Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om församlingsstyrelse m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

1930-06-02 · 51 sidor, varav 50 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,5 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 50 av 51 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:331, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag om församlingsstyrelse m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

1

Nr 331.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1930

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1930

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition med förslag till lag om församlingsstyrelse

m. m. ävensom i ämnet väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 31.)

Till Konungen.

Genom en den 31 januari 1930 dagteeknad proposition, nr 100, har Eders

Kungl. Majit, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogade förslag till

1) lag örn församlingsstyrelse;

2) lag örn församlingsstyrelse i Stockholm;

3) lag örn införande av lagen örn församlingsstyrelse m. m.; samt

4) lag örn skolstyrelse i vissa kommuner.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft i

ämnet väckta motioner.

I ärendet har konstitutionsutskottet avgivit utlåtandet nr 31 och memorialet

nr 34, varav tryckta exemplar här bifogas.

Riksdagen, som endast beträffande 9 § i förslaget till lag örn församlingsstyrelse

och 6 § i förslaget till lag örn församlingsstyrelse i Stockholm beslutat

ändringar i konstitutionsutskottets lagförslag, får, under åberopande av vad

konstitutionsutskottet anfört,

A) med förklarande att Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag icke kunnat

i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen för sin del antagit följande

lagar:

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 331—332.

1226 30 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr SS1.

1)

Lag

om

församlingsstyrelse.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Varje territoriell församling äger att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina gemensamma kyrkliga angelägenheter samt folk- och

fortsättningsskoleväsendet i församlingen, såvitt icke handhavandet därav enligt

gällande författningar tillkommer annan.

Två eller flera församlingar eller delar av skilda församlingar må för vården

örn de i denna lag avsedda angelägenheterna eller vissa av dem förenas till en

kyrklig samfällighet. Beträffande sådan samfällighet skall med avseende å

vården örn gemensamma angelägenheter, i den mån ej annat är föreskrivet, i

tillämpliga delar gälla vad i denna lag stadgas om församling. Ingår församling

i kyrklig samfällighet omfattande alla i denna lag avsedda angelägenheter,

äger vad i första stycket stadgas icke tillämpning å församlingen. Örn bildande

av kyrklig samfällighet förordnar Konungen. Dylikt förordnande må ej meddelas,

med mindre församlingarna samtyckt därtill eller åtgärden finnes vara

påkallad av betydande allmänt behov.

Där Konungen förordnat, att för vården örn folk- och fortsättningsskoleväsendet

församling skall vara delad i skilda skoldistrikt, gäller örn sådant

skoldistrikt i avseende å vården örn nämnda angelägenhet vad i denna lag är

stadgat örn församling.

Angående vården örn folk- och fortsättningsskoleväsendet i vissa kommuner

är särskilt stadgat.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter samt ärenden rörande folk- och fortsättningsskoleväsendet

avses i denna lag frågor om:

dels

a) åtgärder till främjande av församlingsvården;

b) tillsättande och avskedande av organister, kyrkosångare, klockare och

andra kyrkobetjänte;

c) prästerskapets och kyrkobetjäntes löneförmåner;

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med och vård örn kyrkans egendom ävensom församlingen

tillhörig, för kyrkliga ändamål avsedd egendom;

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331. 3

f) byggnad och underhåll av kyrka nied vad därtill hör, församlingshus

samt boställen för prästerskap och kyrkobetjänte;

g) avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter;

h) åtgärder till vidmakthållande av ordning under gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan; samt

j) anskaffande och ordnande av begravningsplats samt avgifter för gravplatser

och för begagnande av kyrkklockor och annan kyrkans egendom;

dels

k) folk- och forsättningsskolundervisningen samt dithörande anstalter, däri

inbegripet skolbibliotek:

l) tillsättande och avskedande av lärare vid folk- och fortsättningsskolor;

m) skollärares löneförmåner;

n) hushållning med och vård örn församlingen tillhörig, för skolväsendet avsedd

egendom;

o) byggnad och underhåll av skolhus med vad därtill hör ävensom boställen

för skollärare; samt

p) avgifter till skola jämte dithörande anstalter;

dels ock

q) upprättande och underhåll av församlingen tillhörigt folkbibliotek (församlingsbibliotek);

samt

r) lokal för och avgifter till sådant bibliotek.

3 §.

Församlings beslutanderätt utövas å kyrkostämma eller av kyrkofullmäktige.

I ärende, som är gemensamt för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra

en kyrklig samfällighet, utövas beslutanderätten å gemensam kyrkostämma

med församlingarna.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse eller de andra styrelser, nämnder eller personer,

som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.

4 §.

I församling med mera än 5,000 invånare skall den församlingen tillkommande

beslutanderätten, med de undantag varom förmäles i 5 §, uppdragas åt

kyrkofullmäktige. Beträffande församling, som helt eller delvis ingår i kyrklig

samfällighet, må Konungen medgiva undantag från vad sålunda stadgas.

Har i församling, där enligt stadgandet i första stycket kyrkofullmäktige

finnas, invånarantalet nedgått till 5,000 eller därunder, skall beslutanderätten

fortfarande utövas av kyrkofullmäktige, därest icke kyrkostämman annorlunda

besluter.

Församling med 5,000 invånare eller därunder äger åt kyrkofullmäktige

uppdraga beslutanderätt, som avses i första stycket. Förslag örn upphävande

av sådant beslut må icke väckas förrän fyra kalenderår förflutit sedan kyrko
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 331.

fullmäktige trädde i verksamhet och skall, örn det godkännes, tillämpas från

utgången av det kalenderår, varunder godkännandet vunnit laga kraft.

Beslut örn införande eller avskaffande av kyrkofullmäktige skall ofördröjligen

anmälas hos länsstyrelsen och domkapitlet.

5 §.

Finnas kyrkofullmäktige, inskränkes kyrkostämmans befattning till följande

ärenden, nämligen:

a) ärenden, för vilkas avgörande gälla särskilda bestämmelser örn rösträtt;

b) ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i lagen den 9 december 1910 örn reglering

av prästerskapets avlöning;

c) ärenden, som jämlikt 3 § andra stycket skola handläggas å gemensam

kyrkostämma med två eller flera församlingar;

d) frågor örn införande och avskaffande av kyrkofullmäktige samt örn

kyrkofullmäktiges antal;

e) frågor örn ställe för kyrkostämma och örn sättet för stämmas kungörande;

samt

f) tillsättande av lärarbefattning, med vilken är förenad organist- eller

klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning, så ock tillsättande

i annat fall av organist-, kyrkosångar- eller klockarbefattning.

I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, äger kyrkostämman utöva

församlingens beslutanderätt i alla dess angelägenheter.

6 §.

Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende

å kyrklig samfällighet eller beträffande handläggning av ärenden, som äro

gemensamma för två eller flera församlingar, vilka icke utgöra dylik samfällighet,

meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

7 §.

Vad i denna lag stadgas skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse

jämväl för icke territoriell församling, örn församlingen så besluter. I annat

fall följes den ordning, som förut varit övlig.

8 §.

Denna lag äger icke avseende å församling i Stockholm.

2 kap. Om kyrkostämma.

9 §.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut tillkommer

på landet den som äger utöva rösträtt å kommunalstämma och i stad den som

äger utöva rösträtt å allmän rådstuga.

Sådan rättighet tillkommer dock icke:

a) främmande religionsbekännare; eller

b) den som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

5

Den som är medlem av icke territoriell församling äger ej rösträtt å kyrkostämma

i annan församling.

I ärende, som förutsätter avgifter, vilka enligt gällande författning skola

utgå endast av i mantal satt jord eller av annan fastighet, må ej andra deltaga

än de som innehava sådan jord eller fastighet.

Att den som är redovisningsskyldig till församlingen ej må deltaga i vissa

ärenden, stadgas i 61 § andra stycket.

10 §.

I avseende å utövning av rösträtt å kyrkostämma och sådan rätts överlåtande

till annan person skall vad som är stadgat för kommunalstämma på

landet och allmän rådstuga i stad äga motsvarande tillämpning.

Om upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas i

kommunala vallagen.

11 §.

Å kyrkostämma äger kyrkorådets ordförande, ändå att han icke är röstberättigad,

att yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga i besluten.

12 §.

I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, utser kyrkostämman bland

de röstberättigade, som äro boende inom församlingen och uppnått tjugufem

års ålder, en ordförande och en vice ordförande för fyra kalenderår. Till ordförande

må dock kunna utses kykorådets ordförande, ändå att han icke är röstberättigad.

Avgår den valde under uppdragstiden, utses i hans ställe annan för

den återstående delen av samma tid. Underrättelse örn dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till länsstyrelsen

för intagande i länskungörelserna och till domkapitlet.

Ordförande eller vice ordförande kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd, som

nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra sådan

påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara ordförande eller vice ordförande än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av kyrkostämman; eller

d) vid valet den som de fyra senaste åren, det år då valet skett inberäknat,

tjänstgjort såsom ordförande eller vice ordförande.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 331.

I församling, där kyrkofullmäktige finnas, äro fullmäktiges ordförande och

vice ordförande tillika ordförande och vice ordförande i kyrkostämman.

Vid gemensam kyrkostämma med två eller flera församlingar, vilka icke

utgöra en kyrklig samfällighet, föres ordet av ordföranden i kyrkostämman

1 den till folkmängden största av församlingarna eller vid förfall för honom av

vice ordföranden i samma församlings kyrkostämma. Är även han hindrad,

äger stämman utse annan till ordförande valbar person att vid tillfället föra

ordet.

13 §.

Kyrkostämma skall hållas i sockenstuga, församlingshus eller kyrka eller å

annat ställe, som för sådant ändamål blivit av stämman särskilt bestämt.

14 §.

1 mom. I församling, där kyrkofullmäktige icke finnas, skola årligen tre

ordinarie kyrkostämmor hållas:

en före utgången av maj månad för besluts fattande i anledning av berättelsen

örn föregående årets räkenskaper och förvaltning;

en under tiden från och med den 1 oktober till och med den 15 november

för fastställande av utgifts- och inkomststat för kyrka och skola samt församlingsbibliotek;

samt

en före utgången av december månad för anställande av val till de befattningar

inom församlingen, vilka vid årets slut bliva lediga, ävensom av revisorer

och revisorssuppleanter.

Den tredje ordinarie kyrkostämman under året må beträffande ordinarie

kyrkostämma eller kyrkostämmor under nästföljande år besluta, å vilken dag

sådan stämma skall hållas eller huruvida stämma skall hållas å sön- eller helgdag.

2 morn.. Extra kyrkostämma hålles, när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare, magistraten eller stadsstyrelsen,

kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse sådant äskar eller ordföranden finner

det nödigt.

Envar, som är röstberättigad å kyrkostämma, äger för uppgivet ärende begära

sådan stämmas hållande. Lämnas dylik framställning av ordföranden

utan avseende, skall han, örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen med

skälen därtill, över sådant beslut äger sökanden på sätt i 68 § sägs anföra

besvär hos länsstyrelsen eller domkapitlet; och skall därvid besvärstiden räknas

från dagen, då sökanden erhöll del av beslutet. Mot länsstyrelsens eller domkapitlets

beslut må talan ej föras.

15 §.

I församling, där kyrkofullmäktige finnas, skall kyrkostämma hållas, när

det finnes erforderligt för behandling av ärende, i vilket beslutanderätten är

förbehållen stämman. Beträffande sådan stämma skola föreskrifterna i 14 §

2 mom. äga motsvarande tillämpning.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

7

16 §.

Kungörelse om kyrkostämma utfärdas av ordföranden eller, vid hinder för

honom, av vice ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid, ställe

och överläggningsämne för stämman.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i kyrkan fjorton dagar eller minst

en vecka före stämman. Är kyrkostämma utsatt till dag, då gudstjänst tidigare

hålles, skall kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så

skyndsam handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes,

må kyrkostämma hållas efter kortare kungörelsetid och även samma

dag den blivit pålyst; dock må ej å sådan stämma beslut fattas örn utgift eller

anskaffande av medel därtill eller avhändande av församlingen tillhörig egendom

eller efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Kungörelsen skall på ordförandens föranstaltande jämväl anslås å plats eller

platser inom församlingen, som kyrkostämman för ändamålet bestämt.

Tillkännagivande örn tid och ställe för kyrkostämma bör ock, där kyrkostämman

icke med minst två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes röster

annorlunda beslutit, införas i en eller flera ortstidningar, såvida ej beträffande

stämma för ärende, som fordrar skyndsam handläggning, hinder däremot möter.

Kyrkostämman besluter, i vilken eller vilka tidningar sådant tillkännagivande

skall införas, därvid sådana tidningar böra väljas, som genom spridning inom

olika grupper av församlingens medlemmar bringa tillkännagivandet till de

flestas kännedom. Har vid fattandet av sistnämnda beslut förslag örn tillkännagivandets

införande i annan ortstidning än de sålunda beslutade varit

under omröstning och därvid erhållit minst en tredjedel av de i omröstningen

deltagandes röster, skall tillkännagivandet införas jämväl i denna tidning. Tillkännagivandet

skall, såvida ej kyrkostämman annorledes beslutit, innehålla

underrättelse allenast örn de viktigare ärenden, vilka icke enligt lag skola förekomma

å kyrkostämman. Ordföranden skall i god tid avsända tillkännagivandet

för intagande i tidning, om möjligt minst en vecka före stämman.

På kyrkostämma ankommande beslut, som här omförmälas, skola fattas å

den tredje ordinarie kyrkostämman under året och avse nästföljande kalenderår.

Den omständigheten, att kungörelse örn stämma ej blivit anslagen eller

att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för stämmans

hållande.

17 §.

De ärenden, som företagas till avgörande å kyrkostämma, skola förut vara

vederbörligen beredda av kyrkorådet eller skolrådet eller annan styrelse, nämnd

eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller flera särskilt

för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts annorledes

än av kyrkorådet eller skolrådet, företages till avgörande å kyrkostämma,

skall tillfälle lämnas kyrkorådet eller skolrådet att avgiva yttrande däröver.

Val må dock av kyrkostämma förrättas utan föregående beredning. Detsamma

gäller om avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande av

s. 8 Kontrollera mot PDF

8 Riksdagens skrivelse Nr 331.

församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens

rättighet.

18 §.

Kan ärende, som handlägges å kyrkostämma, icke å den utsatta dagen

bringas till slut, skall stämman fortsättas å annan dag. Om stämmans fortsättande

skall, därest stämman så besluter, kungörelse i vanlig ordning utfärdas.

Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att, innan stämman

upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva tid för den fortsatta

stämman.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å kyrkostämma bordläggning av ärendet och

förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall ärendet uppskjutas

till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i vanlig ordning

kungöra.

Bordläggning ma ej, savida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

19 §.

Ordföranden åligger att å kyrkostämma framställa ärendena till överläggning

samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande än de som

finnas angivna i kungörelsen om stämman.

Ny fråga kan vid kyrkostämma väckas av envar röstberättigad men må icke

avgöras förrän vid annan stämma samt efter vederbörlig beredning och kungörelse.

20 §.

1 moni. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres, med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den vid val ske med slutna sedlar. Annan omröstning

sker öppet, där ej sluten omröstning begäres. Vid omröstning skola

de röstande avgiva sina röster efter upprop eller, där ordföranden så bestämmer,

i den tur de anmäla sig hos honom. Där ej för särskilda fall annorlunda

stadgas, bestämmes utgången genom enkel pluralitet av de avgivna rösterna.

Falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val lotten mellan lika rösttal,

men blir i övriga fall den mening beslut, som ordföranden biträder. Vid

omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall förfaras såsom vid val.

Val av kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse och biblioteksstyrelse

samt av revisorer och revisorssuppleanter, som avses i 61 §, så ock av två eller

liera personer för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till avgörande

å kyrkostämma, skall vara proportionellt, därest det begäres av minst

sa manga väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga väljandes

antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1. Örn

förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

9

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avhändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för

vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått, i landsförsamling,

där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger nio

kronor för skattekrona, i stadsförsamling, där högsta uttaxeringen av omförmälda

skatt överstiger tio kronor för skattekrona, samt i församling bestående

av landsbygd och stad, därest högsta uttaxeringen av samma skatt i någon del

av församlingen överstiger tio kronor för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag,

i landsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger nio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt överstiger tolv kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt överstiger femton kronor för skattekrona;

i stadsförsamling,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mer än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;

samt i församling bestående av landsbygd och stad,

såvitt höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av allmän kommunalskatt i någon del av församlingen överstiger tio

kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av sådan skatt i någon del av församlingen överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget, där högsta uttaxeringen

av samma skatt i någon del av församlingen överstiger sexton kronor för skattekrona,

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen,

eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 331.

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är om antagande

av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits

av kommunalstämma, kommunalfullmäktige, stadsfullmäktige, allmän

rådstuga, kyrkostämma eller kyrkofullmäktige.

3 mom. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida

anslaget skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

21 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är örn

antagande av ackord, av kyrkostämma beslutas allenast där, efter prövning av

varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga.

22 §.

Yad örn landskommuns eller stads rätt att besluta örn ersättning åt innehavare

av kommunalt uppdrag är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl

i fråga örn kyrkostämmas befogenhet att besluta örn ersättning åt stämmans

ordförande, örn dagtraktamente och reseersättning åt vald ledamot av kyrkoråd

eller skolråd eller annan för handhavande av församlingens angelägenheter tillsatt

styrelse, nämnd eller beredning eller åt revisor samt örn arvode åt revisor

eller åt ledamot, som utsetts till ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare,

föredragande eller verkställande ledamot eller till innehavare av

annan motsvarande befattning inom rådet, styrelsen, nämnden eller beredningen.

23 §.

Ordföranden skall vid kyrkostämma föra eller på sitt ansvar låta föra

protokoll.

Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet,

med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter stämman å

tid, som ordföranden bestämmer och vid stämman tillkännagiver, av ordföranden

jämte minst två därtill för varje gång av stämman utsedda närvarande röstberättigade.

Justering må ock verkställas av stämman antingen genast eller

vid stämma senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse

meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen, av ordföranden

och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen verkställts av

stämman, minst två vid stämman närvarande röstberättigade.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen

i kyrkan nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles, och bevis därom

åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras bland

kyrkans övriga handlingar.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

11

24 §.

Den som å kyrkostämma deltagit i avgörandet av ärende äger anföra reservation

mot det fattade beslutet. Reservation skall anmälas innan stämman avslutas

samt, örn den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas sist

vid justeringen av protokollet.

25 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkostämmans justerade protokoll

tillställes kyrkorådet, skolrådet, fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet

av stämmans beslut uppdragits. För övrigt äger envar att taga avskrift av

protokollet och att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

26 §.

Kyrkostämmas förhandlingar skola vara offentliga.

Ordföranden vakar över ordningen å kyrkostämman samt kan varna och,

efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig oskickligt. Uppstår

oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa stämman.

3 kap. Om kyrkofullmäktige.

27 §.

1 mom. Kyrkofullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden

sålunda, att

församling med 2,000 invånare eller därunder utser 15—20;

församling med över 2,000 till och med 5,000 invånare utser 15—25;

församling med över 5,000 till och med 10,000 invånare utser 20—30; samt

församling med över 10,000 invånare utser 25—40.

Kyrkostämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många

kyrkofullmäktige skola utses för församlingen. Örn beslutet skall länsstyrelsen

ofördröjligen underrättas.

2 mom. Skola kyrkofullmäktige utses för kyrklig samfällighet, ankommer

på Konungen att bestämma, huru många fullmäktige skola utses för samfälligheten.

Av det för samfälligheten bestämda antalet fullmäktige skall varje i samfälligheten

ingående församling eller del av församling utse en samt därutöver

det antal, som belöper på församlingen eller församlingsdelen efter den beräkningsgrunden,

att en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då samfällighetens hela folkmängd delas med det återstående

antalet fullmäktige för hela samfälligheten. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av nämnda regel bör utses, icke uppgår till det för

samfälligheten bestämda antalet, skola för ernående av detta antal de församlingar

eller församlingsdelar, vilkas folkmängd mest överskjuter omförmälda

tal, vara berättigade att var för sig välja ytterligare en fullmäktig. Antalet

fullmäktige, som i enlighet med dessa föreskrifter skola utses av varje församling

eller del därav, bestämmes i god tid före valet av länsstyrelsen.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr -381.

28 §.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som äger rösträtt å

kyrkostämma. Varje röstberättigad äger en röst.

29 §.

I avseende å valbarhet till kyrkofullmäktig, obehörighet och rätt till avsägelse

skall vad i 12 § är stadgat om ordförande i kyrkostämma äga motsvarande

tillämpning.

Följande personer må icke vara kyrkofullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor eller biskop, ej heller den som tillhör

församlingens redovisningsskyldiga och avlönade betjänte.

30 §.

Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skedde. I församling, där val sker första gången

och icke äger rum under år, då allmänna val av kyrkofullmäktige förrättas,

skall valet dock ej avse längre tid än till utgången av det år, då sådana allmänna

val nästa gång skola äga rum.

Ilar beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall församlingen

ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola

förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,

och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.

Vad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av

folkmängdens ökning eller minskning.

Örn val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning

är särskilt stadgat.

31 §.

För val av kyrkofullmäktige skall församling med mera än 10,000 invånare

indelas i valkretsar. Vid val av fullmäktige för kyrklig samfällighet skall dock

varje i samfälligheten ingående församling eller del av församling utgöra en

valkrets. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst tjugu kyrkofullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då församlingens folkmängd delas med antalet fullmäktige

för hela församlingen; att delar av samma by eller hemman ej utan synnerliga

skäl förläggas till olika valkretsar; att varje valkrets skall kunna omslutas

med en sammanhängande gränslinje; att antalet fullmäktige för hela församlingen,

i den mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna;

samt att valkretsarna såvitt möjligt sammanfalla med valkretsarna

vid kommunal- eller stadsfullmäktigval.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,

efter därom av kyrkorådet uppgjort förslag, kyrkofullmäktige göra framställning

hos länsstyrelsen. Utan föregående framställning må länsstyrelsen för
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

13

ordna om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige att avgiva

yttrande i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två

månader före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda

i tillämpning.

32 §.

Om valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande,

så ock örn förfarandet, när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens

utgång, stadgas i kommunala vallagen.

33 §.

Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig en

ordförande och en vice ordförande. Till ordförande må dock kunna utses kyrkorådets

ordförande, ändå att han icke är fullmäktig. Underrättelse örn dessa val,

med angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas

till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna och till domkapitlet.

För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas av

den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

34 §.

Angående ordinarie sammanträden av kyrkofullmäktige gäller vad i 14 §

1 mom. är stadgat örn kyrkostämmor i församling, där kyrkofullmäktige icke

finnas.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige, när länsstyrelsen eller domkapitlet

därom förordnar eller visitationsförrättare, magistraten eller stadsstyrelsen,

kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, fortsättni

ngsskolesty reise eller biblioteksstyrelse eller de flesta av fullmäktige sådant

äska eller ordföranden finner det nödigt.

35 §.

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde utfärdas första gången, sedan

beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av kyrkostämmans ordförande och

därefter av fullmäktiges ordförande eller, vid hinder för endera av dem, av vice

ordföranden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid, ställe och överlägg - ningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses från predikstolen i kyrkan minst en vecka före sammanträdet.

Är sammanträde utsatt till dag, då gudstjänst tidigare hålles, skall

kungörelsen den dagen ånyo uppläsas. För ärende, som fordrar så skyndsam

handläggning, att kungörande i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må

sammanträde hållas efter kortare kungörelsetid och även samma dag det blivit

pålyst; dock må ej å sådant sammanträde beslut fattas om utgift eller anskaffande

av medel därtill eller avhändande av församlingen tillhörig egendom eller

efterskänkande av någon församlingens rättighet.

Beträffande kungörelses anslående och tillkännagivandes införande i tidning

skall vad i 16 § är stadgat äga motsvarande tillämpning.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Den omständigheten, att kungörelse om sammanträde ej blivit anslagen eller

att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets

hållande.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan

sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar

förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

36 §.

Kyrkofullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke flera

än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt stadgandet

i 61 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör ej den

omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke överstiger

hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige godkänt hinder avhåller

sig från sammanträde, skall böta till församlingens kassa två kronor och dubbelt

så mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de närvarandes fåtalighet

inställas eller upplösas.

37 §.

Varje kyrkofullmäktig äger en röst.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äger kyrkorådets ordförande, ändå

att han icke är ordförande i eller ledamot av kyrkofullmäktige, att yttra sig

och framställa förslag men ej att deltaga i besluten. Kätt att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten tillkommer jämväl ordförande eller vice ordförande

i annan församlingens styrelse, nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock revisor

vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

38 §.

Med avseende å kyrkofullmäktige och deras ordförande skall vad i 13 och

17—26 §§ är stadgat för kyrkostämma och dess ordförande äga motsvarande

tillämpning; dock skall omröstning, där sådan begäres, utom vid val och tillsättande

av tjänstebefattning alltid ske öppet. Kyrkofullmäktige må för visst

ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda dörrar. Av protokollet

vid kyrkofullmäktiges sammanträde skall framgå, vilka fullmäktige

varit närvarande.

39 §.

Yad örn landskommuns rätt att besluta örn reseersättning åt kommunalfullmäktig

är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl i fråga örn församlings

befogenhet att besluta sådan ersättning åt kyrkofullmäktig.

4 kap. Om kyrkoråd och skolråd.

40 §.

I varje församling skall finnas ett kyrkoråd och ett skolråd. Två eller flera

församlingar må dock, ändå att de icke utgöra en kyrklig samfällighet, förena

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SS1.

15

sig örn gemensamt kyrkoråd eller ock, med bibehållande av de särskilda kyrkoråden,

utse ett gemensamt kyrkoråd för vård om viss eller vissa angelägenheter.

Gäller beträffande folk- och fortsättningsskoleväsendet i församling vad i

lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner är stadgat, skall skolråd ej utses i

församlingen.

För förvaltningen och vården av fortsättningsskolan må, där församling

finner det vara till fördel för skolväsendet, utses särskild fortsättningsskolestyrelse.

Hava två eller flera församlingar enligt vad särskilt är stadgat

förenat sig örn gemensam fortsättningsskola, skall gemensam fortsättningsskolestyrelse

utses för församlingarna.

Där församling finner det erforderligt, må för förvaltningen och vården av

församlingsbibliotek utses särskild biblioteksstyrelse.

Beträffande fortsättningsskolestyrelse och biblioteksstyrelse skall, i den mån

ej annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående

skolråd.

41 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a) i avseende på religionens och sedernas vård vaka över efterlevnaden av

därom gällande författningar;

b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;

c) vaka över att kyrklig tvedräkt och söndring såvitt möjligt förhindras;

d) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och

klockare;

e) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava

de medel, som skola användas för nämnda ändamål; samt

f) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör att:

a) utöva vården av och befattningen med folk- och fortsättningsskolan samt

därmed sammanhängande angelägenheter; samt

b) handhava förvaltningen och vården av församlingsbibliotek.

Såväl kyrkorådet som skolrådet åligger, i vad på vartderas särskilda befattning

ankommer, därjämte att:

a) ombesörja verkställigheten av kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges beslut,

i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill utsedda

styrelser, nämnder eller personer;

b) hava överinseendet över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;

c) till kyrkostämman eller kyrkofullmäktige göra de framställningar eller

förslag, som av omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling

å kyrkostämma eller hos kyrkofullmäktige;

e) i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma

rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillfällen, då icke

särskilt ombud av församlingen förordnats för sådant ändamål; samt

f) avgiva infordrade betänkanden i församlingens angelägenheter.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Finnes fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse, tillkommer det sådan

styrelse att handhava förvaltningen och vården, förstnämnda styrelse av

fortsättningsskolan och sistnämnda styrelse av församlingsbibliotek.

* 42 §.

Kyrkorådet må i frågor, som röra religionens och sedernas vård, genom allvarliga

föreställningar och varningar söka förmå den felande till bättring.

Låter sig den felande därigenom icke rättas, äger kyrkorådet att efter sakens

beskaffenhet vidtaga den ytterligare åtgärd, som överensstämmer med lag och

författningar.

43 §.

Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet väljas av kyrkostämman eller, där

kyrkofullmäktige finnas, av dem till det antal, som stämman eller fullmäktige

finna lämpligt med hänsyn till församlingens vidd och folkmängd. Antalet

ledamöter må dock, ordföranden inberäknad, icke vara under fem eller över elva.

Jämte ledamöterna må utses suppleanter till det antal, som finnes lämpligt.

Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna

skola inkallas till tjänstgöring.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd, som är gemensamt för två eller

flera församlingar, vilka icke utgöra en kyrklig samfällighet, skall förrättas av

gemensam kyrkostämma med församlingarna.

Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses till det antal, som församlingen

finner lämpligt. Ledamöterna utses av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige

och skolrådet sålunda, att kyrkostämman eller kyrkofullmäktige välja det antal

ledamöter, som är närmast under hälften, och skolrådet övriga ledamöter.

Skall kyrkoråd eller skolråd utses för kyrklig samfällighet eller skall eljest

kyrkoråd utses för två eller flera församlingar gemensamt, bör tillses, att örn

möjligt envar av församlingarna blir företrädd i rådet.

44 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet må väljas endast den som är röstberättigad

å kyrkostämma samt boende inom församlingen och uppnått tjugufem

års ålder ävensom kan anses vilja, då fråga är örn ledamot i kyrkorådet,

främja församlingslivet samt, då fråga är örn ledamot av skolrådet, befordra

skolväsendet. I avseende å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet eller skolrådet

samt rätt till avsägelse från sådant uppdrag skall i övrigt vad i 29 § är

stadgat örn kyrkofullmäktig äga motsvarande tillämpning.

Vad örn ledamot i kyrkorådet eller skolrådet är stadgat gäller ock örn

suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska

arbetets intressen bliva i vederbörlig män företrädda inom styrelsen.

45 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och skolrådet väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SS1.

17

skall förrättas i november eller december månad året näst efter det, då allmänna

val av kyrkofullmäktige ägde rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom bestämda

tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan vald

ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å

tredje ordinarie kyrkostämman eller kyrkofullmäktigsammanträdet under året.

46 §.

1 mom. Ordförande i kyrkorådet är kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar

eller den präst inom församlingen, som kyrkoherden därtill förordnar.

1 annex- eller kapellförsamling med särskilt anställd präst skall denne eller

den hans tjänst förestår föra ordet i kyrkorådet, när kyrkoherden eller den hans

ämbete förvaltar ej är tillstädes.

Utgöra församlingar tillhörande olika pastorat eller delar av sådana församlingar

en kyrklig samfällighet, förordnar domkapitlet en av församlingarnas

kyrkoherdar eller annan inom någon av församlingarna tjänstgörande präst

att vara ordförande i kyrkorådet för samfälligheten och en annan sådan präst

att vid hinder för honom föra ordet. Yad sålunda stadgas skall ock gälla, där

eljest församlingar tillhörande olika pastorat hava gemensamt kyrkoråd.

Är ordföranden i kyrkorådet hindrad att inställa sig vid rådets sammanträde,

äger rådet utse en annan ledamot att för tillfället föra ordet.

2 mom. Skolrådet väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice

ordförande. Till ordförande må dock kunna utses kyrkoherden, ändå att han

icke är ledamot av rådet. Utgöra församlingar tillhörande olika pastorat eller

delar av sådana församlingar en kyrklig samfällighet, må till ordförande i skolrådet

för samfälligheten kunna utses en av kyrkoherdarna i pastoraten, ändå

att han icke är ledamot av rådet.

Äro både ordföranden och vice ordföranden i skolrådet hindrade att inställa

sig vid rådets sammanträde, äger rådet utse en ledamot att för tillfället föra

ordet.

47 §.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda på ordförandens kallelse så ofta haji

finner det nödigt eller minst halva antalet ledamöter för uppgivet ärende gör

framställning därom.

48 §.

Suppleanterna i kyrkorådet och skolrådet böra i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder för

ledamot eller vid uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas, efter ledamot,

som icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid rådets sammanträden.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 331. 122c so 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 331.

49 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än

hälften av ledamöterna, ordföranden inberäknad, äro tillstädes.

Ledamot i kyrkorådet eller till tjänstgöring kallad ''suppleant, som utan anmält,

av rådet godkänt hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till

kyrkokassan två kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet mäste i anseende

till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

Yad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga om ledamot

eller till tjänstgöring kallad suppleant i skolrådet; dock skola böterna tillfalla

skolkassan.

50 §.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet skall vad i 20 § 1 mom. är stadgat

för kyrkostämma äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning, där

sådan begäres, utom vid val och tillsättande av tjänstebefattning alltid ske

öppet.

Vid skolrådets sammanträden äger kyrkorådets ordförande, ändå att han

icke är ledamot av skolrådet, att yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga

i besluten.

51 §.

Vid kyrkorådets eller skolrådets sammanträde skall ordföranden föra eller

på sitt ansvar låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

för varje gång av rådet utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas

av rådet antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande därom ske från predikstolen

i kyrkan nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles, och bevis därom

åtecknas protokollet eller särskilt utfärdas.

Envar äger att taga avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll och

att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

52 §.

Kyrkorådets ordförande åligger att ombesörja rådets skriftväxling, mottaga

alla till rådet ställda framställningar, tillse att räkenskaper föras i enlighet

med givna föreskrifter, vårda rådets handlingar och hålla register över dem.

För skolrådets ordförande gälla enahanda föreskrifter.

53 §.

Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för den tid de blivit

invalda i rådet.

Kyrkorådet och skolrådet utse för varje kalenderår inom eller utom sig en

kassaförvaltare.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

19

54 §.

Penningar eller värdehandlingar, som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet eller skolrådet, skola så förvaras, att de icke sammanblandas med

andra penningar eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för församlingens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

55 §.

Envar ledamot av kyrkorådet eller skolrådet ansvarar gemensamt med de

övriga för de medel rådet har under sin förvaltning ävensom för de säkerhetshandlingar,

mot vilkas antaglighet han icke gjort anmärkning till protokollet.

56 §.

Om kyrkorådets och skolrådets befattning med uppgörande av förslag till

utgifts- och inkomststat samt örn revision och meddelande av ansvarsfrihet sägs

i 5 kap.

Beträffande vård av kyrka och kyrkoegendom samt av medel, som stå under

domkapitlets inseende, ävensom i fråga örn föryttring av sådan egendom gäller

vad särskilt är stadgat.

5 kap. Örn avgifter och räkenskaper.

57 §.

De avgifter, örn vilka kyrkostämma eller kyrkofullmäktige besluta, skola

utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet, utgå

på sätt örn täckande av kommuns skattebehov är stadgat i lagarna örn kommunalstyrelse

på landet och i stad.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes

prästerskap och betjänte, som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är

särskilt stadgat.

58 §.

Utgifts- och inkomststat skall årligen upprättas för det nästföljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan och särskilt för skolan och församlingsbibliotek. Finnes

fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse, skall utgifts- och inkomststat

upprättas särskilt för fortsättningsskolan eller särskilt för församlingsbiblioteket.

Å utgiftssidan i stat, som nu sagts, skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist:

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed församlingens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutas i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag för

oförutsedda behov.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som

ytterligare skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Församling må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning enligt

avslutade räkenskaper uppgått.

59 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater skola uppgöras för kyrkan av kyrkorådet

och för skolan och församlingsbibliotek av skolrådet. Finnes fortsättningsskolestyrelse

eller biblioteksstyrelse, åligger det sådan styrelse att uppgöra statförslag

i vad på styrelsens befattning ankommer.

Statförslagen skola från och med dagen för kungörandet av den ordinarie

kyrkostämma eller av det ordinarie kyrkofullmäktigsammanträde, som skall

hållas under tiden från och med den 1 oktober till och med den 15 november,

vara offentligen tillgängliga på lämpligt ställe, som tillkännagives i kungörelsen.

På nämnda stämma eller sammanträde upptagas statförslagen till granskning

och fastställelse. Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande,

samt därmed sammanhängande frågor särskilt bliva föremål för överläggning

och avgörande.

60 §.

Yad kyrkostämman eller kyrkofullmäktige beslutat till uttaxering skall, allt

efter ändamålets beskaffenhet, genom kyrkorådet, skolrådet eller särskild

styrelse delgivas på landet kommunalnämnden och i stad drätselkammaren,

vilka det åligger att verkställa debitering och uppbörd av dessa avgifter samt

att avlämna medlen till kyrkorådet, skolrådet eller särskild styrelse.

61 §.

Av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige skola årligen utses två eller flera

revisorer samt lika många suppleanter för granskning av det nästföljande årets

förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av kyrkorådet eller skolrådet eller eljest är redovisningsskyldig

till församlingen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej heller

deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst inventera församlingens kassor och övriga

tillgångar samt taga del av räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen.

62 §.

Det åligger kyrkorådet och skolrådet ävensom särskild styrelse att i enlighet

med givna föreskrifter föra räkenskaper över sin förvaltning och avsluta

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331. 21

dem för kalenderår. Räkenskaperna skola årligen senast den 1 mars kållås tillgängliga

för revisorerna.

63 §.

Revisionsberättelsen skall senast den 1 april avlämnas till kyrkostämmans

ordförande, som över framställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar

så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas till

granskning och avgörande å ordinarie kyrkostämma eller kyrkofullmäktigsammanträde,

som hålles före utgången av maj månad.

64 §.

På beslut av kyrkostämman eller kyrkofullmäktige ankommer, huruvida

framställd anmärkning skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas

eller laga åtgärd för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas. Anställes

ej talan å den förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det

berättelsen framlades å kyrkostämma eller kyrkofullmäktigsammanträde, skall

så anses, som örn ansvarsfrihet blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet

beviljats må talan föras på grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten

uppenbarligen avsett även den handlingen.

65 §.

Genom bestämmelserna i 61—64 §§ göres ej ändring i föreskrifterna örn

särskild revision av kyrko- och skolräkenskaper.

6 kap. Om underställning oell besvär.

66 §.

För att vinna bindande kraft skola kyrkostämmas och kyrkofullmäktiges

beslut underställas Konungens prövning och fastställelse, då de angå:

a) avhändande eller pantförskrivning av sådan församlingen tillhörig fastighet,

som utan att räknas till kyrkoegendom för något dess gemensamma

nytta avseende ändamål tillfallit församlingen genom gåva eller testamente,

ävensom överenskommelse, som medför ändring i någon församlingens rättighet

till sådan fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, dock att

underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av församlingens utan underställning skedda upplåning överstiger hälften av

den summa, som för det sistförflutna kalenderåret beslutits skola i församlingen

anskaffas genom uttaxering; eller

c) utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till länsstyrelsen,

vilken det åligger att överlämna handlingarna jämte eget yttrande till

Konungen.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 331.

67 §.

Länsstyrelsens godkännande erfordras för att giva gällande kraft åt beslut

rörande arvode enligt 22 §, där beslutet ej allenast innefattar förnyande av

dylikt för nästföregående år fattat lagligen gällande beslut.

Samtliga av församlingen för ett och samma kalenderår fattade beslut, därå

fastställelse erfordras, skola samtidigt och senast under det år besluten avse

underställas länsstyrelsens prövning, vid äventyr att beslut, såvida ej särskilda

omständigheter anses böra föranleda undantag, icke vinner godkännande. Till

ledning vid prövningen av dessa beslut skall tillgång beredas länsstyrelsen till

tablå över församlingens ekonomiska ställning det år besluten avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.

68 §.

Medlem av församling, som ej nöjes åt kyrkostämmans eller kyrkofullmäktiges

beslut, äger att söka rättelse däri genom besvär, örn beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider deras

befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, inom trettio dagar efter den

dag, då tillkännagivande om verkställd justering av det över beslutet förda

protokollet enligt 23 § ägde rum, dagen då det skedde likväl oräknad, ingivas,

i mål, som avses i 2 § a), b), d), h), k), 1) och q) ävensom i mål rörande val av

ledamöter och suppleanter i kyrkoråd, skolråd, fortsättningsskolestyrelse och

biblioteksstyrelse samt mål rörande granskning av sådant råds eller sådan styrelses

räkenskaper till domkapitlet och i andra mål till länsstyrelsen. Det åligger

klaganden därjämte såväl att vid besvären foga bevis örn dagen, då sådant

tillkännagivande ägde rum, som ock att inom fjorton dagar efter det tiden för

besvärens inlämnande utgått till kyrkostämmans eller, där beslutet fattats av

kyrkofullmäktige, till dessas ordförande ingiva diariibevis över att han besvärat

sig.

Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå i

verkställighet.

Länsstyrelsen och domkapitlet böra giva varandra del av besvären, när ärendet

kan anses höra till gemensam behandling.

69 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller att

det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, äger den prövande myndigheten, där besvären

finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

23

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den som

klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida mot allmän

lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då den prövande

myndigbeten må förordna örn upphävande av beslutet i dess helhet.

70 §.

I avseende å tid och sätt för sökande av ändring i utslag, som meddelats av

länsstyrelsen eller domkapitlet, gäller efter varje måls beskaffenhet vad särskilt

är stadgat.

71 §.

För besvärs anförande mot beslut av kyrkoråd eller skolråd i sådana mål

och ärenden, vilka rådet på grund av föreskrifter i särskilda författningar har

att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling ej nöjes åt kyrkorådets eller skolrådets

beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, vad i

68—70 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning. Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande, skall dock tiden för talans fullföljande räknas

från den dag, då beslutet genom utdrag av protokollet delgavs klaganden.

Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den prövande

myndigheten annorledes förordnar.

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 331.

2)

Lag

örn

församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas som följer:

1 kap. Allmänna bestämmelser.

1 §•

Varje territoriell församling äger att själv, efter vad i denna lag närmare

bestämmes, vårda sina gemensamma kyrkliga angelägenheter och vissa ärenden

rörande folkskoleväsendet, såvitt icke handhavandet därav enligt gällande författningar

tillkommer annan.

Vad i denna lag stadgas skall i tillämpliga delar lända till efterrättelse jämväl

för icke territoriell församling, örn församlingen så besluter. I annat fall

följes den ordning, som förut varit övlig.

2 §.

Med kyrkliga angelägenheter och ärenden rörande folkskoleväsendet avses

i denna lag frågor örn:

dels

a) åtgärder till främjande av församlingsvården;

b) tillsättande och avskedande av organister, kyrkosångare, klockare och

andra kyrkobetjänte;

c) prästerskapets och kyrkobotjäntes löneförmåner;

d) kyrkomedels användande;

e) hushållning med och vård örn kyrkans egendom ävensom församlingen

tillhörig, för kyrkliga ändamål avsedd egendom;

f) byggnad och underhåll av kyrka med vad därtill hör, församlingshus samt

boställen för prästerskap och kyrkobetjänte;

g) avgifter till kyrka jämte dithörande anstalter;

h) åtgärder till vidmakthållande av ordning under gudstjänsten;

i) fördelning av bänkrum i kyrkan; samt

j) avgifter för begagnande av kyrkklockor och annan kyrkans egendom;

dels

k) folkskoleundervisningen samt dithörande anstalter i den mån handhavandet

av dessa frågor enligt gällande författningar tillkommer huvudstadens församlingar;
dels

ock

l) upprättande och underhåll av församlingen tillhörigt folkbibliotek (församlingsbibliotek);

samt

m) lokal för och avgifter till sådant bibliotek.

Örn vården av vissa kyrkogårdar är särskilt stadgat.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381.

25

3 §.

Församlings beslutanderätt utövas i frågor om kyrkofullmäktiges antal, i

ärenden, som avses i 9 och 10 §§ i lagen den 9 december 1910 örn reglering av

prästerskapets avlöning, samt vid val av organist, kyrkosångare ock klockare

å kyrkostämma och i övrigt av kyrkofullmäktige.

I vissa fall utövas beslutanderätten genom församlingsdelegerade.

Förvaltning och verkställighet tillkomma kyrkoråd, skolråd eller biblioteksstyrelse

eller de andra styrelser, nämnder eller personer, som äro utsedda för

särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr.

4 §.

Erfordras särskilda föreskrifter örn tillämpning av denna lag med avseende

å handläggning av ärenden, som äro gemensamma för två eller flera församlingar,

meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

2 kap. Om kyrkofullmäktige.

5 §.

Kyrkofullmäktiges antal bestämmes i förhållande till folkmängden sålunda, att

församling med 10,000 invånare eller därunder utser 15—25;

församling med över 10,000 till och med 20,000 invånare utser 20—30;

församling med över 20,000 till och med 40,000 invånare utser 25—35; samt

församling med över 40,000 invånare utser 30—40.

Kyrkostämman besluter, med iakttagande av vad nu är sagt, huru många

kyrkofullmäktige skola utses för församlingen. Om beslutet skall magistraten

ofördröjligen underrättas.

6 §.

Rösträtt vid val av kyrkofullmäktige tillkommer envar, som är mantalsskriven

inom församlingen och äger utöva rösträtt vid val av stadsfullmäktige.

Varje röstberättigad äger en röst.

Sådan rättighet tillkommer dock icke:

a) främmande religionsbekännare; eller

b) den som anmält sig till utträde ur svenska kyrkan.

Den som är medlem av icke territoriell församling äger ej rösträtt vid val

av kyrkofullmäktige i annan församling.

7 §.

Örn upprättande av röstlängd och örn röstlängdens bindande verkan stadgas i

kommunala vallagen.

8 §.

Kyrkofullmäktige väljas bland de röstberättigade, som äro boende inom

församlingen och uppnått tjugufem års ålder.

Kyrkofullmäktig kan ej den vara, som:

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 331.

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Följande personer må icke vara kyrkofullmäktige: överståthållaren, underståthållaren

eller polismästaren, ej heller den som tillhör församlingens redovisningsskyldiga

och avlönade betjänte.

Ej må annan avsäga sig uppdrag att vara kyrkofullmäktig än:

a) ämbets- eller tjänsteman, som av sin befattning är hindrad att fullgöra

uppdraget;

b) den som uppnått sextio års ålder;

c) den som eljest uppgiver hinder, vilket godkännes av flertalet bland

övriga fullmäktige; eller

d) vid valet den som de fyra senaste åren, det år då valet sker inberäknat,

tjänstgjort såsom kyrkofullmäktig.

9 §.

Kyrkofullmäktige väljas för fyra år, räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skedde.

Har beslut fattats örn ändring av fullmäktiges antal, skall församlingen

ändock intill utgången av det år, då allmänna fullmäktigval nästa gång skola

förrättas, företrädas av fullmäktige till det antal, som tidigare blivit bestämt,

och må förty icke i anledning av ändringen särskilt fullmäktigval företagas.

Yad nu är sagt gäller, ändå att ändring av fullmäktiges antal påkallas av folkmängdens

ökning eller minskning.

Örn val av kyrkofullmäktige i anledning av ändring i ecklesiastik indelning

är särskilt stadgat.

10 §.

För val av kyrkofullmäktige skall församling, där mera än trettio fullmäktige

skola väljas, indelas i valkretsar. Valbarhet är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages, att varje krets kommer att utse minst

tio, högst tjugu kyrkofullmäktige efter den beräkningsgrund, att i allmänhet

inom varje krets en kyrkofullmäktig utses för varje befolkningstal motsvarande

det som erhålles, då församlingens folkmängd delas med antalet fullmäktige

för hela församlingen; att varje valkrets skall kunna omslutas med en sammanhängande

gränslinje; samt att antalet fullmäktige för hela församlingen, i den

mån det utan olägenhet kan ske, fördelas lika på de särskilda valkretsarna.

Örn indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,

efter därom av kyrkorådet uppgjort förslag, kyrkofullmäktige göra framställning

hos magistraten. Utan föregående framställning må magistraten förordna

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

27

om sådan indelning, sedan tillfälle beretts kyrkofullmäktige att avgiva yttrande

i ärendet. Beslut örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader

före ingången av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

11 §.

Val av kyrkofullmäktige skall förrättas under tiden från och med den 13

september till november månads utgång. Valdag bestämmes det år, då valet

skall äga rum, av magistraten.

Kallelse till val av kyrkofullmäktige utfärdas av magistraten samt kungöres

minst en vecka före förrättningen genom offentligt anslag å rådhuset och kallelsens

införande i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen

intagas. I kallelsen skall tiden för förrättningen noggrant angivas.

Örn valdistrikt samt vals förrättande och avslutande, så ock örn förfarandet,

när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen.

12 §.

Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig en

ordförande och en vice ordförande. Till ordförande må dock kunna utses kyrkorådets

ordförande, ändå att han icke är fullmäktig. Underrättelse örn dessa val,

med angivande av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas

till Överståthållarämbetet och konsistorium.

För året näst efter det, då val av kyrkofullmäktige ägt rum, skall ordförandevalet

hållas i januari månad och ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill särskilt utsett.

13 §.

Kyrkofullmäktigsammanträde skall hållas i församlingssal eller kyrka eller

å annat ställe, som för sådant ändamål blivit av fullmäktige särskilt bestämt.

14 §.

Ordinarie sammanträden skola av kyrkofullmäktige hållas varje år före utgången

av maj månad för besluts fattande i anledning av berättelsen örn föregående

årets räkenskaper och förvaltning ävensom före utgången av november

månad för fastställande av församlingens utgifts- och inkomststat och för anställande

av val till de befattningar inom församlingen, vilka vid årets slut

bliva lediga, samt av revisorer och revisorssuppleanter.

I övrigt sammanträda kyrkofullmäktige, när Överståthållarämbetet eller

konsistorium därom förordnar eller visitationsförrättare, kyrkoherden eller den

hans ämbete förvaltar, kyrkorådet, skolrådet, biblioteksstyrelse eller de flesta

av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner det nödigt.

15 §.

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde utfärdas av fullmäktiges ordförande

eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift om tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Kungörelsen skall minst en vecka före sammanträdet anslås vid församlingens

pastorsexpedition. För ärende, som fordrar så skyndsam handläggning, att anslag

i nu föreskriven ordning icke medhinnes, må sammanträde hållas efter

kortare anslagstid och även samma dag anslag skett; dock må ej å sådant sammanträde

beslut fattas örn utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande

av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens

rättighet.

Besluta fullmäktige, att tillkännagivande örn tid och ställe för sammanträde

skall införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas,

skall ordföranden, där så ske kan, föranstalta därom.

Den omständigheten, att kungörelse örn sammanträde ej blivit anslagen eller

att tillkännagivande ej blivit infört i tidning, utgör ej hinder för sammanträdets

hållande.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan

sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar förut

delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

16 §.

Kyrkofullmäktige må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke flera

än hälften av dem äro tillstädes. Är tillstädesvarande fullmäktig enligt stadgandet

i 65 § andra stycket hindrad att deltaga i visst ärende, utgör ej den

omständigheten, att till följd därav antalet av de deltagande icke överstiger

hälften av fullmäktiges hela antal, hinder för ärendets företagande.

Ledamot, som utan anmält, av kyrkofullmäktige godkänt hinder avhåller

sig från sammanträde, skall böta till kyrkokassan två kronor och dubbelt så

mycket, örn sammanträdet måste i anseende till de närvarandes fåtalighet inställas

eller upplösas.

17 §.

Varje kyrkofullmäktig äger en röst.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äger kyrkorådets ordförande, ändå

att han icke är ordförande i eller ledamot av kyrkofullmäktige, att yttra sig

och framställa förslag men ej att deltaga i besluten. Rätt att deltaga i överläggningarna

men ej i besluten tillkommer jämväl ordförande eller vice ordförande

i annan församlingens styrelse, nämnd eller beredning vid behandling

av ärende, som beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock revisor

vid granskning av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

18 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av kyrkofullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av kyrkorådet eller skolrådet eller annan styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller av en eller

flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan ärende, som beretts

annorledes än av kyrkorådet eller skolrådet, företages till avgörande av kyrkofullmäktige,

skall tillfälle lämnas kyrkorådet eller skolrådet att avgiva yttrande

däröver.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

29

Val må dock av kyrkofullmäktige förrättas utan föregående beredning.

Detsamma gäller örn avgörande av ärende, som fordrar skyndsam handläggning

och icke avser utgift eller anskaffande av medel därtill eller avhändande

av församlingen tillhörig egendom eller efterskänkande av någon församlingens

rättighet.

19 §.

Kan ärende, som handlägges å kyrkofullmäktigsammanträde, icke å den utsatta

dagen bringas till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan dag. Örn

sammanträdets fortsättande skall, därest fullmäktige så besluta, kungörelse i

vanlig ordning utfärdas. Beslutes icke sådan kungörelse, har ordföranden att,

innan sammanträdet upplöses, bestämma och för de närvarande tillkännagiva

tid för det fortsatta sammanträdet.

Örn fortsättande och avslutande av valförrättning, när val är proportionellt,

gäller vad därom är särskilt stadgat.

Begäres vid ärendes behandling å kyrkofullmäktigsammanträde bordläggning

av ärendet och förenar sig minst en tredjedel av de närvarande därom, skall

ärendet uppskjutas till annan dag, som ordföranden har att bestämma och i

vanlig ordning kungöra.

Bordläggning må ej, såvida icke beslut därom fattas med vanlig röstövervikt,

ske i fråga örn val eller mera än en gång i samma ärende.

20 §.

Ordföranden åligger att å kyrkofullmäktigsammanträde framställa ärendena

till överläggning samt att tillse, att ej andra frågor företagas till avgörande

än de som finnas angivna i kungörelsen örn sammanträdet.

Ny fråga kan vid kyrkofullmäktiges sammanträde väckas av envar bland

dem men må icke avgöras förrän vid annat sammanträde samt efter vederbörlig

beredning och kungörelse.

21 §.

1 mom. Sedan överläggningen i ett ärende förklarats avslutad, framställer

ordföranden proposition så avfattad, att den kan besvaras med ja eller nej.

Ordföranden tillkännagiver därefter, huru enligt hans uppfattning beslutet

utfallit, och befäster detsamma, där ej omröstning begäres med klubbslag.

Begäres omröstning, skall den verkställas efter upprop och utom vid val ske

öppet. Där ej för särskilda fall annorlunda stadgas, bestämmes utgången genom

enkel pluralitet av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar,

skiljer vid val lotten mellan lika rösttal, men blir i övriga fall den mening

beslut, som ordföranden biträder. Vid omröstning för tillsättande av tjänstebefattning

skall förfaras såsom vid val.

Val av kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse samt församlingsdelegerade

ävensom av revisorer och revisorssuppleanter, som avses i 65 §, så ock av två

eller flera personer för särskild beredning av ärenden, som skola företagas till

avgörande av kyrkofullmäktige, skall vara proportionellt, därest det begäres

av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles, örn samtliga

väljandes antal delas med siffran för det antal personer valet avser, ökad med 1.

Örn förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt stadgat.

s. 30 Kontrollera mot PDF

30 Riksdagens skrivelse Nr 331.

2 mom. För beslut erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, då beslutet avser:

a) avbändande av fastighet eller därifrån härflytande rättighet eller inköp

av fastighet;

b) beviljande av anslag till nytt ändamål eller behov;

c) beviljande av anslag till ändamål eller behov, som icke är nytt men för

vilket under året näst före det, som anslaget avser, anslag ej utgått i församling,

där högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor

för skattekrona;

d) höjande av visst under året näst före det, som höjningen avser, utgående

anslag, då höjningen skulle utgöra:

1) mera än tjugufem procent av förutvarande anslaget i församling, där

högsta uttaxeringen av allmän kommunalskatt överstiger tio kronor för skattekrona,

2) mera än femton procent av förutvarande anslaget i församling, där högsta

uttaxeringen av sådan skatt överstiger tretton kronor för skattekrona,

3) mera än tio procent av förutvarande anslaget i församling, där högsta uttaxeringen

av samma skatt överstiger sexton kronor för skattekrona;

e) beviljande av anslag, vartill medel skola anskaffas genom upplåning;

f) upptagande eller förnyande av lån, därunder inbegripet ingående av

borgen, eller förlängning av tiden för erhållet låns återbetalande; eller

g) efterskänkande av oguldna kommunalutskylder, där fråga ej är örn antagande

av ackord.

Med allmän kommunalskatt förstås i c) och d) sådan skatt, evad den beslutits

av stadsfullmäktige eller kyrkofullmäktige.

3 moni. Beslut örn beviljande av anslag skall tillika innefatta, huruvida anslaget

skall utgå av tillgängliga medel eller erforderligt belopp skall uttaxeras

eller upplånas.

22 §.

Efterskänkande av oguldna kommunalutskylder må, där fråga ej är örn antagande

av ackord, av kyrkofullmäktige beslutas allenast där, efter prövning

av varje särskilt fall, verkligt ömmande omständigheter befunnits föreligga.

23 §.

Kyrkofullmäktiges ordförande är icke i denna sin egenskap berättigad att

uppbära arvode eller ersättning för andra med uppdraget förenade kostnader

än för skrivhjälp, skrivmaterialier, postporton och dylika utgifter, som för församlingens

räkning påkallas vid uppdragets fullgörande. Kyrkofullmäktige må

för ett år i sänder besluta, att sådan ersättning skall utgå med visst belopp, vilket

icke må överstiga vad skäligt är med hänsyn till beräkneliga utgifter av

nämnda art.

Vad örn stadsfullmäktiges rätt att besluta örn ersättning åt innehavare av

kommunalt uppdrag är stadgat skall i tillämpliga delar gälla jämväl i

fråga örn kyrkofullmäktiges befogenhet att besluta örn dagtraktamente och

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 881.

31

reseersättning åt vald ledamot av kyrkoråd eller skolråd eller annan för handhavande

av församlingens angelägenheter tillsatt styrelse, nämnd eller beredning

eller åt revisor samt örn arvode åt revisor eller åt ledamot, som ntsetts till

ordförande, sekreterare, räkenskapsförare, kassaförvaltare, föredragande eller

verkställande ledamot eller till innehavare av annan motsvarande befattning

inom rådet, styrelsen, nämnden eller beredningen.

24 §.

Vid kyrkofullmäktiges sammanträde föres protokoll under ordförandens inseende

av kyrkonotarien eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden

utsedd person.

Protokollet, av vilket skall framgå, vilka fullmäktige varit närvarande, skall

upptaga för varje ärende överläggningsämnet och heslutet, med angivande huruvida

och i vilken ordning omröstning företagits.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet

å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av ordföranden

jämte minst två därtill för varje gång av fullmäktige utsedda närvarande

ledamöter. Justering må ock verkställas av fullmäktige antingen genast

eller vid sammanträde senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse

meddelas. Protokollet underskrives av protokollföraren samt bestyrkes,

med anteckning örn justeringen, av ordföranden och de utsedda justeringsmännen

eller, där justeringen verkställts av fullmäktige, minst två vid sammanträdet

närvarande ledamöter.

Sedan protokollet justerats, skall en förteckning över de vid sammanträdet

fattade besluten anslås vid församlingens pastorsexpedition. Förteckningen,

vilken tillika skall innehålla uppgift å dagen, då densamma anslagits, skall

även införas i den tidning, vari överståthållarämhetets kungörelser vanligen

intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras bland

kyrkans övriga handlingar.

25 §.

Den som vid kyrkofullmäktigsammanträde deltagit i avgörandet av ärende

äger anföra reservation mot det fattade heslutet. Reservation skall anmälas

innan sammanträdet avslutas samt, örn den närmare utvecklas, avfattas skriftligen

och avgivas sist vid justeringen av protokollet,

26 §.

Ordföranden skall tillse, att utdrag av kyrkofullmäktiges justerade protokoll

tillställes kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelse eller de andra

styrelser, nämnder eller personer, åt vilka verkställighet av fullmäktiges beslut

uppdragits. För övrigt äger envar att taga avskrift av protokollet och att utan

avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 331.

27 §.

Kyrkofullmäktiges förhandlingar skola vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överläggningen skall hållas inom stängda

dörrar.

Ordföranden vakar över ordningen vid kyrkofullmäktigsammanträde samt

kan varna och, efter förutgången varning, låta utvisa envar, som förhåller sig

oskickligt. Uppstår oordning, som ordföranden icke kan avstyra, äger han upplösa

sammanträdet.

3 kap. Om kyrkostämma.

28 §.

Rättighet att deltaga i kyrkostämmas överläggningar och beslut tillkommer

envar, som äger rösträtt vid val av kyrkofullmäktige. Varje röstberättigad äger

en röst.

29 §.

Röstberättigad må genom fullmakt till annan röstberättigad överlåta sin

talan och rösträtt å kyrkostämma.

Fullmakt skall vara ställd till viss person samt av utställaren underskriven

med angivande av den dag underskrivandet skett. Å fullmakten skall tillika

vara av två vittnen tecknat bevis, att densamma egenhändigt underskrivits av

utställaren å den dag fullmakten utvisar samt att namnet på den person, till

vilken fullmakten är ställd, då fanns utsatt å fullmakten. Är fullmakt ej så

underskriven och bevittnad, som nu är sagt, är den ogill. Fullmakt äger icke

giltighet under längre tid än trettio dagar efter dagen för utfärdandet.

Ej må någon på grund av fullmakt föra talan eller utöva rösträtt för mera

än en röstberättigad.

30 §.

Kyrkofullmäktiges ordförande och vice ordförande äro tillika ordförande och

vice ordförande i kyrkostämman.

31 §.

Kyrkostämma skall hållas, när det finnes erforderligt för behandling av

ärende, i vilket beslutanderätten är förbehållen stämman.

Envar, som är röstberättigad å kyrkostämma, äger för uppgivet ärende begära

sådan stämmas hållande. Lämnas dylik framställning av ordföranden utan

avseende, skall han, örn det begäres, meddela sitt beslut skriftligen med skälen

därtill, över sådant beslut äger sökanden på sätt i 71 § sägs anföra besvär hos

Överståthållarämbetet eller konsistorium; och skall därvid besvärstiden räknas

från dagen, då sökanden erhöll del av beslutet. Mot överståthållarämbetets eller

konsistoriums beslut må talan ej föras.

32 §.

Vid kyrkostämman föres protokoll under ordförandens inseende av kyrkonotarien

eller vid förfall för honom av annan därtill av ordföranden utsedd

person.

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331. 33

Protokollet skall för varje ärende upptaga överläggningsämnet och beslutet

med angivande huruvida och i vilken ordning omröstning företagits.

33 §.

Vad i 13 §, 15 § första och andra styckena, 17 § andra stycket, 18—20 §§,

21 § 1 och 3 morn., 24 § tredje, fjärde och femte styckena samt 25—27 §§ är

stadgat örn kyrkofullmäktige skall i tillämpliga delar gälla i fråga örn kyrkostämma,

dock att kyrkostämmans förhandlingar alltid skola vara offentliga samt

att även i annat ärende än val och tillsättande av tjänstebefattning omröstning

skall ske med slutna sedlar, därest det begäres.

4 kap. Om församlingsdelegerade.

34 §.

Kyrklig angelägenhet, som är av den allmänna beskaffenhet, att den angår

hela huvudstaden samfällt och för vars avgörande erfordras församlingarnas

gemensamma beslut, skall, sedan ärendet av Överståthållarämbetet eller konsistorium

överlämnats till församlingarna, å en och samma dag, som bestämmes

av konsistorium, behandlas å kyrkofullmäktigsammanträden i de särskilda församlingarna.

Örn de därvid fattade besluten skall konsistorium underrättas.

Hava församlingarna stannat i olika beslut, skall den fråga, i vilken skiljaktighet

förekommit, avgöras av församlingsdelegerade.

35 §.

Församlingsdelegerade utses av kyrkofullmäktige i varje församling bland

fullmäktige till ett antal av en delegerad för varje församling och därutöver

ytterligare en för varje vid det näst föregående årets utgång påbörjat tiotusental

invånare i församlingen.

Suppleanter utses till lika antal som delegerade.

Val av delegerade och suppleanter sker å dag, som konsistorium bestämmer.

36 §.

Så snart ske kan efter valet skola delegerade på kallelse av ordföranden i

konsistorium sammanträda å ställe, som av denne bestämmes.

37 §.

Församlingsdelegerade må ej företaga ärende eller besluta däri, såvida icke

flera än hälften av dem äro tillstädes. Beslut örn beviljande av nya eller ökade

avgifter eller utgörande av nya eller ökade besvär må ej fattas, utan att minst

fyra femtedelar av de delegerades hela antal äro tillstädes.

Delegerad eller suppleant, som blivit kallad till sammanträde och utan anmält,

av delegerade godkänt hinder avhåller sig från sammanträdet, skall böta

till stadens kassa två kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i

anseende till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 331.

1226 so 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 331.

38 §.

Varje församlingsdelegerad äger en röst.

39 §.

Kan ärende, som handlägges å församlingsdelegerades sammanträde, icke

å den utsatta dagen Aringås till slut, skall sammanträdet fortsättas å annan

dag, som delegerade bestämma. Sammanträde må ej uppskjutas längre än

fjorton dagar. Till fortsatt sammanträde erfordras icke särskild kallelse till

delegerade och suppleanter, som varit närvarande vid beslutets fattande. Däremot

skola frånvarande delegerade och suppleanter av ordföranden i konsistorium

underrättas örn sammanträdets fortsättande. Suppleant, som i delegerads

ställe deltagit i behandling av ärende, skall, där ärendets behandling uppskjutes,

örn möjligt fortfarande deltaga däri.

40 §.

Församlingsdelegerade välja inom sig ordförande.

Beslut fattas genom öppen omröstning. I fråga örn beviljande av nya eller

ökade avgifter eller besvär erfordras två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster. I annan fråga bestämmes utgången genom enkel pluralitet av

de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, blir den mening

beslut, som ordföranden biträder.

41 §.

Vid församlingsdelegerades sammanträde föres protokoll av sekreteraren hos

konsistorium.

Protokollet skall upptaga, jämte de närvarandes namn, överläggningsämnet

och beslutet.

Justering av protokollet verkställes senast fjorton dagar efter sammanträdet

å tid, som ordföranden bestämmer och vid sammanträdet tillkännagiver, av ordföranden

jämte minst två därtill för varje gång av delegerade utsedda närvarande

delegerade. Justering må ock verkställas av delegerade antingen genast

eller vid sammanträde senast fjorton dagar därefter, varom vid tillfället underrättelse

meddelas. Protokollet underskrives, med anteckning örn justeringen,

av ordföranden och de utsedda justeringsmännen eller, där justeringen verkställts

av delegerade, minst två vid sammanträdet närvarande delegerade.

Sedan protokollet justerats, skall tillkännagivande örn beslutet anslås vid

konsistoriums expedition. Tillkännagivandet, vilket tillika skall innehålla uppgift

å dagen, då detsamma anslagits, skall även dels tillställas församlingarnas

kyrkoherdar för att anslås vid pastorsexpeditionerna dels ock införas i den

tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas, så ock i

minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Örn beslutet skall ock myndighet, som begärt ärendets handläggning av församlingarna,

erhålla underrättelse.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 3S1. 35

42 §.

Med avseende å församlingsdelegerade oell deras ordförande skall vad i 25

och 27 §§ är stadgat beträffande kyrkofullmäktige och deras ordförande äga

motsvarande tillämpning.

43 §.

Angår kyrklig angelägenhet allenast några av huvudstadens församlingar,

skall, därest församlingarna vid frågans behandling å kyrkofullmäktigsammanträde

stanna i olika beslut, frågan avgöras vid sammanträde med delegerade

från dessa församlingar. Därvid skall vad i 34—42 §§ är stadgat i tillämpliga

delar lända till efterrättelse.

5 kap. Om kyrkoråd och skolråd.

44 §.

I varje församling skall finnas ett kyrkoråd och ett skolråd.

Där församling finner det erforderligt, må för förvaltningen och vården av

församlingsbibliotek utses särskild biblioteksstyrelse. Beträffande sådan styrelse

skall, i den mån ej annat är föreskrivet, i tillämpliga delar gälla vad i

denna lag är stadgat angående skolråd.

45 §.

Kyrkorådet tillkommer att:

a) i avseende på religionens och sedernas vård vaka över efterlevnaden av

därom gällande författningar;

b) upptaga frågor örn oordning och oskick vid gudstjänsten;

c) vaka över att kyrklig tvedräkt och söndring såvitt möjligt förhindras;

d) tillsätta och avskeda andra kyrkobetjänte än organist, kyrkosångare och

klockare;

e) vårda församlingens för kyrkliga ändamål avsedda egendom och handhava

de medel, som skola användas för nämnda ändamål;

f) i alla frågor, som angå församlingens egendom eller eljest dess gemensamma

rätt, bevaka och utföra församlingens talan vid alla tillfällen, då icke

särskilt ombud av församlingen förordnats för sådant ändamål; samt

g) även i övrigt ombesörja kyrkans angelägenheter.

Skolrådet tillhör att:

a) utöva den vård av och befattning med folkskolan, som enligt gällande

författningar tillkommer skolrådet;

b) handhava förvaltningen och vården av församlingsbibliotek; samt

c) även i övrigt förvalta egendom och medel, som stå under skolrådets vård.

Såväl kyrkorådet som skolrådet åligger, i vad på vartderas särskilda befattning

ankommer, därjämte att:

a) ombesörja verkställigheten av kyrkofullmäktiges och församlingsdelegerades

beslut, i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill

utsedda styrelser, nämnder eller personer;

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 331.

b) hava överinseendet över för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr

utsedda styrelsers, nämnders eller personers förvaltning;

c) till kyrkofullmäktige eller kyrkostämman göra de framställningar eller

förslag, som av omständigheterna påkallas;

d) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling

hos kyrkofullmäktige eller å kyrkostämma samt

e) avgiva infordrade betänkanden i församlingens angelägenheter.

Finnes biblioteksstyrelse, tillkommer det den att handhava förvaltningen

och vården av församlingsbibliotek.

46 §.

Kyrkorådet må i frågor, som röra religionens och sedernas vård, genom allvarliga

föreställningar och varningar söka förmå den felande till bättring. Låter

sig den felande därigenom icke rättas, äger kyrkorådet att efter sakens beskaffenhet

vidtaga den ytterligare åtgärd, som överensstämmer med lag och författningar.

47 §.

Ledamöter i kyrkorådet och skolrådet väljas av kyrkofullmäktige till det

antal, som fullmäktige finna lämpligt med hänsyn till församlingens vidd och

folkmängd. Antalet ledamöter må dock, ordföranden inberäknad, icke vara

under fem eller över elva. Jämte ledamöterna må utses suppleanter till det

antal, som finnes lämpligt. Sker ej valet proportionellt, skall tillika bestämmas

den ordning, i vilken suppleanterna skola inkallas till tjänstgöring.

48 §.

Till ledamot i kyrkorådet eller skolrådet må väljas endast den som är röstberättigad

vid val av kyrkofullmäktige samt boende inom församlingen och

uppnått tjugufem års ålder ävensom kan anses vilja, då fråga är örn ledamot

i kyrkorådet, främja församlingslivet samt, då fråga är örn ledamot av skolrådet,

befordra skolväsendet. I avseende å obehörighet att vara ledamot i kyrkorådet

eller skolrådet samt rätt till avsägelse från sådant uppdrag skall i övrigt

vad i 8 § är stadgat örn kyrkofullmäktig äga motsvarande tillämpning.

Yad örn ledamot i kyrkorådet eller skolrådet är stadgat gäller ock örn

suppleant.

49 §.

Ledamöter och suppleanter i kyrkorådet och skolrådet väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet

skall förrättas före utgången av november månad året näst efter det, då allmänna

val av kyrkofullmäktige ägde rum.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt den

mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan vald

ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331. 37

Sådant val bör, där ej särskilda omständigheter annat föranleda, äga rum å

andra ordinarie kyrkofullmäktigsammanträdet under året.

50 §.

1 inom. Ordförande i kyrkorådet är kyrkoherden eller den hans ämbete

förvaltar eller den präst inom församlingen, som kyrkoherden därtill förordnar.

Är ordföranden i kyrkorådet hindrad att inställa sig vid rådets sammanträde,

äger rådet utse en annan ledamot att för tillfället föra ordet.

2 mom. Skolrådet väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice ordförande.

Till ordförande må dock kunna utses kyrkoherden, ändå att han icke

är ledamot av rådet.

Äro både ordföranden och vice ordföranden i skolrådet hindrade att inställa

sig vid rådets sammanträde, äger rådet utse en ledamot att för tillfället föra

ordet.

51 §.

Kyrkorådet och skolrådet sammanträda på ordförandens kallelse så ofta han

finner det nödigt eller minst halva antalet ledamöter för uppgivet ärende gör

framställning därom.

52 §.

Suppleanterna i kyrkorådet och skolrådet böra i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder för

ledamot eller vid uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas, efter ledamot,

som icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid rådets sammanträden.

53 §.

Kyrkorådet eller skolrådet må ej handlägga ärende, såvida icke flera än

hälften av ledamöterna, ordföranden inberäknad, äro tillstädes.

Ledamot i kyrkorådet eller till tjänstgöring kallad suppleant, som utan anmält,

av rådet godkänt hinder avhåller sig från sammanträde, skall böta till

kyrkokassan två kronor och dubbelt så mycket, örn sammanträdet måste i anseende

till de närvarandes fåtalighet inställas eller upplösas.

Vad sålunda stadgas skall äga motsvarande tillämpning i fråga örn ledamot

eller till tjänstgöring kallad suppleant i skolrådet; dock skola böterna tillfalla

skolkassan.

54 §.

Med avseende å kyrkorådet och skolrådet skall vad i 21 § 1 mom. är stadgat

för kyrkofullmäktige äga motsvarande tillämpning; dock skall omröstning, där

sådan begäres, utom vid val och tillsättande av tjänstebefattning alltid ske öppet.

Vid skolrådets sammanträden äger kyrkorådets ordförande, ändå att han icke

är ledamot av skolrådet, att yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga

i besluten.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 331.

55 §.

Vid kyrkorådets sammanträde skall protokoll under ordförandens inseende

föras av kyrkonotarien eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden

utsedd person. På skolrådet ankommer att bestämma, av vem protokollföringen

vid rådets sammanträde skall besörjas.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

för varje gång av rådet utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock verkställas

av rådet antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Sedan protokollet justerats, skall en förteckning över de vid sammanträdet

fattade besluten anslås vid församlingens pastorsexpedition. Förteckningen,

vilken tillika skall innehålla uppgift å dagen, då densamma anslagits, skall

även införas i den tidning, vari överståthållarämbetets kungörelser vanligen

intagas, så ock i minst två andra av huvudstadens dagliga tidningar.

Envar äger att taga avskrift av kyrkorådets eller skolrådets protokoll och

att utan avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

56 §.

Kyrkorådets skriftväxling ombesörjes under ordförandens inseende av kyrkonotarien

eller, vid förfall för honom, av annan därtill av ordföranden utsedd person.

Ordföranden åligger att mottaga alla till rådet ställda framställningar,

tillse att räkenskaper föras i enlighet med givna föreskrifter, vårda rådets handlingar

och låta hålla register över dem.

För skolrådets ordförande gälla enahanda föreskrifter. Dock tillkommer det

rådet att bestämma, av vem dess skriftväxling skall besörjas.

57 §.

Kyrkvärdar väljas av kyrkorådet bland dess ledamöter för den tid de blivit

invalda i rådet.

58 §.

Penningar eller värdehandlingar, som för församlingens räkning innehavas

av kyrkorådet eller skolrådet, skola så förvaras, att de icke sammanblandas med

andra penningar eller värdehandlingar.

Penningmedel, som ej erfordras för verkställande av nära förestående utbetalningar,

skola för församlingens räkning insättas hos bank eller å postgirokonto.

59 §.

Envar ledamot av kyrkorådet eller skolrådet ansvarar gemensamt med de

övriga för de medel rådet har under sin förvaltning ävensom för de säkerhetsliandlingar,

mot vilkas antaglighet han icke gjort anmärkning till protokollet.

60 §.

Om kyrkorådets och skolrådets befattning med uppgörande av förslag till

utgifts- och inkomststat samt om revision och meddelande av ansvarsfrihet sägs

i 6 kap.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

39

Beträffande vård av kyrka och kyrkoegendom samt av medel, som stå under

konsistoriums inseende, ävensom i fråga örn föryttring av sådan egendom gäller

vad särskilt är stadgat.

6 kap. Om avgifter och räkenskaper.

61 §.

De avgifter, örn vilka kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade besluta,

skola utom i de fall, för vilka annorlunda är i lag eller författning föreskrivet,

utgå på sätt örn täckande av kommunens skattebehov är stadgat i förordningen

örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Den som är medlem av icke territoriell församling är icke skyldig att erlägga

avgift till kyrka eller prästerskap i den territoriella församling, där han

är mantalsskriven.

Angående den lindring i skattskyldigheten till svenska kyrkan samt hennes

prästerskap och betjänte, som tillkommer vissa främmande trosbekännare, är

särskilt stadgat.

62 §.

Utgifts- och inkomststat skall årligen upprättas för det nästföljande kalenderåret,

särskilt för kyrkan samt särskilt för skolan, såvitt angår församlingen enskilt,

och församlingsbibliotek. Finnes biblioteksstyrelse, skall utgifts- och

inkomststat upprättas särskilt för församlingsbiblioteket.

Å utgiftssidan i stat, som nu sagts, skola upptagas:

a) det löpande årets beräknade brist;

b) de belopp i kapital eller ränta, varmed församlingens skulder under det

nästföljande året förfalla till betalning;

c) de anslag, som tidigare beslutats för nästföljande år, så ock de anslag,

som beslutats i samband med statens fastställande, däribland även ett anslag

för oförutsedda behov.

Statens inkomstsida skall upptaga:

a) det löpande årets beräknade behållning;

b) de inkomster, som i anledning av tidigare fattade beslut eller på annan

grund kunna påräknas under det nästföljande året, så ock det belopp, som ytterligare

skall anskaffas, ävensom sättet för dess anskaffande.

Församling må i stället för det löpande årets beräknade brist eller behållning

upptaga det belopp, vartill nästföregående års brist eller behållning enligt

avslutade räkenskaper uppgått.

63 §.

Förslag till utgifts- och inkomststater skola uppgöras för kyrkan av kyrkorådet

samt för skolan och församlingsbibliotek av skolrådet. Finnes biblioteksstyrelse,

åligger det sådan styrelse att uppgöra statförslag i vad på styrelsens

befattning ankommer.

Statförslagen skola upptagas till granskning och fastställelse vid det ordinarie

kyrkofullmäktigsammanträde, som hålles före november månads utgång.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Därvid skola de anslag, som först då föreslås till beviljande, samt därmed sammanhängande

frågor särskilt bliva föremål för överläggning och avgörande.

64 §.

Yad kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade beslutat till uttaxering

skall, allt efter ändamålets beskaffenhet, genom kyrkorådet, skolrådet eller

biblioteksstyrelse delgivas Överståthållarämbetet, vilket det åligger att verkställa

debitering och uppbörd av dessa avgifter samt att avlämna medlen till

kyrkorådet, skolrådet eller biblioteksstyrelsen.

Där till följd av särskilda förhållanden annan ordning för uppbördens verkställande

finnes vara lämplig eller nödig, må kyrkofullmäktige besluta därom.

Vid indrivandet av utskylder, vilka icke blivit inom föreskriven tid erlagda,

uttages därutöver en avgift av tre öre å varje full krona av de resterande utskyldernas

belopp, dock ej mindre än tjugufem öre. Denna ersättning skall, då

indrivningen sker i Stockholm, ingå till stadskassan men eljest tillfalla den som

verkställer indrivningen.

65 §.

Av kyrkofullmäktige skola årligen utses två eller flera revisorer samt lika

många suppleanter för granskning av det nästföljande årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot av kyrkorådet eller skolrådet eller eljest är redovisningsskyldig

till församlingen, må icke väljas till revisor eller revisorssuppleant

för granskning av förvaltning, för vilken han har att redovisa, ej

heller deltaga i val av revisor eller revisorssuppleant för granskning av sådan

förvaltning eller i beslut med anledning av granskningen.

Revisorerna äga att när som helst inventera församlingens kassor och övriga

tillgångar samt taga del av räkenskaper och andra handlingar, som beröra förvaltningen.

66 §.

Det åligger kyrkorådet och skolrådet ävensom biblioteksstyrelse att i enlighet

med givna föreskrifter föra räkenskaper över sin förvaltning och avsluta

dem för kalenderår. Räkenskaperna skola årligen senast den 1 mars hållas tillgängliga

för revisorerna.

67 §.

Revisionsberättelsen skall senast den 1 april avlämnas till kyrkofullmäktiges

ordförande, som över framställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar

så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas till

granskning och avgörande å det ordinarie kyrkofullmäktigsammanträde, som

hålles före utgången av maj månad.

68 §.

På beslut av kyrkofullmäktige ankommer, huruvida framställd anmärkning

skall förfalla och ansvarsfrihet för förvaltningen meddelas eller laga åtgärd

för bevarande av församlingens rätt skall vidtagas. Anställes ej talan å den

förvaltning revisionsberättelsen avser inom ett år från det berättelsen fram
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

41

lades å kyrkofalla!äktigsammanträde, skall så anses, som om ansvarsfrihet

blivit beviljad. Utan hinder av att ansvarsfrihet beviljats må talan föras på

grund av brottslig handling, där ej ansvarsfriheten uppenbarligen avsett även

den handlingen.

7 kap. Om underställning och besvär.

69 §.

För att vinna bindande kraft skola kyrkofullmäktiges beslut underställas

Konungens prövning och fastställelse, då de angå:

a) avh ändande eller pantförskrivning av sådan församlingen tillhörig fastighet,

som utan att räknas till kyrkoegendom för något dess gemensamma nytta

avseende ändamål tillfallit församlingen genom gåva eller testamente, ävensom

överenskommelse, som medför ändring i någon församlingens rättighet till sådan

fastighet;

b) upptagande av lån, därunder inbegripet ingående av borgen, dock att

underställning icke erfordras, där ej i följd av beslutet sammanlagda beloppet

av församlingens utan underställning skedda upplåning överstiger hälften av

den summa, som för det sistförflutna kalenderåret beslutits skola i församlingen

anskaffas genom uttaxering; eller

c) utgifter, som erfordra uttaxering under längre tid än fem år.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall insändas till Överståthållarämbetet,

vilket det åligger att överlämna handlingarna jämte eget

yttrande till Konungen.

70 §.

Överståthållarämbetets godkännande erfordras för att giva gällande kraft

åt beslut rörande arvode enligt 23 § andra stycket, där beslutet ej allenast innefattar

förnyande av dylikt för nästföregående år fattat, lagligen gällande beslut.

Samtliga av församlingen för ett och samma kalenderår fattade beslut, därå

fastställelse erfordras, skola samtidigt och senast under det år besluten avse

underställas överståthållarämbetets prövning, vid äventyr att beslut, såvida ej

särskilda omständigheter anses böra föranleda undantag, icke vinner godkännande.

Till ledning vid prövningen av dessa beslut skall tillgång beredas Överståthållarämbetet

till tablå över församlingens ekonomiska ställning det år besluten

avse.

Underställt beslut skall antingen oförändrat fastställas eller ogillas. Yägras

fastställelse, skall skäl därför uppgivas.

Över vägrad fastställelse må församlingen föra klagan hos Konungen.

71 §.

Medlem av församling, som ej nöjes åt kyrkofullmäktiges beslut, äger att

söka rättelse däri genom besvär, om beslutet

icke tillkommit i laga ordning,

står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, eller

kränker hans enskilda rätt eller eljest vilar på orättvis grund.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 331.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, före klockan tolv å fjortonde

dagen efter den, då förteckning, däri beslutet upptagits, anslogs vid pastorsexpeditionen,

dagen då det skedde likväl oräknad, ingivas i mål, som avses i

2 § a), b), d), h) oell 1), ävensom i mål rörande val av ledamöter och suppleanter

i kyrkoråd, skolråd och biblioteksstyrelse samt mål rörande granskning av sådant

råds eller sådan styrelses räkenskaper till konsistorium och i andra mål

till Överståthållarämbetet. Det åligger klaganden därjämte såväl att vid besvären

foga bevis örn dagen, då förteckningen anslogs, som ock att inom en vecka

efter det tiden för besvärens inlämnande utgått till kyrkofullmäktiges ordförande

ingiva diariibevis över att han besvärat sig.

Försummar klaganden något av vad sålunda föreskrivits, må beslutet gå i

verkställighet.

Överståthållarämbetet och konsistorium böra giva varandra del av besvären,

när ärendet kan anses höra till gemensam behandling.

72 §.

Gå besvären ut därpå, att beslutet icke tillkommit i laga ordning, eller att

det står i strid mot allmän lag eller författning eller annorledes överskrider

deras befogenhet, som fattat beslutet, äger den prövande myndigheten, där besvären

finnas böra godkännas, att förbjuda beslutets verkställighet.

Grundas besvären därpå, att klagandens enskilda rätt blivit genom beslutet

kränkt, och bliva besvären godkända, gäller rättelsen till förmån för den som

klagat, men står beslutet i övrigt fast, utan så är att det finnes strida, mot allmän

lag eller författning eller eljest vila på orättvis grund, då den prövande

myndigheten må förordna om upphävande av beslutet i dess helhet.

73 §.

I avseende å tid och sätt för sökande av ändring i utslag, som meddelats av

Överståthållarämbetet eller konsistorium, gäller efter varje måls beskaffenhet

vad särskilt är stadgat.

74 §.

Yad i 69—73 §§ är stadgat örn kj^rkofullmäktiges beslut skall i tillämpliga

delar gälla beträffande beslut av kyrkostämma eller församlingsdelegerade.

Tiden för anförande av besvär över församlingsdelegerades beslut skall räknas

från dagen, då förteckning, däri beslutet upptagits, anslogs vid konsistoriums

expedition.

75 §.

För besvärs anförande mot beslut av kyrkoråd eller skolråd i sådana mål

och ärenden, vilka rådet på grund av föreskrifter i särskilda författningar har

att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes stadgat.

I övrigt skall, där medlem av församling ej nöjes åt kyrkorådets eller skolrådets

beslut, som icke är av rent förberedande eller verkställande art, vad i

71—73 §§ är stadgat äga motsvarande tillämpning. Där beslutet rör uteslutande

enskild persons förhållande, skall dock tiden för talans fullföljande räknas

från den dag, då beslutet genom utdrag av protokollet delgavs klaganden.

Utan hinder av förd klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den

prövande myndigheten annorledes förordnar.

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Ar 331.

43

örn

skolstyrelse i vissa kommuner.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

I lands- eller stadskommun, som sammanfaller med skoldistrikt, skall, där

kommunal- eller stadsfullmäktige finnas, folk- och fortsättningsskoleväsendet

utgöra en för kommunen gemensam angelägenhet, vilken kommunen såsom sådan

har att vårda.

För Stockholms stad gäller vad särskilt är stadgat.

2 §.

I kommun, som avses i 1 §, skola kommunens kostnader för folk- och fortsättningsskoleväsendet

beslutas och utgöras på sätt örn kommunalutskylder är

stadgat. Skoldistrikt äger dock enligt gällande folkskolestadga att såsom

bidrag till kostnaderna för skolväsendet upptaga särskild avgift av envar, som

erlägger mantalspenningar.

3 §.

Folkundervisningen i kommun, som avses i 1 §. orduas enligt bestämmelser,

som utfärdas av Konungen.

4 §.

I kommun, som avses i 1 §, liandhaves förvaltningen och vården av folkoch

fortsättningsskoleväsendet av en folkskolestyrelse.

För förvaltningen och vården av fortsättningsskolan må, där kommunen finner

det vara till fördel för skolväsendet, utses särskild fortsättningsskolestyrelse.

Beträffande fortsättningsskolestyrelse skall, i den mån ej annat är föreskrivet,

i tillämpliga delar gälla vad i denna lag är stadgat angående folkskolestyrelse.

5 §.

Folkskolestyrelsen tillkommer, såvitt angår folk- och fortsättningsskoleväsendet,

att:

a) i enlighet med gällande författningar och reglementen ordna och med

uppmärksamhet följa undervisningen;

b) utöva den ekonomiska förvaltningen ävensom hava tillsyn över lokaler,

som upplåtits för undervisningen och dithörande anstalter;

c) tillsätta och avskeda lärare samt tjänstebiträden, vilka ställts till styrelsens

förfogande; dock skall i fråga om tillsättande av lärarbefattning. med

vilken är förenad organist- eller klockarsyssla eller båda dessa sysslor eller

kyrkosångarbefattning, gälla vad särskilt är stadgat ;

opaginerad Kontrollera mot PDF

u

Riksdagens skrivelse Nr 331.

d) ombesörja verkställigheten av kommunal- eller stadsfullmäktiges beslut,

i den mån ej sådan verkställighet uppdragits åt särskilt därtill utsedda styrelser,

nämnder eller personer;

e) till kommunal- eller stadsfullmäktige göra de framställningar eller förslag,

som av omständigheterna påkallas; samt

f) verkställa beredning av ärenden, som skola förekomma till behandling

hos kommunal- eller stadsfullmäktige.

Finnes fortsättningsskolestyrelse, tillkommer det denna att handhava förvaltningen

och vården av fortsättningsskolan.

6 §.

Det åligger folkskolestyrelsen att årligen före den 15 september till kommunal-

eller stadsfullmäktige avgiva ett förslag till utgifts- och inkomststat rörande

folk- och fortsättningsskoleväsendet för det nästföljande kalenderåret.

Finnes fortsättningsskolestyrelse, åligger det denna att uppgöra statförslag

rörande fortsättningsskoleväsendet.

I statförslaget skola upptagas de utgifter, som redan äro beslutade att utgå

under det nästföljande året, samt de, vilka folkskolestyrelsen eller fortsättningsskolestyrelsen

anser därutöver erforderliga, ävensom de inkomster, som för det

nästföljande året äro eller anses vara att påräkna.

7 §.

Ledamöter i folkskolestyrelsen väljas av kommunal- eller stadsfullmäktige

till det antal, som fullmäktige finna lämpligt med hänsyn till kommunens vidd

och folkmängd. Antalet ledamöter må dock icke vara under fem eller över

tjuguen.

Ledamöter i fortsättningsskolestyrelse utses till det antal, som kommunal-

eller stadsfullmäktige finna lämpligt. Ledamöterna utses av kommunaleller

stadsfullmäktige och folkskolestyrelsen sålunda, att fullmäktige välja det

antal ledamöter, som är närmast under hälften, och folkskolestyrelsen övriga

ledamöter.

Jämte ledamöter i folkskolestyrelse och fortsättningsskolestyrelse må på

enahanda sätt utses suppleanter till det antal, som finnes lämpligt. Sker ej

valet proportionellt, skall tillika bestämmas den ordning, i vilken suppleanterna

skola inkallas till tjänstgöring.

8 §.

Till ledamot i folkskolestyrelsen må utses endast den som är röstberättigad

vid kommunal- eller stadsfullmäktigval och uppnått tjugufem års ålder samt

kan anses vilja befordra skolväsendet.

Ledamot i folkskolestyrelsen kan ej den vara, som:

a) är omyndig;

b) är i konkurstillstånd;

c) är av allmänna fattigvården omhändertagen för varaktig försörjning;

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

45

d) på grund av honom ådömd straffpåföljd icke må utöva allmän befattning

eller genom utslag, som ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till påföljd,

som nu är sagd, eller är ställd under framtiden för brott, vilket kan medföra

sådan påföljd; eller

e) är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan.

Yad örn ledamot i folkskolestyrelsen är stadgat gäller ock örn suppleant.

Vid val av ledamöter i fortsättningsskolestyrelse skall tillses, att det praktiska

arbetets intressen bliva i vederbörlig mån företrädda inom styrelsen.

9 §.

Ledamöter och suppleanter i folkskolestyrelsen väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året näst efter det, då valet skedde. Valet skall

förrättas i november eller december månad året näst efter det, då allmänna val

av kommunal- och stadsfullmäktige ägde rum, och skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så många väljande, som motsvara det tal, vilket erhålles,

örn samtliga väljandes antal delas med siffran för det antal personer

valet avser, ökad med 1. Örn förfarandet vid sådant proportionellt val är särskilt

stadgat.

Avgår ledamot, som utsetts vid proportionellt val, under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, inkallas till ledamot den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda ordningen bör inträda; den sålunda inkallade

tjänstgör under den tid, som återstått för den avgångne. Avgår annan

ledamot, anställes fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

10 §.

Folkskolestyrelsen väljer inom sig för varje år en ordförande och en vice

ordförande. Till ordförande må dock kunna utses den kyrkoherde, som avses

i 13 § sista stycket.

11 §.

Sammanträde med folkskolestyrelsen hålles på ordförandens kallelse så ofta

hail finner det nödigt eller minst halva antalet ledamöter för uppgivet ärende

gör framställning därom.

12 §.

Suppleanterna i folkskolestyrelsen böra i den vid valet bestämda ordningen

kallas till tjänstgöring, i den mån det erfordras till följd av hinder för ledamot

eller vid uppkommen ledighet, som ej ännu kunnat fyllas, efter ledamot, som

icke utsetts vid proportionellt val.

Suppleant vare obetaget att även eljest närvara vid styrelsens sammanträden.

13 §.

Folkskolestyrelsen må ej handlägga ärende, såvida icke flera än hälften av

ledamöterna äro tillstädes. Dock äger styrelsen att åt särskilda inom densamma

utsedda nämnder överlämna att enligt de närmare föreskrifter, som meddelas

av styrelsen, med dess rätt och befogenhet besluta i följande ärenden, nämligen:

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 331.

a) beviljande av tjänstledighet åt och förordnande av vikarie för lärare;

b) tillämpning på enskilda fall av bestämmelser, antagna av styrelsen;

c) åtgärder enligt gällande folkskolestadga mot vanartade skolbarn samt

tredskande föräldrar och målsmän; ävensom

d) mindre ärenden av ekonomisk natur.

Särskild nämnd skall bestå av minst fyra personer. För giltighet av nämnds

beslut fordras, att minst tre av ledamöterna deltagit i beslutet och varit ense örn

detsamma. Av sådan nämnd vidtagen åtgärd skall anmälas för folkskolestyrelsen

vid dess nästa sammanträde.

I överläggning och beslut örn ärende, som rör kristendomsundervisningen, må

icke deltaga främmande religionsbekännare eller den som anmält sig till utträde

ur svenska kyrkan.

Yid sammanträde med folkskolestyrelsen eller med nämnd, som ovan sägs,

äger kyrkoherden i det pastorat, till vilket kommunen hör, eller, där kommunen

tillhör mer än ett pastorat, den bland kyrkoherderna i pastoraten, som domkapitlet

bestämmer, ändå att han icke är ledamot av folkskolestyrelsen. att

yttra sig och framställa förslag men ej att deltaga i besluten.

14 §.

Inom folkskolestyrelsen sker omröstning öppet. Dock skall vid val omröstning

verkställas med slutna sedlar. Utgången bestämmes genom enkel pluralitet

av de avgivna rösterna. Falla rösterna lika för olika meningar, skiljer vid val

lotten mellan lika rösttal, men blir i övriga fall den mening beslut, som ordföranden

biträder. Vid omröstning för tillsättande av tjänstebefattning skall

förfaras såsom vid val.

15 §.

Vid folkskolestyrelsens sammanträde skall ordföranden föra eller på sitt

ansvar låta föra protokoll.

Justering av protokollet verkställes av ordföranden jämte minst två därtill

för varje gång av styrelsen utsedda närvarande ledamöter. Justering må ock

verkställas av styrelsen antingen genast eller vid nästa sammanträde.

Sedan protokollet justerats, skall i landskommun tillkännagivande därom ske

från predikstolen i kyrkan nästa sön- eller helgdag, då gudstjänst hålles, samt

i stadshammar), en förteckning över de vid sammanträdet fattade besluten och

de beslut, som därvid anmälts enligt 13 § andra stycket, anslås hos styrelsen.

Envar äger att taga avskrift av folkskolestyrelsens protokoll och att utan

avgift få avskriftens riktighet bestyrkt.

16 §.

Ordföranden åligger att ombesörja folkskolestyrelsens skriftväxling, mottaga

alla till styrelsen ställda framställningar, tillse att räkenskaper förås i

enlighet med givna föreskrifter, vårda styrelsens handlingar och hålla register

över dem.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331. 47

17 §.

Folkskolesty reisen utser för varje kalenderår inom eller utom sig en kassaförvaltare.

18 §.

Det åligger folkskolestyrelse i landskommun att före den 15 januari varje

år till kommunalnämnden avlämna redovisning för de medel styrelsen under

nästföregående kalenderår omhänderhaft.

I stadskommun skall folkskolestyrelse före den 1 mars varje år till drätselkammaren

avlämna redovisning, som nyss nämnts.

Lämnad redovisning skall upptagas i kommunens allmänna räkenskaper och.

granskas tillika med dem.

19 §.

Angående fullföljd av talan mot folkskolestyrelses beslut gäller vad i lag

eller författning finnes stadgat beträffande talan mot beslut av skolråd. Därvid

skall tiden för talans fullföljande räknas, där beslutet rör uteslutande enskild

persons förhållande, från den dag, då beslutet genom utdrag av protokollet

delgavs klaganden, och i annat fall i landskommun från den dag, då

tillkännagivande örn verkställd justering av det över beslutet förda protokollet

enligt 15 § ägde rum, och i stadskommun från den dag, då förteckning, däri

beslutet upptagits, anslogs hos styrelsen.

20 §.

Lagen den 25 juni 1909 (nr 81 s. 1) angående folkskoleväsendet i vissa städer

skall upphöra att gälla med utgången av år 1930.

21 §.

Beträffande kommun, för vilken lagen angående folkskoleväsendet i vissa

städer på grund av därom meddelat förordnande är gällande, skall den nya

lagen träda i kraft den 1 januari 1931.

Utgår i sådan kommun tjänstgöringstiden för ledamot eller suppleant i folkskolestyrelse

tidigare än den 31 december 1930, må ny ledamot eller suppleant

icke utses för längre tid än till utgången av nämnda år. Tjänstgöringstiden

för ledamot eller suppleant, som före den 31 december 1930 utsetts för längre

tid än till och med nämnda dag, så ock för självskriven ledamot skall utgå

sagda dag.

Val av ledamöter och suppleanter i folkskolestyreisen i kommun, som här

avses, skall förrättas i januari månad 1931. Tjänstgöringstiden för dem skall

utgå den 31 december 1935.

22 §.

Beträffande annan i 1 § avsedd kommun än i 21 § sägs skall denna lag

träda i tillämpning den 1 januari det år Konungen bestämmer.

Från och med den 1 januari det år, som sålunda bestämts, skall, såvitt

Konungen ej annorlunda förordnar, kommunen övertaga de rättigheter försam
-

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 331,

lingen eller församlingarna hava till egendom och rnpdel, som anslagits till

eller användas för folk- och fortsättningsskoleväsendet, ävensom ikläda sig

skyldighet att fullgöra de förbindelser i fråga härom, för vilka församlingen

eller församlingarna häfta.

Val av ledamöter och suppleanter i folkskolestyrelsen skola i kommun, som

här avses, med tillämpning av de nya bestämmelserna förrättas innan lagen

träder i tillämpning beträffande kommunen. Tjänstgöringstiden för dem skall

utgå den 31 december året näst efter det, då nästa gång allmänna val av kommunal-

och stadsfullmäktige äga rum.

Räkenskaperna för folk- och fortsättningsskoleväsendet för året närmast

före det, då lagen trädde i tillämpning beträffande kommunen, skola granskas

enligt dittills gällande bestämmelser.

Lärartjänst vid folkskola eller småskola, som är förklarad ledig, då lagen

träder i tillämpning beträffande kommunen, skall tillsättas i dittills stadgad

ordning.

Erfordras närmare föreskrifter med avseende å lagens ikraftträdande beträffande

kommun, som här sägs, meddelas sådana föreskrifter av Konungen.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 881.

49

4)

Lag

Olli

införande av lagen om församlingsstyrelse ni. m.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Från oell med den 1 januari 1932 skola, med iakttagande av vad i denna

lag stadgas, följande nu antagna lagar lända till efterrättelse:

lagen örn församlingsstyrelse;

lagen örn församlingsstyrelse i Stockholm;

kommunala vallagen, i vad den avser val av kyrkofullmäktige;

lagen örn proportionellt valsätt vid val inom landsting, å kommunalstämma

m. m. i vad den avser val å kyrkostämma och inom kyrkofullmäktige; samt

lagen örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919 (nr

293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning,

i vad den avser ändring i 38, 40, 42, 43 och 45 §§ i sistnämnda lag.

Intill dess annorledes blivit i lag bestämt, skall vad i lagen om församlingsstyrelse

stadgas örn kyrklig samfällighet icke äga tillämpning å Göteborgs

stads territoriella församlingar och skola ej heller de i kommunala vallagen

givna föreskrifterna om val av kyrkofullmäktige tillämpas beträffande val av

kyrkofullmäktige, som avses i förordningen den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg.

2 §.

Genom de nya lagarna upphävas följande förordningar och stadga:

förordningen den 21 mars 1862 (nr 15) örn kyrkostämma, samt kyrkoråd

och skolråd;

förordningen den 20 november 1863 (nr 58 s. 1.) örn kyrkostämma, samt

kyrkoråd och skolråd i Stockholm; samt

stadgan den 13 juni 1913 (nr 79) örn proportionellt valsätt vid vissa val

inom landsting och stadsfullmäktige m. m. i vad den avser val å kyrkostämma;

tillika med alla de särskilda stadganden, vilka innefatta ändring av vad

sålunda upphävda författningar innehålla eller tillägg därtill;

så ock vad i övrigt finnes i lag eller särskild författning stridande mot de

nya lagarnas bestämmelser.

3 §.

Allmänna val av kyrkofullmäktige i enlighet med de nya bestämmelserna

skola äga rum under år 1931 och skola utan hinder av föreskrifterna i 30 § i

Bihang till riksdagens ■protokoll 1930. 14 sami. Nr 331—332

122»; 30 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 331.

lagen om församlingsstyrelse och 9 § i lagen om församlingsstyrelse i Stockholm

gälla för tre år räknade från och med den 1 januari 1932.

Beslut örn valkretsindelning skall före den 1 april 1931 meddelas beträffande

församling i Stockholm av magistraten och beträffande annan församling av

länsstyrelsen. Innan sådant beslut meddelas, skall tillfälle lämnas kyrkostämman

att avgiva yttrande i ärendet.

Revisorer för granskning av församlings förvaltning under år 1932 samt

suppleanter för dem skola med tillämpning av de nya bestämmelserna utses

under år 1931.

4 §.

I församling, där val av kyrkofullmäktige äger rum under år 1931, skall,

intill dess val av ordförande i fullmäktige skett, kyrkoherden eller den hans

ämbete förvaltar utöva ordförandeskapet i fullmäktige.

I annan församling skall val av ordförande och vice ordförande i kyrkostämman

första gången äga rum i januari månad 1932. Intill dess val skett,

är kyrkoherden eller den hans ämbete förvaltar ordförande i stämman.

5 §.

I fråga örn offentliggörande, underställning och godkännande av beslut, som

fattats före den 1 januari 1932, så ock angående sökande av ändring i sådant

beslut skola, där ej annat följer av vad i 3 § stadgas, förut gällande föreskrifter

tillämpas.

6 §.

Utgår tjänstgöringstiden för vald ledamot eller suppleant i kyrkoråd, skolråd,

fortsättningsskolestyrelse eller biblioteksstyrelse tidigare än den 31 december

1932, må val av ny ledamot eller suppleant icke ske för längre tid än till

utgången av nämnda år. Tjänstgöringstiden för ledamot eller suppleant, som

före den 1 november 1932 valts för längre tid än till och med den 31 december

1932, skall utgå sistnämnda dag.

Äro i församling kyrkoråd och skolråd förenade till ett gemensamt kyrkooch

skolråd, må därvid förbliva till och med den 31 december 1932.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkoråd och skolråd, som äga rum

under november eller december månad 1932, skola gälla för tre år räknade från

och med den 1 januari 1933.

7 §.

Gäller beträffande folk- och fortsättningsskoleväsendet i församling vad i

lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner är stadgat, må, där enligt i vederbörlig

ordning fattat beslut med lärarbefattning inom församlingen skall vara förenad

organist- eller kloekarsyssla eller båda dessa sysslor eller kyrkosångarbefattning,

skolråd tills vidare finnas i församlingen med uppgift att vidtaga de

åtgärder för tillsättande av sådan befattning, som ankomma på skolråd.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 331.

51

8 §.

Närmare föreskrifter om tillämpning av denna lag med avseende å kyrkliga

samfälligheter, som avses i 1 § i lagen örn församlingsstyrelse, meddelas av

Konungen.

9 §.

Där i lag eller särskild författning förekommer hänvisning till föreskrift,

som ersatts genom bestämmelse i de nya lagarna, skall denna i stället tillämpas.

B) hemställa, att Eders Kungl. Majit ville föranstalta örn skyndsam utredning

i fråga örn ersättande av förordningen den 5 maj 1882 angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg med en ny särskild lag och för nästa

års riksdag framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 2 juni 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.