1 januari 1928

under ombildning till en statens samrealskola, och från och med den 1 juli

1930 kommer den att helt hava övertagits av staten. Nu har riksdagen

alltsedan år 1925 till beredande av understöd åt sådana kommunala gymnasier,

som äro förenade med en statens realskola, beviljat särskilda extra

reservationsanslag. Den väsentligaste skiljaktigheten i anslagshänseende

mellan de läroanstalter, som åtnjuta understöd från sistnämnda anslag, och

dem, som erhålla sitt understöd från anslaget till privatläroverk, är den, att

till personalen vid de förra icke utgå tillfällig löneförbättring och dyrtids
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 267. 3

tillägg av statsmedel, under det att så däremot är fallet med personalen

vid de senare.

Rörande tillkomsten av det särskilda anslaget till de kommunala gymnasierna

vill riksdagen i detta sammanhang erinra om följande. Förslag om

beviljande av ett dylikt anslag framlades av Eders Kungl. Majit första gången

i propositionen nr 214 till 1925 års riksdag. Av skolöverstyrelsen och enskilda

motionärer vid nämnda riksdag hade ifrågasatts, att kommunalt gymnasium,

som vöre förenat med en statens realskola, skulle erhålla understöd

från anslaget till privatläroverk enligt de för högre goss- och samskolor i

sådant hänseende gällande grunder. Vederbörande departementschef ansåg

emellertid, att berörda kommunala gymnasier borde understödjas från ett

fristående anslag under åttonde huvudtiteln, samt framhöll, att därigenom

den ekonomiska räckvidden skulle kunna väsentligt begränsas och helt överblickas,

då understöd från ett sådant fristående anslag ej skulle medföra de

förmåner i form av löne- och ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

som åtföljde understöd från privatläroverksanslaget. Några detaljerade

grunder för beviljande av understöd åt kommunala gymnasier

syntes departementschefen med hänsyn till understödens begränsade omfattning

icke vara erforderliga, utan det syntes böra ankomma på Eders Kungl.

Majit att efter företagen prövning i varje särskilt fall bestämma, vilka kommunala

gymnasier kunde anses böra komma i åtnjutande av understöd, och

därvid tillika föreskriva de närmare villkor och bestämmelser för understödets

åtnjutande, som kunde betinnas erforderliga. I tillämpliga delar syntes

de för utgående av understöd från anslaget till privatläroverk stadgade

grunder kunna tjäna till ledning.

Riksdagen uttalade i sin skrivelse nr 206 i ämnet, att riksdagen funnit

vanskligt förorda en automatisk tillämpning av de för privatläroverken gällande

grunderna, vare sig i fråga om direkt understöd eller i fråga om delaktighet

i den tillfälliga löneförbättringen. Riksdagen hade fastmera funnit

den av Eders Kungl. Majit föreslagna utvägen med ett särskilt för dessa läroanstalter

avsett anslag vara den för det dåvarande mest ändamålsenliga.

I bestämmelserna för ifrågavarande anslag till kommunala gymnasier

har sedermera ingen annan ändring vidtagits, än att 1926 års riksdag

utsträckte anslagets räckvidd även till sådana kommunala gymnasier, som äro

förenade med högre läroverk. Från anslaget hava understöd utgått till de

kommunala gymnasierna i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Ystad, Uddevalla,

Skövde, Söderhamn och Hudiksvall. På grund av att samtliga nämnda

gymnasier utom det i Söderhamn enligt beslut av 1927 års riksdag skola

successivt övertagas av staten, har anslaget efterhand minskats. På sätt

framgår av punkten 3:o) här nedan, har Eders Kungl. Majit för budgetåret

1930/1931 för ändamålet äskat ett anslag av 7,125 kronor, varav 1,125 kronor

till det kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till V8 skulle under nämnda

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 267.

budgetår kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor till det kommunala

gymnasiet i Söderhamn, vilket, såsom nämnt, icke skall övertagas av staten.

Redan med hänsyn till vad riksdagen sålunda bestämt i fråga örn anslag

till kommunala gymnasier, byggande på statens realskolor, synes det riksdagen

icke vara i sin ordning att låta understödet till det kommunala gymnasiet

i Motala utgå från den i privatläroverksanslaget ingående posten till

högre goss- och samskolor. Härtill kommer att nämnda läroanstalt icke

torde tillhöra den kategori av skolor, som enligt av riksdagen fastställda

grunder kunna komma i åtnjutande av understöd från berörda anslagspost,

nämligen sådana skolor, som genom värdefulla pedagogiska försök eller

eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans och undervisningens

område befunnits i särskild grad gagna skolväsendet i det hela. Enligt

riksdagens mening bör därför ifrågavarande läroanstalt i överensstämmelse

med 1925 års riksdags beslut erhålla sitt understöd från anslaget till kommunala

gymnasier.

Riksdagen vill vidare påpeka, att det kommunala gymnasiet i Lidingö, som

hittills åtnjutit understöd från anslagsposten till högre goss- och samskolor,

så till vida befinner sig i samma situation som det kommunala gymnasiet

i Motala, att den förutvarande kommunala mellanskolan i Lidingö likaledes

från och med den 1 juli 1930 helt övertages av staten såsom en realskola.

Vid sådant förhållande anser riksdagen av samma skäl, som åberopats i

fråga örn det kommunala gymnasiet i Motala, att Lidingögymnasiet från

och med nästa budgetår bör erhålla sitt understöd från anslaget till kommunala

gymnasier.

I detta sammanhang anser sig riksdagen böra fästa uppmärksamheten på

att det kommunala gymnasiet i Eslöv, som ävenledes åtnjuter understöd

från privatläroverksanslaget, från och med 1 juli 1931 kommer i samma

läge som de båda ovan nämnda gymnasierna, i det att den förutvarande

kommunala mellanskolan i Eslöv, med vilken gymnasiet därstädes är förenat,

då helt övergår till att vara en statens realskola. Riksdagen förutsätter,

att detta förhållande beaktas vid förberedande av anslagsäskandena till 1931

års riksdag.

1 enlighet med den ståndpunkt, riksdagen sålunda ansett sig böra intaga

till frågan örn understöd åt de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö,

bör den av Eders Kungl. Maj:t för högre goss- och samskolor föreslagna anslagsposten

å 235,500 kronor, rörande vilken riksdagen i övrigt icke har något

att erinra, minskas med dels det för gymnasiet i Motala beräknade understödet,

7,000 kronor, dels ock ett belopp av 7,500 kronor, vilken summa i

runt tal motsvarar vad som från nämnda anslagspost skulle hava utgått

till gymnasiet i Lidingö, därest ingen ändring i fråga om gymnasiets

ställning i anslagshänseende skett. Berörda anslagspost, som för budgetåret

1929/1930 utgör 230,100 kronor, skulle alltså under budgetåret 1930/

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 267. 5

1931 komma att utgöra 221,000 kronor, innebärande en minskning med

9.100 kronor.

På grund av den ändring riksdagen i fråga örn de kommunala gymnasierna

i Motala och Lidingö beslutat i Eders Kungl. Majits förslag, har dels en

minskning skett av det anslag, Eders Kungl. Majit äskat till tillfällig löneförbättring

åt lärarpersonalen vid privatläroverk, dels ock en ökning ägt

rum av anslaget till understöd åt kommunala gymnasier. Till dessa frågor

återkommer riksdagen här nedan under punkterna 2:o) och 3:o).

Mot vad Eders Kungl. Majit föreslagit beträffande anslagsposten till enskilda

lärarinneseminarier har riksdagen intet att erinra.

I enlighet med vad riksdagen ovan anfört har reservationsanslaget till

privatläroverk, nu 740,100 kronor, minskats med 19,500 kronor (10,400 kronor

å anslagsposten till högre flickskolor och 9,100 kronor å anslagsposten till

högre goss- och samskolor) till 720,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk må till

högre flickskola, som befinner sig under avveckling, utgå även örn skolan

omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett

huruvida skolan med avseende å lärjungantal under de senaste tre

åren uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor, samt att statsunderstöd

till dylik skola, som omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den

egentliga folkskolan, må utgå med högst 1,100 kronor för varje sådan klass;

dels ock minskat det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu

740.100 kronor, med 19,500 kronor till 720,600 kronor samt i riksstaten för

budgetåret 1930/1931 uppfört de i nämnda anslag ingående anslagsposterna

med följande belopp, nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre

flickskolor 466,100 kronor, högre goss- och samskolor 221,000 kronor, enskilda

lärarinneseminarier 13,500 kronor, att utgå såsom ett gemensamt

reservationsanslag å sammanlagt 720,600 kronor.

2:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 175 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)

föreslagit riksdagen att till beredande under tiden 1 juli 1930/30 juni 1931 av

tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre

flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor.

Riksdagen har intet annat att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag än att,

då riksdagen under punkten Ilo) här ovan avslagit Eders Kungl. Majits förslag,

att understöden till de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö skulle

Tillfällig

löneförbättring

åt lärarpersonalen

vid privatläroverk.

s. 6 Kontrollera mot PDF

Understöd

åt kommunala

gymna

sier.

6 Riksdagens skrivelse Nr 267.

utgå av anslaget till privatläroverk, i överensstämmande härmed något belopp

för tillfällig löneförbättring åt personalen vid nämnda läroanstalter

icke bör beräknas. En nedsättning av den av Eders Kungl. Majit till tillfällig

löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk äskade anslagssumman å

2,395,000 kronor har följaktligen kunnat ske dels med det belopp, som

avsetts för kommunala gymnasiet i Motala eller 8,000 kronor, dels ock med

ett belopp av 15,000 kronor för kommunala gymnasiet i Lidingö, varigenom

anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra 2,372,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till beredande under tiden 1 juli

1930—30 juni 1931 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor

vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor

samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

förslagsanslag av 2,372,000 kronor.

3:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 177 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit

riksdagen att till beredande av understöd enligt Eders Kungl. Majlis beprövande

åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens högre

läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 7,125 kronor att utgå på de villkor och under de närmare

föreskrifter Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

Med hänsyn till riksdagens uppfattning, att de kommunala gymnasierna

i Motala och Lidingö böra erhålla understöd från nu ifrågavarande anslag,

har, såsom riksdagen redan under punkten Ilo) framhållit, en ökning av

anslagets belopp, utöver vad av Eders Kungl. Majit föreslagits, blivit nödvändig.

Vad beträffar frågan om storleken av de understöd, som må tillkomma

sistnämnda två kommunala gymnasier, vill riksdagen först erinra örn att, på

sätt under punkten Ilo) närmare utretts, understöden till de kommunala gymnasierna

icke utgå efter några fixerade grunder, utan att Eders Kungl. Majit

bestämmer understödens storlek efter prövning av förhållandena i varje särskilt

fall. Enligt vad riksdagen inhämtat, hava de beviljade understöden

varierat mellan lägst 4,000 och högst 10,000 kronor för gymnasier, som

helt varit av kommunal natur. Vid understödens utmätande torde hänsyn

hava tagits till olika omständigheter, såsom gymnasiernas storlek, vederbörande

kommuns utgifter för gymnasiet och kommunens ekonomi i allmänhet,

lärjungeavgifternas storlek o. d. Från Motala stads sida har framhållits

de betydande kostnader, kommunen haft och fortfarande har att vidkännas

för gymnasiet ifråga. Dess anslag till skolan hava för vart och ett

av de tre sistförflutna kalenderåren uppgått till omkring 22,000 kronor

Någon minskning av stadens utgifter efter det påbörjade statsövertagandet

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 267.

av den kommunala mellanskolan har ej inträtt, beroende bland annat därpå,

att Motala landsförsamling i samband med statens övertagande av den kommunala

mellanskolan sänkt sitt anslag till läroanstalten. Vidare bör beaktas,

att det kommunala gymnasiet i Motala innefattar såväl ett fyrklassigt realsom

ett fyrklassigt latingymnasium. Elevantalet därstädes uppgick senaste

läsår till omkring 90. Det kommunala gymnasiet i Lidingö omfattar likaledes

såväl ett fyrklassigt real- som ett fyrklassigt latingymnasium och även

där uppgick elevantalet senaste läsår till omkring 90. Till jämförelse kan

nämnas, att det kommunala gymnasiet i Söderhamn, för vilket i den kungl,

propositionen beräknas ett understöd av 6,000 kronor, bar blott ett treårigt

realgymnasium med f. n. 25 lärjungar.

Riksdagen har för sin del vid övervägande av de omständigheter, som

skäligen böra inverka på frågan, kommit till det resultatet, att ett belopp

av 10,000 kronor motsvarar vad som enligt hittills tillämpade grunder

borde under vanliga förhållanden tillkomma vartdera av de kommunala gymnasierna

i Motala och Lidingö i årsunderstöd från anslaget till kommunala

gymnasier. Enligt riksdagens mening fordra emellertid skälighetshänsyn, att

man vid utmätande av dessa gymnasiers understöd för det närmaste budgetåret

tillämpar något gynnsammare beräkningsgrunder än eljest. Man

får nämligen komma i håg, att det kommunala gymnasiet i Lidingö i åtskilliga

år åtnjutit understöd från privatläroverksanslaget med därmed förbundna

förmåner i form av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg och

givetvis räknat med att detta skulle bliva förhållandet även under budgetåret

1930/1931 samt inrättat sina ekonomiska förhållanden därefter. Även

det kommunala gymnasiet i Motala torde haft anledning hysa sådana förväntningar

med hänsyn till det förslag i ämnet, som först skolöverstyrelsen

och sedermera Eders Kungl. Majit framlagt. Skulle nu understödet för budgetåret

1930/1931 inskränkas till en summa av 10,000 kronor, komme detta

att drabba ifrågavarande läroanstalter som en svår ekonomisk förlust.

Enligt en genom riksdagens försorg verkställd utredning skulle, därest Eders

Kungl. Maj:ts förslag om understöd till de båda gymnasierna från privatläroverksanslaget

godtoges, det kommunala gymnasiet i Lidingö hava erhållit

tillhopa lägst omkring 35,000 kronor och det kommunala gymnasiet

i Motala tillhopa lägst omkring 25,000 kronor. För att ej de ekonomiska

verkningarna av riksdagens beslut må komma att för gymnasierna te sig alltför

svåra, har riksdagen för vartdera gymnasiet beräknat understödet så, som

om gymnasiet under förra hälften av budgetåret 1930/1931 erhölle understöd

från privatläroverksanslaget och under senare hälften av budgetåret

från anslaget till kommunala gymnasier, i senare fallet efter ett beräknat

årsbelopp av 10,000 kronor. Understödet kommer då att utgöra för kommunala

gymnasiet i Lidingö hälften av 35,000 kronor plus hälften av

10,000 kronor eller i runt tal 22,000 kronor samt för kommunala gymnasiet

i Motala hälften av 25,000 kronor plus hälften av 10,000 kronor eller

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 267.

i runt tal 17,000 kronor. Riksdagen vill betona, att denna beräkning endast

avser budgetåret 1930/1931.

Mot beräkningen av det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet av 7,125

kronor har riksdagen icke funnit något att erinra. Till detta belopp bör, i

överensstämmelse med vad riksdagen ovan anfört, läggas en summa av

39,000 kronor, varigenom anslaget till de kommunala gymnasierna för budgetåret

1930/1931 kommer att utgöra 46,125 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av understöd

enligt Eders Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är

förenat med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 46,125 kronor, att

utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t

må finna gott meddela.

Stockholm den 23 maj 1930.

Med undersåtlig vördnad:

Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

801983

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.