Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Magit i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1930-04-04 · 117 sidor, varav 114 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 114 av 117 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1930:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Magit i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 4 april 1930.

Godkänd av andra kammaren den 4 april 1930.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Magit i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga

beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1930 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1930/1931 har Eders

Kungl. Majit i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

samma dag) föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1930, med uteslutande av den å ecklesiastikdepartementets

övergångsstat uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i

lönegraden B 21, å departementets ordinarie personalstat uppföra ytterligare

en andre kanslisekreterarbefattning i samma lönegrad;

dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att

tillämpas från och med den 1 juli 1930:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 201,600: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

....................................» 53,800: —

Summa kronor 255,400: —

B. Övergångssta t:

Avlöningar, förslagsanslag.......................kronor 10,600: —

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, med 9,100

kronor till 266,000 kronor.

Såsom av den i statsrådsprotokollet lämnade redogörelsen inhämtas, går det

föreliggande förslaget ut på en förstärkning av ecklesiastikdepartementets arbetskrafter

med en andre kanslisekreterare och två förste amanuenser med heltidstjänstgöring.

Andre kanslisekreterarkraften skulle erhållas genom att den andre

kanslisekreterartjänst, som genom beslut av 1926 års riksdag placerades å

övergångsstat och vars innehavare för närvarande uppehåller högre befattning,

nu skulle återföras till den ordinarie staten samt vikarie å andre

kanslisekreterartjänsten därefter förordnas. Till stöd för förslaget örn förstärkning

av departementets personal har åberopats dels behovet av en centralisering

av budget- och författningsarbetet till statssekreterarens avdelning,

dels ock den ökning av departementets arbetsbörda, som gjort sig gällande

sedan 1926 års personalinskränkningar genomfördes.

Riksdagen, vars vederbörande utskott, utöver vad statsverkspropositionen

innehåller i förevarande avseende, under hand inhämtat närmare upplysningar

rörande omfattningen och beskaffenheten av den departementet åvilande arbetsbördan

och sättet för arbetets fördelning mellan departementets olika befattningshavare,

har kommit till den uppfattningen, att kravet på en förstärkning av

departementets arbetskrafter måste med hänsyn till för närvarande rådande

arbetsförhållanden inom departementet anses befogat. Den tilltänkta omläggningen

av budget- och författningsarbetet finner riksdagen lämplig; den torde för

övrigt stå i överensstämmelse med vad som eljest är regeln inom de andra

statsdepartementen. För denna omläggning kräves otvivelaktigt en utökning

av personalstaben å statssekreterarens avdelning. Men denna utökning, avsedd

att omfatta en andre kanslisekreterare och en förste heltidsamanuens,

synes icke kunna ske genom överflyttning av tjänstemän från departementets

övriga byråer, detta med hänsyn till arbetsmängden å dessa byråer och

den tendens till ökning härav, som där kunnat förmärkas. Särskilt torde

kyrko- och läroverksbyråerna vara relativt betungade, och för dem skulle

också den andre av de båda nya amanuenserna avses.

Riksdagen anser sig på nu anförda grunder böra bifalla förslaget, att departementets

personal förstärkes med en andre kanslisekreterare och två

förste heltidsamanuenser. Det är emellertid svårt att nu bedöma, i vad

mån den omtalade ökningen av departementets arbetsbörda är av konstant

natur eller beroende på övergående förhållanden. Riksdagen kan för sin del

icke finna det helt uteslutet, att framdeles, eventuellt genom decentralisering

av vissa mål och ärenden till underlydande myndigheter eller möjligen genom

organisatoriska förändringar inom kansliet, en minskning i den nuvarande

arbetsmängden inom departementet skall kunna inträda. Med hänsyn

härtill synes det riksdagen klokast att nu icke binda sig för en fast för
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3

stärkning av departementets ordinarie personalstab genom att, på sätt departementschefen

föreslagit, överföra den år 1926 å övergångsstat placerade

andre kanslisekreterartjänsten till ordinarie stat. Enligt riksdagens mening

är det lämpligare, att departementet i stället tilldelas ett extra anslag till

förstärkning av dess arbetskrafter, avsett att användas till anställande av

en extra andre kanslisekreterare. Härför erfordras ett belopp av 6,048 kronor

(20:e löneklassen). I den mån medel erfordras för denne befattningshavares

uppflyttning i löneklass, synes det icke vara nödigt att härtill bevilja

särskilda anslagsmedel, utan medgivande synes lämpligen böra lämnas,

att vad som erfordras för dylika avlöningsförhöjningar får utgå av den

förslagsvis beräknade anslagsposten å 1,827 kronor till avlöningsförhöjningar

till extra ordinarie tjänstemän m. m., vilken anslagspost ingår i departementets

förslagsanslag till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.

I enlighet härmed kommer departementets förslagsanslag till avlöningar

till ordinarie tjänstemän å 194,400 kronor att bibehållas oförändrat. Förslagsanslaget

till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m. å

44,600 kronor kommer däremot, på sätt Eders Kungl. Maj:t hemställt, att

höjas med 9,200 kronor till 53,800 kronor, varigenom departementets ordinarie

avlöningsstat skulle komma att ökas från 239,000 kronor till 248,200

kronor. I den nu gällande övergångsstaten kommer åter ingen ändring att

äga rum. Det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets avdelning

av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, kommer alltså

att ökas med 9,200 kronor till 266,100 kronor.

Under åberopande av vad ovan anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avser uteslutande av

den å ecklesiastikdepartementets övergångsstat uppförda andre kanslisekreterarbefattningen

i lönegraden B 21 samt uppförande å departementets ordinarie

personalstat av ytterligare en andre kanslisekreterarbefattning i samma

lönegrad;

dels godkänt följande ordinarie avlöningsstat för ecklesiastikdepartementet

att tillämpas från och med den 1 juli 1930:

Ordinarie avlöningsstat.

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag. . kronor 194,400: -—

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag......................i . . ....... » 53,800: —-

Summa kronor 248,200: —

dels ökat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets avdelning

av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 256,900 kronor, med 9,200 kronor

till 266,100 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till förstärkning av arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets avdelning

av Eders Kungl. Maj:ts kansli beviljat för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 6,048 kronor;

dels ock medgivit, att möjligen erforderliga medel till avlöningsförhöjning

åt den befattningshavare, som kan komma att anställas med anlitande av

det ovan omförmälda anslaget å 6,048 kronor, må utgå av den i ovannämnda

förslagsanslag till avlöningar till icke ordinarie befattningshavare

ingående anslagsposten till avlöningsförhöjningar till extra ordinarie tjänstemän

m. m.

Arkiv, bibliotek och museer.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 2) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av

expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 4,000 kronor.

3:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 3) föreslagit riksdagen att

dels höja den i den ordinarie staten för landsarkivet i Uppsala ingående

anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu

9,000 kronor, med 950 kronor till 9,950 kronor;

dels höja den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby ingående anslagsposten

Till vikariatsersättning, gottgörelse åt extra biträde, renskrivning

m. m., nu 200 kronor, med 200 kronor till 400 kronor;

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu

101,800 kronor, med 1,150 kronor till 102,950 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot de för landsarkivet i Uppsala och arkivdepån

i Visby av Eders Kungl. Majit begärda anslagshöjningarna.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels höjt den i den ordinarie staten för landsarkivet i Uppsala ingående

anslagsposten Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 9,000

kronor, med 950 kronor till 9,950 kronor;

dels höjt den i övergångsstaten för arkivdepån i Visby ingående anslagsposten

Till vikariatsersättning, gottgörelse åt extra biträde, renskrivning

m. m., nu 200 kronor, med 200 kronor till 400 kronor;

dels ock ökat det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m., nu

101,800 kronor, med 1,150 kronor till 102,950 kronor.

4:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till uppförande

i huvudsaklig överensstämmelse med företedda ritningar och kostnadsförslag

av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand bevilja ett anslag av 330,000

kronor samt därav för budgetåret 1930U931 såsom extra reservationsanslag

anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

5

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot det framlagda byggnadsförslaget

och de härför uppgjorda kostnadsberäkningarna, anser önskvärt,

att förevarande spörsmål nu måtte få sin slutgiltiga lösning genom beslut

om beviljande av medel till arkivbyggnads uppförande i Härnösand.

Vad beträffar frågan örn det belopp, som för ändamålet bör ställas till

förfogande för budgetåret 1930/1931, har riksdagen, då departementschefen

av statsfinansiella skäl ansett beloppet böra inskränkas till 50,000 kronor

och då någon svårare olägenhet av ytterligare ett års anstånd med själva

byggnadsarbetenas igångsättande ej torde vara att befara, funnit sig böra

bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag örn ett anslag å 50,000 kronor.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen med bifall till Eders Kungl.

Maj:ts förslag till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse med företedda

ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för ett landsarkiv i Härnösand

beviljat ett anslag av 330,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/1931

såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 50,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 5) föreslagit riksdagen att

dels öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,

inköp och inbindning, nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000

kronor;

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till

kungl, biblioteket, nu 258,200 kronor, med 10,000 kronor till 268,200 kronor;

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen

dels ökat den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,

inköp och inbindning, nu 80,000 kronor, med 10,000 kronor till 90,000

kronor,

samt förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till kungl,

biblioteket, nu 258,200 kronor, med 10,000 kronor till 268,200 kronor;

dels ork till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket anvisat för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

6:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 6) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökning av kungl,

bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag

av 11,000 kronor.

7:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten

inom kungl, biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser, för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 29,000 kronor.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har icke kunnat undgå att hysa vissa betänkligheter med hänsyn

till den långa tid, som enligt den föreliggande, i statsrådsprotokollet

återgivna utredningen ännu skulle återstå, innan här förevarande katalogiseringsarbeten

kunna slutföras. På grund av dessa arbetens vikt har riksdagen

dock icke ansett sig böra motsätta sig, att anslag jämväl hädanefter

beviljas för ändamålet.

Då riksdagen i övrigt icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten

mom kungl, biblioteket, enligt av Eders Kungl. Majit meddelade bestämmelser,

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 29,000 kronor.

8:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 8) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till slutförande av redigeringen

av den för Sveriges offentliga bibliotek gemensamma accessionskatalogens

44:e årgång, omfattande år 1929, samt för påbörjande av redigeringen

för accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930, för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att användas

enligt av Eders Kungl. Majit meddelade föreskrifter.

9:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att till undersökning

av i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag

m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kunde finna

gott meddela.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag, varvid

riksdagen emellertid velat betona önskvärdheten av att ifrågavarande undersökningar

bedrivas på ett sådant sätt, att arbetet kan hinna slutföras inom

deD beräknade tiden.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till undersökning av i kammararkivet

och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,100 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

10:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 10) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och

vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 2,000 kronor.

Riksdagen, som icke haft något att erinra med avseende å det begärda

förstärkningsanslaget å 2,000 kronor, får anmäla, att riksdagen till förstärkning

av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och

vissa expenser för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

7

ll:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 11) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de

villkor, Eders Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva.

Då av den i ärendet förebragta, i statsrådsprotokollet återgivna utredningen

synes framgå, att det, åtminstone för närvarande, icke torde vara

lämpligt att söka förena pedagogiska biblioteket med annat inom huvudstaden

beläget större bibliotek, har riksdagen intet att erinra mot Eders

Kungl. Majits förslag. Riksdagen förutsätter emellertid, att den begärda

ökningen av anslaget med 500 kronor helt kommer bokanskaffningen till godo.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till uppehållande

av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit

kan finna gott föreskriva.

12:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 12) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till avlöning

åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av Site

Geneviévebiblioteket i Paris för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag

av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

lorn) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 13) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av

arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 14,800 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit må

äga att bestämma.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 15) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och

transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 16) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom extra reservationsanslag

för budgetåret 1930/1931 anvisat

dels till konservering av bandtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor,

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av handteckningar

och gravyer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

10;o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 17) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Drottniugholms slott för bud
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

getåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor att

utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott bestämma.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag,

får anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten för statens tavelsamlingar

å Drottningholms slott för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 12,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t

kan finna gott bestämma.

17:o) Sedan 1928 och 1929 års riksdagar för utförande, i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag, av ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden

beviljat sammanlagt 575,000 kronor samt därav såsom extra

reservationsanslag anvisat för budgetåret 1928/1929 194,800 kronor och för

budgetåret 1929/1930 likaledes 194,800 kronor eller inalles 389,600 kronor,

har nu Eders Kungl. Majit (punkt 18) föreslagit riksdagen att av omförmälda

belopp, 575,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra

reservationsanslag återstoden, 185,400 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av de för utförande, i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet framlagda förslag, av ny värmeledningsanläggning

samt elektrisk belysnings- och kraftinstallation i nationalmuseibyggnaden

beviljade medel å tillhopa 575,000 kronor för budgetåret 1930

1931 anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden, 185,400 kronor.

18:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till inköp

av modern konstindustri och konsthantverk å Stockholmsutställningen 1930

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit anledning till erinran mot Eders Kungl Majits

förslag och får därför anmäla, att riksdagen till inköp av modern konstindustri

och konsthantverk å Stockholmsutställningen år 1930 för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

19:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de

grunder, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits ifrågavarande

förslag. Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till avlöningar

för icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 26,950 kronor att utgå efter de grunder,

som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 21) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll och vård

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

9

av livrustkammarens samlingar anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter grunder, som Eders Kungl.

Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

21:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 22) föreslagit riksdagen att för förhyrande

av ökade lokaler för livrustkammaren inom nordiska museets byggnad

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 1,100 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen för förhyrande av ökade lokaler för livrustkammaren

inom nordiska museets byggnad anvisat för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 1,100 kronor.

22:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 23) föreslagit riksdagen att för anskaffande

av inredning m. m. för livrustkammarens studiesamling för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen finner utredningen i ärendet giva vid handen, att anslag för

här ifrågavarande ändamål är behövligt. Det för budgetåret 1930/1931

äskade beloppet har riksdagen ansett sig böra bevilja. Riksdagen förutsätter

emellertid, att vid en blivande utredning rörande kostnaderna för ordnandet

av ovannämnda samling det skall visa sig möjligt att avsevärt reducera det

härför beräknade totalbeloppet.

Riksdagen får sålunda anmäla, att riksdagen för anskaffande av inredning

m. m. för livrustkammarens studiesamling för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

23:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 24) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 25) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 26) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt biträde

för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,000

kronor.

26:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 27) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 28) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/

3 931 anvisat

dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 4,000 kronor,

dels och till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett

extra reservationsanslag av 3,000 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 29) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde m. m.

vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå enligt de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäl meddela.

29:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till ordnande

av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

Riksdagen har redan genom sitt beslut år 1928 givit sitt erkännande åt

den av Enander utförda, märkliga forskargärningen. Det synes riksdagen

rimligt, att medel nu beredas jämväl för att möjliggöra ordnandet och

prepareringen av de samlingar, som under livslång möda hopbragts av

Enander.

För budgetåret 1930/1931 äskas ett anslag för ändamålet av 5,450 kronor,

varav 2,450 kronor avse skåp, papper o. s. v. och 3,000 kronor arvode åt

en vetenskaplig fackman. Det första beloppet har beräknats skola utgå

under fyra år, och häremot har riksdagen intet att erinra. Vad den senare

posten beträffar, föreligger ännu ingen utredning om den tid, under vilken

densamma kan bliva erforderlig, då en sådan utredning kan göras först

sedan arbetet igångsatts. Riksdagen har ansett sig böra bevilja det för

budgetåret 1930/1931 äskade anslaget till arvode, men förutsätter att, innan

förslag örn fortsatt anslag för ändamålet framlägges för riksdagen, utredning

förebringas rörande totalkostnaden för detta ändamål.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

till ordnande av framlidne kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna

skäligt meddela.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

11

30:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för

naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

20,000 kronor samt därav anvisat för ett vart av budgetåren 1928/1930

såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t

(punkt 31) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor,

för budgetåret 1930/1931 anvisa såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till anskaffande av nya skåp

m. m. för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av 1928 års

riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisat

såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor.

31:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till uppvärmning

m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska

utställningslokaler för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 2,060 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits under

här förevarande punkt framlagda förslag, får anmäla, att riksdagen till uppvärmning

m. m. för vissa av etnografiska avdelningen disponerade provisoriska

utställningslokaler för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,060 kronor.

32:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 33) föreslagit riksdagen att till ritnings-

och retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

avdelning för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 1,300

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till ritnings- och retuscheringsarbeten för

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra anslag av 1,300 kronor.

33:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till inköp

av instrumentutrustning för naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning

för budgetåret 1930/1931, anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor.

Riksdagen anser behovet av det av Eders Kungl. Majit föreslagna anslaget

styrkt och får därför anmäla, att riksdagen till inköp av instrumentutrustning

för naturhistoriska riksmuseets evertebratavdelning för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

34:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 35) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av den

i reservationsanslaget till samlingar m. m. vid naturhistoriska riksmuseet

ingående anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna

m. m. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

35:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till breddning

av en ytterdörr till naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelnings

uppackningsrum i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedd

ritning ävensom till inrättande av ett avlopp i golvet i nämnda upppackningsrum

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 3,500 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Marits

förslag, får anmäla, att riksdagen till breddning av en ytterdörr till naturhistoriska

riksmuseets paleozoologiska avdelnings uppackningsrum i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet företedd ritning ävensom till inrättande

av ett avlopp i golvet i nämnda uppackningsrum för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

36:o) I enlighet med Eders Kungl. Marits förslag (punkt 37) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av

såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m.

ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid Frescati som den

i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till expenser samt till

vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 19,000 kronor att utgå med den fördelning,

som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 39) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nordiska museet

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 190,000 kronor att

under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Majit

förordnad ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Majit må föreskriva,

utgå till nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets

ändamål.

38:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 40) har riksdagen

till kulturhistoriska museet i Lund anvisat för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 30,000 kronor att under de villkor, Eders Kungl. Majit kan

finna skäl föreskriva, utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för

södra Sverige för att användas för museets förvaltningsomkostnader och i

främsta rummet till avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade

biträden vid museet.

39:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 41) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska

museet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av

4,000 kronor att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Majit

kan finna skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

13

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 42) har riksdagen

till svenska skolmuseet anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 3,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott

bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna folkskollärarförening

för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

41 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 145,000 kronor, med

5.000 kronor till 150,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten,

nu 145,000 kronor, med 5,000 kronor till 150,000 kronor.

42:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 44) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till ersättning för prästerskapets tionde, nu

4.560.000 kronor, med 40,000 kronor till 4,600,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning

för prästerskapets tionde, nu 4,560,000 kronor, med 40,000 kronor

till 4,600,000 kronor.

43:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen

minskat det ordinarie anslaget till ersättning för vissa prästerskapet

tilldelade statsanslag, nu 304,752 kronor, med 3,502 kronor till 301,250

kronor.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 46) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning åt pastor

vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 6,000 kronor.

45:o) Sedan riksdagen år 1929 till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag

å 10,800 kronor samt därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp

av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela de närmare

bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda anvisade medlens

användande, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 47) föreslagit riksdagen

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att av det utav 1929 års riksdag beviljade extra anslaget för budgetåret

1930/1931 anvisa 3,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1929 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av

präster, förtrogna med finska språket, för budgetåret 1930/1931 anvisat

3,600 kronor med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

46:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 48) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till religiös och social

verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 45,500 kronor.

47:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 50) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande i vissa

fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av lägenheter

å kyrklig jord, anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag å

10,000 kronor.

48:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 51) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till kostnaderna för uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka

med samlingslokaler bevilja ett belopp av 150,000 kronor att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, och därav för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa 50,000 kronor.

Departementschefen har ansett vissa villkor böra förbindas med anvisande

av anslag för ifrågavarade ändamål. Sålunda borde, innan någon del av

statsbidraget utbetalas, förebringas fullgod säkerhet för att de för byggnadsföretagets

genomförande utöver statsbidraget erforderliga medel komma

att i behörig tid vara tillgängliga samt att ytterligare tillskott av statsmedel

ej erfordras. Byggnadsstyrelsen borde vidare sättas i tillfälle att närmare

granska fullständiga förslagsritningar rörande byggnaden, varjämte

nödiga bestämmelser örn kontroll torde böra meddelas.

På sätt departementschefen erinrat, har riksdagen tidigare vid flera tillfällen

behjärtat de strävanden, som bland svenskar i främmande länder gjort

sig gällande att genom en svensk kyrka skapa en samlingspunkt för de

svenska elementen i religiöst och socialt hänseende. Bland annat har riksdagen

med avsevärda belopp bidragit till uppförande av svenska kyrkor i

våra grannländer Norge och Danmark. I stort sett samma skäl, som föranlett

riksdagen att i dessa fall lämna sitt stöd, torde kunna åberopas, när

det gäller våra landsmän i Hälsingfors. Den offervillighet, de lagt i dagen

för att vinna det åsyftade målet, vittnar gott örn deras samhörighetskänsla

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

15

och synes utgöra ytterligare ett skäl att giva dem den uppmuntran, ett understöd

från svenska statens sida otvivelaktigt skulle innebära. Det bör i

detta sammanhang även uppmärksammas, att jämväl de finska myndigheterna

lämnat sitt bidrag för ändamålet, i det de kostnadsfritt upplåtit

byggnadstomt. Riksdagen anser sig därför böra bevilja statsbidrag för här

ifrågavarande ändamål. Det förefaller dock riksdagen, som örn det av

Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet, 150,000 kronor, kunde minskas.

Riksdagen har funnit sig böra begränsa bidraget till 75,000 kronor att utgå

med 25,000 kronor under vart och ett av tre budgetår. Därest i anledning

av en dylik minskning av den svenska statens understöd den såsom

erforderlig beräknade summan till äventyrs ej skulle kunna anskaffas, synes

det riksdagen ej vara uteslutet, att sådana ändringar i ritningsförslaget

kunna göras, att den totala kostnaden i nödig utsträckning nedbringas.

De villkor, som departementschefen föreslagit skola förbindas med statsbidraget,

synas riksdagen lämpliga.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till kostnaderna

för uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat

ett belopp av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva, och därav för budgetåret 1930/1931 såsom

extra reservationsanslag anvisat 25,000 kronor.

Akademier m. m.

49:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 52) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande

av en katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med

de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

50:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 53) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,100 kronor.

5Ro) Sedan 1927 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde generalkonferens

i Stockholm år 1930 beviljat ett belopp av 50,000 kronor och därav

anvisat för vart och ett av budgetåren 1927/1930 ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 54) föreslagit riks
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dagen att av omförmälda belopp å 50,000 kronor för budgetåret 1930/1931

såsom extra reservationsanslag anvisa återstående beloppet, 26,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av den internationella unionens för geodesi och geofysik fjärde

generalkonferens i Stockholm år 1930 beviljade anslaget av 50,000 kronor

för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat återstående

beloppet, 26,000 kronor.

52:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 55) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande

av kostnaderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1930 och för vissa i samband därmed stående utgifter

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 2,875 kronor.

53:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 56) föreslagit-riksdagen att höja det

till fornlämningars vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000

kronor, med 4,000 kronor till 12,000 kronor.

Riksdagen har visserligen funnit skäl föreligga för en ökning av ifrågavarande

anslag, men med hänsyn till den betydande höjning av detsamma

— från 4,000 kronor till 8,000 kronor — som beviljades av 1927 års riksdag,

anser sig riksdagen icke kunna helt tillmötesgå Eders Kungl. Majits

förslag utan vill inskränka sig till en höjning av anslaget med 2,000 kronor

till 10,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det till fornlämningars

vård uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 8,000 kronor, med 2,000

kronor till 10,000 kronor.

54:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 57) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade

medel för fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering

av landets fornminnen, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl.

Majit kan finna gott bestämma.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt58) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till omedelbara iståndsättningsåtgärder

å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

56:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 59) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250

kronor,

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Mot förslaget att för budgetåret 1930/1931 anslaget till beredande av ökade

medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare vid vitterhetsakademien

upptages till oförändrat belopp, 44,250 kronor, har riksdagen intet att

erinra.

Med hänsyn till att den begärda böjningen av det andra av här ifrågavarande

två anslag avser allenast en tillfällig förstärkning av akademiens

arbetskrafter, har riksdagen jämväl i denna del intet att invända mot Eders

Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 såsom

extra anslag anvisat:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 44,250 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

57:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 60) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vakthållning för

öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag av 8,900 kronor.

58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 61) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för en från statens

historiska museum ledd upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet

med de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

59:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och

konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor

att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas.

60:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll

av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

61 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 64) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 65) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp av

instrumentutrustning för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

63:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 66) föreslagit riksdagen att för fortsatt

vetenskaplig grävningsundersökning av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen

utanför Visby samt till bearbetning av därvid gjorda fynd bevilja

ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 10,000 kronor.

Med hänsyn till värdet av de fynd, som vid de redan företagna utgrävningarna

gjorts vid krigargravarna å Korsbetningen, finner riksdagen sig böra

bevilja anslag för fortsättandet och avslutandet av dessa undersökningar.

Mot den framlagda kostnadsberäkningen har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visby

samt till bearbetning av därvid gjorda fynd beviljat ett anslag av 15,000

kronor samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisat ett belopp av 10,000 kronor.

64:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 67) föreslagit riksdagen att för restaurering

och vård av manbyggnaden å Linnés födelsehem Råshult med tillhörande

trädgårds- och parkanläggning för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra reservationsanslag å 10,600 kronor att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för restaurering och vård av

manbyggnaden å Linnés födelsehem Råshult med tillhörande trädgårds- och

parkanläggning för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

å 10,600 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott

bestämma.

65:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 68) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa dels till komplettering av monterutrustningen för

den ostasiatiska arkeologiska samlingen ett extra reservationsanslag av 17,000

kronor, dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens

bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 36,000

kronor.

I samband härmed bar riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 30), däri hemställts, att riksdagen måtte höja det

av Eders Kungl. Majit under åttonde huvudtiteln begärda anslaget till lokalhyra

för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna ävensom för samlingarnas

bearbetning, vård och underhåll samt för expenser med 4,000 kronor och

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

sålunda, utan ändring av Eders Kungl. Maj:ts förslag beträffande komplettering

av monterutrustningen, besluta att för budgetåret 1930/1931 anvisa

till lokalhyra för de ostasiatiska arkeologiska samlingarna ävensom för

samlingarnas bearbetning, vård och underhåll samt för expenser ett extra

anslag av 40,000 kronor.

I motionen har till stöd för framställningen anförts bland annat följande:

Expensanslaget har alltsedan institutionens tillkomst förblivit vid samma

belopp som från början beviljades och som med 1,860 kronor understeg professor

Anderssons ursprungliga beräkning. I sin framställning av den 23

augusti 1926 återkom institutionens föreståndare till det trängande behovet

av en höjning av expensanslaget till det belopp, som han ursprungligen

beräknat. Den 18 augusti 1927 anhöll han, att det ursprungligen beräknade

beloppet 19,860 kronor måtte beviljas samt att därtill måtte läggas den föregående

år bortskurna summan 1,860 kronor.

I sin framställning av den 27 juni 1928 intog professor Andersson en ny

ställning till frågan örn expensanslaget. Biblioteksanslaget hade med framgång

använts att uppbygga ett mycket gott vetenskapligt studiebibliotek,

men det gällde nu att medels ett mindre årligt anslag för framtiden hålla

detsamma i nivå med facklitteraturens raska framsteg. Vidare hade professor

Andersson börjat offentliga förevisningar inom institutionen, som ursprungligen

avsetts vara endast en vetenskaplig studiedepå, och dessa demonstrationer

och förevisningar medförde en kostnad för vakthållning, städning

och lyse, som ej från början beräknats. Av dessa skäl och på grund av

erfarenheter rörande vissa andra utgiftsposter beräknade professor Andersson

expensanslaget till 25,080 kronor.

I förra årets statsverksproposition återgav herr statsrådet och chefen för

ecklesiastikdepartementet professor Anderssons framställning. Han ansåg

visserligen de föreslagna förhöjningarna av amanuensens och vaktmästarens

löner mindre väl motiverade och ansåg, att även några andra poster, där

förhöjningar föreslagits, kunde kvarstå vid det förutvarande, men fann dock

att en förhöjning av hela expensanslaget vore nödvändig och satte denna

i stället för professor Anderssons 7,080 kronor till 4,000 kronor, alltså för

expenser ett totalbelopp av 22,000 kronor i stället för det nuvarande beloppet

18,000 kronor.

I årets statsverksproposition yttrar samme departementschef i detta sammanhang,

att han visserligen anser skäl föreligga för en ökning av expensanslaget,

i likhet med vad som föreslogs till 1929 års riksdag, men, fortsätter

departementschefen, »med hänsyn emellertid till riksdagens då intagna

ståndpunkt finner jag anslaget nu böra begränsas till samma belopp som

utgår för innevarande budgetår eller 18,000 kronor».

Var och en som haft anledning att närmare taga del av ostasiatiska samlingarnas

verksamhet skall finna, att institutionen i flera hänseenden intar

en särställning. Den har tillkommit för att trygga en ovanlig och betydelsefull

forskargärning, utförd av en man, som tidigare gjort betydande insatser,

först som polarforskare, sedan som chef för Sveriges geologiska undersökning

och därefter som geologisk rådgivare till kinesiska regeringen.

Det forskningsarbete, som i Kina utfördes av professor Andersson, understöddes

på ett likaledes enastående sätt av den s. k. Kina-kommittén, vilken

alltjämt är ivrigt verksam för att befordra professor Anderssons forskningsarbete.

Till dags datum har kommittén för hans insamlingar av fossil och

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

fornsaker hopbringat den för svenska förhållanden betydande summan av

857,651 kronor.

Ett förhållande, som kanske ej tillräckligt bringats till allmän kännedom,

är att kommittén tillsammans med institutionsföreståndaren även under åren

sedan institutionen skapades ivrigt och framgångsrikt arbetat på samlingsbeståndets

förkovran. Som framgår av vidstående tablå har samlingarnas

tillväxt under åren 1926—1929 uppgått till ej mindre än 7,744 registrerade

föremål. (Se bil l.)1) Samlingsbeståndet har sålunda under denna korta tid

i numerär betydligt mer än fördubblats, och nytillskotten ha kommit mest

på vissa fält, japansk stenålder och tidiga kinesiska småbronser, på vilket

senare område ostasiatiska samlingarna under dessa år vuxit ut till den

mest betydande institutionen i världen. Den dominerande ställning, som

ostasiatiska samlingarna vid Sin tillkomst som statsinstitution intog på ett

annat område, Kinas förhistoria, har institutionen på några få år tillkämpat

sig på ett nytt forskningsfält.

Det är sålunda en ovanligt framgångsrik forskarkombination, som skapats

genom samarbetet mellan Kiua-kommittén och ostasiatiska samlingarnas

föreståndare. A andra sidan kan det, då professor Andersson själv är 55 år

och kommitténs finansiellt mest drivande kraft, överintendenten Lagrelius,

64 år, med visshet förutses, att detta samarbete ej kommer att fortsättas

över mer än en begränsad följd av år. Vid professor Anderssons avgång

måste institutionens administration helt omläggas i sannolikt väsentligen

anspråkslösare form. Det understöd, som riksdagen nu ger åt professor

Anderssons forskningar, blir sålunda ej bindande för någon längre framtid.

Under de senaste åren har ostasiatiska samlingarnas verksamhet vidgats

i tre riktningar, som ej voro förutsedda, då institutionen kom till stånd.

Genom en av Kina-kommitténs skattmästare förmedlad donation av bröderna

Richard och Emil Hultmark har det blivit möjligt att vid ostasiatiska

samlingarna binda vår framstående kännare av den yttersta österns språk

och kulturer, professor B. Karlgren i Göteborg, som förbundit sig att årligen

tillbringa en månad av sina ferier med forskningar inom östasiatiska samlingarna

och att för övrigt på andra tider tillhandagå institutionen med råd

och vetenskaplig hjälp. Samarbetet med vår frejdade sinolog har redan

tillfört institutionen betydande forskningsresultat, men å andra sidan tvingat

till ett vidgande av studiebiblioteket med betydande tillsatser av kinesisk

litteratur. Genom ett försiktigt användande av det grundläggande anslag

av 20,000 kronor, som riksdagen beviljat för östasiatiska samlingarnas bokinköp,

har det blivit möjligt att lägga en god grund även på detta område.

Tack vare en frikostig donator, kapten Henric Westman i Linköping, har

institutionen under förra året kunnat utgiva första bandet av en egen publikation,

Bulletin of the Museum of Far Eastern Antiquities, som vunnit

varmaste erkännande av fackmännen både i in- och utlandet och som bör

bli ett värdefullt medel att medelst byte öka institutionens bokförråd. Då

emellertid många av de viktigaste facktidskrifterna ej äro tillgängliga genom

byte och då betydelsefulla och dyrbara planschverk över ostasiatisk arkeologi

alltjämt utgivas, är ett mindre anslag till bibliotekets vidmakthållande

oundgängligen nödvändigt.

Då professor Anderssons personliga professur inrättades, föreskrevs att

han skulle ha rätten men ej skyldigheten att inom institutionen föreläsa.

l) I avseende å delina tablå får riksdagen hänvisa till motionen.

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

21

Av denna rätt har han vid flera tillfällen begagnat sig i avsikt att göra de

av honom hopbringade samlingarna tillgängliga såväl för den studerande

ungdomen som för allmänheten.

Bortsett från de allmänna förevisningar under ledning dels av professor

Andersson, dels amanuensen Palmgren, som under långa tidsperioder ägt

rum dels på söndagarna, dels två vardagskvällar i veckan, förtjänar särskilt

nämnas den föreläsningsserie över Kinas förhistoria, som professor Andersson

höll på hösten 1928 och som var så livligt besökt, att serien på grund

av det begränsade utrymmet fick upprepas tre gånger.

Under sista delen av förra året hölls inom ostasiatiska samlingarna en

tillfällig utställning, vilken inom en vacker ram av kinesiska möbler, tavlor

och textilier, hopbringad från enskilda samlare, visade de rika fynd, som

Kina-kommitténs skicklige samlare, ingenjör O. Karlbeck, hopbringat under

en resa i Kina 1928—1929. Denna utställning visades fyra gånger i veckan

under ingenjör Karlbecks personliga ledning och samlade en publik, vars

talrikhet tidvis vållade vaktpersonalen betydande svårigheter.

Nu i januari detta år har professor Andersson återupptagit sina föreläsningar

inom museet och åter samlat ett auditorium, större än lokalerna bekvämt

kunna rymma.

Visningar och föreläsningar av detta slag kräva för samlingarnas säkerhet

och till publikens vägledning en vaktpersonal av fyra personer, och för dessas

avlöning, liksom för den genom monterbelysningen uppkommande strömförbrukningen

och den utsträckta städning, som blir en följd av publikbesöken,

saknas för närvarande medel.

Då Kina-kommittén just nu spänner sina krafter för att kunna utsända

ingenjör Karlbeck på en ny samlarfärd, då institutionens nya publikation

förbereder en andra volym, bekostad av enskilda gåvomedel, och då ritare

och fotograf likaledes hållas i verksamhet genom gåvor, som professor Andersson

lyckats hopbringa, är det ej möjligt att bekosta bibliotekets underhåll

samt de omkostnader, som nödvändigt följa med de offentliga visningarna

och föreläsningarna, genom bidrag av enskilda givare.

Utan hänsynstagande till professor Anderssons begäran örn förhöjning av

vissa avlöningar, vill jag sålunda i fullständig anslutning till departementschefens

yttrande i fjolårets statsverksproposition hemställa, att expensanslaget

ökas med 4,000 kronor, nämligen 2,500 kronor för bibliotekets vidmakthållande

samt 1,500 kronor för vakthållning, belysning och rengöring i samband

med offentliga visningar och föreläsningar.

Förslaget om ett fortsatt anslag å 17,000 kronor till komplettering av

monterutrustningen föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

I fråga om institutionens driftskostnadsanslag synes det riksdagen, att detsamma,

i vad angår personalutgifter och andra löpande utgifter än för

biblioteket, borde kunna anses tillräckligt för sitt ändamål. Vad åter angår

kostnaderna för bibliotekets vidmakthållande, har riksdagen icke kunnat

undgå att finna, att motionären anfört starkt vägande skäl för att ökade

medel må ställas till förfogande för detta ändamål. Med hänsyn till den

betydelse, ett väl försett fackbibliotek måste anses äga för ifrågavarande samlingars

vetenskapliga utnyttjande, har riksdagen ansett sig böra så till vida

tillmötesgå motionärens yrkande, att riksdagen beslutat en höjning av drifts
-

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

kostnadsanslaget till 38,000 kronor, varvid riksdagen förutsätter, att ökningen

å 2,000 kronor helt skall komma biblioteket till godo.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motion

(I: 30),

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 17,000 kronor;

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser anvisat för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 38,000 kronor.

66:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 69) föreslagit riksdagen att till beredande

av förstärkning av vissa anslagsposter i det för akademien för de

fria konsterna uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell

m. m. anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 15,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av förstärkning av vissa anslagsposter

i det för akademien för de fria konsterna uppförda ordinarie

reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 15,600 kronor.

67:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 70) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande

av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan

för dekorativ konst för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av

20,600 kronor.

68:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 71) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av

den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriell m. m. för

akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000 kronor till

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 500 kronor.

69:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 72) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra

lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 3,500 kronor.

70:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 73) föreslagit riksdagen att till reparationsarbeten

i de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna i konstakademiens

hus vid Fredsgatan i Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet före
-

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 23

tett kostnadsförslag för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,500 kronor.

Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får därför

anmäla, att riksdagen till reparationsarbeten i de åt konsthögskolan upplåtna

lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan i Stockholm i huvudsaklig

enlighet med i ärendet företett kostnadsförslag för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,500 kronor.

71:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 74) föreslagit riksdagen att dels besluta,

att i den i gällande tjänsteförteckning för musikaliska akademien ingående

anmärkningen skall från och med den 1 juli 1930 vidtagas den förändringen, att

i stället för 1 lärare i elementar-, kyrko- och körsång uppföres 1 lärare i

elementar- och kyrkosång, dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931

uppföra det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid musikaliska

akademien med oförändrat belopp, 155,860 kronor.

Riksdagen anser sig böra bifalla förslaget örn förändring av ifrågavarande

lärartjänst, varvid riksdagen emellertid utgår från att denna förändring icke

kommer att framdeles giva anledning till några ökade anslagskrav.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att i den i gällande tjänsteförteckning för musikaliska

akademien ingående anmärkningen skall från och med den 1 juli 1930

vidtagas den förändringen, att i stället för 1 lärare i elementar-, kvrkooch

körsång uppföres 1 lärare i elementar- och kyrkosång,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till avlöningar m. m. vid musikaliska akademien med oförändrat

belopp, 155,860 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 75) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/

1931 anvisat

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiell och expenser m. m. ett extra anslag av

16,500 kronor;

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek

ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 76) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien

hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

74:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 77) föreslagit riksdagen att dels för

anordnande under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier av kurser för utbil
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dande av kyrkomusiker för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av

12,000 kronor, dels ock medgiva, att i fall, då kompletterande undervisning

vid folkskoleseminarium erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit

i kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande

lärare för s. k. övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje

särskilt fall, utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Gällande reglemente för det under musikaliska akademiens inseende ställda

musikkonservatorium är utfärdat den 8 december 1881. På Eders Kungl.

Maj:ts prövning är för närvarande beroende ett reviderat förslag till reglemente

för konservatori et m. m. Enligt detta förslag skulle läroämnena vid musikkonservatoriet

fördelas i särskilda grupper, dels för specialstudier och dels

för studier till avläggande av vissa examina. För specialstudier skulle icke

förekomma någon avgångsexamen. Den senare gruppen — ämnen för examensstudier

— skulle avse följande examina: högre organistexamen, kantors(kyrkosångar-)examen,

högre musiklärarexamen, lägre musiklärarexameu och

militär musikdirektörsexamen.

Av ovan föreslagna examina skulle högre musiklärarexamen erfordras

för kompetens såsom musiklärare vid allmänt läroverk, medan lägre musiklärarexamen

icke skulle medföra behörighet till viss statlig befattning. Med

den sistnämnda avser akademien närmast att tillgodose de statsunderstödda

flickskolornas behov av musiklärare. Militär musikdirektörsexamen skulle,

såsom namnet angiver, grunda kompetens till befattning som militär musikdirektör.

Vad angår de för kyrkliga befattningar avsedda examina, innebär, bland

annat, akademiens förslag införande av en lägre organistexamen, avsedd att

avläggas inför person, vilken av akademien förordnas att förrätta sådan

examen.

I fråga örn den kompetens, de för kyrkliga befattningar avsedda examina

skulle medföra, innebär förslaget i huvudsak följande. För organist- eller

kantorsbefattning i stad med mera än 3,000 invånare eller i landsförsanling

med mera än 5,000 invånare skulle fordras, vad angår organistbefattning,

högre organistexamen, och i fråga om kantorsbefattning kantorsexamen. För

annan organistbefattning skulle fordras högre eller lägre organistexamen och

för annan kantorsbefattning kantorsexamen eller lägre organistexamen. Skulle

med hänsyn till församlings ekonomiska förhållanden eller andra särskilda

omständigheter domkapitlet finna, att nu uppställda kompetenskrav icke skäligen

kunde göras till villkor för behörighet till organistbefattning, skulle

domkapitlet äga att efter inhämtande av akademiens yttrande bestämma, att

såsom behörighetsvillkor skulle godkännas intyg av den, som ägde förrätta lägre

organistexamen, eller av musiklärare vid folkskoleseminarium angående nöjaktig

färdighet i vissa ämnen. Vidare skulle de föreslagna bestämmelserna

icke utgöra hinder för bibehållande av uppdrag att med orgel eller harmo
-

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 25

nium beledsaga sången vid gudstjänst, där sådant uppdrag meddelats före

bestämmelsernas eventuella ikraftträdande.

Akademien har fäst synnerligt avseende vid denna lägre organistexamen

och redan tidigt upptagit tanken på att förmedelst särskilda vid folkskolesemiuarierna

anordnade sommarkurser underlätta för elever vid seminarier

avläggande av denna examen. Därigenom skulle ett antal utexaminerade

folkskollärare beredas tillfälle att i samband med folkskollärarexamen eller

kort därefter erhålla kompetens till organistbefattningar i sådana församlingar,

där orgelspelningen icke kräver så stora kunskaper. Då det synts

lämpligt att försöksvis pröva den föreslagna anordningen med kortare kurser

i kyrkomusik vid seminarierna, har en dylik kurs varit anordnad vid

folkskoleseminariet i Uppsala under en var av somrarna 1928 och 1929;

Eders Kungl. Majit har för en var av nämnda kurser av tillgängliga medel

ställt ett belopp av 3,000 kronor till akademiens förfogande.

Akademien har nu framlagt förslag om anvisande av ett belopp av 27,000

kronor för ändamålet, varigenom skulle möjliggöras anordnandet av dylika

kurser vid folkskoleseminarierna i Uppsala, Linköping, Växjö, Lund, Göteborg,

Karlstad, Härnösand och Luleå för manliga elever samt, förslagsvis,

Falun för kvinnliga elever.

Skolöverstyrelsen har principiellt förordat det av akademien framställda

förslaget.

Departementschefen har ansett, att frågan örn dessa kurser, vilkas betydelse

allmänt vitsordas, kommit ur sitt försöksstadium och att tiden är inne

att utsträcka desamma även till andra seminariestäder. Departementschefen

har dock inskränkt sig till att förorda anordnande av fyra dylika kurser

under år 1930. Kostnaden för dessa kurser skulle uppgå till 12,000 kronor

(4X3,000).

Det har vidare visat sig nödvändigt att anordna s. k. övertimmar (d. v. s.

timmar utöver fastställd undervisningsskyldighet) i musik vid folkskoleseminariet

i Uppsala i samband med de under åren 1928 och 1929 anordnade

försökskurserna. För detta ändamål har Eders Kungl. Majit anvisat medel från

åttonde huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter. Kostnaden har

uppgått till 525 kronor för läsåret 1928/1929 och till 1,050 kronor för läsåret

1929/1930. Skolöverstyrelsen har nu framhållit, att denna utgift borde

med hänsyn till betydelsen för undervisningen vid seminarierna bestridas

från det i riksstaten uppförda reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Då riksdagen finner goda skäl tala för ett fortsättande i något utvidgad

omfattning av här ifrågavarande försöksanordning och då Eders Kungl.

Majits under denna punkt framlagda förslag i övrigt icke givit riksdagen

anledning till erinran, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels för anordnande under år 1930 vid fyra folkskoleseminarier av kurser

för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 12,000 kronor,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock medgivit, att i fall, då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium

erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i

kurs för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för

s. k. övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Majit i varje särskilt

fall, utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

75:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 78) har riksdagen

till gäldande av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen

i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom

ävensom av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd

förrådsbyggnad och där förvarad lösegendom för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra anslag av 13,567 kronor att utgå med den fördelning,

som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

76:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 80) föreslagit riksdagen att

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C.

Avlöningsstat för assistenter och amanuenser

dels under medicinska kliniken — med uteslutande av ett därstädes uppfört

arvode å 1,800 kronor till en amanuens, tillika underläkare — uppföra

till arvode åt en förste underläkare ett anslag av 3,500 kronor jämte ett

hyresbidrag till gift befattningshavare å 750 kronor, samt

till arvode åt en amanuens ett anslag av 1,500 kronor,

allt att utgå under villkor, att enahanda arvoden och eventuellt hyresbi
drag

tilldelas en var av nämnda befattningshavare från akademiska sjukhusets

stat,

dels ock under pediatriska kliniken till arvode åt en amanuens, tillika

underläkare, uppföra ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå under

villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets

stat,

än även för ändamålet höja det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, nu 1,364,054 kronor, med 5,750 kronor till 1,369,804

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat

för assistenter och amanuenser

dels under medicinska kliniken — med uteslutande av ett därstädes uppfört

arvode å 1,800 kronor till en amanuens, tillika underläkare — uppfört

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

27

till arvode åt en förste underläkare ett anslag av 3,500 kronor jämte ett

hyresbidrag till gift befattningshavare å 750 kronor, samt

till arvode åt en amanuens ett anslag av 1,500 kronor,

allt att utgå under villkor, att enahanda arvoden och eventuellt hyresbidrag

tilldelas en var av nämnda befattningshavare från akademiska sjukhusets

stat,

dels ock under pediatriska kliniken till arvode åt en amanuens, tillika

underläkare, uppfört ett anslag av 1,800 kronor, likaledes att utgå under

villkor att ett lika stort belopp tilldelas honom från akademiska sjukhusets

stat,

än även för ändamålet höjt det ordinarie anslaget till universitetet i Uppsala,

universitetsstaten, nu 1,364,054 kronor, med 5,750 kronor till 1,369,804

kronor.

77:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 81) föreslagit riksdagen att

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 37,900

kronor, med 3,800 kronor till 41,700 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala

universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda

anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu

37,900 kronor, med 3,800 kronor till 41,700 kronor;

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala

universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,800 kronor.

78:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 82) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppföra

efter preparator vid anatomiska institutionen 1 instrumentmakare vid

fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden B 10;

efter maskinist vid fysiska institutionen 1 maskinist vid fysikalisk-kemiska

laboratoriet med placering i lönegraden B 8; samt

efter 2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk kemi 1

vaktmästare vid fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden

B 7;

s. 28 Kontrollera mot PDF

28

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden och

till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu

85,240 kronor, med 9,900 kronor till 95,140 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till

Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 9,900 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppfört

efter preparator vid anatomiska institutionen 1 instrumentmakare vid fysikalisk-kemiska

laboratoriet med placering i lönegraden B 10;

efter maskinist vid fysiska institutionen 1 maskinist vid fysikalisk-kemiska

laboratoriet med placering i lönegraden B 8; samt

efter 2 vaktmästare vid institutionen för allmän och analytisk kemi 1

vaktmästare vid fysikalisk-kemiska laboratoriet med placering i lönegraden B 7;

dels höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden och

till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare, nu

85,240 kronor, med 9,900 kronor till 95,140 kronor;

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till Uppsala

universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 9,900 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 77 och 78 anmälda beslut har

det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte

vid universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar m. m., nu

360,700 kronor, ökats med 13,700 kronor till 374,400 kronor.

79:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 83) har riksdagen

för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 44,780 kronor att med särskilda belopp

av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen under

punkt 83 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930

angivna ändamål.

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

29

80:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 84) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till materiel för

vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 77,700 kronor, att av Eders Kungl.

Maj:t användas för de av departementschefen under punkt 84 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 omförmälda ändamål.

81:o) Sedan 1929 års riksdag beviljat ett belopp av 791,000 kronor till

uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala samt därav för budgetåret 1929/1930

såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor, har

nu Eders Kungl. Majit (punkt 85) föreslagit riksdagen att av förutnämnda

belopp, 791,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa 400,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till uppförande och inredning

av en byggnad för paleontologiska institutionen vid universitetet i Uppsala

av 1929 års riksdag beviljade anslaget å 791,000 kronor för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 400,000

kronor.

82:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 86) föreslagit riksdagen att till komplettering

av institutionens för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala utrustning med instrument och apparatur för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till komplettering av institutionens för allmän

och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala utrustning med instrument

och apparatur för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 8,000 kronor.

83:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 88) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 104,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Uppsala för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 104,500 kronor.

84:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 45,000

kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehait två inom riks
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dagen väckta, likalydande motioner, (I: 29 och II: 65), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen må för beredande av ytterligare medel till materiel

m. m. för vissa institutioner vid Uppsala universitet för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 125,000 kronor.

Departementschefen har betonat, att, då det gällde att bedöma storleken

av det bidrag, som kunde ifrågasättas från reservfonden för täckande av

institutionernas ökade materielkostnader förbudgetåret 1930/1931, det måste

anses vara av stor vikt, att universitetets berättigade intressen härutinnan

icke träddes för nära. Universitetet hade under en följd av år förmedelst

egna medel -— reservfonden — bestritt omfattande utgifter, vilka, därest universitetet

därtill saknat tillgång, i icke ringa omfattning torde hava kommit

att belasta statsbudgeten. Bibehölles universitetet vid den möjlighet,

som det nu ägde, att förmedelst egna tillgångar tillgodose mera tillfälliga

behov, varom annars framställningar måst göras hos riksdagen, torde detta

få betraktas såsom en från flera synpunkter ändamålsenlig anordning.

Departementschefen har sålunda funnit det vara önskvärt och berättigat, att

universitetets egna medel så litet som möjligt belastas med sådana årligen

återkommande utgifter, som vid andra undervisningsanstalter och statliga

vetenskapliga institutioner ansetts böra helt täckas förmedelst statsmedel.

Med hänsyn till den allvarliga nedgång i fondens inkomster, som torde vara

att förvänta, har han funnit det ofrånkomligt att för budgetåret 1930/1931

förorda en höjning av detta belopp med 20,000 kronor till 45,000 kronor.

Universitetsinstitutionernas ökade anslagsbehov utvisade en siffra av 148,020

kronor. Örn man med utgångspunkt härifrån droge från denna siffra nyssnämnda

belopp av 45,000 kronor, som skulle av statsmedel utgå för ändamålet,

erhölles en summa av 103,020 kronor, vilken universitetet skulle

hava att förmedelst reservfondens medel tillgodoföra vederbörande institutioner.

Lades härtill det belopp av cirka 20,000 kronor, som drätselnämnden

beräknat såsom från reservfonden utgående nödvändigt årligt tillskott till

posterna för brandförsäkringsavgifter och utskylder samt reparationer, erhölles

en summa av 123,020 kronor. Droge man nu sistnämnda belopp

från det för fonden för budgetåret 1929/1930 beräknade inkomstbeloppet

av 140,000 kronor, erhölles en summa av 17,000 kronor för universitetets

tillfälliga och oförutsedda behov, en siffra, som måste betraktas såsom synnerligen

blygsam i förhållande till universitetets omfattning och behovsförhållanden.

Denna omständighet i förening med vad ovan anförts gjorde, att

departementschefen ansåge det angeläget att snarast möjligt en reglering av

hithörande förhållanden komme till stånd, en reglering, som ej endast skulle

bringa reda och överskådlighet i dessa förhållanden utan dessutom även medföra

en bättre hushållning med allmänna medel, vare sig dessa vore statsmedel

i egentlig mening eller vore att betrakta som universitetets egna medel.

Riksdagen vill för sin del tillerkänna mycket stor betydelse åt de av motionärerna

framförda synpunkterna i fråga om önskvärdheten av att örn
-

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31

förmälda vetenskapliga institutioner förses med fullt tillräckliga materielanslag.

Eders Kungl. Majlis förslag innebär emellertid ej, att så icke skulle bliva fallet,

utan att universitetets reservfond skulle hava att bära de merkostnader,

som icke täckas av det av Eders Kungl. Majit föreslagna beloppet. Godtages

Eders Kungl. Majits förslag, skulle av reservfondsmedel — förutsatt att det

för fonden beräknade inkomstbeloppet av 140,000 kronor visar sig hållbart —

återstå för tillfälliga och oförutsedda behov ett belopp av 17,000 kronor.

Bifalles åter motionärernas yrkande, skulle det för sistnämnda ändamål disponibla

beloppet ökas till 97,000 kronor. Riksdagen inser väl, att det för

universitetet är nödvändigt att hava en icke alltför obetydlig summa till sitt

förfogande för oförutsedda behov. Det synes dock icke vara möjligt att av

den föreliggande utredningen bedöma, huruvida ett så högt belopp som

det sist angivna är erforderligt. Då likväl enligt riksdagens förmenande det

belopp, som enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag skulle komma att stå till

buds för tillfälliga och oförutsedda behov, skulle bliva alltför knappt, har

riksdagen beslutat en höjning av det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet

till 60,000 kronor, varigenom ställningen för reservfonden blir något

förbättrad, i det att enligt de framlagda beräkningarna ett belopp av 32,000

kronor skulle återstå för tillfälliga och oförutsedda behov.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och ovannämnda motioner (I: 29 och II: 65), för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen under

punkt 89 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930

angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor.

85:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att ej mindre i

utgiftsstaten för universitetet i Lund under I Avlöningsstater för professorer

och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Medicinska fakulteten,

dels — med uteslutande av där uppförda avlöning till en professor

i psykiatri från och med den 1 april 1930 å 3,000 kronor samt arvode till

en professor i psykiatri under tiden den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å

2,250 kronor ävensom av den vid sistnämnda anslag fogade anmärkningen

— från och med den 1 juli 1930 uppföra ytterligare en professor med lön

8.000 kronor och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor, eller sammanlagt

12.000 kronor, dels ock besluta, att i den under Medicinska fakulteten upptagna

anmärkningen professorsbefattningarna i nämnda fakultet angivas till

13 ävensom att där under 11) upptages en professur med ämnesområde:

psykiatri; än även med anledning härav höja det ordinarie anslaget till

universitetet i Lund, universitetsstaten, nu 1,233,950 kronor, med 6,750

kronor till 1,240,700 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ej mindre i utgiftsstaten för universitetet i Lund under I Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat för professorer m. fl.,

Medicinska fakulteten,

dels — med uteslutande av där uppförda avlöning till en professor i

psykiatri från och med den 1 april 1930 å 3,000 kronor samt arvode till en

professor i psykiatri under tiden den 1 juli 1929—den 31 mars 1930 å 2,250

kronor ävensom av den vid sistnämnda anslag fogade anmärkningen — från

och med den 1 juli 1930 uppfört ytterligare 1 professor med lön 8,000 kronor

och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor eller sammanlagt 12,000kronor;

dels ock beslutat, att i den under Medicinska fakulteten upptagna anmärk-''

ningen professorsbefattningarna i nämnda fakultet angivas till 13 ävensom

att där under 11) upptages en professur med ämnesområde: psykiatri;

än även med anledning härav höjt det ordinarie anslaget till universitetet

i Lund, universitetsstaten, nu 1,233,950 kronor, med 6,750 kronor till

1,240,700 kronor.

86:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 91) föreslagit riksdagen att höja den i

avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund

samlingar och inrättningar under biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare, nu 28,400 kronor, med 2,100

kronor till 30,500 kronor samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget för

Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., med ett belopp av 2,100 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar under

biblioteket uppförda anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare,

nu 28,400 kronor, med 2,100 kronor till 30,500 kronor;

samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget för Lunds universitet, avlöningar

till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och

inrättningar m. m., med ett belopp av 2,100 kronor.

87:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen uppföra 1 vaktmästare

vid geografiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Lund samlingar och inrättningar m. m. under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 61,200 kronor, med 2,900 kronor till 64,100 kronor;

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till

Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av 2,900 kronor.

Kiksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

efter vaktmästare vid geologisk-mineralogiska institutionen uppfört 1 vaktmästare

vid geografiska institutionen med placering i lönegraden B 7;

dels höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

i Lund samlingar och inrättningar m. m. under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 61,200 kronor, med 2,900 kronor till 64,100 kronor;

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till

Lunds universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., med ett belopp av 2,900 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 86 och 87 anmälda beslut har

det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte

vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m., nu

256,600 kronor, ökats med 5,000 kronor till 261,600 kronor.

88:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 93) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 58,035 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

ändamål.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner, (I: 54 och II: 80), i vilka motioner

hemställts, att det i statsverkspropositionen för uppehållande av den praktisk-teologiska

undervisningen vid Lunds universitet utgående anslaget måtte

upptagas till 10,000 kronor för organiserandet av teologiska fakultetens

praktiska avdelning på i huvudsak samma sätt som motsvarande avdelning

vid Uppsala universitet.

Eders Kungl. Maj:ts förslag innebär, bland annat, att till uppehållande av

den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet skulle, i likhet med

vad under åtskilliga år varit fallet, utgå ett belopp av 4,500 kronor.

I motionerna I: 54 och II: 80 har, såsom nämnts, hemställts, att sagda

anslag skulle höjas till 10,000 kronor. Till grund för denna hemställan

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami Nr 8 4. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ligger, anföra motionärerna, en framställning från större akademiska konsistoriet

och teologiska fakulteten vid Lunds universitet, av vilken framginge,

att de praktiskt teologiska övningarna vid detta universitet på grund av

otillräckliga anslag kämpade med stora svårigheter. Situationen hade på

senare tid varit sådan, att fakulteten endast genom godhetsfullt lämnad frivillig

och oavlönad hjälp kunnat upprätthålla denna undervisning. Medel

till andra grenar av denna undervisning hade erhållits genom tillitande av

anslag ur universitetets reservfond, vilken dock numera befunne sig i avtagande,

och ur vilken det torde vara högeligen ovisst örn för framtiden

mera för nämnt ändamål kunde erhållas. Förhållandet bleve så mycket

mera i ögonen fallande, som motsvarande praktiskt teologiska övningar vid

Uppsala universitet sedan många år kunnat anordnas på ett mera tillfredsställande

och effektivt sätt tack vare större anslag. Det praktiska övningsinstitutet

i Uppsala hade haft till sitt förfogande icke blott en assistent —

motsvarande den biträdande läraren i praktisk teologi i Lund — utan även

en direktor. Anslaget till uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen

hade i Lund utgått och föresloges alltjämt skola utgå med 4,500

kronor årligen, i Uppsala med 10,000 kronor. Denna olikhet mellan de

båda universiteten kunde i detta hänseende icke motiveras vare sig genom

någon olikhet i kraven på undervisning och handledning av deltagarna i de

praktisk-teologiska övningarna vid de olika universiteten eller genom ett

lägre deltagareantal vid de i Lund anordnade övningarna. Under senare år

hade antalet av de teologie kandidater, som åtnjöte undervisning vid de

praktisk-teologiska övningarna, varit större i Lund än i Uppsala, och intet

syntes tyda på, att denna proportion i framtiden komme att förskjutas till

Lunds nackdel.

I likhet med motionärerna kan riksdagen icke finna några bärande skäl

för den åtskillnad i fråga örn anslagsbeloppen till den praktisk-teologiska

undervisningen, som förefinnes mellan de båda universiteten. Riksdagen

finner sig dock icke kunna bifalla de i ärendet väckta motionerna men

förutsätter, att, då nu uppmärksamheten blivit fäst på berörda förhållande,

Eders Kungl. Majit låter utreda i vad mån ifrågavarande anslag vid Lunds

universitet behöver höjas samt i samband därmed, huruvida någon nedsättning

i motsvarande anslag vid Uppsala universitet kan ifrågasättas.

I övrigt föranleder Eders Kungl. Maj:ts förslag ingen erinran från riksdagens

sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Majits förslag för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie

lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 58,035 kronor att med särskilda

belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen

under punkt 93 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari

1930 angivna ändamål.

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

35

89:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 94) bär riksdagen

till materiel för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 45,225 kronor att

av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen under punkt

94 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930omförmälda

ändamål.

90:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till arvode

åt den, som förordnas att vid universitetet i Lund uppehålla den polikliniska

undervisningen i kirurgi tre dagar i veckan, för budgetåret 1930/1931 anvisa

ett extra anslag av 1,800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till arvode åt den, som förordnas att vid universitetet

i Lund uppehålla den polikliniska undervisningen i kirurgi tre

dagar i veckan, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 1,800

kronor.

9l:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att i enlighet

med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande

av driftkostnaderna under år 1929 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 63,487 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna

grunderna såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år

1929 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 63,487 kronor.

92:o) Sedan 1927 års riksdag såsom bidrag till täckande av kostnaderna

för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund av nya

byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m. i enlighet

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag anvisat ett anslag

av 1,476,432 kronor 50 öre samt därav såsom extra reservationsanslag anvisat

för budgetåret 1927/1928 ett belopp av 100,000 kronor, för budgetåret

1928/1929 ett belopp av 476,000 kronor och för budgetåret 1929/1930 ett

belopp av 450,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 97) föreslagit

riksdagen att av nämnda anslag å 1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden 450,432 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom bidrag till täckande av

kostnaderna för uppförande vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

av nya byggnader för den ortopediska kliniken och för öronkliniken m. m.

i enlighet med företedda ritningar och kostnadsförslag beviljade anslaget å

1,476,432 kronor 50 öre för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisat återstoden 450,432 kronor.

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 98) föreslagit riksdagen att för utrustning

av undervisningslokaler å den ortopediska kliniken vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 5,263 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen för utrustning av undervisningslokaler

å den ortopediska kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,263 kronor.

94:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 99) föreslagit riksdagen att för utrustning

av undervisningslokaler å öron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus läns

sjukvårdsinrättningar i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 3,744 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen för utrustning av undervisningslokaler å

öron-, näs- och halskliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 3,744 kronor.

95:o) Sedan 1928 års riksdag till utförande i huvudsaklig överensstämmelse

med föreliggande, av byggnadsstyrelsen i skrivelse den 25 november

1926 förordade ritningar med av riksdagen angivna jämkningar av en nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid

universitetet i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning

beviljat ett belopp av 726,200 kronor samt därav såsom extra reservationsanslag

anvisat för budgetåret 1928/1929 250,000 kronor och för

budgetåret 1929/1930 375,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 100)

föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 726,200 kronor, för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden, 101,200

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till utförande av en nybyggnad

för de geologisk-mineralogiska och geografiska institutionerna vid universitetet

i Lund samt till nämnda byggnads inredning och utrustning av

1928 års riksdag beviljade anslaget å 726,200 kronor för budgetåret 1930/

1931 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden, 101,200 kronor.

96:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till uppvärmning

m. m. av geologisk-mineralogiska och geografiska institutionernas

vid universitetet i Lund byggnad för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra

reservationsanslag av 6,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till uppvärmning m. m. av geologisk-mineralogiska

och geografiska institutionernas vid universitetet i Lund byggnad

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

37

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 102) föreslagit riksdagen att till utförande,

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda ritningar,

arbetsbeskrivningar och kostnadsförslag, av vissa ändrings- och inredningsarbeten

i geologisk-mineralogiska institutionens vid universitetet i Lund nuvarande

byggnad för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag

av 74,000 kronor.

Det nu föreliggande förslaget måste anses vara en konsekvens av det

utav 1928 års riksdag fattade beslutet om nybyggnad för de geologiskmineralogiska

och geografiska institutionerna vid universitetet i Lund.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, varigenom

de till följd av ovanberörda nybyggnad ledigblivande lokalerna synas

bliva utnyttjade på ett ändamålsenligt sätt.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utförande, i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet framlagda ritningar, arbetsbeskrivningar

och kostnadsförslag, av vissa ändrings- och inredningsarbeten i geologiskmineralogiska

institutionens vid universitetet i Lund nuvarande byggnad för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 74,000 kronor.

98:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 104) föreslagit riksdagen att till instrumentell

utrustning för fysiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till instrumentell utrustning för fysiska institutionen

vid universitetet i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 5,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att till

komplettering av utrustningen å kemiska institutionen vid universitetet i

Lund för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till komplettering av utrustningen

å kemiska institutionen vid universitetet i Lund för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

100:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård

samt vid de delar av den s. k. gamla epidemisjukhustomten m. m. till vilka

universitetet i Lund under år 1928 förvärvat nyttjanderätt, i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet företedda kostnadsförslag, för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 11,225 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna

•för uppförande av stängsel kring S:t Petri kyrkogård samt vid de delar av

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

den s. k. gamla epidemisjukhustomten m. m., till vilka universitetet i Lund

under år 1928 förvärvat nyttjanderätt, i huvudsaklig överensstämmelse med

i ärendet företedda kostnadsförslag, för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra reservationsanslag av 11,225 kronor.

101:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till

bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 90,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 90,000 kronor.

102:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 108) föreslagit riksdagen att för

beredande av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Lund

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 103,000

kronor.

Framställning har gjorts från universitetet om ökade medel till institutionernas

materielk osta ader för budgetåret 1930/1931. Från universitetet

har härvid institutionernas ökade materielbehov beräknats till 109,183 kronor

33 öre.

Departementschefen har erinrat, att reservfondens utgående balans vid

utgången av budgetåret 1928/1929 i avrundat krontal utgjort 120,732

kronor. Motsvarande siffra utgjorde för budgetåret 1925/1926 140,644

kronor, för budgetåret 1926/1927 138,128 kronor samt för budgetåret

1927/1928 146,723 kronor. Departementschefen har vidare anfört, att, hur

livligt han för övrigt uppskattade vikten för universitetet att för sina tillfälliga

behov äga tillgång på erforderliga medel i önskvärd utsträckning han

dock nödgades, liksom skett under föregående budgetår, att även nu räkna

med bidrag från reservfonden till bestridande av institutionernas ökade materielkostnader.

Med hänsyn till å ena sidan den relativt svaga ställning,

som reservfonden i Lund alltid haft och fortfarande ägde, och å andra sidan

de å densamma påvilande utgifter till universitetets byggnadskassa har departementschefen

funnit sig böra förorda, att genom en större ökning av

statsanslaget reservfonden avlastades på ett mera effektivt sätt än hittills

kunnat ske. Han har ansett sig böra förorda en ökning av 40,000 kronor,

vadan anslaget för budgetåret 1930/1931 skulle beräknas till 103,000 kronor.

Därest man utginge från att institutionernas ökade anslagsbehov uppginge

till i avrundat krontal 109,183 kronor och därest det nu beräknade anslaget

å 103,000 kronor bleve av riksdagen beviljat, skulle allenast ett belopp av

6,183 kronor återstå, vilket det skulle ankomma på universitetets reservfond

att gälda. Departementschefen anser, att fonden utan större olägenhet torde

kunna tåla denna belastning.

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

39

Med hänsyn till den förebragta utredningen rörande reservfondens ställning

anser sig riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av ytterligare

medel till materiel m. m. för de av departementschefen under punkt 108 i

statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivna

institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra reservationsanslag av 103,000 kronor.

103:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 109) har riksdagen

för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare,

amanuenser och tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 91,958 kronor

att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen

under punkt 109 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 3 januari 1930 angivna ändamål.

104:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 110) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökning av anslagsposten till materiel m. m. för farmakologiska

institutionen från 1,000 kronor till 3,000 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid

karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu 76,600 kronor, med 2,000 kronor

till 78,600 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majlis förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för beredande av ökning av anslagsposten

till materiel m. m. för farmakologiska institutionen från 1,000 kronor till

3,000 kronor ökat det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för

vissa institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet, nu

76,600 kronor, med 2,000 kronor till 78,600 kronor.

105:o) Eders Kungl. Majit har (punkt lil) föreslagit riksdagen att till

förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m.

för vissa institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten

å 22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 26,600 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får därför anmäla, att riksdagen till förstärkning av den i det

ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa institutioner och

kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten å 22,000 kronor till

institutets materiel i allmänhet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

reservationsanslag av 26,600 kronor.

lOOio) Eders Kungl. Majit har (punkt 112) föreslagit riksdagen att till

materiel m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska insti
-

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

tutet anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 33,500

kronor att av Eders Kungl. Maj:t användas för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet omförmälda ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiel m. m. för vissa institutioner

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor att av Eders Kungl.

Majit användas för de av departementschefen under punkt 112 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 omförmälda ändamål.

107:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 113) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisa dels till inköp av viss

apparatur m. m. för den farmakologiska institutionen vid karolinska medikokirurgiska

institutet ett belopp av 4,345 kronor, dels ock för anordnande

av elektrisk belysning inom samma institution i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag ett belopp av

2,655 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag

och får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 såsom

extra reservationsanslag anvisat

dels till inköp av viss apparatur m. m. för den farmakologiska institutionen

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 4,345 kronor,

dels ock för anordnande av elektrisk belysning inom samma institution

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritningar och kostnadsförslag

ett belopp av 2,655 kronor.

108:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 114) föreslagit riksdagen att för

karolinska mediko-kirurgiska institutet till en poliklinik för barnsjukdomar

i Stockholm anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,700

kronor att utgå under villkor, att Stockholms stad för samma tid tillskjuter

för enahanda ändamål motsvarande belopp.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för karolinska mediko-kirurgiska institutet

till en poliklinik för barnsjukdomar i Stockholm anvisat för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 7,700 kronor att utgå under villkor, att Stockholms

stad för samma tid tillskjuter för enahanda ändamål motsvarande

belopp.

109:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 116) föreslagit riksdagen att

dels i personalstaten för tandläkarinstitutet efter 1 kassörska uppföra 1

kanslibiträde med placering i lönegraden B 7;

dels ock vid bifall härtill öka den i staten för tandläkarinstitutet upptagna

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 38,600 kronor,

med 3,150 kronor till 41,750 kronor samt förty höja det ordinarie förslags
-

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

41

anslaget till avlöningar m. ra. vid tandläkarinstitutet, nu 91,950 kronor,

med 3,150 kronor till 95,100 kronor.

Riksdagen har funnit behovet av omförmälda biträde ådagalagt och vill

därför bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i personalstaten för tandläkarinstitutet efter 1 kassörska uppfört 1

kanslibiträde med placering i lönegraden B 7;

dels med anledning härav ökat den i staten för tandläkarinstitutet upptagna

anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän, nu 38,600 kronor,

med 3,150 kronor till 41,750 kronor

samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar m. m. vid

tandläkarinstitutet, nu 91,950 kronor, med 3,150 kronor till 95,100 kronor.

110:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 117) föreslagit riksdagen att dels godkänna

det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda förslaget

till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1930/1931,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra förslagsanslag av 140,900 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1930

1931 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen

dels godkänt följande förslag till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för

budgetåret 1930/1931:

1.

Värme och lyshållning.....................

kronor

30,000:

■—

2.

Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter. .

25,000

—

3.

Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter ...........................

»

6,000

—

4.

Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till

biträden på röntgenavdelningen..............

8,700

—

5.

Avlöning till en sköterska på protésavdelningen ....

»

2,400

—

6.

Avlöning till två sköterskor på tandfvllningsavdel- ningen och tandkirurgiska avdelningen.........

»

4,800

—

7.

Biblioteket..............................

»

1,000

—

8.

Reparationer och oförutsedda utgifter..........

»

8,000

—

9.

Underhåll av inventarier ...................

»

5,000

—

10.

Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verk- samhet, förslagsanslag......................

»

40,000

—

11.

Undervisnings- och åskådningsmateriel..........

»

10,000

—

Summa förslagsanslag

kronor

140,900

—

Anm. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnadsstaten under

1—3, 7—9 samt 11 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan

ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag av 140,900 kronor;

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

Ilbo) Eders Kungl. Majit har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1

juli 1930—30 juni 1931 anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 126,255 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid

allmänna barnbördshuset under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 126,255 kronor.

112:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 120) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande

vid epidemisjukhusen i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och

Lund av klinisk undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas

enligt av vederbörande departementschefer till statsrådsprotokollen

över ecklesiastikärenden den 9 januari 1919 och den 4 januari 1929 angivna

grunder samt av Eders Kungl. Majit i övrigt meddelade bestämmelser.

113:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 121) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå

enligt av Eders Kungl. Majit meddelade bestämmelser: dels såsom bidrag

till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten i Uppsala och Lund

samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av 30,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor,

Kungl. Majits förslag föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat

såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt av Eders Kungl.

Majit meddelade bestämmelser:

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp

av 30,000 kronor;

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

114:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 122) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande

universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

115:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 123) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till

uppehållande av verksamheten vid Institut d études scandiuaves vid Paris

universitet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit må finna gott bestämma.

116:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 124) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande

i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

117:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 125) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1930/1931 anvisat såsom extra reservationsanslag

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid

rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av

20,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten

i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

118:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 126) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden,

nu 2,000 kronor, med 7,000 kronor till 9,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får

därför anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till ersättning

åt sakkunniga i akademiska befordringsärenden, nu 2,000 kronor, med 7,000

kronor till 9,000 kronor.

119:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 127) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder, Eders

Kungl. Majit må äga att bestämma.

120:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma

universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och litteraturen

under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

37,500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1930 anvisat ett

extra anslag av 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 128) föreslagit

riksdagen att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,500 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna lämpligt

meddela.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för

uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur

i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med den

1 juli 1928, beviljade beloppet av 37,500 kronor för budgetåret 1930/1931

såsom extra anslag anvisat ett belopp av 7,500 kronor att utgå i enlighet

med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt meddela.

121 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 129) föreslagit riksdagen att till

upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 72,000 kronor att disponeras

enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder.

För ifrågavarande ändamål utgår för budgetåret 1929/1930, i likhet med

vad som varit fallet under budgetåren 1926/1929, ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor. Av den föreslagna ökningen, 7,000 kronor, hänföra

sig dels 4,000 kronor till avlönande av en manlig reseassistent och fotograf,

dels ock 3,000 kronor till förhöjning av anslagsposten extra och tillfälliga

biträden från nuvarande 4,000 kronor till 7,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit skäl föreligga att bifalla förslaget om höjning

av här ifrågavarande anslag utan håller före, att anslaget bör utgå med

oförändrat belopp, 65,000 kronor, för budgetåret 1930/1931.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten

vid rasbiologiska institutet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra reservationsanslag av 65,000 kronor att disponeras enligt av Eders

Kungl. Majit fastställda grunder.

Tekniska högskolan m. m.

122:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 130) föreslagit riksdagen att dels i

personalstaten för tekniska högskolan efter 1 sekreterare upptaga 1 bibliotekarie

med placering för denna befattnings innehavare i lönegraden B 24; dels

'' med uteslutande ur staten för tekniska högskolan av den därstädes upptagna

anslagsposten till arvode till bibliotekarien å 4,800 kronor — öka den

i samma stat upptagna posten till avlöningar till ordinarie förvaltningsper
-

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45

sonal, nu 24,000 kronor, med 8,600 kronor till 32,600 kronor, dels öka den

i staten för tekniska högskolan upptagna posten till arvode till amanuenser

och arbetshjälp vid biblioteket, nu 6,300 kronor, med 3,050 kronor till

9,350 kronor, dels ock höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid

tekniska högskolan, nu 704,600 kronor, med 6,850 kronor till 711,450 kronor.

Med hänsyn till den omfattning, tekniska högskolans bibliotek numera

har, och dess betydelse för den tekniska undervisningen och forskningen i

vårt land, har riksdagen funnit sig böra bifalla förslaget örn att bibliotekarietjänsten

vid högskolan förändras från arvodestjänst till ordinarie befattning.

Däremot har riksdagen icke funnit tillräckliga skäl föreligga att nu

placera denna befattning i lönegraden B 24. En placering i lönegraden B 22

synes riksdagen väl avpassad efter bibliotekets storlek och beskaffenhet.

I anslutning härtill kommer den i staten för tekniska högskolan upptagna,

såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten till avlöningar till ordinarie

förvaltningspersonal, nu 24,000 kronor, att ökas med härför erforderligt, efter

sedvanliga grunder beräknat belopp, 7,668 kronor, till 31,668 kronor eller i

avrundat tal 31,600 kronor. Å andra sidan kan ur staten för högskolan

uteslutas den till arvode till bibliotekarien upptagna anslagsposten å 4,800

kronor, vadan nettoökningen för här ifrågavarande befattningshavare uppgår

till (7,600 — 4,800) 2,800 kronor.

I övrigt har Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Kostnadsökningen skulle sålunda uppgå till inalles (2,800 + 3,050) 5,850

kronor. Det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan,

nu 704,600 kronor, skulle alltså behöva ökas med detta belopp till

710,450 kronor.

I anslutning till vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels i personalstaten för tekniska högskolan efter 1 sekreterare upptagit 1

bibliotekarie med placering för denna befattnings innehavare i lönegraden

B 22;

dels — med uteslutande ur staten för tekniska högskolan av den därstädes

upptagna anslagsposten till arvode till bibliotekarien a 4,800 kronor ökat

den i samma stat upptagna posten till avlöningar till ordinarie förvaltningspersonal,

nu 24,000 kronor, med 7,600 kronor till 31,600 kronor;

dels ökat den i staten för tekniska högskolan upptagna posten till arvode

till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, nu 6,300 kronor, med 3,050

kronor till 9,350 kronor;

dels ock höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska

högskolan, nu 704,600 kronor, med 5,850 kronor till 710,450 kronor.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av ökade medel till samlingar och laborationcr vid tekniska högskolan för

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 40,000 kronor att av Eders

Kungl. Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt

Eders Kungl. Majit finner skäligt bestämma.

194:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 132) föreslagit riksdagen att till

beredande av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 32,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel för tekniska högskolan

till uppvärmning, belysning och diverse utgifter för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra anslag av 32,000 kronor.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 133) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning

av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska

högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt Eders Kungl. Majit

finner skäligt bestämma.

126:o) Sedan 1929 års riksdag till inredning och utrustning av de folden

fysiska institutionen avsedda lokalerna i tekniska högskolans byggnad

vid Vallhallavägen m. m. beviljat ett anslag å 313,900 kronor samt

därav för budgetåret 1929/1930 anvisat ett belopp av 100,000 kronor, har

nu Eders Kungl. Majit (punkt 134) föreslagit riksdagen att av ovannämnda

belopp, 313,900 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 213,900 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till inredning och utrustning

av de för den fysiska institutionen avsedda lokalerna i tekniska högskolans

byggnad vid Valballavägen m. m. av 1929 års riksdag beviljade anslaget

å 313,900 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisat återstoden, 213,900 kronor.

127:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 135) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation

av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

128:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 136) föreslagit riksdagen att för anordnande

av ett magnetiskt experimentrum inom den s. k. gruvgården i tekniska

högskolans huvudbyggnad vid Valhallavägen för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra reservationsanslag av 8,192 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

47

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen för anordnande av ett magnetiskt experimentrum

inom den s. k. gruvgården i tekniska högskolans huvudbyggnad

vid Valhallavägen för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 8,192 kronor.

129:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen att till bokinköp,

bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till bokinköp, bokbindning m. m. för tekniska

högskolans bibliotek för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor.

130:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna

av de å övergångsstat för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna

ett extra anslag av 3,300 kronor; dels till beredande av ökade medel

till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers tekniska institut

ett extra anslag av 17,000 kronor; dels till täckande av en under

budgetåret 1928/1929 uppkommen brist i institutets anslag till uppvärmning,

belysning och diverse utgifter ett extra anslag av 4,500 kronor; dels

till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier vid

Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor; dels ock till

inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska institutionens laboratorium

för kemisk teknologi ett extra anslag av 9,738 kronor.

Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får därför

anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat

dels till avlöningsförbättring m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat

för Chalmers tekniska institut uppförda befattningarna ett extra anslag av

3,300 kronor;

dels till beredande av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse

utgifter vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 17,000 kronor;

dels till täckande av en under budgetåret 1928/1929 uppkommen brist i

institutets anslag till uppvärmning, belysning och diverse utgifter ett extra

anslag av 4,500 kronor;

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 8,000 kronor;

dels ock till inköp av en röntgenanläggning med tillbehör å kemiska institutionens

laboratorium för kemisk teknologi ett extra anslag av 9,738 kronor.

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Skolöverstyrelsen,

131:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att dels höja

den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare m. m., nu 52,900 kronor, med 5,700 kronor till

58,600 kronor, dels ock i anledning härav öka det i riksstaten uppförda

ordinarie förslagsanslaget till skolöverstyrelsen, nu 536,100 kronor, med

5,700 kronor till 541,800 kronor.

Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen

dels höjt den i staten för skolöverstyrelsen ingående anslagsposten till avlöningar

till icke-ordinarie befattningshavare m. m., nu 52,900 kronor, med

5,700 kronor till 58,600 kronor;

dels ock i anledning härav ökat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen, nu 536,100 kronor, med 5,700 kronor till

541,800 kronor.

132:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 141) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 10,500 kronor.

133:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 142) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt

ett byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 4,800 kronor.

134:o) I enlighet med Eders Kungl. Majds förslag (punkt 143) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande

av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 1,800 kronor.

135:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 144) föreslagit riksdagen att till tryckning

av undervisningsstatistik anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 3,400 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Majd kan finna skäl meddela.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majds förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till tryckning av undervisningsstatistik anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 3,400 kronor att

utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majd kan finna skäl

meddela.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

49

De allmänna läroverken m. m.

136:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 145) föreslagit riksdagen att för ombildning

av två biträdande ämneslärarinnebefattningar vid högre lärarinneseminariet

till övningsskollärarbefattningar samt för ökning av arvodet till bibliotekarien

vid seminariet, nu 400 kronor, till 900 kronor, höja det ordinarie

anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 142,085 kronor, med 1,700

kronor till 143,785 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 81), i vilken motion hemställts, att riksdagen måtte

besluta, att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet, vilken

innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, skall i avlöning

åtnjuta, förutom eventuellt utgående tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg,

3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och

ett å 300 kronor.

Motionären har till stöd för sin hemställan anfört följande:

Enligt nådiga kungörelsen den 29 juni 1928 (nr 262) angående ändrad

lydelse i vissa delar av kungörelsen den 22 juli 1918 (nr 660) angående

löne- och pensionsreglering för lärarpersonalen vid de allmänna läroverken

skall ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken innehar behörighet

till adjunktsbefattning vid sådant läroverk, i avlöning åtnjuta 3,600

kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma vederbörliga ålderstillägg. En adjunkskompetent ämneslärarinna

vid läroverk skulle sålunda komma att åtnjuta högre avlöning

än en dylik lärarinna vid högre lärarinneseminariet, medan däremot tidigare

löneförmånerna för en ämneslärarinna vid sistnämnda läroanstalt varit

högre än för en ämneslärarinna vid läroverk. Skolöverstyrelsen, som både

1928 och 1929 i sin petita fästat Kungl. Maj:ts uppmärksamhet på detta

förhållande, tillägger i sina skrivelser härefter följande:

»För lärarrekryteringen vid lärarinneseminariet kommer det otvivelaktigt

att medföra olägenheter, därest en lärarinna med .adjunktskompetens icke

kan påräkna samma löneförmåner vid seminariet som vid allmänt läroverk.

Givetvis gäller detta i främsta rummet vid realskollinjen anställda ämneslärarinnor.

Emellertid synes det ej skäligt att göra någon åtskillnad i lönehänseende

mellan ämneslärarinna, anställd vid den egentliga flickskolan,

och ämneslärarinna, anställd vid realskollinjen. Med hänsyn till det sålunda

anförda anser sig överstyrelsen böra i detta sammanhang hemställa

örn sådan ändring av bestämmelserna rörande löneförmåner för ordinarie

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet, att dylik befattningshavare,

som innehar behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, må i

avlöning åtnjuta enahanda belopp som ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetens

vid allmänt läroverk.»

Vad överstyrelsen sålunda hemställde, har emellertid icke blivit föremål

för någon Kungl. Majda proposition till riksdagen. Frågan överlämnades

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

år 1928 till 1928 års lönekommitté för att tågås i övervägande vid fullgörande

av det kommittén givna uppdraget. Överstyrelsen framhåller emellertid

i sin senaste skrivelse, att vad av överstyrelsen anförts som skäl för

den begärda ändringen i avlöningsbestäm melserna synes böra motivera, att

frågan upptages till behandling oberoende av den allmänna lönerevision,

som skall företagas av 1928 års lönekommitté. Överstyrelsen har därför

hemställt, att berörda ändring i avlöningsbestämmelserna för högre lärarinneseminariet

må bliva föremål för nådig proposition till 1930 års riksdag. I

årets statsverksproposition (8:e huvudtiteln, sid. 377) hänvisar emellertid

departementschefen till sin tidigare åtgärd att remittera frågan till 1928

års lönekommitté och förklarar sig anse, att saken ej bör upptagas till avgörande,

förrän kommittén inkommit med utlåtande angående en allmän

lönereglering för lärarpersonalen vid seminariet.

Gent emot detta departementschefens uttalande synas vägande invändningar

kunna göras. För det första representerar den grupp av ämneslärarinnor

det här gäller ett ytterst begränsat antal: 2 vid seminariets enligt

1927 års skolbeslut nyinrättade realskollinje och 10 vid normalskolan (en

av de senare kommer att indragas vid skolans ändring från 8-årig till 7- årig). Av dessa lärarinnor är för närvarande endast en enda adjunktskompetent,

och den ifrågasatta höjningen av anslagsbeloppet för nästa budgetår

skulle för denna lärarinnas räkning blott belöpa sig till 400 kronor. Beträffande

de övriga torde man praktiskt taget kunna räkna med att under

överskådlig framtid endast ett mindre antal kommer att tillhöra de adjunlctskompetentas

kategori. Några vittutseende statsfinansiella konsekvenser av

ett bifall till skolöverstyrelsens begäran kunna alltså icke befaras. Ett avvaktande

av lönekommitténs utredning synes vidare i detta fall vara omotiverat,

då det endast gäller att rätta till en sannolikt genom rent förbiseende

vållad inkonsekvens och orättvisa. Det är ju uppenbarligen orimligt,

att exempelvis en adjunktskompetent ämneslärarinna vid seminariets realskollinje,

som utöver sin ordinarie lärartjänstgöring har det krävande och

ansvarsfulla uppdraget att vara handledare vid lärarinneutbildningen. trots

detta plus i arbetsbördan skall vara lägre avlönad än sina med samma

kompetens men med mindre arbete utrustade kolleger vid andra statens

realskolor. Härtill kommer, att den ämneslärarinna, det närmast gäller, är

synnerligen väl meriterad och innehar kvalificerad adjunktskompetens (fil.- lic.-examen). Starka skäl synas alltså tala för ett bifall till skolöverstyrelsens

ovannämnda anhållan.

Mot vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen i fråga örn ombildning

av två biträdande ämneslärarinnebefattningar till övningsskollärarbefattningar

ävensom ökning av bibliotekariens arvode, har riksdagen intet att erinra.

Beträffande det i motionen gjorda yrkandet får riksdagen erinra örn att

ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet enligt 1918 års härutinnan

ännu gällande bestämmelser åtnjuter i avlöning 3,200 kronor, varav

2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, med rätt till tre

ålderstillägg, vart och ett å 300 kronor. Ordinarie ämneslärarinna vid statens

samskolor ägde enligt de före den 1 juli 1928 gällande bestämmelserna

i avlöning uppbära 2,800 kronor jämte tre ålderstillägg vart och ett å 300

kronor, alltså 400 kronor mindre än ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet.

1927 års riksdag beslöt emellertid, i överensstämmelse med Eders Kungl.

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

51

Maj:ts förslag, att ordinarie ämneslärarinna vid allmänt läroverk, vilken innehade

behörighet för adjunktsbefattning, skulle från och med den tidpunkt,

Eders Kungl. Maj:t ägde bestämma, åtnjuta avlöningsförmåner enligt samma

grunder, som gällde för kvinnlig adjunkt vid sådant läroverk. På grund av

detta riksdagens beslut har Eders Kungl. Maj:t numera genom kungörelse den

29 juni 1928, nr 262, förordnat, att ordinarie ämneslärarinna vid allmänt

läroverk, vilken innehar behörighet till adjunktsbefattning vid sådant läroverk,

skall i avlöning åtnjuta 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och

1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor. Ordinarie ämneslärarinna vid allmänt

läroverk, vilken icke innehar sådan behörighet, skall åter enligt nämnda

kungörelse åtnjuta i avlöning 2,800 kronor, därav 1,800 kronor lön och

1,000 kronor tjänstgöringspenningar med rätt till tre ålderstillägg vart och

ett å 300 kronor. Dessa bestämmelser hava trätt i kraft den 1 juli 1928.

Genom sistberörda bestämmelser har alltså, för såvitt angår adjunktskompetent

ämneslärarinna, relationen i avlöningshänseende mellan ämneslärarinna

vid högre lärarinneseminariet och sådan lärarinna vid allmänt läroverk omkastats

till nackdel för den förra, som numera åtnjuter 400 kronor mindre

i avlöning än lärarinna i motsvarande ställning vid allmänt läroverk. Det

synes riksdagen uppenbart, att ett dylikt förhållande aldrig av statsmakterna

avsetts utan har sin förklaring i att frågan örn adjunktskompetent ämneslärarinnas

vid högre lärarinneseminariet avlöningsställning icke uppmärksammades

i samband med 1927 års beslut. Enligt riksdagens mening är

det därför ett rimligt krav, att härutinnan rättelse sker utan avbidan på

1928 års lönekommittés ståndpunkttagande i ämnet.

Riksdagen anser sig alltså böra besluta, att ordinarie ämneslärarinna vid

högre lärarinneseminariet skall i avlöning åtnjuta, därest hon innehar behörighet

till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, 3,600 kronor, därav

2,200 kronor lön och 1,400 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna

komma tre ålderstillägg till lönen, vart och ett å 300 kronor, samt, därest

hon icke innehar sådan behörighet, 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön

och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg

till lönen, vart och ett å 300 kronor.

Ordinarie ämneslärarinna med adjunktskompetens vid allmänt läroverk

å G-ort åtnjuter för närvarande tillfällig löneförbättring med 800 kronor

samt provisorisk avlöningsförbättring med 240 kronor, under det att för

ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet motsvarande belopp utgöra

750 kronor och 180 kronor. Givetvis bör, under förutsättning att berörda

förmåner komma att utgå jämväl under budgetåret 1930/1931, även härutinnan

rättelse ske, så att ämneslärarinna med adjunktskompetens vid högre

lärarinneseminariet likställes med adjunktskompetent ämneslärarinna vid allmänt

läroverk. Härav föranledda ändringar i gällande författningar torde

ankomma på Eders Kungl. Majit.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Enligt vad riksdagens vederbörande utskott under hand inhämtat och som

också i motionen uppgives, finnes för närvarande vid högre lärarinneseminariet

endast en ämneslärarinna med adjunktskompetens. Den av riksdagen

beslutade ändringen kommer alltså för budgetåret 1930/1931 att, frånsett

tillfällig löneförbättring, provisorisk avlöningsförbättring och dyrtidstillägg,

medföra en merutgift av 400 kronor, med vilket belopp följaktligen det

ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet bör höjas utöver vad Eders

Kungl. Maj:t föreslagit. Anslaget kommer att i enlighet härmed upptagas

med ett belopp av 144,185 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen
ej

mindre med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag, för ombildning av

två biträdande ämneslärarinnebefattningar vid högre lärarinneseminariet till

övningsskollärarbefattningar samt för ökning av arvodet till bibliotekarien

vid seminariet, nu 400 kronor, till 900 kronor, höjt det ordinarie anslaget till

högre lärarinneseminariet med 1,700 kronor;

än även i anledning av ovannämnda motion (I: 81):

dels beslutat, att ordinarie ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet

skall i avlöning åtnjuta, därest hon innehar behörighet till adjunktsbefattning

vid allmänt läroverk, 3,600 kronor, därav 2,200 kronor lön och 1,400

kronor tjänstgöringspenningar, vartill kunna komma tre ålderstillägg till

lönen, vart och ett å 300 kronor, samt, därest hon icke innehar sådan

behörighet, 3,200 kronor, därav 2,000 kronor lön och 1,200 kronor tjänstgöringspenningar,

vartill kunna komma tre ålderstillägg till lönen, vart och

ett å 300 kronor;

dels och i anslutning härtill höjt det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet

med 400 kronor.

På grund av riksdagens nu anmälda beslut har det ordinarie anslaget till

högre lärarinneseminariet, nu 142,085 kronor, höjts med 2,100 kronor till

144,185 kronor.

137:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 56,760 kronor.

138:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 147) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa dels till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier

vid högre lärarinneseminariet ett extra anslag av 42,860 kronor, dels

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 53

ock till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret 1928/1929

ett extra anslag av 1,115 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat

dels till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet

ett extra anslag av 42,860 kronor;

dels och till täckande av brist i motsvarande anslag för budgetåret 1928/

1929 ett extra anslag av 1,115 kronor.

139:o) Beträffande vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 148) föreslagit riksdagen

i fråga örn nya ordinarie lärartjänster m. m. vid de allmänna läroverken

kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

140:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 149) föreslagit riksdagen att för

ombildning av vissa övningslärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie

teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

allmänna läroverk höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med 15,300 kronor.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen för ombildning av vissa övningslärarbefattningar

och inrättande av nya ordinarie teckningslärarbefattningar vid av departementschefen

under punkt 149 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 3 januari 1930 angivna allmänna läroverk höjt det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken med 15,300 kronor.

141:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 150) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 38,700 kronor, med

3,000 kronor till 41,700 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt den i ordinarie reservationsanslaget till de

allmänna läroverken ingående posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna,

nu 38,700 kronor, med 3,000 kronor till 41,700 kronor.

142:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 151) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: bibliotekarierna, nu 31,000 kronor, med 23,600 kronor till 54,600

kronor.

I skrivelse den 31 augusti 1929 har skolöverstyrelsen hemställt örn utverkande

av ökade medel till arvoden åt bibliotekarier vid de allmänna läroverken

i syfte framför allt att möjliggöra en nyreglering av de nu utgående arvodena.

Det av skolöverstyrelsen framlagda förslaget innebär, att för läroverksbibliotekarierna

skulle införas ett lönesystem, enligt vilket arvodena skulle auto
-

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

matiskt bestämmas alltefter de olika läroverkens storlek och deras egenskap

av högre allmänt läroverk eller realskola. Följande grunder skulle härvid

tillämpas:

vid högre allmänt läroverk med minst 600 lärjungar arvode kronor 1,250: —

» högre allmänt läroverk med mindre än 600 men

minst 400 lärjungar.................... » » 1,050: —

» högre allmänt läroverk med mindre än 400 lärjungar

.............................. » » 850: —

» realskola med minst 400 lärjungar......... » » 650: —

» » » mindre än 400 lärjungar ..... » » 450: —

De fyra redan inrättade högre flickläroverken skulle tills vidare jämställas

med realskolor med mindre än 400 lärjungar. Vid beräkning av lärjungantalet

skulle hänsyn icke tagas till lärjungar vid kommunalt gymnasium

eller kommunal gymnasielinje, ej heller till kvinnliga lärjungar, som på

vederbörande kommuns bekostnad åtnjuta undervisning vid något statens

gymnasium.

Arvodena skulle bestridas med ett särskilt ordinarie förslagsanslag, som

för ändamålet skulle uppföras i riksstaten, medan samtidigt den i reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten å 31,000

kronor skulle uteslutas. Det nya förslagsanslaget har av överstyrelsen för

budgetåret 1930/1931 beräknats till 78,700 kronor.

Statskontoret har i princip anslutit sig till det av skolöverstyrelsen föreslagna

lönesystemet men funnit de ifrågasatta arvodesbeloppen väl höga,

samt framställt två alternativa förslag till minskning av desamma. Enligt

det första alternativet skulle arvodena minskas med omkring 25 procent till

respektive 900, 750, 600, 450 och 300 kronor. Det andra alternativet avser

en sänkning med endast omkring 20 procent och arvodenas bestämmande

för de olika läroverksgrupperna till respektive 1,000, 825, 675, 500 och 350

kronor. I båda fallen skulle de sist angivna beloppen, respektive 300 kronor

och 350 kronor, utgå jämväl vid de fyra högre flickläroverken. Anslagsbehovet

skulle enligt det första alternativet beräknas till 54,600 kronor och

enligt det andra alternativet till 61,850 kronor.

Vad först angår det föreslagna lönesystemet med arvoden, utgående efter

vissa automatiskt verkande grunder, har departementschefen ansett, att vissa

befogade invändningar kunde framställas mot detsamma. Frånsett att detta

system skulle nödvändiggöra anvisande av ett nytt förslagsanslag, syntes

honom tvekan kunna råda om lämpligheten av att fastställa bibliotekariearvodena

enbart efter de grunder, som det föreliggande förslaget innebure.

Aven andra omständigheter kunde säkerligen i många fall förtjäna beaktande,

då det gällde att rättvist avväga ifrågavarande arvoden. Departementschefen

erinrar, att skolöverstyrelsen i slutet av sin framställning själv

pekat på att i vissa fall en tilläggsersättning utöver det fastställda arvodet

kunde vara motiverad. Överstyrelsen hade visserligen tänkt sig, att dylika

tilläggsarvoden skulle kunna utgå ur det anslag till diverse utgifter vid läroverksbiblioteken,

varom överstyrelsen i annat sammanhang gjort framställ
-

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

55

ning. Departementschefen har emellertid icke ansett sig kunna nu tillstyrka

förslag till riksdagen örn beviljande av ett sådant anslag, och han finner

häri ett ytterligare stöd för sin ståndpunkt att icke förorda ett lönesystem,

som i viss mån skulle hindra ett skäligt hänsyntagande till alla omständigheter

av beskaffenhet att böra inverka på storleken av arvodena vid de

skilda läroanstalterna.

Arvodesregleringsfrågan bör enligt departementschefens mening ännu så

länge ordnas på ett sätt, som närmare ansluter sig till nu rådande förhållanden.

Den i reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

anslagsposten till bibliotekarierna bör, anser departementschefen, höjas med

ett icke oväsentligt belopp, och fördelningen av anslagsposten i dess helhet

borde liksom hittills ankomma på skolöverstjTelsen. Vid beräkningen av anslaget

borde den av överstyrelsen tillämpade gruppindelningen av läroverken

samt något av de föreliggande förslagen till arvoden tjäna till ledning, men

vid anslagets fördelning borde överstyrelsen icke vara ovillkorligt bunden

därvid utan kunna alltefter förhållandena jämka arvodena uppåt eller nedåt.

Departementschefen har i avseende å anslagsberäkningen anslutit sig till

statskontorets första alternativ, vilket innebär, att arvodet i medeltal för läroverk

skulle komma att utgöra 460 kronor, d. v. s. en förhöjning av det

nuvarande medeltalet med ungefär 70 procent. De i detta alternativ upptagna

arvodesbeloppen, för de olika läroverksgrupperna respektive 900, 750

600, 450 och 300 kronor, synas, framhåller departementschefen, vara väl

avvägda och torde kunna tjäna till huvudsaklig ledning vid skolöverstyrelsens

fördelning av anslaget. För budgetåret 1930/1931 skulle under nu

angivna förutsättningar erfordras ett anslag av 54,600 kronor, d. v. s. en

höjning av den nuvarande ordinarie anslagsposten å 31,000 kronor med

23,600 kronor. Departementschefen har samtidigt framhållit, att under de

närmast därefter följande budgetåren någon ytterligare ökning av sagda

anslagspost torde komma att påkallas av tillkomsten av nya samrealskolor

genom förstatligande av kommunala mellanskolor.

Riksdagen vill erinra om att 1929 års riksdag, i anledning av väckta motioner

örn förbättring av läroverksbibliotekariernas arvoden, uttalade, att

riksdagen ansåge en reglering av dessa arvoden önskvärd. Riksdagen vidtog

emellertid endast en provisorisk förbättring av bibliotekariearvodena

men uttryckte samtidigt sin förmodan, att Eders Kungl. Maj:t skulle hava sin

uppmärksamhet riktad på frågan och icke underlåta att så snart sig göra

läte efter den ytterligare utredning, frågan kunde tarva, förelägga riksdagen

förslag i ämnet.

Sådant förslag har nu framlagts, och riksdagen vill, under åberopande av

1929 års riksdags ovan angivna uttalande i ämnet, medgiva, att en reglering

av ifrågavarande arvoden må komma till stånd i överensstämmelse

med de riktlinjer, som departementschefen förordat. Särskilt anser sig

riksdagen böra framhålla, att vid arvodenas avvägande jämväl andra örn
-

s. 56 Kontrollera mot PDF

56

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ständigheter än läroverkens storlek och karaktär av högre allmänt läroverk

eller realskola böra tillmätas betydelse, ej minst vederbörande biblioteks

omfattning och beskaffenhet.

Då riksdagen ej heller i övrigt har något att erinra mot Eders Kungl.

Maj:ts förslag, får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie

reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna,

nu 31,000 kronor, med 23,600 kronor till 54,600 kronor.

143:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 152) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,220,000 kronor, med 33,000 kronor till 1,253,000

kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu 1,220,000

kronor, med 33,000 kronor till 1,253,000 kronor.

144:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 154) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

i enlighet med av 1929 års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg

under tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1930/1931 ett

extra förslagsanslag av 3,000 kronor.

145:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 159) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna

läroverken, nu 46,000 kronor, med 4,000 kronor till 50,000 kronor.

Riksdagen har icke något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till undervisning

i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 46,000 kronor, med

4,000 kronor till 50,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till

undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 7,200 kronor att efter Eders Kungl.

Majits beprövande användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål,

beräknade efter 80 kronor för veckotimme.

Med hänsyn till att ifrågavarande förslag allenast innebär en försöksanordning

i mera begränsad omfattning, som alltså, när helst så prövas lämpligt,

kan inställas, har riksdagen ansett sig kunna bifalla förslaget. Riksdagen

vill särskilt framhålla, att detta beslut icke får anses föregripa ställningstagandet

till frågan om praktiska bildningslinjer på realskolans ålders
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 57

stadium, beträffande vilken fråga 1927 års riksdag begärt utredning och

varom förslag i sinom tid lärer vara att förvänta.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till undervisning i hushållsgöromål

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 7,200 kronor att efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande användas

till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål, beräknade efter 80 kronor

för veckotimme.

147 :o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 161) föreslagit riksdagen att dels i

avbidan på den proposition i ämnet, som kan varda riksdagen förelagd, för

budgetåret 1930/1931 beräkna en höjning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare,

nu 37,325 kronor, med 3,875 kronor till 41,200 kronor;

dels ock till arvoden åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 60,000 kronor.

Den ifrågasatta ökningen av den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående anslagsposten till arvoden till skolläkare

äger, såsom departementschefen framhållit, visst samband med frågan

om nya flickläroverk, vilken fråga i annat sammanhang underställts riksdagens

prövning. Beträffande Eders Kungl. Maj:ts under denna punkt gjorda

framställning, i vad den avser nyssberörda anslagspost, kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

Det extra förslagsanslaget till arvoden åt skolläkare har föreslagits skola

för budgetåret 1930/1931 utgå med samma belopp som för innevarande

budgetår, och häremot har riksdagen icke funnit något att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till arvoden åt skolläkare vid

de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 60,000 kronor.

148:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 162) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande oudgetår ägt rum, för upprätthållande

under läsåret 1930/1931 vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg

av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 14,700 kronor.

149:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 163) föreslagit riksdagen att för

anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid

de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 7,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1:83), däri hemställts, att riksdagen för anordnande

genom infödd lärare av undervisning i franska vid de allmänna läroverken

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

m. fl. läroanstalter måtte för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag

av 3,500 kronor.

Motionären Ilar till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Undervisningen i främmande levande språk vid läroverk samt vid kommunala

och enskilda skolor genom infödda lärare har hittills, med få undantag,

meddelats endast i tyska och engelska. Vid upprepade tillfällen ha emellertid

under de gångna åren ämneskonferenserna vid olika läroverk till skolöverstyrelsen

inkommit med framställningar örn liknande undervisning i

franska, och dessa ha i några fall av Kungl. Maj:t beviljats. Så beviljades

under vårterminen 1929 anslag till kurser i franska av infödd lärare vid

högre allmänna läroverket i Västerås, högre realläroverket i Göteborg och

statens provskola, nya elementarskolan i Stockholm. Örn sålunda redan förut

assistentundervisning i franska varit önskvärd, så synes den, som skolöverstyrelsen

framhåller i sin förnyade framställning om saken till Kungl. Majit,

numera vara nödvändig på grund av den förändrade ställning, franskan

erhållit vid våra skolor genom de nya undervisningsplanerna för läroverken.

Ifrågavarande undervisningsplaner giva nämligen åt franskan ett vida större

utrymme än i föregående läroplaner varit tillmätt för detta språk. Sålunda

är franskan numera obligatoriskt ämne i realskolan för de lärjungar, som

skola fortsätta på gymnasiet. Vidare påbörjas studiet av ämnet å gymnasiet

numera redan i lägsta ringen, och skriftliga översättningsövningar i franska

komma att i vissa av läroverkens klasser införas i samma utsträckning som

i övriga främmande språk. Franska kan dessutom i vissa fall bli s. k. kärnämne,

och läsningen av fransk litteratur kommer att i fortsättningen få ett

större omfång än vad som tidigare varit möjligt. I lämplig utsträckningskola

åt lärjungarna lämnas anvisningar beträffande litteraturläsning på egen

hand.

Av det anförda framgår, att undervisningen i franska vid våra skolor

numera kommer att arbeta under helt andra förutsättningar än under de

gångna decennierna samt för den skull i fråga örn planläggningen bör ställas

i jämnbredd med undervisningen i de övriga främmande levande språken.

Då de infödda lärarna i såväl tyska som engelska visat sig göra en synnerligen

gagnande insats, särskilt i fråga örn inriktningen av undervisningen

på det i egentlig mening levande språket, talspråket, och då en liknande

anordning även för franskans vidkommande säkerligen skulle få samma

stora betydelse, har skolöverstyrelsen båda de senaste åren föreslagit, att

undervisningen i franska måtte i nu berörda avseende likställas med undervisningen

i de övriga främmande levande språken, och har för anordnande

av assistentundervisning i franska vid statslära verk, kommunala och enskilda

skolor begärt ett anslag av femtusen kronor.

Departementschefen förklarade sig i fjolårets statsverksproposition finna

vissa skäl tala för bifall till överstyrelsens ovannämnda framställning men

ansåg sig dock tills vidare förhindrad att tillstyrka bifall till densamma. I

årets statsverksproposition förklarar han sig likaledes »förhindrad att nu

tillstyrka bifall».

Sedan de ovannämnda nya kursplanerna från och med höstterminen 1929

trätt i tillämpning, läses numera franska i alla de fem högsta klasserna i

läroverken. Det måste därför anses beklagligt, att departementschefen ännu

icke ansett tiden vara inne att bereda möjlighet till assistentundervisning i

detta språk likaväl som i de två andra kulturspråken. Detta så mycket

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

59

mera som franskans uttal och fraseologi torde bereda betydligt större svårigheter

för svensk skolungdom än exempelvis tyskans, och en infödd lärares

biträde följaktligen är betydligt mera av behovet påkallat i fråga örn det

förra språket än i fråga om det senare. De upprepade framställningar örn

anslag till sådan assistentundervisning, vilka, som redan nämnts, under de

senaste åren ingått till skolöverstyrelsen från olika läroverk, visa ju också

att detta behov gör sig starkt gällande. Jag har därför ansett mig böra

även i år genom motion för riksdagen framlägga skolöverstyrelsens beaktansvärda

förslag i ämnet.

Vad arvodets storlek beträffar, är jag visserligen i likhet med skolöverstyrelsen

av den meningen, att arvodet för såväl de nuvarande som den

föreslagne assistenten skäligen borde utgå med något högre belopp än det

för de två förstnämnda hittills stadgade; men då Kungl. Majit icke ansett

sig kunna för närvarande förorda den av överstyrelsen föreslagna höjningen,

tillåter jag mig i fråga örn den här föreslagne nye assistenten i franska

föreslå samma avlöning, som gäller för de två vid läroverken redan förut

anställda infödda språklärarna.

Riksdagen har ansett sig böra bevilja anslag för anordnande genom

infödda lärare av undervisning i tyska och engelska vid de allmänna läroverken

jämväl för budgetåret 1930/1931 med av Eders Kungl. Majit föreslaget

belopp. Då emellertid riksdagen känt en viss tvekan, huruvida ifrågavarande

anordning verkligen länder till avsedd nytta, vore det enligt riksdagens

mening önskvärt, om genom Eders Kungl. Majits försorg till nästa rikdag

en undersökning härutinnan skedde. Därest en sådan utredning giver till

resultat, att anslag för ändamålet bör jämväl hädanefter utgå, anser riksdagen

skäligt att, på sätt motionären ifrågasatt, liknande anslag beviljas även för

undervisning i franska språket.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska och

engelska vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 7,000 kronor,

150:o) I en inom riksdagen väckt motion (1:58) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att för undervisning i norska och danska språket vid

högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra anslag å 3,000

kronor att utgå med 1,500 kronor åt vardera undervisningsgrenen —- allt

under förutsättning att undervisningen meddelas av respektive norsk eller

dansk lektor vid Stockholms högskola.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Hösten 1926 inleddes förhandlingar örn samarbete mellan Stockholms

högskola och föreningen Norden — en sammanslutning för nordiskt samarbete

— för åstadkommande av tillfälliga lektorat i danska och norska vid

högskolan. Enligt närmare uppgjord plan skulle lektoratens innehavare

tjänstgöra dels vid högskolan och dels vid andra läroanstalter i eller eventuellt

utom Stockholm. Samma höst ingick föreningens styrelse i skrivelse

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr SA.

till Kungl. Maj:t med framställning örn beredande av medel genom statsverkets

försorg för den del av lektorernas avlöning, som skulle avse deras

arbete i läroverk, seminarier och statsunderstödda högre skolor. Framställningen

tillstyrktes i huvudsak av skolöverstyrelsen men föranledde inte någon

Kungl. Maj:ts åtgärd.

Då emellertid styrelsen för föreningen Norden ansåg den föreslagna åtgärden

vara av en icke ringa betydelse för strävandet att ge svensk ungdom

en vidgad och fördjupad kännedom örn våra skandinaviska grannländers

kultur, ville den inte härmed låta den framlagda planen gå örn intet.

De tidigare inledda förhandlingarna om att vid Stockholms högskola anställa

tillfälliga lektorer i danska och norska fullföljdes därför så till vida, att

styrelsen under vårterminen 1928 till högskolan anslog nödigt belopp för

upprättande under läsåret 1928—1929 av ett lektorat i norska språket och

litteraturen. Styrelsen gick därvid ut ifrån, att en större del av den tjänstgöringsskyldighet,

som därmed förenades, mot särskilda avgifter skulle kunna

förläggas till högre skolor inom eller eventuellt utom Stockholm, varvid inte bara

elementär undervisning i norska språket skulle meddelas utan jämväl föredrag

hållas över ämnen rörande norsk kultur, speciellt språk och litteratur.

Denna tanke visade sig kunna helt genomföras. Ty sedan personfrågan

vunnit en lycklig lösning och anhållan gjorts hos skolöverstyrelsen, att den

måtte hos Kungl. Maj:t utverka anslag av disponibla medel som bidrag till

täckande av kostnaderna för undervisning i norska jämväl vid vissa statliga

läroanstalter, beviljades anslag.

De sålunda vidtagna åtgärderna hälsades med allmän tillfredsställelse, och

detta blev föreningen Norden en sporre att söka vidmakthålla och örn möjligt

vidare utveckla det inledda arbetet. Det har lyckats styrelsen att för

nu löpande läsår trygga den ekonomiska grundvalen för ett fortsatt förordnande

vid Stockholms högskola av den norske lektorn och samtidigt bereda

medel för anställande jämväl av en lektor i danska språket och litteraturen,

som under innevarande termin kommer att tjänstgöra vid högskolan och

på enahanda sätt som den norske lektorn kommer att stå till de högre skolornas

disposition.

Det har synts mig vara ett lyckligt grepp av föreningen Norden att ta

initiativ i denna fråga. Den strävan till bättre förståelse och rikare samarbete

de nordiska länderna emellan, som ligger bakom, måste söka sig fram

längs skilda vägar, och denna väg är säkerligen en av de viktigare. Det

förefaller mig därför också, som om staten skulle lia intresse av att understödja

denna verksamhet och särskilt i den mån den söker sig ut till de

högre skolorna. Man har inom skolöverstyrelsen med ledning av föregående

års erfarenheter beräknat, att kostnaden för dylik undervisning i norska —

och således även i danska — skulle uppgå till i medeltal 150 kronor för

varje läroanstalt. Örn man räknar med ett tiotal läroanstalter i och utom

Stockholm, skulle det erforderliga anslaget uppgå till 1,500 kronor för vardera

språkgrenen.

Riksdagen finner starka skäl tala för bifall till motionärens förslag, vars

förverkligande otvivelaktigt skulle komma att innebära ett betydelsefullt led

i strävandena att främja det kulturella samarbetet mellan de nordiska folken.

Genom undervisningens anknytning till Stockholms högskola synas också

betryggande garantier givna för att undervisningen kommer att handhavas

av fullt kompetenta och lämpliga lärarkrafter. Riksdagen har därför ansett

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

61

sig böra bifalla motionärens yrkande. De närmare bestämmelserna rörande

anslagets användning torde det få ankomma på Eders Kungl. Majit att

meddela.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till ovannämnda motion (1:58), för undervisning i norska och danska språken

vid högre läroanstalter för budgetåret 1930/1931 beviljat ett extra anslag å

3.000 kronor att utgå med 1,500 kronor åt vardera undervisningsgrenen,

allt under förutsättning att undervisningen meddelas av respektive norsk

eller dansk lektor vid Stockholms högskola.

151:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 164) har riksdagen

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 3,000 kronor.

152:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan

vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 215,000 kronor, därav högst 17,000 kronor må, efter Eders Kungl.

Majits beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga

lärjungar av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna

anses alltför tyngande.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av utgifter, som skola

bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 215,000 kronor, därav högst 17,000

kronor må, efter Eders Kungl. Majits beprövande, användas såsom bidrag

till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda kassa i

sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

153:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 166) föreslagit riksdagen att till

bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 75,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 82), vari föreslagits, att riksdagen måtte till bokinköp

och bokbindning för läroverksbiblioteken vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Till bokinköp och bokbindning för lärjungebiblioteken vid de allmänna

läroverken har riksdagen på därom av Eders Kungl. Majit gjorda framställningar

anvisat för budgetåret 1928/1929 ett extra reservationsanslag av

50.000 kronor och för budgetåret 1929/1930 ett extra reservationsanslag

av 75,000 kronor. Det förra anslaget var begränsat till att avse lärjunge
-

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

biblioteken vid de högre allmänna läroverken; beträffande anslaget för budgetåret

1929/1930 har denna begränsning bortfallit.

Skolöverstyrelsen har nu gjort framställning örn anslag för ifrågavarande

ändamål för budgetåret 1930/1931 och därvid upprepat ett tidigare framfört

önskemål örn borttagande av föreskriften, att ifrågavarande anslag skulle

avse allenast / wy e b i b 1 i o t e k e n, samt framhållit till stöd härför, att gränsen

mellan ett läroverks lärjungebibliotek och dess bibliotek i övrigt bleve och

borde bli alltmer flytande, varför anslagets begränsning till lärjungebiblioteken

knappast vore ägnat att tjäna något klart fattat ändamål men möjligen

att i de särskilda fallen vållade en viss tvekan angående anslagets riktiga

användning.

Vad anslagets storlek angår, har överstyrelsen, under framhållande av

vikten av att anslaget successivt höjdes till ett belopp, som möjliggjorde utgående

av understöd enligt av överstyrelsen tidigare förordade grunder (jfr

1928 års åttonde huvudtitel, punkten 150, och 1929 års åttonde huvudtitel,

punkten 164), hemställt örn en ytterligare ökning. Överstyrelsen har därvid

stannat vid att föreslå ett belopp av 100,000 kronor. I detta sammanhang

har överstyrelsen framhållit, att den av 1929 års riksdag beslutade anslagsökningen

till stor del torde komma att tagas i anspråk för de skoltyper,

som tidigare ej åtnjutit understöd av ifrågavarande anslag, och har överstyrelsen

erinrat örn att även för nästa budgetår läroverkens antal kommer

att ökas. Departementschefen har anfört, att ehuru han livligt behjärtade

vikten av att läroverksbiblioteken snarast möjligt erhölle en förbättrad ställning,

det statsekonomiska läget dock nödgade honom att nu ej förorda för

ändamålet högre belopp än vad för innevarande bugetår anvisats eller alltså

75,000 kronor. På de av överstyrelsen anförda skälen har han emellertid

biträtt förslaget, att för framtiden anslaget icke skall begränsas till att avse

allenast /dr/imyebiblioteken utan att det skall kunna komma även läroverkens

bibliotek i övrigt till godo.

Mot den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna utvidgningen av området för

anslagets användning har riksdagen intet att erinra.

Vad beträffar anslagsbeloppet, anser riksdagen starka skäl tala för beredande

av ökade medel till ifrågavarande ändamål. Riksdagen har dock icke

funnit sig böra medgiva en så stor höjning av anslaget, som i motionen

föreslagits, utan anser, att anslaget bör begränsas till 85,000 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av

Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motion (I: 82) till bokinköp

och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisat för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

154:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 167) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1930/1931 anvisat

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 63

dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna

läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor;

dels och till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt

vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor.

155:o) Eders Kungl. Majit tiar (punkt 168) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,550,000

kronor, med 90,000 kronor till 1,460,000 kronor.

Eders Kungl. Majits förslag har icke givit riksdagen anledning till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till kommunala mellanskolor, nu 1,550,000 kronor, med 90,000

kronor till 1,460,000 kronor.

156:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 169) har riksdagen
dels

medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1930—30

juni 1931 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels och för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

förslagsanslag av 295,000 kronor.

157:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 170) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier åt

lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor

att utgå under de villkor och bestämmelser, Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

158:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 171) föreslagit riksdagen

i fråga om kommunala flickskolor kommer riksdagen att framdeles

anmäla sitt beslut.

159:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 173) föreslagit riksdagen

i fråga örn reservationsanslaget till privatläroverk kommer riksdagen

att framdeles anmäla sitt beslut.

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

160:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 174) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade ändrade

grunderna i avseende å statsbidrag till de enskilda läroanstalternas vikariatskassa

må vinna tillämpning från och med den 1 juli 1930, dels ock i riksstaten

för budgetåret 1930/1931 uppföra det ordinarie förslagsanslaget:

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa med

oförändrat belopp 19,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att de av departementschefen under punkt 174 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 förordade ändrade

grunderna i avseende å statsbidrag till de enskilda läroanstalternas vikariatskassa

må vinna tillämpning från och med den 1 juli 1930,

dels ock i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört det ordinarie förslagsanslaget:

Bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa

med oförändrat belopp, 19,000 kronor.

161 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 176) föreslagit riksdagen att dels godkänna

de av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade grunderna

för ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda

enskilda högre flickskolor, som under av departemenschefen angivna

förutsättningar antingen förlora sin anställning eller erhålla minskad tjänstgöring,

dels ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra

förslagsanslag av 7,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj.ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels godkänt de av departementschefen under punkt 176 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 förordade grunderna för

ersättning m. m. åt sådana lärarinnor i övningsämnen vid statsunderstödda

enskilda högre flickskolor, som under av departementschefen angivna förutsättningar

antingen förlora sin anställning eller erhålla minskad tjänstgöring;
dels

ock till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda

enskilda läroanstalter anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 7,000 kronor.

162:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor, Eders

Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget

Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

med högst 8,000 kronor till vardera.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

65

163:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 179) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 80,000 kronor.

164:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 180) föreslagit riksdagen att till

understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de

villkor och bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl.

Majit föreskrivas, utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium

i Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea

Eneroths högre handarbetsseminarium i Stockholm.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 200), vari hemställts, att riksdagen i beräkningarna

över anslagsbehovet till understöd åt vissa anstalter för utbildande av lärarinnor

i handarbete måtte utgå från ett beräknat statsbidrag till Andrea

Eneroths högre handarbetsseminarium under budgetåret 1930/1931 av 13,272

kronor, samt att riksdagen, till följd härav, måtte till understöd åt vissa anstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 24,772 kronor.

Såvitt den förebragta utredningen giver vid handen, kommer onekligen

Andrea Eneroths seminarium enligt Eders Kungl. Maj:ts förslag — och under

förutsättning, att det av Eders Kungl. Majit äskade beloppet är avsett att fördelas

enligt de proportioner, överstyrelsen ifrågasatt beträffande anslaget till

denna avdelning och Handarbetets vänners lärarinnekurs — att drabbas av en

icke oväsentlig ekonomisk förlust. Riksdagen vill dock framhålla, att nämnda

avdelning i nu berörda avseende befinner sig i samma situation, som åtskilliga

andra enskilda läroanstalter, vilka genom statsmakternas åtgöranden nödgats

underkasta sig organisatoriska inskränkningar. Att i varje dylikt fall staten

skulle anses ersättningsskyldig för lidna förluster torde icke kunna med fog

göras gällande. Det må även påpekas, att rätt mycken hänsyn visats den

Enerothska anstalten i det föreliggande förslaget, då den i allt fall enligt

detta förslag skulle få fortbestå, ehuru i inskränkt omfattning, under det

att tidigare planer varit å bane att helt utesluta densamma från statsunderstöd.

Riksdagen har vid övervägande av vad sålunda förekommit ansett sig

icke böra frångå Eders Kungl. Maj:ts förslag utan har bifallit detsamma.

Skulle Eders Kungl. Majit vid den blivande fördelningen av anslagssumman

finna skäl föreligga att taga särskild hänsyn till den ekonomiska förlust,

som beräknats komma att drabba den Enerothska anstalten, genom att

avväga statsbidraget till densamma enligt något gynnsammare grunder än

ovan angivits, har riksdagen givetvis icke något att erinra däremot.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt vissa anstalter

för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisat för budgetåret 1930/1931

Bihang till riksdagens protokoll 1980. 14 sami. Nr 8 A. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och bestämmelser

och med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit föreskrivas, utgå till

Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i Göteborg samt

föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre handarbetsseminarium

i Stockholm.

165:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 181) föreslagit riksdagen att till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att utgå

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Med anledning av en utav skolöverstyrelsen gjord framställning örn beredande

av resestipendier åt lärarpersonalen vid kommunala flickskolor, har

departementschefen — som funnit det mindre lämpligt att redan nu, innan

nämnda skolform vunnit någon större utbredning, vare sig förorda något

särskilt för ändamålet i riksstaten uppfört anslag eller tillstyrka en ändring

av nu ifrågavarande anslags benämning i syfte att fastslå detsammas användning

jämväl för lärarpersonalen vid kommunala flickskolor — framhållit,

att, därest i något enstaka fall behov av resestipendium för någon

lärare i främmande levande språk vid kommunal flickskola skulle yppa sig,

hinder ej torde böra möta för skolöverstyrelsen att från förevarande anslag

tilldela dylik lärare, som därtill anses böra ifrågakomma, ett sådant stipendium.

En förklaring från Eders Kungl. Majits sida i detta hänseende torde

böra lämnas i samband med att Eders Kungl. Majit ställde det anslag,

varom nu vore fråga, till överstyrelsens förfogande.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande levande

språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

166:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 182) föreslagit riksdagen att dels minska

den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna ingående

posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,770,000 kronor, med 70,000 kronor till

1,700,000 kronor, dels öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier,

nu 200,000 kronor, med 5,000 kronor till 205,000 kronor,

dels vid bifall härtill minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,970,000 kronor, med 65,000 kronor till

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

67

1.905.000 kronor, dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar

vid vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid

folkskoleseminariet i Luleå anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,770,000 kronor, med

70.000 kronor till 1,700,000 kronor,

dels ökat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminarier, nu

200.000 kronor, med 5,000 kronor till 205,000 kronor,

dels, med anledning härav, minskat det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,970,000 kronor, med 65,000

kronor till 1,905,000 kronor,

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid

vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet

i Luleå anvisat förbudgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 65,000 kronor.

167:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 183) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att

å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 15,000 kronor.

168:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 184) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 14,000 kronor.

l69:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 185) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för sådana studiebesök vid folkskolor,

vilka lärare vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom

om folkskolor av olika slag inom Sverige, för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor.

170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 186) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor att

utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott

meddela;

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt

föreståndaren för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå

enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Majit kan komma att bestämma.

171:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen att öka det

ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier, nu 150,000

kronor, med 23,000 kronor till 173,000 kronor.

Riksdagen bar icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie reservationsanslaget

till statens småskoleseminarier, nu 150,000 kronor, med 23,000

kronor till 173,000 kronor.

172:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 188) föreslagit riksdagen att för

uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i Hagaström

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 37,500

kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen för uppehållande av verksamheten

vid statens småskoleseminarium i Hagaström för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra reservationsanslag av 37,500 kronor.

l73:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 189) föreslagit riksdagen att dels

minska det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,

nu 320,000 kronor, med 10,000 kronor till 310,000 kronor;

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt

seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet

obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Majits beprövande kunna

utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg

ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana ordinarie

lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras för

seminariets uppehållande; ägande Eders Kungl. Majit därvid för varje särskilt

fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må

utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit eljest

finner gott föreskriva.

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt småskoleseminarier,

nu 320,000 kronor, med 10,000 kronor till 310,000 kronor;

dels ock medgivit, att där av landsting eller stad, som ej i landsting

deltager, upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 nedlägges eller ordinarie lärare vid dylikt

seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit för seminariet

obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Majds beprövande kunna

utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön och ålderstillägg

ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana ordinarie

lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre erfordras för

seminariets uppehållande; ägande Eders Kungl. Majit därvid för varje särskilt

fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag må

utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit eljest

finner gott föreskriva.

174:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 190) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie reservationsanslaget till stipendier åt elever vid småskoleseminarier,

nu 72,000 kronor, med 7,000 kronor till 65,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget

till stipendier åt elever vid småskoleseminarier, nu 72,000 kronor,

med 7,000 kronor till 65,000 kronor.

175:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 191) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall för

budgetåret 1930/1931 utgå med SA av det belopp, som må tillkomma motsvarande

lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

förslagsanslag av 49,000 kronor.

176:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 192) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna

fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor

att utgå enligt Eders Kungl. Majits bestämmande och på de villkor, Eders

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

177:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 193) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipen
-

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dier åt lärare vid de av departementschefen under punkt 193 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivna, till folkundervisningen

hörande läroanstalter anvisat för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

178:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 194) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tilläggsersättning

för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag av 10,400 kronor.

179:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till

gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor,

fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och

blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extraanslag

av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Maj:t

bestämmas.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 184), vari hemställts, att riksdagen i skrivelse till

Eders Kungl. Majit måtte anhålla örn förslag till nästkommande riksdag

angående inrättandet av en central konsulentverksamhet för gymnastik med

lek och idrott i folkskolor m. fl. undervisningsanstalter samt i samband därmed

den nuvarande gymnastikinspektionens avskaffande.

I motionen har till stöd för det därstädes framförda yrkandet anförts följande:
Frågan

örn omläggning av den statliga gymnastikinspektionen vid folkskolor

m. fl. undervisningsanstalter har sedan länge varit aktuell. Efter

att först ha upptagits av 1915 års gymnastikkommitté, har därefter såväl

skolöverstyrelsen som 1924 och 1927 års gymnastiksakkunniga behandlat

frågan. Slutligen hemställde 1928 års riksdag om framläggande av förslag

i ämnet. Riksdagen tänkte sig därvid inrättandet av konsulentbefattningar

för undervisningen i gymnastik med lek och idrott vid folkskolorna samt

vissa andra läroanstalter.

Med anledning av 1928 års riksdagsskrivelse framställde Kungl. Majit

proposition till förra årets riksdag. I propositionen föreslogs inrättandet

av slu gymnastikkonsulentbefattningar. Kostnaden härför beräknades till

82,000 kronor per år, varav lön 42,000 kronor och reseersättning 40,000

kronor. Härtill skulle emellertid komma såväl tillfällig löneförbättring som

dyrtidstillägg. Till jämförelse kan nämnas, att de nuvarande gymnastikinspektörernas

resekostnader uppgå till omkring 50,000 kronor per budgetår,

samt att riksdagen under de senare åren anslagit ett årligt belopp av 20,000

kronor till gratifikationer åt nämnda befattningshavare.

Riksdagen avslog emellertid propositionen med stora majoriteter i båda

kamrarna samt anslog även för innevarande budgetår 20,000 kronor till

gratifikationer åt gymnastikinspektörer.

Avslaget torde icke ha haft sin grund i någon önskan att bibehålla den

s. 71 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

71

nuvarande gymnastikinspektionen. I stället var det säkerligen rädsla för

tillskapandet av en ny och dyrbar organisation, som var motivet för ställningstagandet.

Denna organisation hade dessutom givits så vidsträckta

uppgifter, att man med en till visshet gränsande sannolikhet kunde säga,

att krav på anställandet av ytterligare befattningshavare mycket snart skulle

komma att framställas. Sålunda hette det i departementschefens anförande

till statsrådsprotokollet, att konsulenterna skulle lia till sin huvudsakliga

uppgift att genom upplysnings- och instruktionsverksamhet främja arbetet

för fysisk fostran såväl i det egentliga skolarbetet inom folkundervisningsanstalterna

som ock, och detta vore icke det minst viktiga, inom det frivilliga

gymnastik- och idrottslivet i vårt land. Denna vidsträckta uppgift

skulle säkerligen kunna ge arbete åt en konsulent i varje län, ja t. o. m.

inom varje inspektionsområde.

Under debatten i första kammaren gav också herr Olof Olsson uttryck

åt den meningen, att man hade mycket svårt att få något riktigt grepp

på konsulenternas funktioner. Han meddelade vidare, att han kunde vara

med om tre konsulenter men tillkännagav även vissa sympatier för tanken

på en rikskonsulent.

Enligt vårt förmenande bör gymnastikinspektionen snarast avskaffas och

detta arbete övertagas av statens folkskoleinspektörer. Samtidigt härmed

bör man dock skapa en central konsulentverksamhet för gymnastik med

lek och idrott i folkskolorna och vissa andra läroanstalter. Denna organisation

måste emellertid från början erhålla så fasta och begränsade uppgifter,

att någon fara för en senare större utgiftsökning icke kan föreligga.

I stället torde det vara möjligt att på detta område vinna en avsevärd

besparing. Som redan antytts, uppgå de årliga kostnaderna för gymnastikinspektionen

till omkring “70,000 kronor, och i årets statsverksproposition

meddelas, att skolöverstyrelsen velat höja detta belopp med . ytterligare

10,000 kronor. En central konsulentverksamhet skulle säkerligen kunna

bedrivas för en väsentligt lägre kostnad.

Närmast till hands torde ligga att inrätta en rikskonsulentbefattning.

Innehavaren av nämnda tjänst skulle få till huvudsaklig uppgift att vara

de olika skoldistrikten till tjänst med råd och upplysningar vid inrättandet

av nya gymnastiklokaler samt inköp av gymnastikmateriel. Dessutom borde

han stå till förfogande för instruktionsmöten i olika delar av landet. Möjligen

skulle han för att fylla dessa uppgifter behöva ha vid sin sida en

eller två biträdande konsulenter. Vi vilja icke ta någon bestämd ståndpunkt

i detta avseende men framhålla som ett oeftergivligt krav, att organisationen

gives den karaktär, att en starkare utsvällning icke behöver befaras,

samt att besparing uppstår i jämförelse med nu utgående kostnader

för gymnastikinspektionen.

Ifrågavarande motion har upptagit vissa tankar, som framkommo under

förra årets riksdagsförhandlingar i samband med frågan örn gymnastikinspektionens

omläggning. Utan att riksdagen nu vill taga ställning till spörsmålet,

huruvida en omorganisation i överensstämmelse med de av motionärerna

angivna riktlinjerna innebär den lämpligaste lösningen av förevarande spörsmål,

anser riksdagen dock, att motionärernas förslag äger så stort intresse,

att det bör göras till föremål för närmare utredning och prövning.

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag,

till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor,

fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och

blinda anställda inspektörerna för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 20,000 kronor att utgå enligt grunder, som av Eders Kungl. Majit

bestämmas;

dels och, i anledning av ovannämnda motion (II: 184), anhålla, att Eders

Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning, huruvida och på vad sätt

den nuvarande gymnastikinspektionen i folk- och småskolor m. fl. undervisningsanstalter

bör ersättas av inspektion genom statens folkskolinspektörer

jämte en central konsulentorganisation för gymnastik med lek och idrott,

samt för riksdagen framlägga det förslag, vartill Eders Kungl. Majit finner

utredningen föranleda.

180:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 196) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

49,500,000 kronor, med 700,000 kronor till 50,200,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning

åt lärare vid folkskolor, nu 49,500,000 kronor, med 700,000 kronor

till 50,200,000 kronor.

181:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 197) föreslagit idksdagen att till

provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå

enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930,

bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 140 och lii 211),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte, i samband med frågan örn

provisorisk avlöningsförbättring under 1930/1931 till lärare vid folk- och

småskolor, dels besluta, att dylik avlöningsförbättring måtte utgå, efter i

motionerna angivna grunder, även till lärarinna i hushållsgöromål, som är

anställd vid folkskola eller särskild anstalt, samt till vid folkskola, mindre

folkskola eller särskild slöjdskola anställd lärarinna i kvinnlig slöjd, dels

bevilja för ändamålet nödiga medel,

dels ock en inom riksdagen väckt motion (lii 19), i vilken motion hemställts,

att riksdagen måtte besluta tillerkänna de vid folkskolorna fast anställda

övningslärarna i manlig och kvinnlig slöjd samt hushållsgöromål tillfällig

avlöningsförbättring efter i viss mån samma grunder som övriga

lärare i folk- och småskolorna enligt den kungl, kungörelsen av den 5 juli

1929, samt att denna tillfälliga avlöningsförbättring må äga tillämpning

från den 1 januari år 1930.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

73

Riksdagen finner visserligen att, såvitt angår de fast anställda övningslfirarna

ävensom de andra Övningslärare, vilka icke innehava denna sin befattning

vid sidan av folkskollärartjänst, de av motionärerna gjorda yrkandena

ej kunna frånkännas berättigande. Då emellertid ett bifall till dessa

yrkanden förutsätter, att ett mera ingående utredningsmaterial står till buds

än det, varöver utskottet kunnat förfoga, finner sig riksdagen icke kunna på

grundval av motionerna förorda någon åtgärd i saken, men förutsätter, att

spörsmålet skall ägnas tillbörlig uppmärksamhet från Eders Kungl. Maj:ts sida.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till provisorisk avlöningsförbättring

åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå enligt samma grunder,

som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

182:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 198) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter

beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor att utgå under de villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

183:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 201) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 23,000 kronor,

med 5,000 kronor till 28,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majda förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till avlönande av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna för skolhem

eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej

rikets nordligaste gränsorter, nu 23,000 kronor, med 5,000 kronor till 28,000

kronor.

184:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 202) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt inom Jämtlands,

Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter,

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 100,000

kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder.

185:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 185 och

lii 326), bär föreslagits, att riksdagen måtte besluta, att för framdragande

av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck

bevilja ett anslag av 8,500 kronor.

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört huvudsakligen följande:

I en den 1 december 1928 dagtecknad skrivelse hade Risbäcks kapellförsamling

hos Kungl. Maj:t i underdånighet hemställt om ett anslag å 12,000

kronor för framdragande av elektrisk högspänningsledning från Storbäck—•

Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäcks kyrkby, till vilket skolhem

tidigare erhållits statsbidrag uppgående till 80 procent av byggnadskostnaden

eller 75,000 kronor.

Efter remiss till skolöverstyrelsen, byggnadsstyrelsen, länsstyrelsen i Västerbotten,

domkapitlet i Luleå samt vederbörande folkskolinspektör hade samtliga,

efter det beloppet nedsatts till 8,500 kronor, tillstyrkt detsamma.

Statskontoret hade i avgivet yttrande tillstyrkt ett belopp av 1,950 kronor

för installation av elektrisk belysning och anskaffande av armatur för nämnda

skolhem. Däremot syntes det statskontoret, att den av riksdagen vid beviljandet

av anslaget fogade bestämmelsen, att det skulle utgå enligt av Kungl.

Maj:t fastställda grunder, icke rimligen kan anses inrymma möjlighet att

disponera anslaget jämväl för ett sådant ändamål som framdragandet av

elektrisk högspänningsledning till Risbäcks kyrkby.

På grund härav hade Kungl. Maj:t i resolution den 22 november 1929

beviljat ett anslag av endast 1,950 kronor till installation och armatur till

ifrågavarande skolhem.

Behovet av en kraftledning till berörda skolhem ligger i öppen dag, och

man kan icke rimligen begära att en i allmänhet fattig och skattetyngd

befolkning skall kunna bekosta den ifrågavarande kraftledningen.

Utöver vad motionerna innehålla har riksdagen av tillgängliga handlingar

i ärendet inhämtat följande.

Ifrågavarande anläggning, som numera är färdigställd, beräknades på sin

tid komma att draga en totalkostnad av 16,728 kronor. Den verkliga kostnaden

har emellertid uppgått till 17,265 kronor 71 öre. Av nämnda belopp

å 16,728 kronor hade skolöverstyrelsen beräknat, att — efter fördelning i

förhållande till antalet ljuspunkter — 10,669 kronor skulle komma på skolhemmet

och 6,059 kronor på Risbäcks by. 8,502 kronor av berörda belopp

å 10,669 kronor skulle utgöra skolhemmets andel av kostnaden för själva

högspänningsledningen, under det att återstående 2,167 kronor utgjorde

kostnaden för installation och armatur, vartill Eders Kungl. Maj:t, på sätt

motionärerna omförmält, redan anvisat statsbidrag med 1,950 kronor. Statskontoret

hade i ärendet uttalat, att, därest Eders Kungl. Majit funne statsbidrag

böra utgå även för högspänningsledningen, detta bidrag lämpligen

syntes kunna bestämmas enligt samma grund, som tillämpats för statsbidraget

till skolhemmets uppförande eller till 80 procent av 8,502 kronor,

d. v. s. i avrundat tal till 6,800 kronor.

Riksdagen veterligen har förut icke i något fall kommun erhållit statsanslag

för ett ändamål sådant som det här ifrågasatta. I varje fall hava samtliga

hittills med bidrag av statsmedel uppförda kommunala skolhem tillkommit,

utan att anslag till elektrifiering utgått. Det kan vid sådant förhållande

väcka betänkligheter att nu tillmötesgå motionärernas förslag. Agnat att ingiva

tvekan är även det förhållandet, att Risbäcks kommun ansett sig böra

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 75

gå i författning om färdigställande av anläggningen, innan ännu visshet

vunnits, huruvida statsanslag för ändamålet kunde erhållas.

Enligt riksdagens uppfattning föreligga i detta fall synnerligen ömmande

omständigheter, som skulle göra riksdagen benägen att tillmötesgå de framställda

önskemålen. Då emellertid riksdagen icke har möjlighet att fullt

överblicka konsekvenserna av ett bifall till motionen, anser riksdagen, att

frågan bör underkastas en utredning särskilt ur berörda synpunkt. Därvid

bör givetvis även frågan örn storleken av ett eventuellt anslag tagas under

omprövning. Riksdagen vill därför hos Eders Kungl. Maj:t begära utredning

och förslag till 1931 års riksdag i berörda hänseenden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen, i anledning av

ovannämnda motioner (I: 185 och II: 326), anhålla, att Eders Kungl. Maj:t

täcktes taga under övervägande, huruvida och i vilken omfattning statsbidrag

må utgå för framdragande av en högspänningsledning från Sörfors

kraftstation till skolhemmet i Risbäck, samt för 1931 års riksdag framlägga

det förslag i ämnet, vartill ett sådant övervägande kan föranleda.

186:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1930/1931 har Eders Kungl.

Majit (punkt 203) upptagit det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, med oförändrat belopp, 315,000

kronor.

Beträffande förevarande anslag hava inom riksdagen väckts

dels två likalydande motioner, (I: 56 och II: 103), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte besluta att rubriken till ifrågavarande anslag

ändras till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, samt att anslagssumman höjes från av Eders Kungl. Maj:t

äskade 315,000 kronor till 515,000 kronor;

dels en motion (II: 98), vari hemställts, att rubriken till ifrågavarande anslag

ändras till Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands,

Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, samt att anslaget höjes till belopp, som för ändamålet

kan anses erforderligt;

dels ock två likalydande motioner (I: 87 och II: 182), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen måtte för budgetåret 1930/1931 höja ordinarie anslaget:

inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 315,000 kronor,

med 200,000 kronor till 515,000 kronor.

Vad först angår frågan örn beredande av delaktighet i förevarande anslag

för Västernorrlands län, vill riksdagen icke förneka, att en utsträckning av

ifrågavarande förmån till sistnämnda län kan, med tanke på vissa delar därav,

som till sin karaktär äro fullt jämförliga med flera av de skoldistrikt, vilka för

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

närvarande äga möjlighet till understöd från anslaget, anses befogad. Denna

fråga synes dock vara av beskaffenhet att böra närmare utredas av Eders Kungl.

Maj:t, innan riksdagen vidtager åtgärd i saken. Riksdagen, som förväntar, att

Eders Kungl. Majit kommer att ägna berörda fråga sin uppmärksamhet i samband

med förberedande av budgetsförslaget till nästkommande riksdag, finnér sig

alltså för närvarande icke kunna bifalla de motionsvis framställda förslagen

om utsträckning av anslagets räckvidd till Västernorrlands län samt härav

betingad höjning av anslaget.

Vidkommande frågan örn en höjning av anslaget med bibehållande

av gällande grunder för dess utgående anser riksdagen, att synnerligen

starka skäl anförts till stöd härför. Då det här i allmänhet gäller

synnerligen hårt skattetyngda kommuner, vilka icke utan ett kraftigt stöd

från statens sida kunna förväntas vara i stånd att på ett tillfredsställande

sätt draga försorg örn de skolpliktiga barnens undervisning, synes det riksdagen

önskvärt att för budgetåret 1930/1931 vidtaga en ytterligare höjning

av anslaget. Det bör i detta sammanhang påpekas, att en sådan

ökning icke helt och hållet utgör en ren merutgift för staten, ty genom

inackorderingsverksamheten möjliggöras på åtskilliga håll sådana organisatoriska

anordningar, som medföra besparingar ej endast för kommunerna

utan även för staten i fråga örn utgifter för skolors upprätthållande.

Beträffande ökningens storlek har riksdagen ansett sig böra tillmötesgå

motionärernas yrkanden, varigenom anslaget för budgetåret 1930/1931 kommer

att uppgå till 515,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att riksdagen

höjt det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej

rikets nordligaste gränsorter, nu 315,000 kronor, med 200,000 kronor till

515,000 kronor.

187:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 204) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bidrag för

anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 60,000 kronor att utgå enligt de närmare villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

188:o) I en inom riksdagen väckt motion (lii 12) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att bevilja kronojägaren Herman Axison Lander, Bremö

bevakningstrakt, i inackorderingsbidrag 40 kronor per barn och månad för

sina båda skolpliktiga barn, för sonen Torsten läsåren 1924—1929 och för

dottern Asta läsåren 1926—1929.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:

Vi ha i särskild motion, på däri anförda skäl, tillåtit oss hemställa, att

riksdagen måtte besluta, att den kungl, kungörelsen angående bidrag till

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

77

vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn skall

avse även andra statens befattningshavare, som i berörda avseende leva

under enahanda villkor som lots- och fyrpersonalen. Anledningen till denna

hemställan är ett fall från vår ort, som icke blott ypperligt illustrerar behovet

av en ändring utan ock påkallar särskild uppmärksamhet från riksdagens

sida för skipande av rättvisa mot en statens befattningshavare.

Fallets innebörd framgår av följande resolution från Kungl. Majit den 30

december 1928, genom domkapitlet i Härnösand delgivet kronojägaren A. H.

Axelsson Lander, Bremön:

»I underdånig ansökning har kronojägaren Axel Herman Axelsson Lander

anfört i huvudsak följande. Lander hade av domänstyrelsen anvisats

tjänstebostad på Bremön, varest sedan år 1925 någon skola icke funnits

anordnad. Till följd härav hade Lander nödgats inackordera sina två skolpliktiga

barn för skolgång på annan ort. Enligt nådigt brev den 4 februari

1927 erhöll lots- och fyrpersonalen på Bremön inackorderingsbidrag för sina

''skolpliktiga barn, och hade detta bidrag av vederbörande myndigheter bestämts

till 40 kronor för barn och månad under den tid, barnen erhöllo

undervisning i skola. Lander anhölle nu, att Kungl. Majit måtte tillerkänna

honom inackorderingsbidrag med samma belopp, som utginge till lots- och

fyrpersonalen på Bremön, för sonen Torsten för läsåren 1924—1927 och för

dottern Asta för läsåret 1926—1927, samt att han för tiden därefter måtte

bliva likställd med lots- och fyrpersonalen på Bremön i fråga om inackorderingsbidrag

för sina skolpliktiga barn.

I ärendet hava yttranden avgivits av vederbörande folkskolinspektör och

Överjägmästare samt den 5 oktober 1927 av domkapitlet i Härnösand, den

22 november 1927 av skolöverstyrelsen, den 16 januari och den 14 september

1928 av statskontoret samt den 16 augusti 1928 av domänstyrelsen.

Kungl. Majit finner ifrågavarande ansökning icke föranleda någon Kungl.

Majits åtgärd.»

Samtliga i den ovannämnda resolutionen omnämnda personer och myndigheter

hade på det varmaste tillstyrkt bifall till den gjorda framställningen.

Endast angående frågan, vem som skulle bestrida utgiften, rådde

delade meningar mellan statskontoret och domänstyrelsen, enär statskontoret

hävdade, att densamma borde påföras domänstaten, medan domänstyrelsen

förmenade, att densamma skulle utgå från åttonde huvudtiteln. Såvitt man

kan förstå måste Kungl. Majits ståndpunkt i frågan uteslutande ha grundats

på formella skäl, enär det å åttonde huvudtiteln upptagna anslaget å

39,000 kronor för bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lotsoch

fyrpersonalens barn, enligt kungl, kungörelsen nr 351 år 1925 endast

avser lots- och fyrpersonalen.

Herr Lander har sedermera, den 19 april 1929, vänt sig till domänstyrelsen

med begäran att av styrelsen tillerkännas ett inackorderingsbidrag med

40 kronor per barn oell månad, för sin son Torsten läsåren 1924—1929

och sin dotter Asta för läsåren 1926—1929, men har domänstyrelsen i skrivelse

av den 24 maj 1929 med hänvisning till Kungl. Majits tidigare omnämnda

beslut avslagit herr Landers ansökan. Samma öde har en hans

liknande hemställan till Njurunda församlings skolråd rönt.

Det är under sådana omständigheter, som vi nödgats bringa saken inför

riksdagen, för att den måtte genom ett bifall till de av herr Lander hos

olika myndigheter resta kravet bereda honom den gottgörelse, som billighet

och rättvisa uppenbarligen kräver.

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen finner i likhet med motionärerna, att i detta fall synnerligen

starka billighetsskäl tala för att ersättning av allmänna medel i förevarande

hänseende beredes kronojägaren Lander. Denna ersättning synes riksdagen

dock böra för båda de i motionen omförmälda barnen begränsas till att

avse läsåren 1926—1929, enär, enligt vad riksdagen inhämtat, Lander först

i oktober 1926 hos statlig myndighet (vederbörande folkskolinspektör) framställde

anspråk på gottgörelse för sina inackorderingskostnader. Enligt kungörelse

den 20 juli 1925 (nr 351) angående bidrag till vissa kostnader för

skolundervisning åt lots- och fyrpersonalens barn utgår inackorderingsbidrag

efter ortens pris med lägst 20 och högst 40 kronor för barn och månad.

Beloppet bestämmes av vederbörande folkskolinspektör. Enligt riksdagens

mening bör ersättningen till Lander utgå efter samma grunder, dock synes

det lämpligast att åt Eders Kungl. Maj:t överlämna att fastställa ersättningens

storlek.

Vad beträffar frågan örn det sätt, varpå berörda ersättning till Lander

må bestridas, vill riksdagen, med hänsyn till vad i detta ärende tidigare

förekommit, medgiva att ersättningen får utgå från åttonde huvudtitelns förslagsanslag

till bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lots- och

fyrpersonalens barn. Emellertid vill riksdagen samtidigt uttala såsom sin

bestämda mening, att därest Lander haft eller kommer att få vidkännas

kostnader för inackordering av sina skolpliktiga barn för tid efter utgången

av läsåret 1928/1929 och av statsverket påkallar ersättning härför, dylik

ersättning bör utgå av domänverkets medel, i likhet med vad som enligt

särskilt riksdagsbeslut (se riksdagens skrivelse nr 99/1928) gäller ifråga örn

telegrafverkets medel beträffande inackorderingskostnader för barn till befattningshavare

vid telegrafverkets radiopejlstationer.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av ovannämnda motion (II: 12) medgivit, att av förslagsanslaget

till bidrag till vissa kostnader för skolundervisning åt lotsoch

fyrpersonalens barn må enligt Eders Kungl. Majda närmare bestämmande

utgå bidrag till kronojägaren H. A. Lander till täckande av de kostnader,

denne under läsåren 1926—1929 haft att vidkännas för inackordering

vid skola av sina barn Torsten och Asta.

189:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 205) föreslagit riksdagen att dels medgiva,

att dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och psykopatiska

barn må efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit kunna tillerkännas rätt

att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande av undervisning

åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att enligt de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva, utgå huvudsakligen

efter samma grunder och i samma ordning, som äro eller kunna varda

stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare vid egentliga folkskolor

och småskolor; samt att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

79

mindre folkskola och biträdande lärare vid folkskola må för uppflyttning i

högre lönegrad tillgodoräkna sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom

lärare vid barnhem av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras

avlönande såsom till lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt

tillgodokomma lärare vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må

hava tjänstgjort som ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola

eller småskola; dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjuk vårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att dispensärbarnhem samt barnhem för nervösa och psykopatiska

barn må efter särskild prövning av Eders Kungl. Majit kunna tillerkännas

rätt att erhålla bidrag till avlönande av lärare, anställd för meddelande

av undervisning åt vid barnhemmet intagna barn i skolåldern, att

enligt de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva,

utgå huvudsakligen efter samma grunder och i samma ordning, som äro

eller kunna varda stadgade angående statsbidrag till avlönande av lärare

vid egentliga folkskolor och småskolor; samt

att lärare vid folk- eller småskola, lärare vid mindre folkskola och biträdande

lärare vid folkskola må för uppflyttning i högre lönegrad tillgodoräkna

sig den tid, under vilken de tjänstgjort såsom lärare vid barnhem

av ifrågavarande slag, där statsbidrag utgått till deras avlönande såsom till

lärare vid folk- eller småskola; skolande enahanda rätt tillgodokomma lärare

vid dylikt barnhem i avseende å den tid, han må hava tjänstgjort som

ordinarie lärare vid egentlig folkskola, mindre folkskola eller småskola;

dels ock till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda sjukvårdsanstalter

och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern beviljat för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 43,000 kronor.

190:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 206) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål

i egentlig folkskola, nu 365,000 kronor, med 20,000 kronor till 345,000

kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola,

nu 365,000 kronor, med 20,000 kronor till 345,000 kronor.

191 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 207) föreslagit riksdagen atti riksstaten

uppföra det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m.

för folkskolor med ett belopp av 6,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majis förslag och får

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten uppfört det ordinarie reservationsanslaget

till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor med ett belopp av

6.000 kronor.

192:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 208) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/

1931 anvisat ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till upprätthållande

av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med högst 2,700 kronor,

i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med högst 2,700 kronor och

i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen enligt de bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa.

193:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 209) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid

fortsättningsskolor, nu 4,500,000 kronor, med 250,000 kronor till 4,750,000

kronor.

Mot Eders Kungl. Majits förslag har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu

4.500.000 kronor, med 250,000 kronor till 4,750,000 kronor.

194:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 210) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisat för budgetåret 1930/1931 ett

extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl.

Majits bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

195:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 212) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt samma

grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för

budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

196:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 213) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 900,000 kronor,

med 30,000 kronor till 930,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkhögskolor, nu 900,000 kronor, med 30,000 kronor till

930.000 kronor.

197:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 214) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökat under
-

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 81

stöd åt folkhögskolor anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra förslagsanslag

av 78,000 kronor.

198:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 215) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma grunder,

som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för budgetåret

1930/1931 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

199:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 216) föreslagit riksdagen att till anordnande

av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1930/1931

anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor, att utgå i enlighet med villkor,

som Eders Kungl. Maj:t äger fastställa.

Riksdagen, som icke bar något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor

att utgå i enlighet med villkor, som Eders Kungl. Majit äger fastställa.

200:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 217) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

201:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 218) har riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1930/1931 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

190,000 kronor,

dels ock medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må, i likhet med vad

för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1930/1931 för anskaffande

av lämplig litteratur åt dövstumma, under de villkor Eders Kungl. Majit

bestämmer, utgå ett belopp av högst 1,000 kronor.

202:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 219) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

203:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 220) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt Tysta skolan å Lidingö anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag

av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

Bihang till riksdagens protokoll WHO. 14 sami. Nr SA. t>

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 221) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt Svenska föreningen för dövas väl anvisat för budgetåret 1930/1931 ett

extra anslag av 5,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

205:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 222) föreslagit riksdagen att dels till förstärkande

av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan för blinda å

Tomteboda för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 48,000 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda

institut för samma budgetår anvisa ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag

av 48,000 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda

institut för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

206:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 224) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande

av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor.

207:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 225) föreslagit riksdagen att för anordnande

av vattenklosetter i förskolans för blinda i Växjö huvudbyggnad för

budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra reservationsanslag av 4,825 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen för anordnande av vattenklosetter i förskolans

för blinda i Växjö huvudbyggnad för budgetåret 1930/1931 anvisat ett

extra reservationsanslag av 4,825 kronor.

208:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att tillförstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser

m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1930/

1931 anvisa ett extra anslag av 12,150 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag

av 12,150 kronor.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

83

209:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av en extra avdelning

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,600

kronor.

Till uppehållande av ytterligare en korgmakeriavdelning vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda har riksdagen sedan några år tillbaka

plägat anvisa medel å extra stat. För budgetåren 1928/1929 och 1929/1930

anvisades för ändamålet ett extra reservationsanslag av respektive 6,600

kronor och 5,600 kronor. Den för sistnämnda år vidtagna sänkningen av

anslaget föranleddes av att i anslaget uppkommit en besparing å omkring

1.000 kronor.

Hos Eders Kungl. Majit har nu hantverksskolans styrelse anhållit örn ett statsanslag

av 10,600 kronor för upprätthållande jämväl under budgetåret 1930/

1931 av ifrågavarande korgmakeriavdelning, därav 6,600 kronor äro avsedda

för själva verksamheten och 4,000 kronor till utrustningsbidrag åt tio elever,

som under nyssnämnda budgetår efter avslutad lärokurs avgå från

skolan. Sådana utrustningsbidrag erfordras vart tredje år och utgingo senast

för budgetåret 1927/1928 med ett sammanlagt belopp av likaledes

4.000 kronor.

Emellertid har det ansetts önskvärt, att yrkesutbildningen vid denna avdelning

måtte kunna få anordnas i borstbinderi i stället för korgmakeri, vilket sistnämnda

hantverk numera lärer erbjuda mindre goda förvärvsutsikter för de

blinda än tidigare. Departementschefen har ansett lämpligt, att möjlighet

hålles öppen till ett sådant utbyte, varvid det skulle bero på Eders Kungl.

Majit att efter framställning av vederbörande pröva, huruvida en ändring

av nu angiven innebörd skall ske.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan

i Kristinehamn för blinda av en extra avdelning anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,600 kronor.

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 228) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av fria

frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn för

blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

21 l:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att dels, med

uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte av en vaktmästare med avlöning av 1,450 kronor, i samma stat uppföra

en maskinist med en avlöning av 1,750 kronor, därav 1,100 kronor lön

och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill må kunna komma tre ålderstillägg,

vart och ett å 100 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års tjänstgöring,

dels ock i anledning härav höja det ordinarie anslaget till nämnda anstalt,

nu 102,100 kronor, med 300 kronor till 102,400 kronor.

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Eiksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels med uteslutande ur staten för vårdanstalten i Lund för blinda med

komplicerat lyte av en vaktmästare med avlöning av 1,450 kronor, i samma

stat uppfört en maskinist med en avlöning av 1,750 kronor, därav 1,100

kronor lön och 650 kronor tjänstgöringspenningar, vartill må kunna komma

tre ålderstillägg, vart och ett å 100 kronor, efter respektive 3, 6 och 9 års

tjänstgöring,

dels ocJc i anledning härav höjt det ordinarie anslaget till nämnda anstalt,

nu 102,100 kronor, med 300 kronor till 102,400 kronor.

212:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 230) föreslagit riksdagen att till avlöning

av extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i

Lund för blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra anslag av 7,500 kronor.

Eiksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till avlöning av extra ordinarie lärarpersonal

och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat

lyte för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 7,500 kronor.

213:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 231) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

214:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 232) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning av blindskrifter

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

7,000 kronor.

215:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 233) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt De

blindas förening anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 100,000

kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

216:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att dels öka

det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu 450,000 kronor, med

13,400 kronor till 463,400 kronor att jämte erforderligt belopp av å samma

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85

anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika läroverken på sätt

av departementschefen i statsrådsprotokollet angivits; dels till uppehållande

av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket i Örebro anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 24,000 kronor; dels såsom bidrag

till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan

i Norrköping anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

1,000 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp för samma ändamål

trilsk jutes av annan eller andra bidragsgivare; dels ock till uppehållande

av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i Eskilstuna anvisa för

nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling föreliaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 203), vari hemställts, att riksdagen ville till upprätthållande

av undervisning i färgeriteknik vid tekniska elementarskolan i

Norrköping för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,200 kronor.

I nämnda motion har framhållits, att skolans styrelse beräknat arvodet

till extraläraren i praktisk färgeriteknik till 1,890 kronor och föreslagit en

ökning av skolans ordinarie stat för budgetåret 1930/1931 med detta belopp.

Under förutsättning av bifall till denna framställning hade denne extralärare

liksom de övriga haft att på sitt arvode uppbära tillfällig löneförbättring

och dyrtidstillägg efter de grunder, som riksdagen för nämnda år fastställer.

Totala avlöningen skulle därför, beräknad efter de normer, som nu äro

gällande, och under antagande av ett indextal av 170, uppgå till i ruut tal

3,200 kronor. Ett extra anslag måste, under förutsättning att det beräknades

efter den av Eders Kungl. Hajd i detta fall följda principen, att staten

borde bidraga med endast hälften av totala kostnaden, sålunda komma att

uppgå till 1,600 kronor, i stället för nu föreslagna 1,000 kronor. Den

summa, som måste anskaffas från enskilda bidragsgivare, bleve, trots en

dylik ökning av anslaget, ändock 600 kronor mer, än vad som av Kungl.

Majit ifrågasatts. Motionärerna hava emellertid ansett starka skäl tala för

att anslaget åtminstone för närvarande tillmätes så, att möjligheten att upprätthålla

denna kurs icke bliver beroende av eventuellt ekonomiskt understöd

från industrien eller enskilda.

Riksdagen har med hänsyn till vad i motionen anförts, funnit sig böra

besluta en ökning av anslaget till 1,600 kronor.

I övrigt har vad Eders Kungl. Majit under förevarande punkt föreslagit

icke föranlett någon erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag ökat det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk, nu 450,000 kronor, med 13,400 kronor

till 463,400 kronor att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna

besparingar fördelas mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen

under punkt 234 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 3 januari 1930 angivits;

s. 86 Kontrollera mot PDF

86

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket

i Örebro anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motion

(II: 203), såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik

vid tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat för budgetåret 1930/1931

ett extra anslag av 1,600 kronor att utgå under villkor, att enahanda belopp

för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan

i Eskilstuna anvisat för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.

217:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 235) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor

att utgå enligt av Eders Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

218:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda

läroanstalter anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

219:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg,

Malmö, Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna

belopp, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 139,500 kronor att

utgå under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant

bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den

fördelning oell under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Majit kan finna

skäligt bestämma.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till beredande av förhöjt understöd

åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Hälsingborg, Örebro

och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp, anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 139,500 kronor att utgå under förutsättning

att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter statsunderstöd,

själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller erforderliga lokaler

för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant bidrag, motsvarande

minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den fördelning och under

de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Majit kan finna skäligt bestämma.

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

87

220:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 238) föreslagit riksdagen att till

resestipendier åt lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisa för

budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå

under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

Med anledning av Eders Kungl. Majitsi ämnet gjorda framställning

anvisade 1921 års riksdag ett reservationsanslag å 2,000 kronor till resestipendier

åt rektorer och lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier. I

överensstämmelse med Eders Kungl. Majits förslag har för vart och ett av

budgetåren under perioden 1 juli 1925—30 juni 1930 beviljats ett anslag

av 1,000 kronor, men har anslagets uppgift begränsats till att avse allenast

resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid handelsgymnasierna.

Departementschefen har nu föreslagit, att den begränsning till lärare i

främmande levande språk, som gällt från och med budgetåret 1925/1926,

borttages, liksom vid 1929 års riksdag skedde beträffande motsvarande begränsning

i fråga örn anslaget till resestipendier åt lärare vid tekniska läroverk.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majis förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare vid

statsunderstödda handelsgymnasier anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl Maji kan tinna gott föreskriva.

221:o) Eders Kungl. Maji har (punkt 239) föreslagit riksdagen att dels —

med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 875,000

kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie förslagsanslag till

understöd för avlöning av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning

å 675,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag till understöd

för undervisningsmateriel åt kommunala anstalter för yrkesundervisning

å 100,000 kronor, dels ock besluta, att för utgående av understöd från

sist omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

nu gällande grunder för statsunderstöds utgående till kommunala anstalter

för yrkesundervisning, dock att understöd må utgå, förutom till anstalt för

yrkesundervisning, som upprättats av kommun eller landsting, jämväl till

sådan anstalt, som inrättats av annan kommunal samfällighet eller förening

av Hera dylika, samt att understöd till undervisningsmateriel icke må utgå

för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning

avsedda alster.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta motioner (I: 136 och II: 191), i vilka motioner hemställts, att

riksdagen mätte upptaga det aV Eders Kungl. Majit föreslagna ordinarie

reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel åt kommunala

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anstalter för yrkesundervisning å 100,000 kronor såsom ordinarie förslagsanslag.

Av de båda motionerna, vilka i huvudsak äro likalydande, anser sig riksdagen

här böra återgiva motionen 1:136, där det heter:

Få grenar av undervisningsväsendet torde vara i så hög grad beroende

av tillgång på lämplig och tillräcklig undervisningsmateriell som yrkesundervisningen.

Den avser ju icke blott att meddela ett fristående teoretiskt

vetande utan att punkt för punkt anknyta detta vetande till dess tillämpning

inom de praktiska yrkena och i många fall att dessutom meddela de

praktiska färdigheter, av vilka man där har behov. Yrkeslivets mångskiftande

karaktär för med sig;, att den för yrkesundervisningen behövliga materiellen

ävenledes blir i hög grad mångskiftande. Redan häruti ligger en

orsak till att kostnaderna för undervisningsmateriell vid hithörande anstalter

måste bliva jämförelsevis stora. Härtill kommer, att yrkeslivets oavbrutet

fortgående utveckling nödvändiggör, att dessa anstalter ständigt måste underkasta

sig förnyade ekonomiska uppoffringar, för att materiellen skall någorlunda

kunna möjliggöra en undervisning, som icke skall behöva betecknas

såsom efterbliven och alltså vara av ringa värde för näringslivet. Under

sådana förhållanden torde det knappast kunna anses ändamålsenligt, att,

när riksdagen genom 1918 och 1921 års beslut principiellt gått in för att

efter vissa grunder stödja yrkesundervisningen till den omfattning, som motsvarar

det av lokala förhållanden påkallade kommunala initiativet till skolors

inrättande, den nu skulle lämna sitt stöd till skolornas näst lärarna viktigaste

förutsättning, nämligen lämplig och tillräcklig undervisningsmateriell,

genom ett till beloppet begränsat anslag. Aven med hittills gällande understödsbestämmelser

torde det kräva mycket arbete från skolöverstyrelsens

sida att förmå vederbörande kommuner att göra erforderliga uppoffringar

för undervisningsmaterieliens hållande på tillbörlig nivå. De resultat, som

härutinnan vunnits, har man säkerligen främst att tacka den omständigheten,

att skolorna för sina anskaffningar med full trygghet kunnat påräkna

författningsenligt understöd. En begränsning i förevarande avseende skulle,

såsom också överstyrelsen anför i sina riksdagsäskanden, refererade å sid.''

576 av propositionen, leda till väsentlig förlamning av yrkesundervisningens

utveckling, enär då kommunernas initiativ i stort sett skulle upphöra. &

Kommer så härtill frågan om sättet för ett begränsat anslags fördelande

på de olika skolorna. Ett begränsat anslag förutsätter givetvis en jämförande

och samtidig handläggning av förefintliga ansökningar. Det är svårt

att förstå, huru en dylik handläggning skall kunna åvägabringas med krav

på att genom densamma skall vinnas en ändamålsenlig anslagsfördelning,

då en hel del av hithörande understödsbehov äro av den art, att de icke^i

förväg kunna kalkyleras utan spontant framträda när som helst under arbetsåret

allt eftersom näringslivets varierande förhållanden sådant påkalla.

Det kan här möjligen invändas, att det är endast undantagsvis, som dylika

spontana understödsbehov framträda, eftersom ju i stort sett hittills utgående

understöd beviljats före arbetsårets början. Denna invändning vilar

dock endast på en skenbar grund, enär för det beviljade understödets utgående

det i fråga örn anskaffning av stadigvarande undervisningsmateriell

icke är nog med överstyrelsens beslut om beviljande av ett högstunderstöd

utan det jämväl erfordras, att en specificerad förteckning över den ifrågavarande^

materiellen blir av överstyrelsen godkänd. Det är sålunda i sista

hand på den av överstyrelsen godkända förteckningen som understödets

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

89

belopp beror och just på grund av de föränderliga förhållanden, som bestämma

över skolornas arbete, måste dylika förteckningar i mycket stor utsträckning

komma under överstyrelsens prövning successivt under så gott

som hela arbetsåret, och därmed måste det också vara klart, att understödsbehovet

i fråga örn undervisningsmateriell i stort sett endast successivt kan

prövas.

Skulle nu anslaget bliva begränsat, så måste en på sannolikhetskalkyl

grundad förhandsfördelning av anslaget icke komma att motsvara skolornas

verkliga relativa behov.

Ett uppskjutande av fördelningen till en tid efter arbetsårets början skulle

åter på grund av osäkerheten i fråga örn erhållande av understöd i regel

medföra en försening av anskaffandet av den materiell, som för undervisningens

skull i vissa fall behövde anskaffas redan vid arbetsårets början,

och mycket ofta leda till att vederbörande skolstyrelse icke ens skulle våga

igångsätta eljest säkerställda kurser.

Näringslivet kan icke vara betjänt med att de former, under vilka staten

stödjer yrkesutbildningen, i så hög grad brista i smidig anpassning efter

föreliggande behov, att de understöd, som staten i princip är villig att giva,

icke komma till avsett gagn. Någon garanti för missbruk kan icke ligga

i de tunga former för understödens utdelande, som komma att betingas av

nu ifrågasatt anslagsbegränsning, men väl en risk för att skolorna genom

dem pressas till en schablonisering, som visserligen underlättar en förhandskalkyl

av materiellbehovet men samtidigt under årens lopp kommer att bryta

den omedelbara kontakten mellan skolorna och näringslivets oavbrutet fortgående

utveckling.

Den frestelse för kommunerna att för undervisningsmateriell begära större

understöd än som för vederbörande skola kan vara oundgängligen nödvändigt,

som departementschefen anser förefinnas och som enligt hans uttalande

skulle göra en viss varsamhet av nöden vid utdelandet av hithörande understöd,

är nog ganska liten, enär kommunerna själva hava att påtaga sig

hälften av materiellkostnaderna, en omständighet, som torde vara en tillräckligt

kraftig hämsko, om någon skolstyrelse skulle vilja över hövan utöka

sitt materiellbestånd. En varsamhet, som skapas genom anslagsbegränsning,

kommer här i verkligheten ej att bliva riktad mot tänkta missbruk

vid understödens fördelande utan i stället mot yrkesundervisningens utveckling

efter de riktlinjer, som riksdagen redan gått in för.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, att det ordinarie anslaget till understöd åt

kommunala anstalter för yrkesundervisning skulle ersättas av två anslag, det

ena till läraravlöningar och det andra till undervisningsmateriel, står i

överensstämmelse med den mening, 1929 års riksdag i detta ämne uttalat,

och föranleder ingen erinran från riksdagens sida. Ej heller har riksdagen

något att invända mot de föreslagna nya villkoren för understöds utgående

från nämnda båda anslag.

I fråga om naturen av anslaget till undervisningsmateriel finner riksdagen

motionärerna hava anfört så vägande invändningar mot anslagets

begränsning, att riksdagen, trots att departementschefens synpunkter synas

väl förtjänta av beaktande, anser sig böra på denna punkt frångå Eders

Kungl. Majrts förslag och uppföra anslaget såsom förslagsanslag.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I övrigt har Eders Kungl. Maurts förslag icke givit riksdagen anledning

till erinran.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag samt med bifall till ovannämnda

motioner (I: 136 och II: 191), — med uteslutande ur riksstaten av

det därstädes uppförda ordinarie förslagsanslaget till understöd åt kommunala

anstalter för yrkesundervisning å 875,000 kronor -— i riksstaten

uppfört ej mindre ett ordinarie förslagsanslag till understöd för avlöning

av lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning å 675,000 kronor

än även ett ordinarie förslagsanslag till understöd för undervisningsmateriel

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning å 100,000 kronor;

dels ock beslutat, att för utgående av understöd från sist omförmälda två

anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse nu gällande grunder

för statsunderstöds utgående till kommunala anstalter för yrkesundervisning,

dock att understöd må utgå, förutom till anstalt för yrkesundervisning,

som upprättats av kommun eller landsting, jämväl till sådan anstalt,

som inrättats av annan kommunal samfällighet eller förening av flera dylika,

samt att understöd till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp av

förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning avsedda

alster.

222:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att dels — med

uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie reservationsanslaget

till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning å 675,000

kronor — i riksstaten uppföra ej mindre ett ordinarie reservationsanslag till

understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

å 610,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag till understöd

för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

å 65,000 kronor, dels ock besluta, att för utgående av understöd från

sist omförmälda två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse

nu gällande grunder för statsunderstöds utgående till enskilda anstalter för

yrkesundervisning, dock att understöd till undervisningsmateriel icke må

utgå för inköp av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till

försäljning avsedda alster.

Under hänvisning till vad riksdagen anfört under nästföregående punkt,

anser sig riksdagen böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga örn

uppdelning av här ifrågavarande anslag i ett anslag till läraravlöningar

och ett anslag till undervisningsmateriel. Riksdagen bifaller jämväl vad

Eders Kungl. Majit föreslagit med avseende å anslagens belopp.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels — med uteslutande ur riksstaten av det därstädes uppförda ordinarie

reservationsanslaget till understöd åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

å 675,000 kronor -— i riksstaten uppfört ej mindre ett ordinarie reservations
-

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91

anslag till understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för

yrkesundervisning å 610,000 kronor än även ett ordinarie reservationsanslag

till understöd för undervisningsmateriel åt enskilda anstalter för yrkesundervisning

å 65,000 kronor;

dels ock beslutat, att för utgående av understöd från sist omförmälda

två anslag skola i tillämpliga delar lända till efterrättelse nu gällande

grunder för statsunderstöds utgående till enskilda anstalter för yrkesundervisning,

dock att understöd till undervisningsmateriel icke må utgå för inköp

av förbrukningsmateriel för yrkesmässig produktion av till försäljning

avsedda alster.

223:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 242) föreslagit riksdagen att dels för

ökning av den i staten för tekniska skolan i Stockholm upptagna anslagsposten

till uppvärmning, nu 5,000 kronor, till 9,000 kronor höja det i riksstaten

uppförda ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm, nu 98,575

kronor, med 4,000 kronor till 102,575 kronor, dels till täckande av brist i

tekniska skolans stat anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

10,500 kronor, dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska

skolan i Stockholm anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

33,000 kronor under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut

anslagna medel 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med

samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas

av Sjöstedtska fonden.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels för ökning av den i staten för tekniska skolan i Stockholm upptagna

anslagsposten till uppvärmning, nu 5,000 kronor, till 9,000 kronor

höjt det i riksstaten uppförda ordinarie anslaget till tekniska skolan i Stockholm,

nu 98,575 kronor, med 4,000 kronor till 102,575 kronor,

dels till täckande av brist i tekniska skolans stat anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 10,500 kronor,

dels ock till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i

Stockholm anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 33,000

kronor under villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna

medel, 7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med

samma belopp som statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor

tillskjutas av Sjöstedtska fonden.

224:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 243) föreslagit riksdagen att dels

såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i Filipstad,

anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad i statsrådsprotokollet

angivits, anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000

kronor att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kost
-

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

naderna för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget,

samt med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter

i fråga örn nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/b av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare

vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisa för nämnda

budgetår ett extra anslag av 10,020 kronor att utgå under förutsättning

att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under de

ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.

Majit i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

tillstyrkta grunderna finner skäligt föreskriva.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt

243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 20,000 kronor att utgå

under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna för verksamhetens

uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt med rättför

Eders Kungl.''Majit att meddela de närmare föreskrifter i fråga örn

nämnda anslag, som av Eders Kungl. Majit prövas erforderliga;

dels och såsom bidrag med 3/ö av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare

vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisat för

nämnda budgetår ett extra anslag av 10,020 kronor att utgå under förutsättning

att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt under

de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders Kungl.

Majit i huvudsaklig anslutning till de av departementschefen under sistnämnda

punkt i statsrådsprotokollet tillstyrkta grunderna finner skäligt

föreskriva.

225:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 244) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 12,550 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet angivits.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid vävskolan

i Borås anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 12,550

kronor att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor,

som under punkt 244 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3

januari 1930 angivits.

226:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till

åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervisningen ävensom till

åstadkommande av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner

gott meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till åtgärder för utbildning av lärare för yrkesundervisningen

ävensom till åstadkommande av undervisningsmedel vid anstalter

för sådan undervisning anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Majit finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

227:o) Kungl. Majit har (punkt 247) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 760,000

kronor, med 90,000 kronor till 850,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 85 och lii 179),

i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte med godkännande av de i

skolöverstyrelsens skrivelse den 16 december 1924 uppdragna riktlinjerna

för anslagets användning ställa 10,000 kronor till förfogande för understöd

till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg och därför höja

det av Eders Kungl. Majit föreslagna ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkbiblioteksväsendet, 850,000 kronor, till 860,000 kronor,

dels en inom riksdagen väckt motion (lii 208), vari hemställts, att riksdagen

ville anslå 10,000 kronor för understödjande av biblioteksverksamhet

ombord å svenska handelsfartyg i huvudsaklig överensstämmelse med de av

kungl, skolöverstyrelsen föreslagna riktlinjerna,

dels ock två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 129 och

lii 305), i vilka motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta, att uranslaget

till folkbiblioteksväsendet må utgå understöd till skolbiblioteken efter

i huvudsak de grunder, som i motionerna angivits.

För budgetåret 1928/1929 var i riksstaten uppfört ett ordinarie förslagsanslag

till understöd åt folkbibliotek å 560,000 kronor.

I proposition nr 141 till 1929 års riksdag föreslog Eders Kungl. Majit riksdagen

att — med uteslutande ur riksstaten av nyssnämnda förslagsanslag å

560,000 kronor — i riksstaten uppföra ett ordinarie reservationsanslag till

understöd åt folkbiblioteksväsendet å 760,000 kronor, att utgå till de ändamål

och efter i huvudsak de grunder, som i det vid propositionen fogade

utdrag av statsrådsprotokollet av departementschefen angivits. Eders Kungl.

Majits förslag innebar en genomgripande omläggning av grunderna för understöd

åt folkbiblioteken, bland annat höjda understöd, rationellare beräkningsgrunder,

gynnsammare villkor för bättre utrustade bibliotek o. s. v.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Departementschefen hade verkställt en beräkning av kostnaderna för samtliga

de ändamål, som enligt förslaget skulle tillgodoses av ifrågavarande

anslag, sådana dessa kostnader skulle ställa sig under de två närmast följande

budgetåren, jämförda med kostnaderna under budgetåret 1928/1929.

Enligt denna beräkning skulle anslagsbehovet efter en omorganisation uppgå

till, för budgetåret 1929/1930 761,200 kronor och för budgetåret 1930/1931

881,900 kronor.

Sedan riksdagen till behandling förehaft, förutom nämnda proposition,

åtskilliga i ämnet väckta motioner, biföll riksdagen (se skrivelsen nr 241)

Eders Kungl. Maj:ts förslag allenast med den ändring, att anslaget alltjämt

skulle, som dittills, hava förslagsanslags natur. Däremot avslog riksdagen

ett motionsvis framlagt förslag örn reglering av statsanslagen till skolbibliotek.

I skrivelse den 31 augusti 1929 bar skolöverstyrelsen gjort framställning

i fråga om anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931.

Skolöverstyrelsen bär därvid utgått från förutberörda av departementschefen

verkställda kostnadsberäkning, vilken upptager sammanlagda beloppet

av de anslagsbehov, som under budgetåret 1930/1931 ansågos böra tillgodoses

från förevarande anslag till 881,900 kronor.

Skolöverstyrelsen har vidare hemställt örn anslag utöver det för budgetåret

1930/1931 såsom behövligt beräknade beloppet 881,900 kronor. Dessa

äskanden, belöpande å tillhopa 35,500 kronor, gälla dels ändrad» grunder

för understöd åt sådana skolbibliotek, som för närvarande åtnjuta statsanslag,

dels understöd till biblioteksverksamhet ombord på svenska handelsfartyg, dels

ock slutligen resestipendier för bibliotekspersonal.

Beträffande skolbiblioteken lämnar överstyrelsen en ingående redogörelse

för de önskemål och förslag, som tidigare framlagts i ämnet. Sitt eget förslag

sammanfattar överstyrelsen genom att hänvisa till en i motionerna vid

1929 års riksdag I: 252 och II: 391 punktvis gjord sammanställning av

grunderna för statsanslagets utgående. Denna sammanställning utgår från

skolöverstyrelsens tidigare förslag med de modifikationer, som betingats av

önskvärdheten av att bestämmelserna rörande skolbiblioteken i möjligaste

mån måtte bli analoga med dem, som redan antagits i fråga om folkbiblioteken.

Beträffande biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg erinrar överstyrelsen,

hurusom 1920 års riksdag begärde en utredning i ärendet (riksdagens

skrivelse nr 239). Överstyrelsen anför härom:

Denna utredning uppdrogs åt skolöverstyrelsen, som avgav förslag i ämnet

den 16 december 1924. Vid utarbetandet av förslaget biträddes överstyrelsen

av två sakkunniga: en representant för redarnas och en representant

för sjöfolkets sammanslutningar. Å överstyrelsens vägnar leddes de sakkunnigas

förhandlingar av förste bibliotekskonsulenten.

I den av de sakkunniga framlagda utredningen, till vilken överstyrelsen

i alla delar anslöt sig, påpekades inledningsvis, att biblioteksverksamhet bland

sjömän för närvarande i vårt land bedreves från åtskilliga olika håll. »Stock
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

95

holms fruntimmersförening för bokpåsemission», Svenska kyrkans missionsstyrelse

och Svenska kyrkans diakonistyrelse, Evangeliska fosterlandsstiftelsen

samt Betelföreningen i Hälsingborg m. fl. organisationer utsände vandringsbibliotek

framför allt innehållande litteratur av religiöst och i vissa fall

fosterländskt innehåll. Sjömannasällskapet i Göteborg samt »Oscar Ilis

vandringsbibliotek» utsände vandringsbibliotek av mera allmänt innehåll.

Också inom sjömännens fackföreningar hade i mindre utsträckning försök

gjorts att tillfredsställa läslusten. Det framhölls vidare, att det litteraturbehov

och studieintresse, som otvivelaktigt funnes, dittills —- med undantag

för den religiösa litteraturen •— endast i ringa grad hade kunnat tillgodoses

på grund av alltför begränsade ekonomiska resurser samt bristen på samarbete.

De sakkunnigas förslag gick ut på att skapa en särskild organisation

för biblioteksverksamheten bland sjömän, med namnet »Sjömansbiblioteket».

De uppgifter, som överstyrelsen föreslog för detta bibliotek, kunna sammanfattas

på följande sätt:

1) att upprätta och tillhandahålla vandringsbibliotek för svenska handelsfartyg,

främst sådana som längre tid skola vara borta från Sverige, samt

tillse att i utlandet möjlighet förefinnes till utbyte av vandringsbibliotek;

2) att i de fall, då det är möjligt, utlåna enstaka arbeten till sjömän, som

önska studera ett särskilt ämne, samt tillhandagå med råd och anvisningar

för läsning och studier;

3) att samarbeta med föreningar och institutioner, som anordna läsrum

för sjömän, och eventuellt självt ordna dylikt läsrum i samband med bibliotekets

huvudbyrå;

4) att tillse att sjömännen bli underrättade örn tillfällen till åhörande av

populärvetenskapliga föreläsningar, eventuellt självt anordna dylika föredrag.

Sjöinansbibliotekens central borde förläggas till Göteborg med hänsyn till

denna stads betydelse för den svenska sjöfarten, i en framtid måhända med

filialer i andra svenska hamnar, till en början förslagsvis Stockholm, Malmö

och Hälsingborg.

Styrelsen för biblioteket skulle bestå av 9 medlemmar, förste bibliotekskonsulenten

i skolöverstyrelsen som ordförande samt en representant utsedd

av var och en av följande organisationer: Sveriges redareförening, Sveriges

fartygsbefälhavareförening, Svenska maskinbefälförbundet, Sjömansunionen,

Eldareunionen, Svenska kyrkans sjömans vård, Arbetarnes bildningsförbund

och Sveriges allmänna biblioteksförening. För beslutmässighet skulle fordras

att minst 5 medlemmar vore närvarande. Vid lika röstetal skulle ordföranden

ha utslagsröst. Sammanträden skulle hållas, då skolöverstyrelsen så

prövade lämpligt eller då minst tre medlemmar av styrelsen därom gjorde

framställning, dock minst två gånger örn året. Sammanträdena skulle

i regel hållas i Göteborg. Intet arvode skulle utgå till styrelsens medlemmar.

Förste bibliotekskonsulenten skulle äga att åtnjuta rese- och traktamentsersättning

i vanlig ordning. Styrelsen skulle utse biblioteksföreståndare,

uppgöra stat, besluta örn bokinköp och övriga angelägenheter, som anginge

bibliotekets verksamhet och vilka ej överlämnades åt föreståndaren att avgöra,

granska föreståndarens förvaltning samt avgiva årlig berättelse över

bibliotekets verksamhet.

De sakkunniga föreslå, att statsbidrag till sjömansbiblioteket måtte, i olikhet

mot vad som eljest gällde i avseende å understöd till biblioteksverksamhet,

utgå med dubbelt så stort belopp som de kontanta medel, vilka anskaffats

från annat håll.

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I fråga om statens understödjande av folkbiblioteksväsendet hade det i

Sverige varit en grundprincip att som motsvarighet till statsbidraget endast

kontanta bidrag godkändes.

Vad sjömansbiblioteket angår förefölle det de sakkunniga som om man

där skulle kunna tillåta medräknandet av bokgåvor, utan att kontrollen av

att rättigheten ej skulle missbrukas behövde kräva någon extra apparat. De sakkunniga

ville därför föreslå, att i fråga örn bokgåvorna statsbidraget utginge

med högst samma belopp som det värde, vartill de från annat håll till

sjömansbiblioteket under närmast föregående år skänkta böckerna uppskattas.

Under förutsättning av ovan föreslagna villkor för statsbidragets utgående

och med utgångspunkt i de förut nämnda i utsikt ställda bidragen från

annat håll skulle man kunna beräkna att statsbidraget det första året, organisationsåret,

skulle komma att utgöra högst 10,000 kronor. De följande

åren skulle det antagligen komma att stanna vid mycket lägre belopp. Då

det emellertid måhända kunde tyckas, som om medgivandet att få åberopa

bokgåvor skulle kunna innebära oberäkneliga möjligheter till statsbidragets

uppskruvande, finna de sakkunniga sig föranledda att föreslå, att som maximum

för statsbidraget fastställes ett belopp av 10,000 kronor för år.

Örn det här föreslagna sättet för statsbidragets beräknande i båda avseenden

skulle anses innebära ett alltför starkt avvikande från vanlig praxis,

ville de sakkunniga subsidiärt föreslå, att statsbidraget i så fall måtte utgå

med samma belopp som de från annat håll kommande kontanta bidragen.

Den besparing, som därigenom skulle vinnas, skulle emellertid bli högst

4,000 ä 5,000 kronor, en i sig själv ganska ringa summa, som dock skulle

för sjömansbiblioteket beteckna en mycket kännbar nedsättning i dess resurser.

Överstyrelsen tillstyrker, att statsunderstöd måtte få utgå med dubbelt så

stort belopp som det tillskott av andra än statsmedel, vilket lämnas för

bibliotekets utveckling och vård. Däremot anser överstyrelsen önskemålet

om statsunderstöd i proportion till beräknade värdet av influtna bokgåvor

ej böra vinna beaktande, då en dylik föreskrift skulle innebära en fullständig

avvikelse från de principer, som legat till grund för 1929 års nyreglering

i fråga örn folkbiblioteken. Överstyrelsen beräknar det erforderliga

statsbidraget till 10,000 kronor årligen.

Slutligen framhåller överstyrelsen önskvärdheten av, att möjlighet beredes

till resestipendier för bibliotekspersonal; för detta ändamål beräknar överstyrelsen

anslagsbehovet till 3,000 kronor.

Departementschefen har erinrat, att frågan örn ändrade grunder för understöd

åt skolbibliotek var föremål för prövning jämväl vid 1929 års riksdag.

Då hade han av statsekonomiska skäl sett sig förhindrad att tillstyrka

några åtgärder, syftande till en nyreglering på detta område. Hur behjärtansvärt

departementschefen än funne det vara, att en nyreglering även

beträffande skolbiblioteken komme till stånd, såge han sig liksom förra året

förhindrad att framlägga förslag till åtgärder i ämnet. Även förslaget örn

understöd av biblioteksverksamhet på svenska handelsfartyg funne departementschefen

väl motiverat, men kunde nu icke förorda detsammas genom
-

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

97

förande med hänsyn till de betydande anslagskray, som i övrigt förekomme

under åttonde huvudtiteln. Ej heller funne han sig kunna tillmötesgå överstyrelsens

begäran örn anslag å 3,000 kronor till resestipendier åt bibliotekspersonal.

Vad så beträffade frågan om med vilket belopp, förslagsanslaget till understöd

åt folkbiblioteksväsendet borde uppföras i riksstaten för budgetåret 1930/

1931, har departementschefen funnit skäl föreligga att, då de nya bestämmelserna

ännu ej hunnit utfärdas, beräkna det erforderliga anslagsbeloppet

något lägre än vad som i propositionen nr 141 till 1929 års riksdag och

nu av överstyrelsen ifrågasatts. Enligt hans mening vore det tillfyllest,

örn anslaget bestämdes till 850,000 kronor, motsvarande en ökning med

90.000 kronor av anslaget för löpande budgetår.

I motionerna I: 129 oell II: 305 har upptagits skolöverstyrelsens förslag

till ändrade grunder för understöd åt skolbibliotek.

I motionerna 1:85 och II: 179 har till stöd för det där framställda yrkandet

örn anslag till biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg

anförts huvudsakligen följande:

Under de senaste åren ha från olika håll, även statsmakternas, yrkats på

att det allmänna i högre grad än hittills varit fallet vidtar åtgärder till förmån

för sjömännens behov av andlig omvårdnad både på sjön och i hamnarna.

Ett uttryck för samhällets skyldighet i detta avseende var 1920 års

utredningskrav ifråga om biblioteksverksamhet ombord å svenska handelsfartyg

(riksdagens skrivelse nr 239).

Utredningen uppdrogs åt skolöverstyrelsen, som avgav förslag i ärendet

den 16 december 1924. Vid utarbetandet av förslaget biträddes överstyrelsen

av två sakkunniga: en representant för redarnas och en representant

för sjöfolkets sammanslutningar. Utredningen och överstyrelsens förslag

återfinnas i statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, punkt 247, sid. 631

—633. Överstyrelsen beräknar det erforderliga statsbidraget till 10,000 kronor

årligen. Statsrådet anser sig ej kunna förorda anslaget med hänsyn till de

betydande anslagskrav, som i övrigt förekomma under åttonde huvudtiteln.

Det måste onekligen förefalla våra sjömän en smula underligt, detta riksdagens

och regeringens under senaste tid så starkt uttalade intresse för välfärdsanordningar

till deras fromma, då ännu tio år efter riksdagens skrivelse

i denna specialfråga Kungl. Maj:t förklarar sig av ekonomiska skäl hindrad

att omsätta detta intresse i handling — eftersom det kräver ett anslag på

10.000 kronor!

Det får väl emellertid antagas, att riksdagen menat allvar med sin för tio

år sedan till Kungl. Maj:t avlåtna skrivelse, och det kan även anses vara på

tiden att det däri liggande löftet till sjömännen blir infriat.

Slutligen har i motionen II: 208 anförts bland annat följande:

Oaktat skolöverstyrelsens enhälliga och upprepade tillstyrkan av sakkunniges

förslag har som bekant statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet

av statsfinansiella skäl ansett sig böra även i år uppskjuta

frågans avgörande. Det anföres nämligen i statsrådsprotokollet: »Detta förslag

finner jag väl motiverat, men kan nu icke förorda detsammas genom
Bihang

lill riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A. 7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

förande med hänsyn till de betydande anslagskrav, som i övrigt förekomma

under åttonde huvudtiteln».

Ehuru denna Kungl. Maj:ts avvisande hållning alltså dikterats av sparsamhetsskäl,

kan dock dess lämplighet starkt ifrågasättas. Denna 10-åriga

väntetid, som gått sedan riksdagen begärde åtgärder i frågan, bör ej ytterligare

förlängas. Örn det trängande behovet av att häva den missgynnade

ställning i fråga om tillgång till litteratur, som gäller för Sveriges sjömän,

synes råda en enhällig mening. Våra folkbibliotek i hemlandet, som synas

vara i en blomstrande utveckling, Ängö ju genom fjolårets riksdagsbeslut en

utomordentligt kraftig hjälp, som bland annat föranlett statsrådet att av

årets riksdag begära en ökning av denna post med 90,000 kronor eller från

760,000 till 850,000 kronor. Att då låta sjöfolkets biblioteksfråga ånyo

skjutas in i det ovissa, kan ej vara rätt. Samma ekonomiska skäl för ett

avslag kunna ju tänkas föreligga ett annat år.

Vi anse därför, att vid årets riksdag beslut om upprättande av denna

biblioteksverksamhet ombord bör komma till stånd och att det begärda anslaget,

10,000 kronor, nu bör beviljas. Möjligt är att någon jämkning i

grunderna för verksamheten framdeles kan befinnas erforderlig. Så exempelvis

är det möjligt, att jämsides med de bokutbyten, som de sakkunniga

och skolöverstyrelsen föreslagit, även stationära bibliotek — särskilt på

större båtar ■—- kunna tänkas ifrågakomma. Dylika jämkningar är det ju

emellertid Kungl. Majit obetaget att framdeles vidtaga, även örn nu beslut

fattas örn verksamhetens igångsättande i huvudsaklig överensstämmelse med

de av kungl, skolöverstyrelsen föreslagna riktlinjerna.

Med anledning av vid 1929 års riksdag väckta motioner, åsyftande en

omläggning av grunderna för understöd till skolbibliotek av samma innebörd,

som nu i motionerna 1:129 och 11:305 föreslås, uttalade riksdagen, att

riksdagen ansåge i hög grad behj ärtans värt, att skolbiblioteken kraftigt understöddes

av staten, och att de för dem gällande understödsbestämmelserna,

i likhet med vad Eders Kungl. Majit föreslagit beträffande folkbiblioteken,

omlades i syfte att befrämja ett mera planmässigt och kvalificerat biblioteksarbete.

A andra sidan ansåg sig riksdagen böra fästa avseende vid den statsfinansiella

synpunkt, Eders Kungl. Majit anlagt på denna fråga, och med

hänsyn härtill funne sig riksdagen icke då kunna bifalla det i motionerna

gjorda yrkandet. Riksdagen gav emellertid uttryck åt en förhoppning om

att Eders Kungl. Majit skulle finna det möjligt att inom en snar framtid

underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren även

för dessa bibliotek.

Riksdagen har velat erinra örn vad sålunda i ämnet förekom vid 1929 års

riksdag, därför att situationen nu är densamma som då. Aven nu har Eders

Kungl. Majit av sparsamhetsskäl sett sig förhindrad att framlägga förslag

örn en förbättring av skolbibliotekens understödsvillkor, och åter föreligga

motioner örn att det av skolöverstyrelsen på sin tid utarbetade förslaget

med några smärre modifikationer måtte genomföras utan att hava undergått

prövning från Eders Kungl. Majits sida.

Ehuru riksdagen finner det beklagligt, att ej utrymme ansetts kunna be
-

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

99

redas för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen av

riksdagen erkänts, anser riksdagen dock, att en omläggning av förenämnda

understödsbestämmelser ej bör genomföras, utan att förslaget först undergått

vederbörlig granskning och prövning av Eders Kungl. Maj:t. Med

framhållande av vad 1929 års riksdag anfört örn önskvärdheten av en snar

lösning av denna fråga, finner sig riksdagen därför i avbidan på framställning

i ämnet från Eders Kungl. Maj:ts sida ej heller denna gång böra vidtaga

någon åtgärd i saken.

Vad angår kravet på anslag till biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg

får riksdagen erinra örn att det här gäller en folkbildningsfråga, som

nu i tio år väntat på sin lösning. Av riksdagens skrivelse nr 239/1920 angående

åtgärder för en vidgad folkbildningsverksamhet m. m. framgår, att

riksdagen väntat sig ett snabbt avgörande av detta spörsmål. Denna förhoppning

har dock icke infriats, trots att sedan åtskilliga år ett genom

skolöverstjmelsen och särskilda sakkunniga fullständigt utarbetat förslag i

ämnet föreligger. Enligt riksdagens mening kunna knappast några bärande

skäl andragas för ett ytterligare uppskov med saken. Behovet av en bättre

social omvårdnad örn våra sjömän har allmänt erkänts vara trängande, och

otvivelaktigt skulle den föreslagna biblioteksverksamheten å handelsfartyg

innebära ett betydelsefullt steg framåt på detta område. Då det därtill rör

sig örn en relativt obetydlig utgift för statsverket och de av skolöverstyrelsen

nu senast föreslagna bestämmelserna för anslagets utgående, sådana de återgivits

i statsverkspropositionen, förefalla lämpliga, anser riksdagen inga betänkligheter

möta mot att riksdagen för ändamålet anslår det äskade beloppet,

10,000 kronor. På sätt i motionerna 1:85 och 11:179 hemställts

torde detta belopp böra ingå såsom en post i det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet.

Detta anslag har av departementschefen, under förutsättning av oförändrade

grunder, beräknats till 850,000 kronor för budgetåret 1930/1931. På

grund av vad riksdagen beslutat beträffande sjömansbiblioteken, torde nämnda

summa böra höjas till 860,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag och ovannämnda motioner

(1:85, 11:179 och 11:208) höjt det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt

folkbiblioteksväsendet, nu 760,000 kronor, med 100,000 kronor till 860,000

kronor ävensom medgivit, att av nämnda anslag må till understödjande av

biblioteksverksamhet å svenska handelsfartyg enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t finner gott meddela, utgå ett belopp av högst 10,000

kronor.

228:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 249) föreslagit riksdagen att till anordnande

av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå efter de grunder,

Eders Kungl. Maj:t äger bestämma.

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 212), vari hemställts, att riksdagen måtte till anordnande

av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de

grunder, Eders Kungl. Maj:t äger att bestämma.

Motionären har till stöd för sitt förslag anfört följande:

I statsverkspropositionen, åttonde huvudtiteln, sid. 641—642, begäres för

budgetåret 1930/1931 till anordnande av folkbildningskurser, s. k. flyttande

folkhögskolekurser, 25,000 kronor eller samma belopp, som utgått för budgetåren

1928/1929 och 1929/1930.

Ifrågavarande kurser, som enligt gällande föreskrifter i regel skola omfatta

tre veckors undervisning i form av föreläsningar, övningar och studiecirkelsammanträden,

ha visat sig ha en mycket viktig uppgift att fylla och genom

dem har redan på många håll ett synnerligen effektivt folkbildningsarbete

kommit till stånd. Trots att anslag för ändamålet kunnat tagas i

bruk först den 1 november 1928, ha redan i 15 län föreningar organiserats

och ansökt örn statsbidrag för anordnande av flyttande folkhögskolekurser.

Under sådana förhållanden har det emellertid visat sig, att det anvisade

anslaget ej räckt till för anordnande av alla de kurser, till vilka statsbidrag

sökts. I skrivelse den 31 augusti 1929 framhöll skolöverstyrelsen (statsverkspropositionen,

åttonde huvudtiteln, s. 642), att anslaget redan under

innevarande budgetår torde komma att visa sig vara otillräckligt. Angående

följderna härav anförde överstyrelsen:

»Skall ifrågavarande verksamhet kunna anordnas på ett verkligt planmässigt

sätt, är det givetvis nödvändigt, att de föreningar, som anordna

kurser av här ifrågavarande art, vid uppgörande av sina arbetsplaner kunna

överblicka de ekonomiska konsekvenserna under det kommande arbetsåret.

Men så kan tydligen ske, endast örn understöden kunna beräknas utgå med

de belopp, som förutsättas i den nådiga kungörelsen. En förändring av anslaget

till förslagsanslag torde enligt överstyrelsens förmenande under sådana

omständigheter bliva ofrånkomlig.»

Skolöverstyrelsen ansåg emellertid ej erfarenheten vid ovannämnda tidpunkt

tillräcklig för att överstyrelsen redan då skulle kunna hemställa örn

nämnda förändring.

Sedan dess ha emellertid förhållandena förändrat sig. Enligt vad jag

inhämtat hos skolöverstyrelsen lia för innevarande budgetår ansökningar

ingivits örn statsbidrag för ifrågavarande ändamål till ett belopp av sammanlagt

kronor 36,214: 17. Härtill kommer, att i ett flertal län nödiga

ortsbidrag, särskilt i form av landstingman slag, ej kunnat erhållas förrän

från och med år 1930, varför de kursföreningar, som verka inom dessa län,

innevarande budgetår ej kunnat ansöka örn statsbidrag till mer än ungefär

hälften av det antal kurser, föreningarna ämna anordna följande budgetår.

Vidare ha i några andra län folkbildningskursföreningar bildats så sent, att

ansökan örn statsbidrag ej kunnat ingivas innevarande budgetår.

Det synes mig angeläget, att utvecklingen av denna viktiga gren av folkbildningsarbetet

ej hämmas genom otillräckliga statsbidrag.

Med hänsyn till numera vunna upplysningar rörande det föreliggande

anslagsbehovet och med beaktande av ifrågavarande verksamhets stora be
-

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

101

lydelse i det frivilliga folkbildningsarbetet har riksdagen ansett sig böra vidtaga

den av motionären föreslagna anslagshöjningen.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda motion (11:212), till anordnande

av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de

grunder, Eders Kungl. Majit äger bestämma.

229:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 250) bar riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till

arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och administrationskostnader

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

30.000 kronor att utgå i den mån, förbundet visar sig för ändamålet för

samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort

belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

230:o) I en inom riksdagen väckt motion (I: 133) har hemställts, att riksdagen

måtte till konferensen mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

2.000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna gott

bestämma.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

I det förslag till omorganisation av folkbildningsarbetet, vilket 1923 avgavs

av de s. k. folkbildningssakkunniga, var en av de ledande principerna

att genom organisatoriska förbättringar skapa större förutsättningar för ett

samarbete mellan de olika folkbildningsinstitutionerna. Denna synpunkt

har också beaktats i samband med de delar av omorganisationen, som hittills

blivit föremål för statsmakternas åtgärder. Så innehåller kungl, kungörelsen

den 13 september 1928 (nr 418) angående statsunderstöd för anordnande

av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) följande föreskrifter

om samarbete å ena sidan mellan folkbildningskursförening (folkhögskolekursförening)

och de statsunderstödda folkhögskolorna, å andra sidan

mellan dylik förening och lokala folkbildningsorganisationer:

»För folkbildningskursförening skall finnas en styrelse. Envar av de inom

föreningens område belägna statsunderstödda folkhögskolorna skall äga att

utse en representant i styrelsen» (§ 2 mom. 1 c).

»Förening eller kursbestyrelse skall vid anordnande av folkbildningskurs

samarbeta med de statsunderstödda folkbildningsorganisationer (folkbibliotek,

föreläsningsanstalter och studiecirklar), som äro verksamma på den plats,

där kursen skall hållas» (§ 2 mom. 1 h).

Och i kungl, kungörelsen den 5 juli 1929 (nr 239) angående understöd

till anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar,

föreskrives i fråga örn samarbete mellan dels lokala föreläsningsanstalter

och andra folkbildningsorganisationer, dels de förstnämnda och lokalavdelningar

av sådana riksförbund för studiecirkelverksamhet, vilka åtnjuta statsbidrag

till föreläsningsverksamhet:

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

»Innan föreläsningsprograminet uppgöres, skola inom kommunen verksamma

statsunderstödda folkbiblioteksorganisationer (folkbibliotek och studiecirklar)

sättas i tillfälle att inkomma med förslag till föreläsningar» (§ 3 e).

»Finnes statsunderstödd lokal föreläsningsanstalt på plats, där en av riksförbund

anordnad kurs skall hållas, skall vederbörande lokalavdelning av

riksförbundet samråda med föreläsningsanstaltens styrelse angående kursens

anordnande» (§ 7 b).

Vidare heter det i den vid kungl, propositionen 1929, nr 141, fogade

sammanfattning av de nya grunderna för statens understödjande av folkbiblioteksväsendet

:

»Det åligger biblioteken inom kommuner, där statsunderstödd föreläsningsverksamhet

äger rum, att i möjligaste mån befrämja denna genom anskaffande

av litteratur, som står i sammanhang med de valda föreläsningsämnena,

samt genom att, såvitt det låter sig göra, anordna bokutlåning i

anslutning till föreläsningarna.»

För att på bästa möjliga sätt organisera det sålunda påbjudna samarbetet

mellan de lokala folkbildningsorganisationerna men även för att i övrigt

åstadkomma samverkan mellan olika grenar av folkbildningsarbetet är det

av största vikt, att de centrala organen för folkbildningsarbetet sättas i tillfälle

att samråda med varandra. Folkbildningssakkunniga föreslogo därför

ett särskilt anslag för detta ändamål. I sin motivering härför anförde de

sakkunniga bland annat följande:

_ »Av stor betydelse för ett planmässigt samarbete mellan de olika bildningsföretagen

skulle — — — -— vara, om de centrala ledningarna för de

olika organisationerna bleve i tillfälle att konferera med varandra och med

statens representanter för folkbildningsarbetet. De sakkunniga vilja därför

föreslå, att ett fast statsanslag utgår till i regel årliga sammankomster

emellan ledarna av folkbildningsarbetet, Kallelse till dessa sammanträden

bör utgå från skolöverstyrelsen. I konferensen böra lämpligen deltaga konsulenterna

i skolöverstyrelsens folkbildningsrotel, folkhögskoleinspektören, sekreterarna

vid universitetens folkbildningsavdelningar samt en representant

för var och en av följande organisationer: Sveriges allmänna biblioteksförening,

föreläsningsförbundens riksorganisation, centralbyråerna för föreläsningsförmedling

samt de statsunderstödda riksförbunden för studiecirkelverksamhet.

Till konferensen böra även kunna, i den mån vederbörande institutions

verksamhetsområde beröres av konferensens förhandlingar, inbjudas representanter

från också andra institutioner, såsom nationalmuseum, svenska

slöjdföreningen, musikaliska akademien, nordiska museet, sällskapet för fysisk

fostran.

Varje förening eller institution har att själv utse sin representant. Skolöverstyrelsen

utser bland sina representanter ordförande och sekreterare vid

mötet. Utom skolöverstyrelsens representanter böra deltagarna av allmänna

medel utfå reseersättning och dagtraktamente för deltagande i konferensen.

Utgifterna för dessa folkbildningskonferenser torde böra beräknas till högst

2,000 kronor för år.»

I sitt yttrande den 14 oktober 1924 över folkbildningssakkunnigas betänkande

anförde skolöverstyrelsen angående föreliggande fråga följande:

»De sakkunniga ha framlagt förslag örn att till överstyrelsens förfogande

skall ställas ett anslag till resekostnads- och traktamentsersättning vid årliga

konferenser mellan konsulenterna för folkbildningsarbetets olika grenar

opaginerad Kontrollera mot PDF

103

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

inom överstyrelsen samt representanter för vissa folkbildningsorganisationer

med av överstyrelsen bland dess representanter utsedd ordförande och sekreterare.

Överstyrelsen vill i princip tillstyrka detta förslag, vars förverkligande

kan förväntas komma att bli av stor betydelse för åvägabringande av en

mera intim samverkan mellan olika sidor av folkbildningsarbetet.. Överstyrelsen

anser också, att de av de sakkunniga uppräknade organisationerna

gro de, som för närvarande i första hand borde anmodas att utse representanter

vid dylika sammanträden, men anser ej lämpligt, att överstyrelsen

bindcs vid att kalla representanter för vissa uppräknade föreningar, då i en

framtid andra organisationer kunna tänkas tillkomma, som jämte eller i

stället för vissa av de i förslaget upptagna borde utse representanter. Därest

vid anslagets beviljande någon uppräkning av de organisationer, som

skulle representeras vid dylika konferenser, sker, torde den därför böra erhålla

en något allmännare formulering, så att det bestämmes, att till konferenserna

böra kallas minst en representant för vardera av universitetens

folkbildningsavdelningar, för vardera av de av överstyrelsen antagna centralbyråerna

för den populärvetenskapliga föreläsningsverksamheten, för

näsrot riksförbund av folkbibliotek, för något riksförbund av föieläsnmgsanstalter,

för vartdera av de statsunderstödda riksförbunden av studieciiklar

med rätt för överstyrelsen att, i den mån överstyrelsen så prövar lämpligt,

dessutom tillkalla representanter även för andra organisationer och institutioner.

Resekostnads- och traktamentsersättning torde böra utgå efter tredje

klass i resereglementet. I fråga örn överstyrelsens egen representation vid

dessa konferenser synas inga bindande regler böra fastställas.

Jämte dessa allmänna konferenser kommer det emellertid helt säkert att

visa sig synnerligen önskvärt att vid vissa tillfällen sammankalla konferenser

rörande någon speciell gren av folkbildningsarbetet. . Då, som redan av

de sakkunniga antytts, det knappast torde vara antagligt, att varje år en

allmän konferens kommer att erfordras, torde önskemålet i fråga om specialkonferenser

lättast kunna lösas därigenom, att skolöverstyrelsen äger att

disponera det ifrågasatta konferensanslaget dels för allmänna konferenser

sammansatta på sätt som ovan angivits, dels, då överstyrelsen så prövar

lämpligt, för specialkonferenser med den sammansättning, som av överstyrelsen

för varje särskilt fall bestämmes. I fråga om det föreslagna beloppet,

2,000 kronor, har överstyrelsen intet att erinra. Anslaget torde böra

få reservationsanslags natur och uppföras på extra stat.»

I sina riksdagspetita har skolöverstyrelsen nu på nytt hemställt om ett

reserv ationsanslag på 2,000 kronor för ifrågavarande ändamål. Härvid har

överstyrelsen efter hänvisning till ovan citerade bestämmelser örn samarbete

mellan lokala folkbildningsorganisationer bland annat ^anfört följande:

»Redan då det gäller att närmare organisera det sålunda påbjudna samarbetet,

synes det överstyrelsen synnerligen angeläget, att de centrala organen

för folkbildningsarbetet sättas i tillfälle att överlägga med varandra

angående formerna för nämnda samarbete. Härtill kommer, att de töreslagna

konferenserna mellan sagda organ, såsom överstyrelsen redan flamhållit

i sitt ovan anförda yttrande, även i andra avseenden kunna förväntas

bli av stor betydelse för åvägabringande av en intim samverkan mellan

olika sidor av folkbildningsarbetet och sålunda bidraga till att statens anslagtill

detta utnyttjas på mest effektiva satt. Överstyrelsen anser sig därför

böra hemställa, att Kungl. Majit måtte för 1930 års riksdag framlägga för
-

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

slag i nu berörda avseende. Den ovan omnämnda rese- och traktamentsersättningen

torde — i likhet med vad enligt den av riksdagen bifallna

propositionen nr 141 till 1929 års riksdag (sid. 100) skall gälla örn de blivande

centralbibliotekarierna —- böra utgå efter rese- och traktamentsklass

II C.»

Sedermera har styrelsen för svenska sektionen av världsförbundet för

folkbildningsarbetet, i vilken flertalet folkbildningsorganisationer i Sverige

äro representerade, i en till Kungl. Maj:t ingiven skrivelse av den 10 december

1929 framfört önskemålet örn understöd för ifrågavarande ändamål.

Emellertid har anslag för ifrågavarande ändamål ej upptagits i statsverkspropositionen.

De av skolöverstyrelsen framlagda skälen för anslaget synas

mig dock vara synnerligen vägande.

De ifrågasatta konferenserna mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet

synas riksdagen innebära en nyttig anordning, ej minst ur det allmännas

synpunkt, då därigenom skulle kunna rådas hot på den bristande planmässighet,

sorn på sina håll framträder på detta område. Kostnaden för

statsverket skulle ju ock bliva ganska ringa, i all synnerhet som man icke

torde behöva antaga, att anslag för ändamålet skall årligen erfordras. Givetvis

kan det befinnas lämpligt, att konferenser någon gång hållas två år

i följd, men i allmänhet lärer man kunna räkna med några års uppehåll

mellan sammankomsterna. Riksdagen vill alltså bifalla motionärens hemställan.

Emellertid anser sig riksdagen i fråga örn anslagets disponerande böra

framhålla, att i överensstämmelse med vad som är stadgat i allmänna

resereglementet dagtraktamente icke bör utgå till statens befattningshavare,

som å tjänstens vägnar deltager i konferens å tjänstgöringsorten.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med bifall

till ovannämnda motion (I: 133), till konferenser mellan de centrala organen

för folkbildningsarbetet beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

23Ro) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 251) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution,

som ej åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under

tiden 1 juli 1930—30 juni 1931 eller senare hållas utom universitetsstäderna,

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor

varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds

universitet, att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter

för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort

belopp som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl.

Maj:t må finna skäl föreskriva.

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

105

Riksdagen anser sig böra medgiva, att anslag för ifrågavarande ändamål

må utgå jämväl för budgetåret 1930/1931 med samma belopp och fördelning

som under innevarande budgetår. Riksdagen vill dock ifrågasätta, huruvida

icke det ändamål, varom här är fråga, för framtiden lämpligen skulle

kunna tillgodoses inom ramen för det extra reservationsanslaget till anstalter

och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar. Utredning

härom synes önskvärd; och denna utredning ävensom de förslag, vartill

densamma kan giva anledning, torde böra föreläggas riksdagen i samband

med åttonde huvudtitelns anslagsbehov för budgetåret 1931/1932.

Under uttalande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden

1 juli 1930—30 juni 1931 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor,

varav 5,000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds

universitet, att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter

för täckande av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp

som statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Maj:t

må finna skäl föreskriva.

232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 252) föreslagit riksdagen att till

anordnande av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1930/1931 anvisa ett

extra reservationsanslag av 13,000 kronor att fördelas enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott meddela.

Departementschefen har, vad beträffar de fastställda villkoren för anslagets

utgående, anfört, att det måhända bleve nödvändigt att för vinnande

av en smidigare anpassning efter förhållandena i olika fall vidtoges vissa

jämkningar, samt förklarat sig förutsätta, att prövningen härav finge ankomma

på Eders Kungl. Majit. Riksdagen har intet att erinra häremot,

likväl under förbehåll, att inga sådana förändringar vidtagas, att den höga

nivå, som avsetts för universitetscirklarnas arbete, därigenom på något sätt

äventyras.

I övrigt föranleder Eders Kungl. Maj:ts förslag ingen erinran från riksdagens

sida.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av

13,000 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Majit finner gott meddela.

233:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 253) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avsedda att sommaren 1930 eller senare i Lund anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

de föreläsningslcurser, som äro avsedda att sommaren 1930 eller senare i

Lund anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 8,000 kronor.

234:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 135 och

II: 196) har hemställts, att riksdagen för anordnande av utbildningskurser

i esperanto för lärare må för budgetåret 1930/1931 bevilja ett anslag av

3,620 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört bland annat följande:

Föregående års riksdag beslöt att för anordnande av tvenne utbildningskurser

i esperanto för lärare för budgetåret 1929/1930 bevilja ett anslag av

2,900 kronor. Kurserna anordnades av Sveriges folkskollärareförbund och

Sveriges folkskollärarinneförbund under ledning av folkskollärare Emfrid

Malmgren, Stockholm. Denne har sedermera till kungl, skolöverstyrelsen

avgivit rapport över kurserna.

Det stora intresse, varmed dessa kurser omfattades och det goda resultat

som därvid uppnåddes, har medfört att de båda läraresammanslutningarna

förklarat sig beredda, att under förutsättning av fortsatt statsunderstöd

även under sommaren år 1930 anordna tvenne dylika kurser. På grund av

de erfarenheter, som vunnits under föregående kurser, och i enlighet med

den mening, som av kursledaren i rapporten till kungl, skolöverstyrelsen

uttalats, har man dock ansett förmånligt att utöka kurserna till att omfatta

vardera 12 dagar. Dessutom har det ansetts nödigt att beräkna kostnad

för lokalhyra, enär den förhoppning, som hystes av anordnarna för 1929 års

kurser, om att lokal kostnadsfritt skulle kunna upplåtas för kurserna, visade

sig icke kunna uppfyllas. Anslagsbehovet blir därför något större än vad

som föregående år beräknats, och utgör:

Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 12

dagar ä 90 öre (50 X 48 X 90)....................

Lärare, 10 kronor per lektionstimme................

Lokalhyra....................................

Ersättning till kursledare.........................

Annonser, material m. m.........................

kronor 2,160

»

»

»

»

960

200

100

200

Summa kronor 3,620

Behovet av lärarkrafter villiga att ställa sig såsom ledare för studiecirklar,

som studera esperanto, är större än någonsin. Såsom exempel kan anföras

att antalet studiecirklar inom arbetarnas bildningsförbund, med esperanto

som studieämne, under studieåret 1927/1928 var 149, men hade för studieåret

1928/1929 ökats till 266.

Riksdagen har ansett skäl föreligga, att riksdagen, som år 1929 beviljade

ett extra anslag å 2,900 kronor för här ifrågavarande ändamål, genom fort
-

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

107

satt anslag möjliggör hållandet av om förmälda kurser även under budgetåret

1930/1931. Dock har riksdagen icke funnit sig kunna tillmötesgå motionärernas

förslag örn en ökning av anslaget utan bestämt detsamma för nämnda

budgetår till samma belopp som för innevarande budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovannämnda

motioner (I: 135 och II: 196), för anordnande av utbildningskurser i esperanto

för lärare beviljat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 2,900

kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott

meddela.

235:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 254) föreslagit riksdagen att dels till

undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande anvisa

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 184,000 kronor att

utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor, som av Eders

Kungl. Majit prövas lämpliga samt till de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål med högst de av departementschefen angivna

belopp, dels medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de

till anordnande av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en

allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl.

avsedda belopp må, enligt Eders Kungl. Majits bestämmande, användas till

utarbetande, utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen,

dels till utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

22,500 kronor att enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan

finna gott meddela, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

184,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de

villkor, som av Eders Kungl. Majit prövas lämpliga samt till de av departementschefen

under punkt 254 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 3 januari 1930 omförmälda ändamål med högst de av departementschefen

därstädes angivna belopp,

dels medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en social fortbildningskurs för lärare m. fl. samt av en allmän

fortbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare m. fl. avsedda

belopp må, enligt Eders Kungl. Majits bestämmande, användas till utarbetande,

utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen,

dels ock till utarbetande och utgivning av materiel för nykterhetsundervisningen

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

22,500 kronor att enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan

finna gott meddela, utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

236:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till föreläsnings-

och instruktions verksamhet för nykterhetens främjande, bedriven i

enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa,

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av

170,000 kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel.

237:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 256) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av nykterhet på andra sätt än vad under punkterna 235 och 236 angivits

samt till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå av statsverkets

fond av rusdrycksmedel.

238:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 257) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till

inspektion av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag å 57,000 kronor.

239:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 258) föreslagit riksdagen att till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1930/1931 bevilja för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits

förslag, till folkliga musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs

under verksamhetsåret 1930/1931 beviljat förbudgetåret 1930/1931 ett extra

anslag av 6,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

240:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 259) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till befrämjande

av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor att utgå med

den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Eders Kungl. Majit

bestämmas.

241 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 260) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1930/1931 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria

studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor,

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år

1931 må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra

anslag av 5,000 kronor.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

Åtgärder för fysisk utbildning.

242:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att till

extra personal vid gymnastiska centralinstitutet m. m. anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra anslag av 7,410 kronor att utgå med den fördelning,

som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag,

får anmäla, att riksdagen till extra personal vid gymnastiska centralinstitutet

m. m. anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av 7,410 kronor att

utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

243:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 263) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1930/1931 anvisa dels till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets

ordinarie reservationsanslag till materiel m. m. vid utgången av

budgetåret 1928/1929 ett extra anslag av 1,640 kronor; dels ock till nyanskaffning

av materiel för undervisning i anatomi och fysiologi vid gymnastiska

centralinstitutet ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

I samband härmed bar riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1:130), vari föreslagits, att riksdagen ville besluta att till nyanskaffning

av materiel för undervisning i anatomi och fysiologi vid gymnastiska

centralinstitutet för budgetåret 1930/1931 bevilja ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

Mot Eders Kungl. Majits förslag om anslag till täckande av brist i institutets

anslag till materiel m. m. har riksdagen intet att erinra.

Vad beträffar anslaget till nyanskaffning av materiel för undervisningen i

anatomi och fysiologi har riksdagen, med hänsyn till vikten av att institutet

för berörda undervisning förfogar över nödiga hjälpmedel, funnit sig böra

vidtaga den av motionären föreslagna höjningen av anslaget till 4,000

kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen för budgetåret 1930/1931 anvisat

dels till täckande av brist i gymnastiska centralinstitutets ordinarie reservationsanslag

till materiel m. m. vid utgången av budgetåret 1928/1929 ett

extra anslag av 1,640 kronor,

dels ock i anledning av Eders Kungl. Majits förslag samt med bifall till

ovannämnda motion (I: 130) till nyanskaffning av materiel för undervisning

i anatomi och fysiologi vid gymnastiska centralinstitutet ett extra reservationsanslag

av 4,000 kronor.

244:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 264) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av idrotten anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra anslag av

120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000 kronor, att

utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

245:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 265) föreslagit riksdagen att till

understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits

förslag, till understödjande av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 34,500 kronor att utgå

på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

246:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 266) föreslagit riksdagen att till

understöd åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1930/1931

ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 131), vari hemställts, att riksdagen ville besluta att

till understöd av s. k. friluftsläger för skolbarn anvisa för budgetåret 1930/

1931 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor, att utgå på de villkor

Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Med hänsyn till de gynnsamma erfarenheterna av de hittills anordnade

friluftslägren och då det måste anses särskilt angeläget, att obemedlade och

mindre bemedlade elever i största möjliga utsträckning beredas tillfälle att

deltaga i lägren, har riksdagen funnit sig böra besluta en böjning av

det av Eders Kungl. Majit äskade beloppet. Riksdagen har dock härvid

ansett sig böra stanna vid en ökning med 2,500 kronor, varigenom för nästkommande

budgetår skulle komma att stå till förfogande för ändamålet

ett anslag av 12,500 kronor.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, med anledning av Eders

Kungl. Majits förslag samt ovannämnda motion (I: 131), till understöd åt

s. k. friluftsläger för skolbarn anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra

reservationsanslag av 12,500 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Majit kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

247:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 267) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska

fornskriftsällskapet för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1930 utgivna arbeten.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lil

248:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 268) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia

för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor

under villkor att samfundet till ecklesiastikdepartementet avlämnar 50

exemplar av den för år 1929 avsedda publikationen.

249:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1930 anvisat

för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor att

utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma,

250:o) Sedan 1928 års riksdag till understöd under tiden den 1 juli 1928

—den 30 juni 1931 åt inhemska skönlitterära författare av utmärkt förtjänst

beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav för ett vart av

budgetåren 1928/1930 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Majit (punkt 270) föreslagit riksdagen att av förstnämnda

belopp, 60,000 kronor, för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisa

återstående beloppet, 20,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1928 års riksdag till

understöd under tiden den 1 juli 1928—den 30 juni 1931 åt inhemska

skönlitterära författare av utmärkt förtjänst beviljade anslaget av 60,000 kronor

att efter grunder oell på villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämdes,

efter sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Majit fördelas mellan därav

förtjänta vitterhetsidkare, för budgetåret 1930/1931 såsom extra anslag anvisat

återstående beloppet, 20,000 kronor.

251:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 273) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1930/1931 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Eders

Kungl. Majit kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1930 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

252:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 274) föreslagit riksdagen att till

understöd för utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret

1930/1931 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt bestämma.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag örn

anslag för ifrågavarande ändamål för budgetåret 1930/1931 med samma

belopp som för innevarande budgetår. Därest emellertid jämväl för tid

efter budgetåret 1930/1931 anslag för ändamålet påkallas, förväntar riksdagen,

att en framställning härom åtföljes av plan, utvisande inom vilken tid

arbetet kan beräknas vara avslutat.

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till understöd för utgivande

av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra

anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan tinna

lämpligt bestämma.

253:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 275) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar

rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1930/1931 anvisat

till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av 4,000 kronor

med rätt för Eders Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag

meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

254:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 276) föreslagit riksdagen att till

utredigering och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons

efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret

1930/1931 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,

som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Riksdagen har för här ifrågavarande ändamål anvisat medel från och med

budgetåret 1923/1924. De sålunda anvisade medlen uppgå till ett sammanlagt

belopp av 70,000 kronor. Riksdagen anser sig böra bifalla det nu

gjorda anslagsäskandet men finner önskligt, att, innan eventuellt ytterligare

medel anvisas för ändamålet, en plan framlägges för riksdagen rörande den

tid, som kan beräknas åtgå för arbetets slutförande, ävensom närmare beräkning

angående kostnaderna härför.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till utredigering och tryckning

av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar

av äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå på de villkor, som av Eders Kungl.

Majit bestämmas.

255:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 277) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1930 anvisat för budgetåret 1930/

1931 ett extra anslag av 2,500 kronor under villkor att föreningen till statens

historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg

utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål.

2o6:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 278) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till fortsatt utgivande under år 1930 genom riksantikvarien S. Curman

och professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt

inventarium» anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Majit kan

finna skäl bestämma.

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 138), vari hemställts, att riksdagen såsom bidrag till

fortsatt utgivande av det av riksantikvarien S. Curman och professorn J.

Roosval utgivna verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium» ville

anvisa för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor

att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Med hänsyn till ifrågavarande arbetes stora betydelse ur såväl konstvetenskaplig

som allmän kulturhistorisk synpunkt och för hembygdskännedomen

har riksdagen, i syfte att arbetets utgivande må kunna påskyndas, ansett

sig böra medgiva någon ökning av det av Eders Kungl. Majit äskade anslaget.

Riksdagen har dock icke funnit sig kunna helt tillmötesgå motionärens

yrkande utan vill stanna vid en höjning av anslaget till 15,000

kronor.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, med anledning av Eders

Kungl. Majits förslag och ovannämnda motion (I: 138), såsom bidrag till

fortsatt utgivande under år 1930 genom riksantikvarien S. Curman och professorn

J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt inventarium»

anvisat för budgetåret 1930/1931 ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor

att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

257:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 279) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1930/1931 anvisat

ett extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som av

Eders Kungl. Majit bestämmas.

258:o) Sedan 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten L. P.

R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av hans Rosa-forskningar

beviljat ett anslag av 24,000 kronor samt därav för budgetåret 1929/

1930 anvisat ett belopp av 4,800 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt

280) föreslagit riksdagen att av förstnämnda belopp, 24,000 kronor, för budgetåret

1930/1931 anvisa såsom extra anslag 4,800 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av

hans Rosa-forskningar beviljade anslaget å 24,000 kronor för budgetåret

1930/1931 anvisat såsom extra anslag 4,800 kronor.

259:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 281) föreslagit riksdagen att för beredande

av delaktighet för Sverige i Ramsay Memorial Fund bevilja ett anslag

av 27,000 kronor och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra

anslag anvisa ett belopp av 5,400 kronor att utgå efter Eders Kungl. Majits

beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

Bihang lill riksdagens protokoll 1930. 14 sami. Nr 8 A. 8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige i Ramsay

Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för budgetåret

1930/1931 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor att

utgå efter Eders Kungl. Majlis beprövande och på de villkor, Eders Kungl.

Majit kan finna skäligt föreskriva.

260:o) Sedan 1929 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i

Neapel beviljat ett extra anslag av 5,400 kronor samt därav anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor, har nu Eders Kungl.

Majit (punkt 282) föreslagit riksdagen att av nämnda år 1929 beviljade extra

anslag å 5,400 kronor för budgetåret 1930/1931 anvisa ett belopp av 1,800

kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1929 till förhyrande för

en tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den

zoologiska stationen i Neapel beviljade extra anslaget å 5,400 kronor för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett belopp av 1,800 kronor.

261 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 283) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1930/1931

anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

262:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges

fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav anvisat för ett vart

av budgetåren 1928/1930 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor, har

nu Eders Kungl. Majit (punkt 284) föreslagit riksdagen att av omförmälda

belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa 10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 10,000

kronor.

263:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 285) föreslagit riksdagen att till

ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

för budgetåret 1930/1931 anvisa ett extra anslag av 15,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (I: 59 och lii 178), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte — för att möjliggöra åt Nordisk statistisk

tidskrift ett årligt anslag ej understigande 5,000 kronor — höja förstärkningsanslaget

till utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker från

15,000 till 20,000 kronor.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Vid fjolårets riksdag väckte undertecknade en motion, i vilken vi hemställde

om ett anslag av 8,000 kronor åt Nordisk statistisk tidskrift. _ Vi

yttrade i motionen bl. a. att »den allt mer ökade betydelse, som statistiken

numera äger för såväl vetenskaplig forskning som praktisk verksamhet,

den uppmärksammade plats som Nordisk statistisk tidskrift redan intager

i det mellanfolkliga statistiska arbetet och dess även i nordens övriga länder

väl meriterade arbete för statistikens vidale utveckling särskilt i norden,

gör det synnerligen önskvärt, att Nordisk statistisk tidskrift beredes möjlighet

att utkomma i samma omfattning som hittills». Kostnaderna för tidskriftens

utgivande befunno sig emellertid i stegring, och de stora kraven

på bidrag från anslagen för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker

hade förhindrat och förhindrade alltjämt ett tilldelande av större

belopp till utgivande av Nordisk statistisk tidskrift.

Motionen vann inte riksdagens bifall. Heller inte en vid statsutskottets

utlåtande fogad reservation, som gick in för en anslagssumma av 5,000

kronor. Statsutskottet hade nämligen »icke kunnat undgå att hysa betänkligheter

mot att för tidskriften uppföra ett särskilt anslag å riksstaten, då

utgivarna av övriga liknande publikationer i regel äro hänvisade att söka

erhålla sitt understödsbehov tillgodosett ur reservationsanslaget till tidskrifter,

lärda verk och läroböcker. I betraktande härav har utskottet med hänsyn

till de konsekvenser, vartill ett bifall till motionärernas förslag skulle

kunna leda, icke ansett sig kunna förorda detsamma.»

Det år som gått har inte givit oss anledning att frånfalla någonting av

det, som i motionen yttrades; snarare skulle vi vilja säga, att Nordisk

statistisk tidskrift under året än mera stärkt sin ställning som en värdefull

främjare av det mellanfolkliga statistiska arbetet. Då vi sålunda fortfarande

äro av den meningen, att tidskriften i fråga gjort och gör sig väl

förtjänt av att tilldelas ett större anslag, än som hittills kunnat ske, och

då vi å andra sidan förstå riksdagens betänkligheter mot att för tidskrifter

uppföra särskilda anslag å riksstaten, tänka vi oss en framkomlig väg ligga

däri, att man än ytterligare förstärker reservationsanslaget till utgivande av

tidskrifter, lärda verk och läroböcker.

I likhet med motionärerna finnér riksdagen ifrågavarande tidskrift vara förtjänt

av understöd från det allmännas sida. Det föreslagna beloppet, 5,000

kronor, synes riksdagen lämpligt avvägt. Beloppet torde, i enlighet med vad

motionärerna hemställt, böra ingå i förstärkningsanslaget till utgivande av

tidskrifter, lärda verk och läroböcker, mot vars fortsatta utgående riksdagen

icke har något att erinra. Med anledning härav hör detta anslag, som av

Eders Kungl. Majit föreslagits till 15,000 kronor, höjas till 20,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag och med bifall till ovannämnda motioner (I: 59 och II: 178), till

ytterligare medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor.

204:o) Sedan 1929 års riksdag till bestridande av kostnaderna för hållande

av den tredje internationella kongressen för teknisk mekanik i Stockholm

år 1930 beviljat ett anslag av 25,000 kronor samt därav för budgetåret

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1929/1930 såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor, har nu

Eders Kungl. Majit (punkt 286) föreslagit riksdagen att av ovannämnda

anslag å 25,000 kronor för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 20,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen må av det till bestridande av kostnaderna

för hållande av den tredje internationella kongressen för teknisk

mekanik i Stockholm år 1930 beviljade anslaget å 25,000 kronor för budgetåret

1930/1931 anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden, 20,000

kronor.

Diverse.

265:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 287) föreslagit riksdagen att öka

det i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie reservationsanslaget

till kommittéer och utredningar genom sakkunniga, nu 150,000

kronor, med 25,000 kronor till 175,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majlis förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen ökat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

upptagna ordinarie reservationsanslaget till kommittéer och utredningar

genom sakkunniga, nu 150,000 kronor, med 25,000 kronor till 175,000

kronor.

266:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 288) föreslagit riksdagen att i riksstaten

under åttonde huvudtiteln uppföra det ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till

domkapitlens expeditioner högst 43,000 kronor), med 285,000 kronor (därav

till domkapitlens expeditioner högst 36,000 kronor).

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört

det ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved

m. m., nu 285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 43,000

kronor), med 285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

36,000 kronor).

267:o) Beträffande Eders Kungl. Majits förslag (punkt 289) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader, kommer riksdagen framdeles

att meddela sitt beslut.

268:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 291) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels beslutat, att under budgetåret 1930/1931 må, utöver tillfällig löneförbättring,

utgå provisorisk avlöningsförbättring till lärare vid de allmänna

s. 117 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117

läroverken, högre lärarinneseminariet, statens skolköksseminarium och hushållsskola,

statens folkskoleseminarier, de tekniska läroverken, statens småskoleseminarier,

sjökrigsskolan och navigationsskolorna ävensom till statens

folkskolinspektörer och nomadskolinspektören, allt enligt samma grunder,

som föreskrivits för budgetåret 1929/1930;

dels ock till provisorisk avlöningsförbättring för lärare vid de allmänna

läroverken m. fl. för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra förslagsanslag

av 227,000 kronor.

269:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för

budgetåret 1930/1931 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 4 april 1930.

Med undersåtlig vördnad

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.