Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. jämte tre i ämnet väckta motioner.

1930-06-11 · 10 sidor, varav 10 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 10 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:386, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm m. m. jämte tre i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 386.

1

Nr 386.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1930.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående uppförande av nytt kliniskt sjukhus

i Stockholm m. m. jämte tre i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 197.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln (punkten 115 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma

dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande av nytt kliniskt sjukhus i

Stockholm m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra reservationsanslag

av 300,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 14

mars 1930 dagtecknad proposition, nr 232, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag.

föreslagit riksdagen att dels besluta

att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya lokaler

för karolinska institutets teoretiska institutioner skola uppföras å det så kallade

Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag för ändamålet upplåtits;

att i den första byggnadsetappen i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten C. Westman upprättade ritningar och kostnadsförslag skola utbyggas:
a)

följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirur
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 386. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 386.

gisk, en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetrisk-

gynekologisk klinik, ävensom ett röntgen diagnostiskt institut;

b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,

tandpoliklinik, centrallaboratorier, badavdelning, gymnastikavdelning,

apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning, begravningskapell,

personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler ävensom ångpanneanläggning;

samt

c) en patologisk institution;

att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens

i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet,

ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med de

riktlinjer, som en av Hans Maj:t Konungen tillsatt kommitté i betänkande den

23 maj 1929 angivit och av honom godkänts, samt i enlighet med den närmare

överenskommelse, som Eders Kungl. Maj:t må träffa med styrelserna för

jubileumsfonden och cancerföreningen;

att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skall sammanslås med

karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna

grunder, som av chefen för försvarsdepartementet förordats;

att överenskommelse må träffas rörande samarbetet för sjukhusets uppförande

och drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting

i enlighet med av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet

förordade samt av staden och landstinget godtagna bestämmelser;

att de av chefen för ecklesiastikdepartementet omförmälda åtgärderna för

Norrbackaområdets ianspråktagande, för markutbyte och för reglering av

tomtgränsen skola vidtagas; samt

att byggnadsföretaget skall finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med

av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet förordade grunder;

dels ock i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten i första

etappen anvisa ett extra reservationsanslag av 14,213,505 kronor, varav för

budgetåret 1930/1931 300,000 kronor att användas till förberedande arbeten,

uppgörande av definitiva ritningar m. m., av vilket sistnämnda belopp högst

30,000 kronor må disponeras för förberedande arbeten för en ny vanföreanstalt

å Norrbackaområdet.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner, nämligen

dels en motion, (I: 333), vari hemställts, att riksdagen, med förklarande

att den icke finner sig beredd att nu taga slutgiltig ställning till det föreliggande

förslaget, i skrivelse till Eders Kungl. Maj:t måtte anhålla, att

skyndsam utredning verkställes, huruvida och under vilka villkor överenskommelse

må kunna träffas med Stockholms stad örn förläggande av den

kliniska undervisningen inom karolinska institutet till stadens sjukvårdsinrättningar,

och att denna utredning och därav föranledda förslag föreläggas

riksdagen till omprövning antingen tillsammans med det nu föreliggande

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 386.

eller, därest utredningen skulle visa, att den i motionen förordade lösningen

blir för statsverket förmånligare, ensamt, samt att de teoretiska institutionernas

byggnadsfråga måtte så utredas, att riksdagen kan bilda sig en mening

såväl örn denna frågas samband med det kliniska sjukhuset som ock

örn de anslagskrav, vilka under den närmaste tiden för nämnda institutioner

äro att förvänta från karolinska institutet;

dels en motion, (I: 341), vari hemställts, att riksdagen, under uttalande

att det föreliggande förslaget till kliniskt sjukhus icke kunnat godtagas,

ville besluta hos Eders Kungl. Maj:t hemställa örn skyndsamt framläggande

av nytt förslag till sådant sjukhus med beaktande av de synpunkter och

önskemål, som i motionen framhållits för vinnande av en mera ändamålsenlig

och ekonomisk planläggning av byggnader och organisation;

dels ock en motion, (II: 520), vari hemställts, att riksdagen med avslag

å Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 232 måtte hos Eders Kungl. Maj:t

hemställa örn förnyad utredning rörande det karolinska sjukhuset. Den nya

utredningen borde särskilt beakta nödvändigheten att åstadkomma besparingar

för statens del genom

a) ett bättre samarbete med Stockholms stad. Med hänsyn till detta samarbete

borde särskilt undersökas möjligheterna att vid stadens sjukhus helt

eller delvis på ett tillfredsställande sätt ordna den medicinska undervisningen,

t. ex. i huvudsaklig överensstämmelse med de principer, vilka för

närvarande tillämpades i Lund,

b) nedbringandet av själva byggnadskostnaderna eventuellt genom tillämpandet

av andra och billigare principer för planläggningen än de, på vilka

det föreliggande förslaget byggde för de nyanläggningar, vilka slutligen

visade sig erforderliga.

I föreliggande ärende synes vara ostridigt, att karolinska institutet, landets

största medicinska undervisningsanstalt, är i trängande behov av bättre, rymligare

och mera modernt inrättade och utrustade lokaler för att kunna

meddela en fullgod läkarutbildning. Häremot har, såvitt riksdagen kunnat

finna, icke gjorts några invändningar av beskaffenhet att kunna tillmätas

betydelse. Detta behov har av riksdagen själv erkänts genom dess

uttalanden och beslut örn förberedande åtgärder i ämnet vid 1926 och 1927

årens riksdagar. Sålunda fann 1926 års riksdag en »skyndsam utredning»

om ett nytt kliniskt sjukhus och nya lokaler för en medicinsk högskola

»synnerligen önsklig», och 1927 års riksdag upplät tomt för ändamålet.

Även i fråga örn sättet, varpå förbättrade undervisningslokaler borde beredas,

kan riksdagen i visst avseende redan sägas hava tagit ställning.

Såväl från institutets sida som ock av de sakkunnigkommissioner, som

handhaft frågans utredning, har med styrka hävdats den s. k. enhetstanken,

d. v. s. önskvärdheten att vid byggnadsplanernas realiserande alla de institutioner,

teoretiska och praktiska, av vilka karolinska institutet för sin verksamhet

är i behov, sammanföras till ett helt såsom en enda, sammanhängande

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 386.

anläggning. Till denna tanke torde riksdagen få anses hava givit sin anslutning,

då riksdagen år 1927 beslöt att »till förläggningsplats för uppförande

av nytt kliniskt sjukhus i Stockholm och nya lokaler för karolinska

institutet» upplåta det s. k. Norrbackaområdet. Det är vid sådant förhållande

naturligt, att de sedermera vidtagna både långvariga, mödosamma

och ganska dyrbara utredningarna inriktat sig på enhetstankens förverkligande.

Riksdagen, som nu har att taga ställning till det föreliggande förslaget till

frågans definitiva lösning, har, med avseende å behovet av förbättrade lokalförhållanden

för karolinska institutet och dess kliniker samt åstadkommandet

av dylika genom de olika avdelningarnas sammanförande till ett helt, icke

av den förebragta utredningen funnit anledning frångå den ståndpunkt,

riksdagen sålunda tidigare härutinnan intagit. Fastmera har riksdagen, av

vad som i berörda hänseenden ytterligare förekommit, stärkts i sin uppfattning

om det synnerligen berättigade i kravet på drägligare yttre arbetsförhållanden

för ifrågavarande medicinska högskola, och att en lösning av

frågan bör ske efter enhetstankens princip.

Vad särskilt sistnämnda spörsmål angår, har i motionen II: 520 och

även i motionen 1:333 dess berättigande eller nödvändighet dragits i

tvivelsmål. Häremot stå enhälliga uttalanden av karolinska institutets lärarkollegium

vid upprepade tillfällen sedan mer än tio år tillbaka och av ett

flertal offentliga utredningskommissioner, andra sakkunniga myndigheter

onämnda. Riksdagen vill särskilt hänvisa till den klargörande framställning

av enhetstankens betydelse, som givits av lärarkollegiet i dess senaste yttrande

i frågan och som finnes återgivet å sid. 30—31 i den kungl, propositionen.

Då det göres gällande, att denna fråga icke är tillräckligt utredd,

kan därför riksdagen ej finna, att denna mening är riktig. Olägenheterna

av den nuvarande splittringen såväl som det av läkarvetenskapens utveckling

betingade behovet av ett även lokalt samband mellan de olika institutionerna

och klinikerna synas riksdagen tvärtom på ett auktoritativt sätt

klarlagda. I jämförelse härmed måste ett blott och bart påstående i motsatt

riktning, utan närmare motivering och utan stöd från sakkunnigt håll,

väga lätt.

Då riksdagen från nu angivna utgångspunkt går att granska det föreliggande

förslaget mera i detalj och de mot detsamma framställda invändningarna,

vill riksdagen ytterligare betona, att riksdagen finner de skäl, som

anförts för ett omedelbart avgörande av karolinska institutets byggnadsfråga,

så starka, att riksdagen anser ett vidare undanskjutande av denna

fråga icke vara försvarligt under annan förutsättning, än att någon sådan

utväg anvisas, vilken klart och otvetydigt innebär ur statens synpunkt

bestämda fördelar framför Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Mot förslaget har framför allt anmärkts, att detsamma icke tillräckligt

tager sikte på möjligheterna att genom samarbete med Stockholms stad

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 886.

lösa lokalfrågan i syfte att dels vinna en kostnadsbesparing för statsverket,

dels ock erhålla bättre garantier för ständig tillgång till ett fullgott sjukmaterial

för undervisningen. I avseende härå har man särskilt erinrat örn

1926 års riksdags uttalande, att vid en utredning rörande överenskommelse

med Stockholms stad borde tagas i betraktande, huruvida icke i tillämpliga

delar det s. k. Malmöhuslänssystemet kunde tjäna till ledning, samt velat

göra gällande, att vederbörande på denna punkt icke ställt sig riksdagens

anvisningar till efterrättelse.

Riksdagen vill då först med några ord beröra innebörden av detta system.

Vid sjukvårdsinrättningarna i Lund är länet sjukhusägare, staten allenast

bidragsgivare. Såsom å sid. 59 i den kungl, propositionen angives, har

staten delvis bekostat sjukhusbyggnadernas uppförande, och vid senast verkställda

nybyggnadsarbeten hava byggnadskostnaderna bestritts till hälften

av staten och till hälften av landstinget. Staten har vidare under senare

år lämnat bidrag till driftkostnaderna för de vårdplatser, som upptagas av

utomlänspatienter, motsvarande det belopp av sjukhusets allmänna dagskostnad,

som överstiger 4 kronor 50 öre, och har därjämte svarat för kostnaderna

för legosängsavgifterna för 20 procent av underhållsdagarna vid

barnbördsavdelningen. Principen för statens bidrag i förevarande fall synes

— yttrar departementschefen — vara den, att staten bestrider byggnadsoch

underhållskostnaderna för de särskilda lokaler och övriga byggnadsanordningar,

som betingas av sjukhusets undervisnings- och forskningsuppgifter,

samt täcker sjukhusägarens kostnader för de vårdplatser, som äro

behövliga för undervisningen men ej krävas för sjukvårdsområdets eget

behov.

Riksdagen vill icke förneka, att en lösning av förevarande byggnadsfråga

efter nu angivna linjer sannolikt skulle hava ställt sig ur statens synpunkt

ekonomiskt fördelaktigare. Men riksdagen har icke kunnat finna ådagalagt,

att denna väg är framkomlig utan enhetstankens uppgivande. Riksdagen

har undersökt de möjligheter, som kunna tänkas erbjuda sig att till någon

av stadens hittillsvarande sjukvårdsanstalter förlägga de institutioner och kliniker,

som för karolinska institutets verksamhet äro erforderliga, och enligt

den uppfattning, vartill riksdagen kommit vid dessa överväganden, står någon

tomt, där alla dessa inrättningar med möjlighet till framtida utvidgning skulle

kunna inrymmas, icke till buds. De under den offentliga diskussionen i

sådant hänseende framkastade förslagen synas riksdagen icke vara av den

beskaffenhet, att de kunna anses förtjänta av ett närmare övervägande och

alltså utgöra tillräcklig anledning till ett uppskov med frågans avgörande.

Riksdagen vill tillägga, att även örn man från ginge enhetsprincipen så till

vida, att karolinska institutets teoretiska institutioner förlädes till annan

plats än klinikerna, riksdagen håller före, att det skulle möta stora svårigheter

att å någon av stadens för sjukhusinrättningar avsedda tomter finna

tillräckligt utrymme för institutets kliniker och därmed sammanhörande

anstalter.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 386.

Med avseende å att 1926 års sjukhuskommission i sitt betänkande icke

närmare dryftat utvägen till en överenskommelse enligt Malmöhuslänslinjen

torde även böra beaktas, att, då kommissionen hade att taga slutgiltig ståndpunkt

till frågan, 1926 års riksdags uttalande, som utgick från sjukhusbyggnadssakkunnigas

förslag av år 1925, efterföljts av 1927 års riksdags

beslut örn upplåtande av det staten tillhöriga Norrbackaområdet, varigenom

spörsmålet i så måtto kom i ett annat läge än förut, att kommissionen hade

skäl att taga för givet, att frågan skulle lösas enligt enhetsprincipen och

med staten såsom sjukhusföretagare. Kommissionen synes vid sådant förhållande

knappast haft anledning att framlägga utredning rörande Malmöhuslänslinjen,

då denna väl icke kan tänkas tillämpad under annan förutsättning,

än att kommunen är tomt- och alltså också sjukhusägare.

En ytterligare omständighet, som synes utesluta möjligheten av någon

annan än staten såsom sjukhusföretagare i detta fall, är garnisonssjukvårdsfrågan.

Enligt riksdagens mening tala starka skäl för ett nedläggande av det

nuvarande garnisonssjukhuset, vilket numera icke kan erhålla full beläggning

med militära patienter. Att ersätta detta sjukhus med ett nytt särskilt

militärsjukhus synes av ekonomiska och andra skäl ej lämpligt. Under

sådana förhållanden synes det riksdagen vara en lycklig lösning av detta

sjukvårdsproblem, att samordna den militära sjukvården i Stockholm med

det nya kliniska sjukhuset, som därvid får en del av sitt platsbehov fyllt.

De invändningar mot en sådan organisation, som gjorts från vissa militära

myndigheter, förefalla riksdagen icke vara bärande. Och det militära sjukvårdsmaterialets

användbarhet för kliniskt ändamål har vitsordats av den

medicinska sakkunskapen. Örn man alltså i likhet med riksdagen utgår från

att den föreslagna omorganisationen bör komma till stånd, synes det riksdagen

uteslutet, att en dylik sam organisation skulle kunna inordnas i det

kommunala sjukhus väsen det på ett sådant sätt, att såväl statens, d. v. s.

de speciellt militära och undervisningens, som ock samtidigt kommunens

intressen kunde i tillbörlig grad tillgodoses.

Vad angår invändningen att sjukmaterialet å det föreslagna sjukhuset ej

skulle kunna förväntas bliva fullgott för undervisningen eller ej tillräckligt

genom att anläggningen ej väsentligen byggde på det egna sjukvårdsområdets

behov, synes riksdagen dessa farhågor ogrundade. Bebyggelsen i de trakter,

där sjukhuset skulle hava sin plats, är synnerligen livlig och visar en stark

tendens till ökning. Samtidigt växer det allmänna sjukvårdsbehovet i landet

med stor hastighet. Av sistnämnda anledning synes det riksdagen ej heller

befogat att i tillkomsten av det nya kliniska sjukhuset se ett hinder för

utvecklingen av landsbygdens centrallasarett. Bägge organisationsformerna

komma otvivelaktigt att hava sitt fulla existensberättigande och på erforderligt

sätt komplettera varandra.

I fråga örn det förslag till avtal med staden och länet, som av Eders Kungl.

Majit framlagts och till vilket staden anslutit sig, synes det riksdagen obe
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 386.

stridligt att, såsom ock av departementschefen framhålles, detta avtal är för

staten ekonomiskt fördelaktigare än sj ukhusbyggnadssakkunnigas tidigare

förslag. Enligt sistnämnda förslag torde stadens bidrag kunna uppskattas

till omkring 15,300 kronor per säng; enligt nu föreliggande förslag är det

18,000 kronor. Enligt sj ukhusbyggnadssakkunnigas förslag skulle staden

svara allenast för halva skillnaden mellan dagskostnaden (med frånräknande

av undervisningskostnaderna) och legosängsavgiften; enligt det nu framlagda

förslaget kommer på staden hela denna skillnad. Jämväl i övrigt synes det

nuvarande avtalsförslagets bestämmelser vara sådana, att man kan säga, att

staden genom att godtaga desamma lagt i dagen sitt intresse för att icke

genom överdrivna anspråk förhindra frågans avgörande. Man torde alltså

med fog kunna göra gällande, att sistnämnda förslag fyller den av 1926

års riksdag uppställda fordran på ett avtal, som väsentligt bättre tillgodosåge

statens intressen än sjukhusbyggnadssakkunnigas förslag.

Vad riksdagen nu senast anfört innebär emellertid icke, att riksdagen

anser det föreliggande avtalsförslaget utan vidare böra godtagas. Härtill

återkommer riksdagen i det följande.

I kritiken mot Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag rörande det s. k.

karolinska sjukhuset har även framförts den anmärkningen, att varje utredning

saknades rörande de teoretiska institutionernas byggnadsbehov och kostnaderna

för beredande åt dem av nya lokaler. I anledning härav vill riksdagen

framhålla, att det här gäller ett synnerligen omfattande byggnadsföretag,

vilket man tänkt sig genomfört i tre olika etapper. Under hela den tid,

utredningen i ämnet pågått -— mera än 10 år — har det aldrig varit fråga

örn annat än att i första hand tillgodose klinikernas byggnadsbehov, och

häremot har varken från karolinska institutets, Eders Kungl. Maj:ts eller riksdagens

sida framförts någon erinran. Även institutets teoretiska professorer

hava enhälligt ställt sig på denna ståndpunkt. Det ligger i sakens natur,

att fullständiga nybyggnader för de teoretiska institutionerna komma att

kräva ganska avsevärda kostnader. Men att redan nu uppgöra beräkningar

för ett byggnadsföretag, som ligger så långt i framtiden som detta, torde

vara skäligen meningslöst. Då de, som vid institutet bära ansvaret för den

teoretiska utbildningen, samfällt förordat frågans lösning på föreslaget

sätt, måste det förutsättas, att de också gjort klart för sig, att de teoretiska

institutionerna tills vidare kunna hjälpa sig fram utan omfattande nybyggnader.

Riksdagen kan därför icke tillmäta ovanberörda invändning någon

större betydelse.

Riksdagen anser sig härmed hava bemött de väsentligaste av de invändningar,

som framställts mot Eders Kungl. Maj:ts förslag, utom vad angår

själva byggnadsförslaget, sådant det föreligger i de av arkitekten C. Westman

upprättade ritningarna med kostnadsförslag, ävensom avtalsförslagets innehåll

i och för sig.

I fråga om byggnadsförslaget må erinras, att den av sjukhuskommissionen

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 886.

beräknade kostnadssumman utgör 24,339,077 kronor och att departementschefen

genom uteslutning av den djurexperimentella avdelningen och ernanationslaboratoriet

kunnat minska detta belopp till 24,078,509 kronor. I sistnämnda

summa ingå ej cancerföreningens och jubileumsfondens bidrag samt

ej heller kostnaderna för vissa klinikchefers bostadshus, vilka sistnämnda

kostnader äro avsedda att helt bestridas genom lån, som skulle förräntas och

amorteras av inflytande hyresmedel.

Mot byggnadsförslaget hava särskilt i motionen I: 341 riktats åtskilliga

anmärkningar, och i motionen har påkallats uppskov med frågans avgörande,

för att nytt förslag i detta avseende må kunna föreläggas riksdagen

till nedbringande av kostnaderna och vinnande av en mera ändamålsenlig

planläggning av byggnaderna.

Riksdagen kan visserligen icke i allo dela de i berörda motion framförda

synpunkterna -—• sålunda synes den i motionen mot den radioterapeutiska

kliniken riktade kritiken icke befogad, örn hänsyn tages till utvecklingen

på detta område av medicinen och nödvändigheten att planera denna del

av sjukhusanläggningen så, att den motsvarar behovet för en avsevärd

tid framåt — men i övrigt torde åtskilligt av vad i motion anförts

vara värt beaktande och i varje fall förtjänt att närmare övervägas. Aven

riksdagen har den uppfattningen, att kostnadssumman är hög, och håller

före, att man med god vilja skall lyckas väsentligt nedbringa densamma.

Riksdagen kan emellertid icke finna nödvändigt, att av denna anledning

ett positivt avgörande i frågan uppskjutes. Enligt vad riksdagen förvissat

sig örn, äro de nu äskade 300,000 kronorna väsentligen avsedda

för sådana förberedande arbeten — planering av tomten, väg- och ledningsarbeten

m. m. —, som kunna komma till utförande, oavsett hur det slutgiltiga

byggnadsförslaget kommer att te sig. Riksdagen anser därför, att

ett avgörande av frågan nu kan ske, oberoende av själva byggnadsförslaget.

I avseende å detta vill riksdagen hos Eders Kungl. Maj:t anhålla,

att Eders Kungl. Maj:t låter verkställa en överarbetning av nämnda

förslag, i syfte att kostnaderna för byggnaderna må väsentligt nedbringas.

En dylik revision får givetvis icke leda till ett eftersättande av ändamålsenligheten;

tvärtom är det angeläget att därvid även undersöka, om ej vissa

ändringar möjligen kunna anses påkallade för att göra anläggningen bättre

lämpad för sitt ändamål. Berörda överarbetning torde med hänsyn till

sakens brådskande beskaffenhet böra föreläggas 1931 års riksdag.

Till frågan, huruvida det framlagda förslaget till avtal mellan staten och

Stockholms stad resp. län är sådant, att det nu bör av riksdagen godkännas,

har riksdagen ännu icke tagit ståndpunkt. Enligt riksdagens mening

hade det ur statens synpunkt varit önskvärt, att staden å det nya sjukhuset

tagit i anspråk vårdplatser i avsevärt större utsträckning än som

skett. Härigenom skulle nämligen för staten kostnaderna för sjukhusanläggningen

och dess drift givetvis kommit att ställa sig billigare. Under

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 386.

de hittills med staden förda förhandlingarna har visserligen från stadens

sida framhållits, att staden icke har något egentligt intresse av Norrbackasjukhuset

såsom förläggningsplats för en del av sin sjukvård. Men riksdagen

kan icke frigöra sig från fanken, att nya överväganden av denna

sak möjligen skulle kunna giva ett annat resultat. Staden står veterligen

för närvarande inför nödvändigheten att på flera av sina sjukvårdsinrättningar,

bl. a. det Norrbackaområdet relativt närbelägna Sabbatsberg, företaga

omfattande ny- och ombyggnader. Enligt riksdagens tanke borde det

icke vara uteslutet, att staden vid nya förhandlingar kunde finna med sin

fördel förenligt att i samband med inskränkning av sin sjukvårdsverksamhet

på en eller annan av sina nuvarande sjukvårdsinrättningar belägga

ett större antal platser på det blivande kliniska sjukhuset å Norrbackaområdet.

Med hänsyn till vad nu anförts, synes det riksdagen att, då i allt fall

en överarbetning av byggnadsförslaget av riksdagen förutsatts, jämsides med

denna överarbetning nya underhandlingar i ämnet lämpligen borde upptagas

med staden, så att bägge dessa frågor kunde samtidigt på nytt föreläggas

1931 års riksdag. Vid sådant förhållande torde det icke vara tillrådligt,

att riksdagen nu fastslår omfattningen av första etappens utbyggnader

utan lärer härmed böra anstå till nästkommande riksdag, då detta spörsmål

uppenbarligen måste bedömas med hänsyn tagen till resultatet av de nya förhandlingarna

med staden. Detsamma gäller naturligtvis även frågorna örn

byggnadsföretagets finansiering och beviljandet av för anläggningen erforderligt

totalbelopp. Däremot torde vad riksdagen nu beslutat icke utgöra

hinder för ett godkännande vid denna riksdag av Eders Kungl. Majlis

förslag i övrigt, vilket riksdagen anser sig böra bifalla.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen ej mindre anmäla,

att riksdagen

dels beslutat

1) att ett nytt kliniskt sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset, samt nya

lokaler för karolinska institutets teoretiska institutioner skola uppföras å

det så kallade Norrbackaområdet, vilket av 1927 års riksdag för ändamålet

upplåtits;

2) att det nuvarande garnisonssjukhuset i Stockholm skall sammanslås

med karolinska sjukhuset i huvudsaklig överensstämmelse med de allmänna

grunder, som av chefen för försvarsdepartementet i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordats; samt

3) att de av chefen för ecklesiastikdepartementet i samma statsrådsprotokoll

omförmälda åtgärderna för Norrbackaområdets ianspråktagande för

markutbyte och för reglering av tomtgränsen skola vidtagas;

dels ock till förberedande arbeten för karolinska sjukhuset anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, av vilket

belopp högst 30,000 kronor må disponeras för förberedande arbeten för en

ny vanföreanstalt å Norrbackaområdet;

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 386, 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 386.

än även anhålla, att Eders Kungl. Maj:t täcktes dels låta verkställa och

till 1931 års riksdag framlägga en överarbetning av föreliggande förslag till

byggnader för karolinska sjukhuset, i syfte att kostnaderna för byggnaderna

må avsevärt nedbringas, dels ock låta upptaga nya förhandlingar med

Stockholms stad rörande samarbete för sjukhusets uppförande och drift

i syfte att staden må å sjukhuset belägga ett större antal platser än enligt

det nu förevarande avtalsförslaget samt för 1931 års riksdag framlägga

det förslag, vartill dessa förhandlingar kunna giva anledning.

Stockholm den 11 juni 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1930, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

302213

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.