Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.

1931-06-02 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,2 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:342, Skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Kr 342.

1

Nr 342.

Godkänd av första kammaren den 2 juni 1931.

Godkänd av andra kammaren den 2 juni 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående Kungl. Maj:ts

proposition i fråga om riktlinjer för avlämnande

till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 90 och memorial nr 157.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 26 februari 1931 dagtecknad proposition

(nr 155), bär Eders Kungl. Hajd, under åberopande av vid propositionen

fogat utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för samma

dag, lämnat riksdagen tillfälle att avgiva yttrande över vissa av departementschefen

i berörda statsrådsprotokoll angivna riktlinjer för avlämnande

till riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.

Riksdagen har i likhet med departementschefen funnit det önskvärt, att

sådana bestämmelser meddelas rörande riksdagens revisorers granskningsrätt,

att densamma kommer att avse, icke endast anslag, som anvisats för

verksamheten inom den egentliga statsförvaltningen, utan även användningen

av andra av riksdagen för olika ändamål beviljade medel. För vinnande av

detta senare syfte synes det riksdagen lämpligt, att uttryckliga föreskrifter

meddelas rörande revisorernas granskningsrätt och att, i anslutning till vad

statskontoret och riksräkenskapsverket uti sitt i ärendet avgivna yttrande

anfört, denna granskningsrätt uppställes såsom villkor för åtnjutande av

statsbidrag eller statsunderstöd. Det torde därvid böra åligga dem, som

utbekommit dylika medel, att på vederbörlig rekvisition tillhandahålla revisorerna

sådana räkenskapshandlingar och uppgifter, som erfordras för granskning

av de erhållna medlens användning. Betonas må, att här icke är fråga

om redovisningsskyldighet i egentlig mening utan allenast om skyldighet att

bereda revisorerna tillfälle att granska medelsanvändningen. Givetvis får

denna granskningsrätt för revisorerna icke hava till följd att rörande statsmedlens

användning särskilda räkenskaper behöva föras av dem, som mottaga

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 342—349.

1M4 8t

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 342.

statsbidrag och statsunderstöd. På grund av vad styrelserna för svenska

landstingsförbundet, för svenska stadsförbundet och för svenska landskommunernas

förbund framhållit, vill riksdagen härvid göra det uttalandet, att,

då svårighet ofta torde föreligga, särskilt för de kommunala organen, att

tillhandahålla originalräkenskaperna, granskningen från revisorernas sida i

så fall lämpligen bör göras under den formen, att räkenskaperna, i stället

för att insändas till revisorerna, antingen granskas av någon hos revisorerna

anställd tjänsteman vid besök å vederbörande expedition, där räkenskaperna

förvaras, eller ock avskrifter av erforderliga verifikationer och övriga handlingar

insändas till revisorerna. Härigenom torde nämligen det med ifrågavarande

granskning avsedda ändamålet fyllas på ett fullt tillfredsställande

sätt. Riksdagen vill fästa uppmärksamheten på att i enstaka fall ett sådant

förfaringssätt också vunnit tillämpning. Av det anförda framgår, att riksdagen

i allt väsentligt delar de synpunkter, som av departementschefen

framförts i statsrådsprotokollet.

I samband härmed har riksdagen emellertid velat uttala, att det måste

anses önskvärt, att även, då fråga är örn understöd av lotterimedel, enahanda

granskningsrätt tillkommer revisorerna, liksom att denna granskningsrätt

bör utsträckas till användningen av bidrag eller andra förmåner av

olika slag, som vid de affärsdrivande verken på grund av särskilda överenskommelser

lämnats vissa bolag m. fl. Föreskrifter örn rätt för riksdagens

revisorer att verkställa granskning av ifrågavarande företags förhållanden till

statens organ synas, då nya överenskommelser ingås, böra inflyta i vederbörliga

avtal. Vid fastställandet av affärsverkens driftkostnadsstater lärer

Eders Kungl. Majit äga meddela beslut, som även i dylika fall lämna riksdagens

revisorer möjlighet att erhålla för deras granskning erforderliga uppgifter.

Vidkommande granskningsrättens omfattning har föreliggande förslag i

övrigt icke givit riksdagen anledning till annat uttalande än att granska i ngsrätten

även bör avse sådana fall, då för främjande av visst ändamål av

statsmedel bestrides hela kostnaden härför, och icke endast bidrag eller

understöd utgå, men att den naturligtvis icke bör gälla sådana understöd,

som äro av mera personlig karaktär (pensionsunderstöd, stipendium, resebidrag

m. m. dylikt) eller utgå till internationella ändamål.

Vad därefter beträffar frågan örn genomförandet av de synpunkter ifråga

örn revisorernas granskningsrätt, som ovan angivits, vill riksdagen erinra

om att riksdagens revisorer redan under nuvarande förhållanden i vissa

fall verkställa granskning av räkenskaper och införskaffa uppgifter av här

ifrågavarande slag. Emellertid är det enligt riksdagens mening av vikt, att

uttryckliga bestämmelser örn en fullständig granskningsrätt stadgas såsom

villkor för åtnjutande av statsbidrag och statsunderstöd. Att detta emellertid

skulle ske genom att riksdagen vid behandlingen av varje särskilt anslag

av denna art skulle ingå i prövning, huruvida dylikt villkor borde fastställas,

synes riksdagen icke möjligt. Då någon närmare utredning icke verkställts,

huru denna angelägenhet i så fall lämpligen bör ordnas och då vissa svå
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagms skrivelse Nr 342.

3

righeter uppgivits vara för handen för att redan från och med nästkommande

budgetår stadga föreskrift örn skyldighet för vederbörande att underkasta

sig granskning från revisorernas sida, har riksdagen allenast ansett

sig böra anhålla, att Eders Kungl. Maj:t måtte snarast möjligt vidtaga åtgärder

för genomförande av den av riksdagen i skrivelse den 2 maj 1930

begärda utsträckta granskningsrätten för riksdagens revisorer.

Riksdagen får alltså

dels tillkännagiva sin ovan angivna uppfattning rörande avlämnande till

riksdagens revisorer av räkenskaper m. m.,

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Majit ville snarast möjligt vidtaga åtgärder

för genomförande av den av riksdagen i skrivelse till Eders Kungl.

Majit den 2 maj 1930 begärda utsträckta granskningsrätten för riksdagens

revisorer.

Stockholm den 2 juni 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.