Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930/1931 under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

1930-05-06 · 18 sidor, varav 18 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 18 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:7a, Skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande utgifterna för budgetåret 1930/1931 under riksstatens sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

1

Nr 7 A.

Godkänd av första kammaren den 6 maj 1930.

Godkänd av andra kammaren den 6 maj 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av vissa av Kungl.

Maj:t i statsverkspropositionen gjorda framställningar rörande

utgifterna för budgetåret 1930/1931 under riksstatens

sjunde huvudtitel, innefattande anslagen till finansdepartementet.

(Statsutskottets utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov för budgetåret 1930/1931 har

Eders Kungl. Majit i avseende å sjunde huvudtiteln (punkt 1 av det vid

propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet över finansärenden

nämnda dag) föreslagit riksdagen att

dels å ordinarie staten för finansdepartementet uppföra ytterligare ett

kansliråd i lönegraden B 30 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4;

dels godkänna följande stat för finansdepartementet att tillämpas från och

med den 1 juli 1930:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 188,900

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag.

................................................................................... » 40,400

Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,

förslagsanslag ..................,......................................................... » 19,100

Summa kronor 248,400;

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1b sami. Nr 7 A.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 229,900 kronor, med 18,500 kronor till

248,400 kronor.

Under elfte huvudtiteln av den till innevarande års riksdag avlåtna

statsverkspropositionen har Eders Kungl. Maj :t, i överensstämmelse

med riksdagens i skrivelse den 28 maj 1929, nr 217, uttalade förväntan,

framlagt förslag av innebörd, att prövningen av frågor örn understöd

åt efterlevande till personal i arbetarställning eller med sådan personal

i förevarande hänseende närmast jämförliga anställningshavare skulle

hädanefter uppdragas åt Eders Kungl. Majit att handhavas enligt vissa

angivna riktlinjer, varvid Eders Kungl. Majits befogenhet skulle begränsas

till fall, där änkepension skulle normalt utgå med högst 384 kronor

för år och i särskilda fall med förhöjt belopp, högst 444 kronor.

I enlighet med förslag av riksdagens bankoutskott i dess utlåtande nr 14

har riksdagen i anledning av Eders Kungl. Majits berörda framställning

och en inom riksdagen väckt motion heslutit bemyndiga Eders Kungl.

Majit att, i huvudsaklig överensstämmelse med av utskottet angivna riktlinjer,

till ett sammanlagt belopp av förslagsvis 30,000 kronor om året besluta

örn understöd åt änkor och barn efter anställningshavare i statens

tjänst, att utgå å allmänna indragningsstaten eller beträffande understöd

åt efterlevande efter personer, anställda vid de affärsdrivande verken, av

de medel, av vilka verkets omkostnader bestridas.

1929 års riksdag uttalade i sin förenämnda skrivelse, nr 217, att en

sådan omorganisation med avseende å sättet för pensionsärendenas behandling

syntes önskvärd, att beredningen av pensionsfrågor, vilka förelädes

riksdagen, centraliserades till ett departement samt att, därest en

dylik omläggning funnes böra vidtagas, det även borde tagas under omprövning,

huruvida icke jämväl övriga på Eders Kungl. Majits prövning

ankommande pensionsfrågor — måhända med vissa undantag — borde

överflyttas till finansdepartementet.

De allmänna synpunkter, departementschefen nu efter övervägande anlagt

på förevarande spörsmål, synas helt ansluta sig till riksdagens mening.

I fråga örn avgränsningen mellan finansdepartementets och övriga

departements befattning med avseende å pensions- och understödsärendena

och särskilt de grupper av dylika ärenden, som vid en centralisering

till finansdepartementet alltjämt böra bibehållas i andra departement,

har det synts departementschefen vara tillräckligt att i detta sammanhang

allenast i sina huvuddrag utstaka gränserna för finansdepartementets

ämbetsbefattning i förevarande hänseende utan att nu i alla

detaljer taga ställning till uppdelningen av hithörande ärenden mellan

departementen. Även enligt riksdagens mening synas några definitiva

gränser för ärendenas behandling nu icke böra fastställas. De riktlinjer,

departementschefen uppdragit, synas emellertid i allt väsentligt kunna

godtagas.

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Såsom departementschefen framhållit, kan givetvis ett så avsevärt tillskott

i arbetsbördan, som ett övertagande av pensions- och understödsärendenas

handläggning innebär, icke undgå att öva inflytande på personalbehovet

inom finansdepartementet;

Enligt det föreliggande förslaget skulle departementets arbetskrafter

utökas med ett kansliråd och ett kontorsbiträde å ordinarie stat samt en

extra ordinarie tjänsteman (förste amanuens med heltidstjänstgöring).

Förslaget härutinnan har riksdagen ansett sig böra bifalla. Riksdagen,

som uppmärksammat, att indragning av arbetskrafter i jämförlig omfattning

inom övriga departement icke ifrågasatts, vill likväl uttala sin förväntan,

att de möjligheter, som otvivelaktigt böra föreligga till inskränkning

i arbetskrafterna, tillvaratagas.

Då riksdagen icke haft något att erinra mot vad Eders Kungl. Maj:t i

övrigt under förevarande punkt föreslagit, får riksdagen sålunda anmäla,

att riksdagen

dels å ordinarie staten för finansdepartementet uppfört ytterligare ett

kansliråd i lönegraden B 30 och ett kontorsbiträde i lönegraden B 4;

dels godkänt följande stat för finansdepartementet, att tillämpas från

och med den 1 juli 1930:

Stat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag........ kronor 188,900

Avlöningar till icke-ordmarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................................................... » 40,400

Avlönande av två extra föredragande hos regeringsrätten,

förslagsanslag............................................................................ » 19,100

Summa kronor 248,400;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till departementets avdelning

av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 229,900 kronor, med 18,500 kronor

till 248,400 kronor.

2:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 2) att till bestridande

av kostnaderna inom finansdepartementet för ökad föredragning

i regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 35,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, har

alltså till bestridande av kostnaderna inom finansdepartementet för ökad

föredragning i regeringsrätten för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 35,000 kronor.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

De centrala ämbetsverken.

3:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 3) att

dels godkänna följande ordinarie stat för kammarkollegium, att till
-

lämpas från och med den 1 juli 1930:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag............ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

.................................................................................... » 42,900

Summa kronor 285,400;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,

nu 287,100 kronor, med 1,700 kronor till 285,400 kronor.

Riksdagen, som funnit billighetsskäl tala för bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag örn höjning av anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. samt förutsätter, att höjningen allenast är

av tillfällig natur, har i övrigt icke haft något att erinra mot förevarande

framställning och får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande ordinarie stat för kammarkollegium, att tillämpas

från och med den 1 juli 1930:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ........ kronor 242,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., förslagsanslag

................................................................................ » 42,900

Summa kronor 285,400;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till kammarkollegium,

nu 287,100 kronor, med 1,700 kronor till 285,400 kronor.

4:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 4) att

dels godkänna det av departementschefen förordade förslaget till stat

för mynt- och justeringsverket, att tillämpas från och med budgetåret

1930/1931;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,

nu 600,000 kronor, med 214,800 kronor till 385,200 kronor.

I likhet med departementschefen har riksdagen ansett det vara med

god ordning överensstämmande, att en specificerad utgiftsstat, omfattande

såväl avlöningsstat som övriga utgiftstitlar, bringas i tillämpning

jämväl å mynt- och justeringsverket. Lika med departementschefen ansluter

sig ock riksdagen till riksräkenskapsverkets uppfattning, att bruttoprincipen

bör tillämpas vid upprättandet av utgiftsstaten i fråga. Då

riksdagen ej heller i övrigt funnit skäl till erinran mot vad Eders Kungl.

Majit i detta sammanhang föreslagit, har riksdagen ansett sig böra bifalla

Eders Kungl. Majits under förevarande punkt gjorda framställning.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt det av departementschefen i statsrådsprotokollet över fi
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A. 5

nansärenden den 3 januari 1930 förordade förslaget till stat för myntoch

justeringsverket, att tillämpas från ock med budgetåret 1930/1931;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till mynt- och justeringsverket,

nu 600,000 kronor, med 214,800 kronor till 385,200 kronor.

5:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till kammarrätten (punkt 5) har riksdagen i särskild skrivelse

(nr 134) anmält sitt beslut.

6:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag angående ordinarie förslagsanslaget

till statistiska centralbyrån (punkt 8) kommer riksdagen

att framdeles meddela sitt beslut.

7:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 9) att höja

ordinarie reservationsanslaget till underhållande av statistiska centralbyråns

bibliotek, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

I samband med Eders Kungl. Maj:ts under punkterna 9 och 10 i statsrådsprotokollet

framlagda förslag har riksdagen till behandling förehaft

en inom riksdagen väckt motion, 1:53, vari hemställts, att riksdagen

måtte besluta

1) höja ordinarie reservationsanslaget till underhållande av statistiska

centralbyråns bibliotek, nu 3,000 kronor, till 5,000 kronor; samt

2) för inbindning av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag har motionären anfört, att den av statistiska

centralbyrån framlagda, å sid. 40—41 under sjunde huvudtiteln återgivna

utredningen syntes starkt motivera, att de sålunda motionsvis begärda

beloppen anvisades.

Av den i ärendet förebragta utredningen synes riksdagen till fullo

ådagalagt, att trängande behov föreligger av ökade medel till underhållande

av statistiska centralbyråns bibliotek. Riksdagen har alltså beslutat

att ställa ytterligare anslag till förfogande för ändamålet under nästkommande

budgetår, och det har synts riksdagen lämpligt, att medlen

beredas dels genom höjning av ordinarie reservationsanslaget till bibliotekets

underhållande och dels genom ett extra anslag för inbindning. Vad

anslagsbeloppen angår, har riksdagen ansett sig böra stanna vid den

av Eders Kungl. Majit föreslagna höjningen i fråga örn förstnämnda

anslag, under det att inbindningsanslaget har synts riksdagen skäligen

böra, i enlighet med vad centralbyrån och motionären föreslagit, bestämmas

till 4,000 kronor. I fråga örn detta anslag gör riksdagen anmälan

under nästföljande punkt.

Under förevarande punkt får riksdagen alltså annuila, att riksdagen

höjt ordinarie reservationsanslaget till underhållande av statistiska centralbyråns

bibliotek, nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

8:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 10) att för

inbindning av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Marits förslag och med bifall till motionen 1:53 i nu ifrågavarande hänseende

för inbindning av böcker i statistiska centralbyråns bibliotek för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

9:o) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 12) att för

avlöningar åt personal vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.

Av skäl, departementschefen anfört, bar riksdagen funnit det av statistiska

centralbyrån framlagda folkräkningsprogrammet böra komma till

utförande i den omfattning, centralbyrån förordat.

Mot den föreslagna organisationen av folkräkningen bar riksdagen ej

heller haft anledning till erinran.

Vad kostnadsberäkning och anslagsäskanden angår, innebär det föreliggande

förslaget medels anvisande dels för avlönande av viss för folkräkningen

avsedd personal bos statistiska centralbyrån, dels för verkställande

av specialräkning av lapsk och finsk befolkning, dels för ersättning

till kyrkobokförare, dels ock för bestridande av kostnader för

tryckning av mantalsblanketter. Även i dessa hänseenden har riksdagen

funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen, som under de tre nästföljande punkterna anmäler, att riksdagen

beviljat anslag i enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit

för verkställande av specialräkning av finsk och lapsk befolkning, för

beredande av ersättning åt kyrkobokförare samt för tryckning av mantalsblanketter,

får alltså nu anmäla, att riksdagen för avlöningar åt personal

vid 1930 års allmänna folkräkning för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra reservationsanslag av 43,000 kronor.

10:o) Under hänvisning till vad riksdagen under nästföregående punkt

anfört, får riksdagen anmäla, att riksdagen för verkställande av specialräkning

av lapsk och finsk befolkning för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra reservationsanslag av 30,000 kronor.

Illo) Under åberopande av vad riksdagen under punkt 9 här ovan anfört,

får riksdagen anmäla, att riksdagen för beredande av ersättning till

kyrkobokförare för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 190,000 kronor.

12 :o) Under hänvisning till vad riksdagen under punkt 9 anfört, får

riksdagen anmäla, att riksdagen för verkställande av tryckning av man
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A. 7

talsblanketter för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 45,000 kronor.

13:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 17) att till

upprätthållande av riksräkenskapsverkets verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 16,700 kronor.

Riksdagen, som funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj :ts förslag,

har alltså till upprätthållande av riksräkenskapsverkets verksamhet för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 16,700 kronor.

14:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 18) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, till allmänna civilförvaltningens lönenämnd för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

lärn) I anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen

till statens bostadsnämnd för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 8,000 kronor.

16:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 20) att till

avlönande av statens tryckerisakkuninge jämte erforderliga biträden

m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 26,700 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot förevarande förslag, har

alltså till avlönande av statens tryckerisakkunnige jämte erforderliga

biträden m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 26,700

kronor.

Skatteomkostnader.

17:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 21) att

dels besluta, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte de för

vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas i enlighet

med vad av departementschefen föreslagits,

dels för budgetåret 1930/1931 för tullverket godkänna följande

Ordinarie stat.

A. Avlöning sstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr.

Arvode till tullverkets ombudsman ................ »

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag ........................... »

544,100

2,000

160,000 kr. 706,100

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Tullstaten.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr. 10,836,700

Vikariatsersättningar, förslagsanslag ............... » 150,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å högst

l, 000, respektive 500 kronor för år räknat » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag....................................... » 1,782,000 kr. 12,770,20»

B. Indragning sstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ....................... kr. 15,940

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag.

................................................................... kr. 920,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ........................................ » 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster ...................................... » 13,000 kr. 958,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

................................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag .................................... » 420,000

Hemliga utgifter.................................................... » 4,000

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,742,960 kr. 2,204,260

Summa förslagsanslag kr. 16,654,500,

dels i riksstaten uppföra ordinarie förslagsanslaget för tullverket till ett

mot statens slutsumma svarande belopp av 16,654,500 kronor,

dels ock förklara, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie

stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja

övergå på den nya staten, ma under budgetåret 1930/1931 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilket Eders Kungl. Maj:t,

efter förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i. lämpligt förhållande

till den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller

Eders Kungl. Majit eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till

högre belopp för år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1921

(nr 444) angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för

år 1922 blivit bestämt.

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Vidkommande till en början avlöningsstaten för generaltullstyrelsen bar

departementschefen först upptagit till behandling den av 1926 års besparingssakkunniga

på sin tid väekta frågan örn minskning av antalet byråer

inom styrelsen och därvid på anförda grunder biträtt styrelsens förslag

örn ytterligare anstånd med denna frågas avgörande. Då jämväl riksdagen

funnit vissa skäl härför föreligga, har riksdagen, som förutsätter,

att frågan följes med uppmärksamhet, icke velat motsätta sig detta

förslag.

Vad denna stat angår, innebär det förevarande förslaget vidare uppförande

å ordinarie stat av en revisors- och en kammarskrivarbefattning, avsedda

för styrelsens revisionsbyrå, samt en kammarskrivarbefattning, avsedd

för placering å kameralbyrån. Av den till stöd för ifrågavarande förslag

lämnade utredningen har det synts riksdagen styrkt, att ett stadigvarande

behov av dessa tjänster måste anses föreligga, och riksdagen finner

sig därför samt med hänsyn i övrigt till de arbetsuppgifter, som påvila

innehavarna av berörda befattningar, böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag i nu angivna hänseenden.

I övriga anslag å avlöningsstaten för generaltullstyrelsen har någon

ändring icke föreslagits, och riksdagen har ej heller funnit skäl därtill.

Lika med departementschefen förutsätter riksdagen emellertid, att, såsom

nu är fallet, posten för avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m. icke må överskridas utan Eders Kungl. Maj:ts medgivande.

Innan förslag till personalförteckning för lokaltullförvaltningen framlagts

i statsrådsprotokollet, har till behandling upptagits väckta frågor örn

tullstationens i Furusund förändring till tullexpedition, örn indragning av

tullstationen i Saltbacken samt örn ändring i de vid tullstationens i Nynäshamn

inrättande föreskrivna villkor.

Vad de sålunda väckta spörsmålen beträffar, har riksdagen icke funnit

skäl till erinran mot förslagen, i vad de avse tullstationerna i Furusund

och Sättbacken. Däremot kan riksdagen icke bifalla framställningen örn

ändring i de villkor, som föreskrivits vid inrättandet av tullstationen i

Nynäshamn.

Vidkommande sistberörda fråga vill riksdagen erinra därom, att såsom

villkor för inrättande av tullkamrar i rikets städer sedan gammalt stadgats,

att vederbörande stad skulle tillhandahålla för tullkammarens behov

erforderliga lokaler med inventarier m. m. Ett betydande antal av de

städer, där tullkammare finnes, åtnjuter emellertid s. k. tolagsersättning,

som delvis anses utgöra vederlag för nyssberörda prestation. Sådan ersättning

har dock icke tillerkänts de städer, i vilka på senare tider tullkammare

inrättats. För att i tullhänseende tillgodose trafiken vid andra

orter än städer har inrättats ett stort antal enklare organiserade och

mindre kostsamma tullanstalter, numera benämnda tullstationer eller

tallexpeditioner. Behovet av tjänstelokaler för dessa tullanstalter tillgodoses

för närvarande på olika sätt. På en del ställen äger tullverket

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

fastighet eller byggnad, däri tjänstelokal är inrymd; på ett stort antal

platser tillhandahålles lokal av tullanstaltens föreståndare. Detta är fallet

bland annat vid flertalet tullexpeditioner och de vid riksgränsen mot Norge

belägna tullstationer, som före ikraftträdandet den 1 maj 1928 av 1927

års tullstadga benämnts gränstullstationer. Föreståndarna för dessa tullexpeditioner

och tullstationer åtnjuta emellertid i denna sin egenskap ett

särskilt mindre arvode, som delvis utgör ersättning för tjänstelokalens tillhandahållande.

På de återstående platserna är tjänstelokal upplåten av

vederbörande kommun eller enskilt företag, i vars intresse tullanstalten

är inrättad. För närvarande äro dessa platser till antalet 17, däri inberäknat

5 platser, å vilka tillfälliga stationer under seglationstiden inrättats på

begäran av enskilda företag, vilkas intressen stationerna huvudsakligen

äro avsedda att tillgodose.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, bar från och med den 1 augusti

1917 tullstation varit anordnad i Nynäshamn, intill den 1 juli 1924 på trafikaktiebolaget

Stockholm—Nynäs’ bekostnad men, efter framställning av

Eders Kungl. Maj:t till 1924 års riksdag, från och med sistnämnda dag på

bekostnad av statsverket, dock med villkor att bolaget tillliandabölle ej

mindre åt stationen, kostnadsfritt för tullverket, erforderliga expeditionsoch

vaktlokaler samt behövligt varumagasin än även för personalen tjänliga

bostäder mot skälig byra. Medgivande till stationens anordnande på

enahanda villkor lämnades sedermera årligen för ett vart av budgetåren

1925/1926, 1926/1927 och 1927/1928. För sistnämnda budgetår skulle för

stationens räkning avses en tullöveruppsyningsmanstjänst vid en av vissa

med utgången av budgetåret 1926/1927 indragna tullstationer. Enligt

Eders Kungl. Maj:ts brev till generaltullstyrelsen den 1 juni 1928 angående

tullverkets utgiftsstater för budgetåret 1928/1929 skulle för tullstationens

räkning erforderlig personal — utom tullöveruppsyningsmannen

tre tull vakter — uppföras å ordinarie stat; och i sammanhang härmed

bemyndigades styrelsen att föranstalta örn uppehållande på statsverkets

bekostnad från och med ingången av sistnämnda budgetår tills vidare,

så länge sådant funnes erforderligt, av en tullstation i Nynäshamn, dock

fortfarande på förut angivna villkor.

Då kostnaden för personalen vid tullstationen i Nynäshamn år 1924

övertogs av statsverket, dock med vissa ovan omförmälda förpliktelser för

trafikaktiebolaget Stockholm—Nynäs, skedde detta av anledning, att tullstationen

vore betingad av den allmänna trafiken och rörelsen i Nynäshamn

och alltså måste anses betjäna icke allenast bolagets, utan även ett

allmänt intresse. Det styrelsen år 1928 av Eders Kungl. Majit lämnade

bemyndigande att föranstalta örn stationens uppehållande tills vidare, så

länge sådant funnes erforderligt, föranleddes därav, att behovet av en

tullstation i Nynäshamn finge anses konstant. Jämväl enligt detta Eders

Kungl. Majits beslut skulle emellertid samma förpliktelser åligga bolaget.

Den av trafikaktiebolaget nu åberopade omständigheten för ett upp
-

s. 11 Kontrollera mot PDF

11

Riksdagens skri velse Nr 7 A.

hävande av de sålunda bolaget åvilande förpliktelserna — tullstationens

uppförande å ordinarie stat — har synts riksdagen icke utgöra motiv för

bifall till framställningen ifråga, och bärande skäl i övrigt härtill hava ej

heller anförts. Därest bolaget ej uppfyller de en gång åtagna förpliktelserna,

torde det enligt riksdagens mening böra ankomma på Eders

Kungl. Majit att vidtaga därav föranledda åtgärder, i syfte att statsverket

i varje fall icke må betungas av särskilda kostnader för tullokaler.

Beträffande härefter det av Eders Kungl. Majit framlagda förslaget till

personalförteckning för lokaltullförvaltningen innebär detsamma en avsevärd

utökning av det nuvarande ordinarie personalbeståndet. Förslaget

avser sålunda, att antalet ordinarie tjänster skulle ökas med ej mindre än

131 dylika tjänster. Såsom av utredningen i ärendet framgår, har emellertid

generaltullstyrelsen gått än längre i sina krav ifråga örn uppförande

å ordinarie stat av nya tjänster och föreslagit sådana till ett antal

av 231. Motionsvis har förslag framkommit örn ett ännu större antal

tjänster än generaltullstyrelsen ifrågasatt.

Med anledning av berörda förslag vill riksdagen — på sätt ock i generaltullstyrelsens

framställning skett — erinra, att vid upprepade tillfällen

uttalanden gjorts av statsmakterna, vari med skärpa framhållits angelägenheten

av besparingar och inskränkningar i statsförvaltningen och

vikten av att personalökning i största möjliga män undvekes. Vad tullverket

beträffar, må erinras, hurusom vid riksdagsbehandlingen av frågan

örn tullverkets stater för budgetåret 1928/1929, varvid inom statsutskottet

delade meningar yppades örn det antal nya tjänster, som borde uppföras å

stat, såväl av utskottets flertal som av reservanterna angavs såsom förutsättning

för beviljande av nya tjänster, att någon utvidgning av de sålunda

fastställda personalstaterna ieke skulle ifrågasättas under den närmaste

framtiden.

I betraktande härav har riksdagen givetvis icke kunnat undgå att ställa

sig synnerligen tveksam mot de nu framlagda förslagen örn utökning av

det ordinarie personalbeståndet vid lokaltullförvaltningen. Då emellertid

utredningen i ärendet synts riksdagen giva vid handen, att med hänsyn

till den under senare tider alltjämt ökade trafiken samt de nya arbetsuppgifter,

tullverket fått sig pålagda, ytterligare personal måste anses

erforderlig samt, såvitt förutses kan, behovet härav synes vara konstant,

har riksdagen ansett sig böra medgiva, att ett antal nya tjänster nu uppföres

å ordinarie stat. Försiktigheten har dock synts riksdagen bjuda att

icke gå längre än Eders Kungl. Majits förslag innebär. Vad beträffar

ett i en motion (lii 316) framställt yrkande om nya ordinarie tillsyningsinanstjänster

vid tullkammaren i Västerås, förutsätter riksdagen, att

detta krav, i den mån det befinnes berättigat, bör kunna tillgodoses inom

ramen av det antal tjänster av denna kategori, vilkas inrättande riksdagen

ansett sig böra bevilja. I detta sammanhang vili riksdagen emellertid,

under erinran örn den av 1914 års tullkommission uppställda ledande

grundsatsen att användande av överkvalificerad arbetskraft bör

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

i största möjliga mån undvikas, uttala önskvärdheten av, att genom generaltullstyrelsens

försorg ytterligare undersökning verkställes, huruvida

icke genom en mera rationell arbetsfördelning denna princip kan i större

grad, än vad hittills varit fallet, fullföljas.

Vad angår förslagen i avseende å personalförteckningen för kustbevakningen,

gäller i huvudsak vad riksdagen ovan anfört ifråga örn utökning

av antalet ordinarie tjänster vid lokaltullförvaltningen jämväl beträffande

förslagen rörande sagda förteckning. Riksdagen har sålunda funnit skäl

anförda för en utökning av det ordinarie personalbeståndet även vid

nämnda bevakning.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, avser Eders Kungl. Maj:ts förslag

uppförande å ordinarie stat av 10 kustuppsyningsmanstjänster, 10

förste kustvakttjänster, 15 kustbevaknings- och 20 kustbevakningsbiträdestjänster,

utgörande sålanda en utökning av det nuvarande antalet dylika

tjänster, tillhopa 267, med 55 tjänster. Vad Eders Kungl. Majit

sålunda föreslagit har riksdagen bifallit.

Eders Kungl. Majits förslag i avseende å gränsbevakningens personalbestånd

och organisation innebär icke någon ändring i det nu gällande.

Mot förslaget härutinnan har riksdagen icke haft något att erinra.

Beräkningen av de å avlöningsstaten för tullstaten uppförda särskilda

anslagen har ej heller givit riksdagen anledning till erinran. Såsom för

närvarande gäller, hör anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie

befattningshavare m. m. icke få överskridas utan Eders Kungl. Maj:ts

medgivande.

Vad slutligen angår Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande indragningsstaten,

pensionsstaterna och omkostnadsstaten, har riksdagen ävenledes

i dessa delar godkänt Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande av vad ovan anförts, får riksdagen sålunda anmäla,

att riksdagen

dels beslutat, att antalet ordinarie befattningar vid tullverket jämte

de för vederbörande befattningshavare avsedda lönegrader skall bestämmas

i enlighet med vad av chefen för finansdepartementet i statsrådsprotokollet

över finansärenden den 3 januari 1930 föreslagits,

dels för budgetåret 1930/1931 för tullverket godkänt följande

Ordinarie stat.

A. Avlöning sstat.

Generaltullstyrelsen.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag

.............................................................

kr. 544,100

» 2,000

Arvode till tullverkets ombudsman

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag....................

160.000 kr. 706,100

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Tullstaten.

13

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag.

............................................................. kr. 10,836,700

Yikariatsersättningar, förslagsanslag » 150,000

Arvoden till två laboratorieföreståndare å

högst 1,000, respektive 500 kronor för år

räknat ........................................................ » 1,500

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

m. m., förslagsanslag....................... » 1,782,000 kr. 12,770,200

B. lndragningsstat.

Avlöningar till tjänstemän å indragningsstat ..................... kr. 15,940

C. Pensionsstater.

Pensioner till avskedade tjänstemän, förslagsanslag

............................................................. kr. 920,000

Pensioner till avlidna tjänstemäns änkor och

barn, förslagsanslag ................................... * 25,000

Gottgörelse till tullstatens enskilda pensionsinrättning

för mistade andelar av avlöning

vid vakanta tjänster .................................... » 13,000

kr. 958,000

D. Omkostnadsstat.

Kostnader för avdömande av tullmål, förslagsanslag

............................................................ kr. 37,300

Resekostnads- och traktamentsersättningar

m. m., förslagsanslag .................................. » 420,000

Hemliga utgifter............................................... » 4,000

övriga kostnader för tullverket, förslagsanslag » 1,742,960 kr. 2,204,260

Summa förslagsanslag kr. 16,654,500.

dels i riksstaten uppfört ordinarie förslagsanslaget för tullverket till

ett mot statens slutsumma svarande belopp av 16,654,500 kronor,

dels ock förklarat, att sådan å den 31 december 1922 gällande ordinarie

stat kvarstående tjänsteman vid tullverket, som ej anmält sig icke vilja

övergå på den nya staten, må under budgetåret 1930/1931 komma i åtnjutande

av tillfälligt lönetillägg till belopp, vilkpt Eders Kungl. Maj:t,

efter förslag av generaltullstyrelsen, prövar stå i lämpligt förhållande

till den tjänstgöring, som må komma att krävas av vederbörande, eller

Eders Kungl. Maj:t eljest kan finna skäligt, dock icke i något fall till

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

högre belopp för år räknat, än som genom kungörelsen den 22 juni 1921

(nr 444) angående tillfälliga lönetillägg åt viss personal vid tullverket för

år 1922 blivit bestämt.

18:o) Eders Kungl. Maj:t har föreslagit riksdagen (punkt 22) att till

särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets försorg av olovlig

införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av

rusdrycksmedel.

Lika med departementschefen och generaltullstyrelsen anser riksdagen

kraftiga åtgärder alltjämt vara av behovet påkallade för spritsmugglingens

bekämpande. Riksdagen har alltså anvisat medel för ändamålet

jämväl för nästkommande budgetår och härvid beviljat det av Eders

Kungl. Majit äskade anslaget.

Riksdagen bar alltså till särskilda åtgärder för bekämpande genom tullverkets

försorg av olovlig införsel av spritdrycker m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå

av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

19:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 24) att minska

ordinarie förslagsanslaget till stämpelomkostnader, nu 400,000 kronor,

med 35,000 kronor till 365,000 kronor.

Vad ifrågavarande anslagsäskande angår, vill riksdagen erinra därom,

att riksdagen numera beslutat, att kungl, förordningen den 17 maj

1923 (nr 113) örn utgörande av en särskild stämpelavgift i vissa fall vid

köp, byte eller införsel till riket av pärlor med flera lyxvaror skall äga

fortsatt tillämpning jämväl under nästkommande budgetår.

Vid sådant förhållande och då den av generalpoststyrelsen verkställda

beräkningen av anslaget icke givit riksdagen anledning till erinran, bar

riksdagen bestämt anslaget i överensstämmelse med vad nämnda styrelse

föreslagit eller till 375,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget

till stämpelomkostnader, nu 400,000 kronor, med 25,000 kronor till

375,000 kronor.

20io) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 25) att höja

ordinarie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 3,200,000

kronor, med 300,000 kronor till 3,500,000 kronor.

Såsom av utredningen i ärendet framgår, höjde sistlidet års riksdag förevarande

anslag med 400,000 kronor eller från 2,800,000 kronor till 3,200,000

kronor, och Eders Kungl. Majits föreliggande förslag innebär, att anslaget

nu skulle ånyo höjas med 300,000 kronor. Höjningen av anslaget

skulle alltså vid bifall till Eders Kungl. Majits förslag under två budgetperioder

utgöra icke mindre än 700,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Även om riksdagen funnit skäl anförda för att en ökning av anslaget i

fråga nu åter vidtages, har riksdagen dock funnit en begränsning av det

av Eders Kungl. Majit äskade beloppet böra ske. Riksdagen har ansett,

att anslagsökningen bör reduceras till 200,000 kronor, och har alltså höjt

ordinarie förslagsanslaget till kostnader för årlig taxering, nu 3,200,000

kronor, med 200,000 kronor till 3,400,000 kronor.

Ersättningar för särskilda förmåner och

rättigheter m. m.

21 :o) I enlighet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit riksdagen

(punkt 26) har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget för ersättning

till städerna för mistad tolag, nu 7,800,000 kronor, med 600,000 kronor

till 7,200,000 kronor.

22:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 27) har riksdagen

i riksstaten uppfört ordinarie anslaget för ersättning till vissa städer

och köpingar för till statsverket indragna brännvinsförsäljningsmedel

med 1,713,228 kronor.

23:o) Med anledning av Eders Kungl. Majits framställning (punkt 28)

har riksdagen minskat ordinarie förslagsanslaget till vederlag för nedlagda

utskänkningsrättigheter, nu 50,000 kronor, med 5,000 kronor till

45,000 kronor, att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

24io) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 29) att för

budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag anvisa

a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor 40,000 kronor,

samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor 40,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förevarande, på kammarkollegii beräkningar grundade

förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen har alltså för budgetåret 1930/1931 såsom extra förslagsanslag

anvisat

a) till inlösen av skattefrälseräntor 90,000 kronor,

b) till ersättning för skattefrälseräntor 40,000 kronor,

samt

c) till avlösning av frälseskatteräntor 40,000 kronor.

25:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 30) att höja

ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda kommuner, nu

5.000,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 6,000,000 kronor.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Riksdagen, som icke haft något att erinra mot beräkningen av ifrågavarande

anslag, har höjt ordinarie förslagsanslaget till bidrag till skattetyngda

kommuner, nu 5,000,000 kronor, med 1,000,000 kronor till 6,000,000

kronor.

Diverse.

26:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 31) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

av staten åliggande kommunala och andra utskylder för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

27: o) Med bifall till vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

(punkt 32) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, såsom bidrag till svenska stadsförbundet för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 33) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till svenska landskommunernas förbund för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag av 2,000 kronor.

29:o) Med anledning av Eders Kungl. Maj:ts framställning (punkt 34)

bär riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom

bidrag till internationella statistiska institutets permanenta byrå i Haag

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

30:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 35) att såsom

bidrag till internationella byrån i Paris för mått och vikt för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen har i likhet med departementschefen ansett, att medel för

nu ifrågavarande ändamål böra anvisas å riksstaten. Då riksdagen icke

heller baft något att erinra emot anslagets karaktär eller storleken av

detsamma, bar riksdagen alltså såsom bidrag till internationella byrån i

Paris för mått och vikt för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 1,000 kronor.

31 :o) Eders Kungl. Majit bar föreslagit riksdagen (punkt 36) att såsom

bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.

Då vad riksdagen under nästföregående punkt anfört i fråga örn anslag

till internationella byrån i Paris för mått och vikt jämväl synes äga giltighet

beträffande förevarande framställning, får riksdagen anmäla, att

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

riksdagen såsom bidrag till internationella tulltariffbyrån i Bryssel för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 3,300 kronor.

32:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 37) att höja

ordinarie förslagsanslaget för tillsyn över sparbankernas förvaltning, nu

110.000 kronor, med 90,000 kronor till 200,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit skäl till erinran mot förevarande förslag,

har alltså höjt ordinarie förslagsanslaget för tillsyn över sparbankernas

förvaltning, nu 110,000 kronor, med 90,000 kronor till 200,000 kronor.

33:o) På grund av Eders Kungl. Maj:ts därom gjorda framställning

(punkt 38) har riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt

rum, för fortsatt utgivande av kammarrättens årsbok för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 5,000 kronor.

34:o) i enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 39) har riksdagen

minskat ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar,

nu 35,000 kronor, med 5,000 kronor till 30,000 kronor.

35:o) Beträffande Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 40) angående

anslag till tryckningskostnader kommer riksdagen att i särskild skrivelse

anmäla sitt beslut.

36:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 41) att höja

ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar genom

sakkunniga, nu 260,000 kronor, med 20,000 kronor till 280,000 kronor.

Då Eders Kungl. Maj:ts ifrågavarande förslag icke givit riksdagen

anledning till erinran, har riksdagen alltså höjt ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 260,000

kronor, med 20,000 kronor till 280,000 kronor.

37:o) Eders Kungl. Majit har föreslagit riksdagen (punkt 42) att höja

ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 40,000 kronor, med

20.000 kronor till 60,000 kronor.

Riksdagen, som ansett sig böra bifalla förevarande förslag, har alltså

höjt ordinarie reservationsanslaget till extra utgifter, nu 40,000 kronor,

med 20,000 kronor till 60,000 kronor.

38:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 44) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

av kostnader för avlöning sförhöjning ar åt vissa icke-or dinar ie befattningshavare

inom den civila statsförvaltningen för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 40,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. t''i sami. Kr 7 A. 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 7 A.

Övriga ordinarie anslag.

39:o) Beträffande övriga ordinarie anslag, som i riksstaten för innevarande

budgetår äro uppförda under sjunde huvudtiteln, har någon

ändring icke ifrågasatts.

Riksdagen har i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört samtliga

de ordinarie anslag under sjunde huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit

särskilt omförmälda, med oförändrade belopp.

Stockholm den 6 maj 1930.

Med undersåtlig vördnad.

S01613. Slockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1930.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.