Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till lindring av fraktkostnader för kalk m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.
1931-05-30 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1931:317, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda framställning om anslag till lindring av fraktkostnader för kalk m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Nr 317.
3
JNr 317.
Godkänd av första kammaren den 30 maj 1931.
Godkänd av andra kammaren den 30 maj 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts
i statsverkspropositionen under nionde huvudtiteln gjorda
framställning om anslag till lindring av fraktkostnader för
kalk m. m. jämte två i ämnet väckta motioner.
(Jordbruksutskottets utlåtande nr 50 och memorial nr 66.)
Till Konungen.
Under punkt 86 i nionde huvudtiteln av årets statsverksproposition
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till lindring av fraktkostnaderna
vid transport å järnväg samt å statens automobillinje i norra
Tornedalen av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov anvisa
för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.
Riksdagen delar departementschefens uppfattning, att detta anslag bör
bibehållas vid det för innevarande budgetår utgående beloppet, 600,000
kronor. Med avseende å grunderna för anslagets utgående vill riksdagen
anföra följande.
I sitt yttrande i propositionen nr 270 till 1930 års riksdag angående anslag
till fraktlindring å jordförbättringsmedel framhöll föredragande
departementschefen, att de statsbidrag, som utgått till fraktlindring å
vissa enskilda järnvägars extra banavgifter, i väsentlig utsträckning
kommit främmande intressen, kalkbruks- och järnvägsföretag, till godo
bland annat genom ett fraktrabattsystem, som järnvägarna tillämpat till
förmån för kalkbruken, samt förordade i anslutning härtill att statsbidrag
till dylik fraktlindring skulle utgå endast å hälften av nämnda banavgifter.
Härigenom skulle enligt departementschefens mening ock ett
steg tagas mot bättre begränsning av kalkbrukens försäljningar till avsättningsområden,
mera naturliga för deras läge. I en med anledning av
propositionen väckt motion framhölls bland annat, att då fraktlindringarna
å banavgifterna endast delvis och kanske till mindre del komme jordbruket
till godo, fraktbidragen å dessa avgifter knappast kunde vara ett
jordbruksintresse och att det därför icke kunde finnas anledning att i
fortsättningen låta dylika bidrag utgå. I anslutning härtill föreslogs i
4
Riksdagens skrivelse Nr 317.
motionen en fullständig avskrivning av statsbidragen till lindring av
extra banavgifter. Jordbruksutskottet anförde i sitt av riksdagen godkända
utlåtande nr 91, att det ännu syntes oklart, hur förevarande fråga
slutligen borde lösas, men att utskottet i dåvarande läge fann sig böra biträda
Kungl. Maj:ts förslag om fraktbidragens beräknande å banavgifternas
halva belopp. Utskottet betraktade emellertid Kungl. Maj:ts förslag
såsom en tillfällig anordning och fann icke uteslutet, att framdeles
en fullständigare utredning kunde påkalla och lämna utväg till ändrade
förfoganden. Med den nedsättning av statsbidraget till att utgå å allenast
hälften av de ifrågavarande banavgifterna, som innefattades i 1930
års riksdags beslut, avsågs uppenbarligen att i möjligaste mån förekomma,
att det fraktbidrag, vartill ifrågavarande anslag vore avsett, bomme
främmande intressen till godo. Till riksdagens kännedom har emellertid
kommit, att jämväl efter den av 1930 års riksdag genomförda begränsningen
i fråga örn fraktbidragens beräknande å banavgifter vissa enskilda
järnvägar med begagnande av det utgående fraktbidraget tillämpat ett
rabattsystem till förmån för kalkproducenterna. Vid sådant förhållande
kan riksdagen icke undgå hysa en viss tvekan, huruvida fraktbidrag fortfarande
bör utgå på ifrågavarande banavgifter. Emellertid anser sig riksdagen
icke böra nu utan att äga tillgång till en mera ingående utredning
företaga någon förändring beträffande gällande villkor för ifrågavarande
statsbidrags utgående. Riksdagen utgår dock från att Kungl. Majit kommer
att ägna förevarande fråga särskild uppmärksamhet samt, örn förhållandena
skulle befinnas därtill böra föranleda, förelägga nästkommande
riksdag förslag till erforderliga jämkningar i samma villkor.
Under åberopande av det anförda får riksdagen anmäla, att riksdagen
med bifall till Kungl. Maj:ts förevarande framställning till lindring av
fraktkostnaderna vid transport å järnväg samt å statens automobillinje i
norra Tornedalen av kalk, kalkstensmjöl och märgel för jordbrukets behov
anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 600,000 kronor.
Härjämte får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning av två inom
riksdagen väckta likalydande motioner, 1:59 och 1:208, till fraktlindring
för konstgödsel anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag
av 250,000 kronor att utgå enligt i propositionen ur 270 till 1930 års riksdag
angivna grunder.
Stockholm den 30 maj 1931.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.