Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under riksstatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående vissa bidrag till vägväsendet rn. m. jämte i ämnet väckt motion.

1931-05-09 · 6 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 6 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:201, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under riksstatens sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående vissa bidrag till vägväsendet rn. m. jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 201.

5

tfr 201.

Godkänd av första kammaren den 9 maj 1931.

Godkänd av andra kammaren den 9 maj 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts i statsverkspropositionen under riksstatens

sjätte huvudtitel gjorda framställningar angående

vissa bidrag till vägväsendet rn. m. jämte i ämnet

väckt motion.

(Statsutskottets utlåtande nr 119.)

Till Konungen.

l:o) Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd oell behov under budgetåret 1931/1932 har

Eders Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen

till kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 16 av det vid

propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden för

samma dag) att

dels till förbättring och underhåll av för autom obiltrafiken viktiga gator

och vägar i städerna för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 9,020,000 kronor, att utgå direkt av automobilskattemedel;

dels förklara, att vägen Umfors—Tärna—Slussfors i Västerbottens län

skall, räknat från och med år 1930, i underhållshänseende betraktas såsom

ödebygdsväg;

dels medgiva, att av den i 3 § 2 mom. förordningen örn fördelning av

automobilskattemedel avsedda delen av landsbygdens totala andel i nämnda

medel må enligt Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i anspråk erforderligt

belopp för anordnande under år 1931 av trafikräkningar å de allmänna vägarna

i riket;

dels och antaga följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 3 § 1 morn. förordningen den 16 maj 1930 (nr 161) örn

fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 3 § 1 mom. förordningen den 16 maj 1930 om

fördelning av automobilskattemedel skall i nedan angivna del hava följande

ändrade lydelse:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 201.

3 §•

1 mom. Av landsbygdens andel av skattemedlen fördelas åttiofem procent

på följande sätt:

a) Till väghållningsdistrikt, vars samtliga vägar övertagits till underhåll

medelst vägkassan, utgår bidrag med femtio procent av distriktets verkliga

kostnad för vägunderhåll och vinterväghållning under nästföregående kalenderår,

dock allenast därest vägunderhållet hela det året ålegat vägkassan; och

skall därvid i nämnda kostnad jämväl inbegripas all förvaltningskostnad, som

icke uppenbarligen avser byggande av väg.

Till grund--■'' — förklaras förverkad.

b) Yad av---särskilda län.

Denna förordning skall träda i tillämpning vid fördelning av de under

budgetåret 1931/1932 inflytande automobilskattemedlen.

Rörande Eders Kungl. Maj:ts ovannämnda förslag örn att vägen Umfors

—Tärna—Slussfors må i visst avseende betraktas som ödebygdsväg har

riksdagen redan tidigare anmält sitt beslut (riksdagens skrivelse nr 6 A,

punkt 12:o).

I detta sammanhang har inom riksdagen väckts bland annat en motion

(II: 11) däri hemställts, att riksdagen ville besluta örn sänkning av anslaget

till Svenska Yäginstitutet till hälften mot det nuvarande.

Det extra bidraget till vägunderhållet (utöver det enligt väglagen utgående

ordinarie bidraget av 30 %) uppgår för närvarande till 45 %. Till

denna procentsats höjdes detsamma vid 1930 års riksdag. Häri föreslås

emellertid nu av Eders Kungl. Maj:t en ytterligare ökning av 5 % till 50 %,

varigenom alltså statens bidrag till vägarnas underhåll skulle i sin helhet

komma att uppgå till 80 % i stället för nuvarande 75 %. I anledning härav

får riksdagen anföra följande.

Frågan örn möjligheterna att kunna åstadkomma en rättvisare fördelning

av vägskattebördan mellan å ena sidan landets olika vägdistrikt samt å

andra sidan staten samt automobiltrafiken är ett av de spörsmål, som 1929

års vägsakkunniga för närvarande har under utredning. En allmän höjning

av underhållsbidraget — på sätt i statsverkspropositionen förutsättes —

skulle, enligt vad som inhämtats, med all sannolikhet verka föregripande

på de sakkunnigas arbete, som på denna punkt i första hand går ut på, att

åstadkomma en utjämning av skattetrycket genom en eventuell differentiering

av underhållsbidraget med större bidrag till hårdare betungade vägdistrikt.

En omständighet, som också förtjänar största avseende, är den ytterligare

beskärning av vägförbättringsarbetenas anpart i automobilskattemedlen, som

en genomgående ökning av underhållsbidraget med ytterligare 5 % skulle

medföra. Till vägförbättringsarbeten stodo under budgetåret 1928/1929 i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 201.

7

runt tal 19,000,000 kronor till förfogande; till följd av sedan dess vidtagna

höjningar i underhållsbidraget kan motsvarande siffra, vad det nu

ifrågavarande budgetåret 1931/1932 beträffar, beräknas till cirka 15,750,000

kronor. Skulle en höjning av underhållsbidraget till 80 % nu beslutas,

sjunker sistnämnda summa med ytterligare cirka 2,250,000 kronor eller till

knappt 13,500,000 kronor; härvid har man utgått från att automobilskattemedlen

skulle för budgetåret 1931/1932 belöpa sig till det i statsverkspropositionen

antagna eller 52,000,000 kronor (mot 47,000,000 kronor för budgetåret

1930/1931 och av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket

antagna belopp av 50,000,000 kronor för samma budgetår). Förutnämnda

belopp 13,500,000 kronor kan visserligen i och för sig förefalla betydande.

Beaktas måste dock att hela vårt vägväsen för närvarande är statt i kraftig

utveckling. Stora ombyggnads- och förstärkningsåtgärder måste årligen utföras

å avsevärda delar av landets vägnät. Uppgjorda planer och kostnadsberäkningar

ådagalägga, att ovannämnda kapitalbelopp kan så långt ifrån

anses rikligt tilltaget, att tvärtom vissa förbättringsåtgärder måste uppskjutas

eller ock kostnaderna härför i vidare utsträckning än som är önskvärt få

läggas på vägdistrikten. Att märka är att förbättringsåtgärderna ofta motiveras

enbart av den besparing i framtida underhållskostnad, som de

medföra.

Emellertid kan ej förnekas att vägtungan inom vissa distrikt för närvarande

är mycket kännbar. Som önskvärt framstår obestridligen, att de

från en del mera betungade distrikt med allt berättigande framkomna kraven

örn ytterligare lindring i sina vägunderhållskostnader kunna röna tillmötesgående.

En undersökning bär ansetts påkallad angående frågan, huruvida

detta kan ske utan avvaktande av vägsakkunnigas utredningar samt desslikes

utan så hårt inkräktande å vägförbättringarna som ett bifall till Eders

Kungl. Maj:ts förslag oförändrat skulle medföra.

Den år 1931 utgående vägskatten (beslutad å vägstämmorna i augusti

1930) beräknas för rikets samtliga vägdistrikt uppgå till i medeltal 18 öre

per vägfyrk. Med utgångspunkt härifrån har man tänkt sig att — med

iakttagande av en viss avrundning uppåt — de vägdistrikt, som hava en

vägskatt överstigande 20 öre för vägfyrk, borde för nästkommande år skäligen

beredas ett extra tillägg utöver nuvarande statsbidrag å 75 procent (30 % +

45 %) av väghållningskostnaderna. Enklast vore härvidlag att, i anslutning

till propositionens förslag, låta detta nya extra bidrag utgå med jämnt 5 %

till samtliga ifrågavarande mera betungade vägdistrikt med en vägskatt överstigande

20 öre per fyrk. Kostnaden härför beräknas uppgå till cirka

1,100,000 kronor mot 2,250,000 kronor vid bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag,

enligt vilket även vägdistrikt med lägre skatte tal skulle komma i åtnjutande

av denna förhöjning. En ur rättvisans synpunkt önskvärd starkare utjämning

uppnås onekligen, örn man låter det ifrågasatta nya tillägget utgå med

en progressiv stegring, exempelvis på följande sätt:

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 201.

Vägskatt per vägfyrk Extra tillägg Sammanlagt statsbidrag

21—22

öre

2 %

77

%

23—25

»

5 »

80

»

26—30

7 »

82

»

31-40

9 »

84

»

över 40

»

10 »

85

»

Kostnaderna härför hava beräknats ej överstiga 1,275,000 kronor.

Yid valet mellan dessa båda system har riksdagen stannat för det senare.

Ken närmare utformningen av grunderna för tilldelningen av ett dylikt

ytterligare extra bidrag torde emellertid vara en fråga som — i överensstämmelse

med vad som tidigare skett beträffande det från allmänna statsinkomster

utgående anslaget för understöd åt synnerligen betungade väghållningsdistrikt

— lämpligast bör hänskjutas till Eders Kungl. Maj:ts avgörande,

dock med fasthållande att sammanlagt må för ändamålet ej anlitas

större belopp än 1,275,000 kronor.

Riksdagen har alltså velat medgiva, att av landsbygdens andel i automobilskattemedlen

för budgetåret 1931/1932 må disponeras ett belopp av högst

1,275,000 kronor för tilldelning åt mera betungade väghållningsdistrikt av

provisoriskt extra tilläggsbidrag för 1931 års kostnader för vägunderhåll och

vinterväghållning, att utgå vid sidan av nuvarande bidrag å 45 %. I likhet

med sistnämnda bidrag skulle detta nya tilläggsbidrag allenast tillfalla väghållningsdistrikt,

vars samtliga vägar övertagits till underhåll medelst vägkassan;

anmärkas må att ej heller i propositionen ifrågasatts någon ändring

på denna punkt.

Med hänsyn till att detta nya extra bidrag endast är avsett att bliva av

provisorisk natur i avvaktan på nu pågående utredningars slutförande och

eventuellt allenast behövligt för nästkommande budgetår, synes någon författningsförändring

härav ej påkallas. För ändamålet erforderliga medel

torde böra beredas från den i 3 § av gällande förordning angivna del av

automobilskattemedlen.

Beträffande motionen II: 11 delar riksdagen de däri framförda synpunkterna

örn vikten av att de alltjämt växande årliga bidrag, som av staten lämnas

för svenska väginstitutets undersöknings- och forskningsverksamhet, verkligen

bliva till praktiskt gagn för vägväsendets utveckling. Utan att

nu företaga en direkt sänkning av hittills till institutet beviljade årliga

bidragsbelopp, förutsätter riksdagen, att nämnda synpunkt beaktas vid avvägningen

av eventuellt ytterligare utgående understöd. I samband härmed

anser sig riksdagen böra vidtaga en begränsning av det medelsbelopp, som

årligen må sammanlagt användas för forsknings- och undersökningsarbeten.

Med utgångspunkt från att för dylika arbeten disponerats för år 1928 105,500

kronor, för 1929 111,500 kronor och för 1930 126,000 kronor, har riksdagen

ansett detta belopp böra bestämmas till 120,000 kronor. Riksdagen anmäler i

det följande sitt beslut örn en härav betingad författningsändring, varmed ock

avsetts att säkerställa att — som sig bör, men som ej under senare år iakt
-

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 201. 9

tagits — kostnaderna för ifrågavarande undersökningsarbeten också komma

att belasta städernas anpart av automobilskatten.

Det i statsverkspropositionen framlagda förslaget örn anordnande av vissa

trafikräkningar å de allmänna vägarna under 1931 har riksdagen ej velat

motsätta sig.

Under åberopande härav får riksdagen — som under nästföljande punkt

anmäler sitt beslut örn anvisning av anslag till förbättring av och underhåll

av för automobiltrafiken viktiga vägar å landsbygden — under nu förevarande

punkt anmäla, att riksdagen dels till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken

viktiga gator och vägar i städerna för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra förslagsanslag av 9,020,000 kronor, att direkt utgå av automobil*

skattemedel; dels medgivit, att av den i 3 § 2 mom. förordningen örn fördelning

av automobilskattemedel avsedda delen av landsbygdens totala andel

i nämnda medel må enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande tagas i arn

språk erforderligt belopp för anordnande under år 1931 av trafikräkningar

å de allmänna vägarna i riket; dels på det sätt bifallit Eders Kungl. Maj:ts

förslag^ örn underhållsbidragets höjning, att riksdagen medgivit, att av lands*

bygdens andel för budgetåret 1931/1932 av automobilskattemedlen må disponeras

ett sammanlagt belopp av högst 1,275,000 kronor för tilldelning av ett

tillfälligt extra tilläggsbidrag åt mera betungade väghållningsdistrikt för 1931

års kostnader för vägunderhåll och vinterväghållning, att utgå vid sidan av

det enligt 3 § 1 mom. gällande förordning utgående bidraget å 45 procent;

dels ock i anledning av motionen II: 11 antagit följande

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 1 § och. 3 § 2 morn. förordningen den 16 maj 1930

(nr 161) örn fördelning av automobilskattemedel.

Härigenom förordnas, att 1 § och 3 § 2 mom. förordningen den 16 maj

1930 örn fördelning av automobilskattemedel skola, 1 § i nedan angivna del,

hava följande ändrade lydelse:

1 §•

De under — — — — statens automobilskattemedelsfond.

Erån nämnda -----fiskerinäringens befrämjande.

Till understödjande av sådana forsknings- och undersökningsarbeten, som

anses i synnerlig grad befrämja ett ändamålsenligt användande av ifrågavarande

skattemedel, må därjämte enligt Konungens förordnande användas

ett belopp av högst 120,000 kronor.

Av återstående — — — — och broar.

3 §•

2 mom. Återstående femton procent skola fördelas mellan länen på sätt

Konungen förordnar.

2:o) I anslutning till vad under föregående punkt anförts, får riksdagen

anmäla, att riksdagen, i anslutning till vad Eders Kungl. Maj:t (punkt 17)

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 200—201. 1034 31 2

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 201.

föreslagit, till förbättring och underhåll av för automobiltrafiken viktiga vägar

å landsbygden för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av

36,080,000 kronor, att direkt utgå av automobilskattemedel.

3:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 18) Ilar riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till vägunderhållet på landet

m. m., nu 6,000,000 kronor, med 600,000 kronor till 6,600,000 kronor.

4:o) Med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 19) har riksdagen

höjt det ordinarie förslagsanslaget till ytterligare bidrag till vägunderhållet

på landet m. m., att direkt utgå av automobilskattemedel, nu 6,000,000 kronor,

med 600,000 kronor till 6,600,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 20) föreslagit riksdagen att till understöd

åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Ender erinran, att frågan om förändrade grunder för anslagets användning

numera är föremål för utredning genom 1929 års vägsakkunniga, får

riksdagen, som bifallit Eders Kungl. Majits förevarande förslag, anmäla,

att riksdagen till understöd åt synnerligt betungade väghållningsdistrikt för

budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 200,000 kronor.

Stockholm den 9 maj 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.