Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner.

1930-06-11 · 7 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 4 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:392, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående anslag till bekämpande av arbetslösheten jämte i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 892.

3

Nr 392.

Godkänd av första kammaren den 11 juni 1930.

Godkänd av andra kammaren den 11 juni 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående anslag till bekämpande av arbetslösheten

jämte i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 200.)

Till KONUNGEN.

Uti den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har Eders

Kungl. Maj:t under femte huvudtiteln förslagit riksdagen (punkt 9 av det

vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden

för nämnda dag) att, i avbidan på den proposition, som kunde komma att avlåtas

i ämnet, till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1930/1931 beräkna

ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 14 mars

1930 dagtecknad proposition, nr 255, under åberopande av propositionen bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden för samma dag, föreslagit

riksdagen att

dels till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor;

dels ock medgiva, att av nämnda anslag må bestridas utgifter för avveckling

enligt av departementschefen i sagda statsrådsprotokoll förordade grunder

av arbetslösheten å Seskarö.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition har riksdagen

till behandling förehaft, bland annat, följande motioner, nämligen:

dels två likalydande motioner I: 108 och II: 186, vari hemställts, att riksdagen

måtte för nästkommande budgetår ställa till Eders Kungl. Maj:ts förfogande

ett förslagsanslag av 20 miljoner kronor att användas för utförande

opaginerad Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 392.

enligt i huvudsak i motionerna angivna grunder av produktiva offentliga arbeten

;

dels två likalydande motioner, I: 331 och II: 544, vari hemställts, ej mindre,

att riksdagen måtte för kontantunderstöd åt arbetslösa och för understödjande

av för motverkande av arbetslösheten anordnade kommunala arbeten — i båda

fallen enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder — för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000,000 kronor, än även, därest

detta yrkande och de i de förstnämnda motionerna framställda yrkandena

icke vinna riksdagens bifall, att riksdagen måtte till bekämpande av arbetslösheten,

i huvudsaklig överensstämmelse med av motionärerna i sju punkter

angivna grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

å 8,000,000 kronor;

dels en motion, II: 521, däri hemställts, att riksdagen i anledning av Eders

Kungl. Maj:ts proposition nr 255 måtte bevilja ett förslagsanslag å 30 miljoner

kronor att användas för understödjande av kommunala och anordnande

av statliga produktiva arbeten för de arbetslösa, att riksdagen måtte som

villkor för anslagets användande föreskriva, att arbetslöshetskommissionen avskaffas

samt att hjälpverksamheten för de arbetslösa organiseras så, att ledningen

därav lägges direkt under socialdepartementet och under socialdepartementet

sorterande organ samt att kommunerna erhålla rätt att mot avtalsenliga

löner driva en självständig arbetslöshetspolitik, samt att riksdagen vid beviljande

av ovannämnda anslag måtte fastställa sådana direktiv för hjälpverksamheten,

att alla oförvållat arbetslösa skola i möjligaste mån beredas arbete

vid av kommuner eller stat anordnade produktiva arbeten och att, därest i

något fall arbete ej kan beredas de arbetslösa, dessa alltid beviljas tillräckligt

kontant understöd;

dels en motion, I: 339, vari hemställts, att riksdagen ville i anledning av

Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 255 angående anslag till bekämpande av

arbetslösheten, i vad den avser särskilda åtgärder beträffande arbetslösheten

å Seskarö, hos Eders Kungl. Maj :t hemställa örn upptagande genom domänverkets

försorg av sågverksdrift å Seskarö med avtalsenliga löner under förutsättning,

att de arbetare som anställas avstå viss procent, förslagsvis under

första driftsåret 5 och under följande år 10 procent av sin avlöning till en

fond, som jämte ränta skall användas till inlösen av sågverket, därest staten

efter viss tid, förslagsvis fyra år, finner sig böra nedlägga statsdriften och

i stället lämna garanti för en viss timmerleverans i händelse driften fortsattes

av arbetarna, eventuellt jämte andra enskilda företagare; samt för sin del

medgiva, att av arbetslöshetsanslag må bestridas utgifter för inköp av Sandviks

sågverk å Seskarö med tillhörig mark, byggnader och inventarier ävensom

för nödig modernisering för en årstillverkning av 9,000 standards, för ett

beräknat sammanlagt belopp av 295,000 kronor;

dels en motion, I: 340, däri yrkats, att riksdagen ville med avslag av den i

Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 255 föreslagna avvecklingen å Seskarö

bemyndiga Eders Kungl. Majit att genom domänstyrelsen låta upptaga provisorisk

drift vid Sandviks sågverk för beredande av arbetstillfällen åt de

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 398.

o

arbetslösa å Seskarö så långt detta kan ske ävensom att vidtaga åtgärder för

förflyttning till annat arbete av dem, som ej kunna beredas anställning vid

nämnda sågverk;

dels ock en motion, 11:555, vari hemställts, att riksdagen i anledning av

Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 255 ville dels bifalla Eders Kungl. Maj:ts

proposition för att myndigheterna skola hava medel för att låta en partiell

avveckling av Seskarö-historien ske enligt det i Eders Kungl. Maj:ts proposition

angivna programmet, dels också anvisa ett belopp av upp till 1,000,000

kronor för att därigenom ge Eders Kungl. Maj:t möjlighet att antingen genom

domänverket eller också genom bildandet av ett aktiebolag igångsätta

driften vid Seskarö.

över motionerna 1:108 och II: 186 hava i vederbörlig ordning införskaffats

yttranden från arbetslöshetskommissionen och socialstyrelsen, vilka yttranden

äro såsom bilagor fogade vid riksdagens vederbörande utskotts utlåtande i

ärendet.

Av den i ärendet lämnade utredningen synes riksdagen ådagalagt, att åtgärder

från statens sida till bekämpande av arbetslöshet alltjämt äro av behovet

påkallade.

Enligt den föreliggande propositionen skulle statens hjälpverksamhet på

ifrågavarande område under nästkommande budgetår utövas i samma huvudformer

som hittills, dock att i propositionen ånyo framhållits angelägenheten

av att de s. k. reservarbetena, som bedrivas av arbetslöshetskommissionen eller

med bidrag från denna såsom s. k. statskommunala arbeten, undan för undan

inskränkas genom att arbetarna i så stor utsträckning som möjligt föras över

till likartade arbeten, bedrivna i den öppna arbetsmarknaden.

Olämpligheten av att under pågående utredningar örn arbetslöshetens karaktär

och orsaker samt medlen för dess bekämpande ävensom angående arbetslöshetsförsäkring

vidtaga ändringar i de på förevarande område gällande bestämmelserna

ansåg sistlidet års riksdag (skrivelsen nr 272) ligga i öppen dag,

och riksdagen framhöll ock samtidigt angelägenheten av att, under det

att utredningarna påginge, åtgärder, så långt möjligt vore, vidtoges i syfte

att genom effektiv arbetsförmedling, i den mån så kunde ske, återföra arbetskraft

till den allmänna arbetsmarknaden.

Motionsvis har nu inom riksdagen väckts förslag, avseende beträdande av

nya vägar i fråga örn åtgärder å berörda område, innan de många och invecklade

spörsmål, som sammanhänga med frågan örn de lämpligaste metoderna för

mildrandet av arbetslöshetens följder, hunnit att utredas.

Såsom av arbetslöshetskommissionens yttrande i ärendet framgår, har kommissionen

ansett det icke välbetänkt, att staten, innan dessa utredningar avslutats

eller eljest tvingande skäl anförts för en ändring av nuvarande ordning,

skulle kasta över ända det provisoriska system, som dock uppbyggts med ledning

av gjorda erfarenheter under en mer än tioårig verksamhet, för att i stället

övergå till ett alldeles nytt och fullständigt oprövat system. Denna uppfattning

synes, åtminstone i viss utsträckning, icke kunna frånkännas giltighet.

I enlighet härmed finner riksdagen motiverat, att ett anslag till arbetslöshetens

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 392.

bekämpande genom arbetslöshetskommissionen jämväl denna gång beviljas enligt

oförändrade grunder.

Emellertid synas skäl kunna anföras för att de ovan berörda motionerna föranleda

viss utredning. Det skulle kunna tänkas, att ett reservationsanslag till

vissa allmänna arbeten ställes till Eders Kungl. Maj:ts förfogande, att tagas i

anspråk i den mån påtaglig arbetslöshet, antingen generellt eller, t. ex. på grund

av industriella sammanbrott, mera lokalt uppstår; ett sådant anslag skulle

kunna vara av betydande värde vid arbetslöshetsfrågornas handläggning. Härigenom

komme, åtminstone till viss del, de offentliga arbetena att kunna mer

smidigt anpassas efter konjunkturerna, så att en större anpart av dessa arbeten

igångsättes under depressionsperioder än eljest blir fallet. Utredningen borde

sålunda omfatta frågan, huruvida och på vilket sätt en anordning med ett reservationsanslag

till utförandet av därför lämpade arbeten borde vidtagas. Utredningen

bör bedrivas skyndsammast möjligt, och resultaten därav böra föreläggas

riksdagen.

Vad beträffar medelsbehovet för nästa budgetår, vill riksdagen framhålla,

att, även om man kan säga, att enligt senast tillgängliga siffror ställningen på

arbetsmarknaden i vårt land förbättrats vid jämförelse med närmast föregående

år, de allmänna konjunkturerna dock visa tecken till en begynnande avmattning,

vilket synts riksdagen motivera, en höjning av det av Eders Kungl. Maj :t

äskade anslagsbeloppet, Riksdagen har med hänsyn härtill bestämt anslaget

till 2,500,000 kronor. Riksdagen vill därjämte erinra örn de år för år

ständigt stigande belopp, riksdagen anvisat till väganläggningar, vägförbättringar

och vägunderhåll, vilka tillsammans med vägskattemedel enbart för

nästkommande budgetår belöpa sig till över 80 miljoner kronor, samt att innevarande

års riksdag i anledning av framställningar från Eders Kungl. Majit till

nyodling och betesförbättring å ofullständiga jordbruk samt till skogsutdikning

anvisat anslag å tillhopa 1,800,000 kronor.

Vad därefter angår frågan örn åtgärder för att bringa hjälp åt befolkningen

å Seskarö får riksdagen inledningsvis erinra om det utomordentligt svåra

läge, vari denna avskilda öbefolkning liksom ock den kommun, Nedertorneå

kommun, som ön tillhör, oförskyllt försatts genom sågverksdriftens nedläggande.

Behovet av en särskild hjälpaktion får anses fastslaget genom riksdagens

tidigare uttalanden i denna sak.

Vid övervägande av de olika former, under vilka hjälp lämpligast bör lämnas,

gäller det i första hand att taga ställning till den motionsvis framförda

tanken på en fortsatt sågverksdrift å ön. I detta avseende får riksdagen anföra

följande.

Vid denna frågas bedömande måste beaktas de ödesdigra verkningar det

totala nedläggandet av all industri på ön skulle få ej endast för öbefolkningen,

som skulle tvingas på främmande ort i konkurrens med andra arbetslösa söka

en oviss utkomst, utan även för Nedertorneå kommun, vars utskylder, företrädesvis

på grund av förhållandena på Seskarö, för närvarande överstiga 40 kronor

per skattekrona. Möjligheterna att fortsätta sågverksdriften synas ej vara

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr S9S.

7

så ogynnsamma, att sådana ytterlighetsåtgärder skola behöva tillgripas som de

i propositionen föreslagna.

I ärendet tillkallade sakkunniga hava framlagt olika alternativ för frågans

lösning. Det alternativ (alt. III), som de sakkunniga ansett böra ifrågakomma

för en eventuell provisorisk drift vid Sandvik, avser en tillverkning av endast

4.000 standards och har beräknats medföra en årsförlust av omkring 90,000

kronor. En så hög årlig förlustsiffra måste tvivelsutan väcka betänkligheter

och kan förklara domänstyrelsens avvisande hållning.

Enligt de sakkunnigas utredningar finnes emellertid ett annat alternativ

(alt. I), som medför ett mindre ofördelaktigt ekonomiskt resultat och dessutom

medgiver en större del av befolkningen stadigvarande arbete. Detta alternativ

avser full drift av sågverket med en årstillverkning av 9,000 standards eller

samma tillverkningssiffra som tidigare. Även detta senare större alternativ

skulle visserligen enligt de sakkunnigas kalkyler medföra en förlust, som dock

uppgår till ej fullt 19,000 kronor per år. Härvid har man emellertid utgått från

en så hög ränta på anläggnings- och driftskapital som G1^ procent. För det

kapital, som tillhandahålles av riksgäldskontoret, betalar dock domänstyrelsen

för närvarande allenast 4*^ procent. Denna ränteskillnad på 2 procent motsvarar

en sänkning av ränteposten med 34,469 kronor, vilket täcker den beräknade

förlusten av 18,970 kronor och därutöver lämnar en vinst å driften av

15,499 kronor, varvid full ränta därutöver erhållits å allt använt kapital. Lägges

denna nettovinst, 15,500 kronor, till den beräknade årliga amorteringen,

36.000 kronor, möjliggöres en total årlig amortering av 51,500 kronor eller på

fyra år tillsammans 206,000 kronor, som sålunda nedbringar den beräknade

kostnaden för inköp av hela sågverksegendomen med 10 pråmar jämte modernisering

av sågverk och brädgård, inköp av flisverk samt 40 nya pråmar, tillsammans

295,000 kronor, till 89,000 kronor.

Örn arbetarna, som till riksdagens statsutskott avlämnat skriftlig, av dem

personligen undertecknad förbindelse att medverka enligt det i motion 1: 339

framlagda förslaget, medgiva fondering av i medeltal 7 % av dem tillkommande,

avtalsenliga löner, erhålles med 41/2 % enkel ränta, beräknad från slutet av

varje år, 89,000 kronor, motsvarande just den oamorterade delen av anläggningen,

vilken därefter skulle kunna överlämnas till ett på grundval av arbetarnas

besparingar bildat enskilt företag för eventuellt övertagande av driften.

I kalkylerna för alt. I hava de sakkunniga utgått från att sågavfallet skall

användas för tillverkning av sulfatflis. Detta medför —- förutom anläggning

av flisverk för en kostnad av 33,000 kronor — att det för sågningen använda

timret måste vara barkat. I enlighet härmed har räknats med en betalning för

råvarorna av 56 öre per cylinderkubikfot (barkat timmer fritt älvsmynningen),

medan motsvarande kostnad för obarkat timmer utgör 53^2 öre. De årliga utgifterna

för timrets barkning och flisens upphuggning äro så stora, att värdet

av den försålda flisen endast obetydligt överstiger desamma. Användes som

hittills skett avfallet i stället till kolning, torde det ekonomiska årsresultatet

kunna ytterligare förbättras, så att man med nuvarande kolpriser bör kunna

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 39%.

räkna med ett årligt nettoöverskott av cirka 40,000 kronor i stället för ovan

angivna 15,500 kronor.

Arbetarnas nuvarande nödläge och skuldsättning förutsätter, att de få rätt

att i mån av behov till annan transportera sina insatser, exempelvis å sina fordringsägare.

Härigenom kunde ett allmännare intresse även hos utomstående

för driftens fortsättande genom enskilt företag förväntas framväxa, så att, örn

domänstyrelsen efter någon tid skulle finna det fördelaktigare att upphöra med

driften för egen del, det hela kunde överlämnas till enskilt företag, grundat på

de av arbetarna gjorda insatserna. Detta bleve en helt annan och bättre utgångspunkt

än att omedelbart söka få till stånd ett enskilt företag, som måste

grundas med nödlidande och skuldsatta arbetare som enda intressenter. Förlagskrediten

kan i det förra fallet mycket lättare anskaffas mot säkerhet i de

skuldfria anläggningarna och i inneliggande virkeslager. Ett enskilt företag,

som därtill icke har några medel disponibla ens för inköp av verket och inga

egna skogar, måste också räkna med hög ränta och erhåller ingen bankkredit,

vare sig anskaffnings- eller driftskapital, utan att det kan prestera mångåriga

virkeskontrakt till betydligt lägre pris än dagspriserna å råvaran, detta för att

bilda säkerhetsmarginal för prisfall å det sågade virket.

Örn man bortser från de rent tillfälliga vinster, som skulle kunna uppstå för

domänstyrelsen å försäljning av oförädlat virke, då vid försäljningen konjunkturen

råkar ligga högre än då det sågade virket skall säljas, en vinst, som givetvis

motsvaras av en förlust, då priserna gå i motsatt riktning, så borde innehavet

av detta sågverk för domänstyrelsen medföra större trygghet för att

vid varje tillfälle utfå ett skäligt netto å råvaran, allt inför den faktiska monopolisering

av den norrländska sågverksrörelsen, såväl i södra som i övre Norrland,

sorn under den senaste tiden så starkt utvecklats.

Vid sin prövning av ärendet har riksdagen kommit till den uppfattningen, att

en fortsatt drift av Sandviks sågverk enligt nu angivna alt. I måste vara att

föredraga framför propositionens förslag örn en fullständig utflyttning från

ön med en omfattande inlösen av egna hem m. m. I avvaktan på att sågverksdriften

ånyo kan igångsättas, torde sågverket utan dröjsmål böra inköpas samt

de arbetslösa få sysselsättning med framskaffande av timmer, reparations- och

moderniseringsarbeten å såg och brädgård samt tillverkning av pråmar m. m.,

vari de äro fullt kunniga. Därvid torde inbesparas ett betydande belopp, som

eljest bliver erforderligt till nödhjälpsarbeten och understöd. Räknar man med

att minst 150 arbetare skulle få framtida sysselsättning vid sågning och skeppning

utav samtliga de 250, som nu finnas å Seskarö, så torde man därutöver

kunna inbespara 213,000 kronor X355,000) av kostnader för i propositionen

2oO

föreslagna utflyttning m. m. Arbetslöshetsanslaget skulle alltså på detta sätt

bliva mindre belastat än enligt propositionens förslag.

Sammanlagt skulle enligt de sakkunnigas beräkningar kostnaderna för inköp

av Sandviks sågverk med tillhörig mark, byggnader och inventarier ävensom för

nödiga kompletteringsarbeten ej behöva överstiga 300,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen alltså

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 892.

9

dels anmäla, att riksdagen till bekämpande av arbetslösheten för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,500,000 kronor;

dels anhålla, att Eders Kungl. Maj :t måtte låta verkställa skyndsam utredning

huruvida och under vilka villkor ett reservationsanslag må böra beviljas för att

efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande tagas i anspråk vid tillfällen av ökad

arbetslöshet av mera betydande omfattning;

dels och anmäla, att riksdagen medgivit, att Eders Kungl. Maj :t må — under

beaktande av de synpunkter riksdagen ovan anfört — av arbetslöshetsanslag

för nästkommande budgetår bestrida utgifter för inköp av Sandviks sågverk

å Seskarö med tillhörig mark, byggnader och inventarier ävensom för

nödiga kompletteringsarbeten för en årstillverkning av 9,000 standards till ett

sammanlagt belopp av högst 300,000 kronor.

Stockholm den 11 juni 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.