Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående åtgärder för införande av folkregister m. m.

1930-06-11 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:381, Skrivelse till Konungen, angående åtgärder för införande av folkregister m. m.

Dokumentets text

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 381.

Nr 381.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1930.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående åtgärder för

införande av folkregister m. m.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 10.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har framhållits behovet av att en

allsidig utredning komme till stånd rörande åtgärder för införande av

folkregister och därmed i samband stående frågor.

Riksdagens vederbörande utskott har i grundlagsenlig ordning inhämtat

yttrande över motionen från socialstyrelsen, statistiska centralbyrån

och pensionsstyrelsen samt berett Svenska stadsförbundet och Svenska

landskommunernas förbund tillfälle att inkomma med yttrande.

Den svenska folkbokföringen regleras av kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförordningarna.

Beträffande kyrkobokföringen återfinnas nu gällande bestämmelser i

förordningen den 3 december 1915 angående kyrkoböckers förande

(S. F. S. nr 476). För kyrkobokföringen i Stockholm och Göteborg gälla

särskilda bestämmelser, som i vissa avseenden avvika från de för riket

i övrigt meddelade.

För mantalsskrivningen i riket gäller förordningen angående mantalsskrivning

den 6 augusti 1894 (S. F. S, nr 61). I Stockholm tillämpas

från och med den 1 juli 1926 särskilda bestämmelser, meddelade i förordningen

den 18 oktober 1925 om civil folkbokföring och mantalsskrivning

i Stockholm (S. F. S. nr 481). I Göteborg regleras mantalsskrivningen

genom förordningen den 17 november 1905 angående mantalsskrivning

i Göteborg (S. F. S. nr 64) med däri tid efter annan genom

särskilda författningar verkställda ändringar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 381.

5

Det må här erinras, att riksdagen upprepade gånger haft att behandla

i förevarande ämne väckta motioner.

Vid 1925 års riksdag väcktes inom andra kammaren en motion, nr

197, om utredning rörande lämpligheten av ändring i kyrkobokföringsoch

mantalsskrivningsförordningarna i syfte att införa särskilda s. k.

kyrkoskrivningsböcker. Motionen avstyrktes av vederbörande utskott och

avslogs av kammaren.

Vid 1926 års riksdag hemställdes uti en likaledes inom andra kammaren

väckt motion, nr 332, att en allsidig utredning måtte komma till

stånd rörande åtgärder i syfte att ernå effektivare personalbokföring i

riket och i samband därmed av frågan om införande av personliga identitets-

eller medborgarböcker.

Andra kammaren beslöt för sin del att begära utredning i motionens

syfte. Ärpndet överlämnades därefter till första kammaren och hänvisades

av denna kammare till dess andra tillfälliga utskott. Detta utskott

yttrade i sitt utlåtande nr 7 bland annat följande: Från skatteuppbördshåll

hade anmärkts, att olägenheter för skatteuppbörden vållades genom

bristande effektivitet i personalbokföringssystemet. Vad ändring i systemet

från denna synpunkt beträffade, syntes denna nära sammanhänga

med de frågor, som för närvarande underkastades granskning av 1924

års uppbördssakkunniga. Efter vad utskottet inhämtat hade även nämnda

sakkunniga upptagit personalbokföringen till undersökning från de synpunkter

de hade att beakta. Det syntes därför utskottet lämpligt att avvakta

resultatet av denna utredning, innan en skrivelse i frågan avlätes

från riksdagens sida.

Utskottet avstyrkte ett biträdande av andra kammarens i ärendet fattade

beslut, vilken hemställan också bifölls av kammaren.

Enahanda yrkande som vid 1926 års riksdag gjordes uti vid 1928 års

riksdag inom båda kamrarna väckta motioner (I: 237 och II: 407). Vederbörande

utskott avstyrkte bifall till motionerna. Kamrarna godkände

vad utskotten föreslagit.

Med stöd av Kungl. Maj :ts den 23 maj 1924 givna bemyndigande tillsattes

särskilda sakkunniga att inom finansdepartementet verkställa utredning

angående åtgärder för åvägabringande av en rationell skatteuppbörd

(1924 års uppbördssakkunniga), vilka den 30 juni 1929 avgivit sitt

betänkande.

Riksdagen finner, att den svenska folkbokföringen fyller högt ställda

krav på tillförlitlighet och ordning, därest kyrkobokförings- och mantalsskrivningsförordningarna

rätt tillämpas och efterlevas, men att förhållandena

numera inom det moderna samhället äro så väsentligt olika

mot vid de tidpunkter, då det genom dessa förordningar fastställda systemet

grundlädes, att det icke längre är praktiskt möjligt att med tillhjälp

av nämnda förordningar få till stånd en tillförlitlig registrering av be
-

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 381.

folkningen. Samtliga de hörda myndigheterna hava också liksom uppbördssakkunniga

framställt anmärkningar för bristande effektivitet hos

den nuvarande formen för folkbokföringen. Svårigheterna synas riksdagen

framför allt hava uppkommit genom befolkningens under de senaste

årtiondena oerhört ökade rörlighet, vilken säkerligen kommer att alltjämt

tilltaga i omfattning och undan för undan vålla ökade svårigheter.

Enbart denna omständighet kunde vara tillräcklig motivering för en utredning

av den föreliggande frågan.

Vid den föregående behandlingen inom riksdagen av förevarande ämne

har framhållits önskvärdheten av en utredning i motionens syfte, men

samtidigt förklarats, att uppbördssakkunnigas utlåtande borde avvaktas.

Då dessas utlåtande numera avgivits och detta endast tagit ställning till

frågan örn en omläggning av folkbokföringen ur uppbörds- och indrivningssynpunkt,

är enligt riksdagens mening en utredning i ämnet påkallad.

Riksdagen vill därvid framhålla önskvärdheten och angelägenheten

av att densamma kommer att taga ståndpunkt till alla de frågor,

som sammanhänga med ordnandet av en modern folkbokföring, jämväl

ur kostnads- och organisationssynpunkt. Huruvida det är möjligt att nå

avsedda mål genom att, med bibehållande av det nuvarande systemet,

vidtaga förbättringar i syfte att öka dess effektivitet, eller örn man blir

nödsakad att övergå till ett helt nytt system, får givetvis en blivande

utredning klarlägga.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders

Kungl. Maj :t täcktes föranstalta örn en allsidig utredning rörande åtgärder

för införande av folkregister och därmed i samband stående

frågor.

Stockholm den 11 juni 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.