Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930H931 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

1930-04-09 · 37 sidor, varav 31 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 31 av 37 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:5a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930H931 under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr o A.

1

Nr 5 A.

Godkänd av första kammaren den 9 april 1930.

Godkänd av andra kammaren den 9 april 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa

i statsverkspropositionen gjorda framställningar

rörande utgifterna för budgetåret 1930H931 under

riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen

till socialdepartementet, jämte i dessa ämnen väckta

motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov för budgetåret 1930/1931 har Eders

Kungl. Majit i avseende å femte huvudtiteln, innefattande anslagen till socialdepartementet,

föreslagit riksdagen (punkt 1 av det vid propositionen fogade

utdraget av statsrådsprotokollet över socialärenden nämnda dag) att

dels från och med den 1 juli 1930 från övergångsstat till ordinarie stat

för socialdepartementet återföra den å förstnämnda stat uppförda kanslirådsbefattningen;
dels

godkänna de av departementschefen i sagda statsrådsprotokoll förordade

förslagen till ordinarie avlöningsstat och till övergångsstat för socialdepartementet

;

dels ock i riksstaten upptaga det ordinarie förslagsanslaget till departementets

avdelning av Eders Kungl. Majlis kansli med oförändrat belopp,

245,500 kronor.

Såsom av redogörelsen i ärendet framgår, innebär Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag om återförande till ordinarie stat från och med nästkommande

budgetårs ingång av den nu å övergångsstat uppförda kanslirådsbefattningen

ett upphävande i viss mån av den organisation av socialdepartementet, som

i överensstämmelse med Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

genomfördes vid 1926 års riksdag.

Visserligen lämnade sistlidet års riksdag utan erinran Eders Kungl. Maj:ts

då gjorda framställning örn bibehållande i tjänst under innevarande budgetår

av ifrågavarande å övergångsstat uppförda befattningshavare, men därmed

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 5 A. sos 80 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

får givetvis icke tagas för självfallet, att riksdagen frångick sin förut i likhet

med Eders Kungl. Majit intagna ståndpunkt, att befattningen ifråga bör kunna

genom organisatoriska förändringar inom departementet indragas.

Även örn riksdagen funnit vissa omständigheter hava anförts, som kunna

anses tala för Eders Kungl. Majits i nu ifrågavarande hänseende framlagda

förslag, har riksdagen dock i betraktande av den korta tid, som förflutit,

sedan riksdagen i enlighet med Eders Kungl. Majits förslag beslöt indragning

av berörda befattning, ansett ytterligare erfarenhet örn den nya organisationens

verkningar böra vinnas, innan en åtgärd sådan som den av Eders

Kungl. Majit nu ifrågasatta vidtages. Med hänsyn härtill har det synts

riksdagen försiktigast att icke nu binda sig för en förstärkning av departementets

ordinarie personal genom att återföra ifrågavarande kanslirådsbefattning

till ordinarie stat. Då riksdagen emellertid med hänsyn till departementets

nuvarande arbetsbörda funnit medel erforderliga jämväl under nästkommande

budgetår för avlönande av en befattningshavare i kansliråds

tjänsteställning å avdelningen för hälso- och sjukvårdsärenden, har riksdagen

anvisat det härför nödiga beloppet, 10,020 kronor (29:e löneklassen), såsom

extra anslag till förstärkning av departementets arbetskrafter. I den mån

medel erfordras för befattningshavarens uppfattning i löneklass, synes det

icke vara påkallat att därtill anvisa särskilda anslagsmedel, utan bör, vad

som eventuellt kan erfordras för avlöningsförhöjningar, utgå av departementets

förslagsanslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

Yad Eders Kungl. Majit i övrigt under förevarande punkt föreslagit, har

icke givit riksdagen anledning till erinran.

På grund av vad riksdagen sålunda beslutat, bör departementets ordinarie

avlöningsstat, nu slutande å 226,400 kronor, bibehållas oförändrad, under

det att övergångsstaten, i överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit

föreslagit, bör upptagas med 7,700 kronor. Det ordinarie förslagsanslaget

till socialdepartementets avdelning av Eders Kungl. Majits kansli, nu 245,500

kronor, har alltså bestämts till 234,100 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

avslagit Eders Kungl. Majits förslag, i vad det avser återförande från

och med den 1 juli 1930 från övergångsstat till ordinarie stat för socialdepartementet

av den å förstnämnda stat uppförda kanslirådsbefattningen;

dels godkänt följande ordinarie avlöningsstat och övergångsstat för socialdepartementet,

att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

A. Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ..........................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.. förslagsanslag

Ersättning till sakkunniga biträden åt statens inspektör för fattigvård

och barnavård....................................................................................

Summa kronor

B. Övergångsstat.

Kronor.

175,200

45,200

6,000

226,400

Avlöningar, förslagsanslag

kronor 7,700

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3

dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning av

Eders Kungl. Majis kansli, nu 245,500 kronor, med 11,400 kronor till 234,100

kronor;

dels till förstärkning av arbetskrafterna å departementets avdelning av Eders

Kungl. Maf.ts kansli beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

10,020 kronor;

dels ock medgivit, att möjligen erforderliga medel till avlöningsförhöjningar

åt den befattningshavare, som må komma att anställas med anlitande

av sist omförmälda anslag, må utgå av förslagsanslaget till avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m.

2:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till ersättning

för inspektions- och upplysningsarbete med avseende å spädbarns- och

förlossningshem för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000

kronor.

I anslutning till vad riksdagen uttalade i samband med behandlingen av

förevarande anslagskrav vid 1929 års riksdag, finner sig riksdagen böra uttrycka

sin bestämda förväntan, att den nu pågående undersökningen av

spädbarns- och förlossningshemmen under instundande budgetår slutföres i

syfte att frågan örn den fortlöpande kontrollens anordning må bliva föremål

för prövning av 1931 års riksdag.

Då storleken av det äskade anslagsbeloppet icke givit riksdagen anledning

till erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för

innevarande budgetår ägt rum, till ersättning för inspektions- och upplysningsarbete

med avseende å spädbarns- och förlossningshem för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

Sociala verk och inrättningar.

3:o) Beträffande Eders Kungl. Majis förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till socialstyrelsen (punkt 3) kommer riksdagen att framdeles meddela

sitt beslut.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Majis därom gjorda framställning (punkt 5)

bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förlikningsman

för medling i arbetstvister m. ra. för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra förslagsanslag av 95,000 kronor.

5:o) I enlighet med Eders Kungl. Majis förslag (punkt 6) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsdomstolen för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 51,000 kronor.

6:o) På grund av Eders Kungl. Majis förslag (punkt 7) har riksdagen, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilda skiljedomare

i arbetstvister för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av

4,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 8) att till offentliga

arbetsförmedlingen i riket m. m., att utgå enligt av departementschefen

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade

grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 240,000

kronor.

Eders Kungl. Maj:ts föreliggande förslag innebär viss utvidgning av möjligheterna

att från anslaget lämna understöd åt den offentliga arbetsförmedlingen.

Beträffande denna fråga har socialstyrelsen anfört i huvudsak följande:
Statens

arbetslöshetskommission hade, efter samråd med styrelsen, på

hösten åren 1927 och 1928 föranstaltat, att tjänstemän vid arbetsförmedlingen

i några fall blivit satta i tillfälle att beresa sina verksamhetsområden. Dessa

resor, som åsyftat att söka uppspåra det så att säga latenta behovet av arbetskraft

på landsbygden och att anvisa sålunda vunna arbetstillfällen åt

arbetslösa, hade närmast utgjort ett led i kommissionens strävanden att söka

motverka arbetslöshet. Resorna hade också bekostats av kommissionen. De

hade lett till goda, i vissa fall utmärkta resultat.

Uppenbart vore emellertid, att dylika resor kunde vara välbehövliga jämväl

ur synpunkten av den offentliga arbetsförmedlingens egna uppgifter.

I allt fall funne styrelsen det önskvärt, att styrelsen kunde bereda tjänstemän

vid den offentliga arbetsförmedlingen tillfälle att, då skäl därtill förefunnes,

i förmedlingssyfte beresa sina verksamhetsområden.

Dylika resor borde enligt sakens natur i regel åsyfta att tillgodose landsbygdens

behov av arbetskraft. Styrelsen, som författningsenligt ägde disponera

medel ur arbetsförmedlingsanslaget bland annat till bestridande av

kostnader »för de särskilda anordningar, som vidtagits för arbetsförmedling

för landsbygdens behov», ansåge sig med hänsyn därtill redan nu med stöd

av dessa bestämmelser behörig att bestrida kostnaderna för resor av ifrågavarande

slag. Innan så skedde, hade styrelsen emellertid velat anmäla

denna sin uppfattning, för den händelse Kungl. Majit skulle pröva saken

vara av beskaffenhet att lämpligen böra bringas till riksdagens kännedom.

Örn spörsmålet i allt fall skulle föranleda framställning till riksdagen,

kunde det förtjäna övervägas, örn ej styrelsens behörighet i sammanhang

därmed borde utvidgas därhän, att styrelsen, efter prövning i varje särskilt

fall, finge bevilja den offentliga arbetsförmedlingen ersättning ur arbetsförmedlingsanslaget

för resor, som dess tjänstemän prövades böra företaga i

förmedlingssyfte jämväl i fall, där resorna ej avsåge landsbygden.

Rese- och traktamentsersättningen, som borde utgå under hänsyn tagen

till vederbörande tjänstemans tjänsteställning, syntes lämpligen böra beräknas

högst enligt de grunder, som angåves i klass II C i gällande resereglemente.

Departementschefen har i frågan uttalat, att han ansåge den sålunda föreslagna

utvidgningen för bidrags lämnande praktisk och lämplig och har därför

tillstyrkt en ändring av gällande bidragsbestämmelser i sådant hänseende.

Rätten till dylikt statligt understöd syntes emellertid — såsom socialstyrelsen

även förutsatt — böra erhålla en begränsad omfattning. Sålunda borde frågor

örn understöd av ifrågavarande slag samt beloppet därav prövas ur skälighetssynpunkt

samt från fall till fall. A andra sidan syntes förmånen av understöd

böra kunna tillgodonjutas både då resorna avsett arbetsförmedling å landet

och då de åsyftat dylik förmedling i stad. Understödet borde utgå med

ledning av den rese- och traktamentsersättning, som till befattningshavaren

utbetalats, dock under iakttagande att gottgörelse icke finge lämnas med högre

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

o

belopp, än som enligt gällande allmänna resereglemente skulle kunnat utgå

för resa i statens ärende och i intet fall efter förmånligare grunder än dem,

som vöre förenade med rese- oell traktamentsklass IIC av samma reglemente.

Föreskrifterna i ämnet borde utfärdas av Eders Kungl. Maj:t att träda i

tillämpning från och med den 1 juli 1930.

Beträffande anslagets användning i övrigt bär någon ändring icke ifrågasatts.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn utvidgad dispositionsrätt till

ifrågavarande anslag Ilar riksdagen icke kunnat undgå att hysa viss tveksamhet.

Då emellertid den föreslagna utvidgningen är avsedd att tillgodose

vissa praktiska krav, som göra sig gällande vid den offentliga arbetsförmedlingens

bedrivande, har riksdagen icke velat motsätta sig framställningen.

Med hänsyn till svårigheten av att överblicka de ekonomiska konsekvenserna

av ett bifall till förslaget har riksdagen dock funnit försiktigheten bjuda,

att visst begränsat belopp ställes till socialstyrelsens förfogande för ändamålet.

Riksdagen har bestämt nämnda belopp till högst 2,000 kronor för

nästkommande budgetår.

På grund av vad sålunda anförts och då riksdagen icke haft något att

erinra mot storleken av det under förevarande punkt äskade anslagsbeloppet,

får riksdagen anmäla, att riksdagen till offentliga arbetsförmedlingen i riket

m. m., för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 240,000

kronor, att utgå enligt av riksdagen ovan angivna ändrade grunder.

8:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen skall

från och med den 1 juli 1930 vara bestämt på följande sätt:

9 yrkesinspektörer....................................................

Lönegrad

................................ B 28

1 skogs- och ffottledsinspektör...............................

................................ B 27

1 yrkesinspektris ....................................................

................................ B 26

9 yrkesinspektörsassistenter ..................................

................................ B 21

2 yrkesinspektrisassistenter....................................

............................... B 18

18 underinspektörer ............................................

............................... B 16;

dels föreskriva, att av riksdagen i samband med lönereglering godkända särskilda

bestämmelser beträffande yrkesinspektör skola från och med den 1

juli 1930 i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande befattningen såsom

skogs- och ffottledsinspektör;

dels godkänna följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och

med budgetåret 1930/1931:

Stat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 282,400

Yikariatsersättningar, förslagsanslag ..................................................... 2,000

Kontorskostnader m. m....................................................... 11400

Summa kronor 301,500;

opaginerad Kontrollera mot PDF

G

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels ock lioja clet ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nu

291,500 kronor, med 10,000 kronor till 301,500 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag bär riksdagen

till behandling föreliaft en inom riksdagen väckt motion, II: 315, vari hemställts,

att riksdagen måtte besluta att till yrkesinspektionens verksamhet

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslagare 75,400 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

Vid 1929 års riksdag väcktes av ledamöter i riksdagens andra kammare

en motion, vari föreslogs, att befattningen som skogs- och fiottledsinspektör

skulle uppföras å ordinarie stat och i lönehänseende likställas med inspektörsbefattning.

Motionärerna framhöllo därvid, att det var av stor vikt att

genom tryggande i lönehänseende av denna inspektörshefattning kunna

för densamma få bibehålla en person med de kvalifikationer för denna

tjänst, som den nuvarande innehavaren ansågs vara i besittning av. Därigenom

erhåller uppenbarligen också — vilket måste anses riktigt — inspektören

en fastare och mera oberoende ställning, icke allenast gentemot

de lokala tillsyningsorganen, utan även ifråga örn förhållandet mellan arbetare

och arbetsgivare.

Ehuru förenämnda motion ej föranledde någon åtgärd från riksdagens

sida på sätt som motionärerna föreslagit, är det dock med tillfredsställelse

som nu kan konstateras, att den ändå möjligen medverkat till att Kungl.

Majit till innevarande års riksdag hemställer, att befattningen som skogsoch

fiottledsinspektör uppföres å ordinarie stat.

Förutom den nu nämnda motionen väcktes även en annan motion av

samma ledamöter i andra kammaren, i vilken föreslogs, att riksdagen skulle

besluta att i skrivelse till Kungl. Majit anhålla örn utredning och förslag

till stärkande av skogs- och flottledsliärbärgeslagen samt den i samband

därmed utövade yrkesinspektionens effektivitet samt fortast möjligt för

riksdagen framlägga de förslag, vartill utredningen kunde ge anledning.

Den av motionärerna begärda utredningen blev också av riksdagen beslutad.

En av de viktigaste förutsättningarna för att en lagstiftning, som tillkommit

i syfte att tillrättalägga missförhållandena å ett visst område, skall

kunna ernå detta ligger nog däri, att man på samma gång skapar organ,

vilkas uppgift är att utöva kontroll över efterlevnaden av lagen. Utan sådan

kontroll lili lagstiftningar ofta endast paragrafer utan egentligt värde och

alldeles särskilt är detta förhållandet på de områden, där gynnsamma betingelser

för lagens saboterande äro tillfinnandes.

Orsaken till att den år 1919 tillkommna skogs- och flottledshärbärgeslagstiftningen

ej fyllt sin uppgift på sätt, som enligt lagens mening var ämnat,

är nog att söka i den bristande kontrolllen över dess efterlevnad, varigenom

det getts möjlighet att i stor utsträckning sätta den ur funktion och sålunda

undkomma verkningarna av densamma. Den bristande kontrollen återigen

har sin grund däri att tillräcklig inspektionspersonal för kontrollens utövande

ej ställts till förfogande. För att förstå detta, torde behöva erinras

därom, att i vårt land tages årligen till användning cirka 10,000 härbärgen

enbart för skogsdrivningarna. Men då man ställer detta vid sidan av det

jämförelsevis ringa antal härbärgen, som årligen bliva föremål för inspektion,

är det ej svårt att därur utläsa den brist, som ifråga örn inspektionens efliek- *

tivitet föreligger. Till stöd för detta aber ojnas tillgänglig officiell redogörelse

över förrättad inspektion av härbärgen och stallar under åren 1921—1927,

av vilken framgår, att i medeltal rinder dessa år inspekterades endast 441

härbärgen och 259 stallar.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. <

Deli hittills utförda inspektionen bär på grund av otillräcklig inspektionspersonal

huvudsakligen skett efter därom till skogs- och flottledsinspektören

från arbetarhåll inkommen anmälan. Men det är ej tillfyllest, att inspektion

av härbärgen sker endast i sådana fall, då anmälan gjorts. Skall syftet med

denna lagstiftning vinnas, så är det av utomordentligt stor vikt, att inspektion

av härbärgen kommer till utförande i långt större utsträckning än som

tidigare varit fallet. Anmälan bör alltså inte ensamt vara förutsättningen

för °att inspektion skall komma ifråga, utan bör i detta hänseende en om1

äggning ske på så sätt, att en fortlöpande inspektion kommer till utförande

oberoende av huruvida anmälan därom skett eller ej, och för detta erfordras,

att nödigt antal assistenter ställes till skogs- och flottledsinspektörens

förfogande. Det är så mycket mer skäl därtill, som erfarenheten visar, att

det inte är uteslutande de mest bristfälliga härbärgena, som anmälas för

inspektion, utan exempel kunna framdragas, vilka bestyrka riktigheten av

att härbärgen i ännu mera bristfälligt skick än sådana, som efter skedd anmälan

blivit av vederbörande myndighet förklarade otjänliga och hälsofarliga

och med anledning därav utdömda, komma till användning. På grund av

vissa inverkande orsaker är ett sådant tillstånd möjligt.

Skogsarbetarbefolkningen har under en längre tid levat under ett snart

sagt olidligt ekonomiskt betryck. Föreliggande officiella siffror utvisa, att

gruppen skogsarbetare är den enda arbetargrupp i vårt land, som fått sina

reallöner försämrade sedan år 1913. Därjämte förmärkes också en alltmera

tilltagande arbetslöshet inom de egentliga skogsarbetarområdena i landet.

Skogsarbetsgivarna utöva genom den makt, som kapital, förfogandet ö\ er

produktionsmedlen samt en effektiv organisation förlänar dem över de av

skogsarbetet för sin utkomst beroende, en ekonomisk press, som inte endast

håller dessa nere i ett tillstånd av ekonomisk utarmning, utan denna makt

medverkar också till att sätta skogs- och flottledshärbärgeslagstiftningen ur

funktion, och att denna lags annars mycket lovvärda syfte att bereda skogsarbetarna

tjänliga bostäder äventyras. Sålunda är det möjligt att genom

utnyttjandet av dessa ekonomiska maktmedel komma utom lagens räckvidd,

vilket skulle kunna förhindras, örn kontrollen över dess efterlevnad skärptes.

Det är nämligen så, att många skogsarbetare av rädsla för repressalier från

skogsarbetsgivarnas sida draga sig för att anmäla ett härbärge för inspektion,

huru befogat detta annars kunde vara. Följden kan nämligen bliva

den, att när ett hälsovådligt härbärge anmälts och detta medfört härbärgets

utdömande, vilket åsamkat arbetsgivaren kostnader för reparation eller nybyggnad,

så yppa sig sedermera svårigheter för dem, som tagit detta initiativ

att hos arbetsgivaren få utföra något mera arbete. Arbetskraften har efter ett

sådant tilltag blivit mindre begärlig än den möjligen tidigare varit. Alla

arbetsgivare kunna dock inte brytas över en kam med avseende a villigheten

eller ovilligheten att ställa sig till efterrättelse skogs- och flottledsliärbärgeslagens

föreskrifter. Medan mot den ena inga större anmärkningar

kunna göras, är det däremot påtagligt, att en annan utnyttjar alla till buds

stående medel för att undkomma lagens verkningar. Sålunda kan man

konstatera, att med nuvarande ineffektiva kontroll över lagens efterlevnad,

beror det i många fall ej så mycket på lagens innebörd utan fastmer på

simi re eller bättre vilja hos vederbörande arbetsgivare vilka härbärgen, som

komma att tillhandahållas. Det är påtagligt att rättvisa måste skipas

även i detta hänseende, ty det kan icke vara riktigt att den, som visar

uppenbar likgiltighet för lagens helgd, skall formligen åtnjuta en örn än

självtilldelad premiering genom utnyttjandet av de ekonomiska maktresurserna,

medan en annan med större respekt för lagen av denna anledning

inte kan tillgodogöra sig samma ekonomiska fördel som den andre. Skall

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

skogs- oell flottledshärbärgeslagens syfte nås, så måste ilen lucka, som den

nuvarande bristande kontrollen över lagens efterlevnad onekligen utgör,

tilltäppas. Biträden till nödigt antal måste därför ställas till skogs- och

flottledsinspektörens förfogande, varigenom det ges möjlighet att utföra en

fortlöpande inspektion av härbärgen och stallar i skogarna. Anmälan bör

alltså inte ensamt utgöra förutsättningen för att inspektionen skall komma

till stånd.

Därjämte torde det även vara så, att inspektionen måste forceras i hastigare

tempo under tiden efter sedan avverkningsplatserna för kommande

säsong äro kända samt härbärgen och stallar iordningställda. Ehuru det

visserligen i många fall är nödvändigt, så torde det dock vara mindre lämpligt

att förrätta flertalet inspektioner under vintertiden sedan manskapet

inflyttat, utan bör inspektion i största möjliga omfattning utföras innan inflyttning

skett.

I ovannämnda motion vid 1929 års riksdag föreslogs, att fyra biträden

eller underinspektörer voro nödvändiga för att en verkligt effektiv inspektion

skulle kunna ske, men i den till årets riksdag avlämnade statsverkspropositionen

under femte huvudtiteln föreslår Kungl. Majit att endast en

assistent för denna inspektionsverksamhet skall tillsättas.

I skrivelse av den 28 september 1929 har socialstyrelsen med avseende

å åtgärder till höjande av skogs- och flottledshärbärgeslagarnas effektivitet

framhållit, att en ökad inspektionsverksamhet, vilken är nödvändig för

vinnande av denna effektivitet, ofrånkomligen förutsätter en förstärkning

av den personal, som är anförtrodd att utföra inspektionsverksamheten,

samt att den erforderliga personalökningen bör komma till stånd genom

en förstärkning av yrkesinspektionens arbetskrafter å hithörande område.

Styrelsen föreslår i anslutning härtill, dels att hos skogs- och flottledsinspektören

från och med den 1 juli 1930 tillsvidare anställes en assistent å extra

stat, dels ock att styrelsen måtte beredas möjlighet att till ytterligare biträde

åt nämnda inspektör tillsvidare under en tid av fem månader årligen anställa

en extra befattningshavare. Ehuru detta förslag till utökning av personal

för inspektionsverksamheten inte kan anses tillfyllest för utövande av den

nödvändiga kontrollen över lagens efterlevnad, och som till hälften understiger

den personalutökning, som motionärerna vid 1929 års riksdag ansågo

vara behövlig, så innebär ju socialstyrelsens förslag en förbättring jämförd

med Kling], Majits förslag.

Då någon utökning av personal för ifrågavarande inspektionsverksamhet

utöver det av socialstyrelsen föreslagna antalet knappast kan vara möjligt

ernå vid innevarande riksdag, vilja undertecknade stanna vid detta förslag

och varmt förorda detsamma till antagande. Genom den ehuru ringa utökning

av inspektionspersonal, som förslaget innebär, nödvändiggöres emellertid

att det under femte huvudtiteln upptagna extra anslaget till yrkesinspektionens

verksamhet höjes från 72,000 kronor till 75,400 kronor.;

I likhet med departementschefen anser riksdagen den av socialstyrelsen

förebragta utredningen rörande den tillsynsverksamhet, som äger rum enligt

skogs- och flottledshärbärgeslagarna, giva vid handen, att denna verksamhet

icke för närvarande kan utövas i den omfattning, som med hänsyn till

lagarnas syfte och verksamhetens betydelse måste anses önskvärd. För

höjande av inspektionens effektivitet torde för den skull åtgärder böra

vidtagas.

Eders Kungl. Majit har nu i berörda hänseende föreslagit, att skogs- och

flottledsinspektören måtte tilldelas kvalificerat biträde vid fullgörande av

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

honom åliggande arbetsuppgifter. Enligt Eders Kungl. Marits förslag skulle

detta biträde utgöras ay en extra assistent med avlöning enligt 20:e lönegraden

för extra ordinarie tjänstemän. Socialstyrelsen har emellertid ansett

denna förstärkning icke vara till fyllest utan har därjämte hemställt, att

medel måtte beredas för anställande av ytterligare ett biträde åt nämnde

inspektör tillsvidare under en tid av fem månader årligen. Såsom av förenämnda

motion framgår, har denna mening ock omfattats av motionärerna.

Riksdagen ansluter sig ävenledes till den uppfattningen, att för vinnande

av nödig effektivitet av nu ifrågavarande inspektionsverksamhet den av socialstyrelsen

föreslagna och av motionärerna förordade arbetsförstärkningen är

erforderlig. Mot den föreslagna placeringen av assistentbefattningen har

riksdagen för sin del icke haft något att erinra, och det synes riksdagen, att

lönen till den för tjänstgöring under viss del av året avsedda befattningshavaren

bör, i överensstämmelse med vad allmänna civilförvaltningens lönenämnd

föreslagit, bestämmas att utgå enligt 16:e lönegraden för extra ordinarie

tjänstemän. På grund därav erfordras en höjning av det av Eders

Kungl. Maj:t äskade anslaget till yrkesinspektionens verksamhet. Denna

höjning har synts riksdagen böra bestämmas till i avrundat tal 3,000 kronor.

Vad angår frågan örn uppförande å ordinarie stat av befattningen såsom

skogs- och flottledsinspektör, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag

härutinnan.

Riksdagen, som i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag och under nästföljande punkt anmäler sitt beslut om anslag

till yrkesinspektionens verksamhet, får alltså nu anmäla, att riksdagen med

bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar vid yrkesinspektionen skall

från och med den 1 juli 1930 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad

9 yrkesinspektör..............................................................................

1 skogs- och flottledsinspektör .......................................................

1 yrkesinspektris ..................................................................................

9 yrkesinspektörsassistenter..................................................................

2 yrkesi aspekt risassistenter..................................................................

18 underinspektörer.................................................................................

dels föreskrivit, att av riksdagen i samband med lönereglering godkända

särskilda bestämmelser beträffande yrkesinspektör skola från och med den

1 juli 1930 i tillämpliga delar gälla jämväl beträffande befattningen såsom

skogs- och flottledsinspektör;

dels godkänt följande stat för yrkesinspektionen, att tillämpas från och

med budgetåret 1930/1931:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........................

Vikariatsersättningar, förslagsanslag.................................................

Kontorskostnader m. m.....................................................................

B 28

B 27

B 26

B 21

B 18

B 16

Kronor.

282,400

2,000

17.100

Summa kronor 301,500

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse, Nr 5 A.

dels och höjt det ordinarie förslagsanslaget till yrkesinspektionen, nu 291,500

kronor, med 10,000 kronor till 301,500 kronor.

9:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 11) att till yrkesinspektionens

verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 72,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag

och förutberörda motion II: 315 till yrkesinspektionens verksamhet för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 75,000 kronor.

10:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 12) att till föreningen

för arbetarskydd i Stockholm för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen har uppmärksammat, att av de bidrag, ifrågavarande förening

för år 1929 fått mottaga från enskilda sammanslutningar, det från ömsesidiga

socialförsäkringsbolagens förening utgående beloppet utgjort allenast

600 kronor. Detta belopp har synts riksdagen anmärkningsvärt ringa, då

det borde ligga i nämnda förenings intresse att effektivt understödja den

verksamhet, föreningen för arbetarskydd främjar.

Under uttalande härav får riksdagen, som icke haft något att erinra mot

storleken av det nu föreslagna anslagsbeloppet, anmäla, att riksdagen, i likhet

med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreningen för arbetarskydd

i Stockholm för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 6,000

kronor.

liro) Med bifall till Eders Kungl. Majis förslag (punkt 14) har riksdagen

till upplysningsverksamhet i emigrationsfrågor för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag av 10,000 kronor.

12:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 16) att till riksförsäkringsanstaltens

verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

.förslagsanslag av 1,405,000 kronor.

För ifrågavarande ändamål är i riksstaten för innevarande budgetår upptaget

ett anslag å 1,385,000 kronor.

Riksdagen, som funnit den föreslagna höjningen av förevarande anslag

tillfyllest motiverad, har alltså till riksförsäkringsanstaltens verksamhet för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,405,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till försäkringsrådets

verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag

av 44,600 kronor.

Beträffande ifrågavarande anslag innebär Kungl. Majis förevarande förslag,

att anslagsposten till ersättning till sakkunniga m. m. skulle med hänsyn

till storleken av det för budgetåret 1928/1929 för ifrågavarande ändamål utbetalade

beloppet ävensom till den alltjämt fortgående ökningen av antalet

besvärsmål höjas för nästa budgetår med 2,000 kronor eller från 15,500 kronor

till 17,500 kronor.

På grund av besparing å anslaget i dess helhet för budgetåret 1928/1929

har dock anslaget, oaktat höjningen av sagda anslagspost, ansetts kunna

bibehållas vid dess nuvarande belopp, 44,600 kronor.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

11

Mot den föreslagna höjningen av anslagsposten till ersättning åt sakkunniga

lii. lii., vilken, som nämnts, icke föranleder någon ökning av anslaget

i dess helhet, har riksdagen icke haft något att erinra. Riksdagen delar de

av departementschefen uttalade betänkligheterna i fråga om den pa senare

år starkt stegrade balansen av oavgjorda mål hos försäkringsrådet, meli

anser i likhet nied departementschefen och försäkringsrådet, att erfarenheterna

av den senast gjorda personalökningen böra avvaktas, innan några

ytterligare åtgärder vidtagas.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till försäkringsrådets verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 44,600 kronor.

14:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 18) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring

för olycksfall i arbete m. m., nu 240,000 kronor, med 15,000 kronor till

255,000 kronor.

Riksdagen, som ej funnit något att erinra mot den av Eders Kungl. Majit

föreslagna höjningen av förevarande anslag, har alltså höjt det ordinarie

förslagsanslaget till kostnader enligt 19 § i lagen örn försäkring för olycksfall

i arbete m. m„ nu 240,000 kronor, med 15,000 kronor till 255,000 kronor.

15:o) Med bifall till Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 19) har riksdagen

till dödsfallsersättningar i anledning av livförsäkring i samband med lån ur

statens egnahemslånefond för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 1,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring, nu 50,000

kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

Riksdagen, som ej haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

har höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bidrag till fiskares försäkring’

nu 50,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000 kronor.

liro) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till sjukkasseväsendets befrämjande (punkt 21) kommer riksdagen

att framdeles meddela sitt beslut.

18:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 23)

dels medgiva, att befattningen såsom generaldirektör och chef för pensionsstyrelsen

må från och med den 1 juli 1930 i avlöningsreglementet den 22

juni 1921 (nr 451 ; jfr 1925 nr 270) för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas bland

de i 5 § 1 mom. första stycket angivna befattningar, vilka tillsättas genom

förordnande på viss tid mot arvode för ar räknat av 19,000 kronor,

dels ock godkänna följande stat för pensionsstyrelsen, att tillämpas från

eich med budgetåret 1930/1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

Vikariatsersättningar, förslagsanslag .........................

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare

618,000

21,000

1,000

Summa kronor 640,000

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels och lioja det ordinarie förslagsanslaget till pensionsstyrelsen, nu

638,000 kronor, med 2,000 kronor till 640,000 kronor.

Riksdagen, som i likhet med departementschefen ansett skäl föreligga för

ändrad tjänsteställning för chefen för pensionsstyrelsen, har funnit sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag och får alltså anmäla, att

riksdagen

dels medgivit, att befattningen såsom generaldirektör och chef för pensionsstyrelsen

må från och med den 1 juli 1930 i avlöningsreglementet den

22 juni 1921 (nr 451; jfr 1925 nr 270) för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen, upptagas

bland de i 5 § 1 mom. första stycket angivna befattningar, vilka tillsättas

genom förordnande på viss tid mot arvode för år räknat av 19,000

kronor;

dels godkänt följande stat för pensionsstyrelsen, att tillämpas från och

med budgetåret 1930/1931:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .......................... 618,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ...................................................... 21,000

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare .................................... 1,000

Summa kronor 640,000

dels oek höjt det ordinarie förslagsanslaget till pensionsstyrelsen, nu 638.000

kronor, med 2,000 kronor till 640,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att till pensionsstyrelsens

verksamhet m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag av 650,000 kronor.

I detta sammanhang har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion, II: 197, däri hemställts, att riksdagen, vid bifall till vad

Eders Kungl. Majit under femte huvudtiteln (punkt 24) hemställt, ville uttala

sig förutsätta, att åtgärder böra av Eders Kungl. Majit vidtagas i syfte åvägabringa,

att pensionsfondfullmäktige vid medelsplaceringar i enskilda bankinstitut

likställa Jordbrukarbanken med de nu av fullmäktige anlitade bankföretagen.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört följande:

»Under punkt 24 i statsverkspropositionens femte huvudtitel hemställer

Kungl. Majit bland annat, att för bestridande av kostnaderna för den del

av pensionsstyrelsens verksamhet, som avser förvaltningen av pensionsförsäkringsfonden,

ett belopp av 65,000 kronor måtte av fondmedel för budgetåret

1930—1931 utbetalas till pensionsstyrelsen. Någon anledning till

erinran mot detta Kungl. Majits förslag synes oss icke föreligga. Vid

behandlingen av detta spörsmål anse vi dock av riksdagen bör uppmärksammas,

att i samband med fondförvaltningen pensionsstyrelsen och dess

fondfullmäktige, i enlighet med av Kungl. Majit lämnat bemyndigande, äga

att i enskilda banker placera penningmedel till betydande belopp. Ifrågavarande

medgivande är av Kungl. Majit lämnat med hänsyn till att fondmedlen

i största möjliga omfattning böra göras räntebärande, och skulle

s. 13 Kontrollera mot PDF

Ililc pel agens skri reine A r •» A.

13

eljest medlen, i afbidan på fast placering, innestå i riksbanken utan någon

som keist räntegottgörelse. _

Evad det gäller medelsplaceringen i enskilda banker bär av Kungl. Majit

till pensionsfondfullmäktige icke lämnats annan föreskrift än att medlen skola

placeras i bank, vars bolagsordning blivit av Kungl. Majit fastställd samt

vars grund- och reservfonder skola uppgå till ett sammanlagt belopp av

minst 5 miljoner kronor.

Yid verkställandet av medelsplaceringarna i de enskilda bankerna Lava

pensionsfondfullmäktige koncentrerat dessa på de fyra storbankerna (Skand.

Kredit A.-B., Sv. Handelsbanken, Stockholms ensk. bank och Göteborgs1

»anken) samt Stockholms Intecknings Garanti A.-B. I ett par fall hava

mindre belopp dessutom placerats i andra bankföretag.

Då riksdagen föregående år hade att taga ställning till en del A.-B. Jordbrukarbanken

berörande spörsmål, framfördes i riksdagen motionsvis yrkande

örn, att riksdagen skulle uttala sig för, att åtgärder skulle av Kungl. Majit

vidtagas i syfte att de statliga monopolföretagen skulle hava sina kontanta

penningmedel innestående i den statsägda Jordbrukarbanken. Bankoutskottet,

som behandlade ifrågavarande motioner, uttalade, att ifrågavarande företags

medelsplaceringar borde av företagens ledningar bedömas från rent affärsmässiga

utgångspunkter, vadan det icke synts bankoutskottet lämpligt att

riksdagen meddelade några direktiv i sådant hänseende. Emellertid framhölls

i utlåtandet, att det syntes utskottet, att vid rent affärsmässigt bedömande

medelsplacering i Jordbrukarbanken borde tagas under örem ägande

likaväl som placering i annan bank.

Vad i detta fall anfördes rörande affärsmässiga utgångspunkter vid fattandet

av beslut örn medelsplaceringar, kan icke i samma omfattning gälla

beträffande pensionsförsäkringsfonden. För förvaltningen av nämnda fond

hava nämligen fondfullmäktige att i första hand följa de förvaltningen fastställda

bestämmelserna. Inom ramen av dessa hava sedan fondfullmäktige

att på bästa sätt handhava förvaltningen. Att härvid även affärsmässiga

synpunkter böra beaktas är naturligt. Det kan dock ifrågasättas, huruvida

några sådana synpunkter kunnat giva anledning till fondfullmäktiges åtgärd

att° icke godtaga den av staten själv ägda Jordbrukarbanken såsom ett av

de bankinstitut, vari fondens medel placeras. Då staten själv äger denna

bank, borde ur ren säkerhetssynpunkt densamma kunna fullt likställas med

de nu anlitade bankerna, och de ränteförmåner, som erhållas hos dessa,

torde även kunna erhållas hos Jordbrukarbanken. Motiven för pensionsfondfullmäktiges

åtgärd torde följaktligen vara att söka i andra orsaker.

Det belopp, pensionsförsäkringsfonden har innestående i enskilda banker,

torde i allmänhet överstiga tio millioner kronor, varför lätt inses deli synnerliga

betydelse för de gynnade bankinstituten, som ifrågavarande insättningar

lia. "Det skulle då också starkt kunna ifrågasättas, huruvida icke de

statliga myndigheterna borde verkställa sådana fördelaktiga placeringar i det

av staten själv ägda bankföretaget. Da det emellertid kan vara för pensionsfondfullmäktige

fördelaktigt att huva möjlighet knyta förbindelser nied även

andra banker än den statsägda, vilja vi icke ga sa långt som att framställa

ett yrkande örn, att samtliga pensionsförsäkringsfondens i enskilda banker

placerade medel skola innestå i Jordbrukarbanken, utan inskränka oss till,

att samma förmånliga ställning, som nu tillkommer endast de fem nämnda

bankerna, även bör komma Jordbrukarbanken till del.

En ytterligare omständighet, som synes oss böra i detta sammanhang

beaktas, är Jordbrukar bankens ställning såsom en kreditinstitution för det

svenska jordbruket. I dessa tider, då jordbrukets ekonomiskt svåra förhållanden

liro allmänt kända och särskilda åtgärder från statens sida övervägas

för detsammas stödjande, är det naturligt, att starka krav ställas även

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr ö A.

å Jordbrukarbanken såsom det enskilda kreditinstitut, som härvid i främsta

rummet anlitas. Klart är, att Jordbrukarbanken vid sin kreditgivning bör

förfara med den största varsamhet och att statsmakterna böra tillse att icke

onödiga risker tagas utan i dess ställe en sund bankrörelse bedrives. Det

torde dock ankomma på andra härför avsedda myndigheter att reglera omfattningen

av Jorclbrukarbankens rörelse, vadan pensionsfondfullmäktige icke

torde hava, anledning att ingå i ett övervägande av hithörande förhållanden.

I dess ställe torde det, med hänsyn tagen till pensionsförsäkringsfondens

kapitalbildning genom sammanskott av kapital av landets samtliga invånare,

bland vilka den svenska jordbrukareklassen utgör en betydande del, endast

vara rättvist att någon del även placeras så, att den blir stödjande för denna

samhällsgrupp.»

Mot Eders Kungl. Maj:ts under förevarande punkt framlagda förslag har

riksdagen icke haft något att erinra.

Yad angår det motionsvis framställda yrkandet därom, att fullmäktige för

pensionsförsäkringsfonden vid medelsplaceringar i enskilda bankinstitut

måtte likställa jordbrukarbanken med de nu av fullmäktige anlitade bankföretagen,

har riksdagen, med beaktande av jordbrukarbankens ställning, funnit

skäl anförda till, att sagda bank icke försättes i ogynnsammare läge än övriga

av fullmäktige anlitade bankföretag, och på denna grund ansett sig böra

biträda motionärernas yrkande.

Riksdagen får alltså dels anmäla, att riksdagen till pensions styrelsens verksamhet

m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av

650,000 kronor; dels ock för Eders Kungl. Majit uttala, att riksdagen förutsätter,

att åtgärder av Eders Kungl. Majit vidtagas i syfte att åvägabringa,

att fullmäktige för pensionsförsäkringsfonden beträffande medelsplaceringar

i enskilda bankinstitut likställa jordbrukarbanken med de hittills av fullmäktige

anlitade bankföretagen.

20:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 25) att dels till statens

kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 43,000,000

kronor, dels ock medgiva, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden

för statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på

frivilliga avgifter grundade försäkringen.

Riksdagen har icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förevarande

förslag och får alltså anmäla, att riksdagen

dels till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om

allmän pensionsförsäkring för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 43,000,000 kronor;

dels ock medgivit, att av nämnda förslagsanslag må gäldas kostnaden för

statens bidrag till den jämlikt pensionsförsäkringslagen anordnade, på frivilliga

avgifter grundade försäkringen.

21 :o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 26) att av det förslagsanslag,

som kan komma att för budgetåret 1930/1931 beviljas till statens

kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn allmän pensionsförsäkring,

må för åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet jämlikt

de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit meddelas, av pensionsstyrelsen

under samma budgetår disponeras ett belopp av högst 100,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

15

Beträffande frågan om disponerande för åtgärder till förebyggande oell

hävande av invaliditet av ett belopp å högst 100,000 kronor av anslaget till

statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen om allmän

pensionsförsäkring ansluter sig riksdagen till den av departementschefen uttalade

uppfattningen, att avvikelse nu icke bör ske fran den av statsmakterna

beträffande statens understödjande av ifrågavarande verksamhet under senare

åren intagna ståndpunkten. Beloppet i fråga har sålunda bestämts i överensstämmelse

med det föreliggande förslaget. Riksdagen har dock vid prövning

av detta spörsmål ansett sig böra ifrågasätta, huruvida icke, vid jämförelse

mellan sagda belopp och de medel, som för ändamålet bestridas ur pensionsförsäkringsfonden,

sistnämnda medel tagas i anspråk i alltför stor omfattning.

Vad angår det väckta spörsmålet örn användande av fondmedel för försöksverksamhet

på folktandvårdens område, vill riksdagen framhålla, att det synes

riksdagen ock kunna ifrågasättas, huruvida icke genom utökning av styrelsens

sjukvårdsverksamhet jämväl till detta område verksamheten i fråga måste

anses erhålla en alltför stor omfattning. Riksdagen förutsätter, att denna

fråga kommer att prövas ej blott av de den 12 mars 1929 tillkallade sjukvårdssakkunniga

utan jämväl av pensionsutredningen.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

medgivit, att av det förslagsanslag, som för budgetåret 1930/1931 beviljats

till statens kostnad för pensionstillägg och understöd enligt lagen örn

allmän pensionsförsäkring, må för åtgärder till förebyggande och hävande av

invaliditet jämlikt de föreskrifter, som av Eders Kungl. Majit meddelas, av

pensionsstyrelsen under samma budgetår disponeras ett belopp av högst

100,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 27) att till ersättning

till postverket för pensionsutbetalning^!’ för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra förslagsanslag av 265,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

har alltså till ersättning till postverket för pensionsutbetalningar för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 265,000 kronor.

23:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 28) har riksdagen

till ersättning till häradsskrivare för pensionsförteckningar för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 54,000 kronor.

24:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29) att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter, att tillämpas från och med

budgetåret 1930/1931;

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalter,

nu 613,400 kronor, med 5,100 kronor till 608,300 kronor.

Yad Eders Kungl. Majit i skilda hänseenden föreslagit under förevarande

punkt, har icke föranlett till erinran från riksdagens sida.

Riksdagen har alltså,

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för statens tvångsarbetsanstalter,

att tillämpas från och med budgetaret 1930/1931,

opaginerad Kontrollera mot PDF

1C

.Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels och nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens tvångsarbetsanstalten

nu 613,400 kronor, med 5,100 kronor till 608,300 kronor.

25:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 31) bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till frälsningsarméns räddningshem för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra anslag av 6,000 kronor.

26:o) På grund av Eders Kungl. Majis förslag (punkt 32) bär riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens vårdanstalter

för alkoholister vid Svartsjö och i Landskrona för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 27,000

kronor.

27:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 33) att

dels godkänna följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alko
-

holister, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931:

Stat.

A. AvlöningSStat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., Jörslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 35,000

Summa kronor 121,000

dels ock nedsätta det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å

Venngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

nu 123,000 kronor, med 2,000 kronor till 121,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majis förslag,

har alltså

dels godkänt följande stat för statens vårdanstalt å Venngarn för alko
-

holister, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931:

Stat.

A. Avlöningsstat. Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.............................. 65,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag 21,000

B. Omkostnadsstat.

Övriga kostnader för driften, förslagsanslag.......................................... 35,000

Summa kronor 121,000

dels ock nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till statens vårdanstalt å

"Venngarn för alkoholister, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

nu 123,000 kronor, med 2,000 kronor till 121,000 kronor.

28:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 34) att för anordnande

av en paviljong vid statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholister

i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Å. Tengelin uppgjorda,

den 20 september 1929 dagtecknade ritningar för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel,

av 134,000 kronor.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

17

Såsom av utredningen i ärendet framgår, har platsbristen å de allmänna

anstalterna för manliga alkoholister samt avsaknaden av möjlighet att å

Yenngarn i önskvärd mån särskilja olika kategorier av klientelet och därigenom

erhålla önskvärd individualisering av vården föranlett framläggandet av förevarande

förslag örn uppförande av en ny paviljong vid Yenngarn. Örn nödvändigheten

av en dylik utvidgning och förbättring av Yenngarnsanstalten

har riksdagen ock blivit övertygad.

Enligt det framlagda byggnadsförslaget skulle den nya paviljongen uppföras

av trä. Örn lämpligheten härav har riksdagen dock icke kunnat undgå

att hysa tveksamhet. Då det gäller uppförande av nybyggnader vid en anstalt

sådan som den ifrågavarande, där en del av de intagna tidvis måste hållas

instängda, synes eldf are synpunkten böra i hög grad beaktas. På grund

härav och sedan riksdagens vederbörande utskott haft ingående överläggningar

med, bl. a., arkitekten hos byggnadsstyrelsen Å. Tengelin, som uppgjort

ritningarna till paviljongen, har riksdagen kommit till den bestämda

uppfattningen, att en nybyggnad av sten vid anstalten måste anses äga

så stora företräden framför en träbyggnad, att riksdagen funnit det förstnämnda

alternativet böra genomföras. Yisserligen ställa sig byggnadsko stnaderna

enligt detta alternativ högre än vid uppförandet av en träbyggnad,

men för denna merkostnad, som, enligt vad under överläggningarna framkommit,

bör kunna begränsas till 31,000 kronor, synes till fullo erhållas

vederlag genom de fördelar en byggnad av sten i stället för av trä måste

anses skänka, bland annat därigenom att underhållskostnaderna för en stenbyggnad

ställa sig obetingat lägre än motsvarande kostnader för en träbyggnad.

För möjliggörande av att paviljongen i fråga må kunna uppföras på

sätt riksdagen sålunda beslutat, har alltså riksdagen, som i övrigt icke haft

något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag innebär,

för ändamålet beviljat ett belopp av 165,000 kronor.

t oder hänvisning till det anförda, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

för anordnande av en paviljong vid statens vårdanstalt å Venny arn för

alkohol ister i huvudsaklig överensstämmelse med av arkitekten Å. Tengelin

uPPgj°r(la, den 20 september 1929 dagtecknade ritningar med däri av riksdagen

beslutad ändring för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag,

att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel, av 165,000

kronor.

29:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att

dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 40,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 150,000

kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till resor vid tvångsinternering av alkoholister för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sand. Nr 5 A.

808 30 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels till interneringskostnader i vissa fall för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel;

dels ock medgiva, att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och

enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt, därest

denna anstalt nedlägges, efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit till

annan erkänd alkoholistanstalt med samma syfte för budgetåret 1930/1931

utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av 1 krona för dag

och vårdplats än även ett belopp för vårddag, som med 1 krona understiger

det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag har riksdagen

till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta likalydande motioner, 1:109 och II: 183,

vari hemställts, att riksdagen måtte besluta örn höjning till 120,000 kronor

av det å femte huvudtiteln under avdelningen alkoholistvård upptagna reservationsanslaget

å 40,000 kronor till befrämjande av nykterhetsnämndernas

verksamhet m. m. under budgetåret 1930/1931,

dels ock en inom riksdagen väckt motion, I: 25, vari hemställts, att riksdagen

måtte å riksstaten för budgetåret 1930/1931 å femte huvudtiteln under

avdelningen Alkoholistvård uppföra ett reservationsanslag å 15,000 kronor

till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter, att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

De beslut örn anslag till alkoholistvården, som fattades år 1926, inneburo,

såsom i statsrådsprotokollet erinrats, en viss omläggning av verksamheten

på detta område i syfte att åstadkomma en mera effektiv tillämpning av

hithörande lagstiftning. Beträffande anslaget å 150,000 kronor till främjande

av nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. uttalades emellertid den förhoppningen,

att dylika medel icke skulle bliva erforderliga efter utgången

av den fyraårsperiod, varför anslaget beviljades. Då berörda period går till

ända med utgången av innevarande budgetår, gäller det för den skull att avgöra,

huruvida även därefter understöd bör utgå från statsverket för understödjande

av nykterhetsnämndernas verksamhet.

I likhet med departementschefen har riksdagen härvid funnit, att ett definitivt

ståndpunktstagande till denna fråga lämpligen bör uppskjutas i avvaktan

på resultatet av pågående revision av alkoholistvårdlagstiftningen.

Då emellertid de gynnsamma erfarenheterna från den efter 1926 bedrivna

verksamheten otvivelaktigt giva vid handen, att statligt understöd till främjande

av nykterhetsnämndernas verksamhet bör utgå även under nästkommande

budgetår, har riksdagen ansett, att medel böra för ändamålet beviljas.

Eders Kungl. Majit har nu i detta hänseende — under förutsättning att

beräknad reservation å 3,000 kronor må tagas i anspråk — äskat ett belopp

av 40,000 kronor, under det att, såsom förut nämnts, motionsvis ifrågasatts,

att beloppet måtte bestämmas till 120,000 kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

19

Vid prövning av vad sålunda föreslagits, Ilar riksdagen funnit starka skäl

tala för, att en höjning vidtages i det av Eders Kungl. Majit begärda beloppet.

Riksdagen Ilar funnit ådagalagt, att ifrågavarande anslag i viktiga avseenden

raöjliggjort ett betydligt effektivare arbete på alkoholistvårdens område än

som tidigare kunnat bedrivas. I ovanberörda motioner, I: 109 och II: 183,

hava, som det synts riksdagen, med fog framhållits åtskilliga omständigheter,

som göra ett ökat understöd från statens sida motiverat. Sålunda har påpekats,

att kännedomen om den rätta tillämpningen av alkoholistvårdslagstiftningen

ännu vore mycket bristfällig hos många av landets nykterhetsnämnder,

att därför upplysningsverksamhet i olika former vore i hög grad

av behovet påkallad samt att nämnderna i många fall saknade erforderliga

medel för verksamhetens bedrivande.

E tan att uttala sig örn storleken av de belopp, som böra tillerkännas de

olika verksamhetsgrenarna, har riksdagen beslutat, att till främjande av

nykterhetsnämndernas verksamhet m. m. under nästkommande budgetår anvisa

ett belopp av 60,000 kronor, att av Eders Kungl. Majit efter förslag av

socialstyrelsen fördelas. Anslaget torde — liksom övriga bär ifrågavarande

anslag till alkoholistvården — utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Detta riksdagens beslut innebär vid jämförelse med det av Eders Kungl.

Majit äskade beloppet en höjning av anslaget med 50 procent.

Under erinran örn att enligt bestämmelsen i § 2 i kungörelsen den 12

november 1926, nr 456, angående understöd av statsmedel åt nykterhetsnämnder

understöd ej må överstiga 500 kronor och ej heller halva beloppet

av de utgifter, som nämnden visar sig hava under vederbörande år

fått vidkännas för fullgörande av sina uppgifter, vill riksdagen i detta sammanhang

ifrågasätta, huruvida det icke bör tagas under övervägande, att

understöd må utgå till nämnderna i mindre bärkraftiga kommuner med större

andel än berörda stadgande medgiver.

Vad härefter angår anslag till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter,

har, såsom av den i ärendet lämnade redogörelsen framgår, departementschefen

avstyrkt socialstyrelsens förslag om uppförande i riksstaten för

budgetåret 1930/1931 av ett anslag å 15,000 kronor för detta ändamål. Såsom

skäl för sitt ståndpunktstagande härutinnan har departementschefen anfört, att

till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för innevarande

och nästa budgetperiod i form av reservationer å tidigare disponibelt anslag

finnes tillgängligt ett belopp av omkring 30,000 kronor samt att förslag

framlagts örn utvidgning av den statliga alkoholistanstalten vid Venngarn,

vilket skulle betyda en utökning inom en nära framtid av vårdmöjligheterna

för manliga alkoholister å allmänna anstalter med 28 platser.

Motionsvis har emellertid, såsom förut angivits, yrkats, att ett dylikt anslag

å 15,000 kronor måtte uppföras å riksstaten.

Då riksdagen nu haft att taga ställning till berörda spörsmål, har riksdagen,

som beaktat, att jämväl departementschefen ansett tillgången på vårdplatser

vid erkända alkoholistanstalter väl knapp, av skäl, socialstyrelsen och motionären

anfört, icke velat motsätta sig, att anslag till nyssnämnda belopp an
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

visas för nästkommande budgetår. Riksdagen får i detta sammanhang erinra

därom, att ledningen för hemmet Gunnarskog ifrågasatt, att hemmets verksamhet

under närmaste tiden skulle upphöra. Skulle så ske, torde annan

anstalt böra anordnas för samma ändamål, så att vård må kunna beredas

även för kvinnliga alkoholister. Enligt riksdagens mening är bristen på vårdplatser

å allmänna alkoholistanstalter nu så kännbar, att de tillfällen att öka

platsantalet, som kunna yppa sig och befinnas lämpliga, vare sig fråga är

örn ordnandet av nya eller utvidgandet av redan befintliga erkända anstalter,

böra tillvaratagas.

Då riksdagen i övrigt icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts

förslag, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen,

I.o) i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag samt ovanberörda

motioner, 1:109 och II: 183, ävensom med bifall till motionen I: 25,

dels till främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet rn. m. för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor;

dels till bidrag till erkända och enskilda alkoholistanstalters driftkostnader för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 150,000 kronor;

dels till statens kostnader för farliga alkoholister m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor;

dels till bidrag till anordnande av erkända alkoholistanstalter för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels till resor vid tvång sinternering av alkoholister för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor;

dels ock till interneringskostnader i vissa fall förbudgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra förslagsanslag av 4,000 kronor;

samtliga anslag att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel; ävensom
II:

o) medgivit, att av nyssnämnda anslag till bidrag till erkända och

enskilda alkoholistanstalters driftkostnader må kunna till erkända alkoholistanstalten

Hemmet Gunnarskog för vård av kvinnliga alkoholister samt,

därest denna anstalt nedlägges, efter särskild prövning av Eders Kungl. Maj:t

till annan erkänd alkoholistanstalt med samma syfte för budgetåret 1930/1931

utgå bidrag till driftkostnaderna med ej mindre ett belopp av 1 krona för

dag och vårdplats än även ett belopp för vårddag, som med 1 krona understiger

det till övriga erkända alkoholistanstalter utgående statsbidraget.

30: o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 36) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsinspektion

av fattigvård och barnavård för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 49,650 kronor.

31:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 37) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till fattigvård

och barnavård i allmänhet, nu 1,750,000 kronor, med 50,000 kronor till

1,700,000 kronor.

32:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

21

svenska fattigvårds- och barnavårds för bundet för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag av 16,500 kronor.

33:o) Med bifall till vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen (punkt 39)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag

till driftkostnaderna vid arbetshem för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

förslagsanslag av 110,000 kronor.

34:o) Beträffande Eders Kungl. Marits förslag angående ordinarie anslaget

till barnhusen (punkt 40) kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

35:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 440,000

kronor, med 40,000 kronor till 480,000 kronor;

dels medgiva, att från nämnda anslag må utgå hyra m. m. samt ersättning

för icke belagda platser m. m. i en planerad nybyggnad vid ett av Stockholms

kyrkliga skyddshemsförening anordnat skyddshem för flickor, ävensom

i ett nytt dylikt skyddshem, avsett att anordnas av Stockholms stadsmission,

allt i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1930 angivna grunder;

dels ock medgiva, att för anordnande av ifrågavarande skyddshemsavdelning

och skyddshem må, i huvudsak på de i avtalsförslagen angivna villkoren,

beviljas lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening med högst

82,000 kronor och till Stockholms stadsmission med högst 100,000 kronor.

Den i ärendet förebragta utredningen har synts riksdagen till fullo ådagalägga,

att det tillgängliga antalet platser å de skyddshem, varom nu är

fråga, är otillräckligt. Behovet av att ett ytterligare antal dylika platser

beredes, lärer för den skull vara uppenbart. Vad särskilt angår den föreslagna

utvidgningen av Stockholms kyrkliga skyddshem sförenings verksamhet,

vilken icke kommer att medföra någon ökning i statens bidragsskyldighet

eller inkräkta på verksamheten i övrigt, har riksdagen i likhet med departementschefen

funnit denna utvidgning innebära stora fördelar för såväl de

unga mödrarnas uppfostran som en rationell vård av deras barn. Biksdagen,

som icke funnit något att erinra mot de framlagda avtalsförslagen eller mot

beräkningen av det anslag, varom fråga är, har alltså ansett sig böra bifalla

vad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit och får sålunda

anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till skyddsuppfostran, nu 440,000

kronor, med 40,000 kronor till 480,000 kronor;

dels medgivit, att från nämnda anslag må utgå hyra m. m. samt ersättning

för icke belagda platser m. m. i en planerad nybyggnad vid ett av

Stockholms kyrkliga skyddshemsförening anordnat skyddshem för flickor,

ävensom i ett nytt dylikt skyddshem, avsett att anordnas av Stockholms

stadsmission, allt i enlighet med av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1930 angivna grunder;

dels ock medgivit, att för anordnande av ifrågavarande skyddsliemsavdelning

och skyddshem må, i huvudsak på de i avtalsförslagen angivna villkoren,

beviljas lån till Stockholms kyrkliga skyddshemsförening med högst

82,000 kronor och till Stockholms stadsmission med högst 100,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Biksdagens skrivelse Nr 5 A.

Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

36:o) Eders Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 42) att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar i medicinalstyrelsen skall

från och med den 1 juli 1930 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet................. —

1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i av
-

löningsreglementet .................................................................................... —

2 byråchefer.................................................................................................. B 30

5 medicinalråd................................................................................................ B 30

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket ............................................. B 29

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning............................. B 26

1 sekreterare (å medicinalbyrån)................................................................. B 26

1 kamrerare .................................................................................................. B 24

3 sekreterare................................................................................................. B 24

1 kassör ........................................................................................................ B 21

3 notarier ..................................................................................................... B 21

1 inspektris över sjuksköterske väsendet ................................................... B 20

1 kansliskrivare............................................................................................. B 11

1 förste expeditionsvakt .............................................................................. B 7

4 kanslibiträden............................................................................................ B 7

2 expeditionsvakter..................................................................................... B 5

4 kontorsbiträden........................................................................................ B 4

1 skrivbiträde ............................................................................................... B 2

Anni. 1. Den i lönegraden B 26 uppförda sekreterare''ansten sänkes vid inträdande

ledighet till lönegraden B 24.

Anm. 3. Kassörsbefattningen i lönegraden B 21 utbytes vid inträffande ledighet mot

en likabenämnd befattning i lönegraden B 11.

Anm. 3. En kanslibiträdesbefattning utbytes vid inträffande ledighet mot en kontorsbiträdesbefattning.

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till''ordinarie

avlöningsstat för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret

1930/1931;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu

344,400 kronor, med 24,600 kronor till 369,000 kronor.

Enligt Eders Kungl. Maj:ts förevarande förslag skulle apoteksbyrån från

och med nästkommande budgetår uppföras å ordinarie stat. Detta föranleder

dels ändring av förteckningen å styrelsens ordinarie tjänstemän, dels uteslutande

av det extra anslaget till medicinalstyrelsens verksamhet, dels ock

ökning av anslagsposterna till avlöningar till ordinarie tjänstemän samt till

avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet, veterinärrådet

m. m. Den förra posten skulle ökas med 12,500 kronor och den

senare med 8,500 kronor.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

23

Vidare innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att till avlöning för en från och

med ingången av år 1931 inrättad befattning såsom inspektör för sinnesslöanstalterna

för nästkommande budgetår skulle beräknas ett belopp av 1,750

kronor — därav arvode 1,000 kronor och ersättning för minskad avlöning

750 kronor — att utgå från anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare, vetenskapliga rådet, veterinärrådet m. m. samt att för utökning

av medicinalstyrelsens vetenskapliga råd med en medlem, företrädande

pediatrik och barnavård, samma anslagspost måtte ökas med ytterligare

1,000 kronor.

Eders Kungl. Majit har i detta sammanhang föreslagit, att medicinalstyrelsens

veterinärråd i dess nuvarande form och sammansättning skulle upphöra

och det vetenskapliga rådet i stället utökas med medlemmar, som tillförde

medicinalstyrelsen erforderlig sakkunskap inom vederbörliga vetenskapsgrenar

och verksamhetsfält å det veterinära området. En dylik omorganisation

har åtminstone icke tills vidare ansetts kräva ökade medel till vetenskapliga

rådet. Däremot har föreslagits, att benämningen å vederbörande post inom

styrelsens ordinarie stat genom uteslutande av »veterinärrådet» från och

med nästa budgetår ändras till »avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

vetenskapliga rådet m. m.». I anslutning härtill Ilar ock föreslagits

att ifrågavarande delpost under sagda liuvudpost från samma tidpunkt benämnes

»vetenskapliga rådet».

Slutligen har föreslagits, att två icke-ordinarie expeditionsvakter hos medicinalstyrelsen

beredas avlöning såsom extra ordinarie expeditionsvakter,

vilket beräknats medföra en höjning av posten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare, vetenskapliga rådet m. m. med 816 kronor.

Vidkommande först Eders Kungl. Maj:ts förslag örn överförande från och

med nästa budgetårs ingång av medicinalstyrelsens apoteksbyrå till ordinarie

stat har riksdagen funnit de åligganden, som numera påvila chefen för sagda

byrå, vara av den omfattning och art, att skäl tala för att bereda innehavaren

av befattningen i fråga ordinarie anställning. En härför talande omständighet

synes ock ligga däri, att förevarande tjänsteman är den, vilken inom

styrelsen närmast har att handlägga de på apotekens ekonomi djupt ingripande

ärenden, som beröra revideringar av medicinaltaxan och i samband

därmed stående, alltjämt aktuella frågor angående nedbringande av läkemedelspriserna.

Härtill kommer, att man vid tjänstens ordinarieblivande kan

förvänta, att innehavaren av befattningen kommer att betrakta densamma

såsom en sluttjänst och sålunda icke som en övergångspost, avsedd att

meritera för erhållande av privilegium å något av de större apoteken. Riksdagen

har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag i denna del.

Vad däremot angår förslaget örn arvode m. m. till en inspektör för vissa

sinnesslöanstalter, har riksdagen icke kunnat undgå att hysa stor tveksamhet

mot en uppdelning av inspektionsverksamheten på det område, varom här

är fråga. Riksdagen förutsätter, att frågan örn centralisering av denna verksamhet

tages under förnyat övervägande. I avvaktan härå har riksdagen

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

emellertid ansett sig icke böra motsätta sig Eders Kungl. Majis förslag

örn beräknande av visst årsarvode och ersättning för mistade löneförmåner

åt inspektören, dock att årsarvodet synts riksdagen böra begränsas till 1,500

kronor och ersättningen för mistade löneförmåner nedsättas till 1,200 kronor.

På grund härav kan posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. minskas med 400 kronor.

Såsom av den i ämnet lämnade redogörelsen framgår, innebär Eders

Kungl. Majis förslag vidare, bland annat, höjning av den i nyssnämnda

post ingående delposten för bestridande av kostnaderna för vetenskapliga

rådet och veterinärrådet, nu 18,000 kronor, med 1,000 kronor till 19,000

kronor. Detta förslag är föranlett av att vetenskapliga rådet utökats med

en medlem, företrädande pediatrik och barnavård. Även örn riksdagen jämväl

här hyst tveksamhet örn nödvändigheten av denna utökning, har riksdagen

dock, vid det förhållande att ifrågavarande medlem redan är utsedd, icke

velat motsätta sig förslaget ifråga.

I övrigt har Eders Kungl. Majis förslag icke givit riksdagen anledning

till erinran, dock att riksdagen med hänsyn till ett av Eders Kungl. Maji

den 7 mars 1930 meddelat beslut örn en å övergångsstat uppförd notaries

överflyttning till ordinarie stat funnit övergångsstaten böra minskas med

7,200 kronor.

Under hänvisning till vad sålunda anförts, får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar i medicinalstyrelsen skall

från och med den 1 juli 1930 vara bestämt på följande sätt:

Lönegrad.

1 generaldirektör, arvode enligt 5 § i avlöningsreglementet ............... —

1 överinspektör för sinnessjukvården i riket, arvode enligt 5 § i av
-

löningsreglementet ............................................................................. —

2 byråchefer ............................................................................................... B 30

5 medicinalråd ............................................................................................. B 30

1 statsinspektör över köttkontrollen i riket............................................. B 29

1 kontrollant av hospitalens ekonomiska förvaltning ........................... B 26

1 sekreterare (å medicinalbyrån)............................................................... B 26

1 kamrerare ............................................................................................... B 24

3 sekreterare................................................................................................ B 24

1 kassör........................................................................................................ B 21

3 notarier................................................................................................... B 21

1 inspektris över sjuksköterskeväsendet................................................ B 20

1 kansliskrivare ........................................................................................ B 11

1 förste expeditionsvakt.............................................................................. B 7

4 kanslibiträden ......................................................................................... B 7

2 expeditionsvakter ................................................................................. B 5

4 kontorsbiträden ..................................................................................... B 4

1 skrivbiträde ............................................................................................. B 2

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A. 25

Antti. 1. Den i lönegraden B 26 uppförda sekreterare ansten sänkes vid inträffande ledighet

till lönegraden B 24.

Anm. 2. Kassörsbefattningen i lönegraden B 21 utbytes vid inträffande ledighet mot en

likabenämnd befattning i lönegraden B 11.

Anm. 3. En kanslibiträdesbefattning utbytes vid inträffande ledighet mot en kontorsbiträdesbefattning.

dels beslutat, att å övergångsstat skola från och med den 1 juli 1930 vara

upptagna följande befattningar, nämligen:

Lönegrad.

1 byråveterinär.............................................................................................. B 26

1 ombudsman .............................................................................................. B 24

dels godkänt följande förslag till ordinarie avlöningsstat och övergångsstat

för medicinalstyrelsen, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931:

Ordinarie avlöningsstat.

Kronor.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........................... 251,700

Arvode till generaldirektörens ställföreträdare....................................... 1,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, vetenskapliga rådet

m. m., förslagsanslag.............................................. 97,800

Summa kronor 350,500

Övergångsstat.

Avlöningar, förslagsanslag........................................................................ 18,100;

dels oclc höjt det ordinarie förslagsanslaget till medicinalstyrelsen, nu 344,400

kronor, med 24,200 kronor till 368,600 kronor.

37:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 43) att till sinnessjuknämnden

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

8,000 kronor.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett lämpligt, att avlöningen

till ordföranden och övriga ledamöter i sinnessjuknämnden bestämmes

att utgå delvis i form av årsarvode och delvis i form av dagarvode

för de dagar, då sammanträde med nämnden bevistats. Mot de föreslagna

arvodesbeloppen har riksdagen ej heller funnit skäl till erinran. De ifrågasatta

arvodena till suppleanterna hava ock synts riksdagen böra beviljas.

Beträffande däremot frågan örn sekreterarens arvode har riksdagen, innan

närmare erfarenhet vunnits rörande omfattningen av den arbetsbörda, som

kan komma att påvila denne befattningshavare, funnit arvodet böra bestämmas

till ett lägre belopp än Eders Kungl. Maj:t ifrågasatt. Riksdagen har

ansett, att sagda arvode bör sättas till samma belopp som medicinalrådsassistentens

avlöning eller 4,200 kronor. Likaså har det synts riksdagen,

att posten för resekostnader bör i avvaktan på erfarenhet om den kommande

belastningen å denna post minskas till 2,000 kronor.

1 övrigt har riksdagen icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl.

Majit föreslagit.

På grund av riksdagens beslut kan det för nästkommande budgetår för

ifrågavarande ändamål äskade anslaget nedsättas till 6,600 kronor.

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till sinnessjuknämnden för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 6,600 kronor.

38:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 44) att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska

laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska

laboratorium, nu 152,800 kronor, med 23,000 kronor till 175,800 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

har alltså

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

för den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för statens bakteriologiska

laboratorium, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till statens bakteriologiska laboratorium,

nu 152,800 kronor, med 23,000 kronor till 175,800 kronor.

39:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 45) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statens farmaceutiska

laboratorium för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 24,500 kronor.

40:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 46) att

dels bestämma antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1930 till

306 och från och med den 1 januari 1931 till 311;

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat för

förste provinsialläkare och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret

1930/1931;

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare

och provinsialläkare, nu 2,942,500 kronor, med 81,000 kronor till 3,023,500

kronor.

Mot Eders Kungl. Majlis förevarande förslag, som avser fullföljande av 1916

års provinsialläkarkommittés på sin tid framlagda plan i fråga örn antalet

ordinarie provinsialläkardistrikt, har riksdagen icke funnit skäl till erinran

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels bestämt antalet provinsialläkare från och med den 1 juli 1930 till

306 och från och med den 1 januari 1931 till 311;

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över socialärenden

den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för förste provinsialläkare

och provinsialläkare, att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till förste provinsialläkare och

provinsialläkare, nu 2,942,500 kronor, med 81,000 kronor till 3,023,500 kronor.

41 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 47) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till flyttningsbidrag åt

vissa provinsialläkare för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 2,000 kronor.

42:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

48) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

tillfälliga lönetillägg åt vissa provinsialläkare för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag av 4,200 kronor.

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

27

43:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 49) har riksdagen,

i likhet nied vad för innevarande budgetår ägt rum, till dyrtidstillägg åt vissa

extra provinsialläkare för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 1,000 kronor.

44:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag om anslag till statens sinnessjukhus

(punkt 51) kommer riksdagen att framdeles meddela sitt beslut.

45:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 53) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till anstalter för obildbara sinnesslöa, nu 625,000

kronor, med 135,000 kronor till 760,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl till erinran mot beräkningen av förevarande

anslag och har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för

obildbara sinnesslöa, nu 625,000 kronor, med 135,000 kronor till 760,000 kronor.

46:o) I överensstämmelse med vad Eders Kungl. Majit föreslagit (punkt

54) har riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till anstalter för bildbara

sinnesslöa, som icke äro fallandesjuka, nu 750,000 kronor, med 70,000

kronor till 820,000 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 55) har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till epileptikeranstalter, nu 145,000 kronor,

med 30,000 kronor till 175,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 56) att för budgetåret

1930/1931 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,200 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 34,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förslag beträffande avlönings- och omkostnadsstaten

för Salboliedsanstalten hava icke föranlett erinran från riksdagens sida.

Vad angår det för handhavande av sjukvården vid sagda anstalt ifrågasatta

arvodet till överläkaren å Salaanstalten, har detta synts riksdagen väl avvägt.

Förutom fria resor eller ersättning för resor i förekommande fall torde

sålunda överläkarens ersättning för handhavande av nämnda sjukvård böra

bestämmas till 1,200 kronor. Ersättning härutöver — i form av traktamente

eller eljest — bör sålunda icke få ifrågakomma.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa gossar ett extra anslag av 27,200 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 34,000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 57) att för budgetåret

1930/1931 anvisa

dels till avlöningar och vikariatsersättningar m. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förevarande

förslag, har riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

dels till avlöningar och vikariatsersättningar rn. m. vid statens uppfostringsanstalt

för sinnesslöa flickor ett extra anslag av 12,400 kronor;

dels ock till bidrag till driftkostnader i övrigt vid nämnda anstalt ett extra

förslagsanslag av 10,000 kronor.

50:o) I enlighet nied Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 58) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till understöd åt spetälskesjukas familjer m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor.

öbo) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 60) att

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna

för tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 3,700,000 kronor, med 600,000 kronor

till 4,300,000 kronor;

dels ock godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för anslagets användning.

Yad angår den under förevarande punkt föreslagna ändringen i sättet

för utbetalande av driftbidrag till kustsanatorierna, har riksdagen funnit vad

som till stöd härför anförts motivera en dylik åtgärd. Riksdagen har alltså

godkänt vad av departementschefen härutinnan förordats.

Då anledning till jämkning av det av Eders Kungl. Majit under förevarande

punkt äskade anslagsbeloppet icke synts riksdagen föreligga, får

riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till driftkostnaderna för

tuberkulossjukvårdsanstalter, nu 3,700,000 kronor, med 600,000 kronor till

4,300,000 kronor;

dels ock godkänt den av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändringen i grunderna för anslagets

användning.

52:o) På grund av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning (punkt

61) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

folksanatorierna för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 150,000

kronor.

53:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 62) att till vissa

arbeten vid Österåsens folksanatorium för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra reservationsanslag av 145,000 kronor.

De ändrings- m. fl. arbeten vid Österåsens sanatorium, vartill medel för

nästkommande budgetår äskas, hava synts riksdagen av behovet påkallade

och av beskaffenhet att snarast böra komma till utförande.

Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag härutinnan har alltså riksdagen,

som icke haft något att erinra mot de för ändamålet beräknade

kostnaderna, till vissa arbeten vid Österåsens folksanatorium för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 145,000 kronor.

54:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 63) att till

understödjande av dispensärverksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra förslagsanslag av 450,000 kronor.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

29

Då riksdagen icke funnit skäl till erinran mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

Ilar riksdagen alltså till understödjande av dispens är verksamt, c t för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 450,000 kronor.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen

nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till behandling av medellösa lupuspatienter

från landsorten, nu 70,000 kronor, med 10,000 kronor till 60,000

kronor.

56:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) angående höjning

av det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vissa patienter

vid radiumhemmet i Stockholm kommer riksdagen att framdeles meddela

sitt beslut.

57:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen

till bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av epidemisjukhus för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 500,000 kronor.

58:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning (punkt

67) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till

bidrag till driften av epidemisjukhus för budgetåret 1930,1931 anvisat ett

extra förslagsanslag av 750,000 kronor.

59:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 68) att till bidrag

till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor.

Riksdagen delar departementschefens mening därom, att länsstyrelserna

böra, där så icke redan skett, efter samråd med medicinalstyrelsen påkalla

landstingens och kommunernas intresse för ett mera rationellt ordnande av

frågan örn uppförande eller inrättande av hem för kroniskt sjuka.

Under uttalande härav och då riksdagen icke funnit anledning till erinran

mot beräkningen av nu ifrågavarande anslag, får riksdagen alltså anmäla,

att riksdagen till bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt sjuka för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 450,000 kronor.

60:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 69) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra förslagsanslag av 750,000 kronor.

61:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 70) att

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,

underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget

till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg, under samma avdelning och underavdelning med rubriken kliniker

vid vanföreanstalter uppföra ett ordinarie förslagsanslag av 160,000

kronor;

dels ock godkänna de av departementschefen förordade grunderna för sistnämnda

anslags användning.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran vare sig mot de föreslagna

förändringarna i avseende å rubrikerna å förevarande och de under punkterna

62—64 här nedan omförmälda anslagen eller mot storleken av de

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

äskade anslagsbeloppen och grunderna för deras användning, får alltså under

denna punkt anmäla, att riksdagen,

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,

underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget

till kliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg,

under samma avdelning och underavdelning med rubriken kliniker

vid vanföreanstalter uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 160,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för sistnämnda anslags

användning.

62:o) Under åberopande av vad riksdagen under nästföregående punkt

anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,

underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget

till polikliniker vid vanföreanstalterna i Stockholm, Göteborg och

Hälsingborg, under samma avdelning och underavdelning med rubriken polikliniker

vid vanföreanstalter uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 15,000

kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för sistnämnda anslags

användning.

63:o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 61 anfört får

riksdagen anmäla, att riksdagen,

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,

underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget

till underhåll av skol- och uppfostringshem för vanföra, under

samma avdelning och underavdelning med rubriken skol- och uppfostringshem

för vanföra uppfört ett ordinarie förslagsanslag av 70,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för sistnämnda anslags

användning.

64:o) Under åberopande av vad riksdagen under punkt 61 anfört, får

riksdagen anmäla, att riksdagen,

dels, med uteslutande ur riksstaten av det under avdelningen sjukvårdsanstalterna,

underavdelningen vanföreanstalter, uppförda ordinarie förslagsanslaget

till de i Stockholm, Göteborg och Hälsingborg inrättade undervisningsanstalterna

för vanföra m. m., under samma avdelning och underavdelning

med rubriken yrkesskolor för vanföra m. m. uppfört ett ordinarie

förslagsanslag av 150,000 kronor;

dels ock godkänt de av departementschefen i statsrådsprotokollet över

socialärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för sistnämnda anslags

användning.

65:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 74) att till vanföreanstalt

i Härnösand för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 475,000 kronor.

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr o A.

31

Av de beräknade kostnaderna för vanföreanstaltens uppförande hava hittills

anvisats 725,000 kronor. Det nu äskade anslaget utgör slutbeloppet för

anstaltens färdigställande.

Förevarande förslag har riksdagen ansett sig böra bifalla, men vill

emellertid på given anledning hava uttalat, att enligt riksdagens mening

arkitektarvodet synes hava beräknats väl högt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till vanföreanstalt i Härnösand

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 475,000

kronor.

66:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 75)

dels höja det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare, nu 120,000 kronor, med 10,000 kronor till 130,000 kronor;

dels oclc godkänna den av departementschefen förordade ändringen i grunderna

för anslagets användning.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får alltså anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till resor för vanföra

jämte vårdare, nu 120,000 kronor, med 10,000 kronor till 130,000 kronor;

dels ock godkänt den av departementschefen i statrådsprotokollet över socialärenden

den 3 januari 1930 förordade ändringen i grunderna för anslagets

användning.

'' 07:o) På grund av Eders Kungl. Majits därom gjorda framställning

(punkt 76) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till Eugeniahemmet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,000

kronor.

68:o) Med bifall till Eders Kungl. Majits förslag (punkt 77) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till lindring i mindre bemedlade

patienters å landsbygden sjukvårdskostnader för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

69:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 78) att till bidrag

för anställning av distriktssköterskor, att utgå enligt av departementschefen

förordade ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag av 220,000 kronor.

Yad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit riksdagen,

har riksdagen funnit sig böra bifalla och har alltså till bidrag för anställning

av distriktssköterskor, att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade grunder, för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 220,000 kronor.

70:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 79) att till dyrtidshjälp

åt distriktssköterskor, att utgå enligt av departementschefen förordade

ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag

av 1,500 kronor.

Den föreslagna ändringen i grunderna för ifrågavarande dyrtidshjälps åtnjutande

har riksdagen funnit sig böra bifalla.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse, Nr 5 A.

Då storleken av det äskade anslaget — utgörande samma belopp, som för

innevarande budgetår anvisats — ej heller givit riksdagen anledning till

erinran, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor,

att utgå enligt av departementschefen i statsrådprotokollet över

socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade grunder, förbudgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 1,500 kronor.

71:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier för deltagande

i kurs för utbildande av instruktionssköterskor och husmödrar vid sjukhus

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

72:o) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 81) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

till bidrag till avlöning åt distriktsbarnmorskor och reservbarnmorskor för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 690,000 kronor.

73:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 82) att till dyrtidshjälp

åt distriktsbarnmorskor m. fl., att utgå enligt av departementschefen

förordade ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag av 100,000 kronor.

Under hänvisning till riksdagens under punkt 70 här ovan gjorda uttalande

angående anslag till dyrtidshjälp åt distriktssköterskor, får riksdagen, som ej

heller haft något att erinra mot förevarande förslag, anmäla, att riksdagen

till dyrtidshjälp åt distriktsbarnmorskor m. fl., att utgå enligt av departementschefen

i statsrådsprotokollet över socialärenden den 3 januari 1930 förordade

ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 100,000 kronor.

74:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 83) att höja det

ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen, nu 120,000 kronor, med

20,000 kronor till 140,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majis förevarande

förslag och har alltså höjt det ordinarie förslagsanslaget till skyddskoppympningen,

nu 120,000 kronor, med 20,000 kronor till 140,000 kronor.

75:o) Med bifall till Eders Kungl. Majis förslag (punkt 84) har riksdagen

till förbättrad sjukvård inom rikets ödemarksområden för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra reservationsanslag av 31,000 kronor.

76:o) I enlighet med vad Eders Kungl. Maji föreslagit riksdagen (punkt 85)

har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till sjuktransporter

med flygplan för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 45,000 kronor.

77:o) Eders Kungl. Maji har föreslagit riksdagen (punkt 86) att till vissa

anordningar för sjuktransporter med flygplan i Boden för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 7,500 kronor.

Då riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majis förevarande

förslag, har riksdagen alltså till vissa anordningar för sjuktransporter med

flygplan i Boden för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 7,500 kronor.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

3:s

78:o) Eders Kungl. Majit Ilar föreslagit riksdagen (punkt 87) att till understöd

åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Riksdagen bär ansett sig böra medgiva, att medel för främjande av den

verksamhet, varom här är fråga, ånyo beredas å riksstaten. Då storleken

av det äskade anslagsbeloppet ej heller givit riksdagen anledning till erinran,

har riksdagen alltså till understöd åt J. Henriksson för odling av medicinalväxter

m. rn. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 2,000

kronor.

Överståthållarämbetet och landsstaten.

79:o) Beträffande Eders Kungl. Majda förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till Överståthållarämbetet (punkt 88) kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

80:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 89) att

dels besluta, att vid länsstyrelsen i Stockholms län skall från och med

den 1 juli 1930 inrättas en befattning såsom länsnotarie av lia klass;

dels godkänna de av departementschefen förordade förslagen till ordinarie

avlöningsstat samt till övergångsstat för befattningshavare vid länsstyrelserna,

att tillämpas från och med budgetåret 1930/1931;

dels oclc höja det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,

nu 4,046,600 kronor, med 35,600 kronor till 4,082,200 kronor.

Vid prövning av förevarande anslagsäskande har riksdagen i likhet med

statskontoret kommit till den uppfattningen, att en besparingsundersökuing

för länsstyrelsernas vidkommande snarast bör igångsättas.

Såsom skäl för sin mening härutinnan har statskontoret åberopat det nu

föreliggande, omfattande anslagskravet från länsstyrelsernas sida samt alldeles

särskilt den väntade ökningen i länsstyrelsernas arbetsuppgifter. Först

genom en dylik undersökning kunde det eldigt statskontorets förmenande

bliva utrönt, i vad mån tillkomsten av de nya ämbetsuppgifterna för länsstyrelserna

krävde anställande av ytterligare personal, och statskontoret funne

sig dessförinnan böra motsätta sig inrättandet av nya ordinarie befattningar.

Denna statskontorets mening biträdes av riksdagen. Riksdagen kan sålunda

icke bifalla det nu framlagda förslaget örn nyinrättande av en länsnotarietjänst

av lia klass i Stockholms län.

Slutligen torde ock i detta sammanhang böra beaktas, att tillräckliga motiv

icke synas föreligga för ett frångående av den förut av riksdagen hävdade

åsikten, att frågan om inrättandet av nya ordinarie befattningar bör på en

gång upptagas till prövning beträffande samtliga länsstyrelser.

På grund av den ställning, riksdagen sålunda intagit till berörda fråga,

bär anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän för nästkommande

budgetår upptagits med oförändrat belopp, 2,660,000 kronor.

Vad däremot angår beräkningen av anslagsposterna till personligt lönetillägg

till landssekreterare och landskamrerare samt till avlöningar till ickeBihang

till riksdagens protokoll WHO. 14 sami. Nr 5 A. «08 so 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

ordinarie befattningshavare, har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag härutinnan.

Då riksdagen slutligen funnit framställningen om medels anvisande för

anlitande i större omfattning, än vad hittills varit fallet, av sakkunniga inventeringsbiträden

åt landsfogdarna m. fl. välbetänkt samt icke haft något

att erinra mot storleken av det härför äskade beloppet eller mot vad Eders

Kungl. Maj:t i övrigt föreslagit, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

dels avslagit Eders Kungl. Majis förslag örn inrättande vid länsstyrelsen

i Stockholms län från och med den 1 juli 1930 av en befattning såsom

länsnotarie av lia klass;

dels godkänt följande förslag till ordinarie avlöningsstat samt till övergångsstat

för befattningshavare vid länsstyrelserna, att tillämpas från och

med budgetåret 1930/1931:

Ordinarie avlöningsstat. Kronor

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........................... 2,660,000

Vikariatsersättningar, förslagsanslag..................................................... 50,000

Avlöningsförstärkning till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag

......................................................................................... 124,000

Personligt lönetillägg till landssekreterare och landskamrerare, förslagsanslag

.......................................................................................... 46,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. va., förslagsanslag 1,161,000

Sakkunniga till biträde vid utredningar m. m.................................. 15,000

Sakkunniga inventeringsbiträden åt landsfogdarna m. fl., förslagsanslag

..................................................................... 10,000

Summa kronor 4,066,000

Övergångsstat.

Lön

Tj änst- görings-

Summa

penningar

1 lanträntmästare i Väster- norrlands län..................

1 lanträntmästare i Norr- bottens län.....................

2,500

2,500

1,300

1,300

3,800

3,800

lEfter 5 år kan lönen

[ höjas med 500 kronor.

Summa kronor

5,000

2,600

7,600

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till befattningshavare vid länsstyrelserna,

nu 4,046,600 kronor, med 27,000 kronor till 4,073,600 kronor.

81 :o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående dels ordinarie

förslagsanslaget till fögderiförvaltningarna (punkt 90) och dels ordinarie förslagsanslaget

till vikariatsersättningar vid fögderiförvaltningarna (punkt 91)

kommer riksdagen att framdeles meddela sina beslut.

82:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 92) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ortstillägg till landsfogden

i Göteborgs och Bohus län för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 200 kronor.

s. 35 Kontrollera mot PDF

35

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

83:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 93) att till ersättning

åt lappfogdar in. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 50,600 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot Eders Kungl. Majda förslag

i ämnet, får alltså anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till ersättning åt lappfogdar m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 50,600 kronor.

84:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag (punkt 94) har riksdagen

till kostnader i anledning av val av landstingsmän m. fl. år 1930 för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

Polisväsendet.

85:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 95) att till polisväsendet

i riket för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av

2,190,000 kronor.

Vad Eders Kungl. Majd under förevarande punkt i skilda hänseenden

föreslagit riksdagen, har riksdagen funnit sig böra bifalla.

Riksdagen har alltså till polisväsendet i riket för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra förslagsanslag av 2,190,000 kronor.

86:o) Eders Kungl. Majd har föreslagit riksdagen (punkt 96) att till vissa ersättningar

åt befattningshavare vid polis- och åklagarväsendet, att utgå enligt

av departementschefen förordade ändrade grunder, för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra förslagsanslag av 870,000 kronor.

Enligt vederbörande kungörelse utgår resekostnadsersättning till landsfiskal,

bland annat, för tjänsteresa, som företagits för undersökning eller utredning

enligt lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården eller lagen den 6

juni 1924 örn samhällets barnavård eller för handräckning enligt någon av

dessa lagar.

Det nu föreliggande förslaget innebär, att i kungörelsen skulle intagas

stadgande örn rätt för landsfiskal att uppbära motsvarande ersättning jämväl

för tjänsteresor i och för undersökningar och utredningar i frågor rörande

mantalsskrivning.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett skäligt, att sådan

ändring vidtages i kungörelsen den 26 juni 1925 angående ersättning åt befattningshavare

vid polis- och åklagarväsendet för vissa av deras verksamhet

föranledda utgifter m. lii., att landsfiskal må för resor, varom nu är fråga,

tillerkännas samma rätt till resekostnadsersättning, som han enligt de för

anslaget fastställda grunderna äger uppbära för vissa andra tjänsteresor för

närliggande ändamål. Enligt riksdagens mening synes berörda fråga, såsom

ock departementschefen framhållit, icke äga det sammanhang med spörsmålet

om landsfiskalernas lönereglering, att den ej kan avgöras utan samband med

dylik reglering.

Riksdagen, som sålunda funnit sig böra godkänna genomförandet av ifråga

varande ändring i grunderna för anslagets användning och icke haft något

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

att erinra mot beräkningen av anslaget för nästkommande budgetår, får

alltså anmäla, att riksdagen till vissa ersättningar åt befattningshavare vid

polis- och åklagarväsendet, att utgå enligt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över socialärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade grunder,

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 870,000 kronor.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 98) att till utbildningskurs

i kriminalteknik m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

förslagsanslag av 31,000 kronor.

Av den i förevarande ämne lämnade utredningen har riksdagen kommit

till den uppfattningen, att, även örn vissa anmärkningar hava framställts

mot det förslag, varpå Eders Kungl. Maj:ts förevarande framställning grundar

sig, övervägande skäl dock tala för anordnande genom statens försorg av de

kurser, varom här är fråga, till en början försöksvis under nästkommande

budgetår. Riksdagen har alltså funnit, att medel för anordnande av en

dylik kurs under det kommande budgetåret böra ställas till Eders Kungl.

Maj:ts förfogande.

Vad i ärendet förordats beträffande kursernas omfattning, programmet för

desamma, sättet för utseende av deltagare m. m., har icke föranlett erinran

från riksdagens sida.

Även i avseende å de uppgjorda kostnadsberäkningarna har riksdagen ansett

sig kunna i huvudsak godkänna det av Eders Kungl. Majit framlagda förslaget.

I ett hänseende har riksdagen dock funnit sig böra vidtaga en avvikelse från

detsamma. Detta gäller dagsersättningen under vistelsen i Stockholm till de

statsstipendierade kursdeltagarna. Jämlikt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle

denna ersättning utgå i enlighet med bestämmelserna i resereglementet och

sålunda för dygn utgöra 19 kronor för landsfogde och 13 kronor för landsfiskal

och skulle med landsfiskaler i förevarande hänseende likställas de,

som innehava stadigvarande förordnande på vakanssatta landsfiskalstjänster

eller som eljest enligt gällande bestämmelser uppehålla landsfiskalstjänst

mot åtnjutande av full avlöning. Till statsstipendierade kursdeltagare, som

ej på grund av sin tjänsteställning vid resor i tjänsten hade rätt till högre

traktamente, skulle ersättningen utgå med 10 kronor för dygn. Riksdagen har

icke funnit tillräckliga motiv för en dylik differentiering av kursdeltagarnas

ersättning, utan riksdagen har för sin del ansett, att ersättningen bör utgå

med enahanda belopp till varje kursdeltagare, oavsett vilken befattningshavargrupp,

han tillhör, samt att sagda ersättning bör bestämmas till 13 kronor

för dygn. Den sålunda beslutade ändringen i Eders Kungl. Maj:ts förslag

har icke synts böra föranleda jämkning av det av Eders Kungl. Majd äskade

anslagsbeloppet.

Under åberopande av det anförda får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

till utbildningskurs i kriminalteknik m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra förslagsanslag av 31,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 5 A.

37

Diverse.

88:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 100) Ilar riksdagen

nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

525,000 kronor, med 25,000 kronor till 500,000 kronor.

89:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 101) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utredning

angående allmänna pensionsförsäkringen för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

90:o) På grund av Eders Kungl. Majda därom gjorda framställning (punkt

102) har riksdagen nedsatt det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier

och expenser, ved m. m., nu 1,175,000 kronor, med 175,000 kronor till 1,000,000

kronor.

91:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 105) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att framdeles

meddela sitt beslut.

Övriga ordinarie anslag.

92:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under femte huvudtiteln, har någon ändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört samtliga

de ordinarie anslag under femte huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt

omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 9 april 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.