Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Magit i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
1930-04-04 · 117 sidor, varav 114 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: 114 av 117 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1930:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Magit i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1
Nr 8 A.
Godkänd av första kammaren den 4 april 1930.
Godkänd av andra kammaren den 4 april 1930.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav
Kungl. Magit i statsverkspropositionen under åttonde
huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga
beträffande samma huvudtitel väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 8.)
Till Konungen.
Departementet.
l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders
Kungl. Majit i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
samma dag) föreslagit riksdagen att
dels från och med den 1 juli 1930, med uteslutande av den å ecklesiastikdepartementets
övergångsstat uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i
lönegraden B 21, å departementets ordinarie personalstat uppföra ytterligare
en andre kanslisekreterarbefattning i samma lönegrad;
dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att
tillämpas från och med den 1 juli 1930:
A. Ordinarie avlöningsstat:
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 201,600: —
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag
....................................» 53,800: —
Summa kronor 255,400: —
B. Övergångssta t:
Avlöningar, förslagsanslag.......................kronor 10,600: —
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets
avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, med 9,100
kronor till 266,000 kronor.
Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen inhämtas, går det
föreliggande förslaget ut på en förstärkning av ecklesiastikdepartementets arbetskrafter
med en andre kanslisekreterare och två förste amanuenser med heltidstjänstgöring.
Andre kanslisekreterarkraften skulle erhållas genom att den andre
kanslisekreterartjänst, som genom beslut av 1926 års riksdag placerades å
övergångsstat och vars innehavare för närvarande uppehåller högre befattning,
nu skulle återföras till den ordinarie staten samt vikarie å andre
kanslisekreterartjänsten därefter förordnas. Till stöd för förslaget örn förstärkning
av departementets personal har åberopats dels behovet av en centralisering
av budget- och författningsarbetet till statssekreterarens avdelning,
dels ock den ökning av departementets arbetsbörda, som gjort sig gällande
sedan 1926 års personalinskränkningar genomfördes.
Riksdagen, vars vederbörande utskott, utöver vad statsverkspropositionen
innehåller i förevarande avseende, under hand inhämtat närmare upplysningar
rörande omfattningen och beskaffenheten av den departementet åvilande arbetsbördan
och sättet för arbetets fördelning mellan departementets olika befattningshavare,
har kommit till den uppfattningen, att kravet på en förstärkning av
departementets arbetskrafter måste med hänsyn till för närvarande rådande
arbetsförhållanden inom departementet anses befogat. Den tilltänkta omläggningen
av budget- och författningsarbetet finner riksdagen lämplig; den torde för
övrigt stå i överensstämmelse med vad som eljest är regeln inom de andra
statsdepartementen. För denna omläggning kräves otvivelaktigt en utökning
av personalstaben å statssekreterarens avdelning. Men denna utökning, avsedd
att omfatta en andre kanslisekreterare och en förste heltidsamanuens,
synes icke kunna ske genom överflyttning av tjänstemän från departementets
övriga byråer, detta med hänsyn till arbetsmängden å dessa byråer och
den tendens till ökning härav, som där kunnat förmärkas. Särskilt torde
kyrko- och läroverksbyråerna vara relativt betungade, och för dem skulle
också den andre av de båda nya amanuenserna avses.
Riksdagen anser sig på nu anförda grunder böra bifalla förslaget, att departementets
personal förstärkes med en andre kanslisekreterare och två
förste heltidsamanuenser. Det är emellertid svårt att nu bedöma, i vad
mån den omtalade ökningen av departementets arbetsbörda är av konstant
natur eller beroende på övergående förhållanden. Riksdagen kan för sin del
icke finna det helt uteslutet, att framdeles, eventuellt genom decentralisering
av vissa mål och ärenden till underlydande myndigheter eller möjligen genom
organisatoriska förändringar inom kansliet, en minskning i den nuvarande
arbetsmängden inom departementet skall kunna inträda. Med hänsyn
härtill synes det riksdagen klokast att nu icke binda sig för en fast för
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
3
stärkning av departementets ordinarie personalstab genom att, på sätt departementschefen
föreslagit, överföra den år 1926 å övergångsstat placerade
andre kanslisekreterartjänsten till ordinarie stat. Enligt riksdagens mening
är det lämpligare, att departementet i stället tilldelas ett extra anslag till
förstärkning av dess arbetskrafter, avsett att användas till anställande av
en extra andre kanslisekreterare. Härför erfordras ett belopp av 6,048 kronor
(20:e löneklassen). I den mån medel erfordras för denne befattningshavares
uppflyttning i löneklass, synes det icke vara nödigt att härtill bevilja
särskilda anslagsmedel, utan medgivande synes lämpligen böra lämnas,
att vad som erfordras för dylika avlöningsförhöjningar får utgå av den
förslagsvis beräknade anslagsposten å 1,827 kronor till avlöningsförhöjningar
till extra ordinarie tjänstemän m. m., vilken anslagspost ingår i departementets
förslagsanslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.
I enlighet härmed kommer departementets förslagsanslag till avlöningar
till ordinarie tjänstemän å 194,400 kronor att bibehållas oförändrat. Förslagsanslaget
till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å
44,600 kronor kommer däremot, på sätt Eders Kungl. Maj:t hemställt, att
höjas med 9,200 kronor till 53,800 kronor, varigenom departementets ordinarie
avlöningsstat skulle komma att ökas från 239,000 kronor till 248,200
kronor. I den nu gällande övergångsstaten kommer åter ingen ändring att
äga rum. Det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, kommer alltså
att ökas med 9,200 kronor till 266,100 kronor.
Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels
avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser uteslutande av
den å ecklesiastikdepartementets övergångsstat uppförda andre kanslisekreterarbefattningen
i lönegraden B 21 samt uppförande å departementets ordinarie
personalstat av ytterligare en andre kanslisekreterarbefattning i samma
lönegrad;
dels godkänt följande ordinarie avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet
att tillämpas från och med den 1 juli 1930:
Ordinarie avlöningsstat.
Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag. . kronor 194,400: -—
Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,
förslagsanslag......................i . . ....... » 53,800: —-
Summa kronor 248,200: —
dels ökat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, med 9,200 kronor
till 266,100 kronor;
4
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets avdelning
av Eders Kungl. Maj:ts kansli beviljat för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 6,048 kronor;
dels ock medgivit, att möjligen erforderliga medel till avlöningsförhöjning
åt den befattningshavare, som kan komma att anställas med anlitande av
det ovan omförmälda anslaget å 6,048 kronor, må utgå av den i ovannämnda
förslagsanslag till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare
ingående anslagsposten till avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän
m. m.
Arkiv, bibliotek och museer.
2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av
expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 4,000 kronor.
3:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit riksdagen att
dels höja den i den ordinarie staten för landsarkivet i Uppsala ingående
anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu
9,000 kronor, med 950 kronor till 9,950 kronor;
dels höja den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby ingående anslagsposten
Till vikariatsersättning, gottgörelse åt extra biträde, renskrivning
m. m., nu 200 kronor, med 200 kronor till 400 kronor;
dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu
101,800 kronor, med 1,150 kronor till 102,950 kronor.
Riksdagen har intet att erinra mot de för landsarkivet i Uppsala och arkivdepån
i Visby av Eders Kungl. Majit begärda anslagshöjningarna.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels höjt den i den ordinarie staten för landsarkivet i Uppsala ingående
anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 9,000
kronor, med 950 kronor till 9,950 kronor;
dels höjt den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby ingående anslagsposten
Till vikariatsersättning, gottgörelse åt extra biträde, renskrivning
m. m., nu 200 kronor, med 200 kronor till 400 kronor;
dels ock ökat det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu
101,800 kronor, med 1,150 kronor till 102,950 kronor.
4:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till uppförande
i huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag
av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand bevilja ett anslag av 330,000
kronor samt därav för budgetåret 1930U931 såsom extra reservationsanslag
anvisa ett belopp av 50,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
5
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot det framlagda byggnadsförslaget
och de härför uppgjorda kostnadsberäkningarna, anser önskvärt,
att förevarande spörsmål nu måtte få sin slutgiltiga lösning genom beslut
om beviljande av medel till arkivbyggnads uppförande i Härnösand.
Vad beträffar frågan örn det belopp, som för ändamålet bör ställas till
förfogande för budgetåret 1930/1931, har riksdagen, då departementschefen
av statsfinansiella skäl ansett beloppet böra inskränkas till 50,000 kronor
och då någon svårare olägenhet av ytterligare ett års anstånd med själva
byggnadsarbetenas igångsättande ej torde vara att befara, funnit sig böra
bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag örn ett anslag å 50,000 kronor.
Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl.
Maj:ts förslag till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med företedda
ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand
beviljat ett anslag av 330,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/1931
såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 50,000 kronor.
5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att
dels öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,
inköp och inbindning, nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000
kronor;
samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till
kungl, biblioteket, nu 258,200 kronor, med 10,000 kronor till 268,200 kronor;
dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen
dels ökat den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,
inköp och inbindning, nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000
kronor,
samt förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till kungl,
biblioteket, nu 258,200 kronor, med 10,000 kronor till 268,200 kronor;
dels ork till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket anvisat för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl,
bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag
av 11,000 kronor.
7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten
inom kungl, biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t
meddelade bestämmelser, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 29,000 kronor.
6
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen har icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter med hänsyn
till den långa tid, som enligt den föreliggande, i statsrådsprotokollet
återgivna utredningen ännu skulle återstå, innan här förevarande katalogiseringsarbeten
kunna slutföras. På grund av dessa arbetens vikt har riksdagen
dock icke ansett sig böra motsätta sig, att anslag jämväl hädanefter
beviljas för ändamålet.
Då riksdagen i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten
mom kungl, biblioteket, enligt av Eders Kungl. Majit meddelade bestämmelser,
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 29,000 kronor.
8:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 8) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till slutförande av redigeringen
av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens
44:e årgång, omfattande år 1929, samt för påbörjande av redigeringen
för accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930, för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att användas
enligt av Eders Kungl. Majit meddelade föreskrifter.
9:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till undersökning
av i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag
m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kunde finna
gott meddela.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag, varvid
riksdagen emellertid velat betona önskvärdheten av att ifrågavarande undersökningar
bedrivas på ett sådant sätt, att arbetet kan hinna slutföras inom
deD beräknade tiden.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till undersökning av i kammararkivet
och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,100 kronor att utgå enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.
10:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till förstärkning
av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och
vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.
Riksdagen, som icke haft något att erinra med avseende å det begärda
förstärkningsanslaget å 2,000 kronor, får anmäla, att riksdagen till förstärkning
av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och
vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
7
ll:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de
villkor, Eders Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.
Då av den i ärendet förebragta, i statsrådsprotokollet återgivna utredningen
synes framgå, att det, åtminstone för närvarande, icke torde vara
lämpligt att söka förena pedagogiska biblioteket med annat inom huvudstaden
beläget större bibliotek, har riksdagen intet att erinra mot Eders
Kungl. Majits förslag. Riksdagen förutsätter emellertid, att den begärda
ökningen av anslaget med 500 kronor helt kommer bokanskaffningen till godo.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande
av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit
kan finna gott föreskriva.
12:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 12) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning
åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av Site
Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag
av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott meddela.
lorn) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 13) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av
arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit må
äga att bestämma.
14:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 15) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och
transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av
2,500 kronor.
15:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 16) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom extra reservationsanslag
för budgetåret 1930/1931 anvisat
dels till konservering av bandtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum
ett belopp av 5,000 kronor,
dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar
och gravyer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande
av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.
10;o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 17) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten
för statens tavelsamlingar å Drottniugholms slott för bud
-
8
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
getåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor att
utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag,
får anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar
å Drottningholms slott för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 12,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t
kan finna gott bestämma.
17:o) Sedan 1928 och 1929 års riksdagar för utförande, i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag, av ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden
beviljat sammanlagt 575,000 kronor samt därav såsom extra
reservationsanslag anvisat för budgetåret 1928/1929 194,800 kronor och för
budgetåret 1929/1930 likaledes 194,800 kronor eller inalles 389,600 kronor,
har nu Eders Kungl. Majit (punkt 18) föreslagit riksdagen att av omförmälda
belopp, 575,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra
reservationsanslag återstoden, 185,400 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av de för utförande, i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag, av ny värmeledningsanläggning
samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden
beviljade medel å tillhopa 575,000 kronor för budgetåret 1930
1931 anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden, 185,400 kronor.
18:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till inköp
av modern konstindustri och konsthantverk å Stockholmsutställningen 1930
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl Majits
förslag och får därför anmäla, att riksdagen till inköp av modern konstindustri
och konsthantverk å Stockholmsutställningen år 1930 för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.
19:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de
grunder, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits ifrågavarande
förslag. Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till avlöningar
för icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder,
som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.
20:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 21) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll och vård
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
9
av livrustkammarens samlingar anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som Eders Kungl.
Maj:t kan finna skäligt föreskriva.
21:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för förhyrande
av ökade lokaler för livrustkammaren inom nordiska museets byggnad
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 1,100 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren
inom nordiska museets byggnad anvisat för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 1,100 kronor.
22:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att för anskaffande
av inredning m. m. för livrustkammarens studiesamling för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Riksdagen finner utredningen i ärendet giva vid handen, att anslag för
här ifrågavarande ändamål är behövligt. Det för budgetåret 1930/1931
äskade beloppet har riksdagen ansett sig böra bevilja. Riksdagen förutsätter
emellertid, att vid en blivande utredning rörande kostnaderna för ordnandet
av ovannämnda samling det skall visa sig möjligt att avsevärt reducera det
härför beräknade totalbeloppet.
Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen för anskaffande av inredning
m. m. för livrustkammarens studiesamling för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
23:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 24) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.
24:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 25) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid
naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.
25:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 26) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt biträde
för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,000
kronor.
26:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 27) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt
10
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.
27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/
3 931 anvisat
dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska
riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 4,000 kronor,
dels och till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett
extra reservationsanslag av 3,000 kronor.
28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde m. m.
vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.
29:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till ordnande
av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå
enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.
Riksdagen har redan genom sitt beslut år 1928 givit sitt erkännande åt
den av Enander utförda, märkliga forskargärningen. Det synes riksdagen
rimligt, att medel nu beredas jämväl för att möjliggöra ordnandet och
prepareringen av de samlingar, som under livslång möda hopbragts av
Enander.
För budgetåret 1930/1931 äskas ett anslag för ändamålet av 5,450 kronor,
varav 2,450 kronor avse skåp, papper o. s. v. och 3,000 kronor arvode åt
en vetenskaplig fackman. Det första beloppet har beräknats skola utgå
under fyra år, och häremot har riksdagen intet att erinra. Vad den senare
posten beträffar, föreligger ännu ingen utredning om den tid, under vilken
densamma kan bliva erforderlig, då en sådan utredning kan göras först
sedan arbetet igångsatts. Riksdagen har ansett sig böra bevilja det för
budgetåret 1930/1931 äskade anslaget till arvode, men förutsätter att, innan
förslag örn fortsatt anslag för ändamålet framlägges för riksdagen, utredning
förebringas rörande totalkostnaden för detta ändamål.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
till ordnande av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna
skäligt meddela.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
11
30:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för
naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av
20,000 kronor samt därav anvisat för ett vart av budgetåren 1928/1930
såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t
(punkt 31) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor,
för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till anskaffande av nya skåp
m. m. för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av 1928 års
riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisat
såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.
31:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till uppvärmning
m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska
utställningslokaler för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 2,060 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits under
här förevarande punkt framlagda förslag, får anmäla, att riksdagen till uppvärmning
m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska
utställningslokaler för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,060 kronor.
32:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till ritnings-
och retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska
avdelning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 1,300
kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till ritnings- och retuscheringsarbeten för
naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra anslag av 1,300 kronor.
33:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till inköp
av instrumentutrustning för naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning
för budgetåret 1930/1931, anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.
Riksdagen anser behovet av det av Eders Kungl. Majit föreslagna anslaget
styrkt och får därför anmäla, att riksdagen till inköp av instrumentutrustning
för naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.
34:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 35) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av den
i reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska riksmuseet
ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna
m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.
12
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
35:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till breddning
av en ytterdörr till naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelnings
uppackningsrum i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedd
ritning ävensom till inrättande av ett avlopp i golvet i nämnda upppackningsrum
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 3,500 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Marits
förslag, får anmäla, att riksdagen till breddning av en ytterdörr till naturhistoriska
riksmuseets paleozoologiska avdelnings uppackningsrum i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet företedd ritning ävensom till inrättande
av ett avlopp i golvet i nämnda uppackningsrum för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
36:o) I enlighet med Eders Kungl. Marits förslag (punkt 37) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av
såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.
ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati som den
i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till
vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå med den fördelning,
som av Eders Kungl. Majit bestämmes.
37:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 39) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska museet
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 190,000 kronor att
under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Majit
förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Majit må föreskriva,
utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets
ändamål.
38:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 40) har riksdagen
till kulturhistoriska museet i Lund anvisat för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 30,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Majit kan
finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för
södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i
främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade
biträden vid museet.
39:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 41) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska
museet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av
4,000 kronor att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Majit
kan finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
13
40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) har riksdagen
till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 3,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott
bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening
för museets ändamål.
Kyrkliga ändamål.
41 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 145,000 kronor, med
5.000 kronor till 150,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten,
nu 145,000 kronor, med 5,000 kronor till 150,000 kronor.
42:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 44) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu
4.560.000 kronor, med 40,000 kronor till 4,600,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
för prästerskapets tionde, nu 4,560,000 kronor, med 40,000 kronor
till 4,600,000 kronor.
43:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen
minskat det ordinarie anslaget till ersättning för vissa prästerskapet
tilldelade statsanslag, nu 304,752 kronor, med 3,502 kronor till 301,250
kronor.
44:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 46) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning åt pastor
vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 6,000 kronor.
45:o) Sedan riksdagen år 1929 till tre stipendier för utbildande vid universitet
av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag
å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp
av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela de närmare
bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade medlens
användande, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 47) föreslagit riksdagen
14
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
att av det utav 1929 års riksdag beviljade extra anslaget för budgetåret
1930/1931 anvisa 3,600 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1929 års riksdag beviljade
extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av
präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1930/1931 anvisat
3,600 kronor med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela de närmare
bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.
46:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 48) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till religiös och social
verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 45,500 kronor.
47:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 50) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande i vissa
fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter
å kyrklig jord, anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag å
10,000 kronor.
48:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 51) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till kostnaderna för uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka
med samlingslokaler bevilja ett belopp av 150,000 kronor att utgå på de
villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, och därav för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa 50,000 kronor.
Departementschefen har ansett vissa villkor böra förbindas med anvisande
av anslag för ifrågavarade ändamål. Sålunda borde, innan någon del av
statsbidraget utbetalas, förebringas fullgod säkerhet för att de för byggnadsföretagets
genomförande utöver statsbidraget erforderliga medel komma
att i behörig tid vara tillgängliga samt att ytterligare tillskott av statsmedel
ej erfordras. Byggnadsstyrelsen borde vidare sättas i tillfälle att närmare
granska fullständiga förslagsritningar rörande byggnaden, varjämte
nödiga bestämmelser örn kontroll torde böra meddelas.
På sätt departementschefen erinrat, har riksdagen tidigare vid flera tillfällen
behjärtat de strävanden, som bland svenskar i främmande länder gjort
sig gällande att genom en svensk kyrka skapa en samlingspunkt för de
svenska elementen i religiöst och socialt hänseende. Bland annat har riksdagen
med avsevärda belopp bidragit till uppförande av svenska kyrkor i
våra grannländer Norge och Danmark. I stort sett samma skäl, som föranlett
riksdagen att i dessa fall lämna sitt stöd, torde kunna åberopas, när
det gäller våra landsmän i Hälsingfors. Den offervillighet, de lagt i dagen
för att vinna det åsyftade målet, vittnar gott örn deras samhörighetskänsla
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
15
och synes utgöra ytterligare ett skäl att giva dem den uppmuntran, ett understöd
från svenska statens sida otvivelaktigt skulle innebära. Det bör i
detta sammanhang även uppmärksammas, att jämväl de finska myndigheterna
lämnat sitt bidrag för ändamålet, i det de kostnadsfritt upplåtit
byggnadstomt. Riksdagen anser sig därför böra bevilja statsbidrag för här
ifrågavarande ändamål. Det förefaller dock riksdagen, som örn det av
Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet, 150,000 kronor, kunde minskas.
Riksdagen har funnit sig böra begränsa bidraget till 75,000 kronor att utgå
med 25,000 kronor under vart och ett av tre budgetår. Därest i anledning
av en dylik minskning av den svenska statens understöd den såsom
erforderlig beräknade summan till äventyrs ej skulle kunna anskaffas, synes
det riksdagen ej vara uteslutet, att sådana ändringar i ritningsförslaget
kunna göras, att den totala kostnaden i nödig utsträckning nedbringas.
De villkor, som departementschefen föreslagit skola förbindas med statsbidraget,
synas riksdagen lämpliga.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till kostnaderna
för uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat
ett belopp av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva, och därav för budgetåret 1930/1931 såsom
extra reservationsanslag anvisat 25,000 kronor.
Akademier m. m.
49:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 52) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande
av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med
de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna skäl meddela.
50:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 53) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 4,100 kronor.
5Ro) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens
i Stockholm år 1930 beviljat ett belopp av 50,000 kronor och därav
anvisat för vart och ett av budgetåren 1927/1930 ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 54) föreslagit riks
-
16
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dagen att av omförmälda belopp å 50,000 kronor för budgetåret 1930/1931
såsom extra reservationsanslag anvisa återstående beloppet, 26,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde
generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade anslaget av 50,000 kronor
för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat återstående
beloppet, 26,000 kronor.
52:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande
av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen
under år 1930 och för vissa i samband därmed stående utgifter
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 2,875 kronor.
53:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 56) föreslagit-riksdagen att höja det
till fornlämningars vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000
kronor, med 4,000 kronor till 12,000 kronor.
Riksdagen har visserligen funnit skäl föreligga för en ökning av ifrågavarande
anslag, men med hänsyn till den betydande höjning av detsamma
— från 4,000 kronor till 8,000 kronor — som beviljades av 1927 års riksdag,
anser sig riksdagen icke kunna helt tillmötesgå Eders Kungl. Majits
förslag utan vill inskränka sig till en höjning av anslaget med 2,000 kronor
till 10,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det till fornlämningars
vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000 kronor, med 2,000
kronor till 10,000 kronor.
54:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 57) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade
medel för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering
av landets fornminnen, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl.
Majit kan finna gott bestämma.
55:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt58) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder
å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.
56:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 59) föreslagit riksdagen att för
budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa:
dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250
kronor,
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
17
dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.
Mot förslaget att för budgetåret 1930/1931 anslaget till beredande av ökade
medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhetsakademien
upptages till oförändrat belopp, 44,250 kronor, har riksdagen intet att
erinra.
Med hänsyn till att den begärda böjningen av det andra av här ifrågavarande
två anslag avser allenast en tillfällig förstärkning av akademiens
arbetskrafter, har riksdagen jämväl i denna del intet att invända mot Eders
Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 såsom
extra anslag anvisat:
dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare
vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250 kronor,
dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.
57:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vakthållning för
öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 8,900 kronor.
58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för en från statens
historiska museum ledd upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet
med de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.
59:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och
konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor
att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.
60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll
av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda
antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
61 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det
under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska
arkivet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor.
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A.
2
18
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp av
instrumentutrustning för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.
63:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för fortsatt
vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen
utanför Visby samt till bearbetning av därvid gjorda fynd bevilja
ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom
extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 10,000 kronor.
Med hänsyn till värdet av de fynd, som vid de redan företagna utgrävningarna
gjorts vid krigargravarna å Korsbetningen, finner riksdagen sig böra
bevilja anslag för fortsättandet och avslutandet av dessa undersökningar.
Mot den framlagda kostnadsberäkningen har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning
av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visby
samt till bearbetning av därvid gjorda fynd beviljat ett anslag av 15,000
kronor samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisat ett belopp av 10,000 kronor.
64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för restaurering
och vård av manbyggnaden å Linnés födelsehem Råshult med tillhörande
trädgårds- och parkanläggning för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra reservationsanslag å 10,600 kronor att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för restaurering och vård av
manbyggnaden å Linnés födelsehem Råshult med tillhörande trädgårds- och
parkanläggning för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
å 10,600 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott
bestämma.
65:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa dels till komplettering av monterutrustningen för
den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000
kronor, dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens
bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 36,000
kronor.
I samband härmed bar riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 30), däri hemställts, att riksdagen måtte höja det
av Eders Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln begärda anslaget till lokalhyra
för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna ävensom för samlingarnas
bearbetning, vård och underhåll samt för expenser med 4,000 kronor och
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
19
sålunda, utan ändring av Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande komplettering
av monterutrustningen, besluta att för budgetåret 1930/1931 anvisa
till lokalhyra för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna ävensom för
samlingarnas bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra
anslag av 40,000 kronor.
I motionen har till stöd för framställningen anförts bland annat följande:
Expensanslaget har alltsedan institutionens tillkomst förblivit vid samma
belopp som från början beviljades och som med 1,860 kronor understeg professor
Anderssons ursprungliga beräkning. I sin framställning av den 23
augusti 1926 återkom institutionens föreståndare till det trängande behovet
av en höjning av expensanslaget till det belopp, som han ursprungligen
beräknat. Den 18 augusti 1927 anhöll han, att det ursprungligen beräknade
beloppet 19,860 kronor måtte beviljas samt att därtill måtte läggas den föregående
år bortskurna summan 1,860 kronor.
I sin framställning av den 27 juni 1928 intog professor Andersson en ny
ställning till frågan örn expensanslaget. Biblioteksanslaget hade med framgång
använts att uppbygga ett mycket gott vetenskapligt studiebibliotek,
men det gällde nu att medels ett mindre årligt anslag för framtiden hålla
detsamma i nivå med facklitteraturens raska framsteg. Vidare hade professor
Andersson börjat offentliga förevisningar inom institutionen, som ursprungligen
avsetts vara endast en vetenskaplig studiedepå, och dessa demonstrationer
och förevisningar medförde en kostnad för vakthållning, städning
och lyse, som ej från början beräknats. Av dessa skäl och på grund av
erfarenheter rörande vissa andra utgiftsposter beräknade professor Andersson
expensanslaget till 25,080 kronor.
I förra årets statsverksproposition återgav herr statsrådet och chefen för
ecklesiastikdepartementet professor Anderssons framställning. Han ansåg
visserligen de föreslagna förhöjningarna av amanuensens och vaktmästarens
löner mindre väl motiverade och ansåg, att även några andra poster, där
förhöjningar föreslagits, kunde kvarstå vid det förutvarande, men fann dock
att en förhöjning av hela expensanslaget vore nödvändig och satte denna
i stället för professor Anderssons 7,080 kronor till 4,000 kronor, alltså för
expenser ett totalbelopp av 22,000 kronor i stället för det nuvarande beloppet
18,000 kronor.
I årets statsverksproposition yttrar samme departementschef i detta sammanhang,
att han visserligen anser skäl föreligga för en ökning av expensanslaget,
i likhet med vad som föreslogs till 1929 års riksdag, men, fortsätter
departementschefen, »med hänsyn emellertid till riksdagens då intagna
ståndpunkt finner jag anslaget nu böra begränsas till samma belopp som
utgår för innevarande budgetår eller 18,000 kronor».
Var och en som haft anledning att närmare taga del av ostasiatiska samlingarnas
verksamhet skall finna, att institutionen i flera hänseenden intar
en särställning. Den har tillkommit för att trygga en ovanlig och betydelsefull
forskargärning, utförd av en man, som tidigare gjort betydande insatser,
först som polarforskare, sedan som chef för Sveriges geologiska undersökning
och därefter som geologisk rådgivare till kinesiska regeringen.
Det forskningsarbete, som i Kina utfördes av professor Andersson, understöddes
på ett likaledes enastående sätt av den s. k. Kina-kommittén, vilken
alltjämt är ivrigt verksam för att befordra professor Anderssons forskningsarbete.
Till dags datum har kommittén för hans insamlingar av fossil och
20
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
fornsaker hopbringat den för svenska förhållanden betydande summan av
857,651 kronor.
Ett förhållande, som kanske ej tillräckligt bringats till allmän kännedom,
är att kommittén tillsammans med institutionsföreståndaren även under åren
sedan institutionen skapades ivrigt och framgångsrikt arbetat på samlingsbeståndets
förkovran. Som framgår av vidstående tablå har samlingarnas
tillväxt under åren 1926—1929 uppgått till ej mindre än 7,744 registrerade
föremål. (Se bil l.)1) Samlingsbeståndet har sålunda under denna korta tid
i numerär betydligt mer än fördubblats, och nytillskotten ha kommit mest
på vissa fält, japansk stenålder och tidiga kinesiska småbronser, på vilket
senare område ostasiatiska samlingarna under dessa år vuxit ut till den
mest betydande institutionen i världen. Den dominerande ställning, som
ostasiatiska samlingarna vid Sin tillkomst som statsinstitution intog på ett
annat område, Kinas förhistoria, har institutionen på några få år tillkämpat
sig på ett nytt forskningsfält.
Det är sålunda en ovanligt framgångsrik forskarkombination, som skapats
genom samarbetet mellan Kiua-kommittén och ostasiatiska samlingarnas
föreståndare. A andra sidan kan det, då professor Andersson själv är 55 år
och kommitténs finansiellt mest drivande kraft, överintendenten Lagrelius,
64 år, med visshet förutses, att detta samarbete ej kommer att fortsättas
över mer än en begränsad följd av år. Vid professor Anderssons avgång
måste institutionens administration helt omläggas i sannolikt väsentligen
anspråkslösare form. Det understöd, som riksdagen nu ger åt professor
Anderssons forskningar, blir sålunda ej bindande för någon längre framtid.
Under de senaste åren har ostasiatiska samlingarnas verksamhet vidgats
i tre riktningar, som ej voro förutsedda, då institutionen kom till stånd.
Genom en av Kina-kommitténs skattmästare förmedlad donation av bröderna
Richard och Emil Hultmark har det blivit möjligt att vid ostasiatiska
samlingarna binda vår framstående kännare av den yttersta österns språk
och kulturer, professor B. Karlgren i Göteborg, som förbundit sig att årligen
tillbringa en månad av sina ferier med forskningar inom östasiatiska samlingarna
och att för övrigt på andra tider tillhandagå institutionen med råd
och vetenskaplig hjälp. Samarbetet med vår frejdade sinolog har redan
tillfört institutionen betydande forskningsresultat, men å andra sidan tvingat
till ett vidgande av studiebiblioteket med betydande tillsatser av kinesisk
litteratur. Genom ett försiktigt användande av det grundläggande anslag
av 20,000 kronor, som riksdagen beviljat för östasiatiska samlingarnas bokinköp,
har det blivit möjligt att lägga en god grund även på detta område.
Tack vare en frikostig donator, kapten Henric Westman i Linköping, har
institutionen under förra året kunnat utgiva första bandet av en egen publikation,
Bulletin of the Museum of Far Eastern Antiquities, som vunnit
varmaste erkännande av fackmännen både i in- och utlandet och som bör
bli ett värdefullt medel att medelst byte öka institutionens bokförråd. Då
emellertid många av de viktigaste facktidskrifterna ej äro tillgängliga genom
byte och då betydelsefulla och dyrbara planschverk över ostasiatisk arkeologi
alltjämt utgivas, är ett mindre anslag till bibliotekets vidmakthållande
oundgängligen nödvändigt.
Då professor Anderssons personliga professur inrättades, föreskrevs att
han skulle ha rätten men ej skyldigheten att inom institutionen föreläsa.
l) I avseende å delina tablå får riksdagen hänvisa till motionen.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
21
Av denna rätt har han vid flera tillfällen begagnat sig i avsikt att göra de
av honom hopbringade samlingarna tillgängliga såväl för den studerande
ungdomen som för allmänheten.
Bortsett från de allmänna förevisningar under ledning dels av professor
Andersson, dels amanuensen Palmgren, som under långa tidsperioder ägt
rum dels på söndagarna, dels två vardagskvällar i veckan, förtjänar särskilt
nämnas den föreläsningsserie över Kinas förhistoria, som professor Andersson
höll på hösten 1928 och som var så livligt besökt, att serien på grund
av det begränsade utrymmet fick upprepas tre gånger.
Under sista delen av förra året hölls inom ostasiatiska samlingarna en
tillfällig utställning, vilken inom en vacker ram av kinesiska möbler, tavlor
och textilier, hopbringad från enskilda samlare, visade de rika fynd, som
Kina-kommitténs skicklige samlare, ingenjör O. Karlbeck, hopbringat under
en resa i Kina 1928—1929. Denna utställning visades fyra gånger i veckan
under ingenjör Karlbecks personliga ledning och samlade en publik, vars
talrikhet tidvis vållade vaktpersonalen betydande svårigheter.
Nu i januari detta år har professor Andersson återupptagit sina föreläsningar
inom museet och åter samlat ett auditorium, större än lokalerna bekvämt
kunna rymma.
Visningar och föreläsningar av detta slag kräva för samlingarnas säkerhet
och till publikens vägledning en vaktpersonal av fyra personer, och för dessas
avlöning, liksom för den genom monterbelysningen uppkommande strömförbrukningen
och den utsträckta städning, som blir en följd av publikbesöken,
saknas för närvarande medel.
Då Kina-kommittén just nu spänner sina krafter för att kunna utsända
ingenjör Karlbeck på en ny samlarfärd, då institutionens nya publikation
förbereder en andra volym, bekostad av enskilda gåvomedel, och då ritare
och fotograf likaledes hållas i verksamhet genom gåvor, som professor Andersson
lyckats hopbringa, är det ej möjligt att bekosta bibliotekets underhåll
samt de omkostnader, som nödvändigt följa med de offentliga visningarna
och föreläsningarna, genom bidrag av enskilda givare.
Utan hänsynstagande till professor Anderssons begäran örn förhöjning av
vissa avlöningar, vill jag sålunda i fullständig anslutning till departementschefens
yttrande i fjolårets statsverksproposition hemställa, att expensanslaget
ökas med 4,000 kronor, nämligen 2,500 kronor för bibliotekets vidmakthållande
samt 1,500 kronor för vakthållning, belysning och rengöring i samband
med offentliga visningar och föreläsningar.
Förslaget om ett fortsatt anslag å 17,000 kronor till komplettering av
monterutrustningen föranleder ingen erinran från riksdagens sida.
I fråga om institutionens driftskostnadsanslag synes det riksdagen, att detsamma,
i vad angår personalutgifter och andra löpande utgifter än för
biblioteket, borde kunna anses tillräckligt för sitt ändamål. Vad åter angår
kostnaderna för bibliotekets vidmakthållande, har riksdagen icke kunnat
undgå att finna, att motionären anfört starkt vägande skäl för att ökade
medel må ställas till förfogande för detta ändamål. Med hänsyn till den
betydelse, ett väl försett fackbibliotek måste anses äga för ifrågavarande samlingars
vetenskapliga utnyttjande, har riksdagen ansett sig böra så till vida
tillmötesgå motionärens yrkande, att riksdagen beslutat en höjning av drifts
-
22
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
kostnadsanslaget till 38,000 kronor, varvid riksdagen förutsätter, att ökningen
å 2,000 kronor helt skall komma biblioteket till godo.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motion
(I: 30),
dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska
samlingen anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 17,000 kronor;
dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,
vård och underhåll samt för expenser anvisat för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 38,000 kronor.
66:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 69) föreslagit riksdagen att till beredande
av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de
fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell
m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 15,600 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter
i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie
reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 15,600 kronor.
67:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 70) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande
av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan
för dekorativ konst för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av
20,600 kronor.
68:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 71) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av
den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. för
akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000 kronor till
skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 500 kronor.
69:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra
lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 3,500 kronor.
70:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till reparationsarbeten
i de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna i konstakademiens
hus vid Fredsgatan i Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet före
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 23
tett kostnadsförslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 5,500 kronor.
Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får därför
anmäla, att riksdagen till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna
lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan i Stockholm i huvudsaklig
enlighet med i ärendet företett kostnadsförslag för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,500 kronor.
71:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 74) föreslagit riksdagen att dels besluta,
att i den i gällande tjänsteförteckning för musikaliska akademien ingående
anmärkningen skall från och med den 1 juli 1930 vidtagas den förändringen, att
i stället för 1 lärare i elementar-, kyrko- och körsång uppföres 1 lärare i
elementar- och kyrkosång, dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931
uppföra det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid musikaliska
akademien med oförändrat belopp, 155,860 kronor.
Riksdagen anser sig böra bifalla förslaget örn förändring av ifrågavarande
lärartjänst, varvid riksdagen emellertid utgår från att denna förändring icke
kommer att framdeles giva anledning till några ökade anslagskrav.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels beslutat, att i den i gällande tjänsteförteckning för musikaliska
akademien ingående anmärkningen skall från och med den 1 juli 1930
vidtagas den förändringen, att i stället för 1 lärare i elementar-, kvrkooch
körsång uppföres 1 lärare i elementar- och kyrkosång,
dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till avlöningar m. m. vid musikaliska akademien med oförändrat
belopp, 155,860 kronor.
72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/
1931 anvisat
dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie
reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett extra anslag av
16,500 kronor;
dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek
ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.
73:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien
hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att dels för
anordnande under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier av kurser för utbil
-
24
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dande av kyrkomusiker för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av
12,000 kronor, dels ock medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning
vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit
i kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande
lärare för s. k. övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje
särskilt fall, utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
Gällande reglemente för det under musikaliska akademiens inseende ställda
musikkonservatorium är utfärdat den 8 december 1881. På Eders Kungl.
Maj:ts prövning är för närvarande beroende ett reviderat förslag till reglemente
för konservatori et m. m. Enligt detta förslag skulle läroämnena vid musikkonservatoriet
fördelas i särskilda grupper, dels för specialstudier och dels
för studier till avläggande av vissa examina. För specialstudier skulle icke
förekomma någon avgångsexamen. Den senare gruppen — ämnen för examensstudier
— skulle avse följande examina: högre organistexamen, kantors(kyrkosångar-)examen,
högre musiklärarexamen, lägre musiklärarexameu och
militär musikdirektörsexamen.
Av ovan föreslagna examina skulle högre musiklärarexamen erfordras
för kompetens såsom musiklärare vid allmänt läroverk, medan lägre musiklärarexamen
icke skulle medföra behörighet till viss statlig befattning. Med
den sistnämnda avser akademien närmast att tillgodose de statsunderstödda
flickskolornas behov av musiklärare. Militär musikdirektörsexamen skulle,
såsom namnet angiver, grunda kompetens till befattning som militär musikdirektör.
Vad angår de för kyrkliga befattningar avsedda examina, innebär, bland
annat, akademiens förslag införande av en lägre organistexamen, avsedd att
avläggas inför person, vilken av akademien förordnas att förrätta sådan
examen.
I fråga örn den kompetens, de för kyrkliga befattningar avsedda examina
skulle medföra, innebär förslaget i huvudsak följande. För organist- eller
kantorsbefattning i stad med mera än 3,000 invånare eller i landsförsanling
med mera än 5,000 invånare skulle fordras, vad angår organistbefattning,
högre organistexamen, och i fråga om kantorsbefattning kantorsexamen. För
annan organistbefattning skulle fordras högre eller lägre organistexamen och
för annan kantorsbefattning kantorsexamen eller lägre organistexamen. Skulle
med hänsyn till församlings ekonomiska förhållanden eller andra särskilda
omständigheter domkapitlet finna, att nu uppställda kompetenskrav icke skäligen
kunde göras till villkor för behörighet till organistbefattning, skulle
domkapitlet äga att efter inhämtande av akademiens yttrande bestämma, att
såsom behörighetsvillkor skulle godkännas intyg av den, som ägde förrätta lägre
organistexamen, eller av musiklärare vid folkskoleseminarium angående nöjaktig
färdighet i vissa ämnen. Vidare skulle de föreslagna bestämmelserna
icke utgöra hinder för bibehållande av uppdrag att med orgel eller harmo
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 25
nium beledsaga sången vid gudstjänst, där sådant uppdrag meddelats före
bestämmelsernas eventuella ikraftträdande.
Akademien har fäst synnerligt avseende vid denna lägre organistexamen
och redan tidigt upptagit tanken på att förmedelst särskilda vid folkskolesemiuarierna
anordnade sommarkurser underlätta för elever vid seminarier
avläggande av denna examen. Därigenom skulle ett antal utexaminerade
folkskollärare beredas tillfälle att i samband med folkskollärarexamen eller
kort därefter erhålla kompetens till organistbefattningar i sådana församlingar,
där orgelspelningen icke kräver så stora kunskaper. Då det synts
lämpligt att försöksvis pröva den föreslagna anordningen med kortare kurser
i kyrkomusik vid seminarierna, har en dylik kurs varit anordnad vid
folkskoleseminariet i Uppsala under en var av somrarna 1928 och 1929;
Eders Kungl. Majit har för en var av nämnda kurser av tillgängliga medel
ställt ett belopp av 3,000 kronor till akademiens förfogande.
Akademien har nu framlagt förslag om anvisande av ett belopp av 27,000
kronor för ändamålet, varigenom skulle möjliggöras anordnandet av dylika
kurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Linköping, Växjö, Lund, Göteborg,
Karlstad, Härnösand och Luleå för manliga elever samt, förslagsvis,
Falun för kvinnliga elever.
Skolöverstyrelsen har principiellt förordat det av akademien framställda
förslaget.
Departementschefen har ansett, att frågan örn dessa kurser, vilkas betydelse
allmänt vitsordas, kommit ur sitt försöksstadium och att tiden är inne
att utsträcka desamma även till andra seminariestäder. Departementschefen
har dock inskränkt sig till att förorda anordnande av fyra dylika kurser
under år 1930. Kostnaden för dessa kurser skulle uppgå till 12,000 kronor
(4X3,000).
Det har vidare visat sig nödvändigt att anordna s. k. övertimmar (d. v. s.
timmar utöver fastställd undervisningsskyldighet) i musik vid folkskoleseminariet
i Uppsala i samband med de under åren 1928 och 1929 anordnade
försökskurserna. För detta ändamål har Eders Kungl. Majit anvisat medel från
åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Kostnaden har
uppgått till 525 kronor för läsåret 1928/1929 och till 1,050 kronor för läsåret
1929/1930. Skolöverstyrelsen har nu framhållit, att denna utgift borde
med hänsyn till betydelsen för undervisningen vid seminarierna bestridas
från det i riksstaten uppförda reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
Då riksdagen finner goda skäl tala för ett fortsättande i något utvidgad
omfattning av här ifrågavarande försöksanordning och då Eders Kungl.
Majits under denna punkt framlagda förslag i övrigt icke givit riksdagen
anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels för anordnande under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier av kurser
för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 12,000 kronor,
26
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels ock medgivit, att i fall, då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium
erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i
kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för
s. k. övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Majit i varje särskilt
fall, utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.
75:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 78) har riksdagen
till gäldande av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen
i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom
ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd
förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra anslag av 13,567 kronor att utgå med den fördelning,
som av Eders Kungl. Majit bestämmes.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.
76:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 80) föreslagit riksdagen att
ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C.
Avlöningsstat för assistenter och amanuenser
dels under medicinska kliniken — med uteslutande av ett därstädes uppfört
arvode å 1,800 kronor till en amanuens, tillika underläkare — uppföra
till arvode åt en förste underläkare ett anslag av 3,500 kronor jämte ett
hyresbidrag till gift befattningshavare å 750 kronor, samt
till arvode åt en amanuens ett anslag av 1,500 kronor,
allt att utgå under villkor, att enahanda arvoden och eventuellt hyresbi
drag
tilldelas en var av nämnda befattningshavare från akademiska sjukhusets
stat,
dels ock under pediatriska kliniken till arvode åt en amanuens, tillika
underläkare, uppföra ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå under
villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat,
än även för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, nu 1,364,054 kronor, med 5,750 kronor till 1,369,804
kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen
ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat
för assistenter och amanuenser
dels under medicinska kliniken — med uteslutande av ett därstädes uppfört
arvode å 1,800 kronor till en amanuens, tillika underläkare — uppfört
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
27
till arvode åt en förste underläkare ett anslag av 3,500 kronor jämte ett
hyresbidrag till gift befattningshavare å 750 kronor, samt
till arvode åt en amanuens ett anslag av 1,500 kronor,
allt att utgå under villkor, att enahanda arvoden och eventuellt hyresbidrag
tilldelas en var av nämnda befattningshavare från akademiska sjukhusets
stat,
dels ock under pediatriska kliniken till arvode åt en amanuens, tillika
underläkare, uppfört ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå under
villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets
stat,
än även för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,
universitetsstaten, nu 1,364,054 kronor, med 5,750 kronor till 1,369,804
kronor.
77:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 81) föreslagit riksdagen att
dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 37,900
kronor, med 3,800 kronor till 41,700 kronor;
dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala
universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,800 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda
anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu
37,900 kronor, med 3,800 kronor till 41,700 kronor;
dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala
universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,800 kronor.
78:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 82) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppföra
efter preparator vid anatomiska institutionen 1 instrumentmakare vid
fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden B 10;
efter maskinist vid fysiska institutionen 1 maskinist vid fysikalisk-kemiska
laboratoriet med placering i lönegraden B 8; samt
efter 2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk kemi 1
vaktmästare vid fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden
B 7;
28
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden och
till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu
85,240 kronor, med 9,900 kronor till 95,140 kronor;
dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till
Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 9,900 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppfört
efter preparator vid anatomiska institutionen 1 instrumentmakare vid fysikalisk-kemiska
laboratoriet med placering i lönegraden B 10;
efter maskinist vid fysiska institutionen 1 maskinist vid fysikalisk-kemiska
laboratoriet med placering i lönegraden B 8; samt
efter 2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk kemi 1
vaktmästare vid fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden B 7;
dels höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid
universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden och
till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu
85,240 kronor, med 9,900 kronor till 95,140 kronor;
dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala
universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 9,900 kronor.
På grund av riksdagens under punkterna 77 och 78 anmälda beslut har
det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte
vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m., nu
360,700 kronor, ökats med 13,700 kronor till 374,400 kronor.
79:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen
för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser
och tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 44,780 kronor att med särskilda belopp
av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under
punkt 83 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930
angivna ändamål.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
29
80:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiel för
vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Eders Kungl.
Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 84 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 omförmälda ändamål.
81:o) Sedan 1929 års riksdag beviljat ett belopp av 791,000 kronor till
uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet
företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska
institutionen vid universitetet i Uppsala samt därav för budgetåret 1929/1930
såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor, har
nu Eders Kungl. Majit (punkt 85) föreslagit riksdagen att av förutnämnda
belopp, 791,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa 400,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till uppförande och inredning
av en byggnad för paleontologiska institutionen vid universitetet i Uppsala
av 1929 års riksdag beviljade anslaget å 791,000 kronor för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 400,000
kronor.
82:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till komplettering
av institutionens för allmän och analytisk kemi vid universitetet
i Uppsala utrustning med instrument och apparatur för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till komplettering av institutionens för allmän
och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala utrustning med instrument
och apparatur för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 8,000 kronor.
83:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till bokinköp
och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 104,500 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Uppsala för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 104,500 kronor.
84:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000
kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehait två inom riks
-
30
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dagen väckta, likalydande motioner, (I: 29 och II: 65), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till materiel
m. m. för vissa institutioner vid Uppsala universitet för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.
Departementschefen har betonat, att, då det gällde att bedöma storleken
av det bidrag, som kunde ifrågasättas från reservfonden för täckande av
institutionernas ökade materielkostnader förbudgetåret 1930/1931, det måste
anses vara av stor vikt, att universitetets berättigade intressen härutinnan
icke träddes för nära. Universitetet hade under en följd av år förmedelst
egna medel -— reservfonden — bestritt omfattande utgifter, vilka, därest universitetet
därtill saknat tillgång, i icke ringa omfattning torde hava kommit
att belasta statsbudgeten. Bibehölles universitetet vid den möjlighet,
som det nu ägde, att förmedelst egna tillgångar tillgodose mera tillfälliga
behov, varom annars framställningar måst göras hos riksdagen, torde detta
få betraktas såsom en från flera synpunkter ändamålsenlig anordning.
Departementschefen har sålunda funnit det vara önskvärt och berättigat, att
universitetets egna medel så litet som möjligt belastas med sådana årligen
återkommande utgifter, som vid andra undervisningsanstalter och statliga
vetenskapliga institutioner ansetts böra helt täckas förmedelst statsmedel.
Med hänsyn till den allvarliga nedgång i fondens inkomster, som torde vara
att förvänta, har han funnit det ofrånkomligt att för budgetåret 1930/1931
förorda en höjning av detta belopp med 20,000 kronor till 45,000 kronor.
Universitetsinstitutionernas ökade anslagsbehov utvisade en siffra av 148,020
kronor. Örn man med utgångspunkt härifrån droge från denna siffra nyssnämnda
belopp av 45,000 kronor, som skulle av statsmedel utgå för ändamålet,
erhölles en summa av 103,020 kronor, vilken universitetet skulle
hava att förmedelst reservfondens medel tillgodoföra vederbörande institutioner.
Lades härtill det belopp av cirka 20,000 kronor, som drätselnämnden
beräknat såsom från reservfonden utgående nödvändigt årligt tillskott till
posterna för brandförsäkringsavgifter och utskylder samt reparationer, erhölles
en summa av 123,020 kronor. Droge man nu sistnämnda belopp
från det för fonden för budgetåret 1929/1930 beräknade inkomstbeloppet
av 140,000 kronor, erhölles en summa av 17,000 kronor för universitetets
tillfälliga och oförutsedda behov, en siffra, som måste betraktas såsom synnerligen
blygsam i förhållande till universitetets omfattning och behovsförhållanden.
Denna omständighet i förening med vad ovan anförts gjorde, att
departementschefen ansåge det angeläget att snarast möjligt en reglering av
hithörande förhållanden komme till stånd, en reglering, som ej endast skulle
bringa reda och överskådlighet i dessa förhållanden utan dessutom även medföra
en bättre hushållning med allmänna medel, vare sig dessa vore statsmedel
i egentlig mening eller vore att betrakta som universitetets egna medel.
Riksdagen vill för sin del tillerkänna mycket stor betydelse åt de av motionärerna
framförda synpunkterna i fråga om önskvärdheten av att örn
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
31
förmälda vetenskapliga institutioner förses med fullt tillräckliga materielanslag.
Eders Kungl. Majlis förslag innebär emellertid ej, att så icke skulle bliva fallet,
utan att universitetets reservfond skulle hava att bära de merkostnader,
som icke täckas av det av Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet. Godtages
Eders Kungl. Majits förslag, skulle av reservfondsmedel — förutsatt att det
för fonden beräknade inkomstbeloppet av 140,000 kronor visar sig hållbart —
återstå för tillfälliga och oförutsedda behov ett belopp av 17,000 kronor.
Bifalles åter motionärernas yrkande, skulle det för sistnämnda ändamål disponibla
beloppet ökas till 97,000 kronor. Riksdagen inser väl, att det för
universitetet är nödvändigt att hava en icke alltför obetydlig summa till sitt
förfogande för oförutsedda behov. Det synes dock icke vara möjligt att av
den föreliggande utredningen bedöma, huruvida ett så högt belopp som
det sist angivna är erforderligt. Då likväl enligt riksdagens förmenande det
belopp, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att stå till
buds för tillfälliga och oförutsedda behov, skulle bliva alltför knappt, har
riksdagen beslutat en höjning av det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet
till 60,000 kronor, varigenom ställningen för reservfonden blir något
förbättrad, i det att enligt de framlagda beräkningarna ett belopp av 32,000
kronor skulle återstå för tillfälliga och oförutsedda behov.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och ovannämnda motioner (I: 29 och II: 65), för beredande
av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen under
punkt 89 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930
angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.
85:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att ej mindre i
utgiftsstaten för universitetet i Lund under I Avlöningsstater för professorer
och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Medicinska fakulteten,
dels — med uteslutande av där uppförda avlöning till en professor
i psykiatri från och med den 1 april 1930 å 3,000 kronor samt arvode till
en professor i psykiatri under tiden den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å
2,250 kronor ävensom av den vid sistnämnda anslag fogade anmärkningen
— från och med den 1 juli 1930 uppföra ytterligare en professor med lön
8.000 kronor och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor, eller sammanlagt
12.000 kronor, dels ock besluta, att i den under Medicinska fakulteten upptagna
anmärkningen professorsbefattningarna i nämnda fakultet angivas till
13 ävensom att där under 11) upptages en professur med ämnesområde:
psykiatri; än även med anledning härav höja det ordinarie anslaget till
universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,233,950 kronor, med 6,750
kronor till 1,240,700 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
32
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I Avlöningsstater
för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,
Medicinska fakulteten,
dels — med uteslutande av där uppförda avlöning till en professor i
psykiatri från och med den 1 april 1930 å 3,000 kronor samt arvode till en
professor i psykiatri under tiden den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å 2,250
kronor ävensom av den vid sistnämnda anslag fogade anmärkningen — från
och med den 1 juli 1930 uppfört ytterligare 1 professor med lön 8,000 kronor
och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor eller sammanlagt 12,000kronor;
dels ock beslutat, att i den under Medicinska fakulteten upptagna anmärk-''
ningen professorsbefattningarna i nämnda fakultet angivas till 13 ävensom
att där under 11) upptages en professur med ämnesområde: psykiatri;
än även med anledning härav höjt det ordinarie anslaget till universitetet
i Lund, universitetsstaten, nu 1,233,950 kronor, med 6,750 kronor till
1,240,700 kronor.
86:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 91) föreslagit riksdagen att höja den i
avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund
samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare, nu 28,400 kronor, med 2,100
kronor till 30,500 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för
Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., med ett belopp av 2,100 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän
och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar under
biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,
nu 28,400 kronor, med 2,100 kronor till 30,500 kronor;
samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget för Lunds universitet, avlöningar
till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och
inrättningar m. m., med ett belopp av 2,100 kronor.
87:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att
dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen uppföra 1 vaktmästare
vid geografiska institutionen med placering i lönegraden B 7;
dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Lund samlingar och inrättningar m. m. under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 61,200 kronor, med 2,900 kronor till 64,100 kronor;
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
33
dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till
Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 2,900 kronor.
Kiksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen
dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner
och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
efter vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen uppfört 1 vaktmästare
vid geografiska institutionen med placering i lönegraden B 7;
dels höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
i Lund samlingar och inrättningar m. m. under vetenskapliga
institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,
uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden
och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,
nu 61,200 kronor, med 2,900 kronor till 64,100 kronor;
dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till
Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets
samlingar och inrättningar m. m., med ett belopp av 2,900 kronor.
På grund av riksdagens under punkterna 86 och 87 anmälda beslut har
det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte
vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m., nu
256,600 kronor, ökats med 5,000 kronor till 261,600 kronor.
88:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande
av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och
tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 58,035 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.
Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
ändamål.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner, (I: 54 och II: 80), i vilka motioner
hemställts, att det i statsverkspropositionen för uppehållande av den praktisk-teologiska
undervisningen vid Lunds universitet utgående anslaget måtte
upptagas till 10,000 kronor för organiserandet av teologiska fakultetens
praktiska avdelning på i huvudsak samma sätt som motsvarande avdelning
vid Uppsala universitet.
Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, att till uppehållande av
den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet skulle, i likhet med
vad under åtskilliga år varit fallet, utgå ett belopp av 4,500 kronor.
I motionerna I: 54 och II: 80 har, såsom nämnts, hemställts, att sagda
anslag skulle höjas till 10,000 kronor. Till grund för denna hemställan
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami Nr 8 4. 3
34
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ligger, anföra motionärerna, en framställning från större akademiska konsistoriet
och teologiska fakulteten vid Lunds universitet, av vilken framginge,
att de praktiskt teologiska övningarna vid detta universitet på grund av
otillräckliga anslag kämpade med stora svårigheter. Situationen hade på
senare tid varit sådan, att fakulteten endast genom godhetsfullt lämnad frivillig
och oavlönad hjälp kunnat upprätthålla denna undervisning. Medel
till andra grenar av denna undervisning hade erhållits genom tillitande av
anslag ur universitetets reservfond, vilken dock numera befunne sig i avtagande,
och ur vilken det torde vara högeligen ovisst örn för framtiden
mera för nämnt ändamål kunde erhållas. Förhållandet bleve så mycket
mera i ögonen fallande, som motsvarande praktiskt teologiska övningar vid
Uppsala universitet sedan många år kunnat anordnas på ett mera tillfredsställande
och effektivt sätt tack vare större anslag. Det praktiska övningsinstitutet
i Uppsala hade haft till sitt förfogande icke blott en assistent —
motsvarande den biträdande läraren i praktisk teologi i Lund — utan även
en direktor. Anslaget till uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen
hade i Lund utgått och föresloges alltjämt skola utgå med 4,500
kronor årligen, i Uppsala med 10,000 kronor. Denna olikhet mellan de
båda universiteten kunde i detta hänseende icke motiveras vare sig genom
någon olikhet i kraven på undervisning och handledning av deltagarna i de
praktisk-teologiska övningarna vid de olika universiteten eller genom ett
lägre deltagareantal vid de i Lund anordnade övningarna. Under senare år
hade antalet av de teologie kandidater, som åtnjöte undervisning vid de
praktisk-teologiska övningarna, varit större i Lund än i Uppsala, och intet
syntes tyda på, att denna proportion i framtiden komme att förskjutas till
Lunds nackdel.
I likhet med motionärerna kan riksdagen icke finna några bärande skäl
för den åtskillnad i fråga örn anslagsbeloppen till den praktisk-teologiska
undervisningen, som förefinnes mellan de båda universiteten. Riksdagen
finner sig dock icke kunna bifalla de i ärendet väckta motionerna men
förutsätter, att, då nu uppmärksamheten blivit fäst på berörda förhållande,
Eders Kungl. Majit låter utreda i vad mån ifrågavarande anslag vid Lunds
universitet behöver höjas samt i samband därmed, huruvida någon nedsättning
i motsvarande anslag vid Uppsala universitet kan ifrågasättas.
I övrigt föranleder Eders Kungl. Maj:ts förslag ingen erinran från riksdagens
sida.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.
Majits förslag för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie
lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 58,035 kronor att med särskilda
belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen
under punkt 93 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari
1930 angivna ändamål.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
35
89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94) bär riksdagen
till materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 45,225 kronor att
av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen under punkt
94 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930omförmälda
ändamål.
90:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till arvode
åt den, som förordnas att vid universitetet i Lund uppehålla den polikliniska
undervisningen i kirurgi tre dagar i veckan, för budgetåret 1930/1931 anvisa
ett extra anslag av 1,800 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får
alltså anmäla, att riksdagen till arvode åt den, som förordnas att vid universitetet
i Lund uppehålla den polikliniska undervisningen i kirurgi tre
dagar i veckan, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 1,800
kronor.
9l:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att i enlighet
med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande
av driftkostnaderna under år 1929 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 63,487 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna
grunderna såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år
1929 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 63,487 kronor.
92:o) Sedan 1927 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna
för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya
byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag anvisat ett anslag
av 1,476,432 kronor 50 öre samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat
för budgetåret 1927/1928 ett belopp av 100,000 kronor, för budgetåret
1928/1929 ett belopp av 476,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 ett
belopp av 450,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 97) föreslagit
riksdagen att av nämnda anslag å 1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 450,432 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom bidrag till täckande av
kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m.
i enlighet med företedda ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å
1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisat återstoden 450,432 kronor.
36
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
93:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att för utrustning
av undervisningslokaler å den ortopediska kliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 5,263 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen för utrustning av undervisningslokaler
å den ortopediska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,263 kronor.
94:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för utrustning
av undervisningslokaler å öron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus läns
sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 3,744 kronor.
Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits
förslag, får anmäla, att riksdagen för utrustning av undervisningslokaler å
öron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 3,744 kronor.
95:o) Sedan 1928 års riksdag till utförande i huvudsaklig överensstämmelse
med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 november
1926 förordade ritningar med av riksdagen angivna jämkningar av en nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid
universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning
beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav såsom extra reservationsanslag
anvisat för budgetåret 1928/1929 250,000 kronor och för
budgetåret 1929/1930 375,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 100)
föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 726,200 kronor, för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 101,200
kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till utförande av en nybyggnad
för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet
i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning av
1928 års riksdag beviljade anslaget å 726,200 kronor för budgetåret 1930/
1931 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden, 101,200 kronor.
96:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till uppvärmning
m. m. av geologisk-mineralogiska och geografiska institutionernas
vid universitetet i Lund byggnad för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra
reservationsanslag av 6,000 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till uppvärmning m. m. av geologisk-mineralogiska
och geografiska institutionernas vid universitetet i Lund byggnad
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
37
97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till utförande,
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda ritningar,
arbetsbeskrivningar och kostnadsförslag, av vissa ändrings- och inredningsarbeten
i geologisk-mineralogiska institutionens vid universitetet i Lund nuvarande
byggnad för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag
av 74,000 kronor.
Det nu föreliggande förslaget måste anses vara en konsekvens av det
utav 1928 års riksdag fattade beslutet om nybyggnad för de geologiskmineralogiska
och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, varigenom
de till följd av ovanberörda nybyggnad ledigblivande lokalerna synas
bliva utnyttjade på ett ändamålsenligt sätt.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utförande, i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet framlagda ritningar, arbetsbeskrivningar
och kostnadsförslag, av vissa ändrings- och inredningsarbeten i geologiskmineralogiska
institutionens vid universitetet i Lund nuvarande byggnad för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 74,000 kronor.
98:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till instrumentell
utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till instrumentell utrustning för fysiska institutionen
vid universitetet i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 5,000 kronor.
99:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att till
komplettering av utrustningen å kemiska institutionen vid universitetet i
Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till komplettering av utrustningen
å kemiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.
100:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till bestridande
av kostnaderna för uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård
samt vid de delar av den s. k. gamla epidemisjukhustomten m. m. till vilka
universitetet i Lund under år 1928 förvärvat nyttjanderätt, i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet företedda kostnadsförslag, för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 11,225 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna
•för uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård samt vid de delar av
38
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
den s. k. gamla epidemisjukhustomten m. m., till vilka universitetet i Lund
under år 1928 förvärvat nyttjanderätt, i huvudsaklig överensstämmelse med
i ärendet företedda kostnadsförslag, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 11,225 kronor.
101:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till
bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket
i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 90,000 kronor.
102:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att för
beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 103,000
kronor.
Framställning har gjorts från universitetet om ökade medel till institutionernas
materielk osta ader för budgetåret 1930/1931. Från universitetet
har härvid institutionernas ökade materielbehov beräknats till 109,183 kronor
33 öre.
Departementschefen har erinrat, att reservfondens utgående balans vid
utgången av budgetåret 1928/1929 i avrundat krontal utgjort 120,732
kronor. Motsvarande siffra utgjorde för budgetåret 1925/1926 140,644
kronor, för budgetåret 1926/1927 138,128 kronor samt för budgetåret
1927/1928 146,723 kronor. Departementschefen har vidare anfört, att, hur
livligt han för övrigt uppskattade vikten för universitetet att för sina tillfälliga
behov äga tillgång på erforderliga medel i önskvärd utsträckning han
dock nödgades, liksom skett under föregående budgetår, att även nu räkna
med bidrag från reservfonden till bestridande av institutionernas ökade materielkostnader.
Med hänsyn till å ena sidan den relativt svaga ställning,
som reservfonden i Lund alltid haft och fortfarande ägde, och å andra sidan
de å densamma påvilande utgifter till universitetets byggnadskassa har departementschefen
funnit sig böra förorda, att genom en större ökning av
statsanslaget reservfonden avlastades på ett mera effektivt sätt än hittills
kunnat ske. Han har ansett sig böra förorda en ökning av 40,000 kronor,
vadan anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle beräknas till 103,000 kronor.
Därest man utginge från att institutionernas ökade anslagsbehov uppginge
till i avrundat krontal 109,183 kronor och därest det nu beräknade anslaget
å 103,000 kronor bleve av riksdagen beviljat, skulle allenast ett belopp av
6,183 kronor återstå, vilket det skulle ankomma på universitetets reservfond
att gälda. Departementschefen anser, att fonden utan större olägenhet torde
kunna tåla denna belastning.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
39
Med hänsyn till den förebragta utredningen rörande reservfondens ställning
anser sig riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare
medel till materiel m. m. för de av departementschefen under punkt 108 i
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivna
institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 103,000 kronor.
103:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) har riksdagen
för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,
amanuenser och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 91,958 kronor
att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen
under punkt 109 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 3 januari 1930 angivna ändamål.
104:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att för beredande
av ökning av anslagsposten till materiel m. m. för farmakologiska
institutionen från 1,000 kronor till 3,000 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget
till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 76,600 kronor, med 2,000 kronor
till 78,600 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majlis förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av ökning av anslagsposten
till materiel m. m. för farmakologiska institutionen från 1,000 kronor till
3,000 kronor ökat det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för
vissa institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu
76,600 kronor, med 2,000 kronor till 78,600 kronor.
105:o) Eders Kungl. Majit har (punkt lil) föreslagit riksdagen att till
förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m.
för vissa institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten
å 22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 26,600 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får därför anmäla, att riksdagen till förstärkning av den i det
ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa institutioner och
kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten å 22,000 kronor till
institutets materiel i allmänhet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
reservationsanslag av 26,600 kronor.
lOOio) Eders Kungl. Majit har (punkt 112) föreslagit riksdagen att till
materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska insti
-
40
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
tutet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 33,500
kronor att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen
i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiel m. m. för vissa institutioner
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor att av Eders Kungl.
Majit användas för de av departementschefen under punkt 112 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 omförmälda ändamål.
107:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 113) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa dels till inköp av viss
apparatur m. m. för den farmakologiska institutionen vid karolinska medikokirurgiska
institutet ett belopp av 4,345 kronor, dels ock för anordnande
av elektrisk belysning inom samma institution i huvudsaklig överensstämmelse
med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag ett belopp av
2,655 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag
och får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 såsom
extra reservationsanslag anvisat
dels till inköp av viss apparatur m. m. för den farmakologiska institutionen
vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 4,345 kronor,
dels ock för anordnande av elektrisk belysning inom samma institution
i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag
ett belopp av 2,655 kronor.
108:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 114) föreslagit riksdagen att för
karolinska mediko-kirurgiska institutet till en poliklinik för barnsjukdomar
i Stockholm anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,700
kronor att utgå under villkor, att Stockholms stad för samma tid tillskjuter
för enahanda ändamål motsvarande belopp.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för karolinska mediko-kirurgiska institutet
till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm anvisat för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 7,700 kronor att utgå under villkor, att Stockholms
stad för samma tid tillskjuter för enahanda ändamål motsvarande
belopp.
109:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 116) föreslagit riksdagen att
dels i personalstaten för tandläkarinstitutet efter 1 kassörska uppföra 1
kanslibiträde med placering i lönegraden B 7;
dels ock vid bifall härtill öka den i staten för tandläkarinstitutet upptagna
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 38,600 kronor,
med 3,150 kronor till 41,750 kronor samt förty höja det ordinarie förslags
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
41
anslaget till avlöningar m. ra. vid tandläkarinstitutet, nu 91,950 kronor,
med 3,150 kronor till 95,100 kronor.
Riksdagen har funnit behovet av omförmälda biträde ådagalagt och vill
därför bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels i personalstaten för tandläkarinstitutet efter 1 kassörska uppfört 1
kanslibiträde med placering i lönegraden B 7;
dels med anledning härav ökat den i staten för tandläkarinstitutet upptagna
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 38,600 kronor,
med 3,150 kronor till 41,750 kronor
samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid
tandläkarinstitutet, nu 91,950 kronor, med 3,150 kronor till 95,100 kronor.
110:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 117) föreslagit riksdagen att dels godkänna
det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslaget
till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1930/1931,
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 140,900 kronor,
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1930
1931 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen
dels godkänt följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för
budgetåret 1930/1931:
1.
Värme och lyshållning.....................
kronor
30,000:
■—
2.
Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter. .
25,000
—
3.
Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt
telefonavgifter ...........................
»
6,000
—
4.
Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till
biträden på röntgenavdelningen..............
8,700
—
5.
Avlöning till en sköterska på protésavdelningen ....
»
2,400
—
6.
Avlöning till två sköterskor på tandfvllningsavdel- ningen och tandkirurgiska avdelningen.........
»
4,800
—
7.
Biblioteket..............................
»
1,000
—
8.
Reparationer och oförutsedda utgifter..........
»
8,000
—
9.
Underhåll av inventarier ...................
»
5,000
—
10.
Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verk- samhet, förslagsanslag......................
»
40,000
—
11.
Undervisnings- och åskådningsmateriel..........
»
10,000
—
Summa förslagsanslag
kronor
140,900
—
Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under
1—3, 7—9 samt 11 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan
ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.
42
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 140,900 kronor;
dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.
Ilbo) Eders Kungl. Majit har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till
uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1
juli 1930—30 juni 1931 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 126,255 kronor.
Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid
allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 126,255 kronor.
112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande
vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och
Lund av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas
enligt av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen
över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 och den 4 januari 1929 angivna
grunder samt av Eders Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.
113:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå
enligt av Eders Kungl. Majit meddelade bestämmelser: dels såsom bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund
samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 30,000 kronor,
dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor,
Kungl. Majits förslag föranleder ingen erinran från riksdagens sida.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat
såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av Eders Kungl.
Majit meddelade bestämmelser:
dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten
i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp
av 30,000 kronor;
dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna
i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.
114:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 122) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
43
för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande
universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.
115:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till
uppehållande av verksamheten vid Institut d études scandiuaves vid Paris
universitet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor
att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit må finna gott bestämma.
116:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 124) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande
i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna
inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.
117:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 125) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1930/1931 anvisat såsom extra reservationsanslag
dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid
rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av
20,000 kronor,
dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten
i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.
118:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 126) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden,
nu 2,000 kronor, med 7,000 kronor till 9,000 kronor.
Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får
därför anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning
åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden, nu 2,000 kronor, med 7,000
kronor till 9,000 kronor.
119:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 127) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till forskarstipendier
för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska
mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder, Eders
Kungl. Majit må äga att bestämma.
120:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.
Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma
universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i
44
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen
under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av
37,500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1930 anvisat ett
extra anslag av 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 128) föreslagit
riksdagen att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet
med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt
meddela.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för
uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur
i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med den
1 juli 1928, beviljade beloppet av 37,500 kronor för budgetåret 1930/1931
såsom extra anslag anvisat ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet
med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela.
121 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till
upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 72,000 kronor att disponeras
enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder.
För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1929/1930, i likhet med
vad som varit fallet under budgetåren 1926/1929, ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor. Av den föreslagna ökningen, 7,000 kronor, hänföra
sig dels 4,000 kronor till avlönande av en manlig reseassistent och fotograf,
dels ock 3,000 kronor till förhöjning av anslagsposten extra och tillfälliga
biträden från nuvarande 4,000 kronor till 7,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit skäl föreligga att bifalla förslaget om höjning
av här ifrågavarande anslag utan håller före, att anslaget bör utgå med
oförändrat belopp, 65,000 kronor, för budgetåret 1930/1931.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten
vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt av Eders
Kungl. Majit fastställda grunder.
Tekniska högskolan m. m.
122:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 130) föreslagit riksdagen att dels i
personalstaten för tekniska högskolan efter 1 sekreterare upptaga 1 bibliotekarie
med placering för denna befattnings innehavare i lönegraden B 24; dels
'' med uteslutande ur staten för tekniska högskolan av den därstädes upptagna
anslagsposten till arvode till bibliotekarien å 4,800 kronor — öka den
i samma stat upptagna posten till avlöningar till ordinarie förvaltningsper
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
45
sonal, nu 24,000 kronor, med 8,600 kronor till 32,600 kronor, dels öka den
i staten för tekniska högskolan upptagna posten till arvode till amanuenser
och arbetshjälp vid biblioteket, nu 6,300 kronor, med 3,050 kronor till
9,350 kronor, dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid
tekniska högskolan, nu 704,600 kronor, med 6,850 kronor till 711,450 kronor.
Med hänsyn till den omfattning, tekniska högskolans bibliotek numera
har, och dess betydelse för den tekniska undervisningen och forskningen i
vårt land, har riksdagen funnit sig böra bifalla förslaget örn att bibliotekarietjänsten
vid högskolan förändras från arvodestjänst till ordinarie befattning.
Däremot har riksdagen icke funnit tillräckliga skäl föreligga att nu
placera denna befattning i lönegraden B 24. En placering i lönegraden B 22
synes riksdagen väl avpassad efter bibliotekets storlek och beskaffenhet.
I anslutning härtill kommer den i staten för tekniska högskolan upptagna,
såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten till avlöningar till ordinarie
förvaltningspersonal, nu 24,000 kronor, att ökas med härför erforderligt, efter
sedvanliga grunder beräknat belopp, 7,668 kronor, till 31,668 kronor eller i
avrundat tal 31,600 kronor. Å andra sidan kan ur staten för högskolan
uteslutas den till arvode till bibliotekarien upptagna anslagsposten å 4,800
kronor, vadan nettoökningen för här ifrågavarande befattningshavare uppgår
till (7,600 — 4,800) 2,800 kronor.
I övrigt har Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Kostnadsökningen skulle sålunda uppgå till inalles (2,800 + 3,050) 5,850
kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan,
nu 704,600 kronor, skulle alltså behöva ökas med detta belopp till
710,450 kronor.
I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels i personalstaten för tekniska högskolan efter 1 sekreterare upptagit 1
bibliotekarie med placering för denna befattnings innehavare i lönegraden
B 22;
dels — med uteslutande ur staten för tekniska högskolan av den därstädes
upptagna anslagsposten till arvode till bibliotekarien a 4,800 kronor ökat
den i samma stat upptagna posten till avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal,
nu 24,000 kronor, med 7,600 kronor till 31,600 kronor;
dels ökat den i staten för tekniska högskolan upptagna posten till arvode
till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, nu 6,300 kronor, med 3,050
kronor till 9,350 kronor;
dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska
högskolan, nu 704,600 kronor, med 5,850 kronor till 710,450 kronor.
123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
av ökade medel till samlingar och laborationcr vid tekniska högskolan för
46
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 40,000 kronor att av Eders
Kungl. Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt
Eders Kungl. Majit finner skäligt bestämma.
194:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 132) föreslagit riksdagen att till
beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning
och diverse utgifter för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 32,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel för tekniska högskolan
till uppvärmning, belysning och diverse utgifter för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra anslag av 32,000 kronor.
125:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 133) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning
av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska
högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt Eders Kungl. Majit
finner skäligt bestämma.
126:o) Sedan 1929 års riksdag till inredning och utrustning av de folden
fysiska institutionen avsedda lokalerna i tekniska högskolans byggnad
vid Vallhallavägen m. m. beviljat ett anslag å 313,900 kronor samt
därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp av 100,000 kronor, har
nu Eders Kungl. Majit (punkt 134) föreslagit riksdagen att av ovannämnda
belopp, 313,900 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 213,900 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till inredning och utrustning
av de för den fysiska institutionen avsedda lokalerna i tekniska högskolans
byggnad vid Valballavägen m. m. av 1929 års riksdag beviljade anslaget
å 313,900 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisat återstoden, 213,900 kronor.
127:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 135) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation
av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
128:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 136) föreslagit riksdagen att för anordnande
av ett magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska
högskolans huvudbyggnad vid Valhallavägen för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra reservationsanslag av 8,192 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
47
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får därför anmäla, att riksdagen för anordnande av ett magnetiskt experimentrum
inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans huvudbyggnad
vid Valhallavägen för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 8,192 kronor.
129:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen att till bokinköp,
bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får därför anmäla, att riksdagen till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska
högskolans bibliotek för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 5,000 kronor.
130:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna
av de å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna
ett extra anslag av 3,300 kronor; dels till beredande av ökade medel
till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut
ett extra anslag av 17,000 kronor; dels till täckande av en under
budgetåret 1928/1929 uppkommen brist i institutets anslag till uppvärmning,
belysning och diverse utgifter ett extra anslag av 4,500 kronor; dels
till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier vid
Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor; dels ock till
inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska institutionens laboratorium
för kemisk teknologi ett extra anslag av 9,738 kronor.
Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får därför
anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat
dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat
för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av
3,300 kronor;
dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse
utgifter vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 17,000 kronor;
dels till täckande av en under budgetåret 1928/1929 uppkommen brist i
institutets anslag till uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett extra
anslag av 4,500 kronor;
dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier
vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor;
dels ock till inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska institutionens
laboratorium för kemisk teknologi ett extra anslag av 9,738 kronor.
48
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Skolöverstyrelsen,
131:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att dels höja
den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie
befattningshavare m. m., nu 52,900 kronor, med 5,700 kronor till
58,600 kronor, dels ock i anledning härav öka det i riksstaten uppförda
ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 536,100 kronor, med
5,700 kronor till 541,800 kronor.
Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen
dels höjt den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 52,900 kronor, med
5,700 kronor till 58,600 kronor;
dels ock i anledning härav ökat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget
till skolöverstyrelsen, nu 536,100 kronor, med 5,700 kronor till
541,800 kronor.
132:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion
och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 10,500 kronor.
133:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 142) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt
ett byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 4,800 kronor.
134:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 143) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande
av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 1,800 kronor.
135:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 144) föreslagit riksdagen att till tryckning
av undervisningsstatistik anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 3,400 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Majd kan finna skäl meddela.
Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majds förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till tryckning av undervisningsstatistik anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor att
utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majd kan finna skäl
meddela.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
49
De allmänna läroverken m. m.
136:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att för ombildning
av två biträdande ämneslärarinnebefattningar vid högre lärarinneseminariet
till övningsskollärarbefattningar samt för ökning av arvodet till bibliotekarien
vid seminariet, nu 400 kronor, till 900 kronor, höja det ordinarie
anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 142,085 kronor, med 1,700
kronor till 143,785 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 81), i vilken motion hemställts, att riksdagen måtte
besluta, att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet, vilken
innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, skall i avlöning
åtnjuta, förutom eventuellt utgående tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,
3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och
ett å 300 kronor.
Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:
Enligt nådiga kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 262) angående ändrad
lydelse i vissa delar av kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 660) angående
löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken
skall ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken innehar behörighet
till adjunktsbefattning vid sådant läroverk, i avlöning åtnjuta 3,600
kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma vederbörliga ålderstillägg. En adjunkskompetent ämneslärarinna
vid läroverk skulle sålunda komma att åtnjuta högre avlöning
än en dylik lärarinna vid högre lärarinneseminariet, medan däremot tidigare
löneförmånerna för en ämneslärarinna vid sistnämnda läroanstalt varit
högre än för en ämneslärarinna vid läroverk. Skolöverstyrelsen, som både
1928 och 1929 i sin petita fästat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på detta
förhållande, tillägger i sina skrivelser härefter följande:
»För lärarrekryteringen vid lärarinneseminariet kommer det otvivelaktigt
att medföra olägenheter, därest en lärarinna med .adjunktskompetens icke
kan påräkna samma löneförmåner vid seminariet som vid allmänt läroverk.
Givetvis gäller detta i främsta rummet vid realskollinjen anställda ämneslärarinnor.
Emellertid synes det ej skäligt att göra någon åtskillnad i lönehänseende
mellan ämneslärarinna, anställd vid den egentliga flickskolan,
och ämneslärarinna, anställd vid realskollinjen. Med hänsyn till det sålunda
anförda anser sig överstyrelsen böra i detta sammanhang hemställa
örn sådan ändring av bestämmelserna rörande löneförmåner för ordinarie
ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet, att dylik befattningshavare,
som innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, må i
avlöning åtnjuta enahanda belopp som ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetens
vid allmänt läroverk.»
Vad överstyrelsen sålunda hemställde, har emellertid icke blivit föremål
för någon Kungl. Majda proposition till riksdagen. Frågan överlämnades
Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A. 4
50
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
år 1928 till 1928 års lönekommitté för att tågås i övervägande vid fullgörande
av det kommittén givna uppdraget. Överstyrelsen framhåller emellertid
i sin senaste skrivelse, att vad av överstyrelsen anförts som skäl för
den begärda ändringen i avlöningsbestäm melserna synes böra motivera, att
frågan upptages till behandling oberoende av den allmänna lönerevision,
som skall företagas av 1928 års lönekommitté. Överstyrelsen har därför
hemställt, att berörda ändring i avlöningsbestämmelserna för högre lärarinneseminariet
må bliva föremål för nådig proposition till 1930 års riksdag. I
årets statsverksproposition (8:e huvudtiteln, sid. 377) hänvisar emellertid
departementschefen till sin tidigare åtgärd att remittera frågan till 1928
års lönekommitté och förklarar sig anse, att saken ej bör upptagas till avgörande,
förrän kommittén inkommit med utlåtande angående en allmän
lönereglering för lärarpersonalen vid seminariet.
Gent emot detta departementschefens uttalande synas vägande invändningar
kunna göras. För det första representerar den grupp av ämneslärarinnor
det här gäller ett ytterst begränsat antal: 2 vid seminariets enligt
1927 års skolbeslut nyinrättade realskollinje och 10 vid normalskolan (en
av de senare kommer att indragas vid skolans ändring från 8-årig till 7- årig). Av dessa lärarinnor är för närvarande endast en enda adjunktskompetent,
och den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet för nästa budgetår
skulle för denna lärarinnas räkning blott belöpa sig till 400 kronor. Beträffande
de övriga torde man praktiskt taget kunna räkna med att under
överskådlig framtid endast ett mindre antal kommer att tillhöra de adjunlctskompetentas
kategori. Några vittutseende statsfinansiella konsekvenser av
ett bifall till skolöverstyrelsens begäran kunna alltså icke befaras. Ett avvaktande
av lönekommitténs utredning synes vidare i detta fall vara omotiverat,
då det endast gäller att rätta till en sannolikt genom rent förbiseende
vållad inkonsekvens och orättvisa. Det är ju uppenbarligen orimligt,
att exempelvis en adjunktskompetent ämneslärarinna vid seminariets realskollinje,
som utöver sin ordinarie lärartjänstgöring har det krävande och
ansvarsfulla uppdraget att vara handledare vid lärarinneutbildningen. trots
detta plus i arbetsbördan skall vara lägre avlönad än sina med samma
kompetens men med mindre arbete utrustade kolleger vid andra statens
realskolor. Härtill kommer, att den ämneslärarinna, det närmast gäller, är
synnerligen väl meriterad och innehar kvalificerad adjunktskompetens (fil.- lic.-examen). Starka skäl synas alltså tala för ett bifall till skolöverstyrelsens
ovannämnda anhållan.
Mot vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga örn ombildning
av två biträdande ämneslärarinnebefattningar till övningsskollärarbefattningar
ävensom ökning av bibliotekariens arvode, har riksdagen intet att erinra.
Beträffande det i motionen gjorda yrkandet får riksdagen erinra örn att
ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet enligt 1918 års härutinnan
ännu gällande bestämmelser åtnjuter i avlöning 3,200 kronor, varav
2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, med rätt till tre
ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor. Ordinarie ämneslärarinna vid statens
samskolor ägde enligt de före den 1 juli 1928 gällande bestämmelserna
i avlöning uppbära 2,800 kronor jämte tre ålderstillägg vart och ett å 300
kronor, alltså 400 kronor mindre än ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet.
1927 års riksdag beslöt emellertid, i överensstämmelse med Eders Kungl.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
51
Maj:ts förslag, att ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken innehade
behörighet för adjunktsbefattning, skulle från och med den tidpunkt,
Eders Kungl. Maj:t ägde bestämma, åtnjuta avlöningsförmåner enligt samma
grunder, som gällde för kvinnlig adjunkt vid sådant läroverk. På grund av
detta riksdagens beslut har Eders Kungl. Maj:t numera genom kungörelse den
29 juni 1928, nr 262, förordnat, att ordinarie ämneslärarinna vid allmänt
läroverk, vilken innehar behörighet till adjunktsbefattning vid sådant läroverk,
skall i avlöning åtnjuta 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och
1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor. Ordinarie ämneslärarinna vid allmänt
läroverk, vilken icke innehar sådan behörighet, skall åter enligt nämnda
kungörelse åtnjuta i avlöning 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och
1,000 kronor tjänstgöringspenningar med rätt till tre ålderstillägg vart och
ett å 300 kronor. Dessa bestämmelser hava trätt i kraft den 1 juli 1928.
Genom sistberörda bestämmelser har alltså, för såvitt angår adjunktskompetent
ämneslärarinna, relationen i avlöningshänseende mellan ämneslärarinna
vid högre lärarinneseminariet och sådan lärarinna vid allmänt läroverk omkastats
till nackdel för den förra, som numera åtnjuter 400 kronor mindre
i avlöning än lärarinna i motsvarande ställning vid allmänt läroverk. Det
synes riksdagen uppenbart, att ett dylikt förhållande aldrig av statsmakterna
avsetts utan har sin förklaring i att frågan örn adjunktskompetent ämneslärarinnas
vid högre lärarinneseminariet avlöningsställning icke uppmärksammades
i samband med 1927 års beslut. Enligt riksdagens mening är
det därför ett rimligt krav, att härutinnan rättelse sker utan avbidan på
1928 års lönekommittés ståndpunkttagande i ämnet.
Riksdagen anser sig alltså böra besluta, att ordinarie ämneslärarinna vid
högre lärarinneseminariet skall i avlöning åtnjuta, därest hon innehar behörighet
till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, 3,600 kronor, därav
2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna
komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor, samt, därest
hon icke innehar sådan behörighet, 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön
och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg
till lönen, vart och ett å 300 kronor.
Ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetens vid allmänt läroverk
å G-ort åtnjuter för närvarande tillfällig löneförbättring med 800 kronor
samt provisorisk avlöningsförbättring med 240 kronor, under det att för
ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet motsvarande belopp utgöra
750 kronor och 180 kronor. Givetvis bör, under förutsättning att berörda
förmåner komma att utgå jämväl under budgetåret 1930/1931, även härutinnan
rättelse ske, så att ämneslärarinna med adjunktskompetens vid högre
lärarinneseminariet likställes med adjunktskompetent ämneslärarinna vid allmänt
läroverk. Härav föranledda ändringar i gällande författningar torde
ankomma på Eders Kungl. Majit.
52
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Enligt vad riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat och som
också i motionen uppgives, finnes för närvarande vid högre lärarinneseminariet
endast en ämneslärarinna med adjunktskompetens. Den av riksdagen
beslutade ändringen kommer alltså för budgetåret 1930/1931 att, frånsett
tillfällig löneförbättring, provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg,
medföra en merutgift av 400 kronor, med vilket belopp följaktligen det
ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet bör höjas utöver vad Eders
Kungl. Maj:t föreslagit. Anslaget kommer att i enlighet härmed upptagas
med ett belopp av 144,185 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
ej
mindre med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, för ombildning av
två biträdande ämneslärarinnebefattningar vid högre lärarinneseminariet till
övningsskollärarbefattningar samt för ökning av arvodet till bibliotekarien
vid seminariet, nu 400 kronor, till 900 kronor, höjt det ordinarie anslaget till
högre lärarinneseminariet med 1,700 kronor;
än även i anledning av ovannämnda motion (I: 81):
dels beslutat, att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet
skall i avlöning åtnjuta, därest hon innehar behörighet till adjunktsbefattning
vid allmänt läroverk, 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400
kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, vart och ett å 300 kronor, samt, därest hon icke innehar sådan
behörighet, 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,
vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och
ett å 300 kronor;
dels och i anslutning härtill höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet
med 400 kronor.
På grund av riksdagens nu anmälda beslut har det ordinarie anslaget till
högre lärarinneseminariet, nu 142,085 kronor, höjts med 2,100 kronor till
144,185 kronor.
137:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet
må för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 komma i åtnjutande av tillfällig
löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor
för eldaren;
dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 56,760 kronor.
138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa dels till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier
vid högre lärarinneseminariet ett extra anslag av 42,860 kronor, dels
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 53
ock till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret 1928/1929
ett extra anslag av 1,115 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat
dels till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet
ett extra anslag av 42,860 kronor;
dels och till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret 1928/
1929 ett extra anslag av 1,115 kronor.
139:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 148) föreslagit riksdagen
i fråga örn nya ordinarie lärartjänster m. m. vid de allmänna läroverken
kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.
140:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att för
ombildning av vissa övningslärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie
teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna
allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna
läroverken med 15,300 kronor.
Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får
därför anmäla, att riksdagen för ombildning av vissa övningslärarbefattningar
och inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar vid av departementschefen
under punkt 149 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 3 januari 1930 angivna allmänna läroverk höjt det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken med 15,300 kronor.
141:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 38,700 kronor, med
3,000 kronor till 41,700 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt den i ordinarie reservationsanslaget till de
allmänna läroverken ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,
nu 38,700 kronor, med 3,000 kronor till 41,700 kronor.
142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja
den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
posten: bibliotekarierna, nu 31,000 kronor, med 23,600 kronor till 54,600
kronor.
I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen hemställt örn utverkande
av ökade medel till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken
i syfte framför allt att möjliggöra en nyreglering av de nu utgående arvodena.
Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget innebär, att för läroverksbibliotekarierna
skulle införas ett lönesystem, enligt vilket arvodena skulle auto
-
54
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
matiskt bestämmas alltefter de olika läroverkens storlek och deras egenskap
av högre allmänt läroverk eller realskola. Följande grunder skulle härvid
tillämpas:
vid högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar arvode kronor 1,250: —
» högre allmänt läroverk med mindre än 600 men
minst 400 lärjungar.................... » » 1,050: —
» högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar
.............................. » » 850: —
» realskola med minst 400 lärjungar......... » » 650: —
» » » mindre än 400 lärjungar ..... » » 450: —
De fyra redan inrättade högre flickläroverken skulle tills vidare jämställas
med realskolor med mindre än 400 lärjungar. Vid beräkning av lärjungantalet
skulle hänsyn icke tagas till lärjungar vid kommunalt gymnasium
eller kommunal gymnasielinje, ej heller till kvinnliga lärjungar, som på
vederbörande kommuns bekostnad åtnjuta undervisning vid något statens
gymnasium.
Arvodena skulle bestridas med ett särskilt ordinarie förslagsanslag, som
för ändamålet skulle uppföras i riksstaten, medan samtidigt den i reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten å 31,000
kronor skulle uteslutas. Det nya förslagsanslaget har av överstyrelsen för
budgetåret 1930/1931 beräknats till 78,700 kronor.
Statskontoret har i princip anslutit sig till det av skolöverstyrelsen föreslagna
lönesystemet men funnit de ifrågasatta arvodesbeloppen väl höga,
samt framställt två alternativa förslag till minskning av desamma. Enligt
det första alternativet skulle arvodena minskas med omkring 25 procent till
respektive 900, 750, 600, 450 och 300 kronor. Det andra alternativet avser
en sänkning med endast omkring 20 procent och arvodenas bestämmande
för de olika läroverksgrupperna till respektive 1,000, 825, 675, 500 och 350
kronor. I båda fallen skulle de sist angivna beloppen, respektive 300 kronor
och 350 kronor, utgå jämväl vid de fyra högre flickläroverken. Anslagsbehovet
skulle enligt det första alternativet beräknas till 54,600 kronor och
enligt det andra alternativet till 61,850 kronor.
Vad först angår det föreslagna lönesystemet med arvoden, utgående efter
vissa automatiskt verkande grunder, har departementschefen ansett, att vissa
befogade invändningar kunde framställas mot detsamma. Frånsett att detta
system skulle nödvändiggöra anvisande av ett nytt förslagsanslag, syntes
honom tvekan kunna råda om lämpligheten av att fastställa bibliotekariearvodena
enbart efter de grunder, som det föreliggande förslaget innebure.
Aven andra omständigheter kunde säkerligen i många fall förtjäna beaktande,
då det gällde att rättvist avväga ifrågavarande arvoden. Departementschefen
erinrar, att skolöverstyrelsen i slutet av sin framställning själv
pekat på att i vissa fall en tilläggsersättning utöver det fastställda arvodet
kunde vara motiverad. Överstyrelsen hade visserligen tänkt sig, att dylika
tilläggsarvoden skulle kunna utgå ur det anslag till diverse utgifter vid läroverksbiblioteken,
varom överstyrelsen i annat sammanhang gjort framställ
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
55
ning. Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna nu tillstyrka
förslag till riksdagen örn beviljande av ett sådant anslag, och han finner
häri ett ytterligare stöd för sin ståndpunkt att icke förorda ett lönesystem,
som i viss mån skulle hindra ett skäligt hänsyntagande till alla omständigheter
av beskaffenhet att böra inverka på storleken av arvodena vid de
skilda läroanstalterna.
Arvodesregleringsfrågan bör enligt departementschefens mening ännu så
länge ordnas på ett sätt, som närmare ansluter sig till nu rådande förhållanden.
Den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående
anslagsposten till bibliotekarierna bör, anser departementschefen, höjas med
ett icke oväsentligt belopp, och fördelningen av anslagsposten i dess helhet
borde liksom hittills ankomma på skolöverstjTelsen. Vid beräkningen av anslaget
borde den av överstyrelsen tillämpade gruppindelningen av läroverken
samt något av de föreliggande förslagen till arvoden tjäna till ledning, men
vid anslagets fördelning borde överstyrelsen icke vara ovillkorligt bunden
därvid utan kunna alltefter förhållandena jämka arvodena uppåt eller nedåt.
Departementschefen har i avseende å anslagsberäkningen anslutit sig till
statskontorets första alternativ, vilket innebär, att arvodet i medeltal för läroverk
skulle komma att utgöra 460 kronor, d. v. s. en förhöjning av det
nuvarande medeltalet med ungefär 70 procent. De i detta alternativ upptagna
arvodesbeloppen, för de olika läroverksgrupperna respektive 900, 750
600, 450 och 300 kronor, synas, framhåller departementschefen, vara väl
avvägda och torde kunna tjäna till huvudsaklig ledning vid skolöverstyrelsens
fördelning av anslaget. För budgetåret 1930/1931 skulle under nu
angivna förutsättningar erfordras ett anslag av 54,600 kronor, d. v. s. en
höjning av den nuvarande ordinarie anslagsposten å 31,000 kronor med
23,600 kronor. Departementschefen har samtidigt framhållit, att under de
närmast därefter följande budgetåren någon ytterligare ökning av sagda
anslagspost torde komma att påkallas av tillkomsten av nya samrealskolor
genom förstatligande av kommunala mellanskolor.
Riksdagen vill erinra om att 1929 års riksdag, i anledning av väckta motioner
örn förbättring av läroverksbibliotekariernas arvoden, uttalade, att
riksdagen ansåge en reglering av dessa arvoden önskvärd. Riksdagen vidtog
emellertid endast en provisorisk förbättring av bibliotekariearvodena
men uttryckte samtidigt sin förmodan, att Eders Kungl. Maj:t skulle hava sin
uppmärksamhet riktad på frågan och icke underlåta att så snart sig göra
läte efter den ytterligare utredning, frågan kunde tarva, förelägga riksdagen
förslag i ämnet.
Sådant förslag har nu framlagts, och riksdagen vill, under åberopande av
1929 års riksdags ovan angivna uttalande i ämnet, medgiva, att en reglering
av ifrågavarande arvoden må komma till stånd i överensstämmelse
med de riktlinjer, som departementschefen förordat. Särskilt anser sig
riksdagen böra framhålla, att vid arvodenas avvägande jämväl andra örn
-
56
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ständigheter än läroverkens storlek och karaktär av högre allmänt läroverk
eller realskola böra tillmätas betydelse, ej minst vederbörande biblioteks
omfattning och beskaffenhet.
Då riksdagen ej heller i övrigt har något att erinra mot Eders Kungl.
Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie
reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,
nu 31,000 kronor, med 23,600 kronor till 54,600 kronor.
143:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna
läroverken, nu 1,220,000 kronor, med 33,000 kronor till 1,253,000
kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu 1,220,000
kronor, med 33,000 kronor till 1,253,000 kronor.
144:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 154) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande
i enlighet med av 1929 års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg
under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 åt vissa ordinarie Övningslärare
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1930/1931 ett
extra förslagsanslag av 3,000 kronor.
145:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 159) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna
läroverken, nu 46,000 kronor, med 4,000 kronor till 50,000 kronor.
Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till undervisning
i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 46,000 kronor, med
4,000 kronor till 50,000 kronor.
146:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till
undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 7,200 kronor att efter Eders Kungl.
Majits beprövande användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål,
beräknade efter 80 kronor för veckotimme.
Med hänsyn till att ifrågavarande förslag allenast innebär en försöksanordning
i mera begränsad omfattning, som alltså, när helst så prövas lämpligt,
kan inställas, har riksdagen ansett sig kunna bifalla förslaget. Riksdagen
vill särskilt framhålla, att detta beslut icke får anses föregripa ställningstagandet
till frågan om praktiska bildningslinjer på realskolans ålders
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 57
stadium, beträffande vilken fråga 1927 års riksdag begärt utredning och
varom förslag i sinom tid lärer vara att förvänta.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till undervisning i hushållsgöromål
vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 7,200 kronor att efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande användas
till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, beräknade efter 80 kronor
för veckotimme.
147 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att dels i
avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för
budgetåret 1930/1931 beräkna en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare,
nu 37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor;
dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.
Den ifrågasatta ökningen av den i det ordinarie reservationsanslaget
till de allmänna läroverken ingående anslagsposten till arvoden till skolläkare
äger, såsom departementschefen framhållit, visst samband med frågan
om nya flickläroverk, vilken fråga i annat sammanhang underställts riksdagens
prövning. Beträffande Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda
framställning, i vad den avser nyssberörda anslagspost, kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.
Det extra förslagsanslaget till arvoden åt skolläkare har föreslagits skola
för budgetåret 1930/1931 utgå med samma belopp som för innevarande
budgetår, och häremot har riksdagen icke funnit något att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till arvoden åt skolläkare vid
de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag
av 60,000 kronor.
148:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande oudgetår ägt rum, för upprätthållande
under läsåret 1930/1931 vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg
av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 14,700 kronor.
149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att för
anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid
de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 7,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1:83), däri hemställts, att riksdagen för anordnande
genom infödd lärare av undervisning i franska vid de allmänna läroverken
58 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
m. fl. läroanstalter måtte för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag
av 3,500 kronor.
Motionären Ilar till stöd för sitt yrkande anfört följande:
Undervisningen i främmande levande språk vid läroverk samt vid kommunala
och enskilda skolor genom infödda lärare har hittills, med få undantag,
meddelats endast i tyska och engelska. Vid upprepade tillfällen ha emellertid
under de gångna åren ämneskonferenserna vid olika läroverk till skolöverstyrelsen
inkommit med framställningar örn liknande undervisning i
franska, och dessa ha i några fall av Kungl. Maj:t beviljats. Så beviljades
under vårterminen 1929 anslag till kurser i franska av infödd lärare vid
högre allmänna läroverket i Västerås, högre realläroverket i Göteborg och
statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm. Örn sålunda redan förut
assistentundervisning i franska varit önskvärd, så synes den, som skolöverstyrelsen
framhåller i sin förnyade framställning om saken till Kungl. Majit,
numera vara nödvändig på grund av den förändrade ställning, franskan
erhållit vid våra skolor genom de nya undervisningsplanerna för läroverken.
Ifrågavarande undervisningsplaner giva nämligen åt franskan ett vida större
utrymme än i föregående läroplaner varit tillmätt för detta språk. Sålunda
är franskan numera obligatoriskt ämne i realskolan för de lärjungar, som
skola fortsätta på gymnasiet. Vidare påbörjas studiet av ämnet å gymnasiet
numera redan i lägsta ringen, och skriftliga översättningsövningar i franska
komma att i vissa av läroverkens klasser införas i samma utsträckning som
i övriga främmande språk. Franska kan dessutom i vissa fall bli s. k. kärnämne,
och läsningen av fransk litteratur kommer att i fortsättningen få ett
större omfång än vad som tidigare varit möjligt. I lämplig utsträckningskola
åt lärjungarna lämnas anvisningar beträffande litteraturläsning på egen
hand.
Av det anförda framgår, att undervisningen i franska vid våra skolor
numera kommer att arbeta under helt andra förutsättningar än under de
gångna decennierna samt för den skull i fråga örn planläggningen bör ställas
i jämnbredd med undervisningen i de övriga främmande levande språken.
Då de infödda lärarna i såväl tyska som engelska visat sig göra en synnerligen
gagnande insats, särskilt i fråga örn inriktningen av undervisningen
på det i egentlig mening levande språket, talspråket, och då en liknande
anordning även för franskans vidkommande säkerligen skulle få samma
stora betydelse, har skolöverstyrelsen båda de senaste åren föreslagit, att
undervisningen i franska måtte i nu berörda avseende likställas med undervisningen
i de övriga främmande levande språken, och har för anordnande
av assistentundervisning i franska vid statslära verk, kommunala och enskilda
skolor begärt ett anslag av femtusen kronor.
Departementschefen förklarade sig i fjolårets statsverksproposition finna
vissa skäl tala för bifall till överstyrelsens ovannämnda framställning men
ansåg sig dock tills vidare förhindrad att tillstyrka bifall till densamma. I
årets statsverksproposition förklarar han sig likaledes »förhindrad att nu
tillstyrka bifall».
Sedan de ovannämnda nya kursplanerna från och med höstterminen 1929
trätt i tillämpning, läses numera franska i alla de fem högsta klasserna i
läroverken. Det måste därför anses beklagligt, att departementschefen ännu
icke ansett tiden vara inne att bereda möjlighet till assistentundervisning i
detta språk likaväl som i de två andra kulturspråken. Detta så mycket
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
59
mera som franskans uttal och fraseologi torde bereda betydligt större svårigheter
för svensk skolungdom än exempelvis tyskans, och en infödd lärares
biträde följaktligen är betydligt mera av behovet påkallat i fråga örn det
förra språket än i fråga om det senare. De upprepade framställningar örn
anslag till sådan assistentundervisning, vilka, som redan nämnts, under de
senaste åren ingått till skolöverstyrelsen från olika läroverk, visa ju också
att detta behov gör sig starkt gällande. Jag har därför ansett mig böra
även i år genom motion för riksdagen framlägga skolöverstyrelsens beaktansvärda
förslag i ämnet.
Vad arvodets storlek beträffar, är jag visserligen i likhet med skolöverstyrelsen
av den meningen, att arvodet för såväl de nuvarande som den
föreslagne assistenten skäligen borde utgå med något högre belopp än det
för de två förstnämnda hittills stadgade; men då Kungl. Majit icke ansett
sig kunna för närvarande förorda den av överstyrelsen föreslagna höjningen,
tillåter jag mig i fråga örn den här föreslagne nye assistenten i franska
föreslå samma avlöning, som gäller för de två vid läroverken redan förut
anställda infödda språklärarna.
Riksdagen har ansett sig böra bevilja anslag för anordnande genom
infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken
jämväl för budgetåret 1930/1931 med av Eders Kungl. Majit föreslaget
belopp. Då emellertid riksdagen känt en viss tvekan, huruvida ifrågavarande
anordning verkligen länder till avsedd nytta, vore det enligt riksdagens
mening önskvärt, om genom Eders Kungl. Majits försorg till nästa rikdag
en undersökning härutinnan skedde. Därest en sådan utredning giver till
resultat, att anslag för ändamålet bör jämväl hädanefter utgå, anser riksdagen
skäligt att, på sätt motionären ifrågasatt, liknande anslag beviljas även för
undervisning i franska språket.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och
engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 7,000 kronor,
150:o) I en inom riksdagen väckt motion (1:58) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att för undervisning i norska och danska språket vid
högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra anslag å 3,000
kronor att utgå med 1,500 kronor åt vardera undervisningsgrenen —- allt
under förutsättning att undervisningen meddelas av respektive norsk eller
dansk lektor vid Stockholms högskola.
Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:
Hösten 1926 inleddes förhandlingar örn samarbete mellan Stockholms
högskola och föreningen Norden — en sammanslutning för nordiskt samarbete
— för åstadkommande av tillfälliga lektorat i danska och norska vid
högskolan. Enligt närmare uppgjord plan skulle lektoratens innehavare
tjänstgöra dels vid högskolan och dels vid andra läroanstalter i eller eventuellt
utom Stockholm. Samma höst ingick föreningens styrelse i skrivelse
60
Riksdagens skrivelse Nr SA.
till Kungl. Maj:t med framställning örn beredande av medel genom statsverkets
försorg för den del av lektorernas avlöning, som skulle avse deras
arbete i läroverk, seminarier och statsunderstödda högre skolor. Framställningen
tillstyrktes i huvudsak av skolöverstyrelsen men föranledde inte någon
Kungl. Maj:ts åtgärd.
Då emellertid styrelsen för föreningen Norden ansåg den föreslagna åtgärden
vara av en icke ringa betydelse för strävandet att ge svensk ungdom
en vidgad och fördjupad kännedom örn våra skandinaviska grannländers
kultur, ville den inte härmed låta den framlagda planen gå örn intet.
De tidigare inledda förhandlingarna om att vid Stockholms högskola anställa
tillfälliga lektorer i danska och norska fullföljdes därför så till vida, att
styrelsen under vårterminen 1928 till högskolan anslog nödigt belopp för
upprättande under läsåret 1928—1929 av ett lektorat i norska språket och
litteraturen. Styrelsen gick därvid ut ifrån, att en större del av den tjänstgöringsskyldighet,
som därmed förenades, mot särskilda avgifter skulle kunna
förläggas till högre skolor inom eller eventuellt utom Stockholm, varvid inte bara
elementär undervisning i norska språket skulle meddelas utan jämväl föredrag
hållas över ämnen rörande norsk kultur, speciellt språk och litteratur.
Denna tanke visade sig kunna helt genomföras. Ty sedan personfrågan
vunnit en lycklig lösning och anhållan gjorts hos skolöverstyrelsen, att den
måtte hos Kungl. Maj:t utverka anslag av disponibla medel som bidrag till
täckande av kostnaderna för undervisning i norska jämväl vid vissa statliga
läroanstalter, beviljades anslag.
De sålunda vidtagna åtgärderna hälsades med allmän tillfredsställelse, och
detta blev föreningen Norden en sporre att söka vidmakthålla och örn möjligt
vidare utveckla det inledda arbetet. Det har lyckats styrelsen att för
nu löpande läsår trygga den ekonomiska grundvalen för ett fortsatt förordnande
vid Stockholms högskola av den norske lektorn och samtidigt bereda
medel för anställande jämväl av en lektor i danska språket och litteraturen,
som under innevarande termin kommer att tjänstgöra vid högskolan och
på enahanda sätt som den norske lektorn kommer att stå till de högre skolornas
disposition.
Det har synts mig vara ett lyckligt grepp av föreningen Norden att ta
initiativ i denna fråga. Den strävan till bättre förståelse och rikare samarbete
de nordiska länderna emellan, som ligger bakom, måste söka sig fram
längs skilda vägar, och denna väg är säkerligen en av de viktigare. Det
förefaller mig därför också, som om staten skulle lia intresse av att understödja
denna verksamhet och särskilt i den mån den söker sig ut till de
högre skolorna. Man har inom skolöverstyrelsen med ledning av föregående
års erfarenheter beräknat, att kostnaden för dylik undervisning i norska —
och således även i danska — skulle uppgå till i medeltal 150 kronor för
varje läroanstalt. Örn man räknar med ett tiotal läroanstalter i och utom
Stockholm, skulle det erforderliga anslaget uppgå till 1,500 kronor för vardera
språkgrenen.
Riksdagen finner starka skäl tala för bifall till motionärens förslag, vars
förverkligande otvivelaktigt skulle komma att innebära ett betydelsefullt led
i strävandena att främja det kulturella samarbetet mellan de nordiska folken.
Genom undervisningens anknytning till Stockholms högskola synas också
betryggande garantier givna för att undervisningen kommer att handhavas
av fullt kompetenta och lämpliga lärarkrafter. Riksdagen har därför ansett
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
61
sig böra bifalla motionärens yrkande. De närmare bestämmelserna rörande
anslagets användning torde det få ankomma på Eders Kungl. Majit att
meddela.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till ovannämnda motion (1:58), för undervisning i norska och danska språken
vid högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 beviljat ett extra anslag å
3.000 kronor att utgå med 1,500 kronor åt vardera undervisningsgrenen,
allt under förutsättning att undervisningen meddelas av respektive norsk
eller dansk lektor vid Stockholms högskola.
151:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164) har riksdagen
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 3,000 kronor.
152:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan
vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag
av 215,000 kronor, därav högst 17,000 kronor må, efter Eders Kungl.
Majits beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga
lärjungar av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna
anses alltför tyngande.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av utgifter, som skola
bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 215,000 kronor, därav högst 17,000
kronor må, efter Eders Kungl. Majits beprövande, användas såsom bidrag
till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassa i
sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.
153:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 166) föreslagit riksdagen att till
bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 82), vari föreslagits, att riksdagen måtte till bokinköp
och bokbindning för läroverksbiblioteken vid de allmänna läroverken anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.
Till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna
läroverken har riksdagen på därom av Eders Kungl. Majit gjorda framställningar
anvisat för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag av
50.000 kronor och för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag
av 75,000 kronor. Det förra anslaget var begränsat till att avse lärjunge
-
62
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
biblioteken vid de högre allmänna läroverken; beträffande anslaget för budgetåret
1929/1930 har denna begränsning bortfallit.
Skolöverstyrelsen har nu gjort framställning örn anslag för ifrågavarande
ändamål för budgetåret 1930/1931 och därvid upprepat ett tidigare framfört
önskemål örn borttagande av föreskriften, att ifrågavarande anslag skulle
avse allenast / wy e b i b 1 i o t e k e n, samt framhållit till stöd härför, att gränsen
mellan ett läroverks lärjungebibliotek och dess bibliotek i övrigt bleve och
borde bli alltmer flytande, varför anslagets begränsning till lärjungebiblioteken
knappast vore ägnat att tjäna något klart fattat ändamål men möjligen
att i de särskilda fallen vållade en viss tvekan angående anslagets riktiga
användning.
Vad anslagets storlek angår, har överstyrelsen, under framhållande av
vikten av att anslaget successivt höjdes till ett belopp, som möjliggjorde utgående
av understöd enligt av överstyrelsen tidigare förordade grunder (jfr
1928 års åttonde huvudtitel, punkten 150, och 1929 års åttonde huvudtitel,
punkten 164), hemställt örn en ytterligare ökning. Överstyrelsen har därvid
stannat vid att föreslå ett belopp av 100,000 kronor. I detta sammanhang
har överstyrelsen framhållit, att den av 1929 års riksdag beslutade anslagsökningen
till stor del torde komma att tagas i anspråk för de skoltyper,
som tidigare ej åtnjutit understöd av ifrågavarande anslag, och har överstyrelsen
erinrat örn att även för nästa budgetår läroverkens antal kommer
att ökas. Departementschefen har anfört, att ehuru han livligt behjärtade
vikten av att läroverksbiblioteken snarast möjligt erhölle en förbättrad ställning,
det statsekonomiska läget dock nödgade honom att nu ej förorda för
ändamålet högre belopp än vad för innevarande bugetår anvisats eller alltså
75,000 kronor. På de av överstyrelsen anförda skälen har han emellertid
biträtt förslaget, att för framtiden anslaget icke skall begränsas till att avse
allenast /dr/imyebiblioteken utan att det skall kunna komma även läroverkens
bibliotek i övrigt till godo.
Mot den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utvidgningen av området för
anslagets användning har riksdagen intet att erinra.
Vad beträffar anslagsbeloppet, anser riksdagen starka skäl tala för beredande
av ökade medel till ifrågavarande ändamål. Riksdagen har dock icke
funnit sig böra medgiva en så stor höjning av anslaget, som i motionen
föreslagits, utan anser, att anslaget bör begränsas till 85,000 kronor.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av
Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motion (I: 82) till bokinköp
och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisat för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.
154:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1930/1931 anvisat
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 63
dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna
läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;
dels och till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt
vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor.
155:o) Eders Kungl. Majit tiar (punkt 168) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,550,000
kronor, med 90,000 kronor till 1,460,000 kronor.
Eders Kungl. Majits förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till kommunala mellanskolor, nu 1,550,000 kronor, med 90,000
kronor till 1,460,000 kronor.
156:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 169) har riksdagen
dels
medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30
juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande
belopp:
till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;
» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt
» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,
som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende
nu gällande grunder bestämmer;
dels och för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
förslagsanslag av 295,000 kronor.
157:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 170) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier åt
lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor
att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.
158:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 171) föreslagit riksdagen
i fråga om kommunala flickskolor kommer riksdagen att framdeles
anmäla sitt beslut.
159:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 173) föreslagit riksdagen
i fråga örn reservationsanslaget till privatläroverk kommer riksdagen
att framdeles anmäla sitt beslut.
64
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
160:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 174) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändrade
grunderna i avseende å statsbidrag till de enskilda läroanstalternas vikariatskassa
må vinna tillämpning från och med den 1 juli 1930, dels ock i riksstaten
för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie förslagsanslaget:
Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa med
oförändrat belopp 19,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att de av departementschefen under punkt 174 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade
grunderna i avseende å statsbidrag till de enskilda läroanstalternas vikariatskassa
må vinna tillämpning från och med den 1 juli 1930,
dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört det ordinarie förslagsanslaget:
Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa
med oförändrat belopp, 19,000 kronor.
161 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 176) föreslagit riksdagen att dels godkänna
de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunderna
för ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda
enskilda högre flickskolor, som under av departemenschefen angivna
förutsättningar antingen förlora sin anställning eller erhålla minskad tjänstgöring,
dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra
förslagsanslag av 7,000 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj.ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels godkänt de av departementschefen under punkt 176 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för
ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda
enskilda högre flickskolor, som under av departementschefen angivna förutsättningar
antingen förlora sin anställning eller erhålla minskad tjänstgöring;
dels
ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag
av 7,000 kronor.
162:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor, Eders
Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget
Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse
med högst 8,000 kronor till vardera.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
65
163:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 179) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fackskolan
för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 80,000 kronor.
164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att till
understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de
villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl.
Majit föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium
i Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea
Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 200), vari hemställts, att riksdagen i beräkningarna
över anslagsbehovet till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor
i handarbete måtte utgå från ett beräknat statsbidrag till Andrea
Eneroths högre handarbetsseminarium under budgetåret 1930/1931 av 13,272
kronor, samt att riksdagen, till följd härav, måtte till understöd åt vissa anstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 24,772 kronor.
Såvitt den förebragta utredningen giver vid handen, kommer onekligen
Andrea Eneroths seminarium enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag — och under
förutsättning, att det av Eders Kungl. Majit äskade beloppet är avsett att fördelas
enligt de proportioner, överstyrelsen ifrågasatt beträffande anslaget till
denna avdelning och Handarbetets vänners lärarinnekurs — att drabbas av en
icke oväsentlig ekonomisk förlust. Riksdagen vill dock framhålla, att nämnda
avdelning i nu berörda avseende befinner sig i samma situation, som åtskilliga
andra enskilda läroanstalter, vilka genom statsmakternas åtgöranden nödgats
underkasta sig organisatoriska inskränkningar. Att i varje dylikt fall staten
skulle anses ersättningsskyldig för lidna förluster torde icke kunna med fog
göras gällande. Det må även påpekas, att rätt mycken hänsyn visats den
Enerothska anstalten i det föreliggande förslaget, då den i allt fall enligt
detta förslag skulle få fortbestå, ehuru i inskränkt omfattning, under det
att tidigare planer varit å bane att helt utesluta densamma från statsunderstöd.
Riksdagen har vid övervägande av vad sålunda förekommit ansett sig
icke böra frångå Eders Kungl. Maj:ts förslag utan har bifallit detsamma.
Skulle Eders Kungl. Majit vid den blivande fördelningen av anslagssumman
finna skäl föreligga att taga särskild hänsyn till den ekonomiska förlust,
som beräknats komma att drabba den Enerothska anstalten, genom att
avväga statsbidraget till densamma enligt något gynnsammare grunder än
ovan angivits, har riksdagen givetvis icke något att erinra däremot.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt vissa anstalter
för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisat för budgetåret 1930/1931
Bihang till riksdagens protokoll 1980. 14 sami. Nr 8 A. 5
66
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och bestämmelser
och med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit föreskrivas, utgå till
Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg samt
föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium
i Stockholm.
165:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till resestipendier
åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Med anledning av en utav skolöverstyrelsen gjord framställning örn beredande
av resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, har
departementschefen — som funnit det mindre lämpligt att redan nu, innan
nämnda skolform vunnit någon större utbredning, vare sig förorda något
särskilt för ändamålet i riksstaten uppfört anslag eller tillstyrka en ändring
av nu ifrågavarande anslags benämning i syfte att fastslå detsammas användning
jämväl för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor — framhållit,
att, därest i något enstaka fall behov av resestipendium för någon
lärare i främmande levande språk vid kommunal flickskola skulle yppa sig,
hinder ej torde böra möta för skolöverstyrelsen att från förevarande anslag
tilldela dylik lärare, som därtill anses böra ifrågakomma, ett sådant stipendium.
En förklaring från Eders Kungl. Majits sida i detta hänseende torde
böra lämnas i samband med att Eders Kungl. Majit ställde det anslag,
varom nu vore fråga, till överstyrelsens förfogande.
Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får
därför anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande levande
språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Folkundervisningen.
166:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 182) föreslagit riksdagen att dels minska
den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående
posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,770,000 kronor, med 70,000 kronor till
1,700,000 kronor, dels öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,
nu 200,000 kronor, med 5,000 kronor till 205,000 kronor,
dels vid bifall härtill minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 1,970,000 kronor, med 65,000 kronor till
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
67
1.905.000 kronor, dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar
vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid
folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen
dels minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,770,000 kronor, med
70.000 kronor till 1,700,000 kronor,
dels ökat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna
ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu
200.000 kronor, med 5,000 kronor till 205,000 kronor,
dels, med anledning härav, minskat det gemensamma ordinarie reservationsanslaget
till folkskoleseminarierna, nu 1,970,000 kronor, med 65,000
kronor till 1,905,000 kronor,
dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid
vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet
i Luleå anvisat förbudgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 65,000 kronor.
167:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande
av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,
Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att
å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 15,000 kronor.
168:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande
av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,
utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta
dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag
av 14,000 kronor.
l69:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 185) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till bestridande av kostnaderna för sådana studiebesök vid folkskolor,
vilka lärare vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom
om folkskolor av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.
170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
68
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs
för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor att
utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott
meddela;
dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt
föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,
må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande
utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå
enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Majit kan komma att bestämma.
171:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen att öka det
ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 150,000
kronor, med 23,000 kronor till 173,000 kronor.
Riksdagen bar icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie reservationsanslaget
till statens småskoleseminarier, nu 150,000 kronor, med 23,000
kronor till 173,000 kronor.
172:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 188) föreslagit riksdagen att för
uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 37,500
kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen för uppehållande av verksamheten
vid statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra reservationsanslag av 37,500 kronor.
l73:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 189) föreslagit riksdagen att dels
minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,
nu 320,000 kronor, med 10,000 kronor till 310,000 kronor;
dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,
upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt
seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet
obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Majits beprövande kunna
utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg
ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana ordinarie
lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras för
seminariets uppehållande; ägande Eders Kungl. Majit därvid för varje särskilt
fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må
utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit eljest
finner gott föreskriva.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
69
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen
dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,
nu 320,000 kronor, med 10,000 kronor till 310,000 kronor;
dels ock medgivit, att där av landsting eller stad, som ej i landsting
deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under
tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt
seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet
obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Majds beprövande kunna
utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg
ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana ordinarie
lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras för
seminariets uppehållande; ägande Eders Kungl. Majit därvid för varje särskilt
fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må
utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit eljest
finner gott föreskriva.
174:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 190) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier,
nu 72,000 kronor, med 7,000 kronor till 65,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget
till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 72,000 kronor,
med 7,000 kronor till 65,000 kronor.
175:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 191) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,
som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för
budgetåret 1930/1931 utgå med SA av det belopp, som må tillkomma motsvarande
lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens
småskoleseminarier;
dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
förslagsanslag av 49,000 kronor.
176:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 192) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna
fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor
att utgå enligt Eders Kungl. Majits bestämmande och på de villkor, Eders
Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
177:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 193) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipen
-
70
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dier åt lärare vid de av departementschefen under punkt 193 i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivna, till folkundervisningen
hörande läroanstalter anvisat för budgetåret 1930/1931 ett
extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.
178:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tilläggsersättning
för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 10,400 kronor.
179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till
gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor,
fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och
blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extraanslag
av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t
bestämmas.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 184), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till
Eders Kungl. Majit måtte anhålla örn förslag till nästkommande riksdag
angående inrättandet av en central konsulentverksamhet för gymnastik med
lek och idrott i folkskolor m. fl. undervisningsanstalter samt i samband därmed
den nuvarande gymnastikinspektionens avskaffande.
I motionen har till stöd för det därstädes framförda yrkandet anförts följande:
Frågan
örn omläggning av den statliga gymnastikinspektionen vid folkskolor
m. fl. undervisningsanstalter har sedan länge varit aktuell. Efter
att först ha upptagits av 1915 års gymnastikkommitté, har därefter såväl
skolöverstyrelsen som 1924 och 1927 års gymnastiksakkunniga behandlat
frågan. Slutligen hemställde 1928 års riksdag om framläggande av förslag
i ämnet. Riksdagen tänkte sig därvid inrättandet av konsulentbefattningar
för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid folkskolorna samt
vissa andra läroanstalter.
Med anledning av 1928 års riksdagsskrivelse framställde Kungl. Majit
proposition till förra årets riksdag. I propositionen föreslogs inrättandet
av slu gymnastikkonsulentbefattningar. Kostnaden härför beräknades till
82,000 kronor per år, varav lön 42,000 kronor och reseersättning 40,000
kronor. Härtill skulle emellertid komma såväl tillfällig löneförbättring som
dyrtidstillägg. Till jämförelse kan nämnas, att de nuvarande gymnastikinspektörernas
resekostnader uppgå till omkring 50,000 kronor per budgetår,
samt att riksdagen under de senare åren anslagit ett årligt belopp av 20,000
kronor till gratifikationer åt nämnda befattningshavare.
Riksdagen avslog emellertid propositionen med stora majoriteter i båda
kamrarna samt anslog även för innevarande budgetår 20,000 kronor till
gratifikationer åt gymnastikinspektörer.
Avslaget torde icke ha haft sin grund i någon önskan att bibehålla den
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
71
nuvarande gymnastikinspektionen. I stället var det säkerligen rädsla för
tillskapandet av en ny och dyrbar organisation, som var motivet för ställningstagandet.
Denna organisation hade dessutom givits så vidsträckta
uppgifter, att man med en till visshet gränsande sannolikhet kunde säga,
att krav på anställandet av ytterligare befattningshavare mycket snart skulle
komma att framställas. Sålunda hette det i departementschefens anförande
till statsrådsprotokollet, att konsulenterna skulle lia till sin huvudsakliga
uppgift att genom upplysnings- och instruktionsverksamhet främja arbetet
för fysisk fostran såväl i det egentliga skolarbetet inom folkundervisningsanstalterna
som ock, och detta vore icke det minst viktiga, inom det frivilliga
gymnastik- och idrottslivet i vårt land. Denna vidsträckta uppgift
skulle säkerligen kunna ge arbete åt en konsulent i varje län, ja t. o. m.
inom varje inspektionsområde.
Under debatten i första kammaren gav också herr Olof Olsson uttryck
åt den meningen, att man hade mycket svårt att få något riktigt grepp
på konsulenternas funktioner. Han meddelade vidare, att han kunde vara
med om tre konsulenter men tillkännagav även vissa sympatier för tanken
på en rikskonsulent.
Enligt vårt förmenande bör gymnastikinspektionen snarast avskaffas och
detta arbete övertagas av statens folkskoleinspektörer. Samtidigt härmed
bör man dock skapa en central konsulentverksamhet för gymnastik med
lek och idrott i folkskolorna och vissa andra läroanstalter. Denna organisation
måste emellertid från början erhålla så fasta och begränsade uppgifter,
att någon fara för en senare större utgiftsökning icke kan föreligga.
I stället torde det vara möjligt att på detta område vinna en avsevärd
besparing. Som redan antytts, uppgå de årliga kostnaderna för gymnastikinspektionen
till omkring “70,000 kronor, och i årets statsverksproposition
meddelas, att skolöverstyrelsen velat höja detta belopp med . ytterligare
10,000 kronor. En central konsulentverksamhet skulle säkerligen kunna
bedrivas för en väsentligt lägre kostnad.
Närmast till hands torde ligga att inrätta en rikskonsulentbefattning.
Innehavaren av nämnda tjänst skulle få till huvudsaklig uppgift att vara
de olika skoldistrikten till tjänst med råd och upplysningar vid inrättandet
av nya gymnastiklokaler samt inköp av gymnastikmateriel. Dessutom borde
han stå till förfogande för instruktionsmöten i olika delar av landet. Möjligen
skulle han för att fylla dessa uppgifter behöva ha vid sin sida en
eller två biträdande konsulenter. Vi vilja icke ta någon bestämd ståndpunkt
i detta avseende men framhålla som ett oeftergivligt krav, att organisationen
gives den karaktär, att en starkare utsvällning icke behöver befaras,
samt att besparing uppstår i jämförelse med nu utgående kostnader
för gymnastikinspektionen.
Ifrågavarande motion har upptagit vissa tankar, som framkommo under
förra årets riksdagsförhandlingar i samband med frågan örn gymnastikinspektionens
omläggning. Utan att riksdagen nu vill taga ställning till spörsmålet,
huruvida en omorganisation i överensstämmelse med de av motionärerna
angivna riktlinjerna innebär den lämpligaste lösningen av förevarande spörsmål,
anser riksdagen dock, att motionärernas förslag äger så stort intresse,
att det bör göras till föremål för närmare utredning och prövning.
72
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag,
till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor,
fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och
blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Majit
bestämmas;
dels och, i anledning av ovannämnda motion (II: 184), anhålla, att Eders
Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning, huruvida och på vad sätt
den nuvarande gymnastikinspektionen i folk- och småskolor m. fl. undervisningsanstalter
bör ersättas av inspektion genom statens folkskolinspektörer
jämte en central konsulentorganisation för gymnastik med lek och idrott,
samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill Eders Kungl. Majit finner
utredningen föranleda.
180:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 196) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu
49,500,000 kronor, med 700,000 kronor till 50,200,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning
åt lärare vid folkskolor, nu 49,500,000 kronor, med 700,000 kronor
till 50,200,000 kronor.
181:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 197) föreslagit idksdagen att till
provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå
enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930,
bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 140 och lii 211),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte, i samband med frågan örn
provisorisk avlöningsförbättring under 1930/1931 till lärare vid folk- och
småskolor, dels besluta, att dylik avlöningsförbättring måtte utgå, efter i
motionerna angivna grunder, även till lärarinna i hushållsgöromål, som är
anställd vid folkskola eller särskild anstalt, samt till vid folkskola, mindre
folkskola eller särskild slöjdskola anställd lärarinna i kvinnlig slöjd, dels
bevilja för ändamålet nödiga medel,
dels ock en inom riksdagen väckt motion (lii 19), i vilken motion hemställts,
att riksdagen måtte besluta tillerkänna de vid folkskolorna fast anställda
övningslärarna i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål tillfällig
avlöningsförbättring efter i viss mån samma grunder som övriga
lärare i folk- och småskolorna enligt den kungl, kungörelsen av den 5 juli
1929, samt att denna tillfälliga avlöningsförbättring må äga tillämpning
från den 1 januari år 1930.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
73
Riksdagen finner visserligen att, såvitt angår de fast anställda övningslfirarna
ävensom de andra Övningslärare, vilka icke innehava denna sin befattning
vid sidan av folkskollärartjänst, de av motionärerna gjorda yrkandena
ej kunna frånkännas berättigande. Då emellertid ett bifall till dessa
yrkanden förutsätter, att ett mera ingående utredningsmaterial står till buds
än det, varöver utskottet kunnat förfoga, finner sig riksdagen icke kunna på
grundval av motionerna förorda någon åtgärd i saken, men förutsätter, att
spörsmålet skall ägnas tillbörlig uppmärksamhet från Eders Kungl. Maj:ts sida.
Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till provisorisk avlöningsförbättring
åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå enligt samma grunder,
som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.
182:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag
till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter
beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 325,000
kronor att utgå under de villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.
183:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 201) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande
föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 23,000 kronor,
med 5,000 kronor till 28,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majda förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna för skolhem
eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej
rikets nordligaste gränsorter, nu 23,000 kronor, med 5,000 kronor till 28,000
kronor.
184:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 202) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag
till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,
Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 100,000
kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder.
185:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 185 och
lii 326), bär föreslagits, att riksdagen måtte besluta, att för framdragande
av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck
bevilja ett anslag av 8,500 kronor.
74
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört huvudsakligen följande:
I en den 1 december 1928 dagtecknad skrivelse hade Risbäcks kapellförsamling
hos Kungl. Maj:t i underdånighet hemställt om ett anslag å 12,000
kronor för framdragande av elektrisk högspänningsledning från Storbäck—•
Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäcks kyrkby, till vilket skolhem
tidigare erhållits statsbidrag uppgående till 80 procent av byggnadskostnaden
eller 75,000 kronor.
Efter remiss till skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Västerbotten,
domkapitlet i Luleå samt vederbörande folkskolinspektör hade samtliga,
efter det beloppet nedsatts till 8,500 kronor, tillstyrkt detsamma.
Statskontoret hade i avgivet yttrande tillstyrkt ett belopp av 1,950 kronor
för installation av elektrisk belysning och anskaffande av armatur för nämnda
skolhem. Däremot syntes det statskontoret, att den av riksdagen vid beviljandet
av anslaget fogade bestämmelsen, att det skulle utgå enligt av Kungl.
Maj:t fastställda grunder, icke rimligen kan anses inrymma möjlighet att
disponera anslaget jämväl för ett sådant ändamål som framdragandet av
elektrisk högspänningsledning till Risbäcks kyrkby.
På grund härav hade Kungl. Maj:t i resolution den 22 november 1929
beviljat ett anslag av endast 1,950 kronor till installation och armatur till
ifrågavarande skolhem.
Behovet av en kraftledning till berörda skolhem ligger i öppen dag, och
man kan icke rimligen begära att en i allmänhet fattig och skattetyngd
befolkning skall kunna bekosta den ifrågavarande kraftledningen.
Utöver vad motionerna innehålla har riksdagen av tillgängliga handlingar
i ärendet inhämtat följande.
Ifrågavarande anläggning, som numera är färdigställd, beräknades på sin
tid komma att draga en totalkostnad av 16,728 kronor. Den verkliga kostnaden
har emellertid uppgått till 17,265 kronor 71 öre. Av nämnda belopp
å 16,728 kronor hade skolöverstyrelsen beräknat, att — efter fördelning i
förhållande till antalet ljuspunkter — 10,669 kronor skulle komma på skolhemmet
och 6,059 kronor på Risbäcks by. 8,502 kronor av berörda belopp
å 10,669 kronor skulle utgöra skolhemmets andel av kostnaden för själva
högspänningsledningen, under det att återstående 2,167 kronor utgjorde
kostnaden för installation och armatur, vartill Eders Kungl. Maj:t, på sätt
motionärerna omförmält, redan anvisat statsbidrag med 1,950 kronor. Statskontoret
hade i ärendet uttalat, att, därest Eders Kungl. Majit funne statsbidrag
böra utgå även för högspänningsledningen, detta bidrag lämpligen
syntes kunna bestämmas enligt samma grund, som tillämpats för statsbidraget
till skolhemmets uppförande eller till 80 procent av 8,502 kronor,
d. v. s. i avrundat tal till 6,800 kronor.
Riksdagen veterligen har förut icke i något fall kommun erhållit statsanslag
för ett ändamål sådant som det här ifrågasatta. I varje fall hava samtliga
hittills med bidrag av statsmedel uppförda kommunala skolhem tillkommit,
utan att anslag till elektrifiering utgått. Det kan vid sådant förhållande
väcka betänkligheter att nu tillmötesgå motionärernas förslag. Agnat att ingiva
tvekan är även det förhållandet, att Risbäcks kommun ansett sig böra
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 75
gå i författning om färdigställande av anläggningen, innan ännu visshet
vunnits, huruvida statsanslag för ändamålet kunde erhållas.
Enligt riksdagens uppfattning föreligga i detta fall synnerligen ömmande
omständigheter, som skulle göra riksdagen benägen att tillmötesgå de framställda
önskemålen. Då emellertid riksdagen icke har möjlighet att fullt
överblicka konsekvenserna av ett bifall till motionen, anser riksdagen, att
frågan bör underkastas en utredning särskilt ur berörda synpunkt. Därvid
bör givetvis även frågan örn storleken av ett eventuellt anslag tagas under
omprövning. Riksdagen vill därför hos Eders Kungl. Maj:t begära utredning
och förslag till 1931 års riksdag i berörda hänseenden.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, i anledning av
ovannämnda motioner (I: 185 och II: 326), anhålla, att Eders Kungl. Maj:t
täcktes taga under övervägande, huruvida och i vilken omfattning statsbidrag
må utgå för framdragande av en högspänningsledning från Sörfors
kraftstation till skolhemmet i Risbäck, samt för 1931 års riksdag framlägga
det förslag i ämnet, vartill ett sådant övervägande kan föranleda.
186:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.
Majit (punkt 203) upptagit det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag
för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat belopp, 315,000
kronor.
Beträffande förevarande anslag hava inom riksdagen väckts
dels två likalydande motioner, (I: 56 och II: 103), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte besluta att rubriken till ifrågavarande anslag
ändras till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste
gränsorter, samt att anslagssumman höjes från av Eders Kungl. Maj:t
äskade 315,000 kronor till 515,000 kronor;
dels en motion (II: 98), vari hemställts, att rubriken till ifrågavarande anslag
ändras till Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets
nordligaste gränsorter, samt att anslaget höjes till belopp, som för ändamålet
kan anses erforderligt;
dels ock två likalydande motioner (I: 87 och II: 182), i vilka motioner hemställts,
att riksdagen måtte för budgetåret 1930/1931 höja ordinarie anslaget:
inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 315,000 kronor,
med 200,000 kronor till 515,000 kronor.
Vad först angår frågan örn beredande av delaktighet i förevarande anslag
för Västernorrlands län, vill riksdagen icke förneka, att en utsträckning av
ifrågavarande förmån till sistnämnda län kan, med tanke på vissa delar därav,
som till sin karaktär äro fullt jämförliga med flera av de skoldistrikt, vilka för
76
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
närvarande äga möjlighet till understöd från anslaget, anses befogad. Denna
fråga synes dock vara av beskaffenhet att böra närmare utredas av Eders Kungl.
Maj:t, innan riksdagen vidtager åtgärd i saken. Riksdagen, som förväntar, att
Eders Kungl. Majit kommer att ägna berörda fråga sin uppmärksamhet i samband
med förberedande av budgetsförslaget till nästkommande riksdag, finnér sig
alltså för närvarande icke kunna bifalla de motionsvis framställda förslagen
om utsträckning av anslagets räckvidd till Västernorrlands län samt härav
betingad höjning av anslaget.
Vidkommande frågan örn en höjning av anslaget med bibehållande
av gällande grunder för dess utgående anser riksdagen, att synnerligen
starka skäl anförts till stöd härför. Då det här i allmänhet gäller
synnerligen hårt skattetyngda kommuner, vilka icke utan ett kraftigt stöd
från statens sida kunna förväntas vara i stånd att på ett tillfredsställande
sätt draga försorg örn de skolpliktiga barnens undervisning, synes det riksdagen
önskvärt att för budgetåret 1930/1931 vidtaga en ytterligare höjning
av anslaget. Det bör i detta sammanhang påpekas, att en sådan
ökning icke helt och hållet utgör en ren merutgift för staten, ty genom
inackorderingsverksamheten möjliggöras på åtskilliga håll sådana organisatoriska
anordningar, som medföra besparingar ej endast för kommunerna
utan även för staten i fråga örn utgifter för skolors upprätthållande.
Beträffande ökningens storlek har riksdagen ansett sig böra tillmötesgå
motionärernas yrkanden, varigenom anslaget för budgetåret 1930/1931 kommer
att uppgå till 515,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
höjt det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga
barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej
rikets nordligaste gränsorter, nu 315,000 kronor, med 200,000 kronor till
515,000 kronor.
187:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 204) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag för
anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de närmare villkor
och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
188:o) I en inom riksdagen väckt motion (lii 12) har hemställts, att riksdagen
måtte besluta att bevilja kronojägaren Herman Axison Lander, Bremö
bevakningstrakt, i inackorderingsbidrag 40 kronor per barn och månad för
sina båda skolpliktiga barn, för sonen Torsten läsåren 1924—1929 och för
dottern Asta läsåren 1926—1929.
Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:
Vi ha i särskild motion, på däri anförda skäl, tillåtit oss hemställa, att
riksdagen måtte besluta, att den kungl, kungörelsen angående bidrag till
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
77
vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn skall
avse även andra statens befattningshavare, som i berörda avseende leva
under enahanda villkor som lots- och fyrpersonalen. Anledningen till denna
hemställan är ett fall från vår ort, som icke blott ypperligt illustrerar behovet
av en ändring utan ock påkallar särskild uppmärksamhet från riksdagens
sida för skipande av rättvisa mot en statens befattningshavare.
Fallets innebörd framgår av följande resolution från Kungl. Majit den 30
december 1928, genom domkapitlet i Härnösand delgivet kronojägaren A. H.
Axelsson Lander, Bremön:
»I underdånig ansökning har kronojägaren Axel Herman Axelsson Lander
anfört i huvudsak följande. Lander hade av domänstyrelsen anvisats
tjänstebostad på Bremön, varest sedan år 1925 någon skola icke funnits
anordnad. Till följd härav hade Lander nödgats inackordera sina två skolpliktiga
barn för skolgång på annan ort. Enligt nådigt brev den 4 februari
1927 erhöll lots- och fyrpersonalen på Bremön inackorderingsbidrag för sina
''skolpliktiga barn, och hade detta bidrag av vederbörande myndigheter bestämts
till 40 kronor för barn och månad under den tid, barnen erhöllo
undervisning i skola. Lander anhölle nu, att Kungl. Majit måtte tillerkänna
honom inackorderingsbidrag med samma belopp, som utginge till lots- och
fyrpersonalen på Bremön, för sonen Torsten för läsåren 1924—1927 och för
dottern Asta för läsåret 1926—1927, samt att han för tiden därefter måtte
bliva likställd med lots- och fyrpersonalen på Bremön i fråga om inackorderingsbidrag
för sina skolpliktiga barn.
I ärendet hava yttranden avgivits av vederbörande folkskolinspektör och
Överjägmästare samt den 5 oktober 1927 av domkapitlet i Härnösand, den
22 november 1927 av skolöverstyrelsen, den 16 januari och den 14 september
1928 av statskontoret samt den 16 augusti 1928 av domänstyrelsen.
Kungl. Majit finner ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl.
Majits åtgärd.»
Samtliga i den ovannämnda resolutionen omnämnda personer och myndigheter
hade på det varmaste tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.
Endast angående frågan, vem som skulle bestrida utgiften, rådde
delade meningar mellan statskontoret och domänstyrelsen, enär statskontoret
hävdade, att densamma borde påföras domänstaten, medan domänstyrelsen
förmenade, att densamma skulle utgå från åttonde huvudtiteln. Såvitt man
kan förstå måste Kungl. Majits ståndpunkt i frågan uteslutande ha grundats
på formella skäl, enär det å åttonde huvudtiteln upptagna anslaget å
39,000 kronor för bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lotsoch
fyrpersonalens barn, enligt kungl, kungörelsen nr 351 år 1925 endast
avser lots- och fyrpersonalen.
Herr Lander har sedermera, den 19 april 1929, vänt sig till domänstyrelsen
med begäran att av styrelsen tillerkännas ett inackorderingsbidrag med
40 kronor per barn oell månad, för sin son Torsten läsåren 1924—1929
och sin dotter Asta för läsåren 1926—1929, men har domänstyrelsen i skrivelse
av den 24 maj 1929 med hänvisning till Kungl. Majits tidigare omnämnda
beslut avslagit herr Landers ansökan. Samma öde har en hans
liknande hemställan till Njurunda församlings skolråd rönt.
Det är under sådana omständigheter, som vi nödgats bringa saken inför
riksdagen, för att den måtte genom ett bifall till de av herr Lander hos
olika myndigheter resta kravet bereda honom den gottgörelse, som billighet
och rättvisa uppenbarligen kräver.
78
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen finner i likhet med motionärerna, att i detta fall synnerligen
starka billighetsskäl tala för att ersättning av allmänna medel i förevarande
hänseende beredes kronojägaren Lander. Denna ersättning synes riksdagen
dock böra för båda de i motionen omförmälda barnen begränsas till att
avse läsåren 1926—1929, enär, enligt vad riksdagen inhämtat, Lander först
i oktober 1926 hos statlig myndighet (vederbörande folkskolinspektör) framställde
anspråk på gottgörelse för sina inackorderingskostnader. Enligt kungörelse
den 20 juli 1925 (nr 351) angående bidrag till vissa kostnader för
skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn utgår inackorderingsbidrag
efter ortens pris med lägst 20 och högst 40 kronor för barn och månad.
Beloppet bestämmes av vederbörande folkskolinspektör. Enligt riksdagens
mening bör ersättningen till Lander utgå efter samma grunder, dock synes
det lämpligast att åt Eders Kungl. Maj:t överlämna att fastställa ersättningens
storlek.
Vad beträffar frågan örn det sätt, varpå berörda ersättning till Lander
må bestridas, vill riksdagen, med hänsyn till vad i detta ärende tidigare
förekommit, medgiva att ersättningen får utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag
till bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och
fyrpersonalens barn. Emellertid vill riksdagen samtidigt uttala såsom sin
bestämda mening, att därest Lander haft eller kommer att få vidkännas
kostnader för inackordering av sina skolpliktiga barn för tid efter utgången
av läsåret 1928/1929 och av statsverket påkallar ersättning härför, dylik
ersättning bör utgå av domänverkets medel, i likhet med vad som enligt
särskilt riksdagsbeslut (se riksdagens skrivelse nr 99/1928) gäller ifråga örn
telegrafverkets medel beträffande inackorderingskostnader för barn till befattningshavare
vid telegrafverkets radiopejlstationer.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
i anledning av ovannämnda motion (II: 12) medgivit, att av förslagsanslaget
till bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lotsoch
fyrpersonalens barn må enligt Eders Kungl. Majda närmare bestämmande
utgå bidrag till kronojägaren H. A. Lander till täckande av de kostnader,
denne under läsåren 1926—1929 haft att vidkännas för inackordering
vid skola av sina barn Torsten och Asta.
189:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 205) föreslagit riksdagen att dels medgiva,
att dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och psykopatiska
barn må efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt
att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av undervisning
åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare
föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen
efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda
stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor
och småskolor; samt att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
79
mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola må för uppflyttning i
högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom
lärare vid barnhem av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras
avlönande såsom till lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt
tillgodokomma lärare vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må
hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola
eller småskola; dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda
sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern
bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels medgivit, att dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och psykopatiska
barn må efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit kunna tillerkännas
rätt att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande
av undervisning åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att
enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,
utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro
eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare
vid egentliga folkskolor och småskolor; samt
att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande
lärare vid folkskola må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna
sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem
av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till
lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma lärare
vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava tjänstgjort som
ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;
dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter
och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern beviljat för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor.
190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att minska
det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål
i egentlig folkskola, nu 365,000 kronor, med 20,000 kronor till 345,000
kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget
till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola,
nu 365,000 kronor, med 20,000 kronor till 345,000 kronor.
191 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 207) föreslagit riksdagen atti riksstaten
uppföra det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m.
för folkskolor med ett belopp av 6,000 kronor.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majis förslag och får
80
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget
till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor med ett belopp av
6.000 kronor.
192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/
1931 anvisat ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande
av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst 2,700 kronor,
i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och
i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa.
193:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 209) föreslagit riksdagen att höja
det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid
fortsättningsskolor, nu 4,500,000 kronor, med 250,000 kronor till 4,750,000
kronor.
Mot Eders Kungl. Majits förslag har riksdagen intet att erinra.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu
4.500.000 kronor, med 250,000 kronor till 4,750,000 kronor.
194:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 210) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utbildningskurser
för lärare vid fortsättningsskolor anvisat för budgetåret 1930/1931 ett
extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl.
Majits bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.
195:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 212) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt samma
grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för
budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.
196:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 213) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 900,000 kronor,
med 30,000 kronor till 930,000 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkhögskolor, nu 900,000 kronor, med 30,000 kronor till
930.000 kronor.
197:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 214) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökat under
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 81
stöd åt folkhögskolor anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag
av 78,000 kronor.
198:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk
avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder,
som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för budgetåret
1930/1931 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.
199:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att till anordnande
av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1930/1931
anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå i enlighet med villkor,
som Eders Kungl. Maj:t äger fastställa.
Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor
att utgå i enlighet med villkor, som Eders Kungl. Majit äger fastställa.
200:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 217) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
201:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 218) har riksdagen
dels i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört det ordinarie förslagsanslaget
till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,
190,000 kronor,
dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må, i likhet med vad
för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/1931 för anskaffande
av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor Eders Kungl. Majit
bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.
202:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 219) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders
Kungl. Majit kan finna skäl meddela.
203:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 220) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt Tysta skolan å Lidingö anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag
av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna
gott föreskriva.
Bihang till riksdagens protokoll WHO. 14 sami. Nr SA. t>
82
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
204:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 221) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1930/1931 ett
extra anslag av 5,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
205:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 222) föreslagit riksdagen att dels till förstärkande
av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å
Tomteboda för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,
dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda
institut för samma budgetår anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan
för blinda å Tomteboda för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag
av 48,000 kronor,
dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda
institut för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000
kronor.
206:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 224) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande
av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.
207:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 225) föreslagit riksdagen att för anordnande
av vattenklosetter i förskolans för blinda i Växjö huvudbyggnad för
budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,825 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen för anordnande av vattenklosetter i förskolans
för blinda i Växjö huvudbyggnad för budgetåret 1930/1931 anvisat ett
extra reservationsanslag av 4,825 kronor.
208:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att tillförstärkande
av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser
m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1930/
1931 anvisa ett extra anslag av 12,150 kronor.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget
till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i
Kristinehamn för blinda för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag
av 12,150 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
83
209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till uppehållande
vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av en extra avdelning
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,600
kronor.
Till uppehållande av ytterligare en korgmakeriavdelning vid hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda har riksdagen sedan några år tillbaka
plägat anvisa medel å extra stat. För budgetåren 1928/1929 och 1929/1930
anvisades för ändamålet ett extra reservationsanslag av respektive 6,600
kronor och 5,600 kronor. Den för sistnämnda år vidtagna sänkningen av
anslaget föranleddes av att i anslaget uppkommit en besparing å omkring
1.000 kronor.
Hos Eders Kungl. Majit har nu hantverksskolans styrelse anhållit örn ett statsanslag
av 10,600 kronor för upprätthållande jämväl under budgetåret 1930/
1931 av ifrågavarande korgmakeriavdelning, därav 6,600 kronor äro avsedda
för själva verksamheten och 4,000 kronor till utrustningsbidrag åt tio elever,
som under nyssnämnda budgetår efter avslutad lärokurs avgå från
skolan. Sådana utrustningsbidrag erfordras vart tredje år och utgingo senast
för budgetåret 1927/1928 med ett sammanlagt belopp av likaledes
4.000 kronor.
Emellertid har det ansetts önskvärt, att yrkesutbildningen vid denna avdelning
måtte kunna få anordnas i borstbinderi i stället för korgmakeri, vilket sistnämnda
hantverk numera lärer erbjuda mindre goda förvärvsutsikter för de
blinda än tidigare. Departementschefen har ansett lämpligt, att möjlighet
hålles öppen till ett sådant utbyte, varvid det skulle bero på Eders Kungl.
Majit att efter framställning av vederbörande pröva, huruvida en ändring
av nu angiven innebörd skall ske.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan
i Kristinehamn för blinda av en extra avdelning anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,600 kronor.
210:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 228) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av fria
frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn för
blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.
21 l:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att dels, med
uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte av en vaktmästare med avlöning av 1,450 kronor, i samma stat uppföra
en maskinist med en avlöning av 1,750 kronor, därav 1,100 kronor lön
och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill må kunna komma tre ålderstillägg,
vart och ett å 100 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring,
dels ock i anledning härav höja det ordinarie anslaget till nämnda anstalt,
nu 102,100 kronor, med 300 kronor till 102,400 kronor.
84
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Eiksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen
dels med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med
komplicerat lyte av en vaktmästare med avlöning av 1,450 kronor, i samma
stat uppfört en maskinist med en avlöning av 1,750 kronor, därav 1,100
kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill må kunna komma
tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års
tjänstgöring,
dels ocJc i anledning härav höjt det ordinarie anslaget till nämnda anstalt,
nu 102,100 kronor, med 300 kronor till 102,400 kronor.
212:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till avlöning
av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i
Lund för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra anslag av 7,500 kronor.
Eiksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal
och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 7,500 kronor.
213:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 231) har
riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
214:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 232) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning av blindskrifter
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
7,000 kronor.
215:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 233) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt De
blindas förening anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 100,000
kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.
Yrkesundervisningen.
216:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att dels öka
det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 450,000 kronor, med
13,400 kronor till 463,400 kronor att jämte erforderligt belopp av å samma
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
85
anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken på sätt
av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits; dels till uppehållande
av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 24,000 kronor; dels såsom bidrag
till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan
i Norrköping anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
1,000 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma ändamål
trilsk jutes av annan eller andra bidragsgivare; dels ock till uppehållande
av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisa för
nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling föreliaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 203), vari hemställts, att riksdagen ville till upprätthållande
av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i
Norrköping för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,200 kronor.
I nämnda motion har framhållits, att skolans styrelse beräknat arvodet
till extraläraren i praktisk färgeriteknik till 1,890 kronor och föreslagit en
ökning av skolans ordinarie stat för budgetåret 1930/1931 med detta belopp.
Under förutsättning av bifall till denna framställning hade denne extralärare
liksom de övriga haft att på sitt arvode uppbära tillfällig löneförbättring
och dyrtidstillägg efter de grunder, som riksdagen för nämnda år fastställer.
Totala avlöningen skulle därför, beräknad efter de normer, som nu äro
gällande, och under antagande av ett indextal av 170, uppgå till i ruut tal
3,200 kronor. Ett extra anslag måste, under förutsättning att det beräknades
efter den av Eders Kungl. Hajd i detta fall följda principen, att staten
borde bidraga med endast hälften av totala kostnaden, sålunda komma att
uppgå till 1,600 kronor, i stället för nu föreslagna 1,000 kronor. Den
summa, som måste anskaffas från enskilda bidragsgivare, bleve, trots en
dylik ökning av anslaget, ändock 600 kronor mer, än vad som av Kungl.
Majit ifrågasatts. Motionärerna hava emellertid ansett starka skäl tala för
att anslaget åtminstone för närvarande tillmätes så, att möjligheten att upprätthålla
denna kurs icke bliver beroende av eventuellt ekonomiskt understöd
från industrien eller enskilda.
Riksdagen har med hänsyn till vad i motionen anförts, funnit sig böra
besluta en ökning av anslaget till 1,600 kronor.
I övrigt har vad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit
icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag ökat det ordinarie reservationsanslaget
till tekniska läroverk, nu 450,000 kronor, med 13,400 kronor
till 463,400 kronor att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna
besparingar fördelas mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen
under punkt 234 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 3 januari 1930 angivits;
86
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket
i Örebro anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 24,000 kronor;
dels, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motion
(II: 203), såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik
vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat för budgetåret 1930/1931
ett extra anslag av 1,600 kronor att utgå under villkor, att enahanda belopp
för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;
dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan
i Eskilstuna anvisat för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.
217:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 235) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier
åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor
att utgå enligt av Eders Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.
218:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier
åt lärare vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda
läroanstalter anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 1,500 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
219:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till beredande
av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna
belopp, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 139,500 kronor att
utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter
statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller
erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant
bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den
fördelning oell under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Majit kan finna
skäligt bestämma.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av förhöjt understöd
åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro
och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 139,500 kronor att utgå under förutsättning
att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,
själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler
för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande
minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under
de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
87
220:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att till
resestipendier åt lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa för
budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå
under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott
föreskriva.
Med anledning av Eders Kungl. Majitsi ämnet gjorda framställning
anvisade 1921 års riksdag ett reservationsanslag å 2,000 kronor till resestipendier
åt rektorer och lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier. I
överensstämmelse med Eders Kungl. Majits förslag har för vart och ett av
budgetåren under perioden 1 juli 1925—30 juni 1930 beviljats ett anslag
av 1,000 kronor, men har anslagets uppgift begränsats till att avse allenast
resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid handelsgymnasierna.
Departementschefen har nu föreslagit, att den begränsning till lärare i
främmande levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926,
borttages, liksom vid 1929 års riksdag skedde beträffande motsvarande begränsning
i fråga örn anslaget till resestipendier åt lärare vid tekniska läroverk.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majis förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare vid
statsunderstödda handelsgymnasier anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,
Eders Kungl Maji kan tinna gott föreskriva.
221:o) Eders Kungl. Maji har (punkt 239) föreslagit riksdagen att dels —
med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 875,000
kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag till
understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning
å 675,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag till understöd
för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning
å 100,000 kronor, dels ock besluta, att för utgående av understöd från
sist omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
nu gällande grunder för statsunderstöds utgående till kommunala anstalter
för yrkesundervisning, dock att understöd må utgå, förutom till anstalt för
yrkesundervisning, som upprättats av kommun eller landsting, jämväl till
sådan anstalt, som inrättats av annan kommunal samfällighet eller förening
av Hera dylika, samt att understöd till undervisningsmateriel icke må utgå
för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning
avsedda alster.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta motioner (I: 136 och II: 191), i vilka motioner hemställts, att
riksdagen mätte upptaga det aV Eders Kungl. Majit föreslagna ordinarie
reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel åt kommunala
88
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
anstalter för yrkesundervisning å 100,000 kronor såsom ordinarie förslagsanslag.
Av de båda motionerna, vilka i huvudsak äro likalydande, anser sig riksdagen
här böra återgiva motionen 1:136, där det heter:
Få grenar av undervisningsväsendet torde vara i så hög grad beroende
av tillgång på lämplig och tillräcklig undervisningsmateriell som yrkesundervisningen.
Den avser ju icke blott att meddela ett fristående teoretiskt
vetande utan att punkt för punkt anknyta detta vetande till dess tillämpning
inom de praktiska yrkena och i många fall att dessutom meddela de
praktiska färdigheter, av vilka man där har behov. Yrkeslivets mångskiftande
karaktär för med sig;, att den för yrkesundervisningen behövliga materiellen
ävenledes blir i hög grad mångskiftande. Redan häruti ligger en
orsak till att kostnaderna för undervisningsmateriell vid hithörande anstalter
måste bliva jämförelsevis stora. Härtill kommer, att yrkeslivets oavbrutet
fortgående utveckling nödvändiggör, att dessa anstalter ständigt måste underkasta
sig förnyade ekonomiska uppoffringar, för att materiellen skall någorlunda
kunna möjliggöra en undervisning, som icke skall behöva betecknas
såsom efterbliven och alltså vara av ringa värde för näringslivet. Under
sådana förhållanden torde det knappast kunna anses ändamålsenligt, att,
när riksdagen genom 1918 och 1921 års beslut principiellt gått in för att
efter vissa grunder stödja yrkesundervisningen till den omfattning, som motsvarar
det av lokala förhållanden påkallade kommunala initiativet till skolors
inrättande, den nu skulle lämna sitt stöd till skolornas näst lärarna viktigaste
förutsättning, nämligen lämplig och tillräcklig undervisningsmateriell,
genom ett till beloppet begränsat anslag. Aven med hittills gällande understödsbestämmelser
torde det kräva mycket arbete från skolöverstyrelsens
sida att förmå vederbörande kommuner att göra erforderliga uppoffringar
för undervisningsmaterieliens hållande på tillbörlig nivå. De resultat, som
härutinnan vunnits, har man säkerligen främst att tacka den omständigheten,
att skolorna för sina anskaffningar med full trygghet kunnat påräkna
författningsenligt understöd. En begränsning i förevarande avseende skulle,
såsom också överstyrelsen anför i sina riksdagsäskanden, refererade å sid.''
576 av propositionen, leda till väsentlig förlamning av yrkesundervisningens
utveckling, enär då kommunernas initiativ i stort sett skulle upphöra. &
Kommer så härtill frågan om sättet för ett begränsat anslags fördelande
på de olika skolorna. Ett begränsat anslag förutsätter givetvis en jämförande
och samtidig handläggning av förefintliga ansökningar. Det är svårt
att förstå, huru en dylik handläggning skall kunna åvägabringas med krav
på att genom densamma skall vinnas en ändamålsenlig anslagsfördelning,
då en hel del av hithörande understödsbehov äro av den art, att de icke^i
förväg kunna kalkyleras utan spontant framträda när som helst under arbetsåret
allt eftersom näringslivets varierande förhållanden sådant påkalla.
Det kan här möjligen invändas, att det är endast undantagsvis, som dylika
spontana understödsbehov framträda, eftersom ju i stort sett hittills utgående
understöd beviljats före arbetsårets början. Denna invändning vilar
dock endast på en skenbar grund, enär för det beviljade understödets utgående
det i fråga örn anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriell
icke är nog med överstyrelsens beslut om beviljande av ett högstunderstöd
utan det jämväl erfordras, att en specificerad förteckning över den ifrågavarande^
materiellen blir av överstyrelsen godkänd. Det är sålunda i sista
hand på den av överstyrelsen godkända förteckningen som understödets
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
89
belopp beror och just på grund av de föränderliga förhållanden, som bestämma
över skolornas arbete, måste dylika förteckningar i mycket stor utsträckning
komma under överstyrelsens prövning successivt under så gott
som hela arbetsåret, och därmed måste det också vara klart, att understödsbehovet
i fråga örn undervisningsmateriell i stort sett endast successivt kan
prövas.
Skulle nu anslaget bliva begränsat, så måste en på sannolikhetskalkyl
grundad förhandsfördelning av anslaget icke komma att motsvara skolornas
verkliga relativa behov.
Ett uppskjutande av fördelningen till en tid efter arbetsårets början skulle
åter på grund av osäkerheten i fråga örn erhållande av understöd i regel
medföra en försening av anskaffandet av den materiell, som för undervisningens
skull i vissa fall behövde anskaffas redan vid arbetsårets början,
och mycket ofta leda till att vederbörande skolstyrelse icke ens skulle våga
igångsätta eljest säkerställda kurser.
Näringslivet kan icke vara betjänt med att de former, under vilka staten
stödjer yrkesutbildningen, i så hög grad brista i smidig anpassning efter
föreliggande behov, att de understöd, som staten i princip är villig att giva,
icke komma till avsett gagn. Någon garanti för missbruk kan icke ligga
i de tunga former för understödens utdelande, som komma att betingas av
nu ifrågasatt anslagsbegränsning, men väl en risk för att skolorna genom
dem pressas till en schablonisering, som visserligen underlättar en förhandskalkyl
av materiellbehovet men samtidigt under årens lopp kommer att bryta
den omedelbara kontakten mellan skolorna och näringslivets oavbrutet fortgående
utveckling.
Den frestelse för kommunerna att för undervisningsmateriell begära större
understöd än som för vederbörande skola kan vara oundgängligen nödvändigt,
som departementschefen anser förefinnas och som enligt hans uttalande
skulle göra en viss varsamhet av nöden vid utdelandet av hithörande understöd,
är nog ganska liten, enär kommunerna själva hava att påtaga sig
hälften av materiellkostnaderna, en omständighet, som torde vara en tillräckligt
kraftig hämsko, om någon skolstyrelse skulle vilja över hövan utöka
sitt materiellbestånd. En varsamhet, som skapas genom anslagsbegränsning,
kommer här i verkligheten ej att bliva riktad mot tänkta missbruk
vid understödens fördelande utan i stället mot yrkesundervisningens utveckling
efter de riktlinjer, som riksdagen redan gått in för.
Eders Kungl. Maj:ts förslag, att det ordinarie anslaget till understöd åt
kommunala anstalter för yrkesundervisning skulle ersättas av två anslag, det
ena till läraravlöningar och det andra till undervisningsmateriel, står i
överensstämmelse med den mening, 1929 års riksdag i detta ämne uttalat,
och föranleder ingen erinran från riksdagens sida. Ej heller har riksdagen
något att invända mot de föreslagna nya villkoren för understöds utgående
från nämnda båda anslag.
I fråga om naturen av anslaget till undervisningsmateriel finner riksdagen
motionärerna hava anfört så vägande invändningar mot anslagets
begränsning, att riksdagen, trots att departementschefens synpunkter synas
väl förtjänta av beaktande, anser sig böra på denna punkt frångå Eders
Kungl. Majrts förslag och uppföra anslaget såsom förslagsanslag.
90 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
I övrigt har Eders Kungl. Maurts förslag icke givit riksdagen anledning
till erinran.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen
dels, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till ovannämnda
motioner (I: 136 och II: 191), — med uteslutande ur riksstaten av
det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala
anstalter för yrkesundervisning å 875,000 kronor -— i riksstaten
uppfört ej mindre ett ordinarie förslagsanslag till understöd för avlöning
av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning å 675,000 kronor
än även ett ordinarie förslagsanslag till understöd för undervisningsmateriel
åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 100,000 kronor;
dels ock beslutat, att för utgående av understöd från sist omförmälda två
anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse nu gällande grunder
för statsunderstöds utgående till kommunala anstalter för yrkesundervisning,
dock att understöd må utgå, förutom till anstalt för yrkesundervisning,
som upprättats av kommun eller landsting, jämväl till sådan anstalt,
som inrättats av annan kommunal samfällighet eller förening av flera dylika,
samt att understöd till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp av
förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning avsedda
alster.
222:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att dels — med
uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie reservationsanslaget
till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning å 675,000
kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie reservationsanslag till
understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning
å 610,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag till understöd
för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
å 65,000 kronor, dels ock besluta, att för utgående av understöd från
sist omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse
nu gällande grunder för statsunderstöds utgående till enskilda anstalter för
yrkesundervisning, dock att understöd till undervisningsmateriel icke må
utgå för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till
försäljning avsedda alster.
Under hänvisning till vad riksdagen anfört under nästföregående punkt,
anser sig riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn
uppdelning av här ifrågavarande anslag i ett anslag till läraravlöningar
och ett anslag till undervisningsmateriel. Riksdagen bifaller jämväl vad
Eders Kungl. Majit föreslagit med avseende å anslagens belopp.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie
reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
å 675,000 kronor -— i riksstaten uppfört ej mindre ett ordinarie reservations
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
91
anslag till understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för
yrkesundervisning å 610,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag
till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning
å 65,000 kronor;
dels ock beslutat, att för utgående av understöd från sist omförmälda
två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse nu gällande
grunder för statsunderstöds utgående till enskilda anstalter för yrkesundervisning,
dock att understöd till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp
av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning
avsedda alster.
223:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 242) föreslagit riksdagen att dels för
ökning av den i staten för tekniska skolan i Stockholm upptagna anslagsposten
till uppvärmning, nu 5,000 kronor, till 9,000 kronor höja det i riksstaten
uppförda ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 98,575
kronor, med 4,000 kronor till 102,575 kronor, dels till täckande av brist i
tekniska skolans stat anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
10,500 kronor, dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska
skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut
anslagna medel 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med
samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas
av Sjöstedtska fonden.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels för ökning av den i staten för tekniska skolan i Stockholm upptagna
anslagsposten till uppvärmning, nu 5,000 kronor, till 9,000 kronor
höjt det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm,
nu 98,575 kronor, med 4,000 kronor till 102,575 kronor,
dels till täckande av brist i tekniska skolans stat anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 10,500 kronor,
dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i
Stockholm anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 33,000
kronor under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna
medel, 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med
samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor
tillskjutas av Sjöstedtska fonden.
224:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 243) föreslagit riksdagen att dels
såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i Filipstad,
anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet
angivits, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000
kronor att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kost
-
92
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
naderna för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget,
samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter
i fråga örn nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga;
dels ock såsom bidrag med 3/b av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare
vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisa för nämnda
budgetår ett extra anslag av 10,020 kronor att utgå under förutsättning
att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de
ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.
Majit i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
tillstyrkta grunderna finner skäligt föreskriva.
Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag
och får alltså anmäla, att riksdagen
dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i
Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt
243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000 kronor att utgå
under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för verksamhetens
uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt med rättför
Eders Kungl.''Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn
nämnda anslag, som av Eders Kungl. Majit prövas erforderliga;
dels och såsom bidrag med 3/ö av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare
vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisat för
nämnda budgetår ett extra anslag av 10,020 kronor att utgå under förutsättning
att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under
de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.
Majit i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen under sistnämnda
punkt i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunderna finner skäligt
föreskriva.
225:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till uppehållande
av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 12,550 kronor att utgå med de belopp, till de
ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid vävskolan
i Borås anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 12,550
kronor att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor,
som under punkt 244 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3
januari 1930 angivits.
226:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till
åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervisningen ävensom till
åstadkommande av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
93
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor
att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner
gott meddela.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen till åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervisningen
ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel vid anstalter
för sådan undervisning anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Majit finner gott meddela.
Folkbildningsåtgärder i övrigt.
227:o) Kungl. Majit har (punkt 247) föreslagit riksdagen att höja det
ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 760,000
kronor, med 90,000 kronor till 850,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft
dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 85 och lii 179),
i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte med godkännande av de i
skolöverstyrelsens skrivelse den 16 december 1924 uppdragna riktlinjerna
för anslagets användning ställa 10,000 kronor till förfogande för understöd
till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg och därför höja
det av Eders Kungl. Majit föreslagna ordinarie förslagsanslaget till understöd
åt folkbiblioteksväsendet, 850,000 kronor, till 860,000 kronor,
dels en inom riksdagen väckt motion (lii 208), vari hemställts, att riksdagen
ville anslå 10,000 kronor för understödjande av biblioteksverksamhet
ombord å svenska handelsfartyg i huvudsaklig överensstämmelse med de av
kungl, skolöverstyrelsen föreslagna riktlinjerna,
dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 129 och
lii 305), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att uranslaget
till folkbiblioteksväsendet må utgå understöd till skolbiblioteken efter
i huvudsak de grunder, som i motionerna angivits.
För budgetåret 1928/1929 var i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag
till understöd åt folkbibliotek å 560,000 kronor.
I proposition nr 141 till 1929 års riksdag föreslog Eders Kungl. Majit riksdagen
att — med uteslutande ur riksstaten av nyssnämnda förslagsanslag å
560,000 kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till
understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål
och efter i huvudsak de grunder, som i det vid propositionen fogade
utdrag av statsrådsprotokollet av departementschefen angivits. Eders Kungl.
Majits förslag innebar en genomgripande omläggning av grunderna för understöd
åt folkbiblioteken, bland annat höjda understöd, rationellare beräkningsgrunder,
gynnsammare villkor för bättre utrustade bibliotek o. s. v.
94
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Departementschefen hade verkställt en beräkning av kostnaderna för samtliga
de ändamål, som enligt förslaget skulle tillgodoses av ifrågavarande
anslag, sådana dessa kostnader skulle ställa sig under de två närmast följande
budgetåren, jämförda med kostnaderna under budgetåret 1928/1929.
Enligt denna beräkning skulle anslagsbehovet efter en omorganisation uppgå
till, för budgetåret 1929/1930 761,200 kronor och för budgetåret 1930/1931
881,900 kronor.
Sedan riksdagen till behandling förehaft, förutom nämnda proposition,
åtskilliga i ämnet väckta motioner, biföll riksdagen (se skrivelsen nr 241)
Eders Kungl. Maj:ts förslag allenast med den ändring, att anslaget alltjämt
skulle, som dittills, hava förslagsanslags natur. Däremot avslog riksdagen
ett motionsvis framlagt förslag örn reglering av statsanslagen till skolbibliotek.
I skrivelse den 31 augusti 1929 bar skolöverstyrelsen gjort framställning
i fråga om anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931.
Skolöverstyrelsen bär därvid utgått från förutberörda av departementschefen
verkställda kostnadsberäkning, vilken upptager sammanlagda beloppet
av de anslagsbehov, som under budgetåret 1930/1931 ansågos böra tillgodoses
från förevarande anslag till 881,900 kronor.
Skolöverstyrelsen har vidare hemställt örn anslag utöver det för budgetåret
1930/1931 såsom behövligt beräknade beloppet 881,900 kronor. Dessa
äskanden, belöpande å tillhopa 35,500 kronor, gälla dels ändrad» grunder
för understöd åt sådana skolbibliotek, som för närvarande åtnjuta statsanslag,
dels understöd till biblioteksverksamhet ombord på svenska handelsfartyg, dels
ock slutligen resestipendier för bibliotekspersonal.
Beträffande skolbiblioteken lämnar överstyrelsen en ingående redogörelse
för de önskemål och förslag, som tidigare framlagts i ämnet. Sitt eget förslag
sammanfattar överstyrelsen genom att hänvisa till en i motionerna vid
1929 års riksdag I: 252 och II: 391 punktvis gjord sammanställning av
grunderna för statsanslagets utgående. Denna sammanställning utgår från
skolöverstyrelsens tidigare förslag med de modifikationer, som betingats av
önskvärdheten av att bestämmelserna rörande skolbiblioteken i möjligaste
mån måtte bli analoga med dem, som redan antagits i fråga om folkbiblioteken.
Beträffande biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg erinrar överstyrelsen,
hurusom 1920 års riksdag begärde en utredning i ärendet (riksdagens
skrivelse nr 239). Överstyrelsen anför härom:
Denna utredning uppdrogs åt skolöverstyrelsen, som avgav förslag i ämnet
den 16 december 1924. Vid utarbetandet av förslaget biträddes överstyrelsen
av två sakkunniga: en representant för redarnas och en representant
för sjöfolkets sammanslutningar. Å överstyrelsens vägnar leddes de sakkunnigas
förhandlingar av förste bibliotekskonsulenten.
I den av de sakkunniga framlagda utredningen, till vilken överstyrelsen
i alla delar anslöt sig, påpekades inledningsvis, att biblioteksverksamhet bland
sjömän för närvarande i vårt land bedreves från åtskilliga olika håll. »Stock
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
95
holms fruntimmersförening för bokpåsemission», Svenska kyrkans missionsstyrelse
och Svenska kyrkans diakonistyrelse, Evangeliska fosterlandsstiftelsen
samt Betelföreningen i Hälsingborg m. fl. organisationer utsände vandringsbibliotek
framför allt innehållande litteratur av religiöst och i vissa fall
fosterländskt innehåll. Sjömannasällskapet i Göteborg samt »Oscar Ilis
vandringsbibliotek» utsände vandringsbibliotek av mera allmänt innehåll.
Också inom sjömännens fackföreningar hade i mindre utsträckning försök
gjorts att tillfredsställa läslusten. Det framhölls vidare, att det litteraturbehov
och studieintresse, som otvivelaktigt funnes, dittills —- med undantag
för den religiösa litteraturen •— endast i ringa grad hade kunnat tillgodoses
på grund av alltför begränsade ekonomiska resurser samt bristen på samarbete.
De sakkunnigas förslag gick ut på att skapa en särskild organisation
för biblioteksverksamheten bland sjömän, med namnet »Sjömansbiblioteket».
De uppgifter, som överstyrelsen föreslog för detta bibliotek, kunna sammanfattas
på följande sätt:
1) att upprätta och tillhandahålla vandringsbibliotek för svenska handelsfartyg,
främst sådana som längre tid skola vara borta från Sverige, samt
tillse att i utlandet möjlighet förefinnes till utbyte av vandringsbibliotek;
2) att i de fall, då det är möjligt, utlåna enstaka arbeten till sjömän, som
önska studera ett särskilt ämne, samt tillhandagå med råd och anvisningar
för läsning och studier;
3) att samarbeta med föreningar och institutioner, som anordna läsrum
för sjömän, och eventuellt självt ordna dylikt läsrum i samband med bibliotekets
huvudbyrå;
4) att tillse att sjömännen bli underrättade örn tillfällen till åhörande av
populärvetenskapliga föreläsningar, eventuellt självt anordna dylika föredrag.
Sjöinansbibliotekens central borde förläggas till Göteborg med hänsyn till
denna stads betydelse för den svenska sjöfarten, i en framtid måhända med
filialer i andra svenska hamnar, till en början förslagsvis Stockholm, Malmö
och Hälsingborg.
Styrelsen för biblioteket skulle bestå av 9 medlemmar, förste bibliotekskonsulenten
i skolöverstyrelsen som ordförande samt en representant utsedd
av var och en av följande organisationer: Sveriges redareförening, Sveriges
fartygsbefälhavareförening, Svenska maskinbefälförbundet, Sjömansunionen,
Eldareunionen, Svenska kyrkans sjömans vård, Arbetarnes bildningsförbund
och Sveriges allmänna biblioteksförening. För beslutmässighet skulle fordras
att minst 5 medlemmar vore närvarande. Vid lika röstetal skulle ordföranden
ha utslagsröst. Sammanträden skulle hållas, då skolöverstyrelsen så
prövade lämpligt eller då minst tre medlemmar av styrelsen därom gjorde
framställning, dock minst två gånger örn året. Sammanträdena skulle
i regel hållas i Göteborg. Intet arvode skulle utgå till styrelsens medlemmar.
Förste bibliotekskonsulenten skulle äga att åtnjuta rese- och traktamentsersättning
i vanlig ordning. Styrelsen skulle utse biblioteksföreståndare,
uppgöra stat, besluta örn bokinköp och övriga angelägenheter, som anginge
bibliotekets verksamhet och vilka ej överlämnades åt föreståndaren att avgöra,
granska föreståndarens förvaltning samt avgiva årlig berättelse över
bibliotekets verksamhet.
De sakkunniga föreslå, att statsbidrag till sjömansbiblioteket måtte, i olikhet
mot vad som eljest gällde i avseende å understöd till biblioteksverksamhet,
utgå med dubbelt så stort belopp som de kontanta medel, vilka anskaffats
från annat håll.
96
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
I fråga om statens understödjande av folkbiblioteksväsendet hade det i
Sverige varit en grundprincip att som motsvarighet till statsbidraget endast
kontanta bidrag godkändes.
Vad sjömansbiblioteket angår förefölle det de sakkunniga som om man
där skulle kunna tillåta medräknandet av bokgåvor, utan att kontrollen av
att rättigheten ej skulle missbrukas behövde kräva någon extra apparat. De sakkunniga
ville därför föreslå, att i fråga örn bokgåvorna statsbidraget utginge
med högst samma belopp som det värde, vartill de från annat håll till
sjömansbiblioteket under närmast föregående år skänkta böckerna uppskattas.
Under förutsättning av ovan föreslagna villkor för statsbidragets utgående
och med utgångspunkt i de förut nämnda i utsikt ställda bidragen från
annat håll skulle man kunna beräkna att statsbidraget det första året, organisationsåret,
skulle komma att utgöra högst 10,000 kronor. De följande
åren skulle det antagligen komma att stanna vid mycket lägre belopp. Då
det emellertid måhända kunde tyckas, som om medgivandet att få åberopa
bokgåvor skulle kunna innebära oberäkneliga möjligheter till statsbidragets
uppskruvande, finna de sakkunniga sig föranledda att föreslå, att som maximum
för statsbidraget fastställes ett belopp av 10,000 kronor för år.
Örn det här föreslagna sättet för statsbidragets beräknande i båda avseenden
skulle anses innebära ett alltför starkt avvikande från vanlig praxis,
ville de sakkunniga subsidiärt föreslå, att statsbidraget i så fall måtte utgå
med samma belopp som de från annat håll kommande kontanta bidragen.
Den besparing, som därigenom skulle vinnas, skulle emellertid bli högst
4,000 ä 5,000 kronor, en i sig själv ganska ringa summa, som dock skulle
för sjömansbiblioteket beteckna en mycket kännbar nedsättning i dess resurser.
Överstyrelsen tillstyrker, att statsunderstöd måtte få utgå med dubbelt så
stort belopp som det tillskott av andra än statsmedel, vilket lämnas för
bibliotekets utveckling och vård. Däremot anser överstyrelsen önskemålet
om statsunderstöd i proportion till beräknade värdet av influtna bokgåvor
ej böra vinna beaktande, då en dylik föreskrift skulle innebära en fullständig
avvikelse från de principer, som legat till grund för 1929 års nyreglering
i fråga örn folkbiblioteken. Överstyrelsen beräknar det erforderliga
statsbidraget till 10,000 kronor årligen.
Slutligen framhåller överstyrelsen önskvärdheten av, att möjlighet beredes
till resestipendier för bibliotekspersonal; för detta ändamål beräknar överstyrelsen
anslagsbehovet till 3,000 kronor.
Departementschefen har erinrat, att frågan örn ändrade grunder för understöd
åt skolbibliotek var föremål för prövning jämväl vid 1929 års riksdag.
Då hade han av statsekonomiska skäl sett sig förhindrad att tillstyrka
några åtgärder, syftande till en nyreglering på detta område. Hur behjärtansvärt
departementschefen än funne det vara, att en nyreglering även
beträffande skolbiblioteken komme till stånd, såge han sig liksom förra året
förhindrad att framlägga förslag till åtgärder i ämnet. Även förslaget örn
understöd av biblioteksverksamhet på svenska handelsfartyg funne departementschefen
väl motiverat, men kunde nu icke förorda detsammas genom
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
97
förande med hänsyn till de betydande anslagskray, som i övrigt förekomme
under åttonde huvudtiteln. Ej heller funne han sig kunna tillmötesgå överstyrelsens
begäran örn anslag å 3,000 kronor till resestipendier åt bibliotekspersonal.
Vad så beträffade frågan om med vilket belopp, förslagsanslaget till understöd
åt folkbiblioteksväsendet borde uppföras i riksstaten för budgetåret 1930/
1931, har departementschefen funnit skäl föreligga att, då de nya bestämmelserna
ännu ej hunnit utfärdas, beräkna det erforderliga anslagsbeloppet
något lägre än vad som i propositionen nr 141 till 1929 års riksdag och
nu av överstyrelsen ifrågasatts. Enligt hans mening vore det tillfyllest,
örn anslaget bestämdes till 850,000 kronor, motsvarande en ökning med
90.000 kronor av anslaget för löpande budgetår.
I motionerna I: 129 oell II: 305 har upptagits skolöverstyrelsens förslag
till ändrade grunder för understöd åt skolbibliotek.
I motionerna 1:85 och II: 179 har till stöd för det där framställda yrkandet
örn anslag till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg
anförts huvudsakligen följande:
Under de senaste åren ha från olika håll, även statsmakternas, yrkats på
att det allmänna i högre grad än hittills varit fallet vidtar åtgärder till förmån
för sjömännens behov av andlig omvårdnad både på sjön och i hamnarna.
Ett uttryck för samhällets skyldighet i detta avseende var 1920 års
utredningskrav ifråga om biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg
(riksdagens skrivelse nr 239).
Utredningen uppdrogs åt skolöverstyrelsen, som avgav förslag i ärendet
den 16 december 1924. Vid utarbetandet av förslaget biträddes överstyrelsen
av två sakkunniga: en representant för redarnas och en representant
för sjöfolkets sammanslutningar. Utredningen och överstyrelsens förslag
återfinnas i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 247, sid. 631
—633. Överstyrelsen beräknar det erforderliga statsbidraget till 10,000 kronor
årligen. Statsrådet anser sig ej kunna förorda anslaget med hänsyn till de
betydande anslagskrav, som i övrigt förekomma under åttonde huvudtiteln.
Det måste onekligen förefalla våra sjömän en smula underligt, detta riksdagens
och regeringens under senaste tid så starkt uttalade intresse för välfärdsanordningar
till deras fromma, då ännu tio år efter riksdagens skrivelse
i denna specialfråga Kungl. Maj:t förklarar sig av ekonomiska skäl hindrad
att omsätta detta intresse i handling — eftersom det kräver ett anslag på
10.000 kronor!
Det får väl emellertid antagas, att riksdagen menat allvar med sin för tio
år sedan till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelse, och det kan även anses vara på
tiden att det däri liggande löftet till sjömännen blir infriat.
Slutligen har i motionen II: 208 anförts bland annat följande:
Oaktat skolöverstyrelsens enhälliga och upprepade tillstyrkan av sakkunniges
förslag har som bekant statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet
av statsfinansiella skäl ansett sig böra även i år uppskjuta
frågans avgörande. Det anföres nämligen i statsrådsprotokollet: »Detta förslag
finner jag väl motiverat, men kan nu icke förorda detsammas genom
Bihang
lill riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A. 7
98
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
förande med hänsyn till de betydande anslagskrav, som i övrigt förekomma
under åttonde huvudtiteln».
Ehuru denna Kungl. Maj:ts avvisande hållning alltså dikterats av sparsamhetsskäl,
kan dock dess lämplighet starkt ifrågasättas. Denna 10-åriga
väntetid, som gått sedan riksdagen begärde åtgärder i frågan, bör ej ytterligare
förlängas. Örn det trängande behovet av att häva den missgynnade
ställning i fråga om tillgång till litteratur, som gäller för Sveriges sjömän,
synes råda en enhällig mening. Våra folkbibliotek i hemlandet, som synas
vara i en blomstrande utveckling, Ängö ju genom fjolårets riksdagsbeslut en
utomordentligt kraftig hjälp, som bland annat föranlett statsrådet att av
årets riksdag begära en ökning av denna post med 90,000 kronor eller från
760,000 till 850,000 kronor. Att då låta sjöfolkets biblioteksfråga ånyo
skjutas in i det ovissa, kan ej vara rätt. Samma ekonomiska skäl för ett
avslag kunna ju tänkas föreligga ett annat år.
Vi anse därför, att vid årets riksdag beslut om upprättande av denna
biblioteksverksamhet ombord bör komma till stånd och att det begärda anslaget,
10,000 kronor, nu bör beviljas. Möjligt är att någon jämkning i
grunderna för verksamheten framdeles kan befinnas erforderlig. Så exempelvis
är det möjligt, att jämsides med de bokutbyten, som de sakkunniga
och skolöverstyrelsen föreslagit, även stationära bibliotek — särskilt på
större båtar ■—- kunna tänkas ifrågakomma. Dylika jämkningar är det ju
emellertid Kungl. Majit obetaget att framdeles vidtaga, även örn nu beslut
fattas örn verksamhetens igångsättande i huvudsaklig överensstämmelse med
de av kungl, skolöverstyrelsen föreslagna riktlinjerna.
Med anledning av vid 1929 års riksdag väckta motioner, åsyftande en
omläggning av grunderna för understöd till skolbibliotek av samma innebörd,
som nu i motionerna 1:129 och 11:305 föreslås, uttalade riksdagen, att
riksdagen ansåge i hög grad behj ärtans värt, att skolbiblioteken kraftigt understöddes
av staten, och att de för dem gällande understödsbestämmelserna,
i likhet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit beträffande folkbiblioteken,
omlades i syfte att befrämja ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete.
A andra sidan ansåg sig riksdagen böra fästa avseende vid den statsfinansiella
synpunkt, Eders Kungl. Majit anlagt på denna fråga, och med
hänsyn härtill funne sig riksdagen icke då kunna bifalla det i motionerna
gjorda yrkandet. Riksdagen gav emellertid uttryck åt en förhoppning om
att Eders Kungl. Majit skulle finna det möjligt att inom en snar framtid
underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren även
för dessa bibliotek.
Riksdagen har velat erinra örn vad sålunda i ämnet förekom vid 1929 års
riksdag, därför att situationen nu är densamma som då. Aven nu har Eders
Kungl. Majit av sparsamhetsskäl sett sig förhindrad att framlägga förslag
örn en förbättring av skolbibliotekens understödsvillkor, och åter föreligga
motioner örn att det av skolöverstyrelsen på sin tid utarbetade förslaget
med några smärre modifikationer måtte genomföras utan att hava undergått
prövning från Eders Kungl. Majits sida.
Ehuru riksdagen finner det beklagligt, att ej utrymme ansetts kunna be
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
99
redas för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen av
riksdagen erkänts, anser riksdagen dock, att en omläggning av förenämnda
understödsbestämmelser ej bör genomföras, utan att förslaget först undergått
vederbörlig granskning och prövning av Eders Kungl. Maj:t. Med
framhållande av vad 1929 års riksdag anfört örn önskvärdheten av en snar
lösning av denna fråga, finner sig riksdagen därför i avbidan på framställning
i ämnet från Eders Kungl. Maj:ts sida ej heller denna gång böra vidtaga
någon åtgärd i saken.
Vad angår kravet på anslag till biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg
får riksdagen erinra örn att det här gäller en folkbildningsfråga, som
nu i tio år väntat på sin lösning. Av riksdagens skrivelse nr 239/1920 angående
åtgärder för en vidgad folkbildningsverksamhet m. m. framgår, att
riksdagen väntat sig ett snabbt avgörande av detta spörsmål. Denna förhoppning
har dock icke infriats, trots att sedan åtskilliga år ett genom
skolöverstjmelsen och särskilda sakkunniga fullständigt utarbetat förslag i
ämnet föreligger. Enligt riksdagens mening kunna knappast några bärande
skäl andragas för ett ytterligare uppskov med saken. Behovet av en bättre
social omvårdnad örn våra sjömän har allmänt erkänts vara trängande, och
otvivelaktigt skulle den föreslagna biblioteksverksamheten å handelsfartyg
innebära ett betydelsefullt steg framåt på detta område. Då det därtill rör
sig örn en relativt obetydlig utgift för statsverket och de av skolöverstyrelsen
nu senast föreslagna bestämmelserna för anslagets utgående, sådana de återgivits
i statsverkspropositionen, förefalla lämpliga, anser riksdagen inga betänkligheter
möta mot att riksdagen för ändamålet anslår det äskade beloppet,
10,000 kronor. På sätt i motionerna 1:85 och 11:179 hemställts
torde detta belopp böra ingå såsom en post i det ordinarie förslagsanslaget
till understöd åt folkbiblioteksväsendet.
Detta anslag har av departementschefen, under förutsättning av oförändrade
grunder, beräknats till 850,000 kronor för budgetåret 1930/1931. På
grund av vad riksdagen beslutat beträffande sjömansbiblioteken, torde nämnda
summa böra höjas till 860,000 kronor.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motioner
(1:85, 11:179 och 11:208) höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt
folkbiblioteksväsendet, nu 760,000 kronor, med 100,000 kronor till 860,000
kronor ävensom medgivit, att av nämnda anslag må till understödjande av
biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg enligt de närmare bestämmelser,
Eders Kungl. Maj:t finner gott meddela, utgå ett belopp av högst 10,000
kronor.
228:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 249) föreslagit riksdagen att till anordnande
av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder,
Eders Kungl. Maj:t äger bestämma.
100
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (II: 212), vari hemställts, att riksdagen måtte till anordnande
av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de
grunder, Eders Kungl. Maj:t äger att bestämma.
Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:
I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, sid. 641—642, begäres för
budgetåret 1930/1931 till anordnande av folkbildningskurser, s. k. flyttande
folkhögskolekurser, 25,000 kronor eller samma belopp, som utgått för budgetåren
1928/1929 och 1929/1930.
Ifrågavarande kurser, som enligt gällande föreskrifter i regel skola omfatta
tre veckors undervisning i form av föreläsningar, övningar och studiecirkelsammanträden,
ha visat sig ha en mycket viktig uppgift att fylla och genom
dem har redan på många håll ett synnerligen effektivt folkbildningsarbete
kommit till stånd. Trots att anslag för ändamålet kunnat tagas i
bruk först den 1 november 1928, ha redan i 15 län föreningar organiserats
och ansökt örn statsbidrag för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.
Under sådana förhållanden har det emellertid visat sig, att det anvisade
anslaget ej räckt till för anordnande av alla de kurser, till vilka statsbidrag
sökts. I skrivelse den 31 augusti 1929 framhöll skolöverstyrelsen (statsverkspropositionen,
åttonde huvudtiteln, s. 642), att anslaget redan under
innevarande budgetår torde komma att visa sig vara otillräckligt. Angående
följderna härav anförde överstyrelsen:
»Skall ifrågavarande verksamhet kunna anordnas på ett verkligt planmässigt
sätt, är det givetvis nödvändigt, att de föreningar, som anordna
kurser av här ifrågavarande art, vid uppgörande av sina arbetsplaner kunna
överblicka de ekonomiska konsekvenserna under det kommande arbetsåret.
Men så kan tydligen ske, endast örn understöden kunna beräknas utgå med
de belopp, som förutsättas i den nådiga kungörelsen. En förändring av anslaget
till förslagsanslag torde enligt överstyrelsens förmenande under sådana
omständigheter bliva ofrånkomlig.»
Skolöverstyrelsen ansåg emellertid ej erfarenheten vid ovannämnda tidpunkt
tillräcklig för att överstyrelsen redan då skulle kunna hemställa örn
nämnda förändring.
Sedan dess ha emellertid förhållandena förändrat sig. Enligt vad jag
inhämtat hos skolöverstyrelsen lia för innevarande budgetår ansökningar
ingivits örn statsbidrag för ifrågavarande ändamål till ett belopp av sammanlagt
kronor 36,214: 17. Härtill kommer, att i ett flertal län nödiga
ortsbidrag, särskilt i form av landstingman slag, ej kunnat erhållas förrän
från och med år 1930, varför de kursföreningar, som verka inom dessa län,
innevarande budgetår ej kunnat ansöka örn statsbidrag till mer än ungefär
hälften av det antal kurser, föreningarna ämna anordna följande budgetår.
Vidare ha i några andra län folkbildningskursföreningar bildats så sent, att
ansökan örn statsbidrag ej kunnat ingivas innevarande budgetår.
Det synes mig angeläget, att utvecklingen av denna viktiga gren av folkbildningsarbetet
ej hämmas genom otillräckliga statsbidrag.
Med hänsyn till numera vunna upplysningar rörande det föreliggande
anslagsbehovet och med beaktande av ifrågavarande verksamhets stora be
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
101
lydelse i det frivilliga folkbildningsarbetet har riksdagen ansett sig böra vidtaga
den av motionären föreslagna anslagshöjningen.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda motion (11:212), till anordnande
av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de
grunder, Eders Kungl. Majit äger bestämma.
229:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 250) bar riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till
arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
30.000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för
samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort
belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Majit kan finna gott föreskriva.
230:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 133) har hemställts, att riksdagen
måtte till konferensen mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
2.000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna gott
bestämma.
Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:
I det förslag till omorganisation av folkbildningsarbetet, vilket 1923 avgavs
av de s. k. folkbildningssakkunniga, var en av de ledande principerna
att genom organisatoriska förbättringar skapa större förutsättningar för ett
samarbete mellan de olika folkbildningsinstitutionerna. Denna synpunkt
har också beaktats i samband med de delar av omorganisationen, som hittills
blivit föremål för statsmakternas åtgärder. Så innehåller kungl, kungörelsen
den 13 september 1928 (nr 418) angående statsunderstöd för anordnande
av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) följande föreskrifter
om samarbete å ena sidan mellan folkbildningskursförening (folkhögskolekursförening)
och de statsunderstödda folkhögskolorna, å andra sidan
mellan dylik förening och lokala folkbildningsorganisationer:
»För folkbildningskursförening skall finnas en styrelse. Envar av de inom
föreningens område belägna statsunderstödda folkhögskolorna skall äga att
utse en representant i styrelsen» (§ 2 mom. 1 c).
»Förening eller kursbestyrelse skall vid anordnande av folkbildningskurs
samarbeta med de statsunderstödda folkbildningsorganisationer (folkbibliotek,
föreläsningsanstalter och studiecirklar), som äro verksamma på den plats,
där kursen skall hållas» (§ 2 mom. 1 h).
Och i kungl, kungörelsen den 5 juli 1929 (nr 239) angående understöd
till anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,
föreskrives i fråga örn samarbete mellan dels lokala föreläsningsanstalter
och andra folkbildningsorganisationer, dels de förstnämnda och lokalavdelningar
av sådana riksförbund för studiecirkelverksamhet, vilka åtnjuta statsbidrag
till föreläsningsverksamhet:
102
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
»Innan föreläsningsprograminet uppgöres, skola inom kommunen verksamma
statsunderstödda folkbiblioteksorganisationer (folkbibliotek och studiecirklar)
sättas i tillfälle att inkomma med förslag till föreläsningar» (§ 3 e).
»Finnes statsunderstödd lokal föreläsningsanstalt på plats, där en av riksförbund
anordnad kurs skall hållas, skall vederbörande lokalavdelning av
riksförbundet samråda med föreläsningsanstaltens styrelse angående kursens
anordnande» (§ 7 b).
Vidare heter det i den vid kungl, propositionen 1929, nr 141, fogade
sammanfattning av de nya grunderna för statens understödjande av folkbiblioteksväsendet
:
»Det åligger biblioteken inom kommuner, där statsunderstödd föreläsningsverksamhet
äger rum, att i möjligaste mån befrämja denna genom anskaffande
av litteratur, som står i sammanhang med de valda föreläsningsämnena,
samt genom att, såvitt det låter sig göra, anordna bokutlåning i
anslutning till föreläsningarna.»
För att på bästa möjliga sätt organisera det sålunda påbjudna samarbetet
mellan de lokala folkbildningsorganisationerna men även för att i övrigt
åstadkomma samverkan mellan olika grenar av folkbildningsarbetet är det
av största vikt, att de centrala organen för folkbildningsarbetet sättas i tillfälle
att samråda med varandra. Folkbildningssakkunniga föreslogo därför
ett särskilt anslag för detta ändamål. I sin motivering härför anförde de
sakkunniga bland annat följande:
_ »Av stor betydelse för ett planmässigt samarbete mellan de olika bildningsföretagen
skulle — — — -— vara, om de centrala ledningarna för de
olika organisationerna bleve i tillfälle att konferera med varandra och med
statens representanter för folkbildningsarbetet. De sakkunniga vilja därför
föreslå, att ett fast statsanslag utgår till i regel årliga sammankomster
emellan ledarna av folkbildningsarbetet, Kallelse till dessa sammanträden
bör utgå från skolöverstyrelsen. I konferensen böra lämpligen deltaga konsulenterna
i skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, folkhögskoleinspektören, sekreterarna
vid universitetens folkbildningsavdelningar samt en representant
för var och en av följande organisationer: Sveriges allmänna biblioteksförening,
föreläsningsförbundens riksorganisation, centralbyråerna för föreläsningsförmedling
samt de statsunderstödda riksförbunden för studiecirkelverksamhet.
Till konferensen böra även kunna, i den mån vederbörande institutions
verksamhetsområde beröres av konferensens förhandlingar, inbjudas representanter
från också andra institutioner, såsom nationalmuseum, svenska
slöjdföreningen, musikaliska akademien, nordiska museet, sällskapet för fysisk
fostran.
Varje förening eller institution har att själv utse sin representant. Skolöverstyrelsen
utser bland sina representanter ordförande och sekreterare vid
mötet. Utom skolöverstyrelsens representanter böra deltagarna av allmänna
medel utfå reseersättning och dagtraktamente för deltagande i konferensen.
Utgifterna för dessa folkbildningskonferenser torde böra beräknas till högst
2,000 kronor för år.»
I sitt yttrande den 14 oktober 1924 över folkbildningssakkunnigas betänkande
anförde skolöverstyrelsen angående föreliggande fråga följande:
»De sakkunniga ha framlagt förslag örn att till överstyrelsens förfogande
skall ställas ett anslag till resekostnads- och traktamentsersättning vid årliga
konferenser mellan konsulenterna för folkbildningsarbetets olika grenar
opaginerad Kontrollera mot PDF
103
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
inom överstyrelsen samt representanter för vissa folkbildningsorganisationer
med av överstyrelsen bland dess representanter utsedd ordförande och sekreterare.
Överstyrelsen vill i princip tillstyrka detta förslag, vars förverkligande
kan förväntas komma att bli av stor betydelse för åvägabringande av en
mera intim samverkan mellan olika sidor av folkbildningsarbetet.. Överstyrelsen
anser också, att de av de sakkunniga uppräknade organisationerna
gro de, som för närvarande i första hand borde anmodas att utse representanter
vid dylika sammanträden, men anser ej lämpligt, att överstyrelsen
bindcs vid att kalla representanter för vissa uppräknade föreningar, då i en
framtid andra organisationer kunna tänkas tillkomma, som jämte eller i
stället för vissa av de i förslaget upptagna borde utse representanter. Därest
vid anslagets beviljande någon uppräkning av de organisationer, som
skulle representeras vid dylika konferenser, sker, torde den därför böra erhålla
en något allmännare formulering, så att det bestämmes, att till konferenserna
böra kallas minst en representant för vardera av universitetens
folkbildningsavdelningar, för vardera av de av överstyrelsen antagna centralbyråerna
för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, för
näsrot riksförbund av folkbibliotek, för något riksförbund av föieläsnmgsanstalter,
för vartdera av de statsunderstödda riksförbunden av studieciiklar
med rätt för överstyrelsen att, i den mån överstyrelsen så prövar lämpligt,
dessutom tillkalla representanter även för andra organisationer och institutioner.
Resekostnads- och traktamentsersättning torde böra utgå efter tredje
klass i resereglementet. I fråga örn överstyrelsens egen representation vid
dessa konferenser synas inga bindande regler böra fastställas.
Jämte dessa allmänna konferenser kommer det emellertid helt säkert att
visa sig synnerligen önskvärt att vid vissa tillfällen sammankalla konferenser
rörande någon speciell gren av folkbildningsarbetet. . Då, som redan av
de sakkunniga antytts, det knappast torde vara antagligt, att varje år en
allmän konferens kommer att erfordras, torde önskemålet i fråga om specialkonferenser
lättast kunna lösas därigenom, att skolöverstyrelsen äger att
disponera det ifrågasatta konferensanslaget dels för allmänna konferenser
sammansatta på sätt som ovan angivits, dels, då överstyrelsen så prövar
lämpligt, för specialkonferenser med den sammansättning, som av överstyrelsen
för varje särskilt fall bestämmes. I fråga om det föreslagna beloppet,
2,000 kronor, har överstyrelsen intet att erinra. Anslaget torde böra
få reservationsanslags natur och uppföras på extra stat.»
I sina riksdagspetita har skolöverstyrelsen nu på nytt hemställt om ett
reserv ationsanslag på 2,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Härvid har
överstyrelsen efter hänvisning till ovan citerade bestämmelser örn samarbete
mellan lokala folkbildningsorganisationer bland annat ^anfört följande:
»Redan då det gäller att närmare organisera det sålunda påbjudna samarbetet,
synes det överstyrelsen synnerligen angeläget, att de centrala organen
för folkbildningsarbetet sättas i tillfälle att överlägga med varandra
angående formerna för nämnda samarbete. Härtill kommer, att de töreslagna
konferenserna mellan sagda organ, såsom överstyrelsen redan flamhållit
i sitt ovan anförda yttrande, även i andra avseenden kunna förväntas
bli av stor betydelse för åvägabringande av en intim samverkan mellan
olika sidor av folkbildningsarbetet och sålunda bidraga till att statens anslagtill
detta utnyttjas på mest effektiva satt. Överstyrelsen anser sig därför
böra hemställa, att Kungl. Majit måtte för 1930 års riksdag framlägga för
-
104
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
slag i nu berörda avseende. Den ovan omnämnda rese- och traktamentsersättningen
torde — i likhet med vad enligt den av riksdagen bifallna
propositionen nr 141 till 1929 års riksdag (sid. 100) skall gälla örn de blivande
centralbibliotekarierna —- böra utgå efter rese- och traktamentsklass
II C.»
Sedermera har styrelsen för svenska sektionen av världsförbundet för
folkbildningsarbetet, i vilken flertalet folkbildningsorganisationer i Sverige
äro representerade, i en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse av den 10 december
1929 framfört önskemålet örn understöd för ifrågavarande ändamål.
Emellertid har anslag för ifrågavarande ändamål ej upptagits i statsverkspropositionen.
De av skolöverstyrelsen framlagda skälen för anslaget synas
mig dock vara synnerligen vägande.
De ifrågasatta konferenserna mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet
synas riksdagen innebära en nyttig anordning, ej minst ur det allmännas
synpunkt, då därigenom skulle kunna rådas hot på den bristande planmässighet,
sorn på sina håll framträder på detta område. Kostnaden för
statsverket skulle ju ock bliva ganska ringa, i all synnerhet som man icke
torde behöva antaga, att anslag för ändamålet skall årligen erfordras. Givetvis
kan det befinnas lämpligt, att konferenser någon gång hållas två år
i följd, men i allmänhet lärer man kunna räkna med några års uppehåll
mellan sammankomsterna. Riksdagen vill alltså bifalla motionärens hemställan.
Emellertid anser sig riksdagen i fråga örn anslagets disponerande böra
framhålla, att i överensstämmelse med vad som är stadgat i allmänna
resereglementet dagtraktamente icke bör utgå till statens befattningshavare,
som å tjänstens vägnar deltager i konferens å tjänstgöringsorten.
Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall
till ovannämnda motion (I: 133), till konferenser mellan de centrala organen
för folkbildningsarbetet beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl.
Maj:t kan finna gott meddela.
23Ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 251) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,
som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under
tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 eller senare hållas utom universitetsstäderna,
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor
varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds
universitet, att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter
för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort
belopp som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl.
Maj:t må finna skäl föreskriva.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
105
Riksdagen anser sig böra medgiva, att anslag för ifrågavarande ändamål
må utgå jämväl för budgetåret 1930/1931 med samma belopp och fördelning
som under innevarande budgetår. Riksdagen vill dock ifrågasätta, huruvida
icke det ändamål, varom här är fråga, för framtiden lämpligen skulle
kunna tillgodoses inom ramen för det extra reservationsanslaget till anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar. Utredning
härom synes önskvärd; och denna utredning ävensom de förslag, vartill
densamma kan giva anledning, torde böra föreläggas riksdagen i samband
med åttonde huvudtitelns anslagsbehov för budgetåret 1931/1932.
Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag
till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten
i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej
åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,
eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden
1 juli 1930—30 juni 1931 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor,
varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds
universitet, att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter
för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp
som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t
må finna skäl föreskriva.
232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen att till
anordnande av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett
extra reservationsanslag av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare
bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott meddela.
Departementschefen har, vad beträffar de fastställda villkoren för anslagets
utgående, anfört, att det måhända bleve nödvändigt att för vinnande
av en smidigare anpassning efter förhållandena i olika fall vidtoges vissa
jämkningar, samt förklarat sig förutsätta, att prövningen härav finge ankomma
på Eders Kungl. Majit. Riksdagen har intet att erinra häremot,
likväl under förbehåll, att inga sådana förändringar vidtagas, att den höga
nivå, som avsetts för universitetscirklarnas arbete, därigenom på något sätt
äventyras.
I övrigt föranleder Eders Kungl. Maj:ts förslag ingen erinran från riksdagens
sida.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av
13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.
Majit finner gott meddela.
233:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 253) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro
106
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
avsedda att sommaren 1930 eller senare i Lund anordnas för allmänheten,
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,
får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för
de föreläsningslcurser, som äro avsedda att sommaren 1930 eller senare i
Lund anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 8,000 kronor.
234:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 135 och
II: 196) har hemställts, att riksdagen för anordnande av utbildningskurser
i esperanto för lärare må för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag av
3,620 kronor.
Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört bland annat följande:
Föregående års riksdag beslöt att för anordnande av tvenne utbildningskurser
i esperanto för lärare för budgetåret 1929/1930 bevilja ett anslag av
2,900 kronor. Kurserna anordnades av Sveriges folkskollärareförbund och
Sveriges folkskollärarinneförbund under ledning av folkskollärare Emfrid
Malmgren, Stockholm. Denne har sedermera till kungl, skolöverstyrelsen
avgivit rapport över kurserna.
Det stora intresse, varmed dessa kurser omfattades och det goda resultat
som därvid uppnåddes, har medfört att de båda läraresammanslutningarna
förklarat sig beredda, att under förutsättning av fortsatt statsunderstöd
även under sommaren år 1930 anordna tvenne dylika kurser. På grund av
de erfarenheter, som vunnits under föregående kurser, och i enlighet med
den mening, som av kursledaren i rapporten till kungl, skolöverstyrelsen
uttalats, har man dock ansett förmånligt att utöka kurserna till att omfatta
vardera 12 dagar. Dessutom har det ansetts nödigt att beräkna kostnad
för lokalhyra, enär den förhoppning, som hystes av anordnarna för 1929 års
kurser, om att lokal kostnadsfritt skulle kunna upplåtas för kurserna, visade
sig icke kunna uppfyllas. Anslagsbehovet blir därför något större än vad
som föregående år beräknats, och utgör:
Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 12
dagar ä 90 öre (50 X 48 X 90)....................
Lärare, 10 kronor per lektionstimme................
Lokalhyra....................................
Ersättning till kursledare.........................
Annonser, material m. m.........................
kronor 2,160
»
»
»
»
960
200
100
200
Summa kronor 3,620
Behovet av lärarkrafter villiga att ställa sig såsom ledare för studiecirklar,
som studera esperanto, är större än någonsin. Såsom exempel kan anföras
att antalet studiecirklar inom arbetarnas bildningsförbund, med esperanto
som studieämne, under studieåret 1927/1928 var 149, men hade för studieåret
1928/1929 ökats till 266.
Riksdagen har ansett skäl föreligga, att riksdagen, som år 1929 beviljade
ett extra anslag å 2,900 kronor för här ifrågavarande ändamål, genom fort
-
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
107
satt anslag möjliggör hållandet av om förmälda kurser även under budgetåret
1930/1931. Dock har riksdagen icke funnit sig kunna tillmötesgå motionärernas
förslag örn en ökning av anslaget utan bestämt detsamma för nämnda
budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovannämnda
motioner (I: 135 och II: 196), för anordnande av utbildningskurser i esperanto
för lärare beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 2,900
kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott
meddela.
235:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 254) föreslagit riksdagen att dels till
undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 184,000 kronor att
utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders
Kungl. Majit prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet
omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna
belopp, dels medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de
till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en
allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.
avsedda belopp må, enligt Eders Kungl. Majits bestämmande, användas till
utarbetande, utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen,
dels till utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
22,500 kronor att enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan
finna gott meddela, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen
dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
184,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de
villkor, som av Eders Kungl. Majit prövas lämpliga samt till de av departementschefen
under punkt 254 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden
den 3 januari 1930 omförmälda ändamål med högst de av departementschefen
därstädes angivna belopp,
dels medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande
av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän
fortbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda
belopp må, enligt Eders Kungl. Majits bestämmande, användas till utarbetande,
utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen,
dels ock till utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
22,500 kronor att enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan
finna gott meddela, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
108
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
236:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreläsnings-
och instruktions verksamhet för nykterhetens främjande, bedriven i
enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa,
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av
170,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.
237:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 256) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av nykterhet på andra sätt än vad under punkterna 235 och 236 angivits
samt till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå av statsverkets
fond av rusdrycksmedel.
238:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 257) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till
inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag å 57,000 kronor.
239:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 258) föreslagit riksdagen att till folkliga
musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret
1930/1931 bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 6,000
kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits
förslag, till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs
under verksamhetsåret 1930/1931 beviljat förbudgetåret 1930/1931 ett extra
anslag av 6,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan
finna gott föreskriva.
240:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 259) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till befrämjande
av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor att utgå med
den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Eders Kungl. Majit
bestämmas.
241 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 260) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1930/1931 anvisat
dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria
studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,
dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år
1931 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra
anslag av 5,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
109
Åtgärder för fysisk utbildning.
242:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att till
extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra anslag av 7,410 kronor att utgå med den fördelning,
som av Eders Kungl. Majit bestämmes.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag,
får anmäla, att riksdagen till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet
m. m. anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,410 kronor att
utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes.
243:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 263) föreslagit riksdagen att för budgetåret
1930/1931 anvisa dels till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets
ordinarie reservationsanslag till materiel m. m. vid utgången av
budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 1,640 kronor; dels ock till nyanskaffning
av materiel för undervisning i anatomi och fysiologi vid gymnastiska
centralinstitutet ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.
I samband härmed bar riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (1:130), vari föreslagits, att riksdagen ville besluta att till nyanskaffning
av materiel för undervisning i anatomi och fysiologi vid gymnastiska
centralinstitutet för budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
Mot Eders Kungl. Majits förslag om anslag till täckande av brist i institutets
anslag till materiel m. m. har riksdagen intet att erinra.
Vad beträffar anslaget till nyanskaffning av materiel för undervisningen i
anatomi och fysiologi har riksdagen, med hänsyn till vikten av att institutet
för berörda undervisning förfogar över nödiga hjälpmedel, funnit sig böra
vidtaga den av motionären föreslagna höjningen av anslaget till 4,000
kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat
dels till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets ordinarie reservationsanslag
till materiel m. m. vid utgången av budgetåret 1928/1929 ett
extra anslag av 1,640 kronor,
dels ock i anledning av Eders Kungl. Majits förslag samt med bifall till
ovannämnda motion (I: 130) till nyanskaffning av materiel för undervisning
i anatomi och fysiologi vid gymnastiska centralinstitutet ett extra reservationsanslag
av 4,000 kronor.
244:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 264) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av idrotten anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av
120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att
utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Ilo
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
245:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 265) föreslagit riksdagen att till
understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits
förslag, till understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor att utgå
på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma.
246:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 266) föreslagit riksdagen att till
understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1930/1931
ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Eders
Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 131), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att
till understöd av s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1930/
1931 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor, att utgå på de villkor
Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
Med hänsyn till de gynnsamma erfarenheterna av de hittills anordnade
friluftslägren och då det måste anses särskilt angeläget, att obemedlade och
mindre bemedlade elever i största möjliga utsträckning beredas tillfälle att
deltaga i lägren, har riksdagen funnit sig böra besluta en böjning av
det av Eders Kungl. Majit äskade beloppet. Riksdagen har dock härvid
ansett sig böra stanna vid en ökning med 2,500 kronor, varigenom för nästkommande
budgetår skulle komma att stå till förfogande för ändamålet
ett anslag av 12,500 kronor.
Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, med anledning av Eders
Kungl. Majits förslag samt ovannämnda motion (I: 131), till understöd åt
s. k. friluftsläger för skolbarn anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra
reservationsanslag av 12,500 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.
Majit kan finna skäl bestämma.
Understöd åt vetenskap, vitterhet och
konst m. m.
247:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 267) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska
fornskriftsällskapet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag
av 2,000 kronor under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens
räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1930 utgivna arbeten.
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
lil
248:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia
för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor
under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar 50
exemplar av den för år 1929 avsedda publikationen.
249:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande
av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1930 anvisat
för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor att
utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma,
250:o) Sedan 1928 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1928
—den 30 juni 1931 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst
beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav för ett vart av
budgetåren 1928/1930 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Majit (punkt 270) föreslagit riksdagen att av förstnämnda
belopp, 60,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa
återstående beloppet, 20,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1928 års riksdag till
understöd under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska
skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor
att efter grunder oell på villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämdes,
efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Majit fördelas mellan därav
förtjänta vitterhetsidkare, för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisat
återstående beloppet, 20,000 kronor.
251:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 273) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret
1930/1931 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Eders
Kungl. Majit kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande
under år 1930 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».
252:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 274) föreslagit riksdagen att till
understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret
1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor,
Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt bestämma.
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag örn
anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931 med samma
belopp som för innevarande budgetår. Därest emellertid jämväl för tid
efter budgetåret 1930/1931 anslag för ändamålet påkallas, förväntar riksdagen,
att en framställning härom åtföljes av plan, utvisande inom vilken tid
arbetet kan beräknas vara avslutat.
112
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd för utgivande
av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra
anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan tinna
lämpligt bestämma.
253:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 275) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar
rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1930/1931 anvisat
till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av 4,000 kronor
med rätt för Eders Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag
meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.
254:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 276) föreslagit riksdagen att till
utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons
efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret
1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,
som av Eders Kungl. Majit bestämmas.
Riksdagen har för här ifrågavarande ändamål anvisat medel från och med
budgetåret 1923/1924. De sålunda anvisade medlen uppgå till ett sammanlagt
belopp av 70,000 kronor. Riksdagen anser sig böra bifalla det nu
gjorda anslagsäskandet men finner önskligt, att, innan eventuellt ytterligare
medel anvisas för ändamålet, en plan framlägges för riksdagen rörande den
tid, som kan beräknas åtgå för arbetets slutförande, ävensom närmare beräkning
angående kostnaderna härför.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utredigering och tryckning
av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar
av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå på de villkor, som av Eders Kungl.
Majit bestämmas.
255:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 277) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1930 anvisat för budgetåret 1930/
1931 ett extra anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen till statens
historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg
utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål.
2o6:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 278) föreslagit riksdagen att såsom
bidrag till fortsatt utgivande under år 1930 genom riksantikvarien S. Curman
och professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt
inventarium» anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag
av 10,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Majit kan
finna skäl bestämma.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
113
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen
väckt motion (I: 138), vari hemställts, att riksdagen såsom bidrag till
fortsatt utgivande av det av riksantikvarien S. Curman och professorn J.
Roosval utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» ville
anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor
att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
Med hänsyn till ifrågavarande arbetes stora betydelse ur såväl konstvetenskaplig
som allmän kulturhistorisk synpunkt och för hembygdskännedomen
har riksdagen, i syfte att arbetets utgivande må kunna påskyndas, ansett
sig böra medgiva någon ökning av det av Eders Kungl. Majit äskade anslaget.
Riksdagen har dock icke funnit sig kunna helt tillmötesgå motionärens
yrkande utan vill stanna vid en höjning av anslaget till 15,000
kronor.
Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, med anledning av Eders
Kungl. Majits förslag och ovannämnda motion (I: 138), såsom bidrag till
fortsatt utgivande under år 1930 genom riksantikvarien S. Curman och professorn
J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»
anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor
att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.
257:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 279) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande
av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisat
ett extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som av
Eders Kungl. Majit bestämmas.
258:o) Sedan 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten L. P.
R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av hans Rosa-forskningar
beviljat ett anslag av 24,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/
1930 anvisat ett belopp av 4,800 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt
280) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp, 24,000 kronor, för budgetåret
1930/1931 anvisa såsom extra anslag 4,800 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt kontraktsprosten
L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av
hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å 24,000 kronor för budgetåret
1930/1931 anvisat såsom extra anslag 4,800 kronor.
259:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 281) föreslagit riksdagen att för beredande
av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag
av 27,000 kronor och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra
anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor att utgå efter Eders Kungl. Majits
beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.
Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A. 8
114
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,
får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay
Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för budgetåret
1930/1931 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor att
utgå efter Eders Kungl. Majlis beprövande och på de villkor, Eders Kungl.
Majit kan finna skäligt föreskriva.
260:o) Sedan 1929 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från
och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i
Neapel beviljat ett extra anslag av 5,400 kronor samt därav anvisat för
budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Eders Kungl.
Majit (punkt 282) föreslagit riksdagen att av nämnda år 1929 beviljade extra
anslag å 5,400 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa ett belopp av 1,800
kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1929 till förhyrande för
en tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den
zoologiska stationen i Neapel beviljade extra anslaget å 5,400 kronor för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.
261 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 283) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd
åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1930/1931
anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.
262:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges
fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav anvisat för ett vart
av budgetåren 1928/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har
nu Eders Kungl. Majit (punkt 284) föreslagit riksdagen att av omförmälda
belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa 10,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning
av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret
1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 10,000
kronor.
263:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 285) föreslagit riksdagen att till
ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.
I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen
väckta, likalydande motioner (I: 59 och lii 178), i vilka motioner
hemställts, att riksdagen måtte — för att möjliggöra åt Nordisk statistisk
tidskrift ett årligt anslag ej understigande 5,000 kronor — höja förstärkningsanslaget
till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker från
15,000 till 20,000 kronor.
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
115
Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:
Vid fjolårets riksdag väckte undertecknade en motion, i vilken vi hemställde
om ett anslag av 8,000 kronor åt Nordisk statistisk tidskrift. _ Vi
yttrade i motionen bl. a. att »den allt mer ökade betydelse, som statistiken
numera äger för såväl vetenskaplig forskning som praktisk verksamhet,
den uppmärksammade plats som Nordisk statistisk tidskrift redan intager
i det mellanfolkliga statistiska arbetet och dess även i nordens övriga länder
väl meriterade arbete för statistikens vidale utveckling särskilt i norden,
gör det synnerligen önskvärt, att Nordisk statistisk tidskrift beredes möjlighet
att utkomma i samma omfattning som hittills». Kostnaderna för tidskriftens
utgivande befunno sig emellertid i stegring, och de stora kraven
på bidrag från anslagen för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker
hade förhindrat och förhindrade alltjämt ett tilldelande av större
belopp till utgivande av Nordisk statistisk tidskrift.
Motionen vann inte riksdagens bifall. Heller inte en vid statsutskottets
utlåtande fogad reservation, som gick in för en anslagssumma av 5,000
kronor. Statsutskottet hade nämligen »icke kunnat undgå att hysa betänkligheter
mot att för tidskriften uppföra ett särskilt anslag å riksstaten, då
utgivarna av övriga liknande publikationer i regel äro hänvisade att söka
erhålla sitt understödsbehov tillgodosett ur reservationsanslaget till tidskrifter,
lärda verk och läroböcker. I betraktande härav har utskottet med hänsyn
till de konsekvenser, vartill ett bifall till motionärernas förslag skulle
kunna leda, icke ansett sig kunna förorda detsamma.»
Det år som gått har inte givit oss anledning att frånfalla någonting av
det, som i motionen yttrades; snarare skulle vi vilja säga, att Nordisk
statistisk tidskrift under året än mera stärkt sin ställning som en värdefull
främjare av det mellanfolkliga statistiska arbetet. Då vi sålunda fortfarande
äro av den meningen, att tidskriften i fråga gjort och gör sig väl
förtjänt av att tilldelas ett större anslag, än som hittills kunnat ske, och
då vi å andra sidan förstå riksdagens betänkligheter mot att för tidskrifter
uppföra särskilda anslag å riksstaten, tänka vi oss en framkomlig väg ligga
däri, att man än ytterligare förstärker reservationsanslaget till utgivande av
tidskrifter, lärda verk och läroböcker.
I likhet med motionärerna finnér riksdagen ifrågavarande tidskrift vara förtjänt
av understöd från det allmännas sida. Det föreslagna beloppet, 5,000
kronor, synes riksdagen lämpligt avvägt. Beloppet torde, i enlighet med vad
motionärerna hemställt, böra ingå i förstärkningsanslaget till utgivande av
tidskrifter, lärda verk och läroböcker, mot vars fortsatta utgående riksdagen
icke har något att erinra. Med anledning härav hör detta anslag, som av
Eders Kungl. Majit föreslagits till 15,000 kronor, höjas till 20,000 kronor.
Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.
Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda motioner (I: 59 och II: 178), till
ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för
budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.
204:o) Sedan 1929 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande
av den tredje internationella kongressen för teknisk mekanik i Stockholm
år 1930 beviljat ett anslag av 25,000 kronor samt därav för budgetåret
116
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor, har nu
Eders Kungl. Majit (punkt 286) föreslagit riksdagen att av ovannämnda
anslag å 25,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag
anvisa återstoden, 20,000 kronor.
Riksdagen får anmäla, att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna
för hållande av den tredje internationella kongressen för teknisk
mekanik i Stockholm år 1930 beviljade anslaget å 25,000 kronor för budgetåret
1930/1931 anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden, 20,000
kronor.
Diverse.
265:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 287) föreslagit riksdagen att öka
det i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 150,000
kronor, med 25,000 kronor till 175,000 kronor.
Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majlis förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen ökat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln
upptagna ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga, nu 150,000 kronor, med 25,000 kronor till 175,000
kronor.
266:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 288) föreslagit riksdagen att i riksstaten
under åttonde huvudtiteln uppföra det ordinarie förslagsanslaget till
skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till
domkapitlens expeditioner högst 43,000 kronor), med 285,000 kronor (därav
till domkapitlens expeditioner högst 36,000 kronor).
Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och
får alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört
det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved
m. m., nu 285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 43,000
kronor), med 285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst
36,000 kronor).
267:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag (punkt 289) angående det
ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, kommer riksdagen framdeles
att meddela sitt beslut.
268:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 291) har riksdagen,
i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,
dels beslutat, att under budgetåret 1930/1931 må, utöver tillfällig löneförbättring,
utgå provisorisk avlöningsförbättring till lärare vid de allmänna
Riksdagens skrivelse Nr 8 A.
117
läroverken, högre lärarinneseminariet, statens skolköksseminarium och hushållsskola,
statens folkskoleseminarier, de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier,
sjökrigsskolan och navigationsskolorna ävensom till statens
folkskolinspektörer och nomadskolinspektören, allt enligt samma grunder,
som föreskrivits för budgetåret 1929/1930;
dels ock till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna
läroverken m. fl. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag
av 227,000 kronor.
269:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,
som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke
ifrågasatts.
Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde
huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för
budgetåret 1930/1931 upptagits med oförändrade belopp.
Stockholm den 4 april 1930.
Med undersåtlig vördnad
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.