Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för statens historiska museum m. m.

1931-05-20 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:235, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående nybyggnad för statens historiska museum m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 235.

1

Nr 235.

Godkänd av första kammaren den 20 maj 1931.

Godkänd av andra kammaren den 20 maj 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående nybyggnad för statens historiska

museum m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 92 och memorial nr 134.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående statsverkets

tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Eders Kungl.

Maj:t under åttonde huvudtiteln (punkt 73 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för nämnda

dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som

kunde varda riksdagen förelagd, till nybyggnad för statens historiska museum

m. m. för budgetåret 1931/1932 beräkna ett extra reservationsanslag av

150,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Maj:t i en till riksdagen avlåten, den 20

februari 1931 dagtecknad proposition, nr 131, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag,

föreslagit riksdagen att under förutsättning dels av sådana ändringar i den

för f. d. positionsartilleriregementets kasernområde nu gällande stadsplanen,

som av byggnadsstyrelsen föreslagits i skrivelse den 31 januari 1931, dels

ock att Stockholms stad utan ersättning till kronan återför äganderätten

till den mark, vilken kronan, enligt det den 11 april och den 22 oktober

1894 mellan kronan och staden rörande nyssnämnda område träffade

avtalet, avstått till staden och vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen

skall utläggas till kvartersmark, till örn- och ny byggnad sarbeten för statens

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 235—237.

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 235.

historiska museum, vitterhetsakademien och andra under nämnda akademi

ställda statssamlingar å det, för ändamålet genom beslut av 1929 års riksdag

reserverade området, i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen

i skrivelse den 31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning

och kostnadsförslag, bevilja ett belopp av 3,850,000 kronor samt därav

för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 150,000

kronor, ävensom medgiva, att till Stockholms stad må utan ersättning med

full äganderätt avstås all den kronans mark, som enligt förberörda tilltänkta

nya stadsplan skall utläggas som gata eller öppen plats, med skyldighet

tillika för kronan att bekosta sagda marks iordningställande som gata eller

öppen plats enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan kronan och

staden angiver för där avsedda gatudelar.

Riksdagen vill erinra, hurusom riksdagen, i samband med att den år

1929 hade att taga ställning till frågan örn förläggningsplatsen för statens

historiska museum, beträffande det då föreliggande skissförslaget till nybyggnad

för museet uttalade, att den framlagda byggnadsplanen syntes

riksdagen väl omfattande. Det var särskilt administrationslokalerna, som

riksdagen fann hava tillmätts alltför rikliga utrymmen. Riksdagen betonade

också angelägenheten av att vid ett framtida utarbetande av det definitiva

byggnadsförslaget begränsningar i största möjliga mån eftersträvades, samt

att det noga tillsåges, att å området redan befintliga byggnader effektivt utnyttjades.

Det byggnadsförslag, som nu underställts riksdagen, innebär icke annat

än till en ringa del, nämligen i fråga örn administrationslokalerna, en

uppfyllelse av de av 1929 års riksdag sålunda uttalade förväntningarna.

Museibyggnadens volym är 1,000 kubikmeter större än enligt 1929 års förslag,

kostnadssumman överstiger 1929 års beräkning med 700,000 kronor

— varav dock större delen betingats av prisstegringar och av det förhållandet,

att i detta förslag medtagits i det tidigare förslaget ej medräknade

inredningskostnader — och av de gamla byggnaderna å tomten skulle enligt

nu förevarande förslag vissa delar icke tagas i anspråk för museets räkning.

Vid nu angivna förhållanden har riksdagen helt naturligt icke kunnat

undgå att hysa någon tvekan inför ett godkännande av förslaget. Denna

tvekan har i viss mån ökats även på grund därav att, såvitt av tillgängliga

ritningar kunnat bedömas, den nya byggnadens yttre arkitektoniska utformning

förefallit icke tillräckligt väl harmoniera med de omgivande äldre

byggnaderna.

Emellertid har riksdagen, efter den detaljerade granskning, riksdagen ägnat

förslaget, och på grund av de upplysningar och förklaringar rörande detsamma,

riksdagen inhämtat såväl ur propositionen som i övrigt, trott sig

finna, att förslaget i och för sig har stora förtjänster och utgör en praktisk

och ändamålsenlig lösning av museets lokalfråga. Den omständigheten, att

planen erhållit en något vidare omfattning, än som år 1929 beräknats, synes

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 235.

icke hava sin orsak i ett åsidosättande av de av riksdagen givna direktiven.

Fasthellre torde man hava strävat att i görligaste mån taga hänsyn till

dessa och med anledning härav liera gånger vidtagit omarbetningar i syfte

att nedbringa kostnadssumman, men storleken av det utrymme, som numera

konstaterats såsom oundgängligt, och nödvändigheten av att beräkna

lokalernas storlek så, att de bliva tillräckliga för en avsevärd tid framåt,

hava lett till det resultat, som nu föreligger. Visserligen kunde måhända

de gamla byggnaderna hava i större utsträckning än som skett utnyttjats

för museet, men dels skulle detta otvivelaktigt hava medfört rätt dyrbara

omändringsarbeten och dels kan det ej förnekas, att vissa skäl tala för att

reservera en del av berörda utrymmen för tillgodoseende av museets framtida

lokalbehov.

På nu anförda grunder har riksdagen ansett sig icke hava anledning att

påkalla utarbetandet av ett nytt förslag eller omarbetning av det nu framlagda,

vilket jämväl vore olägligt ur den synpunkten, att museets lokalfråga

tarvar en snar lösning. Då riksdagen alltså funnit sig kunna bifalla förslaget,

har riksdagen emellertid velat framhålla, att detta sker under den

uttryckliga förutsättningen, att vederbörande noggrant lägga sig vinn örn

att vid förslagets realiserande åstadkomma alla de besparingar och förenklingar,

som visa sig möjliga och att det — bortsett från vad fluktuationer

i prisläget kunna föranleda — under inga omständigheter må ifrågakomma,

att krav resas på tilläggsanslag utöver den nu angivna kostnadssumman.

Beträffande den arkitektoniska utformningen av den nya museibyggnadens

exteriör lärer det kunna förväntas, att denna uppgift löses på ett sådant

sätt, att icke de skönhetsvärden, som de gamla byggnaderna representera,

taga skada.

I övrigt har Eders Kungl. Maj:ts förslag icke givit riksdagen annan anledning

till erinran än att ifråga örn avståendet till Stockholms stad av viss

kronan tillhörig mark riksdagens medgivande synes böra inskränkas till att

åt staden utan ersättning med full äganderätt avstås allenast den kronans

mark, som enligt förberörda tilltänkta nya stadsplan skall utläggas som

gata, ävensom av den öppna plats, som enligt byggnadsstyrelsens skrivelse

den 31 januari 1931 avsetts att utläggas utmed Storgatan mellan Styrmansgatan

och Grevmagnigatans tilltänkta förlängning ett område av sex meters

bredd utmed Storgatan begränsat i väster av Styrmansgatan och i öster av

Grevmagnigatans tilltänkta förlängning, med skyldighet tillika för kronan

att bekosta sagda marks och områdes iordningställande som gata, respektive

öppen plats, enligt samma grunder, som 1894 års avtal mellan kronan och

staden angiver för där avsedda gatudelar.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

under förutsättning dels av sådana ändringar i den för f. d. positionsartilleriregementets

kasernområde nu gällande stadsplanen, som av byggnadsstyrelsen

föreslagits i dess skrivelse den 31 januari 1931, dock med den modi
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 235.

fikation, som föranledes av vad här nedan under b) sägs, dels ock att Stockholms

stad utan ersättning till kronan återför äganderätten till den mark,

vilken kronan, enligt det den 11 april och den 22 oktober 1894 mellan

kronan och staden rörande nyssnämnda område träffade avtalet, avstått

till staden och vilken enligt den nu avsedda ändrade stadsplanen skall utläggas

till kvartersmark,

a) till om- och nybyggnadsarbeten för statens historiska museum, vitterhetsakademien

och andra under nämnda akademi ställda statssamlingar å

det för ändamålet genom beslut av 1929 års riksdag reserverade området,

i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen i skrivelse den

31 januari 1931 framlagda ritningar, beskrivning och kostnadsförslag, beviljat

ett belopp av 3,850,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisat 150,000 kronor;

b) medgivit, att till Stockholms stad må utan ersättning med full äganderätt

avstås all den kronans mark, som enligt förberörda tilltänkta nya stadsplan

skall utläggas som gata ävensom av den öppna plats, som enligt byggnadsstyrelsens

ovannämnda skrivelse avsetts att utläggas utmed Storgatan

mellan Styrmansgatan och Grevmagnigatans tilltänkta förlängning, ett område

örn sex meters bredd utmed Storgatan begränsat i väster av Styrmansgatan

och i öster av Grevmagnigatans tilltänkta förlängning, med skyldighet

tillika för kronan att bekosta sagda marks och områdes iordningställande

som gata, respektive öppen plats .enligt samma grunder, som 1894

års avtal mellan kronan och staden angiver för där avsedda gatudelar.

Stockholm den 20 maj 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.