Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till lag om kyrklig samfällighet i Göteborg ävensom i ämnet väckta motioner.

1931-05-20 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,9 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:212, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Majus proposition med förslag till lag om kyrklig samfällighet i Göteborg ävensom i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 212.

1

tfr 212.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1931.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Majus proposition med förslag till lag om kyrklig

samfällighet i Göteborg ävensom i ämnet väckta motioner.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 14.)

Till Konungen.

Genom en den 20 februari 1931 dagtecknad proposition, nr 130, bar Eders

Kungl. Maj:t, under åberopande av utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för samma dag, föreslagit riksdagen att antaga vid propositionen

fogat förslag till lag örn kyrklig samfällighet i Göteborg.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft de

i anledning av densamma inom riksdagen väckta likalydande motionerna

I: 223 och II: 381.

Den allmänna församlingslagens bestämmelser örn kyrklig samfällighet

äger för närvarande icke tillämpning å kyrkoinstitutionen i Göteborg, utan

regleras den ekonomiska gemenskap mellan församlingarna i Göteborg, som

för närvarande består, genom en av Kungl. Maj:t och riksdagen gemensamt

antagen författning örn kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg av år

1882.

I propositionen nr 100 till 1930 års riksdag med förslag till lag örn församlingsstyrelse

m. m. framhöll dåvarande departementschefen, att den gemenskap,

som bestode mellan församlingarna i Göteborg, helt folie inom det

begrepp kyrklig samfällighet, som behandlades i förslaget till lag örn församlingsstyrelse,

varför det, sedan allmänna regler sålunda föreslagits,

näppeligen kunde anses påkallat att bibehålla särskilda föreskrifter för den

speciella samfälligheten i Göteborg. Konstitutionsutskottet vid föregående

års riksdag anförde emellertid i sitt utlåtande nr 31 i anledning av nämnda

proposition, att det, med hänsyn bland annat till att den kyrkliga gemenskap,

som bestått mellan församlingarna i Göteborg under en tid av omkring

femtio år, hittills reglerats genom en av Kungl. Majit och riksdagen

gemensamt antagen författning, syntes mindre lämpligt, att samfällighetens

fortbestånd gjordes beroende av en i administrativ ordning jämlikt lagen

örn församlingsstyrelse meddelad föreskrift, utan vore riktigare, att bestäm
Bihang

till riksdagens protokoll 1031. 14 sami. Nr 212. löst si

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 212.

melser härutinnan gåves i en särskild lag. Frågan om lagens innehåll fann

utskottet emellertid icke kunna avgöras utan en närmare utredning, örn vars

verkställande utskottet därför framlade förslag. Riksdagen hemställde, med

bifall till vad utskottet föreslagit, i sin skrivelse nr 331 örn skyndsam utredning

i fråga örn ersättande av 1882 års förordning angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg med en ny särskild lag samt framläggande

för påföljande års riksdag av det förslag, vartill utredningen kunde

föranleda.

Den särskilda speciallagstiftning för samfälligheten i Göteborg, som sålunda

ansetts böra ersätta 1882 års förordning i ämnet, kan emellertid näppeligen

anses motiverad under annan förutsättning än att ett allmänt intresse

kräver, att samtliga inom stadens område belägna territoriella församlingar

oberoende av en särskild prövning för varje enskild församlings vidkommande

även i fortsättningen anses böra bilda en kyrklig samfällighet. Frågan

örn anslutningen av viss särskild församling inom stadens område till den

kyrkliga samfälligheten är en förvaltningsfråga, som icke bör hänskjutas till

riksdagens prövning. Den speciallagstiftning angående kyrkoinstitutionen i

Göteborg, som för närvarande gäller, innehåller också i det grundläggande

stadgandet i § 1 bestämmelsen, att »samtliga Göteborgs stads territoriella

församlingar utgöra i ekonomiskt hänseende en enhet». Föreskriften innebär

otvivelaktigt, att församling, som sammanfaller med kommun eller del av

kommun, som införlivas med Göteborgs stad, även skall ingå i den kyrkliga

gemenskapen. Lundby och Örgryte församlingar stå emellertid faktiskt ännu

utanför kyrkoinstitutionen i Göteborg, ehuru de genom införlivandet med

Göteborgs stad av Lundby och Örgryte kommuner helt kommo att falla

inom stadens område. Kungl. Majit uttalade emellertid vid meddelandet av

besluten örn inkorporering av dessa kommuner, att i fråga örn de ecklesiastika

förhållandena »tills vidare» skulle gälla för de församlingar, varom här

vore fråga, att de i rent kyrkligt hänseende skulle vara skilda från övriga

församlingar i Göteborg. Beslutet torde innebära, att Kungl. Majit med hänsyn

till vissa då rådande förhållanden väl funnit en övergångstid för dessa

församlingars inträde i den kyrkliga samfälligheten erforderlig, men i princip

ansett 1882 års förordning skola gälla även för de församlingar, som ligga

inom område, vilket efter tillkomsten av 1882 års förordning införlivats med

Göteborg.

I 1 § i förevarande av Kungl. Majit för riksdagen framlagda lagförslag hava

emellertid uppräknats de församlingar i Göteborg, som skulle ingå i den

kyrkliga samfälligheten, nämligen dels de församlingar, i vilka Göteborgs

stad med Carl Johans församling och vissa med staden införlivade lägenheter

i samband med utfärdandet av 1882 års förordning angående kyrkofullmäktige

och kyrkonämnd i Göteborg indelats, dels de församlingar, som

genom senare beslut angående ny gränsreglering mellan de territoriella församlingarna

i Göteborg eller angående delning av vissa av dessa tillkommit.

Däremot skulle Lundby och Örgryte församlingar enligt förslaget icke ingå

i samfälligheten och ej heller de församlingar, vilka sammanfalla med eller

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 212.

utgöra delar av områden, som framdeles införlivas med Göteborg stad.

Frågan örn framdeles någon eller några av dessa församlingar borde upptagas

i samfälligketen skulle sålunda enligt propositionen komma att behöva

underställas riksdagens prövning.

Såsom redan framgår av det föregående, kan emellertid en särskild lagstiftning

angående samfälligheten i Göteborg endast anses motiverad, örn

den avser samtliga församlingar inom stadens område, sa att enhetliga bestämmelser

för dem alla omedelbart givas i lags form. Riksdagen har därför

vidtagit den ändringen i Kungl. Maj:ts förslag, att. såsom redan nu för

kyrkoinstitutionen i Göteborg i princip gäller och såsom även i motionerna

föreslås, samtliga territoriella församlingar i Göteborg skola ingå i samfälligheten.

Härmed avses sålunda, att även församling, vilken sammanfaller

med eller utgör del av kommun, som kan komma att införlivas med Göteborgs

stad, skall ingå i samfälligheten. Särskilda övergångsbestämmelser

torde emellertid vara erforderliga såväl för detta fall som beträffande Lundby

och Örgryte församlingars ingående i samfälligheten. Riksdagen har därför

i anledning av motionerna antagit förslag till dylika bestämmelser.

En naturlig konsekvens av den utvidgning av samfälligheten, som riksdagen

sålunda för sin del antagit, är, att antalet kyrkofullmäktige i samfälligheten

utökas från det i propositionen föreslagna antalet femtio till det

av motionärerna föreslagna antalet sextio, vilket överensstämmer med antalet

stadsfullmäktige i Göteborg.

Riksdagen har icke funnit anledning till särskilda erinringar mot de i

propositionen föreslagna bestämmelserna angående samfällighetens uppgifter

eller mot utformningen av flertalet av i propositionen föreslagna lagbestämmelser.

Enligt den i propositionen föreslagna lagtexten skulle, i den mån den

föreslagna samfällighetslagen saknade uttryckliga bestämmelser, i tillämpliga

delar gälla vad i lag örn församlingsstyrelse stadgas örn kyrklig samfällighet.

Den sålunda föreslagna formuleringen synes emellertid kunna förläna

Kungl. Maj:t behörighet att med stöd av den allmänna församlingslagens

bestämmelser örn kyrklig samfällighet utfärda särskilda föreskrifter

örn tillämpningen av den särskilda lag, som skall reglera samfälligheten i

Göteborg. Riksdagen, som icke anser en dylik tillämpning önskvärd, kar

därför företagit en omformulering av förevarande bestämmelse.

Mellan 2 och 3 §§ i Kungl. Maj:ts förslag anser riksdagen, i likhet med

motionärerna, en ny paragraf böra införas angående val av ordförande och

vice ordförande i samfällighetens kyrkofullmäktige, överensstämmande med

nuvarande för kyrkoinstitutionen gällande föreskrift i ämnet, enligt vilken

fullmäktige inom sig utse dessa förtroendemän. I avsaknad av särskild bestämmelse

i ämnet i propositionen skulle däremot enligt denna även den

av domkapitlet till ordförande i samfällighetens kyrkonämnd förordnade

prästen kunna utses till fullmäktiges ordförande, ändå att han icke vore fullmäktig.

En sådan ändring av redan bestående ordning har riksdagen med

hänsyn till de särskilda förhållandena i Göteborg icke ansett lämplig.

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 212.

I 5 § i den av riksdagen för dess del antagna lag, vilken härutinnan

överensstämmer med motionärernas förslag, har införts en bestämmelse örn

att även de flesta av samfällighetens kyrkofullmäktige skola äga påkalla fullmäktiges

sammankallande i likhet med vad som gäller enligt allmänna församlingslagen.

I 6 § i berörda lagförslag har riksdagen funnit sig, med tillstyrkande av

motionärernas förslag i denna del, för att undanröja missförstånd böra utesluta

den i propositionen föreslagna bestämmelsen angående kungörelses

införande i tidning samt för att åvägabringa överensstämmelse med allmänna

församlingslagens bestämmelser beträffande tid för delgivning av kallelse

till fullmäktigsammanträde böra vidtaga en ändring i propositionens bestämmelser

härutinnan.

I 16 § har riksdagen ansett sig böra införa ett särskilt stadgande därom,

att de särskilda församlingarna icke skola vara skyldiga utse särskilda kyrkofullmäktige

såsom i församlingslagen föreskrives beträffande församling med

mer än fem tusen invånare. Med hänsyn till fördelningen av de kyrkliga,

angelägenheterna mellan samfälligheten och de särskilda församlingarna

torde nämligen i flertalet fall särskilda kyrkofullmäktige i dessa senare vara

obehövliga.

Med hänsyn till att riksdagen i den av densamma för dess del antagna

lag infört en bestämmelse angående kyrkofullmäktige i de särskilda församlingarna

i Göteborg, har riksdagen funnit det mindre lämpligt att bibehålla

den i propositionen föreslagna rubriken på lagen, vilken utmärker att den

uteslutande hänför sig till samfälligheten, och har i stället ansett sig böra

föreslå bibehållande av rubriken i 1882 års förordning angående kyrkoinstitutionen

i Göteborg.

I de i propositionen föreslagna övergångsbestämmelserna till den föreslagna

lagen har upptagits en föreskrift örn att kyrkofullmäktige i samfälligheten,

som valts under år 1930, skola fortfara med sina befattningar

till utgången av år 1934, under vilket år val av fullmäktige i enlighet med

de nya bestämmelserna första gången skall äga rum. Motionärerna däremot

hava föreslagit, att de nuvarande kyrkofullmäktiges tjänstgöringstid skall

upphöra med utgången av år 1932, då val enligt de nya bestämmelserna

skall äga rum. Riksdagen anser i förevarande fråga, i likhet med departementschefen,

det vara i viss mån oegentligt, att samfälliglietsinstitutionen

skall allt fortfarande uppbäras av organ, tillkomna enligt de äldre bestämmelserna.

Med hänsyn emellertid till den nära nog enhälliga önskan, som

av de hörda myndigheterna framförts örn kyrkofullmäktigevals förrättande

först 1934, har riksdagen ansett sig kunna godtaga Kungl. Maj:ts förslag i

denna del.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, med förklarande att Eders

Kungl. Majlis förevarande förslag icke kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, anmäla, att riksdagen med anledning av detta förslag samt

ovannämnda motionerna I: 223 och II: 381 för sin del antagit följande

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 212.

5

Lag angående kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Samtliga Göteborgs stads territoriella församlingar skola för vården örn

de angelägenheter, som avses i 2 § c), d), e), f), g) och j) i lagen den 6 juni

1930 örn församlingsstyrelse bilda en kyrklig samfällighet. I följd härav

skola församlingarnas tillhörigheter ävensom de avgifter, som uttaxeras för

kyrko väsendet eller eljest inflyta, användas för samfällighetens behov.

2 §•

Samfällighetens beslutanderätt utövas av sextio kyrkofullmäktige.

Samfällighetens kyrkoråd benämnes kyrkonämnd.

3 §•

Kyrkofullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår inom sig en

ordförande och en vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till

länsstyrelsen för införande i länskungörelserna och till domkapitlet.

4§-

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden äga kyrkonämndens ordförande samt

två av kyrkoherdarna i församlingarna, vilka utses av domkapitlet, ändå att

de icke äro kyrkofullmäktige, att yttra sig och framställa förslag men ej att

deltaga i besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl ordförande i församlings

kyrkoråd vid behandling av fråga, som angår församlingen särskilt.

5 §•

Kyrkofullmäktige sammanträda så ofta ordföranden finner det nödigt, så

ock när länsstyrelsen eller domkapitlet därom förordnar eller visitationsförrättare,

magistraten eller något av de särskilda församlingarnas kyrkoråd

eller de flesta av fullmäktige sådant äska.

6 §•

Kungörelse örn kyrkofullmäktigsammanträde utfärdas av fullmäktiges ordförande

eller, vid hinder för honom, av vice ordföranden och skall innehålla

bestämd uppgift örn tid, ställe och överläggningsämne för sammanträdet.

Skriftlig kallelse till sammanträdet, innehållande sådan uppgift, som ovan

sägs, bör, såvitt möjligt är, genom ordförandens försorg senast fyra dagar

förut delgivas envar fullmäktig eller med posten översändas till honom.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 212.

7 §•

Vid kyrkofullmäktiges sammanträden föres protokoll av deras sekreterare.

Sedan protokollet justerats, skall genom ordförandens försorg utdrag av

detsamma, innefattande däri förekommande beslut, tillika med tillkännagivande

örn justeringen tillställas envar av församlingarnas kyrkoherdar. Det

åligger kyrkoherde att ombesörja, dels att protokollsutdraget hålles tillgängligt

för envar å ordinarie mottagningstid å församlingens pastorsexpedition,

dels ock att meddelande härom ävensom tillkännagivandet örn justeringen

uppläsas från predikstolen. Dagen för uppläsningen, vilken skall vara densamma

för alla församlingarna, bestämmes av fullmäktige och må ej utsättas

senare än till andra söndagen efter sammanträdet.

8 §•

Kyrkofullmäktige välja till ledamöter i kyrkonämnden från envar av de

särskilda församlingarna en av ledamöterna i församlingens kyrkoråd. Jämte

ledamöterna utses en suppleant från varje församling.

9 §■

Av kyrkofullmäktige utses för varje år bland kyrkonämndens ordinarie

ledamöter en räkenskapsförare, som tillika är nämndens kassaförvaltare.

Itäkenskapsföraren, vilken är ensam ansvarig för den egentliga kassarörelsen,

åligger att föra räkenskaper över kyrkornas tillhörigheter samt

samfällighetens inkomster och utgifter.

10 §.

Kyrkonämnden antager sekreterare med tjänstgöringskyldighet enligt av

nämnden givna bestämmelser.

11 §•

Hava kyrkofullmäktige uppdragit åt kyrkonämnden att verkställa beslut,

må nämnden överlämna verkställandet åt vederbörande församlings kyrkoråd.

12 §.

Sedan kyrkonämndens protokoll justerats, skall tillkännagivande härom

tillställas envar av församlingarnas kyrkoherdar. Det åligger kyrkoherde att

ombesörja, att tillkännagivandet ävensom meddelande att protokollet linnes

tillgängligt hos kyrkonämndens sekreterare uppläsas från predikstolen.

Dagen för uppläsningen, vilken skall vara densamma för alla församlingarna,

bestämmes av nämnden.

13 §.

Det åligger kyrkonämnden att årligen före den 1 november upprätta och

till kyrkofullmäktiges ordförande avlämna förslag till utgifts- och inkomststat

för det nästföljande kalenderåret. För detta ändamål skola de särskilda församlingarnas

kyrkoråd och beträffande Kristine territoriella församling dess

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 212. 7

och Tyska församlingens gemensamma nämnd före den 1 oktober till kyrkonämnden

avgiva sina specialförslag över utgifter och inkomster.

Kyrkonämndens förslag till utgifts- och inkomststat skall av kyrkofullmäktige

upptagas till granskning och fastställelse före december månads

utgång.

Å statens utgiftssida skall för varje församling upptagas erforderligt anslag

att ställas till församlingens kyrkoråds förfogande för främjande av församlingsvården

och tillgodoseende av de övriga uppgifter, beträffande vilka beslutanderätten

icke tillkommer samfälligheten.

14 §.

De särskilda församlingarnas kyrkoråd samt Kristine territoriella församlings

och Tyska församlingens gemensamma nämnd skola före den 15 februari

varje år till kyrkonämnden avgiva redovisning för de medel, de under

nästföregående kalenderår omhänderhaft.

15 §.

Revisionsberättelse över granskning av nästföregående års förvaltning skall

av revisorerna senast den 15 april avlämnas till kyrkofullmäktiges ordförande,

som över framställda anmärkningar infordrar vederbörandes förklaringar så

tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas till granskning

och avgörande hos fullmäktige före den 1 juli.

16 §.

För samfälligheten gäller i övrigt i tillämpliga delar lagen örn församlingsstvrelse.

Beträffande särskild i samfälligheten ingående församling skall vad som

stadgas i 4 § första stycket i ovannämnda lag ej äga tillämpning, för så vitt

församlingen ej annorlunda beslutar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1932.

Genom denna lag upphäves förordningen den 5 maj 1882 (nr 20) angående

kyrkofullmäktige och kyrkonämnd i Göteborg.

Örgryte och Lundby församlingar skola intill utgången av år 1938 ej

ingå i samfälligheten, därest ej Konungen efter framställning av vederbörande

församling annorlunda förordnar.

Ifrågakommer framdeles införlivande i administrativt, kommunalt och judiciellt

hänseende med Göteborgs stad av kommun eller del av kommun,

som sammanfaller med församling, ankommer på Konungen att bestämma

tid för församlingens ingående i samfälligheten.

De kyrkofullmäktige, som valts under år 1930, skola fortfara med sina befattningar

till utgången av år 1934. Avgår kyrkofullmäktig före nämnda dag,

inkallas den suppleant, som enligt hittills gällande bestämmelser bör inträda

i hans ställe. Val av kyrkofullmäktige i enlighet med de nya bestämmelserna

skall första gången äga rum under år 1934.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 212.

Kyrkofullmäktige skola under år 1931 med tillämpning av de nya bestämmelserna

välja ordförande och vice ordförande för år 1932 ävensom revisorer

för granskning av förvaltningen under sistnämnda år samt suppleanter

för dem.

Tjänstgöringstiden för de ledamöter och suppleanter i kyrkonämnden,

som utsetts enligt hittills gällande bestämmelser, skall utgå den 31 december

1931.

Val av ledamöter och suppleanter i kyrkonämnden skola enligt de nya

bestämmelserna äga rum första gången i november eller december månad

1931 och skola gälla för fyra år, räknade från och med den 1 januari 1932.

Stockholm den 20 maj 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1931. K. L. Beckmans Boktr.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.