Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet väckta motioner.

1930-06-11 · 24 sidor, varav 24 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 24 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:389, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vissa i samband med 1927 års skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 389.

1

Nr 389.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1930.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående vissa i samband med 1927 års

skolreform stående frågor m. m. jämte åtskilliga i ämnet

väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 177 och memorial nr 203.)

Till KONUNGEN.

I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd ock behov under budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.

Maj.-t under åttonde huvudtiteln (punkt 148 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för samma dag)

föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde

varda riksdagen förelagd, beräkna en höjning av det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken för budgetåret 1930/1931 med 587,900

kronor.

Vidare har Eders Kungl. Majit under punkt 153 av samma huvudtitel föreslagit

riksdagen att i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda

riksdagen förelagd, till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de

allmänna läroverken m. m. för budgetåret 1930/1931 beräkna ett extra anslag

av 878,400 kronor.

Eders Kungl. Majit har vidare under punkterna 155, 156, 157 och 158 av

åttonde huvudtiteln föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i

ämnet, som kunde varda riksdagen förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna
dels

till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken ett

extra anslag av 119,700 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1980, 74 sami. Nr 889.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 389.

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken ett

extra anslag av 105,200 kronor,

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken ett extra

anslag av 45,300 kronor,

dels ock till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken ett extra anslag av 47,300 kronor.

Slutligen har Eders Kungl. Majit under punkt 161 föreslagit riksdagen att,

bland annat, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde varda riksdagen

förelagd, för budgetåret 1930/1931 beräkna en höjning av den i det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt

skolläkare, nu 37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 31 januari

1930 dagtecknad proposition, nr 119, under åberopande av bilagt utdrag

av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit

riksdagen att

7. beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation nu är stadgat, vid

realskola må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen i

statsrådsprotokollet angivit, femårig och fyraårig linje kunna anordnas som

förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass;

B. upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. i örebro skall från och med den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas

ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola med anknytning,

på sätt departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans

såväl fjärde som sjätte klass, ävensom fyraårigt latingymnasium, under

villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller

hyresersättning åt rektor;

2. i en var av städerna Linköping och Borås skall från och med den tid,

Kungl. Majit bestämmer, upprättas en realskola för flickor med anknytning,

på sätt departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans

såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande kommun

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3. realskolorna vid de högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm,

Göteborg, Malmö och Hälsingborg skola anordnas med anknytning, på sätt

departementschefen tidigare i statsrådsprotokollet angivit, till folkskolans såväl

fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande kommun åtager sig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 889.

3

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:

1. gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Linköping

och Borås skall ombildas till samgymnasium, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. vid ett vart av de allmänna läroverken i Linköping, Karlskrona, Västervik,

Arvika, Söderhamn och Åmål skall en femårig linje av realskolan ombildas

till en sådan förenad linje som här ovan under A omförmäles, och vid ett

vart av de allmänna läroverken i Borås, örebro, Halmstad, Sundsvall, Östersund,

Hälsingborg, Jönköping, Eksjö, Uddevalla, Vänersborg, Härnösand,

Ängelholm, Trälleberg och Falköping ävensom vid östra realskolan i Göteborg

och realskolan i Malmö skall en fyraårig linje av realskolan ombildas till dylik

förenad linje;

c) i avseende å lyceema:

1. — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera av högre allmänna läroverket

för gossar i Malmö och högre realläroverket i Göteborg samt av latinlyceilinjen

vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm — skall

dels vid högre latinläroverket i Göteborg samt vid högre allmänna läroverken

i Uppsala och Lund med upprättandet av vederbörande lyceilinjer tills vidare

anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, med upprättandet

av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen tills vidare anstå

samt i stället tills vidare finnas ett gymnasium, omfattande fyraårigt latingymnasium

och fyraårigt realgymnasium, samt en realskola, anordnad med

fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans fjärde klass;

2. intill dess organisationsplanen beträffande lyceilinjerna blivit fullt genomförd,

skall Kungl. Majit äga att, efter förslag av skolöverstyrelsen och

inom gränserna för de för ändamålet beviljade anslagen, fatta de beslut, som

kunna bliva erforderliga med hänsyn därtill att, på grund av att upprättandet

av vissa lyceilinjer uppskjutes, behov kan uppstå av utökning av realskola respektive

gymnasium vid vederbörande läroverk genom upprättande av nya parallellavdelningar;
3.

första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att

minst 8 lärjungar blivit godkända i de vid slutet av vårterminen anställda inträdesprövningama^
C.

anslag till de allmänna läroverken:

dels för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken,

med den fördelning som av Kungl. Majit bestämmes, m. m. höja det

ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 588,750 kronor;
dels

för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 389.

läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare höja nämnda anslag, nu

37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor;

kommande förty, vid bifall ej mindre härtill än även till Kungl. Maj:ts under

punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel

framlagda förslag, det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

nu 7,453,225 kronor, att ökas med 634,525 kronor till 8,087,750 kronor;
dels

till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 817,100

kronor;

dels till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre

lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminarier anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 55,000 kronor;

dels till extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 119,600 kronor;

dels till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 105,900 kronor;

dels till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 45,300 kronor;

dels till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 47,300 kronor.

II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:

A. upprättande av kommunala flickskollinjer:

dels godkänna följande allmänna förutsättningar för åtnjutande av statsbidrag

till kommunal flickskollinje:

1. Kommunal flickskollinje skall vara inrättad vid allmänt läroverk samt

vara upprättad och underhållen av skolområde, bestående av ett eller flera

skoldistrikt, eller, efter Kungl. Maj:ts beprövande, av annan kommunal samfällighet

eller förening av flera sådana, samt hava till ändamål att bereda

kvinnliga lärjungar, som genomgått näst högsta klassen av realskola vid allmänt

läroverk, tillfälle att inhämta ett högre mått av allmän medborgerlig

bildning med hänsyn tagen till den kvinnliga ungdomens egenart och därvid

tillika i större eller mindre utsträckning förbereda lärjungarna för praktisk

verksamhet, särskilt inom hemmets område.

2. Kommunal flickskollinje skall vara anordnad med treårig lärokurs.

3. Inom de två högsta klasserna av kommunal flickskollinje skall undervisningen,

i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer, som gälla för

kommunala flickskolor, anordnas antingen på både en teoretisk och en praktisk

utbildningslinje eller på endera av dessa linjer.

4. Kommunal flickskollinje skall, vare sig den omfattar både en teoretisk

och en praktisk linje eller enbart en av dessa linjer, hava sammanlagt minst 30

lärjungar.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 889.

5

5. Kommunal flickskollinje skall stå under skolöverstyrelsens inseende.

6. Varje årsklass skall i de teoretiska undervisningsämnena åtnjuta från

föregående och efterföljande årsklass skild undervisning.

7. Vid varje kommunal flickskollinje skall minst halva antalet av de ordinarie

lärarna utgöras av kvinnor.

8. Läsåret skall hava samma längd som vid det allmänna läroverk, vid

vilket flickskollinjen är inrättad.

9. Skolområdet skall för undervisningen tillhandahålla tjänliga och tillräckliga

lokaler samt erforderliga och lämpliga skolmöbler och nödig undervisningsmateriel.

10. Statsbidrag till kommunal flickskollinje må utgå endast där Kungl.

Majit, med hänsyn tagen till inom skolområdet redan befintliga läroanstalter,

för vilka statsbidrag utgår, finner förutsättningar saknas för uppehållande eller

upprättande av fullständig flickskola och prövar inrättandet av kommunal

flickskollinje med av skolområdet föreslagen organisation vara för orten behövligt

och lämpligt.

11. Undervisningen i kommunal flickskollinje, vilken skall stå öppen för

elever oberoende av deras hemorter, skall vara avgiftsfri, såvida ej i visst fall

på grund av särskilda undantagsförhållanden annorlunda bestämmes i skolans

reglemente. Terminsavgifter må dock i intet fall bestämmas till olika belopp

för elever allt efter deras olika hemorter, ej heller påföras medellösa lärjungar.

12. I övrigt skall kommunal flickskollinje vara organiserad och undervisningen

därstädes anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som

gälla för kommunal flickskola;

dels bestämma,

att lärarpersonalen vid kommunal flickskollinje skall åtnjuta samma avlöningsförmåner

med därtill hörande villkor och bestämmelser, som äro eller varda

bestämda för lärare vid kommunal flickskola, dock med iakttagande, att de i

sådant hänseende stadgade särskilda arvoden skola utgå till rektor vid kommunal

flickskollinje med 400 kronor, till biträdande föreståndarinna med 100

kronor, till vikarierande rektor med 200 kronor samt till vikarie för biträdande

föreståndarinna med 100 kronor, allt för år räknat;

dels föreskriva, att i fråga om utgående av statsbidrag till kommunala flickskollinjer

skola, förutom vad angår själva organisationen och därmed sammanhängande

eller likartade spörsmål, gälla följande grunder:

I.

Statsbidrag till kommunal flickskollinje, vilken av Kungl. Majit blivit erkänd

såsom sådan, utgår på följande sätt:

a) till flickskollinje, där undervisningen är anordnad på teoretisk och praktisk

linje eller på enbart teoretisk linje, med 9,200 kronor för år, och till flickskollinje,

där undervisningen är anordnad på enbart praktisk linje, 5,600 kronor

för år; samt därutöver

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 889.

b) till parallellavdelning av lägsta årsklassen med 2,800 kronor för år, dock

att sådant bidrag må utgå till högst så stort antal parallella klassavdelningar,

som uppkommer med iakttagande därav, att vid läsårets början minst 30 lärjungar

komma på varje sådan avdelning inom årsklassen, innan ny klassavdelning

upprättas inom densamma, samt att parallellavdelning ej må upprättas

utan skolöverstyrelsens medgivande;

c) till parallellavdelning av årsklass inom de två högsta klasserna, under

iakttagande av de i b) angivna begränsningarna, med 2,800 kronor för år för

parallellavdelning inom den teoretiska linjen och med 1,400 kronor för år för

parallellavdelning inom den praktiska linjen;

d) till undervisning i ämnena hushållsgöromål, kvinnlig slöjd, barnavård och

trädgårdsskötsel med 75 kronor för läsår och veckotimme, under villkor att vid

läsårets början vid undervisningen i dylikt tillvalt ämne antalet lärjungar i

varje lärjungegrupp inom viss klass icke understiger 5 samt att minst 15 lärjungar

komma på sådan lärjungegrupp, innan ny grupp för ämnet upprättas.

Härförutom skall till varje kommunal flickskollinje av statsmedel utgå bidrag

för lärare enligt samma grunder som gälla för kommunal flickskola.

n.

Till skolområde, vilket enligt plan, som av Kungl. Maj :t godkännes, upprättar

kommunal flickskollinje genom successivt uppbyggande med en eller två

klasser av sådan linje, skall, under den tid, som erfordras för dess utbyggande

till treårig kommunal flickskollinje, och utan hinder därav att densamma icke

omfattar tre årsklasser, statsbidrag, med tillämpning i övrigt av de här ovan

under A I stadgade grunder och med de i fråga örn de två högsta årsklasserna

av praktisk linje där angivna undantag, beräknas till 2,800 kronor för varje

årsklass eller avdelning av årsklass, under villkor:

a) att linjen i medeltal har minst 10 lärjungar i varje årsklass;

b) att linjen fortsättningsvis uppbygges år för år i oavbruten följd;

c) att vid linjen finnas ordinarie lärare till ett antal, som med en understiger

antalet årsklasser i linjen, dock att då enbart praktisk linje är upprättad, endast

en ordinarie lärare behöver anställas och att denne behöver tillsättas först vid

tredje klassens upprättande, samt att rektor förordnas vid den nya organisationens

påbörjande; ävensom

d) att flickskollinjen i övrigt i tillämpliga delar är anordnad i enlighet med

de för kommunal flickskollinje gällande föreskrifter.

III.

För utbekommande av statsbidrag enligt här ovan under A I och II givna

stadganden skola i övrigt gälla de föreskrifter, som i sådant avseende äro eller

varda utfärdade för kommunala flickskolor;

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 889.

7

dels bemyndiga Kungl. Majit att ifråga om tillämpningen av de under A I

—III angivna grunder utfärda de närmare föreskrifter, vilka, i huvudsaklig

överensstämmelse med vad som gäller i fråga örn kommunala flickskolor, kunna

befinnas erforderliga;

dels ock besluta,

a) att lärarpersonalen vid kommunala flickskollinjer skall vara delaktig i statens

pensionsanstalt, med iakttagande i tillämpliga delar av vad angående delaktighet

i denna anstalt är stadgat i fråga örn lärare vid kommunala flickskolor,

med rätt för Kungl. Maj :t att utfärdade de närmare bestämmelser, som på grund

härav befinnas erforderliga; samt

b) att, därest på grund av inrättandet av kommunal flickskollinje statsunderstödd

enskild högre flickskola på orten upphör med sin verksamhet och på den

grund vid den senare skolan anställd ämneslärarinna med full tjänstgöring går

förlustig sin anställning, hon må, under förutsättning att hon vid början av

skolans avveckling uppnått en ålder av 50 år samt vunnit sådan anställning,

som nu angivits, vid statsunderstödd enskild läroanstalt före den 1 mars 1930,

intill dess hon fyller 60 år, av statsmedel åtnjuta en årlig ersättning uppgående

till två tredjedelar av den avlöning hon i enlighet med gällande bestämmelser

vid entledigandet åtnjöt från skolan, tillfällig löneförbättring och eventuellt utgående

dyrtidstillägg däri inberäknade, samt för tiden därefter en årlig pension

till samma belopp, som skulle tillkommit henne, därest hon intill uppnåendet av

sistnämnda ålder varit i tjänst vid statsunderstödd enskild flickskola; skolande

vad nu sagts äga tillämpning beträffande lärarinnor vid sådana skolor, vilkas

avveckling påbörjats inom tio år, räknat från den 1 januari 1931.

B. kommunal flickskola, som är förenad med statlig realskola för flickor:

föreskriva, att å ort, där efter prövning av Eders Kungl. Majit kommunal

flickskola är i visst organisatoriskt avseende, på sätt departementschefen i

statsrådsprotokollet angivit, förenad med statlig realskola för flickor, rektor

skall, utom lön såsom rektor vid den statliga realskolan, åtnjuta ett särskilt

årligt arvode av 600 kronor.

C. anslag till kommunala flickskolor och flickskollinjer:

dels, med uteslutande ur riksstaten av det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag

till kommunala flickskolor å 50,000 kronor, därstädes uppföra ett ordinarie

förslagsanslag till statsbidrag till kommunala flickskolor och flickskollinjer

med enahanda belopp, 50,000 kronor;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni

1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor och flickskollinjer med

följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 889.

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders Kungl

Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft följande inom

riksdagen väckta motioner, nämligen

dels en motion (I: 300), vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å vad Eders Kungl. Majit föreslagit i

punkten I A samt i punkterna I B a) 3 samt b) 2 (sid. 123, 124), besluta, att

försöksvis de enligt 1927 års organisationsplan avsedda linjerna skola ersättas

vid ett vart av de allmänna läroverken i Borås och Jönköping av två förenade

linjer av den typ Eders Kungl. Maj :t föreslagit och vid ett vart av de allmänna

läroverken i Västervik, Arvika, Söderhamn, Trälleberg samt Åmål av en

dylik förenad linje;

att riksdagen måtte, med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit i

punkterna I B a) 1 och 2) och b) 1, uttala sin förväntan att för 1931 års

riksdag framlägges en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det

mindre antal statliga flickläroverk, som må, efter noggrann prövning och med

iakttagande av större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag innebär,

ytterligare finnas nödiga (sid. 124);

att riksdagen måtte, på sätt de sakkunniga föreslagit, bifalla förslaget i

fråga örn lycéerna (sid. 85, 86, 125);

att såsom villkor för statsunderstöd till kommunal flickskola och till kommunal

flickskollinje skall gälla, att lärjungeantalet i varje klass genomsnittligt

blir minst 15;

att slutligen de av Eders Kungl. Maj :t begärda anslagen ändras i överensstämmelse

med vad sålunda hemställts;

dels en motion (I: 303), vari hemställts,

ej mindre att riksdagen måtte, med godkännande i övrigt av vad i Eders

Kungl. Majits proposition, nr 119, föreslagits,

dels besluta här nedan angivna ändringar i det av Eders Kungl. Maj :t framlagda

förslaget och följaktligen

I. Beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

medgiva, att, utöver vad beträffande denna organisation nu är stadgat, vid

realskola på ort, som, efter riksdagens medgivande i varje särskilt fall, av

Kungl. Majit bestämmes, må, i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen

i sitt anförande till statsrådsprotokollet angivit samt med iakttagande

av vad i motionen anförts, femårig och fyraårig linje kunna anordnas

som förenad linje med anknytning till folkskolans såväl fjärde som sjätte

klass;

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 889.

9

B. Upprättande och ombildning av läroverk:

besluta:

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. i var och en av städerna Uppsala, Lund och örebro skall från och med

den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas ett högre allmänt läroverk för

flickor, omfattande realskola med anknytning, på sätt av departementschefen

angivits, till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, ävensom fyraårigt latingymnasium,

under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler jämte inredning och möbelutrustning

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. i en var av städerna Norrköping, Linköping, Jönköping, Borås, Karlstad

och Västerås skall från och med den tid, Kungl. Majit bestämmer, upprättas

en realskola för flickor med anknytning, på sätt av departementschefen angivits,

till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möberutrustning ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

3. avslå vad Eders Kungl. Majit hemställt under denna punkt;

b) i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:

1. gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Norrköping,

Linköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås skall ombildas till

samgymnasium, under villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

2. vid ett---—----förenad linje;

dels ock godkänna vad i motionen anförts med avseende på undervisningsplan

för förenad realskollinje ävensom med avseende på den tid, inom vilkens

förlopp lyceifrågan skall upptagas till förnyad prövning;

än även att vederbörande utskott måtte företaga de förändringar i propositionens

anslagssummor, som ett bifall till motionen kan föranleda;

dels två likalydande motioner (I: 307 och II: 480), i vilka hemställts, att

riksdagen vid beslut om upprättande av flickrealskolor i vissa städer måtte

1) dels besluta, att i Norrköping skall från och med den tid Kungl. Majit

bestämmer upprättas en realskola för flickor, under villkor att Norrköpings

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler och

möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2) dels besluta, att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i Norrköping

skall från och med höstterminen 1930 provisoriskt ordnas som samgymnasium,

under villkor att Norrköpings stad åtager sig tillhandahålla erforderliga

undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3) dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolan i

Norrköping må, i den mån på grund av flickskolans inrättande den kommunala

mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning begränsas, kunna efter Kungl.

Maj:ts beprövande i varje särskilt fall överflyttas såsom ordinarie ämneslärare

till flickrealskolan, därvid de grunder i avseende å avlöningsförmåner och pen
-

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr S89.

sionsrätt må äga tillämpning, som av 1927 års riksdag blivit fastställda i fråga

örn överflyttning till statsläroverk av de den 1 juli 1927 anställda ordinarie

ämneslärarna vid kommunal mellanskola, som ombildas till allmänt läroverk,

eller under punkten 5:o i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 86/1929 föreslås

i liknande hänseende;

4) dels medgiva, att statsbidrag till kommunala mellanskolan må, därest

mellanskolan till följd av flickrealskolans inrättande successivt nedlägges, utan

binder av bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918

(nr 927) utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i § 16

första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass

eller avdelning av årsklass;

5) dels medgiva, att, därest kommunala mellanskolan till följd av flickrealskolas

inrättande successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor

vid den kommunala mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,

arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas

till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till del i förhållande

till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl. Maj :t prövar

skäligt;

6) dels besluta, att, därest riksdagen lämnar sitt bifall helt eller delvis till

vad här ovan föreslagits att träda i tillämpning redan under budgetåret 1930/

1931, anvisa härför nödiga medel;

dels två likalydande motioner (I: 308 och II: 488), i vilka hemställts, att

riksdagen ville

1. beträffande de allmänna läroverken

dels avslå vad Eders Kungl. Majit under A hemställt,

dels, med avslag å vad under B hemställts, besluta

a) att i örebro skall, från och med den tid Kungl. Majit bestämmer, upprättas

ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola med anknytning

till folkskolans sjätte klass ävensom treårigt latingymnasium, under

villkor att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

jämte inredning och möbelutrustning ävensom bostad eller

hyresersättning åt rektor;

b) 1. att det högre allmänna läroverket i en var av städerna Lund, Borås och

Västerås skall ombildas till högre samläroverk, under villkor att vederbörande

kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler samt

bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. att, intill dess högre flickläroverk inrättas i städerna Uppsala, Linköping,

Norrköping, Jönköping och Karlstad, gymnasiet vid de i nämnda städer

upprättade läroverken skall ombildas till samgymnasium under de ib) 1. angivna

villkor;

c) 1. att de vid läroverken i Uppsala och Lund anordnade lyceilinjerna i

anslutning till under b) 1. och 2. angivna ombildning skola ersättas vid det

förra läroverket av treårigt latingymnasium, vid det senare läroverket av fyrklassig

realskola och treårigt latingymnasium;

2. att vid statens provskola, Nya elementarskolan i Stockholm, med upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 389.

11

rättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen skall tills vidare

anstå samt i stället tills vidare finnas fyrklassig realskola samt fyraårigt latingymnasium

och treårigt realgymnasium;

dels ock anvisa erforderliga medel för genomförande av ovan föreslagna organisation

;

II. Beträffande kommunala flickskolor och flickskolelinjer:

med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag under A, B och C

dels uppföra det ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor med

oförändrat belopp, 50,000 kronor;

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni

1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med enahanda belopp

och efter enahanda grunder som under innevarande budgetår;

dels ock för sådan tillfällig löneförbättring anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra förslagsanslag av 8,000 kronor;

dels en motion (I: 309), vari hemställts, att sådan modifikation av riksdagen

vidtages i den av Eders Kungl. Maj:ts i propositionen nr 119 föreslagna

organisationen, att under B. b) tillägges ett moment 3, innehållande:

3. vid samrealskolorna i Norrtälje och Askersund skall den fyraåriga realskolan

ombildas så till vida, att den genom förenad linje får sådan anknytning

till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, som under A. omförmäles;

ävensom att den ändring av anslagssumman företages, som föranledes av ett

bifall till ovanstående hemställan;

dels en motion (II: 438), vari hemställts,

att riksdagen måtte, med avslag å vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i

punkten I A samt i punkterna I B a) 3 samt b) 2 (sid. 123, 124), besluta, att

försöksvis de enligt 1927 års organisationsplan avsedda linjerna skola ersättas

vid ett vart av de allmänna läroverken i Borås och Jönköping av två förenade

linjer av den typ Eders Kungl. Maj:t föreslagit och vid ett vart av de

allmänna läroverken i Västervik, Arvika, Söderhamn, Trälleberg samt Åmål

av en dylik förenad linje;

att riksdagen måtte, med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i

punkterna I B a) 1 och 2 och b) 1, uttala sin förväntan att för 1931 års riksdag

framlägges en slutlig och fullständig plan för inrättandet av det mindre

antal statliga flickläroverk, som må efter noggrann prövning och med iakttagande

av större begränsning än 1929 års sakkunnigförslag innebär, ytterligare

finnas nödiga (sid. 124);

att riksdagen måtte, på sätt de sakkunniga föreslagit, bifalla förslaget i

fråga örn lycéerna (sid. 85, 86, 125);

att slutligen de av Eders Kungl. Maj:t begärda anslagen ändras i överensstämmelse

med vad sålunda hemställts;

dels en motion (II: 479), vari hemställts, att riksdagen måtte

1) dels besluta att i Norrköping i likhet med vad som föreslagits beträffande

Linköping och Borås skall från och med den tid Kungl. Maj :t bestämmer upprättas

en realskola för flickor med anknytning, på sätt i kungl, propositionen

nr 119 angivits, till folkskolans såväl fjärde som sjätte klass, under villkor

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 389.

Den kvinnliga

ungdomens

högre skolundervisning.

att Norrköpings kommun åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt

rektor;

2) dels besluta att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i Norrköping

skall fran och med höstterminen 1930 provisoriskt ordnas som samgymnasium,

under villkor att Norrköpings stad åtager sig tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler

ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

3) dels medgiva, att ordinarie ämneslärare vid kommunala mellanskolan i

Norrköping må, i den mån på grund av flickrealskolas inrättande den kommunala

mellanskolan nedlägges eller till sin omfattning begränsas, kunna efter

Kungl. Maj:ts beprövande i varje särskilt fall i största möjliga utsträckning

överflyttas såsom ordinarie ämneslärare till flickrealskolan, därvid de grunder

i avseende å avlöningsförmåner och pensionsrätt må äga tillämpning, som av

1927 års riksdag blivit fastställda i fråga örn överflyttning till statsläroverk

av de den 1 juli 1927 anställda ordinarie ämneslärarna vid kommunal mellanskola,

som ombildas till allmänt läroverk, eller under punkten 5 :o i Eders Kungl.

Maj:ts proposition nr 86/1929 föreslås i liknande hänseende;

4) dels medgiva, att statsbidrag till kommunala mellanskolan må, därest

mellanskolan till följd av flickrealskolans inrättande successivt nedlägges, utan

hinder av bestämmelserna i § 15 mom. 2 av kungörelsen den 19 november 1918

(nr 927), utgå enligt de i samma kungörelse stadgade grunder, dock att i § 16

första stycket avsett statsbidrag skall utgå med 2,800 kronor för varje årsklass

eller avdelning av årsklass;

5) dels medgiva, att, därest kommunala mellanskolan till följd av flickrealskolas

inrättande successivt nedlägges och därest förordnandet för rektor vid

den kommunala mellanskolan upphör under tiden för mellanskolans avveckling,

arvode åt den ordinarie ämneslärare vid mellanskolan, vilken förordnas

till rektor under återstående avvecklingstid, må bestämmas till det i förhållande

till nuvarande rektorsarvode reducerade belopp, som Kungl. Maj:t prövar skäligt;
6)

dels besluta att, därest riksdagen lämnar sitt bifall helt eller delvis till

vad här ovan föreslagits att träda i tillämpning redan under budgetåret 1930/

1931, anvisa härför nödiga medel;

dels en motion (II: 481), vari hemställts, att vid samrealskolan i Askersund

den fyraåriga realskolelinjen på sätt i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 119

angives ombildas till en förenad fem- och fyraårig linje med anknytning till

folkskolans såväl fjärde som sjätte klass;

dels ock en motion (II: 487), vari föreslagits, att riksdagen med bifall till

Eders Kungl. Maj:ts förslag örn upprättandet av en statlig realskola för flickor

i Borås måtte besluta, att skolan tillsvidare skall bestå av en fyraårig linje.

I likhet med vissa motionärer måste riksdagen finna anmärkningsvärt, att

från Eders Kungl. Maj:ts sida icke förebragts en fullständig och slutgiltig

plan för den högre flickundervisningens ordnande, varigenom överblick kunnat

vinnas över hithörande ekonomiska och organisatoriska frågor. I detta

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 389.

13

läge har riksdagen saknat erforderligt material för att, såsom önskvärt varit,

medverka till att alla i detta avseende svävande organisationsspörsmål nu i

ett sammanhang erhålla sin lösning.

Vid prövningen av Eders Kungl. Maj:ts förslag och föreliggande motioner

har riksdagen emellertid låtit sig angeläget vara att nu söka uppnå en definitiv

lösning av berörda spörsmål, i all den utsträckning omständigheterna medgivit.

Härvid har den vägledande synpunkten varit att åvägabringa en ordning,

som icke på statsverket och kommunerna ställer större ekonomiska krav, än

förhållandena göra oundgängligen nödvändiga.

Vid den sålunda verkställda prövningen har riksdagen blivit övertygad därom,

att behov av ett högre flickläroverk i örebro måste anses vara för handen.

Riksdagen har alltså beslutat, att i nämnda stad ett dylikt läroverk skall

komma till upprättande under de i propositionen angivna villkoren. Till frågan

om sagda läroverks organisation återkommer riksdagen i det följande.

Beträffande därefter frågan örn upprättande av ytterligare nya särskilda

flickläroverk synas de under senare år allmänt sjunkande lärjungesiffrorna

vid de allmänna läroverken ägnade att mana till synnerlig försiktighet. Med

hänsyn till de statsfinansiella konsekvenserna kan riksdagen icke finna välbetänkt

att, på sätt departementschefen i anslutning till skolsakkunnigas

ståndpunkt velat göra, nu vid ordnandet av läroverksförhållandena å de olika

orterna tillämpa andra grunder än som skett i samband med 1927 års omorganisation.

Ur synpunkten av nu berörda grunder kan riksdagen i likhet med vad i motionerna

I: 308 och II: 488 föreslagits icke finna någon anledning att ytterligare

uppskjuta ordnandet av den högre flickundervisningen i Västerås. På sätt jämväl

departementschefen framhållit, kan nämligen det nu konstaterbara lärjungeantalet

vid därvarande gossläroverk icke anses påkalla upprättandet av

särskilt flickläroverk i denna stad. Riksdagen anser därför, att läroverket i

fråga bör omedelbart ombildas till högre samläroverk.

I samma motioner har tillika påyrkats, att gossläroverket i Lund skulle

ombildas till samläroverk. Då ej heller i detta fall lärjungeantalet lägger

hinder i vägen för en dylik anordning och då, såsom av skolöverstyrelsen

framhållits, det med hänsyn till provårsutbildningen måste anses vara av

vikt att för densamma äga till förfogande ej blott gossläroverk utan jämväl

samläroverk, har riksdagen funnit sig böra bifalla motionerna även i denna

del.

Vidkommande läroverket i Borås, i fråga örn vilket motsvarande yrkande

framställts i motionerna 1:308 och 11:488, har riksdagen visserligen funnit

goda skäl tala för en sådan ombildning. Då emellertid, enligt vad riksdagen

inhämtat, vissa lokala svårigheter skulle inträda, därest en dylik ombildning

omedelbart beslutades, har riksdagen ansett sig icke nu böra bifalla motionerna

i denna punkt. Riksdagen har icke heller ansett sig kunna bifalla

Eders Kungl. Maj:ts förslag om upprättande av en särskild flickrealskola i

staden. Enligt riksdagens mening kunna betänkligheter även ur allmänna

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 889.

synpunkter ej minst med tanke på svårigheterna att tillfredsställande ordna

materiellfrågan anföras mot att upprätthålla särskilda realskolor för flickor.

Riksdagen har av samma anledning icke heller ansett sig kunna medgiva inrättandet

av det föreslagna flickläroverket i Linköping.

Den redan av riksdagen åberopade omständigheten, den minskade lärjungefrekvensen

vid statsläroverken, särskilt å gymnasiestadiet, har synts riksdagen

möjliggöra ett allmänt tillgodoseende av kravet på flickornas gymnasieutbildning

i de övriga av de städer, där denna angelägenhet icke tidigare

ordnats. Eders Kungl. Majk har i sådan avseende föreslagit, att gymnasiet

vid ett vart av läroverken i Linköping och Borås skall ombildas till samgymnasium.

I motionerna 1:303, 1:308 och 11:488 här enahanda yrkande framställts

beträffande läroverken i Norrköping, Jönköping och Karlstad. Riksdagen

finner goda skäl anförda för en sådan ombildning och har alltså bifallit

de ifrågavarande förslagen. Enahanda skäl synas riksdagen kunna

åberopas jämväl för en ombildning av gymnasiet vid högre allmänna läroverket

i Uppsala till samgymnasium, varför riksdagen funnit en sådan ombildning

nu höra äga rum.

Med detta ställningstagande från riksdagens sida återstår allenast att tillgodose

behovet av den kvinnliga ungdomens utbildning för realexamen i städerna

Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad. Det

synes riksdagen ingalunda uteslutet, att det ur såväl statens som vederbörande

stadssamhällens synpunkt skall te sig mest fördelaktigt att även i dessa

städer tillgodose nämnda utbildningsbehov genom läroverkens ombildning till

samläroverk och den dyrbarare anordningen med inrättande av nya läroverk

såmedelst undgås. Klarhet i detta avseende torde dock icke kunna vinnas

förrän någon tids ytterligare erfarenhet föreligger. Vid sådant förhållande

hava motionerna 1:300 och 11:438, i vad de avse framläggande för 1931

års riksdag av en slutlig och fullständig plan för inrättande av ett mindre

antal statliga flickläroverk, icke föranlett någon riksdagens åtgärd.

Riksdagen har vidare att ingå i ett närmare övervägande av organisationen

av flickläroverket i örebro samt samgymnasierna vid läroverken i Uppsala,

Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad ävensom samläroverken

i Lund och Västerås. I detta sammanhang har riksdagen jämväl

prövat Eders Kungl. Maj:ts ovanberörda förslag beträffande ändrad organisation

av realskolestadiet vid de förut inrättade högre flickläroverken i Stockholm,

Malmö, Hälsingborg och Göteborg.

De skäl, som av departementschefen anförts till förmån för en dylik omorganisation

av sistberörda läroverk, finner riksdagen icke hållbara. I likhet

med vad i motionerna I: 300, I: 303, I: 308 och II: 488 samt II: 438 gjorts gällande,

mäste riksdagen för sin del hävda, att dessa läroverks organisation

slutgiltigt fastställts av 1927 års riksdag. Vid sådant förhållande har riksdagen

icke kunnat bifalla Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag. Med

denna ståndpunkt och då riksdagen, som ansett allenast ytterligare ett högre

flickläroverk böra komma till stånd, hyser den uppfattningen, att skolorganisationen

i örebro, sedd i det hela, icke uppvisar några principiella avvikel
-

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 889.

15

ser från den i förstnämnda fyra städer föreliggande, kan riksdagen icke finna

skäl att uteslutande för Örebroläroverkets del tillämpa en annan anknytning

till folkskolan än den för övriga läroverk av denna typ redan fastställda.

Med bifall till vad i motionerna I: 303 och II: 488 härutinnan hemställts,

har riksdagen sålunda ansett sig böra besluta, att realskolan vid Sfigda läroverk

anordnas 4-klassig med anknytning allenast till folkskolans sjätte klass.

I fråga åter örn gymnasiet, har riksdagen, med beaktande av att detta skulle

omfatta uteslutande latinlinje och då stadens hittillsvarande flickgymnasium

varit fyraårigt, icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna

del och har förty icke kunnat biträda det i sistnämnda motioner framställda

yrkandet örn gymnasiets anordnande såsom treårigt.

Vad därefter angår organisationen av de nya samläroverken och samgymnasierna,

synes enligt av riksdagen verkställda undersökningar någon utökning

av gymnasieorganisationen icke böra beräknas erforderlig vid läroverken

i Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås, Karlstad och Västerås. Vid ett

vart av läroverken i Uppsala och Lund torde däremot, i stället för anordnande

av parallellavdelningar till det fyraåriga latingymnasiet, av vilka behov

kan förutses komma att föreligga, böra upprättas en treårig latinlinje. I

fråga örn realskolestadiet torde det för de föreslagna samläroverken komma

att i vissa fall visa sig behövligt att anordna ytterligare parallellavdelningar,

vilka tillsvidare i avvaktan på närmare erfarenhet torde kunna bekostas av

extraläraranslaget i enlighet med för detta givna bestämmelser.

Vad slutligen beträffar tidpunkten för upprättandet av örebroläroverket för

flickor, torde denna böra bestämmas av Eders Kungl. Maj:t. Ombildningen

av de förutnämnda läroverken bör försiggå successivt med början i realskolans

första klass resp. gymnasiets första ring. I den mån vederbörande kommuner

före början av höstterminen innevarande år underkastat sig föreskrivna

villkor, torde ombildningen böra påbörjas redan från och med läsåret 1930

—31. Riksdagen förutsätter, att från Eders Kungl. Maj:ts sida åtgärder

vidtagas för att, i enlighet med härför gällande grunder, tillgång till kvinnliga

lärarekrafter tillförsäkras de nya samläroverken.

I samband med inrättandet av samgymnasium i städerna Uppsala och Lund

böra givetvis de privata flickgymnasierna i dessa städer icke vidare ifrågakomma

till statsunderstöd.

Vad beträffar Eders Kungl. Maj:ts förslag örn kommunala flickskolor och

flickskollinjer, har till en början riksdagen föranletts till den erinran, att med

hänsyn till de betydande kostnaderna en viss varsamhet synes vara av nöden,

då det gäller att med statsunderstöd anordna särskilda offentliga läroanstalter

för kvinnlig ungdom. Utan att ingå i närmare prövning av den plan, som i

detta avseende framlagts av 1927 års skolsakkunniga, har riksdagen i allmänhet

velat framhålla, att vid hithörande organisationsspörsmåls bedömanmande

lärer böra beaktas dels den ståndpunkt riksdagen intagit i fråga om

fortsatt understödjande av privat flickskola å vissa orter, dels de förutsättningar,

som lagts till grund för riksdagens prövning av 1928 års förslag

till kommunala flickskolor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr S89.

Vad särskilt angår de nn föreslagna kommunala flickskolelinjerna måste

riksdagen ställa sig mycket betänksam mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Uppmärksammas må, att från riksdagens sida ifrågasatts övervägande av

sådana linjers inrättande allenast vid de statliga /iicfcläroverken. Det föreliggande

. förslaget åter åsyftar att möjliggöra ett allmänt anordnande av

linjerna i fråga vid samläroverken och erhåller därigenom mycket avsevärda

ekonomiska konsekvenser för statsverket. Härtill kommer, att införandet

av den ifrågavarande skolformen icke lärer kunna undgå att föregripa organiserandet

av de praktiska realskollinjer, varom utredning pågår i enlighet

med av 1927 års riksdag gjord hemställan.

Under dessa omständigheter har riksdagen icke kunnat finna välbetänkt

att nu bifalla förslaget i fråga. Då riksdagen sålunda avslagit Eders Kungl.

Maj:ts proposition i denna del, saknar riksdagen anledning att närmare uttala

sig örn de föreslagna understödsvillkoren.

I motionen I: 300 har ifråga örn kommunal flickskola påyrkats, att lärjungeantalet

i varje klass skäligen bör fastställas till 15 eller för hela skolan

till 105, mot för närvarande gällande 13 resp. 91.

Riksdagen vill framhålla, att en dylik ändring av 1928 års riksdags beslut

skulle i avsevärd grad försvåra upprättandet av kommunala flickskolor och

därmed i uppenbar strid mot riksdagens uttalade önskan bidraga till att länka

strömmen av bildningssökande kvinnlig ungdom in på de utbildningsvägar,

som leda till real- och studentexamen. Riksdagen vill även erinra därom, att

såsom villkor för statsunderstöd till kommunal mellanskola föreskrivits ett

genomsnittligt lärjungeantal i varje klass av allenast 10. Riksdagen har därför

ej kunnat bifalla yrkandet i motionen I: 300, i vad det avser kommunal

flickskola.

Vad Eders Kungl. Majit föreslagit i fråga örn kommunal flickskola, som

är förenad med statlig realskola för flickor, har icke föranlett någon riksdagens

åtgärd, vid det förhållandet att enligt riksdagens mening någon sådan

realskola åtminstone för närvarande icke bör komma till stånd.

Vissafrågor Vid bedömandet av det föreliggande förslaget rörande anordning av realriämpningen

skolan såsom förenad linje har riksdagen i första hand ansett sig böra konstads

1927 års tera, att erfarenheten i fråga örn den år 1927 beslutade läroverksorganisatiosktZ7l-

nen annu är och måste vara mycket bristfällig. Detta faktum har jämväl

allmänt framhållits från de hörda lokala skolmyndigheternas sida. Enligt

riksdagens åsikt kan alltså med ledning av förefintligt erfarenhetsmaterial

något behov av partiell revision av den fastställda organisationen icke motiveras,

och detta så mycket mindre som enligt samma myndigheters ganska

allmänt uttalade uppfattning utvecklingen regelmässigt förutsättes komma

att förlöpa i enlighet med 1927 års plan.

Riksdagen har därjämte vid prövningen av förslaget i fråga, sådant det i

propositionen utformats, icke kunnat undgå att fästa avseende vid den kostnadsökning,

varmed detsamma är förbundet såväl direkt genom ökade anspråk

på lärarkrafter vid de allmänna läroverken som ock särskilt indirekt

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 380.

17

genom sina konsekvenser vid flickundervisningens ordnande å vissa orter. Då

riksdagen vidare mäste hålla före, att genom den inriktning, förslaget av departementschefen

givits, detsamma är ägnat att i väsentliga hänseenden rubba

de grunder, på vilka 1927 års läroverksorganisation bygger, ej minst därigenom

att. den s. k. förenade linjen skulle komma att utgöra en fast beståndsdel

i organisationen, har riksdagen icke funnit sig kunna bifalla Eders Kungl.

Ma.j :ts hemställan i nu förevarande avseende.

De betänkligheter, vilka sålunda inställt sig, hava emellertid enligt riksdagens

uppfattning icke samma betydelse, därest den ifrågasatta anordningen

allenast komme till stånd försöksvis och i begränsad omfattning vid ett mindre

antal av riksdagen bestämda läroverk, där betingelserna kunna anses lämpliga

och där tillika möjliga praktiska tillämpningssvårigheter vid övergången

till den fastställda organisationen kunna förväntas såmedelst bliva lättade.

Riksdagen har fördenskull funnit sig icke böra motsätta sig att, på sätt i motionerna

I: 300, I: 303 och II: 438 ifrågasattes, den 1927 fastställda organisationen

under iakttagande av erforderliga garantier må i nedan angiven utsträckning

kunna tills vidare ersättas av s. k. förenad linje.

Vid valet av de läroverk, där sådana försök må kunna komma till stånd, har

det synts riksdagen önskvärt, att skilda typer bliva representerade, ävensom

att olika landsdelar därvid böra ifrågakomma. Jämväl synas försöken böra

äga rum under växlande yttre förutsättningar. Med utgångspunkt härifrån

har riksdagen ansett sig kunna medgiva, att förenad linje må kunna komma

till stånd vid de allmänna läroverken i Västervik, Vänersborg, Borås, Falköping,

Hälsingborg, Trelleborg, Halmstad, Arvika, Åmål, Härnösand och Östersund.

Med avseende å ombildningen till förenad linje vid dessa läroverk synes

Eders Kungl. Maj:ts förslag kunna godtagas utom i följande delar. Vid läroverket

i Västervik torde en av de båda realskollinjerna böra tills vidare kunna

anordnas såsom förenad linje. Riksdagen förutser nämligen, att senast i samband

med den indragning av statsunderstödet till den privata flickskolan i staden,

som av 1927 års riksdag förutsatts, behov av två realskollinjer vid läroverket

kommer att inträda. Att, på sätt Eders Kungl. Maj :t ifrågasatt, anordna

realskolan uteslutande såsom en förenad linje vid bland annat läroverket i Arvika

kan riksdagen icke finna tillrådligt redan av den anledningen, att en sådan

åtgärd torde nödvändiggöra uppehållande av flickskolan i orten, detta i strid

med vad som av 1927 års riksdag förutsatts. En sådan utveckling skulle uppenbarligen

förhindra de besparingar till icke obetydliga belopp i utgifterna för

privatskoleväsendet, som vid reformens beslutande beräknades. Då, enligt riksdagen

tillhandakomna upplysningar, vid detta läroverk lärjungantalet i första

klassen redan under nästkommande läsår torde komma att överstiga maximiantalet

för en klassavdelning, kan riksdagen endast på det sätt bifalla förslaget,

att vid nämnda läroverk en av realskolans linjer tills vidare ersättes av

förenad linje. I fråga örn samrealskolorna i Trelleborg, Falköping och Åmål,

torde jämväl gälla, att en realskola utan parallellavdelningar vid dessa läroverk

med till visshet gränsande sannolikhet icke kan vara tillfyllest, och riks
Bihang

till riksdagens protokoll 1930. lh sami. Nr 380. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr S89.

dagen har därför medgivit, att även vid sistnämnda tre läroverk en av linjerna

tills vidare ersättes av förenad linje.

Av den ställning riksdagen sålunda intagit följer, att riksdagen icke kunnat

bifalla motionen 11:481. Uppmärksammas måste ock i detta sammanhang, att

inhiberandet av den fyrklassiga realskolan vid läroverket i Askersund betingats,

icke av uteblivande av lärjungar, utan av svårigheten vid tillhandahållande

av lokaler för folkskolan i staden. Ej heller kan riksdagen bifalla motionen

I: 309 beträffande förenad linje vid samrealskolan i Norrtälje.

Vid intagande av den ståndpunkt, som riksdagen nyss angivit, förutsätter

riksdagen, att någon ändring av grunderna för realskolans organisation icke

vidtages, utan att särskilda föreskrifter av Eders Kungl. Majit meddelas rörande

de ifrågavarande försökens bedrivande. Likaledes finner sig riksdagen,

i anslutning till motionen 1:303, böra som en oeftergivlig förutsättning fasthålla,

att försöken med förenad linje icke få lägga hinder i vägen för att samtliga

från folkskolans sjätte klass inträdessökande lärjungar, vilka i prövningen

godkänts, vinna inträde vid vederbörande läroverk. Till vinnande av detta

syfte bör med anlitande, då så finnes erforderligt, av reservationsanslaget till

extra lärare, klassavdelning upprättas, så snart lärjungeantalet i avdelning av

förenad linje överstiger 35. Likaledes skall gälla, att försöken må genomföras,

endast i den mån antalet lärjungar i den fyraåriga kursen understiger 10.

Då detta antal uppnås, skall denna kurs bilda egen klassavdelning med skild

undervisning. Givetvis bör till ledning vid försöken med den förenade linjen

särskild undervisningsplan meddelas, vilken synes kunna utformas i huvudsaklig

anslutning till vad skolöverstyrelsen angivit.

I enlighet med den ståndpunkt, åt vilken riksdagen ovan givit uttryck, måste

det ännu anses för tidigt att fälla ett slutgiltigt omdöme örn den år 1927

införda lyceiformens framtida möjligheter. Riksdagen ser sig redan av denna

anledning förhindrad att bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag, vilket åsyftar

väsentlig begränsning av denna skoltyps förekomst. I detta sammanhang

vill riksdagen hava uttalat, att det enligt riksdagens mening måste anses nödvändigt

att genom Eders Kungl. Maj:ts åtgöranden allmänheten erhåller

närmare upplysning rörande den år 1927 genomförda skolreformens innebörd

och praktiska räckvidd.

Av den åvägabragta utredningen har riksdagen sålunda icke känt sig övertygad

örn riktigheten av att nu låta anstå med upprättandet av lyceilinjema

vid läroverken i Uppsala och i Lund. Vad åter angår högre latinläroverket

i Göteborg, har riksdagen icke funnit tillräckliga skäl att motsätta sig Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Beträffande statens provskola, nya elementarskolan, föranleder under föreliggande

omständigheter förslaget om anstånd tills vidare med upprättande av

reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen icke någon erinran från riksdagens

sida. Däremot kan riksdagen icke bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag,

i vad detsamma gäller den organisation, som skulle ersätta de ifrågavarande

lyceilinjema. Det äger enligt riksdagens mening sin riktighet, något

som jämväl i motionerna 1:308 och 11:488 framhållits, att fastställandet av

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 389.

19

läroverksorganisationen i huvudstaden av 1927 års riksdag skedde nied beaktande

av att möjligheter till övergång från folkskolans sjätte klass skulle

förefinnas vid nya elementarskolan. I anledning härav begränsades ock vid

övriga läroverk den fyrklassiga realskolan starkt. Under dessa omständigheter

lär det få anses bäst överensstämma med grunderna för den beslutade

reformen, att realskolan vid nya elementarskolan göres fyrklassig, vadan

riksdagen med avslag å Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del bifallit motionen.

Likaledes finner riksdagen goda skäl vara anförda för att realgymnasiet

vid läroverket i fråga blir treårigt och finner sig alltså jämväl härutinnan

böra bifalla motionärernas hemställan.

- I likhet med departementschefen anser riksdagen skäligt, att frågan örn lyceiorganisationens

omfattning prövas ånyo tidigast tre år härefter.

Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande ett minimiantal av 8 godkända lärjungar

för upprättande av första krets av lyeeilinje har icke föranlett någon

erinran från riksdagens sida.

Riksdagen finner sig till sist böra uttala, att den godtagna begränsningen av

lyceilinjernäs förekomst givetvis bör föranleda en motsvarande reduktion tills

vidare i de ifrågavarande läroverkens ordinarie läraruppsättning, och riksdagen

förutsätter, att genom Eders Kungl. Maj :ts försorg vederbörlig jämkning

av staterna vidtages.

Det allmänna jämkningsbemyndigande, intill dess organisationsplanen beträffande

lyceilinjerna blivit fullt genomförd, som av Eders Kungl. Majit uti

nu förevarande hänseende ifrågasatts, kan riksdagen av principiella skäl icke

lämna, utan torde i de fall, då antalet lärjungar icke medgiver upprätthållande

av lyceets klasser, desamma böra under läsåret indragas utan att ersättas av

realskol- eller gymnasieklasser.

Mot de av departementschefen under denna punkt verkställa beräkningarna Beräkningen

har riksdagen i och för sig intet att erinra. Emellertid har riksdagen avslagit

Eders Kungl. Maj :ts förslag örn inrättande av realskolor för flickor i Linko- ä riksstaten.

ping och Borås samt beslutat dels att det högre allmänna läroverket i en var y>a ordinarie

av städerna Lund och Västerås skall ombildas till samläroverk, dels lärartjänster

ock att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna Uppsala,

Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad skall ombildas

till samgymnasium. Härav föranledas vissa ändringar i de i den kungl, propositionen

gjorda anslagsberäkningarna. Först och främst avgår från den summa

å 588,750 kronor, varmed enligt Eders Kungl. Maj :ts förslag reservationsanslaget

till de allmänna läroverken skulle för nya ordinarie lärartjänster behöva

höjas, ett belopp av 13,000 kronor, utgörande kostnaderna för flickrealskolorna

i Linköping och Borås. Till den summa, som därefter återstår, eller

575,750 kronor bör läggas dels 1,000 kronor, utgörande kostnaden för arvode

å 500 kronor åt en tillsyningslärare vid vart och ett av de föreslagna samläroverken

i Lund och Västerås, dels ock 1,200 kronor, utgörande kostnaden för

arvode åt en kvinnlig sakkunnig vid vart och ett av läroverken i Uppsala, Norrköping,

Jönköping och Karlstad.

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 389.

Extra och

vikarierande

lärare m. lii

AxvodesförhSjning

åt

vissa extra

ordinarie ämneslärare

vid

högre lärarinneseminariet,

allmänna

läroverk och

statens folk9kolesemirier.

Extra arvodEn

åt teckningslärare.

Enligt departementschefens beräkningar skulle i extra anslag till arvoden

åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1930/1931 erfordras 817,100 kronor, motsvarande en höjning av 300,800

kronor.

.Vissa av riksdagen i det föregående bestämda ändringar i Eders Kungl,

Maj:ts förslag möjliggöra emellertid en nedsättning av denna summa.

Enligt riksdagens beslut skulle några flickrealskolor i Linköping och Borås

icke komma till stånd. Härigenom besparas å förevarande anslag ett belopp

av 2,240 kronor.

Vidare bär riksdagen anslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag om dubbel anknytning

till realskolan vid de fyra högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg,

Malmö och Hälsingborg. Härav föranledes en minskning av anslagsbehovet

med tillhopa 13,200 kronor.

Härjämte har riksdagen beträffande den förenade linjen beslutat inrättande

av sådan vid 11 angivna läroverk i stället för av Eders Kungl. Maj:t föreslagna

22. Detta riksdagens beslut föranleder jämväl en minskning i behovet av

extra lärare. Kostnadsbesparingen kan enligt av riksdagen verkställda beräkningar

uppskattas till 35,700 kronor i runt tal.

Sammanlagda kostnadsminskningen enligt riksdagens beslut skulle alltså

utgöra 51,140 kronor.

Den av Eders Kungl. Majit äskade summan, 817,100 kronor, kan alltså minskas

till 765,960 kronor.

Den av departementschefen förordade ordningen, enligt vilken skolöverstyrelsen

skulle äga att inom gränserna av härför anvisade medel fatta beslut örn

tillfälligt upprättande av parallellavdelningar, synes riksdagen hava skäl för

sig. Under villkor att denna befogenhet av överstyrelsen utövas endast under

de i propositionen angivna förutsättningar, finner riksdagen därför det ifrågasatta

förfaringssättet kunna godtagas. Riksdagen förutsätter emellertid, att

ifrågavarande anslag disponeras på sådant sätt, att vad riksdagen i avseende

å den förenade linjen ovan anfört örn från sjätte folkskolklassen kommande

lärjungars tillträde till vederbörande läroverk kan vinna noggrant beaktande.

Mot vad under denna punkt föreslagits, har riksdagen intet att erinra.

Enligt Eders Kungl. Maj :ts förslag erfordras för ifrågavarande ändamål

ett extra anslag av 119,600 kronor för budgetåret 1930/1931.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Majrts förslag örn inrättande av flickrealskolor

i Linköping och Borås, besparas härigenom i nämnda anslag ett

belopp av 540 kronor.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 389.

21

Extra arvoden

åt gymnastiklärare.

Vidare besparas ett belopp av 1,080 kronor genom att riksdagen ställt sig

avvisande mot förslaget örn dubbel anknytning till realskolan vid de högre

flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg.

Härjämte möjliggör riksdagens beslut beträffande den förenade linjen en

kostnadsminskning, vilken enligt av riksdagen verkställda beräkningar kan

uppskattas till 3,100 kronor i runt tal.

Den av Eders Kungl. Majit äskade summan kan alltså nedsättas med 4,720

kronor, vadan anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle komma att utgöra i

runt tal 114,800 kronor.

Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras

ett extra anslag av 105,900 kronor för budgetåret 1930/1931.

Genom riksdagens avslag å förslaget örn flickrealskolor i Linköping och

Borås besparas ett belopp av 680 kronor, varemot en merkostnad föranledes

dels av riksdagens beslut om inrättande av två samläroverk å 1,360 kronor,

dels ock av riksdagens beslut om inrättande av fyra samgymnasier utöver de

av Eders Kungl. Majit föreslagna å 1,360 kronor.

Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål er- Extra arvofordras

ett extra anslag av 45,300 kronor för budgetåret 1930/1931. den åt mnsik
''Då

riksdagen avslagit Eders Kungl. Majits förslag örn inrättande av flickrealskolor

i Linköping och Borås samt om dubbel anknytning till realskolan

vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg,

besparas härigenom dels ett belopp av 360 kronor, dels ock ett belopp av 720

kronor.

Anslaget torde därför för budgetåret 1930/1931 böra bestämmas till i runt

tal 44,200 kronor.

lärare.

Extra arvoden

åt lärarinnor

i

kvinnligt

Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle för ifrågavarande ändamål erfordras

ett extra anslag å 47,300 kronor för budgetåret 1930/1931.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Majits förslag örn dubbel anknytning

till realskolan vid de högre flickläroverken i Stockholm, Göteborg, Malmö och handarbete.

Hälsingborg, besparas härigenom ett belopp av 600 kronor.

Å andra sidan föranleder riksdagens beslut örn inrättande av två samläroverk

en kostnadsökning å 300 kronor.

Enligt Eders Kungl. Majits förslag skulle för budgetåret 1930/1931 erford- Arvoden till

ras en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget ingående anslags- skolkare,

posten: arvoden åt skolläkare med 3,875 kronor.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Majits förslag om inrättande av flickrealskolor

i linköping och Borås, besparas härigenom ett belopp av 300 kronor,

varför den erforderliga höjningen av nämnda anslagspost torde böra beräknas

till 3,575 kronor.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Majits förslag angående kommunala Kommunala

flickskolan jer, bör ifrågavarande anslag fortfarande hava beteckningen: stats- fl i ct sk olli nj e?

bidrag till kommunala flickskolor. Mot Eders Kungl. Majits förslag, att an
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 389.

Tillfällig löneförbättring

åt

lärarpersonalen

vid kommunala

flickskolor

ock

flickskollinjer.

slaget för budgetåret 1930/1931 upptages med oförändrat belopp, 50,000 kronor,

har riksdagen intet att erinra.

Då riksdagen avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag angående kommunala

flickskollinjer, bör ifrågavarande anslag fortfarande hava beteckningen: tillfällig

löneförbättring åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor. Mot

Eders Kungl. Majlis förslag, att anslaget för budgetåret 1930/1931 upptages

med oförändrat belopp, 8,000 kronor, har riksdagen intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, som icke funnit

sig kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition, anmäla, att

riksdagen

I. beträffande de allmänna läroverken:

A. de allmänna läroverkens organisation:

funnit sig icke kunna bifalla Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt framställda

förslag;

B. upprättande och ombildning av läroverk:

beslutat;

a) i avseende å allmänna läroverk för flickor:

1. att i Örebro skall från och med den tid, Kungl. Maj:t bestämmer, upprättas

ett högre allmänt läroverk för flickor, omfattande realskola anordnad

med fyra ettåriga klasser och med anknytning till folkskolans sjätte klass,

ävensom fyraårigt latingymnasium, under villkor att vederbörande kommun

åtager sig att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler jämte inredning

och möbelutrustning ävensom bostad eller hyresersättning åt rektor;

2. avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag örn upprättande av realskolor för flickor

i Linköping och Borås;

3. avslå Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser omorganisation av de

högre allmänna läroverken för flickor i Stockholm, Göteborg, Malmö och Hälsingborg;
b)

i avseende å allmänna läroverk för gossar och samläroverk:

1. att gymnasiet vid det högre allmänna läroverket i en var av städerna

Uppsala, Linköping, Norrköping, Jönköping, Borås och Karlstad skall ombildas

till samgymnasium, under villkor att vederbörande kommun åtager sig

att tillhandahålla erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

2. att medgiva, att vid de allmänna läroverken i Västervik, Hälsingborg,

Halmstad, Vänersborg, Borås, Östersund, Härnösand, Falköping, Trälleberg,

''Åmål och Arvika må tills vidare under av riksdagen ovan angivna förutsättningar

försöksvis kunna anordnas s. k. förenad realskollinje med anknytning

till folkskolans såväl sjätte som fjärde klass; skolande därvid vid vart och ett

av de nämnda läroverken en av realskolans linjer kunna tills vidare ersättas

av sådan förenad linje;

3. att det högre allmänna läroverket i vardera av städerna Lund och Väster
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 389.

23

ås skall, från och med den tid, Kungl. Majit bestämmer, ombildas till högre

samläroverk, under villkor, att vederbörande kommun åtager sig att tillhandahålla

erforderliga undervisningslokaler ävensom bostad eller hyresersättning

åt rektor;

4. att vid de högre allmänna läroverken i Uppsala och Lund skall från och

med den tid, Kungl. Majit bestämmer, utöver redan fastställd organisation

finnas treårigt latingymnasium;

c) i avseende å lyceernai

1. med avslag å Eders Kungl. Majlis förslag i vad detsamma avser anstånd

tills vidare med upprättande av vederbörande lyceilinje vid högre allmänna

läroverken i Uppsala och Lund ävensom inrättande vid statens provskola,

nya elementarskolan i Stockholm, av fyraårigt realgymnasium; och av

en realskola, anordnad med fem ettåriga klasser och anknytande till folkskolans

fjärde klass, samt med bifall till Eders Kungl. Majits under denna punkt i

övrigt framställda förslag, att — med bibehållande av lyceilinjen vid vartdera

av högre allmänna läroverket för gossar i Malmö och högre realläroverket i

Göteborg samt av latinlyceilinjen vid statens provskola, nya elementarskolan i

Stockholm, —

. dels vid högre latinläroverket i Göteborg skall med upprättande av vederbörande

lyceilinje tills vidare anstå;

dels ock vid statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm, skall med

upprättandet av reallyceilinjen och den nyspråkliga lyceilinjen tills vidare anstå

samt i stället tills vidare finnas fyraårigt latingymnasium och Itreålrigt

realgymnasium samt realskola, anordnad med fyra ettåriga klasser och anknytande

till folkskolans sjätte klass;

2. avslå Eders Kungl. Majits under denna punkt framställda förslag;

3. att första krets av lyceilinje må upprättas endast under förutsättning att

minst 8 lärjungar blivit godkända i anställd inträdesprövning.

C. anslag till de allmänna läroverken i

a) för inrättande av nya ordinarie ämneslärartjänster vid de allmänna läroverken,

med den fördelning som av Eders Kungl. Majit bestämmes, m. m. höjt

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 578,150

kronor;

b) för höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken ingående posten i arvode åt skolläkare höjt nämnda anslag, nu

37,325 kronor, med 3,575 kronor till 40,900 kronor;

kommande förty och då riksdagen förut bifallit Eders Kungl. Majits under

punkterna 148, 149 och 150 i statsverkspropositionens åttonde huvudtitel framlagda

förslag, det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken,

nu 7,453,225 kronor, att ökas med 623,025 kronor till 8,076,850 kronor;

c) till arvoden åt extra och vikarierande ämneslärare vid de allmänna läroverken

m. m. anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 765,900

kronor;

d) till arvodesförhöjning åt vissa extra ordinarie ämneslärare vid högre

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 889.

lärarinneseminariet, allmänna läroverk och statens folkskoleseminariet anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 55,000 kronor;

e) till extra arvoden åtj teckningslärare vid de allmänna läroverken anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 114,800 kronor;

f) till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 108,200 kronor;

g) till extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken anvisat för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 44,200 kronor;

h) till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna

läroverken anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 47,100 kronor.

II. beträffande kommunala flickskolor och flickskollinjer:

A. upprättande av kommunala flickskollinjer:

funnit sig icke kunna bifalla vad Eders Kungl. Maj :t föreslagit beträffande

upprättande av kommunala flickskollinjer;

B. beträffande kommunal flickskola

beslutat, att Eders Kungl. Maj :ts förslag, i vad det avser kommunal flickskola,

som är förenad med statlig realskola för flickor, icke skall föranleda

någon riksdagens åtgärd;

C. beträffande anslag till kommunala flickskolor:

1. uppfört det ordinarie förslagsanslaget till statsbidrag till kommunala

flickskolor med oförändrat belopp, 50,000 kronor;

2. medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30 juni

1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders Kungl.

Maj :t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder bebestämmer;
3.

för sådan tillfällig löneförbättring anvisat för budgetåret 1930/1931 ett

extra förslagsanslag av 8,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1930. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

301855

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.