Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.
1931-06-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1931:342, Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.
Dokumentets text
Riksdagens skrivelse Kr 342.
1
Nr 342.
Godkänd av första kammaren den 2 juni 1931.
Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1931.
Riksdagens skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts
proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande
till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.
(Statsutskottets utlåtande nr 90 och memorial nr 157.)
Till Konungen.
Genom en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition
(nr 155), bär Eders Kungl. Hajd, under åberopande av vid propositionen
fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma
dag, lämnat riksdagen tillfälle att avgiva yttrande över vissa av departementschefen
i berörda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer för avlämnande
till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.
Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit det önskvärt, att
sådana bestämmelser meddelas rörande riksdagens revisorers granskningsrätt,
att densamma kommer att avse, icke endast anslag, som anvisats för
verksamheten inom den egentliga statsförvaltningen, utan även användningen
av andra av riksdagen för olika ändamål beviljade medel. För vinnande av
detta senare syfte synes det riksdagen lämpligt, att uttryckliga föreskrifter
meddelas rörande revisorernas granskningsrätt och att, i anslutning till vad
statskontoret och riksräkenskapsverket uti sitt i ärendet avgivna yttrande
anfört, denna granskningsrätt uppställes såsom villkor för åtnjutande av
statsbidrag eller statsunderstöd. Det torde därvid böra åligga dem, som
utbekommit dylika medel, att på vederbörlig rekvisition tillhandahålla revisorerna
sådana räkenskapshandlingar och uppgifter, som erfordras för granskning
av de erhållna medlens användning. Betonas må, att här icke är fråga
om redovisningsskyldighet i egentlig mening utan allenast om skyldighet att
bereda revisorerna tillfälle att granska medelsanvändningen. Givetvis får
denna granskningsrätt för revisorerna icke hava till följd att rörande statsmedlens
användning särskilda räkenskaper behöva föras av dem, som mottaga
Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 342—349.
1M4 8t
2
Riksdagens skrivelse Nr 342.
statsbidrag och statsunderstöd. På grund av vad styrelserna för svenska
landstingsförbundet, för svenska stadsförbundet och för svenska landskommunernas
förbund framhållit, vill riksdagen härvid göra det uttalandet, att,
då svårighet ofta torde föreligga, särskilt för de kommunala organen, att
tillhandahålla originalräkenskaperna, granskningen från revisorernas sida i
så fall lämpligen bör göras under den formen, att räkenskaperna, i stället
för att insändas till revisorerna, antingen granskas av någon hos revisorerna
anställd tjänsteman vid besök å vederbörande expedition, där räkenskaperna
förvaras, eller ock avskrifter av erforderliga verifikationer och övriga handlingar
insändas till revisorerna. Härigenom torde nämligen det med ifrågavarande
granskning avsedda ändamålet fyllas på ett fullt tillfredsställande
sätt. Riksdagen vill fästa uppmärksamheten på att i enstaka fall ett sådant
förfaringssätt också vunnit tillämpning. Av det anförda framgår, att riksdagen
i allt väsentligt delar de synpunkter, som av departementschefen
framförts i statsrådsprotokollet.
I samband härmed har riksdagen emellertid velat uttala, att det måste
anses önskvärt, att även, då fråga är örn understöd av lotterimedel, enahanda
granskningsrätt tillkommer revisorerna, liksom att denna granskningsrätt
bör utsträckas till användningen av bidrag eller andra förmåner av
olika slag, som vid de affärsdrivande verken på grund av särskilda överenskommelser
lämnats vissa bolag m. fl. Föreskrifter örn rätt för riksdagens
revisorer att verkställa granskning av ifrågavarande företags förhållanden till
statens organ synas, då nya överenskommelser ingås, böra inflyta i vederbörliga
avtal. Vid fastställandet av affärsverkens driftkostnadsstater lärer
Eders Kungl. Majit äga meddela beslut, som även i dylika fall lämna riksdagens
revisorer möjlighet att erhålla för deras granskning erforderliga uppgifter.
Vidkommande granskningsrättens omfattning har föreliggande förslag i
övrigt icke givit riksdagen anledning till annat uttalande än att granska i ngsrätten
även bör avse sådana fall, då för främjande av visst ändamål av
statsmedel bestrides hela kostnaden härför, och icke endast bidrag eller
understöd utgå, men att den naturligtvis icke bör gälla sådana understöd,
som äro av mera personlig karaktär (pensionsunderstöd, stipendium, resebidrag
m. m. dylikt) eller utgå till internationella ändamål.
Vad därefter beträffar frågan örn genomförandet av de synpunkter ifråga
örn revisorernas granskningsrätt, som ovan angivits, vill riksdagen erinra
om att riksdagens revisorer redan under nuvarande förhållanden i vissa
fall verkställa granskning av räkenskaper och införskaffa uppgifter av här
ifrågavarande slag. Emellertid är det enligt riksdagens mening av vikt, att
uttryckliga bestämmelser örn en fullständig granskningsrätt stadgas såsom
villkor för åtnjutande av statsbidrag och statsunderstöd. Att detta emellertid
skulle ske genom att riksdagen vid behandlingen av varje särskilt anslag
av denna art skulle ingå i prövning, huruvida dylikt villkor borde fastställas,
synes riksdagen icke möjligt. Då någon närmare utredning icke verkställts,
huru denna angelägenhet i så fall lämpligen bör ordnas och då vissa svå
-
Riksdagms skrivelse Nr 342.
3
righeter uppgivits vara för handen för att redan från och med nästkommande
budgetår stadga föreskrift örn skyldighet för vederbörande att underkasta
sig granskning från revisorernas sida, har riksdagen allenast ansett
sig böra anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt vidtaga åtgärder
för genomförande av den av riksdagen i skrivelse den 2 maj 1930
begärda utsträckta granskningsrätten för riksdagens revisorer.
Riksdagen får alltså
dels tillkännagiva sin ovan angivna uppfattning rörande avlämnande till
riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.,
dels ock anhålla, att Eders Kungl. Majit ville snarast möjligt vidtaga åtgärder
för genomförande av den av riksdagen i skrivelse till Eders Kungl.
Majit den 2 maj 1930 begärda utsträckta granskningsrätten för riksdagens
revisorer.
Stockholm den 2 juni 1931.
Med undersåtlig vördnad.
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.