Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunalstyrelse pä landet in. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1930-06-02 · 86 sidor, varav 82 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 82 av 86 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:330, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunalstyrelse pä landet in. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SSO.

1

Nr 330.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1930.

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om kommunalstyrelse

pä landet in. m. ävensom i ämnet väckta

motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 30.)

Till Konungen.

Genom en den 31 januari 1930 dagtecknad proposition, nr 99, har Eders

Kungl. Majit, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag örn kommunalstyrelse på landet;

2) lag örn kommunalstyrelse i stad;

3) lag örn kommunala och kyrkliga val;

4) lag örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m.;

5) lag örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)

örn kommunalstyrelse i Stockholm;

6) lag örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni

1924 (nr 349) örn landsting;

7) lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning;

samt

8) lag om införande av lagen örn kommunalstyrelse på landet m. m.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft i

ämnet väckta motioner.

I ärendet har konstitutionsutskottet avgivit utlåtande, nr 30, varav ett

tryckt exemplar här bifogas.

Riksdagen, som endast beträffande 11 § i förslaget till lag örn kommunalstyrelse

på landet, 11 § i förslaget till lag örn kommunalstyrelse i stad och

15—18 §§ i förslaget till kommunal vallag beslutat ändringar i konstitutionsutskottets

lagförslag, får, under åberopande av vad konstitutionsutskottet

anfört,

A) med förklarande att Eders Kling]. Majrts förevarande förslag icke kunnat

i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande

lagar:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330.

1227 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 330.

1)

Lag

Olli

kommunalstyrelse på landet.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Varje socken utgör en kommun. Äro två eller flera socknar redan förenade

till en kommun, skall därvid förbliva, till dess Konungen efter gjord framställning

annorlunda förordnar. Örn kommunalförbund oell örn kommuners

förening till fattigvårdssambälle är särskilt stadgat.

Räder osäkerhet beträffande gränsen för kommuns område, förordnar

Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal

indelning är särskilt stadgat.

2 §•

Medlem av kommun är envar, som är där mantalsskriven, ävensom var

och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger

eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt.

3 §•

Kommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes, vårda

sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke handhavandet

därav enligt gällande författningar tillkommer annan.

Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

är särskilt stadgat.

4§-

Vad kommun samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för kommunens

gemensamma behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflyter

av sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma kommunen från

staten eller landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande

av kommunens gemensamma utgifter.

&§•

För anskaffande av medel, som utöver de i 4 § omförmälda inkomsterna

erfordras för bestridande av kommunens utgifter, äger kommunen beskattningsrätt

enligt vad i denna lag stadgas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 830.

3

6 §•

Kommun äger att för överträdelse av de kommunalstadgar, som kommunen

kan finna skäl att uppgöra till främjande av sedlighet samt ordning

och säkerhet inom kommunen, i samma stadgar bestämma böter från och

med fem till och med etthundra kronor.

Örn utfärdande för område på landet i vissa fall av ordningsstadganden,

byggnadsordning, hälsovårdsstadganden och brandordning samt örn deras

upprätthållande är särskilt stadgat.

7 §•

Kommuns beslutanderätt utövas å kommunalstämma eller av kommunalfullmäktige.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kommunalnämnd eller de styrelser,

nämnder eller personer, som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller

verkställighetsbestyr.

8 §•

I kommun med mera än 1,500 invånare skall den kommunen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag varom förmäles i 9 §, uppdragas

åt kommunalfullmäktige.

Har kommunens invånarantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av kommunalfullmäktige, därest icke kommunalstämman

annorlunda besluter.

Kommun med 1,500 invånare eller därunder äger åt kommunalfullmäktige

uppdraga beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag örn upphävande

av sådant beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan

kommunalfullmäktige trädde i verksamhet och skall, örn det godkännes,

tillämpas från utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit

laga kraft.

Beslut örn införande eller avskaffande av kommunalfullmäktige skall ofördröjligen

anmälas hos länsstyrelsen.

9 §•

Finnas kommunalfullmäktige, inskränkes kommunalstämmans befattning

till följande ärenden, nämligen:

a) ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser om rösträtt;

b) val av ordförande och vice ordförande i kommunalstämman;

c) frågor om införande och avskaffande av kommunalfullmäktige samt örn

kommunalfullmäktiges antal;

d) frågor örn ställe för kommunalstämma, örn sättet för stämmas kungörande

samt örn sätt och ställe för förvaring av stämmans protokoll; ävensom
e)

val av nämndemän; av valmän för utseende av vattenrättsnämndemän;

av skiftesgodemän; samt av valmän för utseende av ägodelningsnämndemän.

I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, äger kommunalstämman

utöva kommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr SSO.

10 §.

Vad i lag eller författning är stadgat om befogenhet eller skyldighet

för kommunalstämmas ordförande att taga befattning med ärende skall i

kommun, där kommunalfullmäktige finnas, i stället gälla fullmäktiges ordförande,

där ej beslutanderätten i sådant ärende tillkommer kommunalstämman.

2 kap. Om kommunalstämma.

11 §•

Rättighet att deltaga i kommunalstämmas överläggningar och beslut tillkommer,

utom i fall, varom sägs i 13 §, envar inom kommunen mantalsskriven

man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under nästföregående

kalenderår uppnått tjugutre års ålder. Varje röstberättigad äger

en röst.

Sådan rättighet må dock ej utövas av den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) i avseende å honom påförda utskylder till kommunen, vilka förfallit

till betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder

för flera än två av dessa år; eller

e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda

rättighet.

Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är

från dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som tillkommer

den andra maken.

Att den som är redovisningsskyldig till kommunen ej må deltaga i vissa

ärenden, stadgas i 63 § andra stycket.

12 §.

Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas

i kommunala vallagen.

13 §.

Angår ärende endast i mantal satt jord, må ej andra deltaga däri än de

som innehava sådan jord.

I ärende, varom nu är sagt, tillkommer rösträtt jordinnehavaren, ändå att

han ej är mantalsskriven i kommunen eller är omyndig eller i konkurstillstånd

eller ej uppnått sådan ålder, som sägs i 11 §; och må sådan rätt

utövas jämväl för oskiftat dödsbo, bolag eller annan samfällighet. För

omyndig röstar förmyndare, som har jorden under sin förvaltning, eller, där

dessa äro flera, den, som de bland sig utse; för oskiftat dödsbo, bolag eller

annan samfällighet må ej mera än en person föra talan.

Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall genom kommunalnämndens

föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant

ärende röstberättigade, vilka icke finnas upptagna såsom röstberättigade i

den allmänna röstlängden.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 380.

5

14 §.

Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin

talan och rösträtt å kommunalstämma.

Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven

med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten

skall tillika vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt

underskrivits av utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet

på den person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten.

Ar fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogill.

Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen

för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt förmera

än en röstberättigad.

15 §.

Kommunalstämma utser bland de röstberättigade, som äro boende inom

kommunen och uppnått tjugufem års ålder, en ordförande och en vice ordförande

för fyra kalenderår. Avgår den valde under uppdragstiden, utses i

hans ställe annan för den återstående delen av samma tid. Underrättelse

om dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen

insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

Ordförande eller vice ordförande kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan

medföra sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av kommunalstämman;

eller

d) vid valet den som de fyra senaste åren, det år då valet sker inberäknat,

tjänstgjort såsom ordförande eller vice ordförande.

16 §.

Kommunalstämma skall hållas i sockenstuga eller å annat ställe, som för

sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt.

17 §.

1 morn. I kommun, där kommunalfullmäktige icke finnas, skola årligen

tre ordinarie kommunalstämmor hållas:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 330.

en under tiden från och med den 16 mars till och med den 30 april för

besluts fattande i anledning av berättelsen örn föregående årets räkenskaper

och förvaltning samt för val av ledamöter och suppleanter i valnämnd;

en under tiden från och med den 1 oktober till och med den 15 november

för fastställande av kommunens utgifts- och inkomststat; samt

en i december månad för anställande av val till de befattningar inom

kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.

1 kommun inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län må de två först nämnda stämmorna, därest skäl därtill föreligger,

hållas högst fjorton dagar före eller högst fjorton dagar efter den

ovan stadgade tiden.

Ordinarie kommunalstämma i december må beträffande ordinarie kommunalstämma

eller kommunalstämmor under nästföljande år besluta, å vilken

dag sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å söneller

helgdag.

2 mom. Extra kommunalstämma hålles, när länsstyrelsen därom förordnar

eller kommunalnämnden sådant äskar eller ordföranden finner det nödigt.

Envar, som är röstberättigad å kommunalstämma, äger för uppgivet

ärende begära sådan stämmas hållande. Lämnas dylik framställning av ordföranden

utan avseende, skall han, örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen

med skälen därtill; och äger sökanden att däröver anföra besvär hos

länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut må talan ej föras.

18 §.

I kommun, där kommunalfullmäktige finnas, skall kommunalstämma

hållas, när det finnes erforderligt för behandling av ärende, i vilket beslutanderätten

är förbehållen stämman. Beträffande sådan stämma skola föreskrifterna

i 17 § 2 mom. äga motsvarande tillämpning.

19 §.

Kungörelse örn kommunalstämma utfärdas av ordföranden eller, vid hinder

för honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift om tid,

ställe och överläggningsämne för stämman.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i församlingens kyrka fjorton

dagar eller minst en vecka före stämman. Innefattar kommun jämte moderförsamling

även annex- eller kapellförsamling, och hålles i dennas kyrka gudstjänst

inom nämnda tid, skall kungörelsen uppläsas jämväl därstädes. Är

kommunalstämma utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen

den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam

handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må

kommunalstämma hållas efter kortare kungörelsetid och även samma dag

den blivit pålyst; dock må ej å sådan stämma beslut fattas örn utgift eller

anskaffande av medel därtill eller avhändande av kommunen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon kommunens rättighet.

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 830.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl ansins å plats

eller platser inom kommunen, som kommunalstämman för ändamålet bestämt.

Tillkännagivande örn tid oell ställe för kommunalstämma bör ock, där

kommunalstämman icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen

deltagandes röster annorlunda besluta, införas i en eller flera ortstidningar,

såvida ej beträffande stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning,

binder däremot möter. Kommunalstämman besluter, i vilken eller

vilka tidningar sådant tillkännagivande skall införas, därvid sådana tidningar

böra väljas, som genom spridning inom olika grupper av kommunens medlemmar

bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom. Har vid fattandet

av sistnämnda beslut förslag örn tillkännagivandets införande i annan ortstidning

än de sålunda beslutade varit under omröstning och därvid erhållit

minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes röster, skall tillkännagivandet

införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet skall, såvida ej

kommunalstämman annorledes besluti t, innehålla underrättelse allenast örn

de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola förekomma å kommunalstämman.

Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivandet för intagande

i tidning, örn möjligt minst en vecka före stämman.

På kommunalstämma ankommande beslut, som här omförmälas, skola

fattas å ordinarie kommunalstämma i december och avse nästföljande kalenderår.

Den omständigheten, att kungörelse örn stämma ej blivit anslagen eller

att tillkännagivande ej blivit infört i tidning eller att kungörelse örn stämma,

som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i annex- eller kapellförsamlings

kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, utgör ej hinder

för stämmans hållande.

20 §.

De ärenden, som företagas till avgörande å kommunalstämma, skola förut

vara vederbörligen beredda av kommunalnämnden eller annan kommunal

styrelse, nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller

av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende,

som beretts annorledes än av kommunalnämnden, företages till avgörande

å kommunalstämma, skall tillfälle lämnas nämnden att avgiva yttrande däröver.

Val må dock av kommunalstämma förrättas utan föregående beredning.

Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande

av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon

kommunens rättighet.

21 §.

Kan ärende, som handlägges å kommunalstämma, icke å den utsatta

dagen bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag. Om stämmans

fortsättande skall, därest stämman så besluter, kungörelse i vanlig ordning

utfärdas. Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att, innan stämman

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 330.

upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva tid för den fortsatta

stämman.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å kommunalstämma bordläggning av

ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall

ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och

i vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,

ske i fråga om val eller mera än en gång i samma ärende.

22 §.

Ordföranden åligger att å kommunalstämma framställa ärendena till överläggning

samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande än de

som finnas angivna i kungörelsen örn stämman.

Ny fråga kan vid kommunalstämma väckas av envar röstberättigad men

må icke avgöras förrän vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning

och kungörelse.

23 §.

1 morn. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja

eller ej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den vid val ske med slutna sedlar Annan omröstning

sker öppet, där ej sluten omröstning begäres. Vid omröstning skola

de röstande avgiva sina röster efter upprop eller, där ordföranden så bestämmer,

i den tur de anmäla sig hos honom. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna

rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val lotten mellan

lika rösttal, men blir i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder.

Vid omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras

såsom vid val.

Val av kommunalnämnd samt av revisorer och revisorssuppleanter, som

avses i 63 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av

ärenden, som skola företagas till avgörande å kommunalstämma, skall vara

proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, om samtliga väljandes antal delas med siffran

för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån liärflytande rättighet eller inköp

av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd

stadsplan eller tomtindelning;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

9

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men

för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått,

i kommun, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio

kronor för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i kommun, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för

skattekrona;

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i kommun, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tolv kronor för

skattekrona;

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i kommun, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger femton kronor för

skattekrona;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande;

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är örn antagande

av ackord; eller

h) införande av sådan ordning för medelsförvaltningen, som avses i 44 §

3 mom.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den

beslutits av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.

3 mom. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

24 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är örn

antagande av ackord, av kommunalstämma beslutas allenast där, efter prövning

av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga
25

§.

1 mom. Kommunalstämmas ordförande är icke i denna sin egenskap

berättigad att uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget

förenade kostnader än för skrivhjälp, skrivmaterialier, postporton och dylika

utgifter, som för kommunens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande.

Kommunalstämman må för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning

skall utgå med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med

hänsyn till beräkneliga utgifter av nämnda art.

2 mom. Där det tinnes av behovet påkallat, äger kommunalstämman besluta,

att ledamot av kommunalnämnden och vald ledamot av annan kom
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 3S0.

munal styrelse, nämnd eller beredning ävensom revisor skola för deltagande

i sammanträde eller förrättning inom kommunen i kommunens angelägenhet

åtnjuta gottgörelse av kommunens medel i form av dagtraktamente med

högst fem kronor för sammanträdes- eller förrättningsdag. Kommunalstämman

må ock besluta, där kommunikationsförhållandena anses sådant kräva

och våglängden mellan ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdeseller

förrättningsstället är större än fem kilometer, att reseersättning skall

utgå till ledamoten eller revisorn. Denna ersättning må icke överstiga

hälften av belopp, beräknat efter lägsta avgift för automobil eller hästskjuts,

där icke järnväg eller omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas,

ej heller överstiga avgiften för tredje klass plats på järnväg eller plats i

omnibus, där något av dessa fortskaffningsmedel finnes, eller för salongsplats

på fartyg, där resan såmedelst sker.

Ersättning för resa, som enligt uppdrag i kommunens angelägenhet företages

utom kommunen av person, som sägs i första stycket, må, om kommunalstämman

så besluter, utgå efter annan grund än nu är sagt.

3 morn. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., samt ersättning

för kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, som

för kommunens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande, må efter kommunalstämmans

bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode

till sådan ledamot av kommunal styrelse, nämnd eller beredning, som utsetts

till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande

eller verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande

befattning inom styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock till

revisor. Arvodet skall till beloppet bestämmas för högst ett år i sänder

och må icke överstiga vad på grund av göromålens omfattning och art kan

anses skäligt, ej heller bestämmas med hänsyn till den inkomst av tjänst,

yrke eller näring, som uppdragets innehavare genom dess fullgörande går

förlustig. Ersättningen för kostnader för skrivmaterialier, postporton och

dylika utgifter må, med iakttagande av vad i 1 mom. är stadgat för där

avsett fall, bestämmas att utgå med visst belopp.

4 mom. Sammanlagda beloppet av beslutade ersättningar, som omförmälas

i denna paragraf och som ej avse kostnader för skrivhjälp, skrivmaterialier,

postporton och djdika utgifter, må icke överstiga vad kommunens

ekonomiska bärkraft utan större olägenhet medgiver.

5 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas örn arvode

eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.

26 §.

Ordföranden skall vid kommunalstämma föra eller på sitt ansvar låta föra

protokoll.

Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet,

med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes segast fjorton dagar efter stämman

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

11

å tid, som ordföranden bestämmer och vid stämman tillkännagiver, av ordföranden

jämte minst två därtill för varje gång av stämman utsedda närvarande

röstberättigade. Justering må ock verkställas av stämman antingen

genast eller vid stämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället

underrättelse meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen,

av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen

verkställts av stämman, minst två vid stämman närvarande röstberättigade.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen

i församlingens kyrka nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst

där hålles, och bevis därom åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

Innefattar kommun jämte moderförsamling även annex- eller kapellförsamling,

erfordras sådant tillkännagivande allenast i moderförsamlingens kyrka.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av

ordföranden på sätt och å ställe, som kommunalstämman bestämt.

27 §.

Den som å kommunalstämma deltagit i avgörandet av ärende äger anföra

reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas innan stämman

avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas

sist vid justeringen av protokollet.

28 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kommunalstämmans justerade protokoll

tillställes kommunalnämnden eller de andra styrelser, nämnder eller personer,

åt vilka verkställighet av stämmans beslut uppdragits. För övrigt

äger envar att taga avskrift av protokollet och att utan avgift få avskriftens

riktighet bestyrkt.

29 §.

Kommunalstämmas förhandlingar skola vara offentliga.

Ordföranden vakar över ordningen å kommunalstämman samt kan varna

och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig oskickligt.

Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa

stämman.

3 kap. Om kommunalfullmäktige.

3° §•

Kommunalfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden

sålunda, att

kommun med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20,

kommun med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25,

kommun med över 5,000 till och med 10,(KM) invånare utser 20—30, samt

kommun med över 10,000 invånare utser 25—40.

Kommunalstämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru

många kommunalfullmäktige skola utses för kommunen. Om beslutet skall

länsstyrelsen ofördröjligen underrättas,

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 330.

31 §.

Rösträtt vid val av kommunalfullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt

å kommunalstämma. Yarje röstberättigad äger en röst.

32 §.

I avseende å valbarhet till kommunalfullmäktig, obehörighet och rätt till

avsägelse skall vad i 15 § är stadgat örn ordförande i kommunalstämma

äga motsvarande tillämpning.

33 §.

Kommunalfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1

januari året näst efter det, då valet skedde. I kommun, där val sker första

gången och icke äger rum under år, då allmänna val av kommunalfullmäktige

förrättas, skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då

sådana allmänna val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall kommunen ändock

intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola

förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,

och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.

Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av

folkmängdens ökning eller minskning.

Om val av kommunalfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

34 §.

För val av kommunalfullmäktige skall kommun med mera än 10,000 invånare

indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst tjugu kommunalfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en kommunalfullmäktig utses för varje befolkningstal

motsvarande det som erhålles, då kommunens folkmängd delas med antalet

fullmäktige för hela kommunen; att delar av samma by eller hemman

ej utan synnerliga skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en sammanhängande gränslinje; samt att antalet fullmäktige

för hela kommunen, i den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas

lika på de särskilda valkretsarna.

Om indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets

äga, efter därom av kommunalnämnden uppgjort förslag, kommunalfullmäktige

göra framställning hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må

länsstyrelsen förordna örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts kommunalfullmäktige

att avgiva yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar

skall meddelas senast två månader före ingången av det kalenderår, under

vilket beslutet skall träda i tillämpning.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SSO.

13

35 §.

Om valdistrikt oell valdag samt vals kungörande, förrättande oell avslutande,

så ock örn förfarandet, när kommunalfullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen.

36 §.

Kommunalfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland

sig en ordförande och en vice ordförande. Underrättelse om dessa val, med

angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas

till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året näst efter det, då val av kommunalfullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

37 §.

Angående ordinarie sammanträden av kommunalfullmäktige gäller vad i

17 § 1 mom. är stadgat örn kommunalstämmor i kommun, där kommunalfullmäktige

icke finnas.

I övrigt sammanträda kommunalfullmäktige, när länsstyrelsen därom förordnar

eller kommunalnämnden eller de flesta av fullmäktige sådant äska

eller ordföranden finner det nödigt.

38 §.

Kungörelse örn kommunalfullmäktigsammanträde utfärdas första gången,

sedan beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av kommunalstämmans

ordförande och därefter av fullmäktiges ordförande eller, vid hinder för endera

av dem, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift örn

tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i församlingens kyrka minst en vecka

före sammanträdet. Innefattar kommun jämte moderförsamling även annexeller

kapellförsamling och hålles i dess kyrka gudstjänst inom nämnda tid,

skall kungörelsen uppläsas jämväl därstädes. Ar sammanträde utsatt till

dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörande i nu

föreskriven ordning icke medhinnes, må sammanträde hållas efter kortare

kungörelsetid och även samma dag det blivit pålyst; dock må ej å sådant

sammanträde beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller

avhändande av kommunen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon

kommunens rättighet.

Beträffande kungörelses anslående och tillkännagivandes införande i tidning

skall vad i 19 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

Den omständigheten, att kungörelse örn sammanträde ej blivit anslagen

eller att tillkännagivande ej blivit infört i tidning eller att kungörelse örn

sammanträde, som blivit utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles i kapell
-

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 330.

eller annexförsamlings kyrka, icke blivit berörda dag därstädes uppläst, utgör

ej hinder för sammanträdets hållande.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan

sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar

förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

39 §.

Kommunalfullmäktige ma ej företaga ärende eller besluta däri, såvida

icke flera än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig

enligt stadgandet i 63 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende,

utgör ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av kommunalfullmäktige godkänt

hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till kommunens kassa

två kronor och dubbelt så mycket, om sammanträdet måste i anseende till

de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

40 §.

Varje kommunalfullmäktig äger en röst.

Vid kommunalfullmäktiges sammanträden äga ordföranden och vice ordföranden

i kommunalstämman samt ordföranden och vice ordföranden i

kommunalnämnden, ändå att de icke äro kommunalfullmäktige, att vara tillstädes

och deltaga i överläggningarna men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer

jämväl ordförande eller vice ordförande i annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning vid behandling av ärende, som beretts av styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock revisor vid granskning av den av honom

avgivna revisionsberättelsen.

41 §.

Med avseende å kommunalfullmäktige och deras ordförande skall vad i

16 och 20—29 §§ är stadgat för kommunalstämma och dess ordförande äga

motsvarande tillämpning; dock skall omröstning, där sådan begäres, utom

vid val och tillsättande av tjänstebefattning alltid ske öppet. Kommunalfullmäktige

må för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Av protokollet vid kommunalfullmäktiges sammanträde skall

framgå, vilka fullmäktige varit närvarande.

42 §.

Kommunalfullmäktige må besluta, att, där vägläugden mellan kommunalfullmäktigs

hemvist och fullmäktiges sammanträdeslokal överstiger tio kilometer,

reseersättning vid deltagande i fullmäktiges sammanträde skall utgå

till honom, dock allenast enligt de grunder, som i 25 § 2 mom. första stycket

äro stadgade för där avsedda fall, och med motsvarande tillämpning av föreskriften

i samma paragraf 4 mom.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

15

4 kap. Olli kommunalnämnd.

43 §.

I varje kommun skall finnas en kommunalnämnd.

44 §.

1 mom. Kommunalnämnden tillhör att:

a) förvalta kommunens egendom, uppbära dess inkomster oell i övrigt

handhava dess drätsel;

b) ombesörja verkställigheten av kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges

beslut, i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt

därtill utsedda styrelser, nämnder eller personer;

c) hava överinseende över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;

d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling

å kommunalstämma eller hos kommunalfullmäktige;

e) avgiva infordrade betänkanden i kommunens angelägenheter; samt

f) handhava och tillämpa av kommunen beslutade, vederbörligen fastställda

kommunala stadgar rörande sedlighet samt ordning och säkerhet

inom kommunen.

1 kommun, där kommunalfullmäktige finnas, må reglemente utfärdas för

kommunalnämnden. Sådant reglemente skall efter förslag av kommunalfullmäktige

fastställas av länsstyrelsen.

2 mom. Kommunalnämnden har ock att, i enlighet med vad särskilda

författningar föreskriva, taga befattning med andra ärenden, såsom beträffande

hälsovård, brandväsende, försäljning av rusdrycker och arbetarskydd.

3 mom. Kommun, där kommunalfullmäktige finnas, må, därest det med

hänsyn till särskilda omständigheter prövas lämpligt, besluta, att den medelsförvaltning,

som åligger kommunalnämnden, skall under nämndens inseende

handhavas i annan ordning. Sådant beslut skall underställas prövning av

Konungen, som äger fastställa reglemente för förvaltningen.

45 §.

Kommunalnämnden äger att för erkända överträdelser av de kommunalstadgar,

vilka det tillkommer nämnden att handhava, ålägga i samma stadgar

utsatta böter. Om den tilltalade nekar till gärningen, må förhållandet anmälas

hos vederbörande åklagare till beivran inför domstol.

Kallas någon, som är boende eller uppehåller sig inom kommunen, till

inställelse inför kommunalnämnden för att höras i ordningsmål eller i ärende,

för vilket han inför nämnden är redovisningsskyldig, är han pliktig att

hörsamma kallelsen, såvida han minst fyra dagar förut erhållit del därav.

Utebliver han utan laga förfall, äger nämnden fälla honom att böta fem

kronor till kommunens kassa och genom vite tillhålla honom att inställa

sig. I fall av tredska äger nämnden att fälla honom till vitet samt förelägga

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 830.

högre vite. Yitena må dock tillsammans ej överstiga trettio kronor. Kan

den tredskande ändå ej förmås till inställelse, äger nämnden erhålla handräckning

hos polismyndigheten.

46 §''

Ledamöter av kommunalnämnden väljas av kommunalstämman eller, där

kommunalfullmäktige finnas, av dem till det antal, som stämman eller fullmäktige

finna lämpligt med hänsyn till kommunens vidd och folkmängd.

Antalet ledamöter må dock icke vara under fem eller över elva. Jämte ledamöterna

skola utses lika många suppleanter. Sker ej valet proportionellt,

skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas

till tjänstgöring.

47 §.

I avseende å valbarhet till ledamot eller suppleant i kommunalnämnden,

obehörighet och rätt till avsägelse skall vad i 15 § är stadgat örn ordförande

i kommunalstämma äga motsvarande tillämpning.

Följande personer må icke vara ledamöter eller suppleanter i kommunalnämnden:

landshövding, landssekreterare, landskamrerare, länsassessor, domhavande

eller allmän åklagare i orten, ej heller tjänsteman eller betjänt,

som är anställd vid kommunens drätsel eller annat dess förvaltande verk

och är för sin befattning redovisningsskyldig inför nämnden.

48 §.

Ledamöter och suppleanter i kommunalnämnden väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet skall

förrättas i december månad året näst efter det, då allmänna val av kommunalfullmäktige

ägde rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår

annan ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda,

äga rum å ordinarie kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde

i december månad.

49 §.

Vid kommunalnämndens sammanträden äger kyrkoherden eller den hans

ämbete förvaltar, ändå att han icke är ledamot av nämnden, att i ärenden,

som angå åtgärder till främjande av sedlighet, yttra sig och framställa förslag

men ej deltaga i besluten.

50 §.

Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige utses bland nämndens

ledamöter en ordförande och en vice ordförande att tjänstgöra den tid, för

vilken de blivit invalda såsom ledamöter. Till dessa befattningar kunna

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

17

ordförande och vice ordförande i kommunalstämman eller kommunalfullmäktige

väljas, såvida de äro ledamöter i nämnden.

Underrättelse örn dessa val, med angivande av de valdas namn och postadress,

skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

Aro både ordföranden och vice ordföranden hindrade att inställa sig

vid nämndens sammanträde, äger nämnden utse annan ledamot att för tillfället

föra ordet.

51 §.

Kommunalnämnden sammanträder å det ställe och å de tider nämnden

bestämmer och däremellan så ofta ordföranden finner det nödigt, ävensom

då länsstyrelsen därom förordnar eller minst halva antalet av nämndens ledamöter

för uppgivet ändamål gör framställning därom.

52 §.

Suppleanterna i kommunalnämnden böra i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder

för ledamot eller vid uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas, efter

ledamot,- som icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid nämndens sammanträden.

53 §.

Kommunalnämnden må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften

av ledamöterna äro tillstädes.

Ledamot eller till tjänstgöring kallad suppleant, som utan anmält, av nämnden

godkänt hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till kommunens

kassa två kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i

anseende till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

54 §.

Med avseende å kommunalnämnden skall vad i 23 § 1 mom. är stadgat

för kommunalstämma äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning,

där sådan begäres, utom vid val och tillsättande av tjänstebefattning alltid

ske öppet.

55 §.

Vid kommunalnämndens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt

ansvar låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

för varje gång av nämnden utsedda närvarande ledamöter. Justering

må ock verkställas av nämnden antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Tillkännagivande om verkställd justering skall ske i den i 26 § föreskrivna

ordningen.

Envar äger att taga avskrift av kommunalnämndens protokoll och att utan

avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330.

12*7 30 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 330.

56 §.

Ordföranden åligger att ombesörja kommunalnämndens skriftväxling, mottaga

alla till nämnden ställda framställningar, ansvara för att räkenskaper

föras i enlighet med givna föreskrifter, vårda nämndens handlingar och hålla

register över dem.

De biträden, som befinnas nödiga vid utförande av dessa göromål samt

i 55 § avsedd protokollföring, antagas och entledigas av kommunalnämnden,

där de ej avlönas av ordföranden mot ersättning, varom stadgas i 25 §

3 mom.

57 §.

Kommunalnämnden utser för varje kalenderår inom eller utom sig en

kassaförvaltare.

Nämnden äger att, där den finner nödigt, för olika delar av kommunens

område sig till biträde antaga särskilda personer, vilka handla på nämndens

ansvar och efter de föreskrifter nämnden meddelar.

58 §.

Penningar eller värdehandlingar, som för kommunens räkning innehavas

av kommunalnämnden, skola så förvaras, att de icke sammanblandas med

andra penningar eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för kommunens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

59 §.

Envar ledamot av kommunalnämnden ansvarar gemensamt med de övriga

för de medel nämnden har under sin förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet han icke gjort anmärkning till protokollet.

60 §.

Örn kommunalnämndens befattning med kommunens drätsel samt örn revision

och meddelande av ansvarsfrihet sägs i 5 kap.; örn debitering och uppbörd

av kommunalskatt stadgas i 6 kap.

5 kap. Om kommunens drätsel.

61 §.

Kommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkomststat för det nästföljande

kalenderåret.

Å statens utgiftssida skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed kommunens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag

för oförutsedda behov.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 380.

19

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som

ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Kommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning

enligt avslutade räkenskaper uppgått.

62 §.

Förslag till utgifts- och inkom ststat skall före september månads utgång

uppgöras av kommunalnämnden. För detta ändamål skola de styrelser,

nämnder eller personer, vilka kommunen för särskilda förvaltningsbestyr tillsatt,

före den 1 september till kommunalnämnden ingiva sina specialförslag

över utgifter och inkomster för det nästföljande året.

Kommunalnämndens statförslag skall från och med dagen för kungörandet

av den ordinarie kommunalstämma eller av det ordinarie kommunalfullmäktigsammanträde,

som skall hållas under tiden från och med den 1

oktober till och med den 15 november, vara offentligen tillgängligt på lämpligt

ställe, som tillkännagives i kungörelsen.

På nämnda stämma eller sammanträde upptages statförslaget till granskning

och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande,

samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning

och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till kommunalnämnden.

63 §.

Av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige skola årligen utses två

eller flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande

årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av kommunalnämnden eller eljest är redovisningsskyldig

till kommunen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller deltaga

i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst inventera kommunens kassor och övriga

tillgångar samt taga del av räkenskaper och andra handlingar, som beröra

förvaltningen.

64 §.

Det åligger kommunalnämnden att i enlighet med givna föreskrifter föra

kommunens räkenskaper och avsluta dem för kalenderår. Räkenskaperna

skola årligen före den 1 februari tillhandahållas kommunalstämmans eller,

där kommunalfullmäktige finnas, dessas ordförande, vilken oförtövat, med

föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens avgivande, tillhandahåller

dem åt revisorerna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

2Q

Riksdagens skrivelse Nr 330.

Av kommunen för särskilda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser, nämnder

eller personer skola före den 15 januari varje år till kommunalnämnden avlämna

redovisning för de medel de under nästföregående kalenderår omhänderhaft

för att upptagas i kommunens allmänna räkenskaper och granskas

tillika med dem.

65 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till kommunalstämmans eller, där kommunalfullmäktige

finnas, dessas ordförande, som över framställda anmärkningar

infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas till granskning och avgörande å ordinarie kommunalstämma

eller kommunalfullmäktigsammanträde, som hålles i mars eller

april månad.

66 §.

På beslut av kommunalstämman eller kommunalfullmäktige ankommer,

huruvida framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen

meddelas eller laga åtgärd för bevarande av kommunens rätt skall

vidtagas. Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom

ett år från det berättelsen framlades å kommunalstämma eller kommunalfullmäktigsammanträde,

skall så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad.

Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig

handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.

6 kap. Om uttaxering och uppbörd.

67 §.

För täckande av kommuns medelsbehov, i den mån det ej fylles genom

andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och skogsaccismedel

enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt

och lagen örn skogsaccis. Yad därutöver erfordras skall fyllas genom

uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och

skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast fastställda

taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.

68 §.

Är i lag eller författning stadgat, att skatt till kommun skall utgå efter

andra grunder än i 67 § angivas eller att vissa från skattskyldighet till kommunen

eljest befriade medlemmar skola bidraga till fyllande av särskilda

behov, gäller till efterrättelse vad sålunda är förordnat.

Kommun äger ej besluta avvikelse från de i lag eller författning föreskrivna

grunderna för kommunalskatts utgörande.

69 §.

De utskylder, som enligt kommunens beslut i anledning av förslaget till

utgifts- och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras

av dem, vilka under det löpande året äro skattskyldiga till kommunen, anses

för det löpande årets utskylder.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 380.

21

70 §.

Kommunalnämnden åligger att på grund av den fastställda utgifts- och

inkomststaten ävensom de beslut örn uttaxering till församling eller skoldistrikt,

som genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse delgivas

nämnden, oförtövat upprätta debiterings- och uppbördslängd.

Debiterings- och uppbördslängden upprättas enligt formulär, som fastställes

av Konungen. Upplägges längden i särskilda delar, skall sammandrag

upprättas över de särskilda delarnas slutsummor.

71 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden upprättats, skall kommunalnämnden

under fjorton dagar i december månad på lämpligt ställe hava längden

offentligen utlagd för granskning. Kungörelse örn den tid, då längden kommer

att sålunda vara utlagd, samt om plats för utläggandet skall uppläsas

från predikstolen i församlingens kyrka och införas i den eller de tidningar,

där tillkännagivande örn kommunalstämma skall ske.

Vill någon göra anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, äger

han, därest han är medlem av kommunen eller hans rätt eljest är beroende

av debiteringen, att före årets utgång ingiva skriftlig anmälan därom till

kommunalnämnden.

Kommunalnämnden skall skyndsamt meddela beslut över de framställda

anmärkningarna och i längden införa de ändringar, som härav föranledas.

Längden anses härefter fastställd.

72 §.

Det åligger nämnden att härefter utfärda debetsedlar och inom utgången

av januari månad låta tillställa de skattskyldiga desamma.

73 §.

Uppbördsstämma för erläggande av sålunda debiterade kommunalutskylder

skall före februari månads utgång på liimpligt ställe inom kommunen förrättas

av kommunalnämnden eller, på dess ansvar, av vissa dess medlemmar eller

kommunens tjänstemän, såvida icke kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige

finnas, dessa annorledes bestämt örn tiden eller sättet för uppbörden.

Kungörelse om uppbördsstämma uppläses minst fjorton dagar före stämman

från predikstolen i församlingens kyrka, varjämte, där det lämpligen

kan ske, tid och ställe för stämman skola angivas å debetsedlarna. Tillkännagivande

örn stämman må ock, när skäl därtill äro, införas i den eller

de tidningar, där tillkännagivande om kommunalstämma skall ske.

74 §.

Har någon inom den i 71 § andra stycket bestämda tiden framställt anmärkning

mot debiterings- och uppbördslängden men anmärkningen ej godkänts,

må besvär däröver anföras i den ordning, som stadgas i 7 kap. Ej

må utom i nedan angivna fall klagan över debiteringen föras annorledes än

nu sagts.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Biksdagens skrivelse Nr 330.

Förmenar någon, att utskyld, som i debiterings- och uppbördslängden

finnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med

oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse genom besvär

hos länsstyrelsen i det län, inom vilket debiteringen skett. Besvären skola

ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det utskylden blivit

klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr med posten till

länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.

Kommunalnämnden äger att hos länsstyrelsen göra framställning örn

rättelse av debiteringen på den grund, att sådan underlåtits eller skett till

för lågt belopp. Dylik framställning skall ingivas till länsstyrelsen under

kalenderåret näst efter det, då debiteringen ägt rum.

Den som hos länsstyrelsen klagat över sin debitering är icke dess mindre

pliktig att vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsbeloppet,

med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas, få det för

mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.

75 §.

Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan

taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till kommunen,

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall kommunalnämnden

göra därav föranledd ändring i debiteringen, utan hinder av att denna enligt

vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njuter skattskyldig ränta, enligt vad

särskilt är stadgat, å vad han äger återbekomma såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet förekommit vid åtgärd av kommunalnämnd,

som nu sagts, och vidtages ej efter anmälan rättelse av nämnden,

äger han att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen i den ordning, som

sägs i 74 § andra stycket, skolande tiden för besvärs anförande räknas från

det han erhållit vetskap örn kommunalnämndens beslut i anledning av anmälan.

76 §.

Efter uppbördsstämman upprättar kommunalnämnden restlängd å de skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sin skatt och för

vilka ej avkortning eller avskrivning i laga ordning ägt rum. Restlängden

skall inom två månader efter uppbördsstämmans slut i två summerade

exemplar insändas till länsstyrelsen, som örn mottagandet utan avgift meddelar

kommunalnämnden bevis och efter verkställande av erforderliga anteckningar

översänder båda exemplaren till utmätningsmannen i orten; och

åligger det denne att i vederbörlig ordning indriva och till nämnden redovisa

de resterande utskylderna.

Restlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen, i kommun

där två eller flera exekutionsbiträden med skilda tjänstgöringsområden

finnas anställda särskilt för varje dylikt område.

Yid indrivandet av resterande utskylder uttages därutöver en avgift av

tre öre å varje full krona av det oguldna utskyldsbeloppet, dock ej mindre

än tjugufem öre. Örn användningen av dessa medel stadgas särskilt.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

23

77 §.

Skola efter det debiterings- och uppbördslängden blivit fastställd utskylder

påföras skattskyldig, åligger det kommunalnämnden att uppföra dessa utskylder

i ett tillägg till debiterings- och uppbördslängden samt att upprätta

debetsedlar och låta tillställa de skattskyldiga desamma. Uppbörd av utskylderna

förrättas å tid, som bestämmes av kommunalnämnden, ej tidigare

än trettio dagar efter det debetsedel kommit den skattskyldige till handa.

Beträffande utskylder, som nu sagts, skall 76 § äga motsvarande tillämpning.

78 §.

1 mom. Avkortning av kommunalutskylder skall verkställas av kommunalnämnden:
a)

då kommunalstämma, kommunalfullmäktige, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige

i laga ordning beslutat efterskänka påförda utskylder eller då,

utan att sådant beslut fattats, rätt att utfå utskylder i följd av ackord i

konkurs eller i ackordsförhandling utan konkurs icke längre föreligger, eller

b) då någon efter besvär över taxering eller debitering vunnit nedsättning

i eller befrielse från honom påförda utskylder.

Sedan avkortning av kommunalutskylder ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas

indrivande icke vidare företagas.

2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder må beslutas av kommunalnämnden

:

a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas

gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta

icke kan äga rum,

b) då upplysning örn den skattskyldiges vistelseort icke kunnat vinnas

eller den skattskyldige icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade

upplysningar antagits uppehålla sig, eller

c) då den skattskyldige vistas å utrikes ort och utsikt att utfå utskylderna

på den grund ej förefinnes.

Utan hinder av att avskrivning av kommunalutskylder ägt rum kvarstår

den skattskyldiges betalningsskyldighet. I händelse framdeles anledning

föreligger till antagande, att de obetalade utskylderna kunna uttagas, skola

åtgärder ånyo vidtagas för utskyldernas indrivande och redovisning.

3 mom. ©ver utskylder, som avkortats eller avskrivits före upprättande

av restlängd, skall kommunalnämnden upprätta särskild avkortnings- och av

skrivningslängd med angivande tillika av avkortnings- eller avskrivningsorsaken.

7 kap. Örn underställning och besvär.

79 §.

För att vinna bindande kraft skola kommunalstämmas och kommunalfullmäktiges

beslut underställas Konungens prövning och fastställelse, då

de angå:

a) avhändande eller pantförskrivning av sådan kommunen tillhörig fastighet,

som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit kom
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 330.

munen genom gåva eller testamente, ävensom överenskommelse, som medför

ändring i någon kommunens rättighet till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att

underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av kommunens utan underställning skedda upplåning överstiger

skillnaden mellan, å ena sidan, ett belopp motsvarande tio gånger antalet

av de skattekronor och skatteören, varefter kommunalutskylder skolat utgöras

för sistförflutna året, och, å andra sidan, den summa, som för nämnda

år beslutits skola i kommunen anskaffas genom uttaxering; eller

c) nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av de

platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda till

dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till

länsstyrelsen, vilken det åligger att överlämna handlingarna, jämte eget

yttrande, till Konungen.

80 §.

Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut,

vilka:

a) äro ämnade att tillämpas såsom kommunalstadgar till främjande av

sedlighet samt ordning och säkerhet inom kommunen;

b) avse arvode enligt 25 § 3 morn., där beslutet ej allenast innefattar förnyande

av dylikt för nästföregående år fattat lagligen gällande beslut; eller

c) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

bamtliga av kommunen för ett och samma kalenderår fattade under b)

omförmälda beslut, därå fastställelse erfordras, skola samtidigt och senast

under det år besluten avse underställas länsstyrelsens prövning, vid äventyr

att beslut, såvida ej särskilda omständigheter anses böra föranleda

undantag, icke vinner godkännande. Till ledning vid prövningen av dessa

beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen till tablå över kommunens ekonomiska

ställning det år besluten avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må kommunen föra klagan hos Konungen.

...81§-

Medlem av kommun, som ej nöjes åt kommunalstämmans eller kommunalfullmäktiges

beslut, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse

däri genom besvär, örn beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till länsstyrelsen

inom trettio dagar efter den dag, då tillkännagivande örn verkställd juste

ring av det över beslutet förda protokollet enligt 26 § ägde rum, dagen

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 880.

25

då det skedde likväl oräknad. Det åligger klaganden därjämte såväl att

vid besvären foga bevis om dagen, då sådant tillkännagivande ägde rum, som

ock att inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått

till kommunalstämmans eller, där beslutet fattats av kommunalfullmäktige,

till dessas ordförande ingiva diariibevis över att han besvärat sig.

Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå

i verkställighet.

82 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller

att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, äger länsstyrelsen, där besvären

finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för

den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes

strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund,

då länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

83 §.

I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt

stadgat, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde

dagen efter det klaganden erhöll del av beslutet, dagen då det skedde

likväl oräknad; dock äger menighet, som klagar, tillgodonjuta femton dagar

längre besvärstid än nu sagts.

84 §.

För besvärs anförande mot kommunalnämnds beslut i sådana mål och

ärenden, vilka nämnden på grund av föreskrifter i särskilda författningar har

att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av kommun ej nöjes åt kommunalnämndens

beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, vad i

81—83 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning. Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande, skall dock tiden för talans fullföljande

räknas från den dag, då beslutet genom utdrag av protokollet delgavs

klaganden.

Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den

prövande myndigheten annorledes förordnar.

85 §.

Finner länsstyrelsen vid prövning av besvär eller framställning av kommunalnämnd

rörande debitering av kommunalskatt, att debitering obehörigen

verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt belopp, äger länsstyrelsen,

efter vederbörandes hörande, föreskriva erforderlig rättelse i debiteringen.

Jämväl må, örn någon av länsstyrelsen befrias från honom i debiterings-

och uppbördslängden påförd kommunalskatt på den grund, att annan

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 330.

person bort uppföras till utgörande av densamma, länsstyrelsen, efter vederbörandes

börande, överflytta debiteringen på denne.

8 kap. Om köpingar och municipalsamhälien.

86 §.

Köping skall utgöra särskild kommun; dock att, där köping, då denna lag

träder i kraft, utgör kommun gemensamt med den socken, inom vars område

köpingen är belägen, därvid skall förbliva, intill dess annorlunda förordnas i

enlighet med vad örn ändring i kommunal indelning är särskilt föreskrivet.

I fråga örn köping, som utgör särskild kommun, gäller, med iakttagande

av för köpingen meddelade föreskrifter, vad i denna lag är stadgat. Annan

köping utgör municipalsamhälle, efter ty i 87 § sägs.

87 §.

Har Konungen förordnat, att för område på landet, som ej utgör egen

kommun, skall lända till efterrättelse:

a) ordningsstadgan för rikets städer,

b) byggnadsstadgan för rikets städer eller de i lag meddelade föreskrifterna

örn stadsplan och tomtindelning i stad,

c) vad i brandstadgan är föreskrivet örn stad eller

d) vad i hälsovårdsstadgan är föreskrivet örn stad,

skall området utgöra ett municipalsamhälle, som äger att oberoende

av kommunen i övrigt själv vårda alla gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter,

som föranledas av de i sådant förordnande avsedda

föreskrifternas tillämpning inom samhället. Yad nu är sagt skall, oberoende

av sådant förordnande, gälla örn köping, som ej utgör egen kommun, i avseende

å tillämpningen av därstädes gällande särskilda föreskrifter.

Ej må den omständigheten, att del av municipalsamhälle är undantagen

från tillämpningen av vissa bland de föreskrifter, som gälla den övriga delen,

föranleda därtill, att sistnämnda del anses såsom särskilt municipalsamhälle.

88 §.

För municipalsamhälle skall i avseende å dess särskilda ordnings- och hushållningsangelägenheter

vad i denna lag är stadgat äga motsvarande tillämpning,

med iakttagande därav att i stället för kommunalstämma, kommunalfullmäktige

och kommunalnämnd träda inom municipalsamhälle municipalstämma,

municipalfullmäktige och municipalnämnd. Indelning i valkretsar

för val av municipalfullmäktige skall dock icke i något fall företagas.

89 §.

Genom stadgandena i 87 och 88 §§ sker ej inskränkning vare sig i den

medlem av municipalsamhälle tillkommande rätt att såsom medlem av kommun,

vilken samhället tillhör, deltaga i överläggningar och beslut rörande

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

27

angelägenheter av enahanda art som dem, vilka avses i sagda paragrafer,

eller i hans skyldighet att lämna bidrag till utgifter, som föranledas av

sådana beslut.

90 §.

Finnas i visst fall särskilda omständigheter påkalla undantag från de

i 87—89 §§ givna stadgandena eller nödvändiggöra annan ordning för municipalsamhälles

beslutande- och beskattningsrätt, äger Konungen, efter framställning

av länsstyrelsen eller kommunen eller av samhället eller medlem

därav, att i ärendet förordna efter ty skäligt prövas.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr SSO.

2)

Lag

om

komimmalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Varje stad utgör en kommun. Örn kommunalförbund är särskilt stadgat.

Häder osäkerhet beträffande gränsen för stadskommuns område, förordnar

Konungen angående gränsens rätta sträckning. Örn ändring i kommunal

indelning är särskilt stadgat.

Örn Stockholms stad stadgas särskilt.

2 §•

Medlem av stadskommun är envar, som är där mantalsskriven, ävensom

var och en, vilken, utan att vara mantalsskriven i kommunen, därstädes äger

eller brukar fast egendom eller är taxerad till allmän kommunalskatt.

3 §•

Stadskommun äger att själv, efter vad i denna lag närmare bestämmes,

vårda sina gemensamma ordnings- och hushållningsangelägenheter, såvitt icke

handhavandet därav enligt gällande författningar tillkommer annan.

Angående vården örn kyrkliga angelägenheter samt folk- och fortsättningsskoleväsendet

är särskilt stadgat.

4 §•

Vad stad samfällt tillhör i fastighet, rörligt kapital eller inkomstgivande

rättighet skall, där ej annorlunda är stadgat, användas för stadens gemensamma

behov och förvaltas på sätt i denna lag sägs. Det som härflvter av

sådan egendom ävensom medel, vilka tillkomma staden från staten eller

landsting eller eljest, skall anses såsom inkomst till täckande av stadens

gemensamma utgifter.

5§-

För anskaffande av medel, som utöver de i 4 § omförmälda inkomsterna

erfordras för bestridande av stadens utgifter, äger stadskommunen beskattningsrätt

enligt vad i denna lag stadgas.

6§-

Om utfärdande för stad av ordningsstadganden, byggnadsordning, hälsovårdsstadganden

och brandordning samt örn deras upprätthållande är särskilt

stadgat.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

29

7 §.

Stadskommuns beslutanderätt utövas av stadsfullmäktige eller å allmän

rådstuga.

Förvaltning och verkställighet tillkomma, under inseende av magistrat,

drätselkammare eller de styrelser, nämnder eller personer, som äro utsedda

för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.

8§-

I stad med mera än 1,500 invånare skall den stadskommunen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag varom förmäles i 9 §, uppdragas

åt stadsfullmäktige.

Har stadens invånarantal nedgått till 1,500 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av stadsfullmäktige, därest icke allmänna rådstugan

annorlunda besluter.

Stad med 1,500 invånare eller därunder äger åt stadsfullmäktige uppdraga

beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag örn upphävande av sådant

beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan stadsfullmäktige

trädde i verksamhet och skall, örn det godkännes, tillämpas från

utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit laga kraft.

Beslut örn införande eller avskaffande av stadsfullmäktige skall ofördröjligen

anmälas hos länsstyrelsen.

9§-

Finnas stadsfullmäktige, inskränkes allmänna rådstugans befattning till

följande ärenden, nämligen:

a) överläggningar och beslut i sådana angelägenheter, som enligt särskilda

författningar äro förbehållna vissa klasser av stadens medlemmar;

b) frågor örn införande och avskaffande av stadsfullmäktige samt örn stadsfullmäktiges

antal; samt

c) val av nämndemän.

I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, äger allmänna rådstugan utöva

stadskommunens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.

2 kap. Örn stadsfullmäktige.

10 §.

Stadsfullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda,

att

stad med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20,

stad med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25,

stad med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30,

stad med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 25—40,

stad med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 35—50, samt

stad med över 40,000 invånare utser 45—60.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 330.

Allmänna rådstugan besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru

många stadsfullmäktige skola utses för staden. Örn beslutet skall länsstyrelsen

ofördröjligen underrättas.

11 §•

Rösträtt vid val av stadsfullmäktige tillkommer envar inom staden mantalsskriven

man eller kvinna, som är svensk undersåte samt senast under

nästföregående kalenderår uppnått tjugu tre års ålder. Yarje röstberättigad

äger en röst.

Sådan rösträtt må dock ej utövas av den, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) i avseende å honom påförda utskylder till staden, vilka förfallit till

betalning under de tre sistförflutna kalenderåren, häftar för utskylder för

flera än två av dessa år; eller

e) är på grund av ådömd straffpåföljd utesluten från ovannämnda rättighet.

Den omständigheten, att endera av äkta makar saknar rösträtt eller är

från dess utövning utesluten, inverkar ej på den rösträtt, som tillkommer

den andra maken.

12 §.

Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas

i kommunala vallagen.

13 §.

Stadsfullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom staden

och uppnått tjugufem års ålder.

Stadsfullmäktig kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan

medföra sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor, ledamot av magistraten, tjänsteman

eller betjänt vid magistraten eller allmän åklagare i orten, ej heller tjänsteman

eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel eller annat dess förvaltande

verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara stadsfullmäktig än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330. 31

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av flertalet bland

övriga fullmäktige; eller

d) vid valet den som de fyra senaste åren, det år då valet sker inberäknat,

tjänstgjort såsom stadsfullmäktig.

14 §.

Stadsfullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skedde. I stad, där val sker första gången och

icke äger rum under år, då allmänna val av stadsfullmäktige förrättas, skall

valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum.

Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall staden ändock

intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola förrättas,

företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,

och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.

Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av

folkmängdens ökning eller minskning.

Örn val av stadsfullmäktige i anledning av ändring i kommunal indelning

är särskilt stadgat.

15 §.

För val av stadsfullmäktige skall stad med mera än 10,000 invånare indelas

i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst trettio stadsfullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en stadsfullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då stadens folkmängd delas med antalet fullmäktige

för hela staden; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela staden, i den mån

det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,

efter därom av magistraten uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning

hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen förordna

örn sådan indelning, sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige att avgiva

yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast

två månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall

träda i tillämpning.

16 §.

Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock örn förfarandet, när stadsfullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande samt, då stadsfullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med angivande

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 330.

av de valdas namn och postadress, skall genom magistraten ofördröjligen

insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året näst efter det, då val av stadsfullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas av den

som fullmäktige därtill särskilt utsett.

18 §.

Stadsfullmäktigsammanträde skall hållas å ställe, som för sådant ändamål

blivit av stadsfullmäktige bestämt.

19 §.

Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas enligt ordning, som

bestämmes av fullmäktige.

Vid ordinarie sammanträde före utgången av juni månad fattas beslut i

anledning av berättelsen örn föregående årets räkenskaper och förvaltning.

Vid ordinarie sammanträde före utgången av december månad fastställes

stadens utgifts- och inkomststat och anställas val till de befattningar inom

kommunen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer och revisorssuppleanter.

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen därom förordnar eller magistraten

eller de flesta av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner

det nödigt.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas första gången, sedan beslutanderätten

uppdragits åt fullmäktige, av magistraten och därefter av ordföranden

eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden. Kallelsen, vilken

skall utfärdas skriftligen och innehålla bestämd uppgift örn tid och ställe

samt, såvitt möjligt är, även örn överläggningsämne för sammanträdet, skall

.senast söckendagen före sammanträdet delgivas envar stadsfullmäktig.

En vecka före sammanträdet eller, örn saken ej tål sådant uppskov, senast

söckendagen förut bör tillkännagivande örn sammanträdet, med uppgift

å de ärenden, som därvid skola förekomma, införas i en eller flera ortstidningar,

därvid sådana tidningar böra väljas, som genom spridning inom olika

grupper av stadens invånare bringa tillkännagivandet till de flestas kännedom.

Vid ordinarie sammanträde före utgången av december månad avgöres

för nästföljande kalenderår av stadsfullmäktige eller, där fullmäktige ej finnas,

av allmänna rådstugan, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas. Har vid fattandet av beslutet förslag örn tillkännagivandets

införande i annan ortstidning än de sålunda beslutade varit under omröstning

och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen deltagandes

röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning.

Den omständigheten, att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör

ej hinder för sammanträdets hållande.

Magistraten skall särskilt skriftligen underrättas örn sammanträde.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

33

21 §.

Stadsfullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke

flera än hälften av dem äro tillstädes. Ar tillstädesvarande fullmäktig enligt

stadgandet i 58 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör

ej den omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke

överstiger hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ordförande eller ledamot, som utan anmält, av stadsfullmäktige godkänt

hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till stadens kassa tvåkronor

och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de närvarandes

fåtalighet inställas eller upplösas.

22 §.

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde äger borgmästaren eller stadsstyrelsens

ordförande eller, vid hinder för honom, den, vilken magistraten eller stadsstyrelsen

bland sina ledamöter utser, att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna,

men ej i besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl ordförande eller

vice ordförande i kommunal styrelse, nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock

revisor vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen

meddela yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av

högre myndighet eller av magistraten hänskjutna till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller

av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende,

som beretts annorledes än av drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,

företages till avgörande av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas

kammaren eller utskottet att avgiva yttrande däröver.

Val må dock av stadsfullmäktige förrättas utan föregående beredning.

Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande

av staden tillhörig egendom eller efterskänkande av någon stadens

rättighet.

25 §.

Kan ärende, som handlägges å stadsfullmäktigsammanträde, icke å den

utsatta dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag.

Örn sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kal
Bihamj

till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330. 1227 30 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 330.

leise i vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kallelse, har ordföranden

att, innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande

tillkännagiva tid för det fortsatta sammanträdet.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å stadsfullmäktigsammanträde bordläggning

av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall

ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och.

i vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstevervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

26 §.

Ordföranden åligger att å stadsfullmäktigsammanträde framställa ärendena

till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande

än de som finnas angivna i kallelsen till sammanträdet.

Fråga, som fordrar skyndsam handläggning, må, med iakttagande av vad.

i 24 § är stadgat, ändå att den ej angivits i kallelsen, företagas till avgörande

å sammanträdet, där samtliga närvarande fullmäktige besluta, att den

skall upptagas.

Ny fråga kan vid stadsfullmäktiges sammanträde väckas av envar bland

dem men.må icke avgöras förrän vid annat sammanträde samt efter vederbörlig

beredning och kallelse.

27 §.

1 moni. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja

eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med

klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val

ske öppet. Bär ej för särskilda fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången

genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika

för olika meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men blir

i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder. Vid omröstning

för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.

Val av drätselkammare samt av revisorer och revisorssuppleanter,. som

.avses i 58 §, så ock av två eller flera personer för särskild beredning av

ärenden, som skola företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skall vara

proportionellt, därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara

det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes antal delas med siffran

för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant

proportionellt val är särskilt stadgat.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330. 35

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet, där ej avhändandet eller inköpet avser genomförande av fastställd

stadsplan eller tomtindelning;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men

för vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i

stad, där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor

för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i stad, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för

skattekrona;

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tretton kronor för skattekrona;
3)

mera än tio procent av förutvarande anslaget i stad, där högsta

uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger sexton kronor för skattekrona

;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är örn antagande

av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits

av stadsfullmäktige, allmän rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.

3 mom. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

28 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är örn

antagande av ackord, av stadsfullmäktige beslutas allenast där, efter prövning

av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga
29

§.

1 mom. Stadsfullmäktiges ordförande är icke i denna sin egenskap

berättigad att uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget

förenade kostnader än för skrivhjälp, skrivmaterialier, postporton och dylika

utgifter, som för stadens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande.

Stadsfullmäktige må för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning skall utgå

med visst belopp, vilket icke må överstiga vad skäligt är med hänsyn till

beräkneliga utgifter av nämnda art.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 830.

2 mom. Där det finnes av behovet påkallat, äga stadsfullmäktige besluta,

att vald ledamot av drätselkammaren och av annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning ävensom revisor skola för deltagande i sammanträde

eller förrättning inom staden i stadens angelägenhet åtnjuta gottgörelse

av stadens medel i form av dagtraktamente med högst fem kronor

för sammanträdes- eller förrättningsdag. Stadsfullmäktige må ock besluta,

där kommunikationsförhållandena anses sådant kräva och väglängden mellan

ledamotens eller revisorns hemvist och sammanträdes- eller förrättningsstället

är större än fem kilometer, att reseersättning skall utgå till ledamoten

eller revisorn. Denna ersättning må icke överstiga hälften av belopp, beräknat

efter lägsta avgift för automobil eller hästskjuts, där icke järnväg eller

omnibus är att tillgå eller fartygslägenhet begagnas, ej heller överstiga avgiften

för tredje klass plats på järnväg eller plats i omnibus, där något av

dessa fortskaffningsmedel finnes, eller för salongsplats på fartyg, där resan

såmedelst sker.

Ersättning för resa, som enligt uppdrag i stadens angelägenhet företages

utom staden av person, som sägs i första stycket, må, örn stadsfullmäktige

så besluta, utgå efter annan grund än nu är sagt.

3 mom. Jämte gottgörelse, som beslutes enligt 2 morn., samt ersättning

för kostnader för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter,

som för stadens räkning påkallas vid uppdragets fullgörande, må efter stadsfullmäktiges

bestämmande för med uppdraget förenat besvär utgå arvode

till sådan ledamot av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, som utsetts till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare,

kassaförvaltare, föredragande eller verkställande ledamot eller till

innehavare av annan motsvarande befattning inom kammaren, styrelsen,

nämnden eller beredningen, så ock till revisor. Arvodet skall till beloppet

bestämmas för högst ett år i sänder och må icke överstiga vad på grund

av göromålens omfattning och art kan anses skäligt, ej heller bestämmas

med hänsyn till den inkomst av tjänst, yrke eller näring, som uppdragets innehavare

genom dess fullgörande går förlustig. Ersättningen för kostnader

för skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter må, med iakttagande

av vad i 1 mom. är stadgat för där avsett fall, bestämmas att utgå med visst

belopp.

4 mom. Sammanlagda beloppet av beslutade ersättningar, som omförmälas

i denna paragraf och som ej avse kostnader för skrivhjälp, skrivmaterialier,

postporton och dylika utgifter, må icke överstiga vad stadens

ekonomiska bärkraft utan större olägenhet medgiver.

5 mom. Där eljest i lag eller författning föreskrift meddelas örn arvode

eller annan ersättning åt innehavare av kommunalt uppdrag, skall vad sålunda

finnes särskilt stadgat lända till efterrättelse.

30 §.

Ordföranden skall vid stadsfullmäktigsammanträde föra eller på sitt ansvar

låta föra protokoll. Erfordras för protokollföringen särskilt biträde,

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

37

och är ej i laga ordning bestämt om arbetets utförande, må, där stadsfullmäktige

anslagit medel till avlönande av sekreterare, befattningen tillsättas

av fullmäktige.

Protokollet, av vilket skall framgå, vilka fullmäktige varit närvarande, skall

upptaga för varje ärende överläggningsämnet och beslutet, med angivande

huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet

å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver,

av ordföranden jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige utsedda

närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige antingen

genast eller vid nästa sammanträde. Protokollet underskrives, med anteckning

örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller,

där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet närvarande

ledamöter.

Det justerade protokollet skall därefter å förut kungjord dag offentligen

uppläsas.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras på

sätt och å ställe, som fullmäktige bestämt.

31 §.

Den som vid stadsfullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende

äger anföra reservation mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas

innan sammanträdet avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas skriftligen

och avgivas sist vid justeringen av protokollet.

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen

delgivas magistraten eller stadsstyrelsen. För övrigt äger envar att taga

avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet bestyrkt.

33 §.

Stadsfullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda

dörrar.

Ordföranden vakar över ordningen vid stadsfullmäktigsammanträde samt

kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller

sig oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han

upplösa sammanträdet.

3 kap. Olli allmän rådstuga.

34 §.

Rättighet att deltaga i allmän rådstugas överläggningar och beslut tillkommer,

utom i fall, varom sägs i 35 §, envar, som äger rösträtt vid stadsfullmäktigval.

Yarje röstberättigad äger en röst.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 330.

Att den som är redovisningsskyldig till staden ej må deltaga i vissa ärenden,

stadgas i 58 § andra stycket.

35 §.

Beträffande rättighet att deltaga i överläggningar och beslut i sådana

angelägenheter, som enligt särskilda författningar äro förbehållna vissa

klasser av stadens medlemmar, gäller vad sålunda är stadgat.

Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall genom magistratens

föranstaltande finnas tillgänglig längd över de i sådant ärende röstberättigade,

vilka icke finnas upptagna såsom röstberättigade i den allmänna

röstlängden.

36 §.

Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin

talan och rösträtt å allmän rådstuga.

Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven

med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall tilllika

vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits

av utställaren å den dag fullmakten utvisar, samt att namnet på den

person, till vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten. Är

fullmakt ej så underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogin.

Fullmakt äger icke giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen

för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för

mera än en röstberättigad.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset eller å ställe, som för sådant

ändamål blivit av rådstugan eller, i brist på dess föreskrift, av magistraten

bestämt.

39 §.

I stad, där stadsfullmäktige icke finnas, skola årligen två ordinarie allmänna

rådstugor hållas: en före utgången av juni månad för besluts

fattande i anledning av berättelsen örn föregående årets räkenskaper och

förvaltning samt en före utgången av december månad för fastställande

av kommunens utgifts- och inkomststat och för anställande av val till de

befattningar inom kommunen, vilka vid. årets slut bliva lediga, ävensom av

revisorer och revisorssuppleanter.

Den andra ordinarie allmänna rådstugan under året må beträffande

ordinarie rådstuga eller rådstugor under nästföljande år besluta, å vilken

dag sådan allmän rådstuga skall hållas eller huruvida allmän rådstuga skall

hållas å sön- eller helgdag.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S30.

39

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när länsstyrelsen därom förordnar eller

magistraten finner det nödigt. Envar, som är röstberättigad å allmän rådstuga,

äger för uppgivet ärende begära rådstugas hållande.

Lämnas dylik framställning av magistraten utan avseende, skall magistraten,

örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen, med skälen därtill;

och äger sökanden att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens

beslut må talan ej föras.

41 §.

Kungörelse örn allmän rådstuga utfärdas av magistraten och skall innehålla

bestämd uppgift örn tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i stadens kyrka eller kyrkor

minst fjorton dagar före sammanträdet. Ar allmän rådstuga utsatt till dag,

då gudstjänst tidigare hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas.

Eör ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att kungörande i nu

föreskriven ordning icke medhinnes, må allmän rådstuga hållas efter kortare

kungörelsetid och även samma dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan

rådstuga beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller

avhändande av någon stadens egendom eller efterskänkande av någon stadens

rättighet.

Jämväl skall kungörelsen anslås å plats eller platser inom staden och

tillkännagivande örn tid och ställe för allmänna rådstugan, örn möjligt minst

en vecka förut, införas i en eller flera ortstidningar, örn sådant bestämts av

allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige finnas, av dessa i den ordning,

som för tillkännagivande örn stadsfullmäktigsammanträde är föreskriven

i 2° §.

Den omständigheten, att kungörelse örn allmän rådstuga ej blivit anslagen

eller att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder

för allmänna rådstugans hållande.

42 §.

Magistraten skall vid allmän rådstuga låta föra protokoll.

Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet,

med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

Protokollet justeras genast, där så ske kan, men i annat fall offentligen

inför magistraten å tid, som tillkännagives innan allmänna rådstugan upplöses.

Envar äger att taga avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet

bestyrkt.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av

magistraten på sätt och å ställe, som allmänna rådstugan eller, där stadsfullmäktige

finnas, dessa bestämt.

43 §.

Yad i 23—29, 31 och 33 §§ är stadgat örn stadsfullmäktige skall äga motsvarande

tillämpning i fråga örn allmän rådstuga; dock att rådstugans för
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 3S0.

handlingar alltid skola vara offentliga samt att även i annat ärende än val

och tillsättande av tjänstebefattning omröstning skall ske med slutna sedlar,

därest det begäres.

4 kap. Om magistrat och stadsstyrelse samt om drätselkammare.

44 §.

1 mom. Örn tillsättande av magistrat är särskilt stadgat. Beträffande

magistraten, för såvitt den sammanfaller med rådstuvurätten, ävensom i

fråga örn magistratens handhavande av vad till exekutionsverket, säkerhets-,

ordnings-, sundhets- och sedlighetspolisen inom staden hör, gäller vad därom

i lag och författningar är stadgat.

2 mom. I stad utan magistrat skall för fullgörande av de eljest å magistraten

ankommande bestyr och åligganden, örn vilkas besörjande därstädes

ej i lag eller författning meddelats särskild föreskrift, finnas en stadsstyrelse,

bestående av en kommunalborgmästare såsom ordförande och minst två kommunalrådmän;

dock att utan hinder härav i stad, som kommit i åtnjutande

av stadsrättigheter före den 1 januari 1921, örn stadsstyrelses sammansättning

skall gälla vad i reglementet för stadsstyrelsen är eller blir stadgat.

Kommunalborgmästare tillsättes av Konungen bland de tre behöriga personer,

som jämlikt av Konungen meddelade bestämmelser därtill föreslagits

av stadens vid stadsfullmäktigval röstberättigade invånare. Kommunalrådmän

utses av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.

Reglemente för stadsstyrelsen utfärdas av Konungen efter därom av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan upprättat förslag.

45 §.

Magistraten äger att vaka över att av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan

lagenligt fattade beslut bringas till verkställighet av drätselkammaren

eller för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr tillsatta styrelser,

nämnder eller personer, som böra taga befattning därmed, ävensom att åt

staden donerad fast egendom och staden förunnade inkomstgivande rättigheter

bliva behörigen använda till sina bestämda ändamål.

Finner magistraten, att av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan fattat

beslut icke tillkommit i laga ordning, står i strid mot allmän lag eller författning

eller annorledes överskrider deras befogenhet, som fattat beslutet,

eller att underställning, där den bort äga rum, uraktlåtits, är magistraten

pliktig att vägra handräckning till verkställighet av samma beslut. Vägras

sådan handräckning, må stadsfullmäktige eller, örn beslutet fattats av allmän

rådstuga, denna fullfölja saken genom besvär i den ordning, som i allmänhet

är föreskriven för sökande av ändring i magistrats beslut.

46 §.

Magistraten tillsätter vid stadens förvaltning anställda tjänstemän och

betjänte, såvitt ej särskilda författningar eller reglementen annorlunda stadga.

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

41

47 §.

Alla av staden utsedda styrelser stå i sin förvaltning under magistratens

överinseende.

48 §.

Framställningar och utlåtanden, som från stadsfullmäktige, allmänna rådstugan

eller av staden utsedda styrelser avgivas till högre myndighet, skola

insändas genom magistraten.

49 §.

Magistraten äger att hos stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan framställa

förslag i alla ämnen, som röra stadens gemensamma angelägenheter.

50 §.

Stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan äga rätt att från magistraten

erhålla sådana handlingar och upplysningar, som i förekommande fall finnas

erforderliga.

51 §.

Vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat, skall i stad, där magistrat

ej finnes, gälla örn stadsstyrelsen.

52 §.

I varje stad skall finnas en drätselkammare.

Ledamöterna i drätselkammaren utses bland kommunens röstberättigade

medlemmar av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.

53 §.

Drätselkammare har att förvalta stadens egendom, uppbära dess inkomster

och i övrigt handhava dess drätsel samt därjämte ombesörja de allmänna

uppdrag för stadens räkning, vilka enligt för drätselkammaren gällande

reglemente tillhöra dess befattning.

Reglemente för drätselkammare fastställes av länsstyrelsen.

Förslag därtill skall, sedan det granskats och godkänts av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan, av magistraten med eget yttrande insändas till

länsstyrelsen.

54 §.

Penningar eller värdehandlingar, som för stadens räkning innehavas av

drätselkammaren, skola så förvaras, att de icke sammanblandas med andra

penningar eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för stadens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

55 §.

Örn drätselkammarens befattning med kommunens drätsel samt örn revision

och meddelande av ansvarsfrihet sägs i 5 kap.; om debitering och uppbörd

av kommunalskatt stadgas i 6 kap.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 330.

5 kap. Om stadens drätsel.

56 §.

Stadskommun skall årligen upprätta en utgifts- och inkom ststat för det

nästföljande kalenderåret.

A statens utgiftssida skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed stadens skulder under det nästföljande

året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag

för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som

ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Stadskommun må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning

enligt avslutade räkenskaper uppgått.

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall före november månads utgång

uppgöras av magistraten efter hörande av drätselkammaren eller särskild av

stadsfullmäktige eller allmän rådstuga därför tillsatt beredning. För detta

ändamål skola de styrelser, nämnder eller personer, vilka staden för särskilda

förvaltningsbestyr tillsatt, å tid, som utsättes av magistraten, till drätselkammaren

ingiva sina specialförslag över utgifter och inkomster för det

nästföljande året.

Magistratens statförslag skall från och med dagen för tillkännagivandet

örn det ordinarie stadsfullmäktigsammanträde eller kungörandet av den allmänna

rådstuga, som skall hållas före utgången av december månad, vara

offentligen tillgängligt på lämpligt ställe, som utsättes i tillkännagivandet

eller kungörelsen.

På nämnda sammanträde eller rådstuga upptages statförslaget till granskning

och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till

beviljande, samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för

överläggning och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till magistraten.

58 §.

Av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan skola årligen utses två eller

flera revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande

årets förvaltning.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

43

Den, vilken såsom ledamot av drätselkammaren eller eljest är redovisningsskyldig

till staden, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, för vilken kan kar att redovisa, ej keller

deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som keist inventera stadens kassor ock övriga

tillgångar samt taga del av räkenskaper ock andra kandlingar, som beröra

förvaltningen.

59 §.

Det åligger drätselkammaren att i enlighet med givna föreskrifter föra

stadens räkenskaper ock avsluta dem för kalenderår.

Räkenskaperna skola årligen före den 1 april tillhandahållas magistraten,

vilken oförtövat, med föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens avgivande,

inför protokollet tillhandahåller dem åt revisorerna.

Av staden för särskilda förvaltningsbestyr tillsatta styrelser, nämnder eller

personer skola före den 1 mars varje år till drätselkammaren avlämna redovisning

för de medel de under nästföregående kalenderår omhänderkaft för att

upptagas i stadens allmänna räkenskaper ock granskas tillika med dem.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till magistraten, som över framställda anmärkningar

infordrar vederbörandes förklaringar så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen

kunna framläggas till granskning ock avgörande kos stadsfullmäktige

eller å allmän rådstuga vid det ordinarie sammanträde, som

hålles före utgången av juni månad.

61 §.

På beslut av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan ankommer, huruvida

framställd anmärkning skall förfalla ock ansvarsfrihet för förvaltningen

meddelas eller laga åtgärd för bevarande av stadens rätt skall vidtagas.

Anställes ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år

från det berättelsen framlades å stadsfullmäktigsammanträde eller allmän

rådstuga, skall så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder

av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på grund av brottslig handling,

där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även den handlingen.

6 kap. Om uttaxering och uppbörd.

62 §.

För täckande av stads medelsbehov, i den mån det ej fylles genom

andra inkomster, skola i första hand anlitas progressivskattemedel och skogsaccismedel

enligt bestämmelserna i förordningen örn kommunal progressivskatt

och lagen om skogsaccis. Vad därutöver erfordras skall fyllas genom

uttaxering av allmän kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 330.

skatteören, som enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen i senast fastställda

taxeringslängd påförts de till kommunen skattskyldiga.

63 §.

1 mom. Personliga tjänstbarheter, vilka inom stad utgjorts efter förut antagna

grunder, må fortfarande, till dess annorlunda förordnas, utgöras efter

samma grunder.

2 mom. Är i lag eller författning stadgat, att skatt till stad skall utgå

efter andra grunder än i 62 § angivas eller att vissa från skattskyldighet till

staden eljest befriade medlemmar skola bidraga till fyllande av särskilda

behov, gäller till efterrättelse vad sålunda är förordnat.

Stadskommun äger ej i annan mån än i 3 mom. medgives besluta avvikelse

från de i lag eller författning föreskrivna grunderna för kommunalskatts

utgörande.

3 mom. Skulle i andra fall än dem, som ovan i denna paragraf bestämmas,

hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väekas förslag, att vissa till

staden skattskyldiga böra, i fråga örn uttaxering för visst ändamål, antingen

helt och hållet befrias från bidrag, eller vinna nedsättning däri, skall först

avgöras, huruvida ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande

av personlig eller efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare

prövning. Skall sådant förslag tagas under vidare prövning, skall det, innan

det av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga företages till slutligt avgörande,

överlämnas till magistraten, som vidtager den förberedande utredning frågan

kräver.

64 §.

De utskylder, som enligt stadens beslut i anledning av förslaget till utgifts-

och inkomststat skola under det nästföljande kalenderåret utgöras av

dem, vilka under det löpande året är o skattskyldiga till staden, anses för

det löpande årets utskylder.

65 §.

Magistraten åligger att på grund av den fastställda utgifts- och inkomststaten

ävensom de beslut örn uttaxering till församling eller skoldistrikt,

som genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse delgivas drätselkammaren,

oförtövat låta upprätta debiterings- och uppbördslängd.

Debiterings- och uppbördslängden upprättas i enlighet med de föreskrifter,

som meddelas av magistraten.

66 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden upprättats, skall denna under

fjorton dagar på rådhuset eller annat lämpligt ställe vara offentligen utlagd

för granskning. Kungörelse örn den tid, då längden kommer att sålunda

vara utlagd, samt örn plats för utläggandet skall offentligen anslås och införas

i den eller de tidningar, där tillkännagivande örn stadsfullmäktigsammanträde

eller allmän rådstuga skall ske.

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

45

Vill någon göra anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, äger

han, därest han är medlem av stadskommunen eller hans rätt eljest är

beroende av debiteringen, att före utgången av nyss sagda tid ingiva skriftlig

anmälan därom till magistraten.

Magistraten skall skyndsamt meddela beslut över de framställda anmärkningarna,

och skola ändringar, som härav föranledas, införas i längden.

Denna anses härefter fastställd.

67 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden fastställts, överlämnas den till

■drätselkammaren.

Det åligger härefter drätselkammaren att utfärda debetsedlar och låta tillställa

de skattskyldiga desamma.

68 §.

Uppbörd verkställes, med iakttagande av därom i drätselkammarens reglemente

givna föreskrifter, av drätselkammaren å tid och i ordning, som bestämmas

av stadsfullmäktige eller allmänna rådstugan.

69 §.

Har någon inom den i 66 § bestämda tiden framställt anmärkning mot

debiterings- och uppbördslängden men anmärkningen ej godkänts, må besvär

däröver anföras i den ordning, som stadgas i 76 §, och skall tiden

för talans fullföljande räknas från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet.

Ej må utom i nedan angivna fall klagan över debiteringen föras

annorledes än nu sagts.

Förmenar någon, att utskyld, som i debiterings- och uppbördslängden

ifinnes upptagen, blivit genom fel vid debiteringen obehörigen eller med

■oriktigt belopp honom påförd, äger han att däri söka rättelse genom besvär

hos länsstyrelsen i det län, inom vilket debiteringen skett. Besvären skola

ingivas till nämnda myndighet inom natt och år efter det utskylden blivit

klaganden avfordrad; dock må klaganden på eget äventyr med posten till

länsstyrelsen insända besvären så tidigt, att de inom sagda tid dit inkomma.

Drätselkammaren samt magistraten äga att hos länsstyrelsen göra framställning

örn rättelse av debiteringen på den grund, att sådan underlåtits

eller skett till för lågt belopp. Dylik framställning skall ingivas till länsstyrelsen

under kalenderåret näst efter det, vars utskylder debiteringen avser.

Den som hos länsstyrelsen klagat över sin debitering är icke dess

.mindre pliktig att vid uppbördsstämman gälda det honom påförda utskyldsheloppet,

med honom förbehållen rätt att, därest hans besvär godkännas,

.få det för mycket erlagda åter med ränta enligt vad särskilt är stadgat.

70 §.

Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan

taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden,

iblivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall magistraten göra därav för
-

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 330.

anledd ändring i debiteringen, utan hinder av att denna enligt vad ovan

sägs vunnit laga kraft, och njuter skattskyldig ränta, enligt vad särskilt

är stadgat, å vad han äger återbekomma såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet förekommit vid åtgärd av magistraten, som

nu sagts, och vidtages ej efter anmälan rättelse av magistraten, äger han att

däröver anföra besvär hos länsstyrelsen i den ordning, som sägs i 69 §

andra stycket, skolande tiden för besvärs anförande räknas från det han

erhållit vetskap om magistratens beslut i anledning av anmälan.

71 §.

Efter uppbördsstämma upprättar drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman behörigen goldit sin skatt och för

vilka ej avkortning eller avskrivning i laga ordning ägt rum. Kestlängden

skall summerad jämte berättelse, huru uppbörden utfallit, efter uppbördsstämmans

slut överlämnas till magistraten.

I stad, där magistraten eller ledamot av magistraten är överexekutor,

låter magistraten i vederbörlig ordning indriva och till drätselkammaren redovisa

de resterande utskylderna.

I annan stad skall restlängden inom två månader efter uppbördsstämmans

slut av magistraten insändas till länsstyrelsen, som örn mottagandet utan

avgift meddelar drätselkammaren bevis och efter verkställande av erforderliga

anteckningar översänder restlängden till utmätningsmannen i orten;

och åligger det denne att i vederbörlig ordning indriva och till drätselkammaren

redovisa de resterande utskylderna.

Bestlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen, och

i övrigt i enlighet med de närmare föreskrifter, som meddelas av magistraten.

Vid indrivandet av resterande utskylder uttages därutöver en avgift

av tre öre å varje full krona av det oguldna utskyldsbeloppet, dock ej

mindre än tjugufem öre. Örn användningen av dessa medel stadgas särskilt*

72 §.

Skola efter det debiterings- och uppbördslängden blivit fastställd utskylder

påföras skattskyldig, åligger det drätselkammaren att uppföra dessa utskylder

i ett tillägg till debiterings- och uppbördslängden samt att upprätta

debetsedlar och låta tillställa de skattskyldiga desamma. Uppbörd av utskylderna

förrättas å tid, som bestämmes av drätselkammaren, ej tidigare

än trettio dagar efter det debetsedel kommit den skattskyldige till handa.

Beträffande utskylder, som nu sagts, skall 71 § äga motsvarande tillämpning.

73 §.

1 mom. Avkortning av kommunalutskylder skall verkställas av drätselkammaren

:

a) då stadsfullmäktige, allmänna rådstugan, kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

i laga ordning beslutat efterskänka påförda utskylder eller då,.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330. 47

utan att sådant beslut fattats, rätt att utfå utskylder i följd av ackord i konkurs

eller i ackerdsförhandling utan konkurs icke längre föreligger, eller

b) då någon efter besvär över taxering eller debitering vunnit nedsättning,

i eller befrielse från honom påförda utskylder.

Sedan avkortning av kommunalutskylder ägt rum, skola åtgärder för utskyldernas

indrivande icke vidare företagas.

2 mom. Avskrivning av kommunalutskylder må beslutas av drätselkammaren

:

a) då den skattskyldige saknar utmätningsbara tillgångar till utskyldernas

gäldande och införsel i honom tillkommande avlöning, pension eller livränta

icke kan äga rum,

b) då upplysning örn den skattskyldiges vistelseort icke kunnat vinnas

eller den skattskyldige icke kunnat anträffas å ort, där han enligt inhämtade

upplysningar antagits uppehålla sig, eller

c) då den skattskyldige vistas å utrikes ort och utsikt att utfå utskylderna

på den grund ej förefinnes.

Utan hinder av att avskrivning av kommunalutskylder ägt rum kvarstår

den skattskyldiges betalningsskyldighet. I händelse framdeles anledning

föreligger till antagande, att de obetalade utskylderna kunna uttagas, skola

åtgärder ånyo vidtagas för utskyldernas indrivande och redovisning.

3 mom. Över utskylder, som avkortats eller avskrivits före upprättande

av restlängd, skall drätselkammaren upprätta särskild avkortnings- och avskrivningslängd

med angivande tillika av avkortnings- eller avskrivningsorsaken.

7 kap. Örn underställning oell besvär.

74 §.

För att vinna bindande kraft skola stadsfullmäktiges och allmän rådstugas

beslut underställas Konungens prövning och fastställelse, då de

angå:

a) avhändande eller pantförskrivning av sådan staden tillhörig fastighet,

som för något dess gemensamma nytta avseende ändamål tillfallit staden

genom gåva eller testamente, ävensom överenskommelse, som medför ändring

i någon stadens rättighet till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen; dock att

underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av stadens utan underställning skedda upplåning överstiger skillnaden mellan,

å ena sidan, ett belopp motsvarande tio gånger antalet av de skattekronor

och skatteören, varefter kommunalutskylder skolat utgöras för sistförflutna

året och, å andra sidan, den summa, som för nämnda år beslutits skola i

staden anskaffas genom uttaxering; skolande i sistnämnda summa icke inräknas

de belopp, som avse folkskoleväsendet; eller

c) nya eller förhöjda avgifter å den allmänna rörelsen för begagnande av

de platser, som anvisats åt densamma, eller de inrättningar, som äro gjorda

till dess betjänande.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 330.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall av magistraten,

åtföljt av dess utlåtande, insändas till länsstyrelsen, vilken det åligger att

överlämna handlingarna, jämte eget yttrande, till Konungen.

75 §.

Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut,

vilka:

a) innefatta av staden upprättade allmänna planer för hushållningen med

stadens donationsjord;

b) avse arvode enligt 29 § 3 morn., där beslutet ej allenast innefattar förnyande

av dylikt för nästföregående år fattat lagligen gällande beslut; eller

c) avse utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

Beslut, som skall underställas länsstyrelsens prövning, bör genom magistraten

och åtföljt av dess utlåtande insändas.

Samtliga av staden för ett och samma kalenderår fattade, under b) omförmälda

beslut, därå fastställelse erfordras, skola samtidigt och senast under

det år besluten avse underställas länsstyrelsens prövning, vid äventyr att

beslut, såvida ej särskilda omständigheter anses böra föranleda undantag,

icke vinner godkännande. Till ledning vid prövningen av dessa beslut skall

tillgång beredas länsstyrelsen till tablå över stadens ekonomiska ställning

det år besluten avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Vägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må stadskommunen föra klagan hos Konungen.

76 §.

Medlem av stadskommun, som ej nöjes åt stadsfullmäktiges eller allmänna

rådstugans beslut, äger, där ej annat är särskilt föreskrivet, att söka rättelse

däri genom besvär, örn beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till länsstyrelsen

inom tjugu dagar efter den dag, då stadsfullmäktiges protokoll offentligen

upplästes eller allmän rådstugas protokoll justerades, dagen då det skedde

likväl oräknad. Det åligger klaganden därjämte såväl att vid besvären foga

bevis örn dagen, då sådan uppläsning eller justering ägde rum, som ock att

inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått till magistraten

ingiva diariiutdrag över att han besvärat sig.

Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå

i verkställighet.

77 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning eller

att det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes över
-

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 830. 49

skrider deras befogenhet, som fattat beslutet, äger länsstyrelsen, där besvären

finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för

den som klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är, att det finnes

strida mot allmän lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då

länsstyrelsen må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

78 §.

I länsstyrelsens utslag må, där icke för vissa frågor annorlunda är särskilt

stadgat, ändring sökas hos Konungen senast före klockan tolv å trettionde

dagen efter det klaganden erhöll del av beslutet, dagen då det skedde likväl

oräknad; dock äger menighet, som klagar, tillgodonjuta femton dagar

längre besvärstid än nu sagts.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares beslut i sådana mål och

ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda författningar

har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes

stadgat. I övrigt gäller vad i drätselkammarens reglemente är bestämt.

Örn magistratens överinseende över drätselkammaren sägs i 47 §.

80 §.

Finner länsstyrelsen vid prövning av besvär eller framställning av drätselkammaren

eller magistraten rörande debitering av kommunalskatt, att debitering

obehörigen verkställts eller underlåtits eller ej skett till riktigt

belopp, äger länsstyrelsen, efter vederbörandes hörande, föreskriva erforderlig

rättelse i debiteringen. Jämväl må, om någon av länsstyrelsen befrias från

honom i debiterings- och uppbördslängden påförd kommunalskatt på den

grund, att annan person bort uppföras till utgörande av densamma, länsstyrelsen,

efter vederbörandes hörande, överflytta debiteringen på denne.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330.

iaa7 30 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 830.

3)

Kommunal vallag.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Val, som avses i denna lag, kallas kommunalval och äro val av landstingsman,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

2 §.

Örn valkretsar vid val av landstingsman, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige

och kyrkofullmäktige är särskilt stadgat.

2 kap. Örn valdistrikt och valförrättare.

3 §.

1 mom. Vid val av landstingsmän eller av kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall varje kommun eller del av kommun, som enligt lagen om val

till riksdagen utgör valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, bilda

ett valdistrikt.

2 morn. Vid val av municipalfullmäktige skall varje municipalsamhälle

bilda ett valdistrikt. Dock skall, där muncipalsamhälle helt sammanfaller med

två eller flera valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, varje sådant

distrikt utgöra ett valdistrikt jämväl vid val av municipalfullmäktige.

3 mom. Vid val av kyrkofullmäktige skall varje församling eller, där församling

är för dylikt val delad i valkretsar, varje sådan valkrets bilda ett valdistrikt.

Där på grund av bestämmelserna i lagen örn val till riksdagen delar

av församlingen eller av valkretsen ingå i olika valdistrikt vid val till riksdagens

andra kammare, skall dock varje sådan del bilda eget valdistrikt vid val av

kyrkofullmäktige. När skäl därtill äro, må länsstyrelsen förordna, att delar av

församling eller valkrets, vilka enligt dessa bestämmelser skulle var för sig

bilda eget valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige, dock skola vid sådant val

tillsammans utgöra ett valdistrikt.

4 mom. Beslut örn distriktsindelning enligt lagen örn val till riksdagen skall,

där det icke på anförda besvär undanröjts, träda i tillämpning på landet beträffande

kommunalval, som förrättas enligt den under nästföljande år upprättade

röstlängden, och i stad å tid, som angives i beslutet.

4 §.

Röstberättigad äger utöva rösträtt allenast vid valförrättning för det valdistrikt,

där han är mantalsskriven.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

51

5 §.

Kommunalval förrättas för varje valdistrikt på landet inför den valnämnd,

som enligt lagen om val till riksdagen har att förrätta val till riksdagens andra

kammare för distriktet, samt i stad inför magistraten eller sådana dess deputerade,

som avses i nämnda lag.

I municipalsamhälle, som ej helt sammanfaller med ett eller flera valdistrikt

vid val till riksdagens andra kammare, skola dock vid val av municipalfullmäktige

municipalstämmans ordförande och två av stämman utsedda personer

vara valförrättare. Ordet föres av municipalstämmans ordförande.

Där valdistrikt vid val av kyrkofullmäktige ej helt sammanfaller med valdistrikt

vid val till riksdagens andra kammare, skall val av kyrkofullmäktige

förrättas inför valnämnden i det distrikt vid val till andra kammaren, varav

det kyrkliga valdistriktet utgör del. Meddelar länsstyrelse beträffande valdistrikt

på landet förordnande, som avses i 3 § 3 morn., skall länsstyrelsen tilllika

förordna., inför vilken valnämnd val av kyrkofullmäktige i det sålunda

bildade distriktet skall förrättas.

3 kap. Örn röstlängd.

6 §..

Varje år skall röstlängd för kommunalval och kommunala beslut upprättas,

på landet och i stad, där magistrat ej finnes, av den tjänsteman, som verkställer

debitering av utskylder till kronan, samt i annan stad av magistraten eller, där

särskilda tjänstemän äro förordnade för nämnda debitering, av dessa under

magistratens inseende.

7 §.

Röstlängd upprättas för varje kommun. Äro i kommun flera valdistrikt vid

val av landstingsman samt kommunalfullmäktige eller stadsfullmäktige, skall

längden uppläggas i särskilda delar, en för varje valdistrikt; dock skall, där

sådant valdistrikt omfattar två eller flera församlingar eller distrikt vid val

av kyrkofullmäktige eller delar av församlingar eller distrikt vid val av kyrkofullmäktige,

särskild del uppläggas för varje församling eller kyrkligt valdistrikt

eller del därav. Finnes inom kommun eller valdistrikt municipalsamhälle,

skall för detta särskild del uppläggas.

Örn röstlängd vid ändring i kommunal indelning gäller vad särskilt är

stadgat.

8 §.

T röstlängden skola enligt mantalslängden för året upptagas alla inom valdistriktet

mantalsskrivna personer, vilka uppnått eller under kalenderåret uppnå

en ålder av tjugutre år, med angivande för var och en, huruvida han äger eller

saknar rösträtt i avseende a beslut a kommunalstämma eller allmän rådstuga

ävensom val av kommunal- eller stadsfullmäktige och landstingsman.

Envar sådan person, örn vilken upplysning ej vinnes, att han den 10 juni

brister i något av vad lag stadgar såsom villkor för rösträtt i ena eller andra

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 330.

avseendet, antecknas i längden såsom röstberättigad; dock skall i fråga om den,

som först under kalenderåret uppnått eller uppnår den för rösträtt i visst avseende

särskilt föreskrivna åldern, anmärkas, att han icke är i sådant avseende

röstberättigad förr än efter utgången av löpande kalenderår.

Där en vid kommunala beslut och val, som i första stycket sägs, röstberättigad

person antingen saknar rösträtt å kyrkostämma och vid val av kyrkofullmäktige

på den grund, att han är främmande religionsbekännare eller anmält

sig till utträde ur svenska kyrkan eller tillhör icke territoriell församling,

eller ock saknar rösträtt å municipalstämma och vid val av municipalfullmäktige

av det skäl, att han häftar för honom påförda utskylder till municipalsamhället,

skall örn förhållandet göras anteckning i längden.

Närmare föreskrifter i avseende å röstlängdens upprättande, så ock örn

skyldighet för myndigheter att lämna erforderliga uppgifter till införande i

längden meddelas av Konungen.

9 §.

Senast den 30 juni skall röstlängden vara upprättad och avsänd eller avlämnad

på landet till valnämndens ordförande och i stad till magistraten, där

ej denna själv verkställt upprättandet.

Envar äger att under behörig tillsyn taga del av röstlängden ävensom göra

avskrift därav.

Yad i lagen örn val till riksdagen stadgas örn röstlängds framläggande till

granskning och örn kungörelse därom, om underrättelse till person, som i

längden upptagits såsom icke röstberättigad, örn framställande av anmärkning

mot längden och örn underrättelse till den, mot vilkens rösträtt anmärkning

framställts, örn prövning av sådan anmärkning samt örn längdens justering

ävensom örn klagan över valnämndens eller magistratens beslut skall äga mot

svarande tillämpning beträffande röstlängd, som avses i detta kapitel.

10 §.

Har mot röstlängd, som blivit i föreskriven ordning framlagd, anmärkning

ej förekommit, eller har med anledning av framställd anmärkning beslut givits

och rättelse, där sådan ifrågakommer, gjorts i röstlängden, länder längden, i

den mån ej enligt andra stycket rättelse skall verkställas, till ovillkorlig efterrättelse,

intill dess ny röstlängd på föreskrivet sätt kommit till stånd.

Har på klagan, som förts i samband med besvär över valförrättning eller

annan omröstning, röstlängden i någon del förklarats felaktig, skall, sedan beslutet

vunnit laga kraft, länsstyrelsen, ändå att felaktigheten ej föranlett omröstningens

upphävande, låta i längden införa av förklaringen föranledd rättelse.

[ j 4 kap. Om valdag. jf" ",

11 §.

Val av landstingsman skall förrättas tredje söndagen i september månad eller

i stad, där magistraten så besluter, närmast därförut infallande lördag.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3S0.

53

Valet må dock utsättas till annan dag under tiden från och med den 13

till och med den 30 september, därest samma år, då valet skall äga rum, på

landet av kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige finnas, av dem

å ordinarie sammankomst i mars eller april månad och i stad av stadsfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan å ordinarie sammankomst i

maj månad så beslutes med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster. Bestämmes annan valdag än tredje söndagen i september, skall

underrättelse därom meddelas länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då

valet skall äga rum.

12 §.

Val av kommunalfullmäktige skall förrättas å söndag under tiden från och

nied den 13 september till och med den 20 oktober. Valdag bestämmes det år,

då valet skall äga rum, av kommunalfullmäktige eller, där sådana ej finnas,

av kommunalstämman. Beslut, varigenom valet bestämmes till dagen för landstingsmannaval

i valdistriktet, skall fattas före den 15 juli.

I fråga örn val av municipalfullmäktige skall vad nu är sagt äga motsvarande

tillämpning, dock må val av municipalfullmäktige icke förrättas å samma

dag som landstingsmannaval för samhället. Där kommunalfullmäktigval i kommun,

varav samhället utgör del, icke förrättas å samma dag som landstingsmannaval,

må municipalstämman eller, där municipalfullmäktige finnas, dessa

besluta, att municipalfullmäktigvalet skall äga rum å samma dag som kommunalfullmäktigvalet.

13 §.

Val av stadsfullmäktige skall förrättas under tiden från och med den 13

september till november månads utgång. Valdag bestämmes av magistraten.

Val må dock ej förrättas å samma dag som landstingsmannaval för staden,

därest icke stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, allmänna rådstugan före

den 15 juli det år, då valet skall äga rum, sådant besluter, i vilket fall magistraten

har att utsätta valet till den sålunda bestämda dagen.

Beträffande Stockholms stad gäller vad särskilt är stadgat.

14 §.

Val av kyrkofullmäktige för församling, som består av enbart landsbygd

eller av landsbygd och stad, skall förrättas å söndag under tiden från och med

den 13 september till och med den 20 oktober och för annan församling under

tiden från och med den 13 september till november månads utgång.

Dag för val av kyrkofullmäktige för församling bestämmes det år, då valet

skall äga rum, av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman.

Skola kyrkofullmäktige väljas både för kyrklig samfällighet, som avses

i 1 § i lagen örn församlingsstyrelse, och för församling, vilken helt eller delvis

ingår i samfälligheten, skall i församlingen eller församlingsdelen val av fullmäktige

för samfälligheten äga rum å samma dag som val av fullmäktige för

församlingen. I annat fall bestämmes dag för val av fullmäktige för samfällig
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 330.

heten av samfällighetens fullmäktige eller, där sådana ej finnas, av samfällighetens

kyrkostämma. Skola kyrkofullmäktige väljas både för församling och

för skoldistrikt, som utgör del av församlingen, skall för skoldistriktet val av

fullmäktige äga rum å samma dag som val av fullmäktige för församlingen. Där

val av kyrkofullmäktige för församlingen skall förrättas å samma dag som val

av fullmäktige för kyrklig samfällighet, i vilken församlingen helt eller delvis

ingår, skall dock val av kyrkofullmäktige för skoldistriktet äga rum å annan

dag. Skall val av kyrkofullmäktige för skoldistriktet ej äga rum å samma dag

som val av fullmäktige för församlingen, bestämmes dag för val av fullmäktige

för skoldistriktet av skoldistriktets fullmäktige eller, där sådana ej finnas, av

skoldistriktets kyrkostämma.

Val av kyrkofullmäktige må icke förrättas å dag, då val av landstingsman,

kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige inom valdistriktet

äger rum.

Beträffande församling i Stockholm gäller vad särskilt är stadgat.

15 §.

1 morn. Val av landstingsman må äga rum, förutom å den i 11 § åsyftade

dagen, jämväl å dagen närmast efter eller närmast före sagda dag. Beslut

härom fattas på landet av kommunalstämman eller, där kommunalfullmäktige

finnas, av dem och i stad av magistraten.

2 moni. Val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige, stadsfullmäktige

eller kyrkofullmäktige må bestämmas att äga rum å två på varandra följande

dagar. I valdistrikt på landet skall endera dagen vara en söndag. Beslut

örn valets bestämmande till särskilda dagar fattas beträffande val av kommunalfullmäktige

av kommunalfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av kommunalstämman,

beträffande val av municipalfullmäktige av municipalfullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av municipalstämman, beträffande val av stadsfullmäktige

av magistraten, samt beträffande val av kyrkofullmäktige av kyrkofullmäktige

eller, där sådana ej finnas, av kyrkostämman.

16 §.

Har val i valdistrikt på landet bestämts att äga runi å särskilda dagar, må

valet endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den sedvanliga, därest

valnämnden med hänsyn till samfärdsförhållandena eller andra förhållanden

inom valdistriktet prövar det erforderligt.

Utsättes val att endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den

sedvanliga, äger valnämnden jämväl, där förhållandena det påkalla, bestämma,

att valförrättningen den senare dagen icke skall företagas förrän å andra

dagen efter föregående förrättningsdag, dock att endera förrättningsdagen

alltid skall vara en söndag.

Vad i denna paragraf stadgas skall icke äga tillämpning beträffande val i

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

55

köping, som bildar särskild kommun, eller i municipalsamhälle, som helt sammanfaller

med ett eller flera valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare.

17 §.

Har val bestämts till samma dag som annat val inom valdistriktet, och utsättes

endera valet till särskilda dagar, skall, där valen skola förrättas inför

samma valförrättare, den sålunda utsträckta tiden tillämpas jämväl i fråga örn

det andra valet.

18 §.

Väljare är oförhindrad att avgiva sin röst vilken av de för valet utsatta förrättningsdagarna

han önskar å den för denna dag bestämda lokalen.

19 §.

Utsättes val av landstingsman till särskilda dagar, skall underrättelse angående

vilka dagar valet skall hållas samt å vilken lokal förrättningen skall för

varje särskild förrättningsdag äga rum av valnämnden eller magistraten meddelas

länsstyrelsen före juli månads utgång det år, då valet skall ske.

5 kap. Om vals kungörande och förrättande.

20 §.

1 moni. När val av landstingsman skall äga rum, låter länsstyrelsen därom

i god tid förut utgå kungörelse, som uppläses i kyrkorna och införes i ortstidningar.

I kungörelsen skall antalet av dem som skola väljas inom varje valkrets

angivas samt, särskilt för varje valdistrikt, dagen och tiderna för valet ävensom

valstället noggrant utsättas.

2 mom. Örn val av kommunalfullmäktige, mumcipalfullmäktige eller stadsfullmäktige

skall i den beträffande kommunalstämma eller allmän rådstuga

föreskrivna ordningen kungörelse utfärdas: i stad av magistraten, beträffande

val av municipalfullmäktige i municipalsamhälle, som ej helt sammanfaller med

ett eller flera valdistrikt vid val till riksdagens andra kammare, av municipalstämmans

ordförande samt i övriga fall av valnämndens ordförande. I kungörelsen

skall antalet av dem som skola väljas angivas samt, särskilt för varje

valdistrikt, dagen och tiderna för valet ävensom val stället noggrant utsättas.

3 mom. Om val av kyrkofullmäktige skall i den för kyrkostämma föreskrivna

ordningen kungörelse utfärdas: i stad av magistraten samt på landet av

valnämndens ordförande. I kungörelsen skall antalet av dem som skola väljas

angivas samt, särskilt för varje valdistrikt, dagen och tiderna för valet ävensom

valstället noggrant utsättas.

4 mom. Har val utsatts till särskilda dagar, skall i kungörelsen angående

valet tydligt angivas, vilka dagar valet skall hållas samt å vilken lokal förrättningen

skall för varje särskild förrättningsdag äga rum. I kungörelsen skall

ock meddelas vad i 18 § är sagt.

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr S30.

5 mom. I fråga om Stockholms stad gäller vad särskilt är stadgat örn

kallelse till val av stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

21 §.

Val äger rum inför öppna dörrar. Ej må därvid tal hållas eller tryckta

eller skrivna upprop till de väljande tillåtas inom vallokalen.

Det åligger de närvarande att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som

valförrättaren för ordningens upprätthållande och valförrättningens behöriga

fortgång finner skäl meddela. Uppstår oordning, som valförrättaren ej kan avstyra,

äger han att avbryta förrättningen.

I vallokal skall exemplar av denna lag finnas anslaget.

22 §.

1 morn. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen

samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad

minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst å

valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet hör, skall uppehåll

göras för den tid gudstjänsten pågår. Vad nu är stadgat gäller, där val hålles

å särskilda dagar, med avseende å varje förrättningsdag.

Vallokal och valtider för varje valdistrikt bestämmas i stad av magistraten

och på landet av valnämnden eller i fall, som avses i 5 § andra stycket, av municipalstämmans

ordförande, örn beslut beträffande vallokal och valtider vid

landstingsmannaval skall underrättelse meddelas länsstyrelsen före juli månads

utgång det år, då valet skall äga rum.

2 mom. Där kommunalval förrättas å samma dag och inför samma valförrättare

som annat sådant val eller val av elektorer för utseende av ledamöter av

riksdagens första kammare, skola valen förrättas i samband, så att tillfälle beredes

väljare, som äger utöva rösträtt vid båda valen, att samtidigt avgiva sina

röster. Örn sammanräkning av de vid de särskilda valen avgivna rösterna skall

verkställas av olika myndigheter, skall särskilt exemplar av röstlängden användas

vid vartdera valet.

23 §.

Val är omedelbart och sker med slutna sedlar. Därvid skola begagnas valsedlar

av vitt papper utan kännetecken. Nederst å valsedels framsida må

vara såsom valbeteckning anbragt en av beteckningarna »landstingsmannaval»,

»kommunalfullmäktigval», »municipalfullmäktigval», »stadsfullmäktigval»,

»kyrkofullmäktigval för församlingen», »kyrkofullmäktigval för samfälligheten»

eller »kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller annan beteckning i ord

för ifrågavarande val. Ovanför namnen skall å valsedel utsättas partibeteckning

(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av väljare eller för

viss meningsriktning). Ovanför partibeteckningen må förekomma en kartellbeteckning

(beteckning i ord för två eller flera vid valet samverkande partier)

och mellan partibeteckningen och namnen en fraktionsbeteckning (beteckning i

ord för viss grupp av väljare eller viss meningsriktning inom partiet).

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr Silo.

57

Valsedel bör innehålla tydlig uppgift å den eller de utseddas namn, titel

eller yrke och hemvist, så ock den beteckning i övrigt, som kan vara nödig för

att fullt otvetydigt utmärka, vem eller vilka åsyftas.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager

valsedel namn å någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt.

Äro å valsedel eller särskild del därav upptagna flera namn, än enligt 24 § är

medgivet, anses det eller de sista, övertaliga namnen såsom obefintliga.

24 §.

Valsedel skall upptaga namnen antingen i en följd, det ena under det andra,

eller ock på sätt formulär 1 vid denna lag utvisar.

I förra fallet må namnen å valsedeln vara högst dubbelt så många som det

antal landstingsmän eller fullmäktige valet avser, dock må, där endast en landstingsman

skall utses, valsedel innehålla tre namn. Namnen gälla själva landstingsmanna-

eller fullmäktigvalet, samt, i den mån de icke därvid tagas i

anspråk, val av suppleanter för landstingsmän eller av efterträdare för fullmäktige.

I senare fallet må å sedelns vänstra sida upptagas högst två namn utöver

det antal landstingsmän eller fullmäktige valet avser. Dessa namn skola uppföras

vart för sig i de särskilda rummen och gälla själva landstingsmanna- eller

fullmäktigvalet samt, i den mån namnen icke därvid tagas i anspråk, val av

suppleanter eller efterträdare. För suppleantvalet eller efterträdarvalet må dessutom

i motsvarande rum å sedelns högra sida uppföras högst två namn för vart

och ett av de för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet upptagna namnen.

Upptager rum å sedelns högra sida två namn, skola de förekomma det

ena under det andra. För val av suppleant eller efterträdare särskilt upptaget

namn, som saknar motsvarande namn för själva landstingsmanna- eller fullmäktigvalet,

anses såsom obefintligt.

25 §.

Ogin är valsedel:

till vilken använts annat än vitt papper;

å vilken finnes något kännetecken, som uppenbarligen blivit med avsikt där

anbragt;

vilken upptager valbeteckning å annat ställe än nederst å framsidan;

vilken saknar partibeteckning;

vilken upptager parti-, kartell- eller fraktionsbeteckning å annat ställe än

ovanför namnen;

vilken upptager flera än tre beteckningar ovanför namnen; eller

vilken icke upptager något giltigt namn.

Har vid val, vilket förrättats i samband med annat val, avgivits sedel, försedd

med valbeteckning för det senare valet, skall detta icke föranleda att

sedeln ogillas.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

f>8

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med

annat val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning för det

förra valet och den andra för det senare valet, skall endast sedeln med valbeteckning

för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel

räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas i

ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert finnes

jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogin.

26 §.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek

och beskaffenhet, tillhandahållas väljarna för det ändamål, varom förmäles i

27 §. Till varje väljare utlämnas ett valkuvert. Å valkuvert skall vara tydligt

anbragt valbeteckning för valet. Innan valkuvert utlämnas, skall, där förfarande,

som avses i 34 § 2 morn., ej kommer att äga rum, å kuvertet intryckas

en stämpel utvisande valdistriktet. Blanketter till valsedlar skola jämväl tillhandahållas

i vallokalen.

Omedelbart före röstningens början skall ordföranden visa de närvarande, att

valurnan är tom.

27 §.

Väljarna äga avgiva sina röster i den tur de anmäla sig hos valförrättaren.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att

möjliggöra för envar att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel

i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade med skärmar

eller dylikt, dock så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten är

synligt, när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren att vaka över

att väljares förehavande därstädes ej kan av någon iakttagas. Efter det väljaren

vid någon av omförmälda särskilda platser inlagt sin valsedel i kuvertet och

tillslutit detsamma, har han att utan dröjsmål personligen överlämna det till

ordföranden. Sedan denne förvissat sig, att den, som avlämnar valkuvertet, är

i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett, att kuvertet är

försett med vederbörlig valbeteckning samt, där så är föreskrivet, behörigen

stämplat men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan,

i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning,

att rösträtten utövats. Valkuvert, som saknar vederbörlig valbeteckning

eller stämpel, eller som är å utsidan märkt med annat kännetecken, skall ej

mottagas.

Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven ordning

avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han själv

därtill utser.

28 §.

Äro äkta makar båda röstberättigade, må den ena av dem ingiva valsedel

genom andra maken. Vill väljare begagna dylik rätt, skall valsedelsförsändelse

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

59

anordnas tidigast fjorton dagar tore dagen för valets början. Valsedelsförsändelse

skall anses vara anordnad den dag, då det i 29 § omförmälda vittnesintyget

underskrives.

29 §.

För valsedelsförsändelse, som avses i 28 §, skall användas ett innerkuvert

och ett ytterkuvert, vilka tillhandahållas genom kommunens eller församlingens

försorg. Ej må för ändamålet annat kuvert brukas. Örn beskaffenheten

av kuvert och örn väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs

i 60 §.

Väljaren skall själv frivilligt inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta

detta samt i närvaro av ett ojävigt vittne inlägga innerkuvertet i ytter - kuvertet, vilket omedelbart därpå tillslutes av väljaren. En å ytterkuvertet

anbragt förklaring att sålunda tillgått skall därefter av väljaren egenhändigt

undertecknas. Vid namnet tecknas uppgift å det valdistrikt väljaren vid tiden

för valet tillhör och hans hemvist inom valdistriktet.

Vittnet intygar å ytterkuvertet, med angivande av dag och ort för intygets

meddelande, att väljaren egenhändigt undertecknat nämnda förklaring.

30 §.

Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid valförrättningen

till ordföranden valsedelsförsändelse, varom sägs i 28 och 29 §§.

Finnes, att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är sådant, som

avses i 29 §, samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren och vittnesintyg

i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning, att ytterkuvertet blivit

efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall

det ej mottagas.

Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är sådant, som avses

i 29 §, samt att det är tillslutet och utan annat märke än i 60 § omförmäld ändamålsbeteckning,

stämplas detsamma, där så i 26 § är föreskrivet, och nedlägges

i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning,

att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som avses i 29 §, eller ej tillslutet eller finnes å

dess utsida annat märke än ändamålsbeteckningen, skall det ej mottagas.

31 §.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock skall

örn rätt att i visst fall ingiva valsedel till den myndighet, som har att verkställa

sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, gälla vad i 6 kap.

stadgas.

32 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas

under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och

bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättare)!

inför öppna dörrar förvissa sig, att sigillen äro obrutna.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 330.

De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrättningen

eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller, om

utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet,

äga rätt att i den tur de anmäla sig avlämna sina valsedlar.

33 §.

1 moni. När alla, som vid det för valförrättnings slut fastställda klockslaget

äga tillträde till valet, avlämnat sina valsedlar, förklarar ordföranden

röstningen avslutad.

2 mom. Omedelbart därefter upptagas valkuverten ur valurnan och räknas

oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med särskilda av Konungen

fastställda formulär och i formulären givna anvisningar skall föras vid förrättningen,

antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages i protokollet

antalet av de personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit

i valet. Därefter tillkännagivas såväl antalet valkuvert som antalet av nyssnämnda

personer. Där särskilda val förrättas å samma dag inför samma valförrättare,

skall dessutom anteckning om detta förhållande göras i protokollet

för vartdera valet.

3 mom. Sedan dessa åtgärder vidtagits, inläggas valkuverten, där förfarande,

enligt 34 § icke kommer att äga rum, i ett eller flera hållfasta omslag,

som omsorgsfullt förseglas under minst två närvarandes sigill och förses

med påskrift angivande valet. De sålunda åsätta sigillen skola därefter avtryckas

å protokollet. Därjämte skall i protokollet antecknas antalet omslag,

vari valkuverten inlagts. Omslagen jämte protokollet skola därefter läggas i

säkert förvar. Efter det valprotokollet upplästs och dess riktighet bekräftats

av ordföranden och två av de närvarande, avslutas förrättningen.

4 mom. Då val förrättas å särskilda dagar, skall vad i 1—3 mom. är föreskrivet

äga motsvarande tillämpning beträffande varje förrättningsdag. Å

annan förrättningsdag än den sista skola, även örn förfarande enligt 34 § kommer

att äga rum, vidtagas de i 3 mom. omförmälda åtgärder, därvid omslagen

jämväl skola förses med påskrift angivande förrättningsdagen.

34 §.

1 mom. Där magistrat jämlikt 42 § har att verkställa sammanräkning av

de avgivna rösterna samt fråga ej är om val av landstingsman för valkrets

omfattande två eller flera städer, må sammanräkningen verkställas omedelbart

efter vidtagande av de i 33 § 2 mom. omförmälda åtgärderna. Härvid skall i

tillämpliga delar gälla vad i 7 kap. stadgas.

2 mom. Vid val av landstingsman, för vilket sammanräkning ej omedelbart

verkställes jämlikt 1 morn., så ock vid val av kommunalfullmäktige och

municipalfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för församling, som består

av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad, skola följande åtgärder vidtagas.

a) Sedan i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, öppnas valkuverten

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

61

och uttages innehållet. Innan så sker, skall, där valet förrättats å särskilda

dagar, ordföranden hava inför öppna dörrar förvissat sig, att de sigill, som

åsatts de i 33 § 3 mom. omförmälda omslagen, överensstämma med de å protokollet

avtryckta och äro obrutna, ävensom uttagit valkuverten ur omslagen,

i samband varmed kuverten skola hava räknats.

b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av

annat än en valsedel skall, efter det att i senare fallet innehållet återinlagts,

valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes. Antalet sålunda

tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller flera omslag. Å

varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika kuvert ävensom dessas

au tal.

c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts

enda innehåll, är ogin, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar

räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. Å varje omslag

antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar, ävensom dessas antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts

i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar, vilka

äro likalydande med avseende å välj arbeteckning (kartell-, parti- och fraktionsbeteckning),

sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje grupp räknas,

varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller flera omslag. A

varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning samt

antal.

e) De omslag, varom i detta moment förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna

anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet, där förrättningen

äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas

å protokollet.

f) I protokollet skall, utöver vad i 33 § 2 mom. sagts, ytterligare antecknas:

1) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i b) inneslutits i andra

kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;

2) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i c) lagts åsido, jämte

antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;

3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i d), samt

gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar inlagts;

g) Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl

föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att, sedan

de i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärderna vidtagits, verkställandet av de i a)-—f)

här ovan föreskrivna åtgärderna i sin helhet uppskjutes, dock icke längre än

till påföljande dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall tid för densammas

fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag,

vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte andra

till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och förrättningen

må ej ånyo företagas, innan valförrättare!! inför öppna dörrar förvissat

sig, att de åsätta sigillen äro obrutna.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

<;2

h) Sedan de i a)—f) här ovan föreskrivna åtgärderna vidtagits samt valprotokollet

upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de

närvarande, avslutas valförrättningen. Skall röstsammanräkningen verkställas

av annan än valförrättaren, åligger det denne att ofördröjligen till den

myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, insända dels de förseglade

omslag, som avses i detta moment, dels valprotokollet eller, där

val förrättats å särskilda dagar, samtliga protokoll för valet, dels ock röstlängden.

Sker insändandet med posten, skall försändelsen assureras. Då sådant

insändande ej skall äga rum, skola omslagen jämte protokollet läggas i säkert

förvar.

3 mom. Vid val av stadsfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling

äger magistraten besluta, att de i 2 mom. omförmälda åtgärderna

skola vidtagas.

6 kap. Olli rätt för väljare att i vissa fall ingiva valsedel till den myndighet,

som har att verkställa röstsammanräkning.

35 §.

Väljare, som tillhör någon av nedanstående yrkes- eller tjänstegrupper, må

i den ordning i detta kapitel föreskrives avgiva valsedel genom försändelse

omedelbart till den myndighet, som har att verkställa sammanräkning av de

vid valet avgivna rösterna. Denna rätt må dock ej utövas i annat fall än då,

eldigt vad vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst, hinder

för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på grund därav,

att yrkets eller tjänstens utövning betingar hans vistande utom valdistriktet

vid den tidpunkt, då röstningen äger rum.

Hindret skall styrkas på sätt i 39 § stadgas.

Den rätt nu är sagd tillkommer:

a) den som utövar militärtjänst;

b) den som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans

räkning i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan

personal å fartyg;

c) den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller svenskt konsulat;

d) den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag

eller vid postverket, tullverket eller lots- eller fyrväsendet.

Rätt att avgiva valsedel genom försändelse, som nu nämnts, tillkommer

jämväl äkta make till den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller

svenskt konsulat, där vid tiden för försändelsens anordnande kan tagas för visst,

att hinder för väljarens personliga inställelse vid valförrättningen möter på

grund därav, att väljaren är bosatt å makens tjänsteort.

36 §.

Valsedelsförsändelse må ej anordnas tidigare än trettio dagar före den dag,

då valet skall börja, och ej heller senare än dagen för röstningens avslutande.

Valsedelsförsändelse skall anses vara anordnad den dag, då det i 39 § omförmälda

vittnesintyget underskrives.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

63

Valsedelsförsändelse skall hava inkommit till myndighet, som har att verkställa

röstsammanräkningen, före sammanräkningens början och ej senare än

dagen efter den, då röstningen avslutades.

37 §.

1 morn. Vid anordnande av valsedelsförsändelse skall väljaren anlita ojävigt

vittne.

Vistas väljaren inom riket, skall såsom vittne anlitas på landet ordförande

eller ledamot i valnämnd eller i kommunalnämnd samt i stad tjänsteman, som

förordnas av magistraten.

Vistas väljaren utom riket, skall såsom vittne anlitas svensk konsul eller

ock, där väljaren tillhör besättning eller annan personal å svenskt fartyg, dettas

befälhavare eller, i händelse av förfall för denne, hans närmaste man.

De personer, som nämnts i detta moment, äro pliktiga att, när de därom

anmodas, tillhandagå väljaren såsom nu är sagt.

1 fråga örn viss grupp av väljare äger Konungen förordna, vilka personer

ytterligare må anlitas såsom vittne.

2 mom. Är väljaren ej personligen känd för vittnet, åligger det honom att

styrka sin identitet antingen genom intygande av trovärdig person eller ock

medelst prästbevis, debetsedel, arbets- eller sjöfartsbok eller annan tillfyllestgörande

handling.

38 §.

För valsedelsförsändelse skall användas ett innerkuvert med vidhängande

blankett och ett ytterkuvert, vilka tillhandahållas utom riket genom statsverkets

och inom riket genom kommunens eller församlingens försorg. Ej må

för ändamålet annat kuvert brukas. Om beskaffenheten av kuvert och örn

väljarens rätt att kostnadsfritt erhålla kuvert sägs i 60 §.

39 §.

Väljaren skall i enrum inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta.

Därefter skall i vittnets närvaro å den innerkuvertet vidhängande blanketten

tecknas noggrann upplysning angående de av väljarens yrke eller tjänst förorsakade

omständigheter, som hindra hans personliga närvaro vid valförrättningen,

ävensom förklaring, att han frivilligt och i enrum inlagt sin valsedel i

kuvertet och själv tillslutit detta. Vad sålunda tecknats å blanketten skall

egenhändigt underskrivas av väljaren. Tillika skola å blanketten angivas yrke

eller tjänsteställning, valdistrikt, som väljaren vid tiden för valet tillhör, och

hans hemvist inom valdistriktet, så ock de omständigheter i övrigt, angående

vilka Konungen föreskriver, att uppgift härvid skall meddelas.

Vittnet skall å blanketten vitsorda de omständigheter, vilka av väljaren angivits

såsom förfallogrund, och intyga, att väljaren egenhändigt skrivit sitt

namn å blanketten, såsom ovan sagts, samt att han omedelbart dessförinnan

befunnit sig i enrum, ävensom angiva dag och ort för intygets meddelande.

Innerkuvertet med vidhängande blankett skall av väljaren i vittnets när
-

opaginerad Kontrollera mot PDF

G4

Riksdagens skrivelse Nr 330.

varö inläggas i ytterkuvertet. Detta tillslutes ock adresseras till den myndighet,

som har att verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna.

En å ytterkuvertet anbragt uppgift, att det innehåller väljarens valsedel, skall

dessförinnan egenhändigt underskrivas av väljaren. Tillika angives det valdistrikt

väljaren tillhör och hans hemvist inom distriktet. Därefter skall försändelsen

av väljaren personligen överlämnas till nyssnämnda myndighet eller

genom posten eller annorledes tillställas samma myndighet. Överlämnas försändelsen

åt posten, skall den rekommenderas. Vittne, som enligt 37 § har

skyldighet att på sätt där sägs tillhandagå väljare, åligger ock att, då särskild

anhållan därom framställes, ombesörja försändelsens postbefordran mot gottgörelse

för postavgifter.

40 §.

Då valsedelsförsändelse ankommit till myndighet, som har att verkställa

röstsammanräkningen, skall anteckning därom, med uppgift å dagen för ankomsten,

ske i bok, som upplagts för ändamålet. Försändelserna förvaras

under lås.

41 §.

Närmare föreskrifter för tillämpning av stadgandena i 37 och 39 §§ meddelas

av Konungen.

7 kap. Om rösternas sammanräknande och valets avslutande.

42 §.

Sammanräkning av de vid kommunalval avgivna rösterna verkställes

vid val av landstingsmän

för valkrets, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad,

av länsstyrelsen;

för stad, som bildar egen valkrets, av magistraten; och

för annan stadsvalkrets av magistraten i den folkrikaste staden;

vid val av kommunalfullmäktige och municipal fullmäktige av länsstyrelsen;

vid val av stadsfullmäktige av magistraten; samt

vid val av kyrkofullmäktige

för församling, som består av enbart landsbygd eller av landsbygd och

stad, av länsstyrelsen; och

för stadsförsamling av magistraten.

43 §.

Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som skall påbörjas vid

val av stadsfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för stadsförsamling inom

sju dagar, vid val av landstingsmän i stadsvalkrets inom fyra dagar från valförrättningarnas

avslutande och i annat fall så snart omständigheterna medgiva

det.

Där sammanräkningen verkställes av länsstyrelsen, skall örn förrättningen

utfärdas särskild kungörelse med uppgi ft i förekommande fall å den ordningsföljd,

vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

65

för olika val; sådan särskild kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens

början införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Där sammanräkningen verkställes av magistrat och ej äger rum omedelbart

efter röstningens avslutande, skall tid och ställe för sammanräkningen sist dagen

därförut kungöras i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Det åligger den myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, att i

god tid före förrättningen tillse, att valprotokoll, röstlängd och omslag, som

avses i 33 § 3 mom. eller 34 § 2 morn., inkommit från samtliga de valdistrikt,

vilkas röster skola sammanräknas, samt att, där så ej skett, från försumlig

valförrättare infordra vad som felas. Myndigheten verkställer även förberedande

granskning av nämnda handlingar och inskaffar, där dessa härvid befinnas

icke vara i behörigt skick, på lämpligt sätt de upplysningar rörande anledningen

härtill, vilka prövas erforderliga.

44 §.

1 mom. Å utsatt tid och ställe verkställes sammanräkningen inför öppna

dörrar. Valprotokollen uppläsas och granskas, och sigillen å omslagen jämföras

med de sigill, som äro avtryckta å protokollen. Förekommer därvid ej

skälig anledning, att omslag blivit efter tillslutningen öppnat, brytes förseglingen.

I annat fall lämnas omslaget orubbat, och de däri inneslutna valsedlarna

inverka ej på valet.

2 mom. Hava valsedelsförsändelser ankommit, räknas desamma och antalet

jämföres med den över sådana försändelser förda boken. Därefter brytas försändelsernas

ytterkuvert. Har försändelse ankommit senare än i 36 § är sagt

eller är ytterkuvertet ej sådant eller ej försett med sådan påskrift, som föreskrives

i 38 och 39 §§, eller förekommer skälig anledning, att ytterkuvert efter

tillslutandet blivit öppnat, lämnas kuvertet obrutet och är däri innesluten valsedel

utan verkan på valet. Sedan övriga ytterkuvert brutits, granskas innerkuverten

med vidfästade blanketter. Finnas därvid flera kuvert härröra från

samma väljare, äro de alla ogilla och läggas orubbade åsido.

I övrigt skall tillses:

att den som avgivit valsedelsförsändelsen är i röstlängden upptagen såsom

röstberättigad och icke har inför valförrättare utövat sin rösträtt,

att han jämlikt 35 § är behörig att avgiva valsedelsförsändelse,

att valsedelsförsändelsen anordnats inom tid, som stadgas i 36 §, och i

enlighet med föreskrifterna i 37—39 §§, samt

att innerkuvertet är utan annat märke än ändamålsbeteckningen.

Brister något i nu nämnda hänseenden, lägges innerkuvertet orubbat åsido

såsom ogillt. I annat fall avskiljes blanketten, i sammanhang varmed i röstlängden

vid väljarens namn antecknas, att rösträtten utövats. Därefter blandas

de godkända innerkuverten med varandra.

3 mom. Sedan de i 1 och 2 mom. föreskrivna åtgärderna vidtagits, uttagas

valsedlarna ur de godkända innerkuverten och ur de inför valförrättarna avgivna

valkuverten. De sålunda uttagna valsedlarna jämte, där förfarande som

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 330. 1227 30 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 330.

avses i 34 § 2 morn. ägt rum, de från valförrättarna insända valsedlarna

granskas, varefter myndigheten prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de

beslut, som föranledas av valsedlarna och protokollen, med hänsyn jämväl till

enligt vad ovan är sagt inhämtade upplysningar.

45 §.

För rösternas sammanräknande ordnas valsedlarna efter väljarbeteckning

(kartell-, parti- och fraktionsbeteckning) sålunda, att valsedlar med samma

första beteckning sammanföras i särskilda grupper, här nedan benämnda Agrupper.

Förekomma inom A-grupp valsedlar med en andra beteckning, ordnas

A-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda

B-grupper. Till A-gruppen hörande sedlar med endast en beteckning

bilda en särskild B-grupp.

Förekomma inom B-grupp valsedlar med en tredje beteckning, ordnas

B-gruppens sedlar efter sådan beteckning i särskilda grupper, här nedan benämnda

C-grupper. Till B-gruppen hörande sedlar med endast två beteckningar

bilda en särskild C-grupp.

46 §.

1 mom. a) För varje C-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom

särskilda sammanräkningar ordning mellan de namn å C-gruppens valsedlar,

vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Vid varje sammanräkning

gäller valsedel allenast för ett namn.

b) Vid första sammanräkningen gäller valsedel för det namn, som står först

å sedeln. C-gruppens valsedlar ordnas i namngrupper så, att sedlar med samma

första namn bilda en namngrupp.

Valsedlarna inom varje namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens

rösttal. Samma tal är också jämförelsetal för det namn, som står först

på namngruppens valsedlar.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller första platsen i ordningen.

c) Vid varje följande sammanräkning gäller valsedel för det namn, vilket,

bortsett från namn, som redan erhållit plats i ordningen, står främst å sedeln.

Den eller de namngrupper, vilkas valsedlar vid närmast föregående sammanräkning

gällde för det namn, som erhöll plats i ordningen, upplösas, och

nämnda valsedlar ordnas i nya namngrupper så, att sedlar, som vid den pågående

sammanräkningen gälla för ett och samma namn, bilda en namngrupp;

däremot bibehållas övriga befintliga namngrupper oförändrade. Valsedlarna

inom varje nybildad namngrupp räknas, och deras antal utgör namngruppens

rösttal.

För de namn, för vilka finnas gällande valsedlar, beräknas rösttal och jämförelsetal.

Rösttalet för ett namn är lika med rösttalet eller sammanlagda rösttalet för

den eller de namngrupper, vilkas valsedlar gälla för namnet. Jämförelsetalet

för ett namn är lika med dess rösttal, där icke namngrupp av valsedlar, som

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

67

gälla för namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats. Har så skett,

erliålles namnets jämförelsetal genom att dela dess rösttal med namngruppens

platstal, ökat med 1, eller om flera namngrupper av valsedlar, som gälla för

namnet, deltagit i besättandet av förut utdelad plats, med dessa namngruppers

sammanlagda platstal, ökat med 1. Platstalet för en namngrupp motsvarar den

del, namngruppen tagit i besättandet av plats eller platser, som förut utdelats,

ock beräknas sålunda, att namngruppens rösttal delas med största jämförelsetalet

vid sammanräkningen närmast före namngruppens bildande. Bråktal, som

uppkommer vid delning, beräknas i decimaler, två till antalet; böjning av den

sista decimalsiffran må ej äga rum.

Det namn, vars jämförelsetal är störst, erhåller plats i ordningen.

2 mom. För varje B-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning mellan de namn å B-gruppens valsedlar, vilka

ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses namnen å

varje C-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 1 mom. bestämda ordningen

och tillämpas i övrigt de i nämnda moment angivna grunderna.

3 mom. För varje A-grupp bestämmes i erforderlig utsträckning genom särskilda

sammanräkningar ordning mellan de namn å A-gruppens valsedlar,

vilka ej avse allenast val av suppleant eller efterträdare. Därvid anses namnen

å varje B-grupps valsedlar förekomma i den jämlikt 2 mom. bestämda ordningen

och tillämpas i övrigt de i 1 mom. angivna grunderna.

4 mom. Skola genom valet två eller flera platser besättas, fördelas de mellan

de olika A-grupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den Agrupp,

som för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal.

Plats, som blivit en A-grupp tilldelad, besättes genast så, att A-gruppens första

plats tillerkännes den, vilkens namn är det första i ordningen inom A-gruppen,

A-gruppens andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, A-gruppens

tredje plats den, som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma

grund, ändå att den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd

plats från en eller flera andra A-grupper.

Jämförelsetalet är lika med A-gruppens rösttal, så länge A-gruppen ännu

icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje

gång så, att A-gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av

A-gruppen tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser

från två A-grupper, skall dock, vid beräkning av det antal platser, som utdelats,

vardera platsen anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från

tre A-grupper, anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare

efter samma grund.

Har en A-grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar

de å A-gruppens valsedlar upptagna namn, vilka ej avse allenast val av

suppleant eller efterträdare, skall den uteslutas från vidare jämförelse.

5 moni. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vilkens namn

står främst i ordningen inom den A-grupp, som, enligt vad i 4 mom. sägs, bär

största jämförelsetalet.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68 Riksdagens skrivelse Nr 330.

6 mom. Mellan lika rösttal eller jämförelsetal skall, där så erfordras, skiljas

genom lottning.

47 §.

Sedan val av landstingsmän avslutats, skola suppleanter utses sålunda, att

för varje landstingsman inom den A-grupp, för vilken lian blivit vald, företagas

så många, dock minst två, nya sammanräkningar, som A-gruppen erhållit

platser. Har landstingsman fått sig tillerkänd plats från flera A-grupper, anses

han vald för den A-grupp, från vilken plats först tilldelades honom.

Vid varje sammanräkning tages hänsyn blott till de valsedlar, vilka upptaga

landstingsmannens namn och på grund därav gällde för detta namn vid den

sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen. Varje

valsedel gäller såsom hel röst. Med iakttagande av att namn å någon, som blivit

genom valet utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman

sammanräkningen avser, anses såsom obefintligt, skall röstvärdet tillgodoräknas

det namn, som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen

särskilt upptagna suppleantnamnen eller, örn sådant namn ej finnes, det

namn för själva landstingsmannavalet, som står främst å sedeln, eller, örn ej

heller sådant namn finnes, det namn som står främst bland samtliga suppleantnamnen

å valsedeln. Den som erhållit högsta rösttalet är vald till suppleant

för den landstingsman sammanräkningen avser. Mellan lika rösttal skall

skiljas genom lottning.

De för varje särskild landstingsman valda suppleanterna intaga plats i den

ordning, i vilken de blivit utsedda.

48 §.

Hava vid valet landstingsmän eller fullmäktige icke blivit till föreskrivet

antal utsedda, anställes ofördröjligen nytt val för utseende av det felande antalet

och, vid val av landstingsmän, jämväl av suppleanter. Äro landstingsmän men

ej suppleanter valda till erforderligt antal, skall vid valet bero.

49 §.

1 mom. Vid rösternas sammanräknande användas blanketter och föres

protokoll i överensstämmelse med formulär, som fastställts av Konungen, och

i formulären givna anvisningar.

2 morn. Kan förrättningen icke på en dag bringas till slut eller finnes eljest

nödigt att uppskjuta eller avbryta densamma, skola alla valsedlar inläggas i

omslag, vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte

andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar; och

förrättningen må ej ånyo företagas, innan den myndighet, som har att verkställa

sammanräkningen, inför öppna dörrar förvissat sig, att de åsätta sigillen

äro obrutna.

3 mom. Samtliga valsedlar vid varje val inläggas, de godkända och de

underkända särskilt, i omslag, vilka, innan förrättningen avslutas, förses med

minst två närvarandes sigill. De sålunda inlagda valsedlarna skola förvaras,

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 380.

69

vid val av landstingsman till dess valet vunnit laga kraft eller, i händelse av

besvär, dessa blivit avgjorda, samt vid annat val intill utgången av den tid,

för vilken valet gäller.

50 §.

Yalets utgång kungöres omedelbart genom uppläsning av det vid förrättningen

förda protokollet. Med protokollets uppläsning är valet avslutat, varefter

inkomna röstlängder återställas till vederbörande.

51 §.

Efter röstsammanräkning för val av landstingsman åligger det länsstyrelsen

eller magistrat, som verkställt sammanräkning, att översända avskrift av

protokollet över förrättningen till landstingets expedition samt att utan avgift

skyndsamt låta tillställa var och en landstingsman och suppleant ett utdrag

av detsamma i vad det rör honom, gällande detta protokollsutdrag såsom fullmakt

för den valde. Magistraten skall ock inom tre dagar efter röstsammanräkningen

till länsstyrelsen insända utdrag av protokollet över förrättningen,

upptagande de personers namn och boningsort, som blivit utsedda till landstingsman

och suppleanter, med angivande tillika av den ordning, i vilken de

för varje särskild landstingsman valda suppleanterna blivit utsedda.

Länsstyrelsen låter i länskungörelserna meddela underrättelse örn samtliga

valens utgång.

52 §.

1 mom. Avgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgöringstiden,

inkallas enligt vad särskilt är stadgat till ordinarie landstingsman den

suppleant, som enligt den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör i stället

inträda.

2 mom. Avgår fullmäktig före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,

skall på fullmäktiges anmälan ny sammanräkning företagas. Sammanräkningen

verkställes vid offentlig förrättning, som skall påbörjas så snart omständigheterna

medgiva det.

Den nya sammanräkningen äger rum inom den A-grupp, för vilken den avgångne

blivit vald. Blev den avgångne vald för flera A-grupper, skall sammanräkningen

ske inom den A-grupp, från vilken plats först tilldelades

honom. Yid den nya sammanräkningen tages hänsyn blott till de valsedlar,

vilka upptaga den avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn

vid den sammanräkning, då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen.

Varje valsedel gäller såsom hel röst.

Röstvärdet skall, med iakttagande att namn å någon, som blivit genom

valet utsedd till fullmäktig, anses såsom obefintligt, tillgodoräknas det namn,

som står främst bland de för den avgångne fullmäktigen särskilt upptagna

efterträdarnamnen eller, örn sådant namn ej finnes, det namn för själva fullmäktigvalet,

som står främst å sedeln, eller, örn ej heller sådant namn finnes,

det namn, som står främst bland samtliga efterträdarenamnen å sedeln. Den

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 330.

som erhållit högsta rösttalet inträder såsom fullmäktig i den avgångnes ställe.

Mellan lika rösttal skiljer lotten.

Efter sammanräkningens avslutande skola valsedlarna åter inläggas under

försegling.

53 §.

Avgår jämväl enligt 52 § utsedd landstingsman eller fullmäktig före utgången

av den tid, för vilken han blivit utsedd, förfares på enahanda sätt, som

i nämnda paragraf är sagt; och skall vid ny sammanräkning för utseende av

fullmäktig hänsyn såsom förut tagas blott till de valsedlar, vilka upptaga den

först avgångnes namn och på grund därav gällde för detta namn vid den sammanräkning,

då namnet tilldelades plats i ordningen inom A-gruppen.

54 §.

Vid sammanräkning, som avses i 52 § 2 mom. eller 53 §, föres protokoll i

överensstämmelse med formulär, som fastställts av Konungen, och i formulären

givna anvisningar. Protokollet skall upptaga de föreliggande omständigheterna

samt vem på grund därav skall inträda i den avgångnes ställe. Valets utgång

kungöres omedelbart genom uppläsning av nämnda protokoll. Med protokollets

uppläsning är förrättningen avslutad.

55 §.

Finnes icke någon, som enligt de i 52 eller 53 § givna bestämmelserna kan

inträda i stället för avgången landstingsman eller fullmäktig, skall platsen stå

obesatt intill utgången av den tid, för vilken den avgångne varit vald.

56 §.

Är någon missnöjd med val, må han däröver anföra besvär hos Konungen;

och skall han, vid förlust av talan, sist inom trettio dagar efter den dag, då

valet avslutats, ingiva sina till Konungen ställda besvär till länsstyrelsen, som

genom kungörelse, vilken införes i en eller flera av ortens mest spridda tidningar,

utsätter viss kort tid, inom vilken förklaring över besvären må avlämnas

till länsstyrelsen, varjämte länsstyrelsen, örn sammanräkningen verkställts

av magistrat, från denna infordrar de avgivna valsedlarna samt övriga

handlingar rörande valet. Sedan den för förklarings avgivande bestämda tiden

tilländagått, har länsstyrelsen att ofördröjligen insända besvären jämte de förklaringar,

som inkommit, ävensom protokoll över valet, valsedlarna och övriga

handlingar rörande valet till vederbörande statsdepartement för att i regeringsrätten

skyndsamt föredragas och avgöras.

Skiljes den valde från uppdraget, skall länsstyrelsen ofördröjligen underrättas

därom. Länsstyrelsen, som där fråga är örn val av landstingsman låter

sådan underrättelse införas i länskungörelserna, vidtager, om icke i följd av

besvären över valet annan person förklarats vara vald, för inkallande till ordinarie

landstingsman av närmast i ordningen varande suppleant eller för förnyad

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Riksdagens skrivelse Nr 330.

sammanräkning den åtgärd, som av beslutet över besvären ma föranledas. Har

bela valet upphävts, förordnar länsstyrelsen örn ofördröjlig! företagande av

nytt val för den tid, som avsetts med det upphävda valet, eller för den återstående

delen därav, samt om tid och ställe för valet.

Vid nytt val gäller i övrigt vad örn allmänt val är föreskrivet.

Yad i denna paragraf är stadgat skall äga motsvarande tillämpning i fråga

örn förrättning för ny röstsammanräkning.

8 kap. Särskilda bestämmelser.

57 §.

I ärenden rörande val är det envar tillåtet att, under iakttagande av behörig

tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i betalt

brev med posten.

Om valsedelsförsändelse gäller vad i 39 § är stadgat.

58 §.

Infaller å söndag eller annan allmän helgdag tid, da åtgärd för talans fullföljande

eller bevarande sist bör företagas, må åtgärden vidtagas å nästa söckendag.

59 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar, som

avses i 27 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som åligger valnämndens ordförande eller magistrat,

samt utgifter för stämplar, valkuvert och de i 33 och 34 §§ omförmälda

omslagen skola gäldas vid val av kyrkofullmäktige av församlingen och i övriga

fall av kommunen, vilken jämväl har att tillhandahålla lämpliga vallokaler och

bestrida kostnaden för de anordningar, som avses i 27 §.

60 §.

1 morn. Innerkuvert och ytterkuvert till valsedelsförsändelse skola vara av

ogenomskinligt papper och försedda med ändamålsbeteckning samt, vad vart

och ett val angår, lika till storlek och beskaffenhet.

Formulär till innerkuvert och ytterkuvert samt till blankett, som skall vidhänga

innerkuvert, ävensom till ändamålsbeteckning, förklaring, uppgift och

vittnesintyg fastställas av Konungen.

2 mom. Väljare äger att av person, vilken jämlikt 37 § må anlitas såsom

vittne vid anordnande av valsedelsförsändelse, pa begäran utan avgift erhålla

kuvert till sådan försändelse.

3 morn. För valdistrikt på landet har ordföranden i valnämnden och för stad

magistraten ej mindre att i god tid före varje val på lämpligt sätt lämna väljarna

underrättelse om de personers namn och adresser, vilka inom valdistriktet eller

staden må enligt 37 § anlitas såsom vittnen vid anordnande av valsedelsförsändelser

och av vilka väljarna äga erhålla kuvert till sådan försändelse, än

även att tillse, att erforderliga kuvert i god tid före valet finnas tillgängliga

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 330.

hos nämnda personer. Kommun eller församling äger att från länsstyrelsen på

rekvisition mot ersättning bekomma dylika kuvert.

Kuvert till valsedelsförsändelse, som avses i 6 kap., skola i god tid före

valet vara tillgängliga jämväl hos de personer, vilka vid sådan försändelses anordnande

må anlitas såsom vittne av väljare utom riket. Dessa kuvert tillhandahållas

på statsverkets bekostnad.

61 §.

I fråga örn val av municipalfullmäktige skall varl i 59 och 60 §§ är stadgat

örn kommun äga motsvarande tillämpning å municipalsamhället, och skola de

i dessa paragrafer givna bestämmelserna örn ordförande i valnämnd, såvitt angår

municipalsamhälle, som ej helt sammanfaller med ett eller flera valdistrikt

vid val till riksdagens andra kammare, äga motsvarande tillämpning å municipalstämmans

ordförande.

62 §.

De i denna lag givna bestämmelserna om församling skola, i den mån ej

annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande kyrklig samfällighet

eller skoldistrikt, som avses i 1 § i lagen örn församlingsstyrelse.

Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende

å kyrklig samfällighet eller skoldistrikt, som i första stycket sägs, meddelas

sådana föreskrifter av Konungen.

63 §.

Vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat skall i stad, där magistrat

ej finnes, gälla örn den för staden tillsatta styrelsen.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

73

Formulär 1.

Formulär till valsedel, som avses i 24 § sista stycket i kommunala vallagen

Plats för kartellbeteckning.

Plats för partibeteckning.

Plats för fraktionsbeteckning.

............................:..................................

Plats för valbeteckning.

Valsedelns storlek och antal rum å sedeln må lämpas efter behovet.

Vänstra sidan är avsedd för landstingsmanna- eller fullmäktignamn och suppleant-

eller efterträdarnamn; högra sidan är avsedd för särskilda suppleant- eller

efterträdarnamn.

Såsom valbeteckning må nederst å valsedelns framsida vara anbragt en av beteckningarna

»Landstingsmannaval», »Kommunalfullmäktigval», »Municipalfullmäktigval»,

»Stadsfullmäktigval», »Kyrkofullmäktigval för församlingen», »Kyrkofullmäktigval

för samfälligheten» eller »Kyrkofullmäktigval för skoldistriktet» eller

annan beteckning i ord för ifrågavarande val.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 330.

4)

Lag om proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Skall enligt gällande föreskrifter annat val inom landsting än riksdagsmannaval

eller ock val å kommunalstämma, municipalstämma, allmän rådstuga

eller kyrkostämma eller inom kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,

stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige vara proportionellt, skola därvid

de i denna lag givna bestämmelserna lända till efterrättelse.

2 §.

Vid valet utses av och bland de i valet deltagande erforderligt antal personer

att vid valförrättningen biträda ordföranden.

Där ordföranden med avseende å befarad tidsutdräkt eller av annan anledning

finner det nödigt, äger han att, sedan valsedlarna avlämnats och innan

sammankomsten upplöses, utsätta annan dag för valförrättningens fortsättande

och avslutande. Då så sker, skola av och bland de i valet deltagande

utses minst två personer att såsom vittnen närvara vid den fortsatta valförrättningen,

och skall valurnan, i vilken de avlämnade valsedlarna förvaras, omsorgsfullt

förseglas under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas

i säkert förvar. Innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages,

skall ordföranden i vittnenas närvaro förvissa sig, att sigillen äro obrutna.

Särskild kungörelse örn dag för valförrättningens fortsättande erfordras ej.

3 §.

Val skall förrättas med valsedlar, å vilka före namnen utsatts partibeteckning

(partinamn eller annan beteckning i ord för viss grupp av de väljande

eller för viss meningsriktning), men vilka i övrigt äro omärkta.

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det andra.

Valsedlarna skola för att bliva gällande vara enkla och slutna. Sedel må ej

upptaga flere men väl färre namn än det antal personer valet avser.

Är något namn å valsedel överstruket, eller framgår med avseende å något

där förekommande namn ej fullt otvetydigt, vem därmed åsyftas, eller upptager

valsedel namn å någon, som ej är valbar, anses sådant namn såsom obefintligt.

Äro å valsedel upptagna flere namn än vad ovan är medgivet, anses

det eller de sista, övertaliga namnen som obefintliga.

4 §.

De avgivna valsedlarna skola ordnas i grupper, så att sedlar med samma

partibeteckning bilda en grupp.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

75

Inom varje grupp skall, till den utsträckning, som erfordras för utseende

av det antal personer valet avser, bestämmas ordning mellan namnen å gruppens

valsedlar. Härvid iakttages:

a) Upptaga valsedlar till antal av mera än hälften av hela antalet valsedlar

inom gruppen (gruppens rösttal) samma första namn, blir detta namn det första

i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första namn och utgöra mera

än två tredjedelar av gruppens rösttal, jämväl samma andra namn, blir detta

namn det andra i ordningen; upptaga valsedlar, som hava samma första och

samma andra namn samt utgöra mera än tre fjärdedelar av gruppens rösttal,

jämväl samma tredje namn, blir detta namn det tredje i ordningen; och så vidare

efter samma grunder.

b) I den mån ordningen inom gruppen icke kan enligt nyss angivna grunder

bestämmas, skola särskilda sammanräkningar av namnens rösttal verkställas.

Vid varje sådan sammanräkning gäller valsedel såsom hel röst, där

icke något av sedelns namn erhållit rum i ordningen. Annan valsedel gäller

såsom halv röst, där ett av sedelns namn erhållit rum i ordningen; såsom

tredjedels röst, där två av namnen uppförts i ordningen; såsom fjärdedels

röst, där tre av namnen uppförts i ordningen; och så vidare efter samma

grund. För varje gång kommer det namn närmast i ordningen, som erhållit

högsta rösttalet.

Till protokollet antecknas för varje grupp dess rösttal samt, där de under

a) angivna grunderna tillämpats, antalet av de valsedlar, som upptaga samma

första namn eller samma första och andra namn, och så vidare, men eljest,

för varje särskild sammanräkning, röstvärdet för de olika valsedlarna och det

rösttal, som uträknats för varje namn.

5 §.

1 mom. Skola två eller flera platser besättas, fördelas de mellan de olika

valsedelsgrupperna sålunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp,

vilken för varje gång uppvisar det största av nedan angivna jämförelsetal. Plats,

som blivit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första plats tillerkännes

den, vars namn är det första i ordningen inom gruppen, gruppens

andra plats den, som bär andra namnet i ordningen, gruppens tredje plats den,

som bär tredje namnet i ordningen, och så vidare efter samma grund, ändå att

den, som är berättigad till platsen, redan fått sig tillerkänd plats från en eller

flera andra grupper.

Jämförelsetalet är lika med gruppens rösttal, så länge gruppen ännu icke

fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jämförelsetalet för varje gång

så, att gruppens rösttal delas med det tal, som motsvarar antalet av gruppen

tilldelade platser, ökat med 1. Har samma person erhållit platser från två grupper,

skall dock vid beräkning av det antal platser, som utdelats, vardera platsen

anses blott såsom en halv plats; har någon erhållit platser från tre grupper,

anses varje sådan plats såsom en tredjedels plats; och så vidare efter samma

grund.

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 330.

Har en grupp redan fått sig tilldelad plats så många gånger, som motsvarar

antalet namn å gruppens valsedlar, är den utesluten från vidare jämförelse.

2 mom. Skall blott en plats besättas, tillfaller platsen den, vars namn står

främst i ordningen inom den grupp, som har största rösttalet.

6 §.

Mellan lika rösttal eller jämförelsetal

lottning.

7 §.

Vid val av suppleanter skall vad bär

ledamöter äga motsvarande tillämpning.

8 §.

Den ordning, vari suppleanter böra inkallas till tjänstgöring i stället för

ledamot, skall bestämmas enligt följande regler:

a) Suppleant, utsedd från grupp med samma partibeteckning som den

grupp, från vilken ledamoten blivit vald, har företräde framför övriga suppleanter,

och av dessa har den företräde, som utsetts från grupp med högre

rösttal.

b) Av suppleanter från samma grupp har den företräde, vars namn blivit

tidigare uppfört i den jämlikt 4 § bestämda ordningen inom gruppen.

Den ledamot eller suppleant, som fått sig tillerkänd plats från två eller flera

grupper, anses vald för den grupp, från vilken plats först tilldelats honom.

skall, där så erfordras, skiljas genom

ovan är stadgat i fråga örn val av

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

77

5)

Lag om ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)

om kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att § 5 mom. 3—5, § 6 mom. 2 andra och fjärde

styckena, § 8 mom. 3 samt §§ 10—14 i förordningen den 23 maj 1862 örn

kommunalstyrelse i Stockholm skola upphöra att gälla ävensom att § 5

mom. 2, § 8 mom. 2 och § 45 i samma förordning skola, § 45 i nedan angivna

del, erhålla följande ändrade lydelse:

§5.

Mom. 2. Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande

verkan stadgas i kommunala vallagen.

§ 8.

Mom. 2. Örn valdistrikt samt örn vals förrättande och avslutande så

ock örn förfarandet, när stadsfullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, stadgas i kommunala vallagen.

§ 45.

Sedan i —--kronan verkställa.

De utskylder till staden, vilka icke blivit inom föreskriven tid erlagda,

låter vederbörande uppbördsman i laga ordning uttaga. Vid indrivandet av

sådana medel må därutöver hos den restskyldige såsom ersättning för utsökningskostnaden

uttagas tre öre å varje krona av de resterande utskyldernas

belopp, dock ej mindre än tjugufem öre, vilken ersättning, då indrivningen

sker i Stockholm, skall ingå till stadskassan, men eljest tillfalla den, som verkställer

indrivningen.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 880.

6)

Lag om ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni

1924 (nr 349) örn landsting.

Härigenom förordnas, att 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni

1924 örn landsting skola, 5 och 58 §§ i nedan angivna delar, erhålla följande

ändrade lydelse:

&§•

Kätt att---års ålder.

Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas

i kommunala vallagen.

7 §•

Landstingsmän jämte suppleanter väljas med de undantag, som i 13 §

andra stycket och 14 § tredje stycket omförmälas, för fyra år, räknat från

och med den 1 januari året efter det, då valet skett.

Landstingsman och suppleant, som utsetts vid val jämlikt nyss åberopade

bestämmelser i 13 och 14 §§, skola tjänstgöra från och med den 1 januari

året efter det, då valet skett, och till utgången av tjänstgöringstiden för

övriga landstingsmän och suppleanter.

Rörande upphörande i vissa fall tidigare än ovan sägs av uppdrag att

vara landstingsman eller suppleant stadgas i 13 § tredje stycket och 14 §

fjärde stycket.

8 §•

1 mom. För val av landstingsmän indelas landstingsområdet i valkretsar.

För varje valkrets utses, oavsett dess folkmängd, en landstingsman och därutöver

efter folkmängden en landstingsman för varje fullt tal av 5,000.

2 mom. Vid landstingsområdes indelning i valkretsar skall med undantag,

varom nedan i denna paragraf och i 9 § förmäles, iakttagas, att för

varje valkrets komma att utses minst 5, högst 9 landstingsmän.

Stad, vars folkmängd utgör minst 15,000, bildar en valkrets.

Stad med mindre folkmängd än 15,000 förenas med annan stad eller andra

städer eller med angränsande landsbygd till en valkrets. I valkrets, som

utgöres endast av städer, skall folkmängden uppgå till minst 15,000. Delar

av samma stad må icke ingå i olika valkretsar.

Valkrets bestående av stad och landsbygd bör icke utan synnerliga skäl

bildas.

Vid valkretsindelningen iakttages i övrigt, att området för annan valkrets

än den, i vilken två eller flera städer ingå, skall kunna omslutas med en

sammanhängande gränslinje, samt att delningen i vad angår landsbygden

verkställes, där så lämpligen kan ske, efter domsaga, tingslag eller härad,

men eljest efter kommuner. Med tingslag förstås sådan del av domsaga,

som utgör egen domkrets.

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 880.

79

9 §•

Där med iakttagande av de i 8 § 2 mom. givna bestämmelser bildande

av valkrets på sätt i nämnda moment stadgas medför synnerlig olägenhet,

må område med mindre invånarantal, än i samma moment sägs, utgöra valkrets.

Sådan valkrets skall dock, örn landsbygd däri ingår, hava en folkmängd

av minst 10,000 samt i vad angår landsbygden utgöras av domsaga

eller av ett eller flera tingslag eller härad.

10 §.

Därest det antal landstingsman, som med tillämpning av de i 8 och 9 §§

meddelade föreskrifter bör utses inom ett landstingsområde, icke uppgår

till tjugu, skall såsom grund för rättigheten att efter folkmängden välja

landstingsman bestämmas lägre tal än det uti 8 § 1 mom. angivna, på det

att landstingsmännens antal för hela landstingsområdet må uppgå till minst

tjugu; och skall, med tillämpning av häremot svarande reduktion av folkmängdssiffrorna,

i övrigt gälla vad i 8 § 2 mom. och 9 § är stadgat.

11 §•

Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsman, som skall för

varje valkrets utses, fastställes efter de i 8—10 §§ angivna grunder av

landstinget. Förslag till omförmälda indelning skall till landstinget avgivas

av länsstyrelsen, sedan landstingsområdets kommuner beretts tillfälle att

yttra sig.

För landsting, som enligt 2 § första stycket nybildats, skall efter förslag

av länsstyrelsen indelning, varom i denna paragraf förmäles, fastställas av

det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte.

12 §.

Varda de förhållanden, vilka legat till grund för den fastställda indelningen,

så ändrade, att jämkning däri till följd av stadgandena i 8—10 §§

påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äger landstinget, på länsstyrelsens

förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa jämkningen

; och skall, där ej sådant fall är för handen, som i 13 § första stycket

och 14 § andra stycket avses, jämkningen ske året innan val av landstingsmän

nästa gång äger rum.

13 §.

Örn genom stads inträde i landsting eller genom ändring i den territoriella

indelningen landstingsområde utvidgas, äger nästa lagtima landsting,

på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess yttrande, verkställa

den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.

Örn folkmängden i det område, varmed landstingsområdet utvidgats, uppgår

minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en landstingsman,

eller örn det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning, som

i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen

berörda valkretsar, är högre än det antal landstingsmän, som före jämkningen

utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 330.

å den för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts

val företagas inom den eller de valkretsar, som må hava vid jämkningen

nybildats av det överförda området eller del därav eller ock eljest

berörts av jämkningen, ändå att val av landstingsman därstädes eljest icke

det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,

äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den

eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar

fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val

utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i första stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning,

som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de

val, som med anledning av jämkningen skola enligt andra stycket företagas,

ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt tredje stycket

tjänstgöringstiden inskränkes.

14 §.

Utträder stad ur landsting eller upphör på grund av ändring i den territoriella

indelningen område, som bildar egen valkrets, att deltaga i visst

landsting, äga de för staden eller valkretsen utsedda landstingsmän och

suppleanter icke fortfara med sina befattningar.

Örn genom ändring i den territoriella indelningen område, som utgör del

av en eller flera valkretsar, upphör att deltaga i visst landsting, äger nästa

lagtima landsting, på länsstyrelsens förslag eller efter inhämtande av dess

yttrande, verkställa den jämkning i valkretsindelningen, som därav må föranledas.

Örn folkmängden i område, som upphört att deltaga i visst landsting,

uppgår minst till tal, som enligt 8 eller 10 § berättigar till att utse en

landstingsman, eller örn det antal landstingsmän, som efter sådan jämkning,

som i nästföregående stycke sägs, skall utses för den eller de av jämkningen

berörda valkretsar, är lägre än det antal landstingsmän, som före jämkningen

utsetts för den eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, skall å den

för landstingsmannaval stadgade tid året efter det jämkningen verkställts

val företagas inom den eller de valkretsar, som berörts av jämkningen, ändå

att val av landstingsmän därstädes eljest icke det året skulle äga rum.

Därest val på grund av bestämmelserna i nästföregående stycke företages,

äga de landstingsmän och suppleanter, som före jämkningen utsetts för den

eller de äldre valkretsar, jämkningen omfattat, icke med sina befattningar

fortfara längre än till början av tjänstgöringstiden för de vid berörda val

utsedda landstingsmän och suppleanter.

I fall, som i andra stycket avses, skall det förslag till jämkning i valkretsindelning,

som av länsstyrelsen avgives, tillika innehålla uppgift å de

val, som med anledning av jämkningen skola enligt tredje stycket företagas,

ävensom å de landstingsmän och suppleanter, för vilka enligt fjärde stycket

tjänstgöringstiden inskränkes.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 330.

81

15 §.

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande

stadgas i kommunala vallagen.

32 §.

Yal av ledamöter och suppleanter i landstingets förvaltningsutskott samt

av personer för beredning, varom förmäles i 31 och 42 §§, så ock av revisorer

och revisorssuppleanter, som avses i 53 §, skall, där två eller flera

personer skola utses, vara proportionellt, därest det begäres av minst så

många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes

antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn

förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

58 §.

Medlem av —--hållas tillgängliga.

Över landstingets beslut, som i 11—14 §§ avses, må ej klagas.

14 samt. Nr 330.

Bihang till riksdagens protokoll 1930.

i227 80 6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 330.

7)

Lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) om ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 18, 19, 22, 38, 40, 42, 43 och 45 §§ i lagen den

13 juni 1919 om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning skola, 18 § i nedan angivna del, erhålla följande ändrade lydelse:

18 §.

Är nybildad---ävensom kommunalnämnd.

Är nybildad kommun stad, som i 44 § 2 mom. lagen om kommunalstyrelse i

stad avses, skall Konungens befallningshavande inom samma tid förordna kommunalborgmästare,

vilken har att ofördröjligen hålla allmän rådstuga för val

av kommunalrådmän.

Skall i---av indelningsändringen.

19 §.

I landskommun eller köping, som ändras eller nybildas, må med uppgörande

av utgifts- och inkomstförslag för första året efter indelningsändringens ikraftträdande

anstå utöver den i 62 § lagen örn kommunalstyrelse på landet stadgade

tid, dock att utgifts- och inkomststatens bestämmande skall ske inom november

månads utgång.

22 §.

Konungen må efter därom gjord framställning bestämma beloppet av den

upplåning, som av nybildad kommun må beslutas utan underställning, intill

dess de i 79 § lagen örn kommunalstyrelse på landet och 74 § lagen om kommunalstyrelse

i stad i sådant hänseende meddelade bestämmelser kunna tilllämpas.

38 §.

Vid ändring i församlingsindelning äge stadgandena i 13 och 14 §§ motsvarande

tillämpning i fråga örn utövandet av församlings beslutanderätt.

40 §.

Skall ny församling bildas, åligge det domkapitlet att så fort ske kan under

året innan indelningsändringen träder i kraft och sist före den 1 oktober förordna

präst att föra ordet i församlingens kyrkoråd ävensom att hålla kyrkostämma

eller sammanträde med kyrkofullmäktige för val av ordförande och

vice ordförande samt kyrkoråd och skolråd.

I nybildad församling må under året innan indelningsändringen träder i

kraft fullmäktige och befattningshavare i församlingen utses oberoende av

eljest gällande bestämmelser örn tid för dylikt val; och skall i fråga örn berak
-

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 380. 83

ilandet av deras tjänstgöringstid så anses, som om denna börjat först med ingången

av nästföljande året.

Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga handhavandet av dem

tillkommande uppgifter; och skola jämväl befattningshavare, som utses före

den nya församlingsindelningens ikraftträdande, genast träda i utövning av

sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder, som erfordras i

anledning av indelningsändringen.

42 §.

Stadgandet i 22 § skall hava motsvarande tillämpning i fråga örn församling,

intill dess den i 66 § lagen om församlingsstyrelse meddelade bestämmelsen

örn lån, som må beslutas utan underställning, kan tillämpas.

43 §.

Stadgandet i 23 § äge motsvarande tillämpning angående beslut i försam - ling.

45 §.

Yad i denna lag är stadgat angående församling galle i tillämpliga delar

skoldistrikt, vars angelägenheter handläggas å kyrkostämma eller av kyrkofullmäktige,

ändå att dess område icke sammanfaller med församlingens

område.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 330.

8)

Lag om införande av lagarna om kommunalstyrelse på landet

och i stad lii. ni.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Från och med den 1 januari 1931 skola, med iakttagande av vad i denna

lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse:

lagen örn kommunalstyrelse på landet;

lagen örn kommunalstyrelse i stad;

kommunala vallagen i vad den avser andra val än val av kyrkofullmäktige;

lagen örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m. i vad den avser andra val än val å kyrkostämma och inom

kyrkofullmäktige;

lagen örn ändring i vissa delar av förordningen den 23 maj 1862 (nr 33)

örn kommunalstyrelse i Stockholm;

lagen örn ändrad lydelse av 5, 7—15, 32 samt 58 §§ i lagen den 20 juni

1924 (nr 349) om landsting;

lagen örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr

293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning,

i vad den avser ändring i 18, 19 och 22 §§ i sistnämnda lag.

2 §•

Genom de nya lagarna upphävas följande förordningar, stadga och lagar:

förordningen den 21 mars 1862 (nr 13) örn kommunalstyrelse på landet;

förordningen den 21 mars 1862 (nr 14) örn kommunalstyrelse i stad;

stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) örn proportionellt valsätt vid vissa val

inom landsting och stadsfullmäktige m. m. i vad den avser andra val än

val å kyrkostämma;

lagen den 30 juni 1920 (nr 392) örn rätt för vissa väljare att utan inställelse

inför valförrättare avgiva valsedel vid vissa kommunala val samt örn

behandling av valsedelsförsändelse;

lagen den 20 maj 1921 (nr 252) med vissa föreskrifter i fråga örn val av

kommunal-, municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring av vad

sålunda upphävda författningar innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot

de nya lagarnas bestämmelser.

3 §■

Beträffande de allmänna val av landstingsmän, kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige och stadsfullmäktige, som skola förrättas under år 1930,

skola de nya bestämmelserna äga tillämpning, dock skall i avseende å dessa

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 380.

85

val i stället för föreskrifterna i 15 och 16 §§ i kommunala vallagen gälla vad

i lagen den 20 maj 1921 med vissa föreskrifter i fråga örn val av kommunal-,

municipal- och stadsfullmäktige samt av landstingsmän stadgas örn vals utsättande

till olika dagar och örn vals förrättande å olika lokaler.

Bevisorer för granskning av kommuns förvaltning under år 1931 samt

suppleanter för dem skola med tillämpning av de nya bestämmelserna utses

under år 1930.

4§-

I fråga örn offentliggörande, underställning och godkännande av beslut,

som fattats före den 1 januari 1931, samt angående sökande av ändring i

sådant beslut så ock i fråga örn debitering, uppbörd och indrivning av

kommunalskatt för tidigare år än 1931 samt besvär i anledning därav skola,

där ej annat följer av vad i 3 § stadgas, förut gällande föreskrifter tillämpas.

De nya bestämmelserna äga tillämpning i avseende å val å kommunalstämma,

municipalstämma eller allmän rådstuga eller inom kommunalfullmäktige,

municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige för tid, som helt och

hållet infaller efter den 31 december 1930, men föranleda ej rubbning i beståndet

av sådana val, som företagits före samma dag.

5§-

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift,

som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarna, skall denna i stället tilllämpas.

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr SSO.

B) hemställa,

1) att Eders Kungl. Majit snarast möjligt måtte föranstalta örn en allmän

revision av gällande förordning örn kommunalstyrelse i Stockholm i överensstämmelse

med de riktlinjer, som ovan angivits, samt för riksdagen framlägga

det förslag, vartill revisionsarbetet giver anledning;

2) att Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa skyndsam utredning angående

ändringar i bestämmelserna örn tiden för landstingsmannaval i överensstämmelse

med de riktlinjer, som ovan angivits, samt för riksdagen framlägga

de förslag, som utredningen kan föranleda;

3) att Eders Kungl. Majit måtte snarast möjligt för riksdagen framlägga

förslag till införande av bestämmelser i kommunallagarna, att den som häftar

för honom påförda utskylder till kommun eller stad, vilka förfallit till betalning

under de tre sistförflutna kalenderåren, skall vara utesluten från valbarhet

vid val till kommunala förtroendeuppdrag;

4) att Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning angående ändring

av bestämmelserna örn skadeståndsansvar för kommunala förtroendemän i överensstämmelse

med de riktlinjer, som ovan angivits, samt för riksdagen framlägga

de förslag, som utredningen kan föranleda.

Stockholm den 2 juni 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, K. L. Beckmans Boktryckeri, 1980,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.