Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning om anslag till utredning rörande luftfartsled Stockholm—Malmö.

1931-05-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:303, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda framställning om anslag till utredning rörande luftfartsled Stockholm—Malmö.

Dokumentets text

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 303.

15

Sr 303.

Godkänd av första kammaren den 30 maj 1931.

Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

i statsverkspropositionen under sjätte huvudtiteln gjorda

framställning om anslag till utredning rörande luftfartsled

Stockholm—Malmö.

(Statsutskottets utlåtande nr 154.)

Till Konungen.

Uti den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har

Eders Kungl. Majit i avseende å sjätte huvudtiteln, innefattande anslagen

till kommunikationsdepartementet, föreslagit riksdagen (punkt 37 av det

vid propositionen fogade statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden

för samma dag) att till utredning rörande luftfartsled Stockholm—Malmö

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

kronor.

Påtagliga bevis på luftfartsväsendets kraftiga utveckling äro de omfattande

anordningar i form av nödlandningsfält, fyrbelysning m. m.,

som redan inom ett stort antal länder vidtagits utmed flyglederna. Den

nordamerikanska kontinenten är genomdragen av dylika flygfarleder, i

betydande utsträckning försedda med fyrar för nattflygning eller radiofyrar.

Liknande är förhållandet på den europeiska kontinenten. Tyskland

har redan ett rikt utgrenat luftfarledsnät. Vad exempelvis leden

Malmö—Hamburg—Amsterdam beträffar, hava såväl Danmark som

Tyskland bekostat flygledens utbyggnad och försett densamma med

erforderligt antal nödlandningsplatser. Av denna utveckling kan ej heller

Sverige i längden undgå att beröras.

Såsom belysande för de olägenheter, som bristen på inhemska luftfarleder

för närvarande framkallar, må anföras, att nattluftposten sommaren

1931 måste framföras med sjöflygplan från Stockholm till Göteborg

samt vidare därifrån med landflygplan till Köpenhamn. Att å förstnämnda

sträcka sjöflygplan, trots deras avsevärda döda vikt, föredragits,

beror på de större nödlandningsmöjligheter, som erbjudas på mellanlig
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 303.

gande insjöar. Den starka sjöhävningen på Västkusten försvårar däremot

användningen av sjöflygplan på sträckan Göteborg—Köpenhamn,

vadan å nämnda sträcka är avsett att befordra posten med landflygplan

oaktat där ännu rådande brist på nödlandningsfält med därav följande

avsevärda risk för störtningsolyckor.

Såväl franska som belgiska, holländska och tyska flygföretag hava förklarat

sig villiga utsträcka trafiken från Malmö till Göteborg och Stockholm.

Som en så gott som oeftergivlig förutsättning härför har dock,

åtminstone vad trafiken på Stockholm beträffar, uppställts att flygleder

iordningställas. På grund av Sveriges läge som genomfartsland för trafiken

med Norge och Finland har frågan för vårt lands del viss internationell

betydelse.

Från dessa utgångspunkter finner riksdagen sig kunna bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förslag örn ett anslag på 2,000 kronor för utredning örn en

luftfartsled Stockholm—Malmö till komplettering av den utredning rörande

en liknande farled Göteborg—Malmö, vartill anslag med 5,500 kronor

tidigare av 1930 års riksdag anvisats. Att statens kostnader på detta

sätt kunnat begränsas, beror på att ifrågavarande undersökningar verkställts

av svenska luftfartsförbundet, som för ändamålet också lyckats

hopbringa betydande bidrag från vissa svenska affärsföretag och andra

intresserade.

Riksdagen har ej heller velat motsätta sig förslaget att, i avvaktan på

ifrågavarande utredningars slutförande, vissa nödlandningsfält iordningställas

som nödhjälpsarbeten. Härvid skulle dock allenast ifrågakomma

sådana, som äro belägna å statlig eller kommunal jord. Man torde

ock böra räkna med att flyglinjen söderut från Stockholm i sitt första

skede måste dragas över Göteborg. Tillsvidare skulle alltså allenast förekomma

arbeten å nödlandningsfält, lämpade att ingå i en flygled Stockholm—Göteborg—Malmö.

Enligt vad som inhämtats, torde härvid landningsfälten

å flygleden Stockholm—Göteborg till största delen kunna givas

ett sådant läge, att de även kunna begagnas å en blivande luftled

Stockholm—Malmö.

Under åberopande av vad sålunda anförts, får riksdagen anmäla, att

riksdagen till utredning rörande luftfartsled Stockholm—Malmö för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

Stockholm den 30 maj 1931.

Med undersåtlig vördnad.

3H748. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1931.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.