Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner till riksdagen med förslag till lagar om ändrad lydelse av vissa delar i lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården m. fl. lagar.
1931-05-20 · 8 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: Svag — ungefär 2,5 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
- Sidnummer: 7 av 8 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1931:234, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts propositioner till riksdagen med förslag till lagar om ändrad lydelse av vissa delar i lagen den 14 juni 1918 örn fattigvården m. fl. lagar.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr SS 4.
1
Nr 234.
Godkänd av första kammaren den 20 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
propositioner till riksdagen med förslag till lagar om
ändrad lydelse av vissa delar i lagen den 14 juni 1918
örn fattigvården m. fl. lagar.
(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.)
Till Konungen.
Genom den 20 mars 1931 dagtecknade, till riksdagen den 21 mars 1931 avlämnade
propositioner nr 205—208 Ilar Eders Kungl. Majit, under åberopande
av utdrag av statsrådsprotokollen över socialärenden, ecklesiastikärenden samt
justitiedepartementsärenden den 20 mars 1931, föreslagit riksdagen att antaga:
dels vid propositionen nr 205 fogade förslag till
1) lag angående ändrad lydelse av 10 §, 12 § 1 mom. och 15 § 3 mom. i lagen
den 14 juni 1918 (nr 422) örn fattigvården; samt
2) lag angående ändrad lydelse av 2 § 1 morn., 6 § 1 mom. och 9 § 3 mom.
i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) om samhällets barnavård;
dels vid propositionen nr 206 fogade förslag till
3) lag angående ändrad lydelse av 6 § 2 mom. och 33 § 1 mom. i lagen
den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting; samt
4) lag angående ändrad lydelse av 5 § i lagen den 13 juni 1919 (nr 294)
om kommunalförbund;
dels vid propositionen nr 207 fogade förslag till
5) lag angående ändrad lydelse av 5 § i lagen den 6 juni 1930 (nr 262) om
skolstyrelse i vissa kommuner;
dels ock vid propositionen nr 208 fogade förslag till
6) lag angående ändrad lydelse av 35 § lagen den 26 november 1920 om val
till riksdagen.
I 1930 års lag örn kommunalstyrelse på landet infördes i enlighet med ett av
konstitutionsutskottet framställt förslag en bestämmelse i 44 § 3 morn., att kom
Rihang
till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 234. 1
opaginerad Kontrollera mot PDF
Riksdagens skrivelse Nr 234.
2
mun, där kommunalfullmäktige finnas, må, därest det med hänsyn till särskilda
omständigheter prövas lämpligt, besluta, att den medelsförvaltning, som åligger
kommunalnämnden, skall under nämndens inseende handhavas i annan ordning;
sådant beslut skall underställas prövning av Konungen, som äger fastställa reglemente
för förvaltningen. För fattande av dylikt beslut erfordras enligt 41 §
jämförd med 23 § 2 mom. h) i lagen två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes
röster. Syftemålet med bestämmelsen var, såsom utskottet anförde i
sitt utlåtande nr 30 vid föregående års riksdag, att för landskommun, i likhet
med vad som redan gällde för stad, möjliggöra en centralisering av medelsförvaltningen
med anlitande av anställda tjänstemän. En sådan centralisering,
anförde utskottet, kunde göras lika fullständig som i stad, vare sig fråga vore
örn utbetalning av anslag, vilka stämma eller fullmäktige beviljat, oavsett
örn förvaltningen handhades av kommunalnämnden själv eller av annan kommunal
styrelse eller nämnd, eller örn inbetalning och förvaltning av medel, med
undantag av sådana som enligt lag eller författning direkt vore ställda till sådan
styrelses eller nämnds förfogande.
Förevarande bestämmelse i lagen örn kommunalstyrelse på landet hänför
sig emellertid uttryckligen endast till den kommunalnämnden åliggande medelsförvaltningen,
men, såsom framgår av motiveringen, förutsatte den, att även
andra kommunala organs medels förvaltning skulle kunna på samma sätt ordnas,
örn icke föreskrifter i lag eller författning lade ovillkorliga hinder i vägen.
Genom Kungl. Maj :ts utslag hava i ett särskilt fall, med stöd av regeringsrättens
yttrande, såsom även i propositionen angivits, sådana hinder ansetts
föreligga under vissa förutsättningar i fattigvårdslagen, barnavårdslagen och
skolstyrelselagen samt i vissa administrativa författningar. Efter vad som sålunda
förekommit, anser riksdagen, i likhet med föredragande departementschefen,
önskligt, att alla föreliggande hinder för centraliseringen undanröjas.
De lagbestämmelser, som enligt vad regeringsrätten anfört, ansetts lägga
hinder i vägen för en dylik centralisering, äro, vad angår fattigvårdslagen:
1) stadgandet i 10 §, att fattigvårdsstyrelse har att ombesörja alla de angelägenheter
inom samhällets fattigvård, som äro att hänföra till förvaltning och
verkställighet, i vilket avseende det särskilt åligger styrelsen bland annat att
förvalta alla till fattigvården anslagna eller eljest hörande medel, fastigheter
och annan egendom; 2) stadgandet i 14 §, att fattigvårdsstyrelsen inom sig
utser kassaförvaltare, därest ej kommunens förvaltning ordnats på ett sätt, som
gör sådan kassaförvaltare obehövlig; samt 3) stadgandet i 20 §, att fattigvårdssamhälle,
där det så aktar nödigt, äger besluta, att särskilda tjänstemän
må av fattigvårdsstyrelsen anställas för att utföra något eller några av de göromål,
som åligga ordföranden, eller att i andra avseenden biträda vid fattigvårdens
handhavande.
Motsvarande bestämmelser som de nu återgivna innehållas i 2, 8 och 15 §§
i barnavårdslagen i nu nämnd ordning.
Riksdagens skrivelse Nr 28b.
3
De bestämmelser i lagen örn skolstyrelse i vissa kommuner, varom här är
fråga, äro: 1) stadgandet i 5 §, att folk- och fortsättningsskolestyrelse, såvitt
folk- eller fortsättningsskoleväsendet angår, tillkommer att utöva den ekonomiska
förvaltningen; samt 2) stadgandet i 17 §, att folkskolestyrelsen för varje
kalenderår inom eller utom sig utser kassaförvaltare.
De nu återgivna bestämmelserna i fattigvårdslagen, barnavårdslagen och lagen
örn skolstyrelse i vissa kommuner lägga enligt riksdagens mening icke hinder i
vägen för en anordning, enligt vilken, i den mån fattigvårdsstyrelse, barnavårdsnämnd
samt folk- eller fortsättningsskolestyrelse finna sådant för sin förvaltning
ändamålsenligt, jämväl dessas räkenskaps- och kassaväsende förlägges
till ett under drätselkammare eller kommunalnämnd lydande förvaltningsorgan.
Däremot hava förevarande stadganden enligt regeringsrättens praxis
ansetts stå hindrande i vägen för att de särskilda styrelsernas eller nämndernas
medelsförvaltning med för dessa bindande verkan centraliseras till ett drätseleller
kommunalkontor, å vilket arbetet utföres av personer, som icke blivit
därtill av dessa nämnder eller styrelser omedelbart utsedda. Vid granskningen
av de materiella förutsättningarna för centraliseringen bör först uppmärksammas,
att genom sammanförandet av den kommunala medelsförvaltningen till
ett enda centralt organ dessa styrelser eller nämnder icke komme att undandragas
den beslutanderätt, som tillkommer dem i fråga om utanordnandet av
till dem anslagna eller dem eljest tillhöriga medel för fullgörande av dem åliggande
förvaltningsuppgifter (fattigvårdens och barnavårdens handhavande
m. m.). Vidare förtjänar framhållas, att sammanförandet av jämväl den dessa
styrelser eller nämnder tillkommande medelsförvaltningen till ett centralt kommunalt
organ i huvudsak icke innebär annat än inrättandet av en kommunal
kassacentral med uppgift att även för dessa styrelser eller nämnder uppbära avgälder,
arrenden, hyror och andra likvider, att placera deras fonder och övriga
tillgångar i den mån dessa icke hava karaktären av donationsmedel eller dylikt,
för vilka särskilda föreskrifter lämnats, vilka kunna anses utgöra ett hinder för
fondernas sammanförande med andra tillgångar, samt att verkställa utbetalningar
och ombesörja den bokföringsmässiga redovisningen därav, något som i huvudsak
icke innebär annat eller mera än att styrelserna för sina in- och utbetalningar
i enlighet med givna reglementen skola anlita det centrala kommunal-
eller .kassakontoret. Medelsförvaltningens centralisering till ett enhetligt
kommunalt organ synes icke heller inkräkta på dessa särskilda styrelsers
eller nämnders behörighet att själva besluta om tillsättande av särskild kassaförvaltare
inom vederbörande styrelse eller nämnd, om sådan anses behövlig,
och av de övriga tjänstemän, som må kunna anställas för att biträda vid de
styrelserna eller nämnderna åliggande förvaltningsuppgifternas handhavande.
Beträffande utformningen av de särskilda bestämmelser, som behöva införas i
vederbörande lagar, rörande sammanförandet av den kommunala medelsförvaltningen,
i vad den angår särskilda kommunala styrelser eller nämnder, torde
dessa få anses vara organisatoriska föreskrifter av kommunallags karaktär. De
4
Riksdagens skrivelse Nr 234-.
avse nämligen att möjliggöra sammanförandet av de särskilda styrelsernas eller
nämndernas medelsförvaltning med annan kommunen åliggande till en gemensam
kommunal kassacentral. Med hänsyn härtill torde huvudbestämmelserna
böra införas i kommunallagarna och så avfattas, att de omedelbart anknyta till
dessas bestämmelser angående medelsförvaltningens centralisering. I överensstämmelse
härmed har riksdagen antagit förslag till bestämmelser i ämnet.
Stadgandena böra alltså, i vad de avse kommun a landet, sa avfattas, att de
omedelbart anknyta till den föreskrift örn centralisering av medelsförvaltning,
som redan finnes i 44 § 3 mom. i förordningen örn kommunalstyrelse pa landet,
vilken bestämmelse i samband härmed bör utvidgas att omfatta möjlighet
för kommunen att under den centraliserade kommunalnämndsförvaltningen inordna
jämväl sådan medels förvaltning, som enligt lag eller författning tillkommer
alla eller vissa andra särskilda kommunala styrelser eller nämnder. Riksdagen
har därför för sin del antagit, dels en tilläggsbestämmelse av denna innebörd
till ovannämnda 44 § 3 mom. i kommunallagen för landet, varigenom
jämväl föreskrifterna angående kvalificerad majoritet i 41 § jämförd med 23 §
2 mom. h) i lagen göras tillämpliga, dels ock, i likhet med vad Kungl. Majit
föreslagit, vissa ändringar i fattigvårdslagen, barnavårdslagen och skolstyrelselagen.
Beträffande bestämmelserna i sistnämnda lagar har riksdagen, med hänsyn till
att riksdagen infört huvudstadgandena angående den kommunala medelsförvaltningens
centralisering i kommunallagarna, ansett, att dessa andra bestämmelser
endast skola innehålla en hänvisning till kommunallagarnas föreskrifter i
ämnet. På grund av den av riksdagen antagna utformningen av de nya bestämmelserna
i förevarande lagar har riksdagen ansett det obehövligt att i
förslaget, i vad det avser fattigvårdslagen, införa en bestämmelse om att stadgandet
endast hänför sig till fattigvårdssamhälle, som sammanfaller med
kommun.
Vad särskilt städerna beträffar gäller enligt stadgande i 53 § första stycket i
1930 års lag örn kommunalstyrelse i stad, som utgör en motsvarighet till en bestämmelse
i 55 § första stycket i 1862 års förordning i ämnet, att drätselkammaren
ombesörjer de allmänna uppdrag för stadens räkning, vilka enligt
för drätselkammaren gällande reglemente tillhöra dess befattning. Denna
bestämmelse möjliggör, och har även i praxis så tillämpats i reglementen för
drätselkamrarna i åtskilliga städer, att en centralisering av den kommunala
medelsförvaltningen till drätselkammaren själv eller till ett under dess inseende
ställt drätselkontor kan äga rum i den mån icke andra lagar eller författningar,
som uppdragit speciella förvaltningsbestyr åt särskilda styrelser
eller nämnder, lägga hinder i vägen härför. Emellertid har i regeringsrättens
praxis centraliseringsprincipen för städernas del mött liknande hinder, och
riksdagen har med hänsyn härtill infört ett tillägg till berörda 53 § av liknande
innehåll som tillägget till 44 § 3 mom. i lagen örn kommunalstyrelse på landet.
Härvid har riksdagen dock icke ansett lämpligt att på städerna överföra även
Riksdagens skrivelse Nr Z3-4. 5
bestämmelsen om underställning av centraliseringsbesluten hos Kungl. Majit,
då hittills sådan underställning icke ifrågasatts.
Riksdagen förutsätter, att de ändrade föreskrifter i administrativa författningar,
som dessutom må anses påkallade för centraliseringsprincipens fullständiga
genomförande beträffande den kommunala medelsförvaltningen,
skyndsamt genomföras såsom i propositionen ställts i utsikt.
Vid prövningen av förevarande fråga har riksdagen dessutom tagit under
övervägande i vad mån den nu föreslagna lösningen kan komma att inverka
på vederbörande särskilda nämnders eller styrelsers förvaltningsansvar. I avvaktan
på resultatet av den av föregående års riksdag i skrivelse, nr 330, begärda
utredningen örn ändrade bestämmelser örn skadeståndsansvar för kommunala
förtroendeämbetsmän anser sig riksdagen likvisst för närvarande icke
böra närmare ingå på denna fråga. Riksdagen vill endast erinra örn konstitutionsutskottets
uttalande i utlåtandet nr 30 vid nästföregående års riksdag i
samband med frågan örn medelsförvaltningens centralisering, vilket utlåtande av
riksdagen godkänts och däri utskottet framhållit, att genom reglemente för den
kommunala centralen för medelsförvaltningen bör kunna föreskrivas, att de
tjänstemän, som tillsättas i denna, skola på eget ansvar handhava förvaltningen
av de medel, som anförtrotts dem.
Vad angår de av Kungl. Majit föreslagna ändrade bestämmelser rörande
omröstningsregler vid tillsättande av kommunala tjänstemän och rörande kvinnas
rätt att avsäga sig vissa förtroendeuppdrag har riksdagen icke funnit anledning
till erinran, varför propositionerna i dessa delar av riksdagen bifallits.
På grund av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla,
1) att riksdagen bifallit Eders Kungl. Majits förevarande propositioner nr
206 och 208; samt
2) att riksdagen, som icke kunnat i oförändrat skick antaga de i Eders Kungl.
Majits förevarande propositioner nr 205 och 207 framlagda lagförslag, i anledning
av samma förslag för sin del antagit följande
a) Lag
angående ändrad lydelse av ii § 3 inom. i lagen den 6 juni 1930 (nr 251)
örn kommunalstyrelse på landet.
Härigenom förordnas, att till 44 § 3 mom. i lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse
på landet skall fogas ett nytt stycke av följande lydelse:
Kommunen må ock besluta sammanföra sålunda ordnad medelsförvaltning
och medelsförvaltning, som enligt lag eller författning tillkommer andra kommunala
nämnder eller styrelser. Före sådant beslut skola vederbörande nämnder
eller styrelser höras i ärendet; och skall i övrigt i fråga örn beslutet vad i
första stycket sägs äga motsvarande tillämpning.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1931.
6
Riksdagens skrivelse Nr 23b
-
b) Lag
angående ändrad lydelse av 53 § i lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om
kommunalstyrelse i stad.
Härigenom förordnas, att 53 § i lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse
i stad skall i nedan angivna del erhålla följande lydelse:
Drätselkammare har ----dess befattning.
I reglementet för drätselkammaren må förordnas örn sammanförande under
drätselkammarens inseende av den medels förvaltning^, som åligger drätselkammaren,
och medelsförvaltning, som enligt lag eller författning tillkommer andra
kommunala nämnder eller styrelser. Före sådant beslut skola vederbörande
nämnder eller styrelser höras i ärendet.
Reglemente för---av länsstyrelsen.
Förslag därtill----till länsstyrelsen.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1931.
c) Lag
&L angående ändrad lydelse av 10 §, 12 § 1 morn. och 15 § 3 mom. i
lagen den 14 juni 1918 (nr 422) om fattigvården.
Härigenom förordnas, att 10 §, 12 § 1 mom. och 15 § 3 mom. i lagen den
14 juni 1918 örn fattigvården — av vilka lagrum 10 § och 12 § 1 mom.
ändrats genom lag den 6 juni 1924 (nr 362) -—- skola i nedan angivna delar
erhålla följande lydelse:
10 §.
Fattigvårdsstyrelsen har ----och verkställighet.
I sådant --- och handhavande.
Hurusom den medelsförvaltning, som tillkommer fattigvårdsstyrelsen, må
sammanföras med medelsförvaltning, som åligger kommunalnämnd eller drätselkammare,
är stadgat i kommunallagarna.
Angående skyldighet —--av alkoholister.
12 §.
1 mom. Ledamöter och — -— — tjugufem år.
Ledamot eller —--andras talan.
Hustru vare--— är fråga.
Med hänsyn--— samma styrelse.
Beträffande rätt att avsäga sig uppdrag att vara ledamot eller suppleant
i fattigvårdsstyrelse gäller å landet vad örn ledamot eller suppleant i kommunalnämnd
och i stad vad örn stadsfullmäktig är i kommunallagarna stadgat.
Riksdagens skrivelse Nr 234.
15 §.
7
3 mom. Omröstning till---ordföranden biträder.
Val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar, och skiljer lotten mellan
lika röstetal. På enahanda sätt skall förfaras vid omröstning för tillsättande
av tjänstebefattning.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1931.
d) Lag
angående ändrad lydelse av 2 § 1 mom., 6 § 1 moni. och 9 § 3 mom.
i lagen den 6 juni 1924 (nr 361) örn samhällets barnavård.
Härigenom förordnas, att 2 § 1 morn., 6 § 1 mom. och 9 § 3 mom. i lagen
den 6 juni 1924 om samhällets barnavård skola i nedan angivna delar erhålla
följande lydelse:
2 §.
1 mom. Barnavårdsnämnden har---dess åtgärder.
Särskilt åligger---över fosterbarnsvården.
Jämväl i---och handhavande.
Hurusom den medelsförvaltning, som tillkommer barnavårdsnämnden, må
sammanföras med medelsförvaltning, som åligger kommunalnämnd eller drätselkammare,
är stadgat i kommunallagarna.
6 §.
1 mom. De i----tjugufem år.
Ledamot eller---andras talan.
Hustru vare — —• — är fråga.
Hed hänsyn — — — samma nämnd.
Beträffande rätt för de valda ledamöterna och deras suppleanter att avsäga
sig uppdrag att vara ledamot eller suppleant i barnavårdsnämnd gäller å landet
vad om ledamot eller suppleant i kommunalnämnd och i stad vad örn
stadsfullmäktig är i kommunallagarna stadgat; dock att den, som jämlikt
3 § 1 mom. b) eller c) valts till ledamot, samt suppleant för honom äga avsäga
sig uppdraget endast då de uppgiva hinder, som av kommunen godkännes.
8
Riksdagens skrivelse Nr 28-4.
9 §.
3 mom. Omröstning till---ordföranden biträder.
Val skall, där så äskas, förrättas med slutna sedlar, och skiljer lotten mellan
lika röstetal. På enahanda sätt skall förfaras vid omröstning för tillsättande
av tjänstebefattning.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1931.
e) Lag
angående ändrad lydelse av 5 § i lagen den 6 juni 1930 (nr 262) om
skolstyrelse i vissa kommuner.
Härigenom förordnas, att till 5 § i lagen den 6 juni 1930 örn skolstyrelse i
vissa kommuner skall fogas ett nytt stycke av följande lindelse:
Hurusom den medelsförvaltning, som tillkommer folkskolestyrelsen eller fortsättningsskolestyrelsen,
må sammanföras med medelsförvaltning, som åligger
kommunalnämnd eller drätselkammare, är stadgat i kommunallagarna.
Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1931.
Stockholm den 20 maj 1931.
Med undersåtlig vördnad.
Stockholm 1931. Kungl. Hovboktryckeriet Iduns Tryckeri A.-B.
317160
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.