Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående de ekonomiska förutsättningarna för en reglering av Fyrisån oell dess tillflöden m. m.

1931-06-04 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:348, Skrivelse till Konungen, angående de ekonomiska förutsättningarna för en reglering av Fyrisån oell dess tillflöden m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 348.

1

Nr 348.

Godkänd av första kammaren den 4 juni 1931.

Godkänd av andra kammaren den 4 juni 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående de ekonomiska förutsättningarna

för en reglering av Fyrisån oell dess tillflöden

m. m.

(Första kammarens andra tillfälliga utskotts utl&tanden nr 5 och 13.)

(Andra kammarens tredje tillfälliga utskotts utlåtande nr 7.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion har gjorts framställning, förutom

annat, varom nu icke är fråga, därom att riksdagen måtte i skrivelse till Eders

Kungl. Maj: t begära framläggande av förslag till åvägabringande av en fullständig

utredning angående de ekonomiska förutsättningarna för en reglering

av Fyrisån och dess tillflöden.

Första kammarens utskott infordrade i stadgad ordning yttranden från

lantbruksstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt länsstyrelsen i Uppsala

län, sorn hörde länets lantbruksingenjör. Dessa yttranden äro såsom bilagor

fogade till sagda utskotts utlåtande nr 5.

Till första kammarens utskott har jämväl överlämnats en till landshövdingen

i Uppsala län ställd skrivelse från 26 jordägare i de trakter, som skulle

beröras av det ifrågasatta regleringsföretaget, vilka anhållit örn landshövdingens

bistånd för ”denna viktiga frågas lösning” och därvid framhållit de

skäl, som talade för att företaget bragtes till stånd.

Andra kammarens utskott har vid ärendets beredning lämnat tillfälle

för skogsvårdsstyrelserna i Stockholms och Uppsala län samt hushållningssällskapet

i Uppsala län att inkomma med yttranden, varjämte lantbruksingenjören

i Uppsala län inkommit med kompletterande yttrande.

Hushållningssällskapet instämmer i yttrandet från länsstyrelsen i Uppsala

län och tillstyrker således motionen. Dessa yttranden äro med undantag

av hushållningssällskapets såsom bilagor fogade till sistberörda utskotts betänkande.

Dessutom hava andra kammarens utskotts ledamöter personligen besökt det

område den ifrågasatta utredningen avser och därvid haft tillfälle att höra

. Bihang till riksdagens protokoll 1931. 11 sami. Nr 348. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 348.

ortsbefolkningens mening. Därvid överlämnades till utskottet en med 78 namnunderskrifter

försedd skrivelse, vilken ävenledes är såsom bilaga fogad till

detta utskotts utlåtande.

De i motionen omnämnda tillflödena till Fyrisån äro de från norr kommande

åarna, Vendelsån, som i sitt nedre lopp även kallas Tenstaån, samt

Vattholmaån, jämte dessas mindre tillflöden, vilka förena sig i närheten av

Lena kyrka. Vendelsån bär sina källor norr örn Tegelsmora kyrka och genomflyter

Tegelsmorasjön och Vendelsjön, Vattholmaån börjar norr örn Films kyrka

och flyter genom Gruvsjön och Dannemorasjön. Vid andra kammarens utskotts

betänkande i ämnet har fogats en kartskiss över områdena.

Riksdagen får erinra om, att riksdagen tidigare beaktat framställningar av

liknande innebörd sorn i motionen och beviljat anslag för sådana undersökningar,

som här avses. Så har t. ex. riksdagen åren 1928 och 1929 beviljat anslag för

undersökningar rörande reglering av vissa delar av Lyckebyån i Blekinge län

samt Örkilsälven i Älvsborgs län och Kalixälven i Norrbottens län, och vid 1930

års riksdag anvisades sådant anslag för liknande undersökning rörande reglering

av Smån i Kalmar län, Helgeån i Kristianstads län samt Olandsån i

Uppsala och Stockholms län, detta senare företag avseende trakter i Uppland,

som ligga i närmaste grannskap till den del av Uppland, som beröres av motionärens

förslag.

Den motivering, som legat till grund för dessa riksdagens beslut, kan till

alla delar också åberopas för ett bifall till motionen. Den nationalekonomiska

vinsten skulle bliva, att dels vidsträckta områden skyddas mot årligen återkommande

översvämningar, vilka nu dels minska, dels alldeles förstöra skörden,

dels att ännu större områden med mycket god jordmån skulle torrläggas,

så att de omedelbart skulle kunna läggas under plog, dels slutligen att skogbärande

mark i stor utsträckning, vilken nu ger ringa eller intet utbyte, skulle

genom den av regleringen möjliggjorda utdikningen bringas att giva god avkastning,

vilket särskilt för dessa trakter har sin stoira betydelse. Likaledes

kunna vägande ortssynpunkter, delvis av stark social innebörd, anföras för

ett bifall till framställningen. Därigenom att den jord, som genom regleringen

vinnes som åkerjord, ligger i omedelbart grannskap till redan befintliga och

bebyggda brukningsdelar och sålunda ökar dessas storlek, skulle en uppdelning

bliva möjlig, vilken i sin ordning medförde, att där en ägare hade flera söner,

dessa skulle kunna få övertaga var sin nya brukningsdel och sålunda bibehållas

vid jorden, en sak som från samhällets synpunkt knappast kan övervärderas. Vidare

skulle den betydande skogsareal, som på detta sätt gjordes fruktbärande,

ej allenast bliva till ekonomiskt stöd för brukarne av de jordbruk, som härav

berördes, utan bereda arbetstillfällen åt dem i trakten, som för sin utkomst

vöre beroende av sådana. Slutligen torde böra framhållas, att en utdikning och

torrläggning av så stora arealer vattensjuk mark, som här är fråga örn, skulle

verka förbättrande på klimatet i de ifrågavarande trakterna.

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 348.

3

Emellertid torde det få anses uteslutet att bland de jordägare, som beröras

av den ifrågasatta regleringen, åstadkomma en sådan sammanslutning, som

förmår att bestrida kostnaderna för förberedande undersökning och arbetsplans

upprättande. Det är ett mycket vidsträckt område med många och delvis

även ekonomiskt svaga jordägare, ibland vilka också möjligen stridiga intressen

kunna vilja göra sig gällande. Ej heller torde det vara möjligt att som vägoch

vattenbyggnadsstyrelsen förutsätter utföra arbetet i olika etapper. Erfarenheten

visar, att de fördelar, som härvid ernås för ett område, oftast motvägas

av svårigheter för andra, nedomliggande områden, varvid också rättstvister

kunna uppstå av den omfattning, att de kunna bliva av ruinerande innebörd

för dem, som från början trodde sig vinna fördelar av regleringen.

Flera typiska exempel skulle också kunna anföras härpå, och från ett mindre

företag uti ifrågavarande trakt hava de, som utav den utförda regleringen haft

fördel, blivit nödsakade att till nedom liggande jordägare, vilka lidit men, utgiva

betydande skadeersättningar. Vad nu föreslagna reglering vidkommer,

kunna visserligen områdena omkring Vendelsån, resp. Vattholmaån betraktas

som från varandra skilda företag, men de båda åarna förenas i den gemensamma

Fyrisån, och den ökade avrinningshastigheten skulle helt säkert medföra

betydande olägenheter för nedom sammanflödet liggande trakter på grund

av dels vattendragets förträngningar här och där, dels markens låga och flacka

beskaffenhet.

Riksdagen är i likhet med de hörda myndigheterna av den uppfattningen,

att denna utredning, örn den kommer till stånd, bör läggas så, att den resulterar

i en arbetsplan av den beskaffenhet, att den med hänsyn till arbetets

omfattning och därav betingade kostnader kan läggas till grund för en ekonomisk

organisation till arbetets utförande, och måste således i sig innesluta laga

syneförrättningar i enlighet med gällande laga bestämmelser.

Saken synes likväl hava den stora betydelsen såväl från näringslivets som

ortsintressets synpunkt, att den motiverar ett statsmakternas ingripande, och

detta så mycket mera som sådant understöd tidigare lämnats andra fullkomligt

likartade företag, varom också riksdagen förut erinrat. Vid dessa understöds

beviljande har dock såsom villkor fästs, att kostnaderna för erforderlig hantlangning

och därtill hörande material skulle bäras av jordägarna själva.

Riksdagen inser de föreliggande svårigheterna att ena de talrika jordägarna

till ett samfällt uppträdande för att genomföra en kostsam utredning av

den omfattning, som i föreliggande fall är nödvändig. Med hänsyn därtill synes

det således befogat att utredningen kommer att verkställas genom statens försorg.

För den händelse en reglering av Fyrisån och dess tillflöden senare kommer

till stånd, en sak, varom riksdagen känner sig övertygad, böra emellertid

de intresserade jordägarna i vanlig ordning bära sin del av samtliga kostnader

och således den av statsverket bekostade utredningen även inräknas vid stats
-

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 348.

understödets för regleringen uträknande. Under den förutsättningen synas

också s. k. hantlangningskostnader kunna förskotteras av statsmedel.

Riksdagen delar den av lantbruksingenjören framförda åsikten, att undersökningen

sannolikt skulle förbilligas genom fast anställda och inarbetade hantlangare,

då härigenom arbetet skulle bedrivas fortare och inom körnare tid

och sålunda en del andra kostnader sannolikt skulle nedbringas.

Gentemot lantbruksstyrelsen formella invändning att här icke någon sakägare

framfört begäran om utredning, vill riksdagen anföra, att sådan sakägare torde

få anses finnas, alldenstund, såsom ovan omförmälts, ett större antal jordägare

hemställt om bifall till motionen.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Maj :t täcktes vidtaga erforderliga åtgärder för åvägabringande av en fullständig

utredning angående de ekonomiska förutsättningarna för en reglering av

Fyrisån och dess tillflöden.

Stockholm den 4 juni 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm, Tryckeriaktiebolaget Tiden ISSI,

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.