Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gäldandet av staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa försvarsväsendets fastigheter.

1930-04-01 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:87, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående gäldandet av staten åliggande kommunala och andra utskylder för vissa försvarsväsendets fastigheter.

Dokumentets text

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 87.

13

Nr 87.

Godkänd av första kammaren den 1 april 1930.

Godkänd av andra kammaren den 1 april 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående gäldandet av staten

åliggande kommunala och andra utskylder för vissa

försvarsväsendets fastigheter.

(Statsutskottets utlåtande nr 53.)

Till Körninge n.

I en till riksdagen avlåten, den 21 februari 1930 dagtecknad proposition

(nr 135), vilken hänvisats till statsutskottets förberedande behandling, har

Eders Kungl. Maj :t under åberopande av vid propositionen fogat utdrag av statsrådsprotokollet

över försvarsärenden för nämnda dag, föreslagit riksdagen att

godkänna de av departementschefen i berörda statsrådsprotokoll förordade

grunder för gäldandet under innevarande och nästkommande budgetår av staten

åliggande kommunala och andra utskylder, avseende vissa försvarsväsendets

fastigheter.

Under framhållande av att kommunalskattelagen den 28 september 1928

(nr 370) medfört en utökning av kronans skyldighet att erlägga kommunalskatt,

har arméförvaltningen i skrivelse till Eders Kungl. Majit den 6 december 1929

gjort framställning, i syfte att medel måtte ställas till förfogande för gäldandet

av vissa skatteutgifter för kronan tillhörande, under lantförsvarets förvaltning

stående fastigheter. Med anledning av vad arméförvaltningen i berörda skrivelse

anfört, hava marinförvaltningen och flygstyrelsen anbefallts att avgiva

yttranden i ämnet, såvitt anginge nämnda myndigheters förvaltningsområden.

Sedan dessa yttranden inkommit, hava, efter erhållen remiss, riksräkenskapsverket

och statskontoret avgivit utlåtanden i ärendet.

Arméförvaltningen har i nyssberörda skrivelse indelat lantförsvarets fastigheter

i skattehänseende i följande fyra grupper:

1) Fastigheter, som jämlikt 5 § 1 mom. c) i kommunalskattelagen den 28

september 1928 vore fria från kommunalskatt, såsom kasernetablissemang,

vaktstugor m. m. 2) Fastigheter, förut redovisade under arrende-, jordskyldsoch

tomtöresmedlen samt .Tärvafältets arrendemedel, d. v. s. uthyrningsfastigheter

samt jordbruks- och skogsfastigheter. 3) Tjänstebostäder. 4) Fastigheter

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 87.

tor fristående industriella anläggningar, såsom Åkers krutbruk, Karl Gustafs

stads gevärsfaktori, arméns centrala beklädnadsverkstad m. fl.

För gäldande av skatter, åvilande under 1) och 2) upptagna fastigheter,

har arméförvaltningen ansett byggnadsanslaget i framtiden kunde komma

till användning, att för fastigheterna under 2) så alltjämt borde äga rum, men

att för fastigheterna under 1) en omläggning vore önskvärd. Beträffande fastigheterna

under 3) har anförts, att skatterna för innevarande och framtida

budgetår borde gäldas av avlöningsanslaget, i den mån icke — i vad avsåge

framtida budgetår — annat anslag ställdes till förfogande. Yad anginge fastigheterna

under 4), har slutligen framhållits, att för täckande av dem åvilande

skatter för nästkommande och framtida budgetår måste ifrågakomma antingen

en höjning av byggnadsanslaget eller och anvisande av ett särskilt skatteanslag.

Därest särskilt skatteanslag icke anvisades, skulle således för framtiden

skatterna för lantförsvarets fastigheter komma att gäldas ur två anslag, nämligen

byggnadsanslaget — i nödig utsträckning höjt — beträffande fastigheterna

under 1), 2) och 4) samt avlöningsanslaget i fråga örn fastigheterna

under 3). Anvisades åter ett särskilt anslag, syntes detsamma enligt arméförvaltningens

mening lämpligen böra omfatta skatterna för fastigheterna under

1), 3) och 4), vilka, i motsats mot fastigheterna under 2), hade det gemensamt,

att inkomster därifrån icke tillfördes byggnadsanslaget. Beträffande fastigheterna

under 2) vore någon förändring icke nödig.

Därest ett för ifrågavarande ändamål avsett förslagsanslag skulle komma

till stånd, borde detsamma enligt arméförvaltningens åsikt begränsas till sådana

lantförsvarets fastigheter, som icke utgjordes av uthyrnings- eller jordbruksoch

skogsfastigheter.

Arméförvaltningen har ansett sig böra för sin del förorda anordningen med,

ett särskilt förslagsanslag, begränsat på ovan angivet sätt.

Marinförvaltningen och flygstyrelsen hava uti sina i ämnet avgivna utlåtanden

framhållit, att det av arméförvaltningen framställda förslaget örn gäldandet

av skatter för lantförsvarets fastigheter med fördel kunde tillämpas även beträffande

bestridandet av utgifter för skatter för marinens respektive flygvapnets

fastigheter.

I utlåtande den 21 januari 1930 har riksräkenskapsverket förklarat sig icke

hava något att erinra mot de av arméförvaltningen, marinförvaltningen och

flygstyrelsen gemensamt omfattade förslagen rörande gäldandet av de under

innevarande och följande budgetår förfallande skatterna, utom såvitt anginge

de skatter, som belöpte å fastigheter för fristående industriella anläggningar.

Beträffande sistberörda skatter har riksräkenskapsverket uttalat den meningen,

att dessa såväl under innevarande som följande budgetår rätteligen borde avföras

bland vederbörande industriella anläggningars driftkostnader. I fråga

om anvisande för framtiden under fjärde huvudtiteln av särskilda skatteanslag

har riksräkenskapsverket i övrigt endast gjort den erinran, att anslagsbeloppen

för de olika försvarsgrenarna lämpligen borde sammanföras till ett gemensamt

förslagsanslag, varå skulle avföras samtliga hithörande skatter utom sådana,

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 87.

15

som belöpte å uthyrnings-, jordbruks- och skogsfastigheter samt fastigheter för

fristående industriella anläggningar.

Riksdagen, som icke funnit anledning till erinran mot det av riksräkenskapsverket

föreslagna tillvägagångssättet i fråga örn redovisningen av här avsedda

skatteutgifter och jämväl i övrigt icke haft något att erinra mot vad departementschefen

i ärendet föreslagit, får anmäla, att riksdagen godkänt de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 21 februari 1980

förordade grunder för gäldandet under innevarande och nästkommande budgetår

av staten åliggande kommunala och andra utskylder, avseende vissa försvarsväsendets

fastigheter.

Stockholm den 1 april 1930.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.