Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.
1931-05-28 · 7 sidor, varav 7 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 7 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1931:286, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående uppförande av byggnader för karolinska sjukhuset m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 286.
1
Nr 286.
Godkänd av första kammaren den 28 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 28 maj 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
proposition angående uppförande av byggnader för karolinska
sjukhuset m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 148.)
Till Konungen.
I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående
statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Eders Kungl.
Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 126 av det vid statsverkspropositionen
fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för
nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som kunde varda riksdagen förelagd, till uppförande av byggnader för karolinska
sjukhuset i Stockholm m. m. för budgetåret 1931/1932 under åttonde
huvudtiteln för ändamålet beräkna ett extra reservationsanslag av 750,000
kronor.
Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 20 februari
1931 dagtecknad proposition, nr 132, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag, föreslagit riksdagen
dels besluta
att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,
varom 1930 års riksdag fattat beslut, skall i huvudsaklig överensstämmelse
med av arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, numera överarbetade
ritningar och kostnadsförslag i första byggnadsetappen omfatta:
a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,
en radioterapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en obstetriskgynekologisk
klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 286.
1
2
Riksdagens skrivelse Nr 286.
b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,
tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,
apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,
begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler ävensom
ångpanneanläggning; samt
c) en patologisk institution;
att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens
i Stockholm nuvarande vårdanstalt för kräftsjuka, radiumhemmet, ävensom
forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med de riktlinjer,
som en av Hans Majit Konungen tillsatt kommitté i betänkande den 23
maj 1929 angivit och som av honom godkänts, samt i enlighet med den
närmare överenskommelse, som Eders Kungl. Majit kan komma att träffa med
styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;
att avtal må träffas rörande samarbete för sjukhusets uppförande och
drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet
med av chefen för ecklesiastikdepartementet i stadsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordade samt av staden och
landstinget godtagna bestämmelser;
att byggnadsföretaget skall finansieras i huvudsaklig överensstämmelse
med de av nämnda departementschef i samma statsrådsprotokoll förordade
grunderna;
dels i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten i första etappen
samt till bestridande av utgifter för uppgörande av detaljritningar, arbetsbeskrivningar
m. m., ävensom till övriga i samband med dessa byggnadsarbeten
stående administrationskostnader bevilja ett belopp av 11,626,984
kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisa 750,000 kronor;
dels ock medgiva att till det under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1930/1931 uppförda reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga må från det för samma budgetår anvisade extra reservationsanslaget
av 300,000 kronor till förberedande arbeten för karolinska
sjukhuset överföras ett belopp av 20,000 kronor.
Karolinska institutets byggnadsfråga fick, efter att under många år hava
varit föremål för ingående utredningar och sedan förberedande åtgärder vid
olika tillfällen beslutats av Eders Kungl. Majit och riksdagen, år 1930 sin principiella
lösning, i det att riksdagen då bestämde, att för institutets behov ett
nytt kliniskt sjukhus samt nya lokaler för institutets teoretiska avdelningar
skulle uppföras å det s. k. Norrbackaområdet i Solna socken invid Stockholm.
Härmed hade riksdagen tagit slutgiltig ställning till själva huvudsaken.
Vad åter angår sättet för realiserandet av detta omfattande byggnadsföretag,
påkallade 1930 års riksdag förnyad utredning i två olika hänseenden,
nämligen dels rörande möjligheten att åvägabringa ett sådant avtal
med Stockholms stad, som innebar ett övertagande från stadens sida av ett
3
Riksdagens skrivelse Nr 286.
större antal vårdplatser å det nya sjukhuset äu enligt det då föreliggande
preliminära avtalet, dels ock i fråga om byggnadsförslaget, för vilket kostnaderna
enligt riksdagens mening borde genom en överarbetning väsentligt
nedbringas.
Resultatet av den begärda nya utredningen föreligger nu i Eders Kungl. Maj:ts
ifrågavarande proposition, varav inhämtas, att utredningen verkställts i överensstämmelse
med de av riksdagen givna direktiven. Tyvärr har densamma
1 det förra avseendet lämnat ett negativt svar, i det att Stockholms stad
ställt sig avvisande gentemot anbudet att redan nu övertaga ett större antal
vårdplatser. Tanken härpå får vid sådant förhållande givetvis tills vidare
skjutas åt sidan. I det senare hänseendet däremot har den nya utredningen
varit mera framgångsrik. En kostnadsbesparing av väsentligt mer än
2 millioner kronor har vunnits, och därtill kommer, att överarbetningen,
enligt vad av sakkunniga bedömare vitsordats, i vissa avseenden lett till förbättringar
av byggnadsförslaget rent sjukhustekniskt sett. Riksdagen anser
sig böra särskilt framhålla, att den genom minskning av reservlokaler gjorda
besparingen utgör endast en ringa del, knappast en tiondel, av den totala
kostnadsminskningen, och att den ojämförligt största besparingen skett
genom reduktion av ''byggnadskuben (med omkring 11 procent), ett mera
koncentrerat byggnadssätt samt billigare byggnadskonstruktioner. Av kostnadsminskningen
hänför sig visserligen ett belopp av 281,024 kronor till
en av 1930 års sjukhuskommission företagen nedsättning av å-priserna för
grunder och bjälklag, vilka beräknats för högt i det förra förslaget, men
även örn denna summa frånräknas, uppgår likväl besparingen till närmare
2 72 miljoner kronor.
Nu senast påpekade förhållanden äro i och för sig ägnade att väcka tillfredsställelse.
Å andra sidan synes det emellertid förklarligt att, då det
gäller ett byggnadsföretag av den omfattning, varom här är fråga, — enligt
de nya beräkningarna skulle totalkostnaden för första etappens byggnader,
frånsett utrustningskostnaderna, uppgå till 21,400,000 kronor, varav statens
andel skulle utgöra i runt tal 11,900,000 kronor — förslaget, trots vidtagna
nedskärningar och förbättringar, utsattes för kritik, och att ett ingående
övervägande sker, beträffande frågan huruvida ej ytterligare besparingar
kunna vidtagas utan ändamålsenlighetens eftersättande.
Den granskning riksdagen underkastat förslaget, har icke givit stöd för den
uppfattningen, att förslaget även i det reviderade skick, vari det nu föreligger,
skulle vara onödigt omfattande. Det beräknade platsantalet kommer enligt riksdagens
övertygelse att väl motsvara behovet vid den tid, då sjukhuset står färdigt,
och något slöseri med utrymmen eller eljest ifråga om byggnadernas anordning
och arkitektoniska utstyrsel har icke kunnat påvisas. Riksdagen vill dock ingalunda
göra gällande, att förslaget är sådant, att icke genom förändringar under
byggnadsarbetets fortgång förenklingar och besparingar ävensom förbättrade anordningar
kunna tänkas. Dylika förändringar förutsättas även i den kungl.
4
Riksdagens skrivelse Nr 286.
propositionen skola Wiva möjliga, och riksdagen utgår från att ledningen av
byggnadsarbetena skall så organiseras, att garantier erhållas för ett tillbörligt
beaktande av besparingsintresset. Härtill återkommer riksdagen i det följande.
Vid sin prövning av det överarbetade byggnadsförslaget har riksdagen
emellertid icke funnit anledning till sådana anmärkningar mot detsamma,
att skäl föreligga att ställa sig avvisande däremot. Tvärtom har riksdagen
fått det intrycket, att förslaget i stort sett förtjänar att bliva godtaget
såsom den plan, efter vilken i huvudsak den stora sjukhusanläggningen
bör komma till utförande.
Då riksdagen alltså anser sig kunna medgiva, att karolinska sjukhuset
i sin första etapp kommer till utförande i huvudsak på det sätt, som framgår
av det överarbetade byggnadsförslaget, vill riksdagen likväl vid detta
medgivande knyta ett betydelsefullt villkor. Enligt departementschefens
mening borde byggnadsförslaget handhavas av en särskild kommitté, vilken
skulle tillsättas av Eders Kungl. Majit och bestå av representanter för »ekonomiska,
medicinska och byggnadstekniska synpunkter» samt för Stockholms
stad och Stockholms län ävensom för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och
jubileumsfonden. Denna kommitté skulle äga företaga mindre ändringar i
byggnadsplan, därest de icke medförde ökade kostnader. Departementschefen
yttrar vidare (s. 51 i propositionen) om kommitténs verksamhet, att
han förutsätter, att vid de definitiva ritningarnas uppgörande och vid byggnadsarbetets
utförande byggnadskommittén allvarligt bemödar sig att, så
vitt möjligt är, nedbringa byggnadskostnaderna. Även riksdagen anser det
lämpligast att, då det gäller ett så omfattande byggnadsföretag som det nu
förevarande, där det dessutom är nödvändigt att stå i en nära kontakt med
i medicinska och sjukvårdsfrågor sakkunniga personer, byggnadsföretaget
omhänderhaves av en särskild kommitté, liksom i flera liknande fall tidigare
skett. Denna kommitté vill riksdagen emellertid — utöver de åligganden,
som i allmänhet böra påvila ett sådant organ och som i propositionen berörts
— tillägga en alldeles speciell uppgift. Riksdagen anser det nämligen
icke tillräckligt med en helt generell anmaning till kommittén att söka ernå
besparingar i kostnaderna; enligt riksdagens mening bör såsom en av kommitténs
viktigaste funktioner uttryckligen stadgas, att kommittén skall oavlåtligen
genom i god tid verkställda undersökningar och beräkningar sträva
att åstadkomma alla de förenklingar och besparingar, som äro förenliga med
en ändamålsenlig anordning av sjukhusanläggningen. Denna kommitténs
besparingsfunktion bör på lämpligt sätt komma till uttryck även i det sätt,
varpå kommittén organiseras och sammansättes. Kommittén bör icke göras
alltför omfattande, men nödvändigt är enligt riksdagens åsikt att besparingsintresset
i densamma erhåller en eller flera särskilda representanter. Det
torde vara förtjänt att övervägas, örn ej detta intresse bäst tillgodosåges,
därest — utom fackkunskapen — jämväl det praktiska lekmannaförståndet
bleve i kommittén företrätt.
5
Riksdagens skrivelse Nr 286.
Såsom departementschefen framhållit, bör det tillkomma byggnadskommittén
att på egen hand vidtaga mindre ändringar i byggnadsplan!!, som
ej äro ägnade att medföra ökade kostnader. Skulle det däremot bliva fråga
örn mera genomgripande omläggningar, vilket väl med ett företag av denna
art och omfattning måste antagas komma att inträffa, bör det givetvis åligga
kommittén att underställa saken Eders Kungl. Maj:ts prövning. På Eders
Kungl. Majit ankommer sedermera att avgöra, huruvida frågan är av beskaffenhet
att böra hänskjutas till riksdagen. Genom att år för år anvisningar
å byggnadsanslaget måste äskas hos riksdagen, blir riksdagen i tillfälle
att steg för steg följa och kontrollera byggnadsarbetenas fortskridande.
Härvid bar riksdagen möjlighet att tillse, att de ekonomiska synpunkterna
vederbörligen beaktats och att i övrigt företaget skötes på ett rationellt sätt.
I detta sammanhang vill riksdagen framhålla angelägenheten av att när
byggnadsarbetena igångsättas detta sker på ett sådant sätt i fråga örn den
ordning, i vilken de olika byggnaderna komma till utförande, att ej eventuella
besparingsåtgärder försvåras eller förhindras.
Riksdagen håller före, att den blivande byggnadskommittén näppeligen
kommer att kunna på ett tillfredsställande sätt sköta sin uppgift, örn den
ej genom en generalplans upprättande gör klart för sig redan från begynnelsen,
huru de olika delarna av tomtområdet lämpligen böra disponeras
och huru hela anläggningen en gång i stora drag skall te sig i färdigt skick.
Det synes önskvärt, att riksdagen får taga del av denna plan, då riksdagen
nästa gång har att pröva frågan örn anvisande av medel för sjukhusanläggningen.
Nu anförda synpunkter och önskemål beträffande byggnadskommittén förväntar
riksdagen skola bliva behörigen iakttagna vid kommitténs organiserande
och under dess arbete.
I likhet med departementschefen anser riksdagen, att kostnaderna för
nämnda kommitté — vilka kostnader riksdagen förutsätter skola hållas inom
måttliga gränser — böra bestridas av byggnadsanslaget. Så bör för övrigt
över huvudtaget ske med alla återstående utgifter för utredningar av olika
slag, som skett i och för ifrågavarande anläggning.
De verkställda kostnadsberäkningarna kunna uppenbarligen icke vara annat
än av approximativ beskaffenhet. Då riksdagen beviljar det äskade
byggnadsanslaget, 11,626,984 kronor, vill riksdagen emellertid betona, att
riksdagen icke endast betraktar denna summa som en maximisiffra, beträffande
vilken under inga omständigheter något överskridande må ifrågakomma,
utan även räknar med att hela beloppet ej skall bliva behövligt för
de angivna ändamålen.
I fråga örn företagets finansiering ansluter sig Eders Kungl. Maj:ts nu
föreliggande förslag till det förslag, som härutinnan förelädes 1930 års
riksdag (se sid. 224—227 i Eders Kungl. Maj:ts proposition nr 232 till sistnämnda
riksdag), med de ändringar allenast, som betingas av den lägre kost
-
6
Riksdagens skrivelse Nr 286.
nadssumma, vartill den nya utredningen kommit. Riksdagen har ansett sig
böra bifalla vad i förevarande avseende av Eders Kungl. Majit föreslagits.
Dock finner riksdagen nödigt att på en punkt göra ett förtydligande uttalande,
nämligen ifråga om erläggandet av s. k. platskostnadsavgift för de
204 för »landet i övrigt» avsedda vårdplatserna. Enligt Eders Kungl. Maj:ts
förslag skulle vederbörande sjukvårdsområden — frånsett Stockholms stad
och län — vara befriade från att betala sådan avgift. Däremot framgår
det icke fullt klart av propositionen, huru det i detta hänseende skulle ordnas
för Stockholms stad och Stockholms län. Enligt riksdagens mening
föreligga inga skäl att låta staden och länet komma i åtnjutande av dylik
befrielse från platskostnadsavgift, utan de böra i den mån, de belägga omförmälda
204 platser, gälda nämnda avgift på sätt ursprungligen varit avsett
även för övriga sjukvårdsområden.
Det ifrågasatta samarbetet med jubileumsfonden och cancerföreningen
finner riksdagen vara för staten fördelaktigt och anser sig därför böra godkänna
förslaget i denna del. Då i fråga örn Stockholms stad och Stockholms
län det icke visat sig möjligt att erhålla gynnsammare villkor än
enligt förut upprättat preliminärt avtal, torde annan utväg icke erbjudas än
att godtaga även vad härutinnan föreslagits.
I övrigt föranleder Eders Kungl. Majda förslag icke någon erinran från
riksdagens sida.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,
med bifall till Eders Kungl. Maj ds förslag,
dels beslutat
att uppförandet av det nya kliniska sjukhus, benämnt karolinska sjukhuset,
varom 1930 års riksdag fattat beslut, skall — med beaktande av vad
riksdagen härutinnan ovan anfört — i huvudsaklig överensstämmelse med
av arkitekten E. C. Westman år 1928 upprättade, numera överarbetade ritningar
och kostnadsförslag i första byggnadsetappen omfatta:
a) följande kliniker med polikliniker, nämligen en medicinsk, en kirurgisk,
en radio terapeutisk, en oftalmologisk, en oto-laryngologisk och en
obstetrisk-gynekologisk klinik, ävensom ett röntgendiagnostiskt institut;
b) följande för klinikerna gemensamma inrättningar, nämligen isoleringsavdelning,
tandpoliklinik, centrallaboratorium, badavdelning, gymnastikavdelning,
apotek, desinfektionsavdelning, kök och matsalar, tvättinrättning,
begravningskapell, personalbostäder, förråds- och verkstadslokaler ävensom
ångpanneanläggning; samt
c) en patologisk institution;
att med den radioterapeutiska kliniken skall sammanföras cancerföreningens
i Stockholm nuvarande vårdanstalt för krafts juha, radiumhemmet,
ävensom forskningsavdelningar, allt i huvudsaklig överensstämmelse med de
riktlinjer, som en av Hans Maj:t Konungen tillsatt kommitté i betänkande
den 23 maj 1929 angivit och som av honom godkänts, samt i enlighet
7
Riksdagens skrivelse Nr 286.
med den närmare överenskommelse, som Eders Kungl. Majit kan komma
att träffa med styrelserna för jubileumsfonden och cancerföreningen;
att avtal må träffas rörande samarbete för sjukhusets uppförande och
drift mellan staten, Stockholms stad och Stockholms läns landsting i enlighet
med av chefen för ecklesiastikdepartementet i statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden den 14 mars 1930 förordade samt av staden och
landstinget godtagna bestämmelser;
att byggnadsföretaget skall — med beaktande av vad riksdagen härutinnan
ovan anfört — finansieras i huvudsaklig överensstämmelse med de
av nämnda departementschef i samma statsrådsprotokoll förordade grunderna;
dels
i enlighet härmed till ifrågavarande byggnadsarbeten i första etappen
samt till bestridande av utgifter för uppgörande av detaljritningar, arbetsbeskrivningar
m. m., ävensom till övriga i samband med dessa byggnadsarbeten
stående administrationskostnader beviljat ett belopp av 11,626,984
kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag
anvisat 750,000 kronor;
dels ock medgivit, att till det under åttonde huvudtiteln för budgetåret
1930/1931 uppförda reservationsanslaget till kommittéer och utredningar
genom sakkunniga må från det för samma budgetår anvisade extra reservationsanslaget
av 300,000 kronor till förberedande arbeten för karolinska
sjukhuset överföras ett belopp av 20,000 kronor.
Stockholm den 28 maj 1931.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.