Skrivelse till Konungen, angående utredning i fråga om vissa svenska medborgares anspråk på skadestånd för dem genom nationaliseringen i Ryssland tillfogade förluster m. m.
1931-06-04 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1931:266, Skrivelse till Konungen, angående utredning i fråga om vissa svenska medborgares anspråk på skadestånd för dem genom nationaliseringen i Ryssland tillfogade förluster m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 266.
3
Nr 266.
Godkänd av första kammaren den 4 juni 1931.
Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen, angående utredning i fråga om
vissa svenska medborgares anspråk på skadestånd för dem
genom nationaliseringen i Ryssland tillfogade förluster
m. m.
(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 8.)
(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 6.)
Till Konungen.
Uti inom riksdagens bägge kamrar väckta motioner av i huvudsak
samma innehåll hava framställningar gjorts i syfte att en allsidig utredning
måtte verkställas rörande de förluster, vissa svenska medborgare,
som tidigare varit bosatta i Ryssland, lidit genom nationaliseringen därstädes.
över den inom andra, kammaren i ämnet väckta motionen har i stadgad
ordning yttrande inhämtats från socialstyrelsen, vilket yttrande bifogats
utskottens betänkanden.
Riksdagen anser det böra framhållas, att, enligt vad som framgår av
motionerna och riksdagen i övrigt fått bekräftat, utredningen icke avser
några förluster, som vållats rysslandssvenskarna på grund av försämring
i valutor eller värdepapper, ej heller förluster av ena eller andra slaget,
som uppstått på grund av upphörda affärsförbindelser eller förluster, som
drabbat svenska industriföretag i Ryssland. Utredningen skulle endast
avse de personliga ekonomiska förluster, som drabbat enskilda svenska
medborgare genom beslagtagandet av deras privata egendom. Det bör
också framhållas, att i ärendet icke avses att gent emot svenska staten
resa några ersättningsanspråk för nämnda förluster, utan det begäres endast
att genom de svenska statsmyndigheternas försorg ersättningskraven
fasthållas och hävdas gentemot Ryssland. Då emellertid åtskilliga av
dessa svenska medborgare befinna sig i bekymmersam ställning, ifrågasättas
särskilda åtgärder för dem. Enligt en år 1928 verkställd uppskattning
uppgick deras antal till omkring 350, vilken siffra sedan dess säkerligen
minskats.
Riksdagen finner det vara tydligt, att ifrågavarande svenskar genom
omstörtningen i Ryssland och därmed sammanhängande händelser drab
-
4 Riksdagens skrivelse Nr 266.
bats av svära förluster. De hava samtliga under längre eller kortare tid
före 1914 haft sin verksamhet i Ryssland i egenskap av arbetare, verkmästare,
ingenjörer, kontors- och affärsanställda, affärsagenter eller såsom
självständiga företagare. I dessa ställningar hava de gjort betydelsefulla
insatser för främjande av svenska intressen. Genom omvälvningen
i Ryssland och den i samband härmed skedda nationaliseringen förlorade
de både sin egendom och möjligheten att fortsätta sin verksamhet och
återkommo till Sverige som utblottade flyktingar. Deras brydsamma
ställning har också erkänts och behjärtats av såväl Kungl. Majit som
riksdagen. Under tiden 1920—1930 har dels riksdagen anslagit 722,000
kronor, dels ock Kungl. Majit av lotterimedel anvisat 776,000 kronor till
deras hjälp, vilket dels utgått såsom understöd, dels såsom lån för att
möjliggöra upptagande av lämplig verksamhet till vinnande av försörjning,
i vilket senare fall den låntagande avstått, till svenska staten motsvarig
del av sina fordringsanspråk gentemot Ryssland.
De vidtagna hjälpåtgärderna hava dock långt ifrån visat sig tillräckliga
och under alla förhållanden hava de icke utgjort ersättning för de
lidna förlusterna, något som ej heller varit avsikten med understödsverksamheten.
Sina ersättningsanspråk gentemot den ryska sovjetstaten hava
rysslandssvenskarna aldrig uppgivit, och Kungl. Majit har också tagit
sig an deras sak och därom vid olika tillfällen fört underhandlingar med
ryska myndigheter, dock hittills utan att önskat resultat uppnåtts. Riksdagen
får i detta sammanhang erinra örn att genom en särskild deklaration
i anslutning till svensk-ryska handelstraktaten år 1924 svenska staten
förklarat sig vidhålla alla sina egna och sina medborgares rättsanspråk
gentemot ryska staten i fråga om egendom eller rättigheter samt
att den icke avstår från något sitt anspråk på erhållande av ersättning
eller restitution av egendom. Sagda anspråk skola icke — under i övrigt
fullt lika förhållanden — underkastas en mindre gynnsam behandling än
motsvarande anspråk från vilken som helst annan stat eller dess medborgare.
Det är riksdagens förvissning, att de svenska myndigheterna
icke skola underlåta att begagna varje tillfälle att i denna angelägenhet
söka uppnå det för ifrågavarande svenska medborgare bästa möjliga resultatet.
Emellertid torde det vara ovisst, vid vilken tidpunkt ett från svensk
synpunkt godtagbart resultat i denna fråga kan uppnås. I avvaktan på
denna slutliga uppgörelse med Ryssland synes billigheten tala för att
rysslandssvenskarnas angelägenheter göras till föremål för undersökning.
Denna undersökning anser riksdagen i likhet med motionärerna böra innefatta
en prövning, huruvida sakligt bärande skäl föreligga för den av
rysslandssvenskarna hävdade ståndpunkten, att de intaga en särställning
i jämförelse med andra utlandssvenskar och även hemmasvenskar. Vidare
bör undersökas, huruvida de förluster, rysslandssvenskarna lidit genom
nationaliseringen, intaga en särställning framför andra förluster. I sam
-
Riksdagens skrivelse Nr 266.
5
band härmed bör också ett fastställande ske av rysslandssvenskarnas i
varje särskilt fall genom nationaliseringen vållade förluster. Undersökningen
torde i stort sett kunna grundas på det redan hopbragta materialet,
vilket dock givetvis behöver överarbetas och kompletteras.
Vilka åtgärder, som böra vidtagas för mildrande av rysslandssvenskarnas
brydsamma läge, undamUager sig för närvarande riksdagens bedömande.
Men riksdagen förväntar, att Eders Kungl. Majit, örn utredningen
därtill giver anledning eller ock andra omständigheter tala härför,
bereder möjligheter för en fortsättning av den hjälpverksamhet, som hittills
ägt rum, eller ock i stället härför vidtager andra åtgärder, som kunna
befinnas lämpliga och av förhållandena motiverade.
■ Med stöd av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders
Kungl. Majit täcktes låta verkställa utredning i huvudsaklig överensstämmelse
med ovan angivna riktlinjer.
Stockholm den 4 juni 1931.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.