Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. statsverkspropositionen gjorda framställning örn anslag till elektrifiering av kanan Järna—Norrköping— Malmö m. fl. linjer.

1931-02-03 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,4 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:20, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. statsverkspropositionen gjorda framställning örn anslag till elektrifiering av kanan Järna—Norrköping— Malmö m. fl. linjer.

Dokumentets text

s. 12 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr SO.

12

Nr 20.

Godkänd av första kammaren den 4 februari 1931.

Godkänd av andra kammaren den 4 februari 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

statsverkspropositionen gjorda framställning örn anslag till elektrifiering

av kanan Järna—Norrköping— Malmö m. fl. linjer.

(Statsutskottets utlåtande nr 17.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1) angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Eders

Kungl. Majit i avseende å statens järnvägar (punkt 18 av det vid propositionen

under rubrik »Utgifter för kapitalökning: bil. 2» fogade utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för nämnda dag) föreslagit riksdagen

att till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—Malmö m. fl. linjer

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett reservationsanslag av 23,000,000 kronor.

Nu framlagda utredningar rörande en elektrifiering av södra stambanan

jämte vissa därtill anslutna bansträckor hava verkställts i enlighet med beslut

av 1930 års riksdag. De framkomna resultaten få anses bekräfta redan

tidigare hysta förhoppningar, att järnvägselektrifieringens utsträckning även

till nu avsedda statsbanelinjer skall ställa sig såväl drifttekniskt som ekonomiskt

tillfredsställande.

Det kapital, som skulle bindas i elektrifieringsföretaget, antages visserligen

— trots de jämförelsevis gynnsamma pris å ledningsmateriel, lokomotiv m. m.

som redan i stor utsträckning preliminärt kunnat betingas — komma att

uppgå till ett så avsevärt belopp som 70,000,000 kronor; härav skulle 16,300,000

kronor beredas från redan befintliga förnyelsefondsmedel (i huvudsak motiverat

av att inköpen av elektriska lokomotiv allenast utgör ersättning för

ånglokomotiv, som i varje fall måste nyanskaffas) men återstoden, 53,700,000

kronor, bestridas genom upplåning.

Grundade förhoppningar lära dock kunna hysas örn en tillfredsställande

avkastning å detta kapital, vartill kommer den ur nationalekonomisk synpunkt

synnerligen påtagliga fördelen av ett minskat beroende av utländskt

lokomotivbränsle och i stället en motsvarande ökad användning av vår inhemska

vattenkraft. De årliga besparingarna vid elektrisk drift hava berak
-

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 20.

13

näts till 7,500,000 kronor, varav 3,675,000 kronor i minskade utgifter för stenkol.

Om häremot ställas nytillkommande årliga utgifter för energiförbrukning

och ränta å det nyanskaffäde elektrifieringskapitalet m. m. å sammanlagt

6,250,000 kronor, skulle årliga vinsten av en elektrifiering få antagas

bliva 1,250,000 kronor. Vid beräkningen av ovannämnda belopp av 3,675,000

kronor i inbesparat kolbränsle har man visserligen utgått från ett i förhållande

till dagspriset1 så högt kolpris som 20 kronor för ton. De upplysningar,

riksdagens vederbörande utskott i detta avseende inhämtat från järnvägsstyrelsen,

synas emellertid bekräfta styrelsens tidigare hävdade uppfattning,

att det nuvarande kolpriset i förhållande till produktions- och transportkostnader

är alltför lågt för att kunna bliva bestående, vadan alltså fog synes

föreligga för att utgå från ett något högre kolpris. Till den angivna siffran

1.250,000 kronor å antaglig årlig vinst av elektrifieringen lärer för övrigt

böra läggas en ytterligare inkomstökning på grund av trafikstegring, framkallad

genom transporttidens förkortning och tåglägeuheternas förbättring;

medräknas även denna inkomstökning — av järnvägsstyrelsen uppskattad

till 1,000,000 kronor — skulle den direkta årliga vinsten av elektrifieringen

överstiga 2,000,000 kronor.

Dessa förhändskalkyler kunna visserligen te sig mer eller mindre ovissa. De

synas dock giva stöd för antagandet om en god avkastning å elektrifieringsföretaget.

Härtill må läggas vissa andra skäl, som ytterligare tala för planens

genomförande redan under allra närmaste tiden. Förutom ett allmänt ränteläge,

som möjliggör det erforderliga lånekapitalets anskaffning till jämförelsevis

låg ränta, märkes i detta avseende de gynnsamma konjunkturer, som

just nu synas erbjudas för inköp av lokomotiv och övrig elektrisk utrustning.

Avtal hava också — enligt vad riksdagens vederbörande utskott inhämtat

— till största delen redan preliminärt träffats med vissa svenska verkstäder

örn erforderliga leveranser. De betingade priserna hava framkommit under

jämförelse med motsvarande utländska priser och hava av järnvägsstyrelsen

ansetts för dess del godtagliga. Det stöd, som på detta sätt lämnas åt vissa

svenska verkstäder, lärer få anses desto värdefullare, som, enligt vad som inhämtats,

tillgången på andra beställningar för närvarande är för dessas del

knapp. Även i övrigt torde ifrågavarande arbetsföretag komma att erbjuda

ökad tillgång på arbetstillfällen av olika slag. I detta avseende vill riksdagen

framhålla som önskvärt, att föreliggande möjligheter beaktas att vid stolpresning

och andra lämpliga arbeten utefter linjen bereda sysselsättning åt

en del av statens järnvägars anläggningsarbetare, allt självfallet i den mån

detta kan visa sig förenligt med en rationell organisation av arbetet.

Vid den prövning riksdagen ägnat ärendet har riskdagen alltså kommit

till den uppfattningen, att erforderliga ekonomiska och tekniska betingelser

måste anses föreligga för en utsträckning av statsbaneelektrifieringen till linjen

Järna—Malmö jämte övriga i planen ingående järnvägssträckor. På

grund härav och med hänsyn därjämte till det värdefulla bistånd ett dylikt stat
*

Vid statens järnvågors senaste inköp i december 1930 betingade polska stenkol ett pris av

cirka 15 kronor för ton fritt svensk hamn.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 20.

ligt arbetsföretags igångsättande just nu skulle innebära i den allmänna

kämpen mot arbetslöshet och ekonomisk depression, har riksdagen ansett sig

böra godkänna Eders Kungl. Majis förevarande förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl.

Majis förevarande förslag, till elektrifiering av banan Järna—Norrköping—

Malmö m. fl. linjer för budgetåret 1931/1932 anvisat ett reservationsanslag

av 23,000,000 kronor.

Beträffande sättet för beredande av täckning för ifrågavarande anslag komaner

riksdagen att framdeles under riksdagen anmäla sitt beslut.

Stockholm den 3 februari 1931.

/

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, P. A. Nymans Eftr. 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.