Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala gymnasier.
1930-05-23 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1930:267, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala gymnasier.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 267.
1
Nr 267.
Godkänd av första kammaren den 23 maj 1930.
Godkänd av andra kammaren den 23 maj 1930.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa utav
Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar angående dels anslag
till privatläroverken, dels ock understöd åt kommunala
gymnasier.
(Statsutskottets utlåtande nr 143.)
Till Konungen.
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angå- Reservationsende
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders anskiget till
Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 173 av det vid statsverkspro- F verk.
positionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
nämnda dag) föreslagit riksdagen att dels besluta, att statsunderstöd från
anslaget till privatläroverk må till högre flickskola, som befinner sig under
avveckling, utgå även örn skolan omfattar mindre än fyra årsklasser utöver
den egentliga folkskolan och oavsett huruvida skolan med avseende å
lärjungantal under de senaste tre åren uppfyller i sådant hänseende eljest
gällande villkor, samt att statsunderstöd till dylik skola, som omfattar mindre
än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan, må utgå med högst
1,100 kronor för varje sådan klass; dels ock minska det ordinarie reservationsanslaget
till privatläroverk, nu 740,100 kronor, med 4,500 kronor till
735,600 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppföra de i
nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:
enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 466,600 kronor, högre
goss- och samskolor 235,500 kronor, enskilda lärarinneseminarier 13,500
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 267. 1
2 Riksdagens skrivelse Nr 267.
kronor att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt
735,600 kronor.
Beräkningen av anslagsposten till enskilda mellanskolor har icke givit riksdagen
anledning till erinran.
I fråga örn anslagsposten till högre flickskolor har med hänsyn till tillkomsten
av statliga läroverk för flickor i Malmö, Hälsingborg, Göteborg och
Stockholm av skolöverstyrelsen förslagits en minskning av 1,000 kronor, ett
förslag, som av departementschefen godtagits. Riksdagen vill emellertid erinra
örn att 1929 års riksdag av denna anledning sänkte ifrågavarande
anslagspost med 1,500 kronor, och riksdagen kan icke finna skäl föreligga
att för nästkommande budgetår begränsa minskningen till 1,000 kronor
utan anser, att berörda anslagspost av nu förevarande anledning bör, liksom
förra året, sänkas med 1,500 kronor. I övrigt föranleder beräkningen
av anslagsposten till högre flickskolor ingen erinran från riksdagens sida.
Denna post, som för budgetåret 1929/1930 utgör 476,500 kronor, skulle
alltså för budgetåret 1930/1931 komma att utgöra 466,100 kronor i stället
för av Kungl. Majit föreslagna 466,600 kronor, innebärande en minskning
med 10,400 kronor.
Det av Eders Kungl. Majit föreslagna tillägget till gällande bestämmelser
om understöd till högre flickskolor har riksdagen ansett sig böra bifalla.
Beträffande anslagsposten till högre goss- och samskolor innebär Eders Kungl.
Majits förslag bland annat, att det kommunala gymnasiet i Motala från och
med den 1 juli 1930 skulle tilldelas understöd från denna anslagspost. Understödet
har beräknats till 7,000 kronor, vartill skulle från vederbörande anslag
komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till personalen såsom
för annan personal vid privatläroverken.
Riksdagen har funnit de av departementschefen anförda skälen för sistnämnda
läroanstalts understödjande med statsmedel bärande. Däremot kan
riksdagen icke godkänna förslaget, att läroanstalten skulle erhålla sitt understöd
ur anslaget till privatläroverken, och detta av följande skäl.
Den förutvarande kommunala mellanskolan i Motala, med vilken ifrågavarande
kommunala gymnasium är förenat, står sedan den 1 januari 1928
under ombildning till en statens samrealskola, och från och med den 1 juli
1930 kommer den att helt hava övertagits av staten. Nu har riksdagen
alltsedan år 1925 till beredande av understöd åt sådana kommunala gymnasier,
som äro förenade med en statens realskola, beviljat särskilda extra
reservationsanslag. Den väsentligaste skiljaktigheten i anslagshänseende
mellan de läroanstalter, som åtnjuta understöd från sistnämnda anslag, och
dem, som erhålla sitt understöd från anslaget till privatläroverk, är den, att
till personalen vid de förra icke utgå tillfällig löneförbättring och dyrtids
-
Riksdagens skrivelse Nr 267. 3
tillägg av statsmedel, under det att så däremot är fallet med personalen
vid de senare.
Rörande tillkomsten av det särskilda anslaget till de kommunala gymnasierna
vill riksdagen i detta sammanhang erinra om följande. Förslag om
beviljande av ett dylikt anslag framlades av Eders Kungl. Majit första gången
i propositionen nr 214 till 1925 års riksdag. Av skolöverstyrelsen och enskilda
motionärer vid nämnda riksdag hade ifrågasatts, att kommunalt gymnasium,
som vöre förenat med en statens realskola, skulle erhålla understöd
från anslaget till privatläroverk enligt de för högre goss- och samskolor i
sådant hänseende gällande grunder. Vederbörande departementschef ansåg
emellertid, att berörda kommunala gymnasier borde understödjas från ett
fristående anslag under åttonde huvudtiteln, samt framhöll, att därigenom
den ekonomiska räckvidden skulle kunna väsentligt begränsas och helt överblickas,
då understöd från ett sådant fristående anslag ej skulle medföra de
förmåner i form av löne- och ålderstillägg, tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,
som åtföljde understöd från privatläroverksanslaget. Några detaljerade
grunder för beviljande av understöd åt kommunala gymnasier
syntes departementschefen med hänsyn till understödens begränsade omfattning
icke vara erforderliga, utan det syntes böra ankomma på Eders Kungl.
Majit att efter företagen prövning i varje särskilt fall bestämma, vilka kommunala
gymnasier kunde anses böra komma i åtnjutande av understöd, och
därvid tillika föreskriva de närmare villkor och bestämmelser för understödets
åtnjutande, som kunde betinnas erforderliga. I tillämpliga delar syntes
de för utgående av understöd från anslaget till privatläroverk stadgade
grunder kunna tjäna till ledning.
Riksdagen uttalade i sin skrivelse nr 206 i ämnet, att riksdagen funnit
vanskligt förorda en automatisk tillämpning av de för privatläroverken gällande
grunderna, vare sig i fråga om direkt understöd eller i fråga om delaktighet
i den tillfälliga löneförbättringen. Riksdagen hade fastmera funnit
den av Eders Kungl. Majit föreslagna utvägen med ett särskilt för dessa läroanstalter
avsett anslag vara den för det dåvarande mest ändamålsenliga.
I bestämmelserna för ifrågavarande anslag till kommunala gymnasier
har sedermera ingen annan ändring vidtagits, än att 1926 års riksdag
utsträckte anslagets räckvidd även till sådana kommunala gymnasier, som äro
förenade med högre läroverk. Från anslaget hava understöd utgått till de
kommunala gymnasierna i Södertälje, Eskilstuna, Eksjö, Ystad, Uddevalla,
Skövde, Söderhamn och Hudiksvall. På grund av att samtliga nämnda
gymnasier utom det i Söderhamn enligt beslut av 1927 års riksdag skola
successivt övertagas av staten, har anslaget efterhand minskats. På sätt
framgår av punkten 3:o) här nedan, har Eders Kungl. Majit för budgetåret
1930/1931 för ändamålet äskat ett anslag av 7,125 kronor, varav 1,125 kronor
till det kommunala gymnasiet i Eksjö, vilket till V8 skulle under nämnda
4
Riksdagens skrivelse Nr 267.
budgetår kvarstå såsom kommunalt, samt 6,000 kronor till det kommunala
gymnasiet i Söderhamn, vilket, såsom nämnt, icke skall övertagas av staten.
Redan med hänsyn till vad riksdagen sålunda bestämt i fråga örn anslag
till kommunala gymnasier, byggande på statens realskolor, synes det riksdagen
icke vara i sin ordning att låta understödet till det kommunala gymnasiet
i Motala utgå från den i privatläroverksanslaget ingående posten till
högre goss- och samskolor. Härtill kommer att nämnda läroanstalt icke
torde tillhöra den kategori av skolor, som enligt av riksdagen fastställda
grunder kunna komma i åtnjutande av understöd från berörda anslagspost,
nämligen sådana skolor, som genom värdefulla pedagogiska försök eller
eljest genom framgångsrik verksamhet på uppfostrans och undervisningens
område befunnits i särskild grad gagna skolväsendet i det hela. Enligt
riksdagens mening bör därför ifrågavarande läroanstalt i överensstämmelse
med 1925 års riksdags beslut erhålla sitt understöd från anslaget till kommunala
gymnasier.
Riksdagen vill vidare påpeka, att det kommunala gymnasiet i Lidingö, som
hittills åtnjutit understöd från anslagsposten till högre goss- och samskolor,
så till vida befinner sig i samma situation som det kommunala gymnasiet
i Motala, att den förutvarande kommunala mellanskolan i Lidingö likaledes
från och med den 1 juli 1930 helt övertages av staten såsom en realskola.
Vid sådant förhållande anser riksdagen av samma skäl, som åberopats i
fråga örn det kommunala gymnasiet i Motala, att Lidingögymnasiet från
och med nästa budgetår bör erhålla sitt understöd från anslaget till kommunala
gymnasier.
I detta sammanhang anser sig riksdagen böra fästa uppmärksamheten på
att det kommunala gymnasiet i Eslöv, som ävenledes åtnjuter understöd
från privatläroverksanslaget, från och med 1 juli 1931 kommer i samma
läge som de båda ovan nämnda gymnasierna, i det att den förutvarande
kommunala mellanskolan i Eslöv, med vilken gymnasiet därstädes är förenat,
då helt övergår till att vara en statens realskola. Riksdagen förutsätter,
att detta förhållande beaktas vid förberedande av anslagsäskandena till 1931
års riksdag.
1 enlighet med den ståndpunkt, riksdagen sålunda ansett sig böra intaga
till frågan örn understöd åt de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö,
bör den av Eders Kungl. Maj:t för högre goss- och samskolor föreslagna anslagsposten
å 235,500 kronor, rörande vilken riksdagen i övrigt icke har något
att erinra, minskas med dels det för gymnasiet i Motala beräknade understödet,
7,000 kronor, dels ock ett belopp av 7,500 kronor, vilken summa i
runt tal motsvarar vad som från nämnda anslagspost skulle hava utgått
till gymnasiet i Lidingö, därest ingen ändring i fråga om gymnasiets
ställning i anslagshänseende skett. Berörda anslagspost, som för budgetåret
1929/1930 utgör 230,100 kronor, skulle alltså under budgetåret 1930/
Riksdagens skrivelse Nr 267. 5
1931 komma att utgöra 221,000 kronor, innebärande en minskning med
9.100 kronor.
På grund av den ändring riksdagen i fråga örn de kommunala gymnasierna
i Motala och Lidingö beslutat i Eders Kungl. Majits förslag, har dels en
minskning skett av det anslag, Eders Kungl. Majit äskat till tillfällig löneförbättring
åt lärarpersonalen vid privatläroverk, dels ock en ökning ägt
rum av anslaget till understöd åt kommunala gymnasier. Till dessa frågor
återkommer riksdagen här nedan under punkterna 2:o) och 3:o).
Mot vad Eders Kungl. Majit föreslagit beträffande anslagsposten till enskilda
lärarinneseminarier har riksdagen intet att erinra.
I enlighet med vad riksdagen ovan anfört har reservationsanslaget till
privatläroverk, nu 740,100 kronor, minskats med 19,500 kronor (10,400 kronor
å anslagsposten till högre flickskolor och 9,100 kronor å anslagsposten till
högre goss- och samskolor) till 720,600 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att statsunderstöd från anslaget till privatläroverk må till
högre flickskola, som befinner sig under avveckling, utgå även örn skolan
omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den egentliga folkskolan och oavsett
huruvida skolan med avseende å lärjungantal under de senaste tre
åren uppfyller i sådant hänseende eljest gällande villkor, samt att statsunderstöd
till dylik skola, som omfattar mindre än fyra årsklasser utöver den
egentliga folkskolan, må utgå med högst 1,100 kronor för varje sådan klass;
dels ock minskat det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu
740.100 kronor, med 19,500 kronor till 720,600 kronor samt i riksstaten för
budgetåret 1930/1931 uppfört de i nämnda anslag ingående anslagsposterna
med följande belopp, nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre
flickskolor 466,100 kronor, högre goss- och samskolor 221,000 kronor, enskilda
lärarinneseminarier 13,500 kronor, att utgå såsom ett gemensamt
reservationsanslag å sammanlagt 720,600 kronor.
2:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.
Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 175 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag)
föreslagit riksdagen att till beredande under tiden 1 juli 1930/30 juni 1931 av
tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre
flickskolor, högre goss- eller samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 2,395,000 kronor.
Riksdagen har intet annat att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag än att,
då riksdagen under punkten Ilo) här ovan avslagit Eders Kungl. Majits förslag,
att understöden till de kommunala gymnasierna i Motala och Lidingö skulle
Tillfällig
löneförbättring
åt lärarpersonalen
vid privatläroverk.
Understöd
åt kommunala
gymna
sier.
6 Riksdagens skrivelse Nr 267.
utgå av anslaget till privatläroverk, i överensstämmande härmed något belopp
för tillfällig löneförbättring åt personalen vid nämnda läroanstalter
icke bör beräknas. En nedsättning av den av Eders Kungl. Majit till tillfällig
löneförbättring åt lärarpersonalen vid privatläroverk äskade anslagssumman å
2,395,000 kronor har följaktligen kunnat ske dels med det belopp, som
avsetts för kommunala gymnasiet i Motala eller 8,000 kronor, dels ock med
ett belopp av 15,000 kronor för kommunala gymnasiet i Lidingö, varigenom
anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra 2,372,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till beredande under tiden 1 juli
1930—30 juni 1931 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor
vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor
samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
förslagsanslag av 2,372,000 kronor.
3:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.
Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 177 av det vid propositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda dag) föreslagit
riksdagen att till beredande av understöd enligt Eders Kungl. Majlis beprövande
åt kommunalt gymnasium, som är förenat med ett statens högre
läroverk eller en statens realskola, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 7,125 kronor att utgå på de villkor och under de närmare
föreskrifter Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.
Med hänsyn till riksdagens uppfattning, att de kommunala gymnasierna
i Motala och Lidingö böra erhålla understöd från nu ifrågavarande anslag,
har, såsom riksdagen redan under punkten Ilo) framhållit, en ökning av
anslagets belopp, utöver vad av Eders Kungl. Majit föreslagits, blivit nödvändig.
Vad beträffar frågan om storleken av de understöd, som må tillkomma
sistnämnda två kommunala gymnasier, vill riksdagen först erinra örn att, på
sätt under punkten Ilo) närmare utretts, understöden till de kommunala gymnasierna
icke utgå efter några fixerade grunder, utan att Eders Kungl. Majit
bestämmer understödens storlek efter prövning av förhållandena i varje särskilt
fall. Enligt vad riksdagen inhämtat, hava de beviljade understöden
varierat mellan lägst 4,000 och högst 10,000 kronor för gymnasier, som
helt varit av kommunal natur. Vid understödens utmätande torde hänsyn
hava tagits till olika omständigheter, såsom gymnasiernas storlek, vederbörande
kommuns utgifter för gymnasiet och kommunens ekonomi i allmänhet,
lärjungeavgifternas storlek o. d. Från Motala stads sida har framhållits
de betydande kostnader, kommunen haft och fortfarande har att vidkännas
för gymnasiet ifråga. Dess anslag till skolan hava för vart och ett
av de tre sistförflutna kalenderåren uppgått till omkring 22,000 kronor
Någon minskning av stadens utgifter efter det påbörjade statsövertagandet
7
Riksdagens skrivelse Nr 267.
av den kommunala mellanskolan har ej inträtt, beroende bland annat därpå,
att Motala landsförsamling i samband med statens övertagande av den kommunala
mellanskolan sänkt sitt anslag till läroanstalten. Vidare bör beaktas,
att det kommunala gymnasiet i Motala innefattar såväl ett fyrklassigt realsom
ett fyrklassigt latingymnasium. Elevantalet därstädes uppgick senaste
läsår till omkring 90. Det kommunala gymnasiet i Lidingö omfattar likaledes
såväl ett fyrklassigt real- som ett fyrklassigt latingymnasium och även
där uppgick elevantalet senaste läsår till omkring 90. Till jämförelse kan
nämnas, att det kommunala gymnasiet i Söderhamn, för vilket i den kungl,
propositionen beräknas ett understöd av 6,000 kronor, bar blott ett treårigt
realgymnasium med f. n. 25 lärjungar.
Riksdagen har för sin del vid övervägande av de omständigheter, som
skäligen böra inverka på frågan, kommit till det resultatet, att ett belopp
av 10,000 kronor motsvarar vad som enligt hittills tillämpade grunder
borde under vanliga förhållanden tillkomma vartdera av de kommunala gymnasierna
i Motala och Lidingö i årsunderstöd från anslaget till kommunala
gymnasier. Enligt riksdagens mening fordra emellertid skälighetshänsyn, att
man vid utmätande av dessa gymnasiers understöd för det närmaste budgetåret
tillämpar något gynnsammare beräkningsgrunder än eljest. Man
får nämligen komma i håg, att det kommunala gymnasiet i Lidingö i åtskilliga
år åtnjutit understöd från privatläroverksanslaget med därmed förbundna
förmåner i form av tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg och
givetvis räknat med att detta skulle bliva förhållandet även under budgetåret
1930/1931 samt inrättat sina ekonomiska förhållanden därefter. Även
det kommunala gymnasiet i Motala torde haft anledning hysa sådana förväntningar
med hänsyn till det förslag i ämnet, som först skolöverstyrelsen
och sedermera Eders Kungl. Majit framlagt. Skulle nu understödet för budgetåret
1930/1931 inskränkas till en summa av 10,000 kronor, komme detta
att drabba ifrågavarande läroanstalter som en svår ekonomisk förlust.
Enligt en genom riksdagens försorg verkställd utredning skulle, därest Eders
Kungl. Maj:ts förslag om understöd till de båda gymnasierna från privatläroverksanslaget
godtoges, det kommunala gymnasiet i Lidingö hava erhållit
tillhopa lägst omkring 35,000 kronor och det kommunala gymnasiet
i Motala tillhopa lägst omkring 25,000 kronor. För att ej de ekonomiska
verkningarna av riksdagens beslut må komma att för gymnasierna te sig alltför
svåra, har riksdagen för vartdera gymnasiet beräknat understödet så, som
om gymnasiet under förra hälften av budgetåret 1930/1931 erhölle understöd
från privatläroverksanslaget och under senare hälften av budgetåret
från anslaget till kommunala gymnasier, i senare fallet efter ett beräknat
årsbelopp av 10,000 kronor. Understödet kommer då att utgöra för kommunala
gymnasiet i Lidingö hälften av 35,000 kronor plus hälften av
10,000 kronor eller i runt tal 22,000 kronor samt för kommunala gymnasiet
i Motala hälften av 25,000 kronor plus hälften av 10,000 kronor eller
8
Riksdagens skrivelse Nr 267.
i runt tal 17,000 kronor. Riksdagen vill betona, att denna beräkning endast
avser budgetåret 1930/1931.
Mot beräkningen av det av Eders Kungl. Maj:t äskade beloppet av 7,125
kronor har riksdagen icke funnit något att erinra. Till detta belopp bör, i
överensstämmelse med vad riksdagen ovan anfört, läggas en summa av
39,000 kronor, varigenom anslaget till de kommunala gymnasierna för budgetåret
1930/1931 kommer att utgöra 46,125 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av understöd
enligt Eders Kungl. Maj:ts beprövande åt kommunalt gymnasium, som är
förenat med ett statens högre läroverk eller en statens realskola, för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 46,125 kronor, att
utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t
må finna gott meddela.
Stockholm den 23 maj 1930.
Med undersåtlig vördnad:
Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.
801983
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.