Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 57, gjorda framställning angående anslag till ändringsoch reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs.
1931-04-15 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1931:127, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten 57, gjorda framställning angående anslag till ändringsoch reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 127.
1
Nr 127.
Godkänd av första kammaren den 15 april 1931.
Godkänd av andra kammaren den 15 april 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln, punkten
57, gjorda framställning angående anslag till ändrings-
och reparationsarbeten å domkapitelshuset i Strängnäs.
(Statsutskottets utlåtande nr 49.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående statsverkets
tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Eders Kungl. Maj:t
under åttonde huvudtiteln (punkt 57 av det vid statsverkspropositionen fogade
utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda
dag) föreslagit riksdagen att för utförande, i huvudsaklig överensstämmelse
med av intendenten Arland Noreen uppgjort förslag, av ändrings- och reparationsarbeten
å domkapitelshuset i Strängnäs bevilja ett belopp av 115,000
kronor och därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa 40,000 kronor.
Riksdagens vederbörande utskott har avlagt besök i Strängnäs för att
närmare undersöka förhållandena.
Vidare har nämnda utskott i vederbörlig ordning utverkat Eders Kungl. Maj:ts
befallning till byggnadsstyrelsen att till utskottet inkomma med utlåtande och
förslag, åtföljt av vederbörliga ritningar och kostnadsberäkningar, angående
de åtgärder, vilka kunde anses oundgängligen nödvändiga i syfte enbart att
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 127—128. 1
2
Riksdagens skrivelse Nr 127.
göra ifrågavarande lokaler fullt ändamålsenliga, varvid borde dels i allmänhet
beaktas önskvärdheten av att kostnaderna för byggnadsföretaget avsevärt
nedbringades, dels ock särskilt tagas under övervägande vaktmästarbostadens
förläggande alternativt på nedra botten eller i våningen 1 trappa
upp i nämnda hus.
Med anledning härav har byggnadsstyrelsen med skrivelse den 26 februari
1931 till utskottet överlämnat ett av intendenten Noreen på styrelsens
uppdrag upprättat ändringsförslag, framställt å skrivelsen bilagda fem, såsom
»Restaureringsförslag 2» betecknade ritningar med tillhörande borrprofil,
ävensom en inom styrelsen verkställd ny kostnadsberäkning.
Byggnadsstyrelsen har därvid anfört huvudsakligen följande:
Enligt nämnda ändringsförslag skulle vaktmästarbostaden, i stället för att
förläggas till en särskild nybyggnad, inredas i bottenvåningen i domkapitelshuset.
Denna bostad, som skulle omfatta två rum och kök, upptager det
i det tidigare förslaget såsom väntrum betecknade utrymmet ävensom en del
av sessionssalen, och skulle lägenheten förses med särskild ingång från
södra gaveln. Vidare skulle värmeledningspannan och kolförrådet förläggas
till ett under domkapitelshuset utgrävt källarutrymme, vilket skulle förses
med en särskild entré från nämnda gavel. Den del av sessionssalen, som
icke skulle tagas i anspråk för vaktmästarbostaden, skulle utnyttjas såsom
rum för domkyrkosysslomannen, varjämte den mindre trappuppgången till
våningen 1 trappa upp skulle förläggas till detta utrymme, varigenom det
i det tidigare förslaget såsom förrum betecknade utrymmet skulle bliva
större och kunna användas såsom bokförråd. Enligt ändringsförslaget skulle
sessionssalen förläggas i våningen en trappa upp, för vilket ändamål skulle
tagas i anspråk de i det tidigare förslaget av bibliotek och skrivrum samt
den mindre trappan upptagna utrymmena. Detta har medfört att stiftssekreterarens
rum måst delas i två utrymmen, varav det ena skulle tagas i anspråk
såsom skrivrum samt att amanuensens rum något minskats för beredande
av plats för berörda trappa.
Kostnaderna för genomförandet av ändrings- och reparationsarbetena enligt
ändringsförslaget 2 skulle jämlikt ovannämnda kostnadsberäkning uppgå
till 77,000 kronor. Vid upprättandet av denna kostnadsberäkning har byggnadsstyrelsen
i anslutning till de av utskottet lämnade direktiv utgått ifrån
att byggnaden, frånsett erforderlig förändring beträffande rumsindelningen,
skulle såvitt möjligt bibehållas i sitt nuvarande skick och att sålunda i
huvudsak endast nödiga bättringsarbeten skulle utföras. Nuvarande dörroch
fönstersnickerier skulle alltjämt komma till användning och de gamla
golven bibehållas, dock med undantag för sessionssalen och rummet för
domkapitlets ledamöter, vilka utrymmen skulle förses med nya golv. Vidare
skulle en del tidigare föreslagna inredningsdetaljer förenklas, särskilt
vad beträffar trapphuset och vestibulen, varjämte den fasta skåpinredningen
skulle slopas. Vad beträffar byggnadens yttre skulle fasadteglet för
närvarande icke framtagas och fogstrykas såsom tidigare avsetts utan putsen
bibehållas och endast i erforderlig utsträckning repareras. Slutligen
har genom att nybyggnaden för vaktmästarbostaden icke skulle komma till
utförande värmeledningsanläggningen givetvis minskats.
Emellertid skulle kostnaderna för byggnadsföretaget kunna ytterligare
3
Riksdagens skrivelse Nr 127.
något nedbringas, därest värmeledningen, i stället för att i enlighet med
ändringsförslaget 2 förläggas till ett särskilt utgrävt källarutrymme, inrymdes
på sätt som närmare angivits å en skrivelsen bilagd, med 3 betecknad ritning,
i bottenvåningen. För ändamålet skulle sålunda tagas i anspråk de
utrymmen, som enligt ändringsförslaget 2 upptagas av kök och tambur till
vaktmästarbostaden. Dessa utrymmen skulle i stället förläggas till det i
sistnämnda förslag såsom domkyrkosysslomannens rum betecknade utrymmet.
Någon särskild ingång till bostadslägenheten skulle icke anordnas, utan skulle
vestibulen jämväl användas för tillträde till sagda lägenhet. Slutligen skulle
den mindre innertrappan icke komma till utförande, och skulle alltså den
nuvarande huvudtrappan, som skulle bliva uppvärmd, komma att utgöra
den enda trappförbindelsen i byggnaden. Genom de sålunda angivna ytterligare
modifikationerna beträffande ändrings- och reparationsarbetena skulle
kostnaderna kunna nedbringas med ytterligare 7,000 kronor till 70,000
kronor.
Enligt byggnadsstyrelsens mening skulle emellertid den å ändringsritningen
3 angivna förläggningen av värmeledningen till byggnadens bottenvåning
komma att medföra alltför stort intrång på tjänstelokalerna ävensom
ur trevnadssynpunkt medföra avsevärda olägenheter, varför byggnadsstyrelsen
finner sig böra förorda en lösning i enlighet med ändringsförslaget 2.
Riksdagen har av den i statsverkspropositionen förebragta utredningen och
de undersökningar, riksdagen själv låtit verkställa, funnit ådagalagt, att
domkapitlets i Strängnäs lokaler äro synnerligen bristfälliga och även otillräckliga.
Enligt riksdagens mening kan det därför icke råda något tvivel
örn att behovet av förbättrade lokalförhållanden för domkapitlet är trängande.
Såsom departementschefen påpekat, har det av gammalt ansetts tillkomma
domkyrkorna att sörja för domkapitlens lokalbehov. Dock har, på sätt även
av departementschefen framhållits, i vissa fall, där domkyrkorna icke haft
nödiga medel till sitt förfogande för ändamålet, statsverket lämnat sitt
bistånd. Med hänsyn till vad i det nu föreliggande fallet blivit upplyst
angående vederbörande domkyrkas ekonomiska ställning, har riksdagen funnit
ett undantag från ovan omtalade regel örn domkyrkans ansvar för lokalbehovets
tillgodoseende befogat. Riksdagen anser alltså, att statsverket bör
lämna ekonomisk hjälp för att förse domkapitlet i Strängnäs med tillfredsställande
lokaler.
Riksdagen har emellertid icke ansett sig kunna godtaga det av Eders Kungl.
Maj:t framlagda byggnadsförslaget, vilket synes riksdagen draga alltför stora
kostnader.
Enligt riksdagens mening borde allenast de arbeten utföras, som vore nödvändiga
för att sätta tjänstelokalerna i sådant skick, att de icke lämna rum
för befogade anmärkningar; vad som hänförde sig till andra intressen borde
i detta sammanhang lämnas ur räkningen. Vidare syntes det riksdagen
sannolikt, att en avsevärd kostnadsbesparing kunde ernås genom att förlägga
vaktmästarbostaden i domkapitelshuset och ej, såsom Eders Kungl. Maj:ts förslag
avser, i en särskild nyuppförd byggnad. Det är efter detta program, som
4 Riksdagens skrivelse Nr 127.
byggnadsstyrelsen på anmodan låtit utföra ovannämnda i skrivelse den 26
februari 1931 framlagda utredning.
Det ändringsförslag, benämnt»Res ta u rerings f ö rsl ag 2», som i denna skrivelse
omförmäles, synes riksdagen innefatta en godtagbar lösning av lokalfrågan,
dock endast enligt det alternativ, som avser värmeledningens förläggande
till ett särskilt utgrävt källarutrymme. Det andra alternativet, som innebär
att värmeledningen placeras i bottenvåningen, synes medföra så stora olägenheter,
att dessa icke uppvägas av den angivna differensen i kostnadshänseende,
7,000 kronor. Riksdagen anser alltså, att ändringsarbetena böra verkställas
i huvudsaklig enlighet med det förra alternativet, här nedan benämnt
»Alternativ I av restaureringsförslag 2».
Emellertid förefaller även den för detta alternativ utförda kostnadsberäkningen,
slutande å 77,000 kronor, alltför hög. Med hänsyn till arbetenas
relativt begränsade omfattning och enkla beskaffenhet synes det riksdagen
sannolikt, att kostnaderna för desamma skola kunna nedbringas under sistnämnda
belopp. I varje fall anser sig riksdagen icke kunna medgiva, att
staten till kostnaderna bidrager med högre belopp än 60,000 kronor, vilket
belopp lämpligen torde kunna fördelas på två år med 30,000 kronor för
vartdera året. Riksdagen har ansett sig höra för ändamålet anvisa 30,000
kronor såsom extra reservationsanslag för budgetåret 1931/1932.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att
riksdagen i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag, för utförande i
huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet omförmälda »Alternativ I av
restaureringsförslag 2» av ändrings- och reparationsarbeten å domkapitelshuset
i Strängnäs beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt därav för budgetåret
1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 30,000 kronor.
Stockholm den 15 april 1931.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.