Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

1931-04-17 · 116 sidor, varav 114 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 114 av 116 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:8a, Skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

1

Nr 8 A.

Godkänd av första kammaren den 17 april 1931.

Godkänd av andra kammaren den 17 april 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av dels vissa utav

Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen under åttonde

huvudtiteln gjorda framställningar, dels ock åtskilliga

beträffande samma huvudtitel väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 8 och memorial nr 72.)

Till Konungen.

Departementet.

l:o) I den till riksdagen den 3 januari 1931 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1931/1932 har Eders

Kungl. Majit i avseende å åttonde huvudtiteln (punkt 1 av det vid propositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden samma

dag) föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1931 från ecklesiastikdepartementets övergångsstat

utesluta den där uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i

lönegraden B 21;

dels godkänna följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att

tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —

.Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

................................... »_53,800: —

Summa kronor 248,200: —

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag ...................... kronor 10,600: —

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Eders Kungl. Maj:ts kansli, nu 266,100 kronor, med 7,300

kronor till 258,800 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får därför anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1931 från ecklesiastikdepartementets övergångsstat

uteslutit den där uppförda andre kanslisekreterarbefattningen i

lönegraden B 21;

dels godkänt följande ordinarie stater för ecklesiastikdepartementet att

tillämpas från och med den 1 juli 1931:

A. Ordinarie avlöningsstat:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag .... kronor 194,400: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

................................... » 53,800: —

Summa kronor 248,200: —

B. Övergångsstat:

Avlöningar, förslagsanslag......................kronor 10,600: —

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till ecklesiastikdepartementets

avdelning av Eders Kungl. Majis kansli, nu 266,100 kronor, med 7,300

kronor till 258,800 kronor.

2:o) I enlighet med Eders Kungl. Majis förslag (punkt 2) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av

arbetskrafterna å ecklesiastikdepartementets avdelning av Eders Kungl.

Majis kansli för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 6,048

kronor.

Arkiv, bibliotek och museer.

3:o) Eders Kungl. Maji har (punkt 4) föreslagit riksdagen att till åtgärder

för riksarkivets sigillvård för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor, att utgå i huvudsaklig överensstämmelse med

vad departementschefen i statsrådsprotokollet angivit samt i enlighet med

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maji kan finna gott meddela.

Riksdagen finner visserligen påkallat, att riksarkivet sättes i tillfälle att

på nöjaktigt sätt konservera sitt värdefulla och omfattande sigillbestånd.

Men riksdagen kan icke finna det nödvändigt eller lämpligt att, såsom i

Eders Kungl. Majis förslag förutsättes, för detta ändamål inrättas en sär
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

3

skild tjänst, låt vara på extra stat. Vad som för vinnande av det avsedda

syftet erfordras, är enligt riksdagens mening allenast, att ett skäligt belopp

ställes till riksarkivets förfogande att för ändamålet användas, på sätt Eders

Kungl. Maj:t närmare bestämmer. I sådant hänseende har riksdagen ansett

en summa av 4,500 kronor tillfyllest för budgetåret 1931/1932. Denna summa

har anvisats såsom ett extra reservationsanslag.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen till

åtgärder för riksarkivets sigillvård för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

reservationsanslag av 4,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

4:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 5) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till uppehållande av

expedition i riksarkivets nya lokaler vid Östermalmsgatan i Stockholm anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor.

5:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 6) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att från och med budgetåret 1931/1932 kostnader för ersättning

för eldning och skötsel av värmeledningarna i landsarkiven i Uppsala,

Vadstena, Lund och Göteborg samt vid arkivdepån i Visby må — i huvudsaklig

överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivits — avföras å det under riksstatens åttonde huvudtitel

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m.;

dels ur de ordinarie staterna för landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund

och Göteborg utesluta de där ingående anslagsposterna: Ersättning för skötsel

av värmeledning, en var å 300 kronor;

dels ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby utesluta den där ingående

anslagsposten: För skötsel av värmeledning å 150 kronor;

dels ock minska det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m.,

nu 102,950 kronor, med 1,350 kronor till 101,600 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att från och med budgetåret 1931/1932 kostnader för ersättning

för eldning och skötsel av värmeledningarna vid landsarkiven i Uppsala,

Vadstena, Lund och Göteborg samt vid arkivdepån i Visby må — i

huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som av departementschefen

under punkt 6 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari

1931 angivits — avföras å det under riksstatens åttonde huvudtitel uppförda

ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser, ved m. m.;

dels ur de ordinarie staterna för landsarkiven i Uppsala, Vadstena, Lund

och Göteborg uteslutit de där ingående anslagsposterna: Ersättning för skötsel

av värmeledning, en var å 300 kronor;

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ur övergångsstaten för arkivdepån i Visby uteslutit den där ingående

anslagsposten: För skötsel av värmeledning å 150 kronor;

dels ock minskat det ordinarie förslagsanslaget till landsarkiven m. m.,

nu 102.950 kronor, med 1,350 kronor till 101,600 kronor.

6:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 7) föreslagit riksdagen att till inköp

av böcker för ett referensbibliotek ''vid länsarkivet i Östersund för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får därför anmäla, att riksdagen till inköp av böcker för ett referensbibliotek

vid länsarkivet i Östersund för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor.

7:o) Sedan 1930 års riksdag till uppförande i huvudsaklig överensstämmelse

med företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för ett

landsarkiv i Härnösand beviljat ett anslag å 330,000 kronor samt därav

för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp

av 50,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 8) föreslagit riksdagen

att av förutnämnda belopp, 330,000 kronor, förbudgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 50,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till uppförande av en byggnad

för ett landsarkiv i Härnösand av 1930 års riksdag beviljade anslaget

å 330,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisat ett belopp av 50,000 kronor.

8:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 9) föreslagit riksdagen att

dels öka den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,

inköp och inbindning, nu 90,000 kronor, med 5,000 kronor till 95,000

kronor,

samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till

kungl, biblioteket, nu 268,200 kronor, med 5,000 kronor till 273,200 kronor;

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får

därför anmäla, att riksdagen

dels ökat den i staten för kungl, biblioteket ingående anslagsposten: Böcker,

inköp och inbindning, nu 90,000 kronor, med 5,000 kronor till 95,000

kronor

samt förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till

kungl, biblioteket, nu 268,200 kronor, med 5,000 kronor till 273,200 kronor;

dels ock till bokinköp och bokbindning för kungl, biblioteket för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

5

9:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 10) föreslagit riksdagen att

dels till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 8,500 kronor;

dels ock till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930,

samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 46:e årgång,

omfattande år 1931, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av

12,500 kronor att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

Eders Kungl. Maj:ts förslag, som i realiteten icke medför någon merutgift

för statsverket i vidare mån, än vad som betingas av vederbörliga uppflyttningar

i löneklass, men som i övrigt allenast innebär en åtgärd av bokföringsteknisk

art i syfte att vinna större reda och överskådlighet i denna del

av budgeten, föranleder ingen erinran från riksdagens sida. Riksdagen får

därför anmäla, att riksdagen

dels till ökning av kungl, bibliotekets arbetskrafter för budgetåret 1931/

1932 anvisat ett extra anslag av 8,500 kronor;

dels ock till slutförande av redigeringen av den för Sveriges offentliga

bibliotek gemensamma accessionskatalogens 45:e årgång, omfattande år 1930,

samt för påbörjande av redigeringen för accessionskatalogens 46:e årgång,

omfattande år 1931, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

12,500 kronor att användas enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade föreskrifter.

10:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 11) föreslagit riksdagen att till katalogiseringsarbeten

inom kungl, biblioteket, enligt av Eders Kungl. Maj:t

meddelade bestämmelser, för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 29,800 kronor.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till katalogiseringsarbeten inom kungl, biblioteket,

enligt av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser, för budgetåret

1931 1932 anvisat ett extra anslag av 29,800 kronor.

ll:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 12) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökning

av i kammararkivet och riksarkivet befintliga äldre arkivalieomslag m. m.

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 4,100 kronor att utgå

enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

12:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 13) föreslagit riksdagen att

dels från och med den 1 juli 1931, med uteslutande av den å stifts- och

landsbibliotekets i Linköping ordinarie stat uppförda bibliotekariebefattningen

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i lönegraden B 24, å samma stat upptaga en bibliotekariebefattning i lönegraden

B 26 ;

dels höja den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket

ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten: Avlöningar

till ordinarie tjänstemän, nu 9,500 kronor, med 1,000 kronor till 10,500

kronor;

dels ock öka det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping

med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,300 kronor,

med 1,000 kronor till 14,300 kronor.

Onekligen kan en viss tvekan råda örn det lämpliga i att nu i ett enstaka

fall företaga en ändring i lönegradsplaceringen för en viss befattningshavare.

Riksdagen har emellertid funnit så starka skäl anförda till förmån för det

nu föreliggande förslaget — riksdagen vill i detta hänseende peka på dels

de ökade kompetensfordringar, som efter 1926 års riksdags beslut i ämnet

föreskrivits för denna befattningshavare, dels ock den betydligt ökade arbetsbördan

vid befattningen — att riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl.

Maj:ts förslag. Riksdagen vill härvid i likhet med departementschefen betona,

att Linköpingsbiblioteket med hänsyn till sin storlek och värdet av sina

samlingar intager en sådan särställning i biblioteksorganisationen, att ett

bifall till det nu föreliggande förslaget enligt riksdagens mening icke kan

åberopas till stöd för liknande framställningar från andra bibliotek.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels från och med den 1 juli 1931, med uteslutande av den å stifts- och

landsbibliotekets i Linköping ordinarie stat uppförda bibliotekariebefattningen

i lönegraden B 24, å samma stat upptagit en bibliotekariebefattning i

lönegraden B 26;

dels höjt den i den nuvarande ordinarie staten för stifts- och landsbiblioteket

ingående, såsom förslagsanslag betecknade anslagsposten: Avlöningar

till ordinarie tjänstemän, nu 9,500 kronor, med 1,000 kronor till 10,500

kronor;

dels ock ökat det i riksstaten under stifts- och landsbiblioteket i Linköping

med rubrik: Avlöningar uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 13,300 kronor,

med 1,000 kronor till 14,300 kronor.

13:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 14) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning

av det ordinarie reservationsanslaget till bokinköp, inbindning och vissa expenser

för stifts- och landsbiblioteket i Linköping för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor.

14:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 15) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till

uppehållande av pedagogiska bibliotekets verksamhet för budgetåret 1931/1932

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

7

anvisat ett extra anslag av 7,000 kronor att utgå under de villkor, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

15:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 16) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till

avlöning åt en skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen av S:te

Genevieve-biblioteket i Paris för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag

av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t kan finna gott meddela.

16:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 17) föreslagit riksdagen att

öka den i den ordinarie staten för nationalmuseum upptagna anslagsposten:

nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden, nu 9,600 kronor, med

1,700 kronor till 11,300 kronor

samt förty höja det ordinarie förslagsanslaget till nationalmuseum, nu

154,200 kronor, med 1,700 kronor till 155,900 kronor.

Riksdagen har funnit goda skäl anförda för den av Eders Kungl. Majit

föreslagna löneförbättringen för ifrågavarande befattningshavare. Likaledes

finner riksdagen vad av Eders Kungl. Majit föreslagits i fråga örn rätt till

semester och rätt att under sjukdom uppbära viss del av arvodet välgrundat.

I likhet med departementschefen anser riksdagen riktigt, att även de

av sistberörda förmåners åtnjutande föranledda utgifterna bestridas av anslagsposten

till nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden. Riksdagen

har alltså intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

ökat den i den ordinarie staten för nationalmuseum upptagna anslagsposten:

nattlig bevakning av nationalmuseibyggnaden, nu 9,600 kronor, med

1,700 kronor till 11,300 kronor samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget

till nationalmuseum, nu 154,200 kronor, med 1,700 kronor till 155,900

kronor.

17:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 18) föreslagit riksdagen att höja det

till boksamlingen vid nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget,

nu 3,000 kronor, med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

Riksdagen har, örn än med en viss tvekan, ansett sig kunna bifalla

Eders Kungl. Majits förslag men vill därvid, i likhet med departementschefen,

framhålla vikten av att museichefen, till undvikande av dubbelköp,

vid sina inköp samråder med riksbibliotekarieu.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det till boksamlingen vid

nationalmuseum uppförda ordinarie reservationsanslaget, nu 3,000 kronor,

med 1,000 kronor till 4,000 kronor.

18:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 19) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av arbetskrafterna vid nationalmuseet för budgetåret 1931/1932

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

anvisa ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå efter de grunder, Eders

Kungl. Majit må äga att bestämma.

Riksdagen har av den förebragta utredningen icke funnit styrkt, att det

behov av juridisk och administrativ sakkunskap, som vid museet må förefinnas,

påkallar anställandet av en särskild arbetskraft. I den mån sådan

sakkunskap behöver anlitas, torde detta kunna ske från fall till fall mot

gottgörelse av museet till buds stående medel. Riksdagen anser sig därför

icke kunna för budgetåret 1931/1932 bevilja högre anslag till förstärkning

av arbetskrafterna vid museet än som utgår för det nu löpande budgetåret

eller 14,800 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med anledning

av Eders Kungl. Majrts förslag, till förstärkning av arbetskrafterna

vid nationalmuseet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

14,800 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t må äga att

bestämma.

19:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 20) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till täckande av utgifter

för nationalmuseets depositionsavdelnings konstbildande verksamhet

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 8,500 kronor

att utgå enligt de närmare grunder, Eders Kungl. Majrt kan finna skäl

föreskriva.

20:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 21) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till försäkring och

transport av konstföremål, som äro eller varda deponerade hos nationalmuseum,

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av

2,500 kronor.

21:o) I enlighet med Eders Kungl. Majrts förslag (punkt 22) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom extra reservationsanslag

för budgetåret 1931/1932 anvisat

dels till konservering av handtecknings- och gravyrsamlingar inom nationalmuseum

ett belopp av 5,000 kronor;

dels ock till anskaffande av portföljer för vissa äldre samlingar av bandteckningar

och gravyrer samt till ombyggnad av äldre skåp och anskaffande

av nya sådana för dessa samlingar ett belopp av likaledes 5,000 kronor.

22:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 23) föreslagit riksdagen att till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms

slott för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj.t kan finna

gott bestämma.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

9

Riksdagen anser sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag men vill

därvid framhålla, att riksdagen förutsätter, att endast tavlor av konstnärligt

eller historiskt värde ifrågakomma till konservering. Härjämte vill

riksdagen uttala önskvärdheten av att vid den framställning örn anslag för

ifrågavarande ändamål, som Eders Kungl. Majit kan komma att göra till 1932

års riksdag, måtte fogas en utredning rörande vad som av ifrågavarande

samlingar ytterligare återstår av beskaffenhet att böra bliva föremål för

konserveringsåtgärder jämte en beräkning av den tid och de kostnader, dessa

återstående konserveringsarbeten kunna komma att kräva.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till konserveringsarbeten

för statens tavelsamlingar å Gripsholms och Drottningholms

slott för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 12,000

kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

23:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 24) föreslagit riksdagen att

dels i personalstaten för livrustkammaren uppföra en befattning såsom

livrustmästare med placering i lönegraden B 10;

dels godkänna följande stat för livrustkammaren att tillämpas från och

med budgetåret 1931/1932.

Stat.

Avlöningar till ordinarie befattningshavare, förslagsanslag kronor 15,000: —

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, förslagsanslag

.................................... » 23,500: —

Summa kronor 38,500: —

dels ock med anledning härav höja det i riksstaten under rubriken Livrustkammaren,

avlöningar, upptagna ordinarie förslagsanslaget, nu 11,000 kronor,

med 27,500 kronor till 38,500 kronor.

Frågan om vissa befattningars vid livrustkammaren — däribland även

livrustmästartjänstens — förändring till ordinarie tjänster var så sent som

år 1929 föremål för riksdagens prövning. Riksdagen ställde sig då avvisande

med hänsyn till den osäkerhet, som rådde beträffande livrustkammarens

framtida ställning i museiorganisationen. Denna ovisshet gäller alltjämt.

Riksdagen kan därför icke finna någon anledning att frångå den ståndpunkt,

1929 års riksdag intog till berörda spörsmål. På grund härav kan

riksdagen icke bifalla Eders Kungl. Majits förslag vare sig i fråga örn

livrustmästartjänsten eller beträffande livrustkammarens avlöningsanslag

i övrigt utan anser, att såväl det ordinarie anslaget till avlöningar vid livrustkammaren

som det extra anslaget till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare

därstädes böra för budgetåret 1931/1932 bibehållas oförändrade.

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, med avslag

å Eders Kungl. Majits förslag, i vad det avser förändringar i de till livrustkammaren

utgående avlöningsanslagen,

dels i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid

livrustkammaren med oförändrat belopp, 11,000 kronor;

dels ock till avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare vid livrustkammaren

anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag avj 26,950

kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt fastställa.

24:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 25) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll och vård

av livrustkammarens samlingar anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 24,000 kronor att utgå efter de grunder, som Eders

Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

25:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 26) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för förhyrande av ökade

lokaler för livrustkammaren inom nordiska museets byggnad anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 1,100 kronor.

26:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 27) föreslagit riksdagen att höja den

i den nuvarande ordinarie staten för naturhistoriska riksmuseet ingående

anslagsposten: Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare, nu 12,800

kronor, med 350 kronor till 13,150 kronor;

samt förty öka det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med

rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,650

kronor, med 350 kronor till 230,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt den i den nuvarande ordinarie staten

för naturhistoriska riksmuseet ingående anslagsposten: Avlöningar till ickeordinarie

befattningshavare, nu 12,800 kronor, med 350 kronor till 13,150

kronor;

samt förty ökat det i riksstaten under naturhistoriska riksmuseet med

rubrik: Avlöningar m. m. uppförda ordinarie förslagsanslaget, nu 229,650

kronor, med 350 kronor till 230,000 kronor.

27:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 28) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt arvode åt

en vaktmästare vid naturhistoriska riksmuseet, tillika trädgårdsskötare, för

budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 300 kronor.

28:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 29) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkning av den

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

11

i reservationsanslaget till samlingar m. m. för naturhistoriska riksmuseet ingående

anslagsposten till ordnande, vård och förökande av samlingarna m. m.

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor.

29:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 30) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av såväl den i naturhistoriska riksmuseets reservationsanslag till

samlingar m. m. ingående anslagsposten till expenser för avdelningarna vid

Frescati som den i samma reservationsanslag ingående anslagsposten till

expenser samt till vård, underhåll och förkovran av etnografiska avdelningen

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,475 kronor att utgå

med fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till förstärkande av såväl den i naturhistoriska

riksmuseets reservationsanslag till samlingar m. m. ingående anslagsposten

till expenser för avdelningarna vid Frescati som den i samma reservationsanslag

ingående anslagsposten till expenser samt till vård, underhåll

och förkovran av etnografiska avdelningen för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra anslag av 20,475 kronor att utgå med den fördelning, som av

Eders Kungl. Majit bestämmes.

30:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 31) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1931/

1932 anvisat

dels till ordnande och preparering av vissa samlingar inom naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning ett extra anslag av 4,000 kronor,

dels ock till anskaffande av nya herbarieskåp för samma avdelning ett

extra reservationsanslag av 3,000 kronor.”

31:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 32) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde

m. m. vid naturhistoriska riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,150 kronor att utgå enligt

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till arbetsbiträde m. m. vid naturhistoriska

riksmuseets botaniska avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

anslag av 3,150 kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna skäl meddela.

32:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 33) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ordnande av framlidne

kyrkoherden S. J. Enanders Salixsamlingar för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra reservationsanslag av 5,450 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt meddela.

s. 12 Kontrollera mot PDF

12

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 34) föreslagit riksdagen att till arbetsbiträde

vid naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 2,520 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till arbetsbiträde vid naturhistoriska riksmuseets

paleozoologiska avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

anslag av 2,520 kronor.

34:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 35) föreslagit riksdagen att till ritnings-

och retuscheringsarbeten för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska

avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till ritnings- och retuscheringsarbeten för

naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1931/

1932 anvisat ett extra anslag av 1,000 kronor.

35:o) Eders Kungl. Maj.-t har (punkt 36) föreslagit riksdagen att till

fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt material, tillhörigt naturhistoriska

riksmuseets paleozoologiska avdelning, bevilja ett belopp av 7,000 kronor

samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa

3,500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till fortsatt bearbetning av visst vetenskapligt

material, tillhörigt naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning,

beviljat ett belopp av 7,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/

1932 såsom extra reservationsanslag anvisat 3,500 kronor.

36:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 37) föreslagit riksdagen att till inköp

av instrument för naturhistoriska riksmuseets paleozoologiska avdelning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till inköp av instrument för naturhistoriska

riksmuseets paleozoologiska avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

37:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 38) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vetenskapligt

biträde för bearbetning av vissa samlingar å naturhistoriska riksmuseets

evertebratavdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

4,000 kronor.

38:o) Sedan 1928 års riksdag till anskaffande av nya skåp m. m. för

naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning beviljat ett belopp av

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

13

20.000 kronor samt därav anvisat för ett vart av budgetåren 1928/1931

såsom extra reservationsanslag 5,000 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t

(punkt 39) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp, 20,000 kronor

för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa återstoden,

5.000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till anskaffande av nya skåp

m. m. för naturhistoriska riksmuseets entomologiska avdelning av 1928 års

riksdag beviljade beloppet av 20,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisat återstoden, 5,000 kronor.

39:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 40) föreslagit riksdagen att till anskaffande

av nya skåp för naturhistoriska riksmuseets vertebratavdelning

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 5,730 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till anskaffande av nya skåp för naturhistoriska

riksmuseets vertebratavdelning för budgetåret 1931/1932 anvisat ett

extra reservationsanslag av 5,730 kronor.

40:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 41) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arbetsbiträde vid

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 2,400 kronor,

41:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 42) föreslagit riksdagen att till uppvärmning

m. m. av vissa lokaler för naturhistoriska riksmuseets etnografiska

avdelning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

5,840 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till uppvärmning m. m. av vissa lokaler för

naturhistoriska riksmuseets etnografiska avdelning för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra reservationsanslag av 5,840 kronor.

42:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 43) föreslagit riksdagen att till fortsatt

iordningställande av f. d. livregementets dragoners kasernetablissement till

etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

framlagt, av departementschefen i statsrådsprotokollet återgivet förslag för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 230,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till fortsatt iordningställande av f. d. livregementets

dragoners kasernetablissement till etnografiskt museum m. m. i huvudsaklig

överensstämmelse med i ärendet framlagt, av departementschefen

under punkt 43 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1931 återgivet förslag för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

reservationsanslag av 230,000 kronor.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43:o) Eders Kungl, Maj:t har (punkt 44) föreslagit riksdagen att till nordiska

museet för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 190,000 kronor att

under villkor att en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Maj:t förordnad

ävensom på de övriga villkor, Eders Kungl. Maj :t må föreskriva, utgå till

nämnden för att enligt dess bestämmande användas till museets ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till nordiska museet för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 190,000 kronor att under villkor att

en ledamot i museets nämnd är av Eders Kungl. Majit förordnad ävensom

på de övriga villkor, Eders Kungl. Majit må föreskriva, utgå till nämnden

för att enbgt dess bestämmande användas till museets ändamål.

44:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 45) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till kulturhistoriska

museet i Lund anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 30,000

kronor att under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl föreskriva,

utgå till styrelsen för kulturhistoriska föreningen för södra Sverige för att

användas för museets förvaltningsomkostnader och i främsta rummet till

avlöning åt vetenskapligt och fackmässigt utbildade biträden vid museet.

45:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 46) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till musikhistoriska

museet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor

att på de villkor och under de förbehåll, Eders Kungl. Majit kan finna

skäl föreskriva, utgå till museets ändamål.

46:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 47) föreslagit riksdagen att till svenska

skolmuseet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor

att på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen

för Sveriges allmänna folkskollärarförening för museets ändamål.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till svenska skolmuseet anvisat förbudgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 4,000 kronor att på de villkor, Eders Kungl.

Majit kan finna gott bestämma, utgå till centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärarförening för museets ändamål.

Kyrkliga ändamål.

47:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 48) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 10,000

kronor till 140,000 kronor.

Riksdagen bar icke något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till kleresistaten, nu 150,000 kronor, med 10,000 kronor till 140,000 kronor.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

15

48:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 49) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till lappmarks ecklesiastikverk, kyrkliga ändamål,

nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till 3,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till lappmarks

ecklesiastik verk, kyrkliga ändamål, nu 4,000 kronor, med 1,000 kronor till

3.000 kronor.

49:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 51) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till ersättning åt vissa församlingar till följd av

lindring i främmande trosbekännares skattskyldighet, nu 45,000 kronor, med

5.000 kronor till 40,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till ersättning

åt vissa församlingar till följd av lindring i främmande trosbekännares

skattskyldighet, nu 45,000 kronor, med 5,000 kronor till 40,000 kronor.

50:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 52) föreslagit riksdagen att i riksstaten

under rubrik: Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors

uppföra ett ordinarie anslag av 6,000 kronor.

Den svenska församlingsorganisationen i Hälsingfors synes numera hava

vunnit sådan stabilitet, att inrättandet av en ordinarie prästerlig befattning

därstädes måste anses befogat. Med hänsyn härtill och på de av departementschefen

i övrigt ^anförda skälen, vill riksdagen medgiva, att, på sätt

Eders Kungl. Majit föreslagit, anslaget ifråga uppföres på ordinarie stat.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen i riksstaten under rubrik:

Pastor vid svenska Olaus Petri-församlingen i Hälsingfors uppfört ett ordinarie

anslag av 6,000 kronor.

51:o) Sedan riksdagen år 1929 till tre stipendier för utbildande vid universitet

av präster, förtrogna med finska språket, beviljat ett extra anslag

å 10,800 kronor samt därav för vart och ett av budgetåren 1929/1931 anvisat

ett belopp av 3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela’

de närmare bestämmelser, som kunde erfordras rörande de sålunda

anvisade medlens användande, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 53) föreslagit

riksdagen att av det utav 1929 års riksdag beviljade extra anslaget

för budgetåret 1931/1932 anvisa''återstoden, 3,600 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1929 års riksdag beviljade

extra anslaget till tre stipendier för utbildande vid universitet av präster,

förtrogna med finska språket, för budgetåret 1931/1932 anvisat återstoden,

3,600 kronor, med rätt för Eders Kungl. Majit att meddela de närmare

bestämmelser, som må erfordras rörande de sålunda anvisade medlens användande.

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

52:o) Eders Kungl. Maj:t har (punk154) föreslagit riksdagen att till religiös och

social verksamhet bland svenskar i vissa utländska hamnstäder anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 45,500 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 145), vari föreslagits, att riksdagen ville till avlöning av

svensk sjömanspräst i Danzig och Gdynia anslå 5,000 kronor och således

höja anslaget till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnar för budgetåret 1931/1932 till 50,500 kronor samt företaga

den höjning av förslagsanslaget till dyrtidstillägg åt sjömansprästerna (nu

15,000 kronor), som härav kan föranledas.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

Det enorma uppsving, som skeppningen över Danzig och Gdynia av polska

och schlesiska kol tagit efter fredsslutet, har medfört en enastående

utveckling av sjöfarten på dessa hamnar, som ligga på ett inbördes avstånd

av endast 17 kilometer.

Dessa hamnars betydelse är särskilt stor för Sveriges vidkommande. Sedan

några år tillbaka är Danzig den av alla världens hamnstäder utanför

Sverige, som besökes av det största antalet svenska fartyg, Enligt från

vederbörande konsulat inhämtade upplysningar hade Danzig år 1930 icke

mindre än 1,170 inkomna svenska fartyg och Gdynia 636. Tillhopa representerade

dessa 1,806 svenska fartyg en besättningssiffra å 29,700 man.

Vad antalet svenska fartyg beträffar, komma sålunda Danzig och Gdynia

ganska nära upp emot den sammanlagda svenska sjöfarten på världshamnarna

Rotterdam, Andverpen och London.

Under åtskilliga år har svenska kyrkans sjömansvård fått upprepade

maningar från sjöfolk och andra att påbörja verksamhet i Danzig och

Gdynia. De moraliska missförhållandena i dessa hamnar äro synnerligen

svårartade. Ett krog- och bordellväsende av råaste slag råder i hamnområdena.

Enbart i Neufahrwasser linnas 64 krogar med spritutskänkning,

däremot icke ett enda nykterhetskafé. På krogarna ser man ej gärna att

någon bara förtär kaffe. Då är man påpasslig och dukar genast av. Såväl

i Neufahrwasser som i Gdynia belägras tidtals alla fartyg av lösaktiga kvinnor.

Ett hyggligt samlingsställe för vårt sjöfolk framstod som ett oundgängligt

krav. Ett sådant anskaffades också i Danzig, då missionsstyrelsen i december

1928 tack vare några särskilda gåvor för ändamålet sattes i stånd

att utsända en sjömansvårdsassistent, som efter några månader ersattes med

en sjömanspräst. Tack vare i hemlandet gjorda insamlingar och med välvilligt

bistånd av vårt lands konsulära representanter där nere har allt

sedan dess ett effektivt och allmänt uppskattat sjömansvårdsarbete pågått

såväl i Danzig-Neufahrwasser som i Gdynia, där provisorisk lokal förhyrdes

i början av innevarande år.

På stationen i Danzig finnas för närvarande anställd sjömanspräst, assistent

och läsrumsföreståndarinna och i Gdynia assistent och föreståndarinna. Till

belysning av verksamhetens omfattning må nämnas att på vardera platsen

antalet besökare å läsrum uppgår till omkring 1,000 pr månad. I Danzig

avlades under föregående år 1,184 skeppsbesök av präst och assistent och i

Gdynia under de åtta månader av samma år verksamheten hittills varat

980 skeppsbesök. På vardera platsen finnas ett fyrtiotal svenska tidningar

och tidskrifter, bibliotek med bildande och underhållande lektyr, anordningar

s. 17 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

17

för brevskrivning m. m. Som motvikt mot de moraliska farorna ha idrottstillställningar

och utflykter visat sig vara av stor betydelse. Sålunda ha

under assistentens ledning i Gdynia i fjol 41 fotbollsmatcher varit anordnade.

Liksom på sjöm ans vårdens övriga stationer i främmande hamnar

utgöra veckosamkväm med föredrag och musikalisk underhållning ett viktigt

inslag i verksamheten, så mycket mer som sjömännen själva i stor utsträckning

medverka vid underhållningen. Varje dag serveras kaffe på

läsrummen till självkostnadspris.

Det säger sig självt, att en så omfattande verksamhet är förenad med

stora utgifter. Frånsett vad som på platsen insamlats bland sjömän och

andra för arbetet intresserade, räknar missionsstyrelsen med en kostnad för

innevarande års löpande verksamhet i Danzig och Gdynia å sammanlagt

kronor 26,000, vilka måste insamlas på frivillighetens väg. Men härutöver

föreligger en särskild uppgift av större ekonomisk räckvidd. På bägge

platserna svara lokalerna icke mot verksamhetens behov. Särskilt gäller

detta Gdynia, där missionsstyrelsen hyrt en liten magasinslokal vid hamnen.

Utrymmet i densamma är så trångt, att på juldagen icke mindre än tre

fester Ängö hållas för att alla i hamnen varande svenskarna skulle få vara

med örn julfirandet. Vid ett annat tillfälle lågo 16 båtar i hamnen, av

vilka assistenten med hänsyn till de små lokalerna endast vågade uppsöka

fem med inbjudan till ett festligt samkväm. Som vanligt infunno sig också

de inbjudna besättningarna mangrant.

Som ett villkor för att svenska kyrkans missionsstyrelse skall våga gripa

sig an med arbetet för en tillfredsställande lösning av lokalfrågan, till att

börja med i Gdynia, framstår dock en viss avlastning av dess ekonomiska

börda genom att statsmakterna, på samma sätt som är fallet i vissa andra

hamnar med betydande svensk sjöfart, ville bevilja anslag av statsmedel

till avlöning av sjömanspastorn i Danzig, vilken även bär huvudansvaret

för arbetet i Gdynia.

Dessa synpunkter hava i svenska kyrkans missionsstyrelses skrivelse till

Kungl. Majit den 4 september 1930 framhållits. Statskontoret har den 23

september s. å. avgivit följande utlåtande:

»Vidkommande slutligen den religiösa och sociala verksamheten i Danzig

med Gdynia framgår av ansökningen, att densamma påbörjats i Danzig i

slutet av år 1928 och i Gdynia först i början av år 1930. Med hänsyn

härtill och i anslutning till förut tillämpade grunder för statsbidragens beviljande,

skulle det kunna sägas, att tiden ännu icke är inne för en sådan

åtgärd beträffande dessa hamnstäder. Vad som i ansökningen anföres om

det stora antal svenska fartyg, som besöker hamnarna, med besättningar på

tillsammans omkring 26,000 personer och de svåra missförhållanden, som

vållas av att stora skaror svensk sjöfarande ungdom i dessa hamnar icke

rönte någon tillsyn eller omvårdnad från hemlandets sida, synes emellertid

vara omständigheter, som tala för att någon ytterligare erfarenhet örn behovet

av en sjömanspräst i Danzig med Gdynia icke behöver avvaktas,

utan att ur denna synpunkt sett hinder icke bör möta för statsbidrags beviljande.

Med hänsyn härtill och då, enligt vad av ansökningen framgår,

missionsstyrelsens sjömansvård för år 1929 medfört brist i de för densamma

avsedda medel, anser sig statskontoret böra tillstyrka, att understöd lämnas

för nu ifrågavarande ändamål. Missionsstyrelsen föreslår i sådant hänseende

— förutom provisorisk tilläggslön — ett belopp av 5,000 kronor. Med

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A.

2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

hänsyn till att styrelsen avlönar både en sjömanspräst i Danzig och en

assistent i Gdynia, har statskontoret intet att erinra mot detta belopp.»

Statsrådet och chefen för kungl, ecklesiastikdepartementet har likaledes

kraftigt understrukit behovet av statsunderstöd till verksamheten å dessa

platser, men ansett, att de statsekonomiska förhållandena icke i år medgiva,

att statsanslag lämnas.

Vi äro emellertid övertygade örn, att här föreligga sådana trängande

förhållanden, att statsmakterna icke böra låta detta arbete helt vara överlämnat

åt den privata hjälpverksamheten, utan bör i stället staten känna

sin förpliktelse att biträda. Det är från alla håll tillfullo vitsordat, både

att de kriminella förhållandena i dessa hamnstäder äro med de svåraste bland

kontinenthamnarna — möjligen med undantag för Antwerpen — och att den

hjälptjänst som sjömansprästen här lämnar sker i de mest tidsenliga och

effektiva former. De väldiga ungdomsskaror, som passera ut och in i dessa

hamnar, kunna verkligen begära, att icke hemlandet låter det vara beroende

av de statsekonomiska förhållandena, om och när de skola få ett hjälpande

handtag. Den sydöstra östersjökusten är så pass infekterad av lösliga och

kriminella förhållanden i hamnstäderna — varom spritsmugglingen är oss

ett dagligt vittnesbörd — att arbetet på att skaffa dessa utposter för svenskt

kulturellt och moraliskt arbete ingalunda bör uppskjutas.

Av den utredning, motionärerna förebragt, och vad eljest i ämnet är för

riksdagen känt, synes riksdagen uppenbart, att den verksamhet, missionsstyrelsen

bedriver i Danzig och Gdynia, har den allra största betydelse för den

sociala och sedliga omvårdnaden örn våra sjömän. Då det vidare visats,

att de ekonomiska uppoffringar, denna verksamhet påkallar från missionsstyrelsens

sida, äro så avsevärda, att arbetet endast med stora svårigheter

torde kunna uppehållas utan bistånd från annat håll, synes det riksdagen

vara statens plikt att här hjälpande träda emellan, oaktat, såsom departementschefen

riktigt framhållit, den ekonomiska situationen kräver varsamhet

med nya statsutgifter. Det understöd, som här ifrågasättes, är dock av

relativt ringa storlek. Vid vägandet av de statsekonomiska synpunkterna

mot värdet av den allmängagneliga verksamhet, varom här är fråga, har

riksdagen funnit det befogat att låta de förra träda tillbaka och därför

ansett sig böra bifalla motionärernas förslag örn ett anslag å 5,000 kronor

för avlöning av en svensk sjömanspräst i nämnda båda hamnstäder. Hela

anslaget till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder skulle alltså för budgetåret 1931/1932 komma att uppgå till

50,500 kronor.

Vad angår motionärernas yrkande i fråga örn anslaget till dyrtidstillägg

åt sjömansprästerna kommer riksdagen att framdeles anmäla sitt beslut.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

till religiös och social verksamhet bland svenskar i vissa utländska

hamnstäder anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 50,500

kronor.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

19

53:o) Eders Kungl. Maj :t har (punkt 56) föreslagit riksdagen att till bestridande

i vissa fall med allmänna medel av kostnader, förenade med friköp av

lägenheter å kyrklig jord, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 10,000 kronor.

Riksdagen har intet att erinra mot det av Eders Kungl. Majit under denna

punkt äskade anslagsbeloppet. Vad departementschefen anfört rörande önskvärdheten

av ett återupptagande av utredningen örn de ecklesiastika boställena,

anser riksdagen icke för närvarande påkalla något dess yttrande. Därest

denna fråga i en framtid blir aktuell, lärer det få ankomma på riksdagen

att närmare pröva densamma.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i likhet med vad för innevarande

budgetår ägt rum, till bestridande i vissa fall med allmänna medel av

kostnader, förenade med friköp av lägenheter å kyrklig jord, anvisat för

budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 10,000 kronor.

54: o) Sedan 1930 års riksdag såsom bidrag till kostnaderna för uppförande

i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljat ett belopp

av 75,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kunde finna gott

föreskriva, och därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag

anvisat 25,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 58) föreslagit

riksdagen att av förutnämnda belopp, 75,000 kronor, för budgetåret 1931/

1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 25,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1930 års riksdag för

uppförande i Hälsingfors av en svensk kyrka med samlingslokaler beviljade

beloppet, 75,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisat 25,000 kronor.

Akademier m. m.

55:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 59) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utarbetande av en

katalog över svensk naturvetenskaplig litteratur m. m. förbudgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare

föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

56:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 60) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande av

kostnaderna för Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga

sammanslutningar för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 4,100 kronor.

57:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 61) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande av kost
-

s. 20 Kontrollera mot PDF

20

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

naderna för Sveriges anslutning till den baltisk-geodetiska kommissionen

under år 1931 och för vissa i samband därmed stående utgifter för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 2,875 kronor.

58:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 62) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ökade medel för

fornminnesvården, närmast i syfte att åstadkomma en inventering av landets

fornminnen, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott bestämma.

59:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 63) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till omedelbara

iståndsättningsåtgärder å vissa byggnadsminnesmärken för budgetåret 1931/

1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 20,000 kronor.

60:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 64) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisa:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 45,450 kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 såsom

extra anslag anvisat:

dels till beredande av ökade medel till avlönande av icke-ordinarie befattningshavare

vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien 45,450

kronor,

dels ock till tillfällig ökning av akademiens arbetskrafter 11,850 kronor.

61:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 65) föreslagit riksdagen att till resekostnads-

och traktamentsersättningar åt befattningshavare vid vitterhets-, historie-

och antikvitetsakademien samt riksantikvariens ombud för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet

med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna gott

meddela.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till resekostnads- och traktamentsersättningar

åt befattningshavare vid vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien

samt riksantikvariens ombud för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

förslagsanslag av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de närmare bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t må finna gott meddela.

62:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 66) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vakthållning

s. 21 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 21

för öppethållande av statens historiska museum för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 8,900 kronor.

63:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 67) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till en från statens

historiska museum ledd upplysnings- och propagandaverksamhet i enlighet

med de grunder, som av Eders Kungl. Maj:t bestämmas, för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 4,000 kronor.

64:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 68) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inventering och

konservering av vissa samlingar inom statens historiska museum m. m. för

budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor

att utgå efter de närmare grunder, som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

65:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 69) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till vård och underhåll

av det under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda

antikvariskt-numismatiska biblioteket för budgetåret 1931/1932 anvisat ett

extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

66:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 70) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till underhåll av det

under vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens inseende ställda antikvariskt-topografiska

arkivet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor.

67:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 71) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till inköp av instrumentutrustning

för vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

68:o) Sedan 1930 års riksdag för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför Visby samt

till bearbetning av därvid gjorda fynd beviljat ett anslag av 15,000 kronor

samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat

ett belopp av 10,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 72) föreslagit

riksdagen att av förutnämnda belopp, 15,000 kronor, för budgetåret 1931/

1932 anvisa såsom extra reservationsanslag återstoden, 5,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det för fortsatt vetenskaplig grävningsundersökning

av krigargravarna å den s. k. Korsbetningen utanför

Visby samt till bearbetning av därvid gjorda fynd beviljade anslaget å 15,000

kronor för budgetåret 1931/1932 anvisat såsom extra reservationsanslag återstoden,

5,000 kronor.

s. 22 Kontrollera mot PDF

22

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 74) föreslagit riksdagen att till iståndsättande

av Ovikens ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet

framlagt förslag bevilja ett belopp av 20,000 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

På sätt i statsrådsprotokollet erinras, har frågan örn iståndsättande av

nämnda ödekyrka redan förut varit föremål för riksdagens uppmärksamhet.

I anledning av motioner vid 1930 års riksdag om anslag för ändamålet

anförde statsutskottet i utlåtande den 12 mars 1930, nr 8 A, punkt 71, att

utskottet ansåge det vara i hög grad önskvärt, att åtgärder vidtoges för att

åt eftervärlden bevara ifrågavarande synnerligen värdefulla kulturminnesmärke.

Då emellertid, enligt vad utskottet inhämtat, frågan härom vore

beroende på Kungl. Maj:ts prövning, syntes enligt utskottets förmenande

vid sådant förhållande intet skäl föreligga för riksdagen att då upptaga

saken. Riksdagen fattade sitt beslut i ämnet i enlighet med utskottets hemställan.

Då nu Eders Kungl. Majit efter utredning och prövning av ärendet gjort

framställning örn statsanslag för ändamålet, vill riksdagen, i anslutning till

vad 1930 års statsutskott i frågan anfört, lämna sin medverkan till den

ålderdomliga kyrkobyggnadens bevarande.

Mot det av Eders Kungl. Majit för ändamålet äskade beloppet har riksdagen

intet annat att erinra än att riksdagen ansett detsamma kunna nedsättas

till 15,000 kronor att utgå med 7,500 kronor under vartdera av två budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till iståndsättande av Ovikens

ödekyrka i huvudsaklig överensstämmelse med i ämnet framlagt förslag beviljat

ett belopp av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisat 7,500 kronor.

70:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 96 och lii 104)

har hemställts, att riksdagen för en systematisk undersökning av den forntida

sjöfästningen, det s. k. Bulverket i Tingstäde träsk på Gotland, ställer

ett belopp av 6,000 kronor till major A. Zetterlings förfogande att användas

enligt av riksantikvarien godkänd plan och under hans kontroll.

Motionärerna hava till stöd för sitt yrkande anfört följande:

På bottnen av Tingstäde träsk, Gotlands näst största insjö, ligger ett av

vårt lands märkligaste fornminnen, det s. k. Bulverket. Enligt vad de

hittills utförda undersökningarna givit vid handen består Bulverket av lämningar

efter en omfattande s. k. pålbyggnad, uppförd sannolikt för omkring

1,500 år sedan mitt ute i träsket och utgörande en befästning, som i fråga

örn betydelse och omfattning kan jämställas med den beryktade Torsburgen

på östra Gotland och den medeltida Visby ringmur. Befästningen i Tingstäde

har varit en av de väldigaste träkonstruktioner som uppbyggts i Norden

och torde sakna motstycke i Europa.

De uppmätningar, fotograferingar m. m., som sedan 1921 utförts av major

A. Zetterling, ha ådagalagt att anläggningen bestått av en väldig fyrkant

av stockar, omgiven av flerdubbla pallissader och sträckande sig över

s. 23 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

23

ett område av över 7 hektar med en genomskärning av cirka 300 meter.

Fyrkanten har utgjorts av sinnrikt konstruerade och hopfogade timmerkistor,

vilka åtminstone inom vissa delar uppburit trägolv, på vilka i sin

tur byggnader varit uppförda. Mycket tyder på, att dessa strax ovan vattenytan

liggande trägolv burit en rad bostäder, som under belägringstider

inhyst inte endast besättningen utan också del av den kringboende befolkningen.

Rester av eldstäder i dessa bus bäntyda på bostäder av mer permanent

art.

Fästningens ålder kan ännu icke med bestämdhet fastslås, men en del

omständigheter tala för att den uppförts under den s. k. romerska järnåldern

(Kristi födelse—400 e. Kr.) eller kort därefter — en kulturell blomstringstid

på ön.

Anläggningen, som delvis synes ha förstörts genom eld, har uppförts under

stora yttre svårigheter. Man beräknar att byggnadsarbetet ute i träsket

krävt minst 150,000 dagsverken, vilket ger en god föreställning örn fästningens

omfattning.

Under en följd av år har en för Bulverket särskilt intresserad man, majoren

A. Zetterling, lagt ner ett omfattande och oegennyttigt arbete på att

så långt möjligt och med till buds stående medel skingra dunklet kring det

egenartade fornminnet. De medel som härför varit nödvändiga ha av honom

hopsamlats till största delen på privat väg.

Det är emellertid nu önskvärt, att arbetet får ett mera verksamt ekonomiskt

stöd för att kunna uppläggas på bredare bas och för att det skall bli

möjligt att göra en uppdämning ute i träsket. Endast därigenom är det

nämligen möjligt att göra de iakttagelser och undersökningar, som äro nödvändiga

för att fullt kunna klarlägga fästningens konstruktion, användning,

ålder m. m. Därvid har man också beräknat att kunna komma åt eventuellt

befintliga kulturlager med fynd, som skulle kunna bidraga till exakt

datering och till ett närmare belysande av det liv, som levts ute i pålbyggnaden.

“Enligt av sakkunnig (civilingenjör Sven L. Segerfors i Visby) uppgjord

kostnadsberäkning skulle den planerade uppdämningen kring en del av

Bulverket draga en kostnad av 4,500 kronor. Den vetenskapliga undersökningen

inom det så blottade området torde kunna utföras för omkring 2,000

kronor. För de fortsatta uppmätnings- och fotograferingsarbetena av hela

anläggningen ha beräknats omkring 3,500 kronor. Av denna totala summa

torde det vara möjligt att uppbringa någon del (möjligen 4,000 kronor) på

privat väg. För de sålunda planerade undersökningarna, avsedda att utföras

under innevarande år, är ett belopp av minst 6,000 kronor erforderligt.

Vad som gör att detta arbete bör påskyndas så mycket som möjligt är

det förhållandet, att en ganska kraftig igenslamning synes äga rum inom

södra delen av träsket, där redan ett hörn av Bulverket begravts under en

hastigt framryckande ävjebank, vilken under de senaste 10 åren förflyttat

sig cirka 50 meter. Skulle dessa för vårt lands kulturhistoria så betydelsefulla

arbeten icke kunna utföras med tillräcklig snabbhet, är den möjligheten

icke utesluten, att sjöfästningen i Tingstäde träsk till stor del begraves

och sedan icke alls eller med långt större svårigheter än nu kan bli föremål

för utforskning.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen i anledning av ovannämnda motioner

(1:96 och II: 104) för en systematisk undersökning av den forntida sjöfäst
-

s. 24 Kontrollera mot PDF

24

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

ningen, det s. k. Bulverket, i Tingstäde träsk på Gotland för budgetåret

1931/1932 beviljat ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor, att ställas

till förfogande av vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien enligt de

närmare bestämmelser, som Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

71:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 75) föreslagit riksdagen att för budgetåret

1931/1932 anvisa

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen ett extra reservationsanslag av 15,200 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 38,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisat

dels till komplettering av monterutrustningen för den ostasiatiska arkeologiska

samlingen ett extra reservationsanslag av 15,200 kronor,

dels ock till lokalhyra för denna samling ävensom för samlingens bearbetning,

vård och underhåll samt för expenser ett extra anslag av 38,000 kronor.

72:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 76) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande av förstärkning

av vissa anslagsposter i det för akademien för de fria konsterna

uppförda ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 15,600 kronor.

73:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 77) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag till uppehållande

av verksamheten vid den vid konsthögskolan anordnade skolan

för dekorativ konst för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

20,600 kronor.

74:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 78) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till förstärkande av

den i det ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för

akademien för de fria konsterna ingående anslagsposten å 1,000 kronor till

skandinaviska konstnärsföreningen i Rom anvisat för budgetåret 1931/1932

ett extra anslag av 500 kronor.

75:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 79) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode åt extra

lärare i materiallära vid konsthögskolan anvisat för budgetåret 1931/1932

ett extra anslag av 3,500 kronor.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

25

76:o) I enlighet nied Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 80) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparationsarbeten

i de åt konsthögskolan upplåtna lokalerna i konstakademiens hus vid Fredsgatan

i Stockholm i huvudsaklig enlighet med i ärendet företett kostnadsförslag

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av

5.500 kronor.

77:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 81) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1931/

1932 anvisat

dels till förstärkande av det för musikaliska akademien uppförda ordinarie

reservationsanslaget till materiel och expenser m. m. ett extra anslag av

16.500 kronor,

dels ock till bindning av böcker och musikalier i akademiens bibliotek

ett extra reservationsanslag av 3,500 kronor.

78:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 82) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till biträde åt bibliotekarien

hos musikaliska akademien vid vården av biblioteket för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

79:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 83) föreslagit riksdagen att till ökad

undervisning i ämnena pianospelning och harmonilära vid musikkonservatoriet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till ökad undervisning i ämnena pianospelning

och harmonilära vid musikkonservatoriet för budgetåret 1931/1932

auvisat ett extra anslag av 3,000 kronor.

80:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 84) föreslagit riksdagen

dels att för anordnande under år 1931 vid fyra folkskoleseminarier av

kurser för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 12,500 kronor,

dels ock medgiva, att, i fall då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium

erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i kurs

för utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för s. k.

övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Majit i varje särskilt fall,

utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Majits förslag och får därför anmäla,

att riksdagen

dels för anordnande under år 1931 vid fyra folkskoleseminarier av kurser

för utbildande av kyrkomusiker för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

anslag av 12,500 kronor,

s. 26 Kontrollera mot PDF

26

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock medgivit, att, i fall då kompletterande undervisning vid folkskoleseminarium

erfordras för dem av seminariets elever, som deltagit i kurs för

utbildande av kyrkomusiker, ersättning till vederbörande lärare för s. k.

övertimmar må, efter prövning av Eders Kungl. Maj:t i varje särskilt fall,

utgå från det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna.

81:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 85) föreslagit riksdagen att till gäldande

av årspremier för brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i

operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom

av en av departementschefen i statsrådsprotokollet omnämnd förrådsbyggnad

och där förvarad lösegendom för budgetåret 1931/1932 anvisa ett

extra anslag av 13,147 kronor att utgå med den fördelning, som av Eders

Kungl. Maj:t bestämmes.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till gäldande av årspremier för

brandförsäkring av viss staten tillhörig, huvudsakligen i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad förvarad lösegendom ävensom av den av

departementschefen under punkt 85 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1931 omnämnda förrådsbyggnaden och där förvarad

lösegendom för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 13,147

kronor att utgå med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes.

82:o) Sedan 1930 års riksdag för brandskyddsanordningar i operabyggnaden

och dramatiska teaterns byggnad i huvudsaklig överensstämmelse med

av byggnadsstyrelsen framlagda förslag beviljat ett belopp av 127,000 kronor

och därav för budgetåret 1930/1931 anvisat ett extra reservationsanslag

av 72,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 86) föreslagit riksdagen

att av förutnämnda belopp, 127,000 kronor, förbudgetåret 1931/1932 anvisa

såsom extra reservationsanslag återstoden, 55,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det av 1930 års riksdag för

brandskyddsanordningar i operabyggnaden och dramatiska teaterns byggnad

beviljade anslaget å 127,000 kronor för budgetåret 1931/1932 anvisat såsom

extra reservationsanslag återstoden, 55,000 kronor.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

83:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 87) föreslagit riksdagen att

dels besluta, att den utav professorn K. B. Wiklund nu innehavda personliga

professuren i finsk-ugrisk språkforskning vid universitetet i Uppsala

skall förvandlas till en ordinarie professur i finsk-ugriska språk, särskilt

lapska och finska,

dels — med uteslutande från allmänna indragningsstaten av vad där finnes

uppfört beträffande avlöning åt Wiklund — i utgiftsstaten för universitetet

s. 27 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

27

i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl., A. Avlöningsstat

för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen,

från och med den 1 juli 1931 uppföra ytterligare 1 professor med

lön 8,000 kronor, tjänstgöringspenningar 4,000 kronor eller sammanlagt

12,000 kronor,

dels besluta, att under Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen, ej

mindre i den där upptagna anmärkning 2., professorsbefattningarna angivas

till 21 ävensom under 19) upptages en professur med ämnesområde: finskugriska

språk, särskilt lapska oeh finska, än även den därstädes upptagna

anmärkningen örn Wiklunds personliga professur uteslutes,

dels ock med anledning bärav böja det ordinarie anslaget till universitetet

i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,369,804 kronor, med 12,000 kronor till

1,381,804 kronor.

Riksdagen har funnit goda skäl anförda för förslaget om inrättande vid universitetet

i Uppsala av en ordinarie professur i finsk-ugriska språk. I likhet

med departementschefen anser riksdagen välbetänkt, att huvudvikten med

avseende å professurens ämnesområde lägges på de för vårt land särskilt

betydelsefulla lapska och finska språken, och att detta kommer till uttryck

i professurens benämning, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

Gentemot förslaget, att riksdagen redan innevarande år må fatta beslut

örn professurens inrättande, skulle kunna invändas, att professor Wiklund

uppnår pensionsåldern först år 1933. Det bör emellertid påpekas, att ett

avgörande i frågan redan i år torde få anses påkallat med hänsyn till gällande

bestämmelser örn förtidsprocedur vid tillsättning av professorsbefattningar.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels beslutat, att den utav professorn K. B. Wiklund nu innehavda

personliga professuren i finsk-ugrisk språkforskning vid universitetet i Uppsala

skall förvandlas till en ordinarie professur i finsk-ugriska språk, särskilt

lapska och finska;

dels — med uteslutande från allmänna indragningsstaten av vad där

finnes uppfört beträffande avlöning åt Wiklund — i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under I Avlöningsstater för professorer och lärare m. fl.,

A. Avlöningsstat för professorer m. fl., Filosofiska fakulteten, Humanistiska

sektionen, från och med den 1 juli 1931 uppfört ytterligare 1 professor med

lön 8,000 kronor och tjänstgöringspenningar 4,000 kronor eller sammanlagt

12,000 kronor;

dels beslutat, att under Filosofiska fakulteten, Humanistiska sektionen, ej

mindre i den där upptagna anmärkning 2. professorsbefattningarna skola

angivas till 21 ävensom under 19) upptages en professur med ämnesområde:

finsk-ugriska språk, särskilt lapska och finska, än även den därstädes upptagna

anmärkningen örn Wiklunds personliga professur skall uteslutas;

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie anslaget till universitetet

s. 28 Kontrollera mot PDF

28 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

i Uppsala, universitetsstaten, nu 1,369,804 kronor, med 12,000 kronor till

l, 381,804 kronor.

84:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 88) föreslagit riksdagen att — med

uteslutande av den i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala under II. Anslag

till materiel m. m. under rubrik De i Gustavianum inrymda institutionerna

uppförda anslagsposten till uppvärmning och belysning å 6,050 kronor —

under samma rubrik uppföra en anslagspost till uppvärmning, belysning

m. m. å 6,050 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen — med uteslutande av den i utgiftsstaten för universitetet

i Uppsala under II. Anslag till materiel m. m. under rubrik De i

Gustavianum inrymda institutionerna uppförda anslagsposten till uppvärmning

och belysning å 6,050 kronor — under samma rubrik uppfört en

anslagspost till uppvärmning, belysning m. m. å 6,050 kronor.

85:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 89) föreslagit riksdagen att i utgiftsstaten

för universitetet i Uppsala, avdelningen I. C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubrik Institutionen

för allmän och analytisk kemi uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor

— under rubrik Fysikalisk-kemiska institutionen till arvode åt en amanuens

uppföra ett anslag av 1,800 kronor ävensom besluta, att i gällande personalstat

för tjänstemän och betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar

orden: fysikalisk-kemiska laboratoriet ändras till: fysikalisk-kemiska

institutionen.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala, avdelningen

I. C. Avlöningsstat för assistenter och amanuenser — med uteslutande

av ett av de under rubrik Institutionen för allmän och analytisk kemi

uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under rubrik Fysikaliskkemiska

institutionen till arvode åt en amanuens uppfört ett anslag av 1,800

kronor ävensom beslutat, att i gällande personalstat för tjänstemän och

betjänte vid universitetets samlingar och inrättningar orden: fysikaliskkemiska

laboratoriet ändras till: fysikalisk-kemiska institutionen.

86:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 90) föreslagit riksdagen att

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala ej mindre under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubriken Anatomiska

institutionen uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under

rubrik Histologiska institutionen till arvode åt en amanuens uppföra ett

anslag av 1,800 kronor, än även under II. Anslag till materiel m. m. minska

det därstädes upptagna anslaget till anatomiska institutionen från 11,100

s. 29 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 29

kronor till 5,550 kronor ävensom upptaga ett anslag till histologiska institutionen

å 5,550 kronor,

dels ock besluta, att i personalstaten för universitetet i Uppsala under

vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska

fakulteterna skola vidtagas följande ändringar: preparator vid anatomiska

institutionen ändras till preparator vid histologiska institutionen,

tekniskt biträde vid anatomiska institutionen ändras till tekniskt biträde vid

histologiska institutionen och vaktmästare vid anatomiska institutionen ändras

till vaktmästare vid anatomiska och histologiska institutionerna.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels i utgiftsstaten för universitetet i Uppsala ej mindre under I. Avlöningsstater

för professorer och lärare m. fl., C. Avlöningsstat för assistenter

och amanuenser — med uteslutande av ett av de under rubriken Anatomiska

institutionen uppförda amanuensarvodena å 1,800 kronor — under rubrik

Histologiska institutionen till arvode åt en amanuens uppfört ett anslag av

1,800 kronor, än även under II. Anslag till materiel m. m. minskat det

därstädes upptagna anslaget till anatomiska institutionen från 11,100 kronor

till 5,550 kronor ävensom upptagit ett anslag till histologiska institutionen

å 5,550 kronor,

dels ock beslutat, att i personalstaten för universitetet i Uppsala under

vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och

filosofiska fakulteterna, skola vidtagas följande ändringar: preparator vid

anatomiska institutionen ändras till preparator vid histologiska institutionen,

tekniskt biträde vid anatomiska institutionen ändras till tekniskt biträde vid

histologiska institutionen och vaktmästare vid anatomiska institutionen ändras

till vaktmästare vid anatomiska och histologiska institutionerna.

87:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 91) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppföra

efter 2 vaktmästare vid zoologiska institutionen 1 vaktmästare vid paleontologiska

institutionen med placering i lönegraden B 7,

dels höja den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 95,140 kronor, med 3,000 kronor till 98,140 kronor,

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till

Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid uni
-

s. 30 Kontrollera mot PDF

30

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

versitetets samlingar och inrättningar m. m., nu 374,400 kronor, med 3,000

kronor till 377,400 kronor.

Då behovet av den föreslagna vaktmästarbefattningen synes styrkt, anser

riksdagen sig böra bifalla Eders Kungl. Majda förslag och får därför anmäla,

att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Uppsala under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppfört efter 2 vaktmästare vid zoologiska institutionen 1 vaktmästare

vid paleontologiska institutionen med placering i lönegraden B 7,

dels höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid

universitetets i Uppsala samlingar och inrättningar under vetenskapliga

institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna,

uppförda anslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 95,140 kronor, med 3,000 kronor till 98,140 kronor,

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till

Uppsala universitet, avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets

samlingar och inrättningar m. m., nu 374,400 kronor, med 3,000

kronor till 377,400 kronor.

88:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 92) föreslagit riksdagen att förberedande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 34,780 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet angivna

ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid

universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 34,780 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas

för de av departementschefen under punkt 92 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

89:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 93) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att utgå

i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna

skäl meddela.

Den nu föreliggande utredningen giver vid handen, att anledning saknas

att i fråga örn storleken av anslagen till här förevarande ändamål göra

någon åtskillnad mellan de båda universiteten på sådant sätt, att universitetet

i Uppsala, såsom hittills skett, erhölle ett högre belopp än Lundauni-;

s. 31 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

31

versitetet. Riksdagen anser, i likhet med departementschefen, att anslagen

böra bestämmas till lika belopp för båda universiteten. Emellertid kan riksdagen

icke medgiva en så avsevärd höjning av totalsumman för ifrågavarande

ändamål som från 14,500 kronor till 20,000 kronor. Riksdagen

finner för sin del, att ett totalbelopp av 16,000 kronor bör vara skäligt, och

anser, att denna summa bör fördelas på de båda universiteten med 8,000

kronor till vartdera.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av den praktisk-teologiska

undervisningen vid universitetet i Uppsala för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor att utgå i enlighet med

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t må finna skäl meddela.

90:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 94) föreslagit riksdagen att till arvode

åt en ledare av juridiska fakultetens vid universitetet i Uppsala propedeutiska

kurs i civilrätt m. m. anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 2,000 kronor.

Riksdagen finner det motiverat, att ett anslag av riksdagen anvisas för

ifrågavarande ändamål, på det att de studerande må kunna befrias från att

för berörda undervisning, som är av obligatorisk karaktär, behöva vidkännas

särskilda kursavgifter. Emellertid synes riksdagen, vid jämförelse med

vad som för motsvarande ändamål utgår vid Lunds universitet, det för

universitetet i Uppsala äskade beloppet av 2,000 kronor för högt beräknat.

Då på beloppet ifråga givetvis kommer att utgå dyrtidstillägg, förefaller det

riksdagen, som örn ett anslag av 1,500 kronor vore fullt tillräckligt.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen till arvode åt en ledare av

juridiska fakultetens vid universitetet i Uppsala propedeutiska kurs i civilrätt

m. m. anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,500 kronor.

91:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 95) föreslagit riksdagen att till materiel

för vissa institutioner m. m. vid universitetet i Uppsala anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 76,700 kronor att av

Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

omförmälda ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiel för vissa institutioner

m. m. vid universitetet i Uppsala anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 76,700 kronor att av Eders Kungl. Majit användas

för de av departementschefen under punkt 95 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda ändamålen.

92:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 96) föreslagit riksdagen att till upprätthållande

av verksamheten å psykologiska laboratoriet vid universitetet i

Uppsala för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

1,600 kronor.

s. 32 Kontrollera mot PDF

32

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till upprätthållande av verksamheten å psykologiska

laboratoriet vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra reservationsanslag av 1,600 kronor.

93:o) Sedan 1929 års riksdag beviljat ett belopp av 791,000 kronor till

uppförande och inredning i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet

företedda ritningar och kostnadsförslag av en byggnad för paleontologiska

institutionen vid universitetet i Uppsala samt därav såsom extra reservationsanslag

anvisat för budgetåret 1929/1930 ett belopp av 150,000 kronor

samt för budgetåret 1930/1931 ett belopp av 400,000 kronor, har nu Eders

Kungl. Maj:t (punkt 97) föreslagit riksdagen att av förutnämnda belopp,

791,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 241,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till uppförande och inredning

av en byggnad för paleontologiska institutionen vid universitetet i Uppsala

av 1929 års riksdag beviljade anslaget å 791,000 kronor för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat återstoden, 241,000 kronor.

94:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 98) föreslagit riksdagen att till komplettering

av institutionens för allmän och analytisk kemi vid universitetet

i Uppsala utrustning med instrument och apparatur för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 8,210 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majda förslag,

får anmäla, att riksdagen till komplettering av institutionens för allmän

och analytisk kemi vid universitetet i Uppsala utrustning med instrument

och apparatur för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 8,210 kronor.

95:o) Eders Kungl. Majd har (punkt 99) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att den beslutade om- och tillbyggnaden av anatomiska

institutionen vid universitetet i Uppsala må utföras i enlighet med av byggnadsstyrelsen

i dess skrivelse den 4 november 1930 tillstyrkta, av ingenjören

S. Lindsjö uppgjorda ändrade ritningar;

dels ock av det till örn- och tillbyggnad av nämnda institution av 1930

års riksdag beviljade beloppet av 538,000 kronor för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisa ett belopp av 200,000 kronor.

Riksdagen har — under den angivna förutsättningen, att de ifrågasatta

jämkningarna i byggnadsplanen icke äro ägnade att framdeles medföra

någon kostnadsökning — funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag

och får därför anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att den beslutade örn- och tillbyggnaden av anatomiska

institutionen vid universitetet i Uppsala må utföras i enlighet med av bygg
-

s. 33 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

33

nadsstyrelsen i dess skrivelse den 4 november 1930 tillstyrkta, av ingenjören

S. Lindsjö uppgjorda ändrade ritningar;

dels ock av det till om- och tillbyggnad av nämnda institution av 1930

års riksdag beviljade beloppet av 538,000 kronor för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 200,000 kronor.

96:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 100) föreslagit riksdagen att till omläggning

av fysiologiska institutionens vid universitetet i Uppsala värmeledning

m. m. för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

16,850 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till omläggning av fysiologiska institutionens

vid universitetet i Uppsala värmeledning m. m. för budgetåret 1931/

1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 16,850 kronor.

97:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 101) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 109,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för

universitetsbiblioteket i Uppsala för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

reservationsanslag av 109,500 kronor.

98:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 102) föreslagit riksdagen att för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen

i statsrådsprotokollet angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 80,000

kronor.

Riksdagen, som förväntar, att den i statsrådsprotokollet omförmälda omläggningen

av beräkningen av vissa inkomsttitlar vid universitetet skall äga

rum, så snart tiden härför visar sig lämplig, och att härför nödiga förberedande

åtgärder i god tid vidtagas, har funnit sig böra bifalla Eders

Kungl. Majits förslag och får därför anmäla, att riksdagen för beredande av

ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen under

punkt 102 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari

1931 angivna institutionerna vid universitetet i Uppsala för budgetåret 1931/

1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 80,000 kronor.

99:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 103) föreslagit riksdagen att höja den

i avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund

samlingar och inrättningar m. m. under kansliet uppförda anslagsposten

till arvoden åt tjänstemän vid universitetets och fakulteternas kanslier, nu

6,500 kronor, med 2,400 kronor till 8,900 kronor samt förty höja det ordinarie

förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän och betjänte vid

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A. 3

s. 34 Kontrollera mot PDF

34 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. med ett belopp av

2,400 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen höjt den i avlöningsstater för vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m.

under kansliet uppförda anslagsposten till arvoden åt tjänstemän vid universitetets

och fakulteternas kanslier, nu 6,500 kronor, med 2,400 kronor

till 8,900 kronor samt förty höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och

inrättningar m. m. med ett belopp av 2,400 kronor.

100:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 104) föreslagit riksdagen att

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna

efter 2 trädgårdsmedhjälpare uppföra 3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet

med placering i lönegraden B 4;

dels — med uteslutande ur avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte

vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. av den

under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna uppförda anslagsposten å 3,600 kronor till räknebiträden

vid astronomiska observatoriet — höja den under samma rubriker

uppförda förslagsanslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 64,100 kronor, med 7,200 kronor till 71,300 kronor;

dels ock med anledning härav höja det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,600 kronor.

Riksdagen, som förvissat sig örn att ifrågavarande biträden utföra ett relativt

högt kvalificerat arbete, har funnit goda skäl anförda för Eders Kungl.

Majlis förslag och har därför bifallit detsamma. Riksdagen får följaktligen

anmäla, att riksdagen

dels å personalstaten för universitetet i Lund under vetenskapliga institutioner

och inrättningar, tillhörande medicinska och filosofiska fakulteterna

efter 2 trädgårdsmedhjälpare uppfört 3 räknebiträden vid astronomiska observatoriet

med placering i lönegraden B 4;

dels — med uteslutande ur avlöningsstater för vissa tjänstemän och betjänte

vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m. av den

under vetenskapliga institutioner och inrättningar, tillhörande medicinska

och filosofiska fakulteterna uppförda anslagsposten å 3,600 kronor till räknebiträden

vid astronomiska observatoriet — höjt den under samma rubriker

uppförda förslagsanslagsposten till avlöningar till ordinarie tekniska biträden

och till ordinarie vaktmästare och med dem jämförliga befattningshavare,

nu 64,100 kronor, med 7,200 kronor till 71,300 kronor;

s. 35 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

35

dels ock med anledning härav höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar

till vissa tjänstemän och betjänte vid universitetets i Lund samlingar

och inrättningar m. m. med ett belopp av 3,600 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 99:o) och 100:o) omförmälda

beslut har det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar till vissa tjänstemän

och betjänte vid universitetets i Lund samlingar och inrättningar m. m., nu

261,600 kronor, ökats med 6,000 kronor till 267,600 kronor.

101 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 105) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser

och tjänstemän m. m. vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 46,335 kronor att med särskilda belopp av Eders

Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner

för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid universitetet

i Lund anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 46,335

kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av

departementschefen under punkt 105 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

102:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 106) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i

Lund för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att

utgå i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna

skäl meddela.

Riksdagen har under punkt 89:o) här ovan till behandling förehaft frågan

örn anslag för uppehållande av den praktisk-teologiska undervisningen vid

universiteten i Uppsala och Lund och därvid funnit, att för vartdera universitetet

bör anvisas ett anslag av 8,000 kronor för budgetåret 1931/1932.

Under hänvisning härtill får riksdagen anmäla, att riksdagen till uppehållande

av den praktisk-teologiska undervisningen vid universitetet i Lund

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 8,000 kronor att utgå

i enlighet med de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna skäl

meddela.

103:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 107) föreslagit riksdagen att till bidrag

till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse vid universitetet i Lund för

svensk folkminnesforskning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 12,700 kronor.

Såsom departementschefen framhållit, innebär det föreliggande förslaget

på intet sätt ett föregripande av den alltjämt olösta frågan örn en fastare

s. 36 Kontrollera mot PDF

36

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

organisation av folkminnesforskningen i vårt land. Förslaget åsyftar i

själva verket allenast att bereda bättre villkor åt föreståndaren för den

institution, Hyltén-Cavalliusstiftelsen, som vid Lunds universitet handhar

den vetenskapliga verksamheten på detta område. Denna befattning

innehaves sedan många år av docenten C. W. von Sydow, vilken i nämnda

egenskap utfört ett högt förtjänt arbete mot en skäligen ringa ersättning.

Genom bifall till förslaget skulle von Sydows avlöning kunna ökas från

4,500 kronor till 8,200 kronor och von Sydow erhålla ställning såsom biträdande

lärare i ämnet vid universitetet. Riksdagen vill för sin del bifalla

detta förslag, under förutsättning att vid anslagshöjningen knytes såsom

villkor, att nu angivna löneförmåner utgå till docenten von Sydow

i egenskap av biträdande lärare i folkminnesforskning vid universitetet.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Maj:ts förslag, till bidrag till utgifter för Hyltén-Cavallius’ stiftelse vid universitetet

i Lund för svensk folkminnesforskning för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 12,700 kronor, under villkor att till docenten C.

W. von Sydow i egenskap av biträdande lärare i folkminnesforskning vid

nämnda universitet utgår ett arvode av 8,200 kronor för samma budgetår.

104:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 108) föreslagit riksdagen att till materiel

för vissa institutioner vid universitetet i Lund m. m. anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 51,225 kronor att av Eders Kungl.

Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet omförmälda

ändamål.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till materiel för vissa institutioner

vid universitetet i Lund m. m. anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 51,225 kronor att av Eders Kungl. Majit användas för

de av departementschefen under punkt 108 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1931 omförmälda ändamålen.

105:o) Sedan 1930 års riksdag till ändrings- och reparationsarbeten i

universitetshuset i Lund beviljat ett belopp av 122,500 kronor att utgå på

de villkor, Eders Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva, och därav för budgetåret

1930/1931 såsom extra reservationsanslag anvisat 70,000 kronor, har

nu Eders Kungl. Majit (punkt 109) föreslagit riksdagen att av omförmälda belopp,

122,500 kronor, för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisa återstoden, 52,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1930 års riksdag till

ändrings- och reparationsarbeten i universitetshuset i Lund beviljade beloppet

av 122,500 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisat återstoden, 52,500 kronor.

s. 37 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

37

106:o) Eders Kungl. Maj:t bär (punkt 110) föreslagit riksdagen att till utförande

av vissa inredningsarbeten i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet

i Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens

därstädes lokaler för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

Riksdagen finner behovet av anslag för ifrågavarande ändamål styrkt.

I fråga om anslagets belopp ansluter sig riksdagen till Eders Kungl. Maj:ts

förslag, helst som det förefaller riksdagen sannolikt, att åtskilliga poster i den

framlagda kostnadsberäkningen, särskilt de, som avse inköp av bord och stolar,

skola genom en på förståndigt sätt verkställd anskaffning kunna reduceras.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, till utförande

av vissa inredningsarbeten i den s. k. gamla biblioteksbyggnaden vid universitetet

i Lund ävensom till möbler m. m. för humanistiska sektionens

därstädes lokaler, för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 20,000 kronor.

107:o) Eders Kungl. Majit har (punkt lil) föreslagit riksdagen att för installation

av värmeanläggning med varmvattenberedning m. m. i den s. k. gamla

observatoriebyggnaden vid universitetet i Lund anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra reservationsanslag av 10,500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen för installation av värmeanläggning med varmvattenberedning

m. m. i den s. k. gamla observatoriebyggnaden vid universitetet

i Lund anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 10,500 kronor.

108:o) Eders Kungl. Maj :t har (punkt 112) föreslagit riksdagen att till ombyggnad

av person- och varuhissen inom universitetsbibliotekets i Lund byggnad

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 11,400 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till ombyggnad av person- och varuhissen inom

universitetsbibliotekets i Lund byggnad anvisat för budgetåret 1931/1932

ett extra reservationsanslag av 11,400 kronor.

109:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 113) föreslagit riksdagen att till bokinköp

och bokbindning för universitetsbiblioteket i Lund för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 95,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket

i Lund för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 95,000 kronor.

s. 38 Kontrollera mot PDF

38

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

110:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 114) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av ytterligare medel till materiel m. m. för de av departementschefen

under punkt 114 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3

januari 1931 angivna institutionerna vid universitetet i Lund för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 103,000 kronor.

Hl:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 115) föreslagit riksdagen att för beredande

av avlöningsförmåner för vissa extra ordinarie lärare, amanuenser och

tjänstemän m. m. vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 99,658 kronor att med särskilda

belopp av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

angivna ändamål.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Marits förslag, får

anmäla, att riksdagen för beredande av avlöningsförmåner för vissa extra

ordinarie lärare, amanuenser och tjänstemän m. m. vid karolinska medikokirurgiska

institutet anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

99,658 kronor att med särskilda belopp av Eders Kungl. Majit användas

för de av departementschefen under punkt 115 i statsrådsprotokollet över

ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna ändamålen.

112:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 116) föreslagit riksdagen att för beredande

av ökning av anslagsposten till materiel m. m. för kemiska institutionen

från 3,000 kronor till 5,500 kronor öka det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska medikokirurgiska

institutet, nu 78,600 kronor, med 2,500 kronor till 81,100 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen för beredande av ökning av anslagsposten

till materiel m. m. för kemiska institutionen från 3,000 kronor till

5,500 kronor ökat det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m.

för vissa institutioner och kliniker vid karolinska mediko-kirurgiska institutet,

nu 78,600 kronor, med 2,500 kronor till 81,100 kronor.

113:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 117) föreslagit riksdagen att till förstärkning

av den i det ordinarie reservationsanslaget till materiel m. m. för vissa

institutioner och kliniker vid karolinska institutet ingående anslagsposten å

22,000 kronor till institutets materiel i allmänhet för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra reservationsanslag av 25,325 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till förstärkning av den i det ordinarie reservationsanslaget

till materiel m. m. för vissa institutioner och kliniker vid karolinska

institutet ingående anslagsposten å 22,000 kronor till institutets mate
-

s. 39 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

39

riel i allmänhet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 25,325 kronor.

114:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 118) föreslagit riksdagen att till materiel

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor

att av Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda ändamål.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag; dock att

riksdagen i fråga örn den i förevarande anslag ingående posten å 1,000 kronor

till färgfotografering å syfilidologiska kliniken vid sjukhuset S:t Göran, för

vilket ändamål medel utgått sedan år 1922, velat framhålla, att det synes

riksdagen böra tagas under övervägande, huruvida för tiden efter budgetåret

1931/1932 fortsatt anslag härtill kan vara erforderligt eller, i varje fall,

huruvida ej en reducering av beloppet må kunna ske.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till materiel

m. m. för vissa institutioner vid karolinska mediko-kirurgiska institutet anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 33,500 kronor att av

Eders Kungl. Majit användas för de av departementschefen under punkt 118

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda

ändamålen.

115:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 119) föreslagit riksdagen att till materiel

m. m. för psykiatriska kliniken vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till materiel m. m. för psykiatriska kliniken

vid karolinska mediko-kirurgiska institutet för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra reservationsanslag av 500 kronor.

116:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 120) föreslagit riksdagen att till anordnande

i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet framlagda program

och ritningar av ny kylanläggning i patologiska institutionens vid karolinska

mediko-kirurgiska institutet bårhus för budgetåret 1931/1932 anvisa

ett extra reservationsanslag av 11,500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till anordnande i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet framlagda program och ritningar av ny kylanläggning

i patologiska institutionens vid karolinska mediko-kirurgiska institutet

bårhus för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 11,500 kronor.

s. 40 Kontrollera mot PDF

40

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

117:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 121) föreslagit riksdagen att

dels godkänna det av departementschefen i statsrådsprotokollet framlagda

förslaget till omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/1932,

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag av 148,500 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/

1932 anvisa ett extra anslag av 15,500 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag utom

vad angår den nya vaktmästarbefattningen, av vilken riksdagen icke funnit

behovet ådagalagt. Posten nr 7. Avlöning till vaktmästare, tillika portvakt

å 2,600 kronor bör i enlighet härmed utgå ur omkostnadsstaten, vars slutsumma

följaktligen kommer att utgöra 145,900 kronor i stället för av Eders

Kungl. Majit föreslaget belopp, 148,500 kronor. Till samma belopp, 145,900

kronor, bör ävenledes det extra anslaget till omkostnader för tandläkarinstitutets

verksamhet bestämmas för budgetåret 1931/1932.

I samband med behandlingen av förevarande anslagsäskande har riksdagen

uppmärksammat ett förhållande, som synes riksdagen icke böra få passera

oanmärkt. Riksdagen har nämligen inhämtat, att eleverna vid tandläkarinstitutet

för deltagande i vissa teoretiska obligatoriska undervisningskurser

äro betungade med avgifter, vilka med relativt avsevärda belopp utgå till

de för kurserna anställda lärarna. Riksdagen kan icke finna denna anordning

tillfredsställande. Enligt vad riksdagen har sig bekant, har också institutets

lärarråd haft sin uppmärksamhet riktad härå samt, åtminstone

i vad angår en av kurserna, vidtagit åtgärd för ändring härutinnan. Riksdagen

anser önskvärt, att berörda förhållanden av Eders Kungl. Majit göras

till föremål för närmare undersökning, på det att rättelse i saken måtte

komma till stånd. Huruledes en omläggning lämpligen bör ske — örn

genom inrättande av särskilda med fixerade arvoden avlönade speciallärare

för denna undervisning eller på annat sätt — därom är det givetvis icke

möjligt för riksdagen att nu yttra sig. Riksdagen förutsätter emellertid,

att resultatet av den blivande undersökningen skall föreligga, då riksdagen

nästa år har att taga ställning till tandläkarinstitutets anslagsäskanden.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Majits förslag,

dels godkänt följande omkostnadsstat för tandläkarinstitutet för budgetåret

1931/1932:

Omkostnadsstat.

1. Värme och lyshållning.....................

2. Tvätt och linne, renhållning samt vattenavgifter .

3. Tryckningskostnader, renskrivningskostnader samt

telefonavgifter

kronor 30,000:

» 25,000:

6,000: —

s. 41 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

41

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.

11.

Avlöning till tamburvakt, till en kassörska samt till

biträden på röntgenavdelningen.............. kronor 8,700: —

Avlöning till en sköterska på protesavdelningen ... » 2,400: —

Avlöning till två sköterskor på tandfyllningsavdel
ningen

och tandkirurgiska avdelningen........ » 4,800: —

Biblioteket.............................. » 1,000: —

Separationer och oförutsedda utgifter.......... » 10,000: —

Underhåll av inventarier................... » 8,000: —

Förbrukningsmateriel för institutets praktiska verksamhet,

förslagsanslag..... ............... » 40,000: —

Undervisnings- och åskådningsmateriel......... »_10,000: —

Summa förslagsanslag kronor 145,900

Anni. Tandläkarinstitutets lärarråd äger att beträffande de i omkostnad sstaten under

1—3, 7—9 samt 11 upptagna anslagsposterna å en post göra minskning samt å en annan

ökning, endast nämnda anslagsposters sammanlagda summa icke överskrides.

dels till omkostnader för tandläkarinstitutets verksamhet för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 145,900 kronor,

dels ock till extra lärarkrafter vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/

1932 anvisat ett extra anslag av 15,500 kronor.

118:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 123) föreslagit riksdagen att till

anordnande av särskilda undervisningskurser vid tandläkarinstitutet för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 6,000 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till anordnande av särskilda undervisningskurser

vid tandläkarinstitutet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag

av 6,000 kronor.

119:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 124) föreslagit riksdagen att i enlighet

med de av 1925 års riksdag godtagna grunder såsom bidrag till täckande

av driftkostnaderna under år 1930 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar

i Lund anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

62,628 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen i enlighet med de av 1925 års riksdag godtagna

grunderna såsom bidrag till täckande av driftkostnaderna under år

1930 vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 62,628 kronor.

120:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 125) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till täckande av kostnaderna dels för ändringsarbeten inom medicinska

kliniken vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för till
-

s. 42 Kontrollera mot PDF

42

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

byggnad till sjukvårdsinrättningarnas röntgeninstitut, allt i huvudsaklig

överensstämmelse med av arkitekten Salomon Sörensen upprättat förslag,

bevilja ett belopp av 41,875 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisa 20,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av kostnaderna

''"dels för ändringsarbeten inom medicinska kliniken vid Malmöhus

läns sjukvårdsinrättningar i Lund, dels ock för tillbyggnad till sjukvårdsinrättningarnas

röntgeninstitut, allt i huvudsaklig överensstämmelse med av

arkitekten Salomon Sörensen upprättat förslag, beviljat ett belopp av 41,875

kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag

anvisat 20,000 kronor.

121:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 127) samt med

framhållande av vad departementschefen anfört i fråga om angelägenheten

av att sparsamhet iakttages vid nyanställning av personal och nyanskaffning

av inventarier och annan materiel, får riksdagen anmäla, att riksdagen, i

likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 510,000 kronor till beredande av ökade medel för

upprätthållande under samma tid av serafimerlasarettets verksamhet.

122:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 128) föreslagit riksdagen att till

uppehållande av verksamheten vid allmänna barnbördshuset under tiden 1

juli 1931 —30 juni 1932 anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 127,487 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid allmänna

barnbördshuset under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 anvisat för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 127,487 kronor.

123:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 129) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande vid epidemisjukhusen

i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Lund av klinisk

undervisning i epidemiologi åt medicine kandidater anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 10,900 kronor att användas enligt av vederbörande

departementschefer till statsrådsprotokollen över ecklesiastikärenden

den 9 januari 1919 och den 4 januari 1929 angivna grunder samt av Eders

Kungl. Maj:t i övrigt meddelade bestämmelser.

124:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 130) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1931/1932 anvisat såsom särskilda extra reservationsanslag, att utgå enligt

av Eders Kungl. Maj:t meddelade bestämmelser,

s. 43 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

43

dels såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid universiteten

i Uppsala och Lund samt karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp

av 30,000 kronor,

dels ock såsom bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar vid högskolorna

i Stockholm och Göteborg ett belopp av 6,000 kronor.

125:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 131) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till ersättning

för opposition å disputationsavhandling åt person, som icke tillhör vederbörande

universitets eller karolinska mediko-kirurgiska institutets lärarkår,

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 1,500 kronor.

126:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 132) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, som bidrag till

uppehållande av verksamheten vid Institut d’études scandinaves vid Paris

universitet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 2,000 kronor

att utgå på de villkor, Eders Kungl. Maj:t må finna gott bestämma.

127:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 133) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utgivande

i tryck av vederbörligen granskade anteckningar efter föreläsningar, hållna

inom juridiska fakulteterna vid rikets universitet, anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

128:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 134) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1931/1932 anvisat såsom extra reservationsanslag

dels till resestipendier åt ordinarie lärare och vissa andra tjänstemän vid

rikets universitet och karolinska mediko-kirurgiska institutet ett belopp av

20,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt obefordrade vetenskapsidkare vid universiteten

i Uppsala och Lund ett belopp av 15,000 kronor.

129:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 135) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till forskarstipendier

för docenter vid universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska

mediko-kirurgiska institutet anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 35,000 kronor att utgå i enlighet med de grunder, Eders

Kungl. Majit må äga att bestämma.

130:o) Sedan 1928 års riksdag under åttonde huvudtiteln, avdelning E.

Universiteten, den medicinska undervisningen m. m. under rubrik Gemensamma

universitetsändamål beviljat för uppehållande vid universitetet i

Dorpat i republiken Estland av en professur i svenska språket och littera
-

s. 44 Kontrollera mot PDF

44

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

turen under fem år, räknat från och med den 1 juli 1928, ett belopp av

37,500 kronor samt därav för ett vart av budgetåren 1928/1931 anvisat ett

extra anslag av 7,500 kronor, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 136) föreslagit

riksdagen att av det sålunda beviljade beloppet, 37,500 kronor, för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisa ett belopp av 7,500 kronor att

utgå i enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Maj:t kan finna

lämpligt meddela.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det utav 1928 års riksdag för

uppehållande vid universitetet i Dorpat i republiken Estland av en professur

i svenska språket och litteraturen under fem år, räknat från och med

den 1 juli 1928, beviljade beloppet av 37,500 kronor för budgetåret 1931/

1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 7,500 kronor att utgå i

enlighet med de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt

meddela.

131:o) Eders Kungl.''Majit har (punkt 137) föreslagit riksdagen

dels att till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor

att disponeras enligt av Edefs Kungl. Majit fastställda grunder,

dels ock såsom bidrag till tryckning av första delen av rasbiologiska institutets

arbete örn de svenska lapparnas rasbiologi för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 10,000 kronor att likaledes disponeras enligt de

närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag såväl

ifråga örn årsanslaget till upprätthållande av institutets verksamhet som

beträffande engångsanslaget till tryckning av omförmälda arbete örn de

svenska lapparnas rasbiologi.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till upprätthållande av verksamheten vid rasbiologiska institutet för

budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 65,000 kronor

att disponeras enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder;

dels ock såsom bidrag till tryckning av första delen av rasbiologiska institutets

arbete örn de svenska lapparnas rasbiologi för budgetåret 1931/

1932 anvisat ett extra anslag av 10,000 kronor att likaledes disponeras enligt

de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

Tekniska högskolan m. m.

132:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 138) föreslagit riksdagen

angående arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan har riksdagen i

skrivelse nr 30 anmält sitt beslut; varom riksdagen velat härigenom erinar.

133:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 139) föreslagit riksdagen att öka den

i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: arvode

s. 45 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

45

till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, nu 9,350 kronor, med 6,000

kronor till 15,350 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 6,000 kronor.

Riksdagen anser den av Eders Kungl. Maj:t föreslagna förstärkningen av

bibliotekets arbetskrafter behövlig; dock synes det riksdagen att i stället

för ett e. o. kanslibiträde med en lön av 2,520 kronor bör upptagas ett

e. o. kontorsbiträde med 2,052 kronor i lön, i följd varav den begärda ökningen

å 6,000 kronor torde böra nedsättas med 450 kronor till 5,550 kronor. Anslagsposten

till arvode till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket skulle

alltså komma att uppgå till 14,900 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl. Maj:ts

förslag, ökat den i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda

anslagsposten: arvode till amanuenser och arbetshjälp vid biblioteket, nu

9,350 kronor, med 5,550 kronor till 14,900 kronor samt förty höjt det i

riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar,

med 5,550 kronor.

134:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 140) föreslagit riksdagen att öka den

i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar

till icke-ordinarie i förvaltningspersonal, nu 5,000 kronor, med 800

kronor till 5,800 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen ökat den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie förvaltningspersonal,

nu 5,000 kronor, med 800 kronor till 5,800 kronor samt förty

höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska högskolan,

avlöningar, med 800 kronor.

135:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 141) föreslagit riksdagen att öka den

i den ordinarie staten för tekniska högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar

till icke-ordinarie vaktmästare m. fl., nu 13,500 kronor, med 2,520

kronor till 16,020 kronor samt förty höja det i riksstaten upptagna ordinarie

förslagsanslaget till tekniska högskolan, avlöningar, med 2,520 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen ökat den i den ordinarie staten för tekniska

högskolan uppförda anslagsposten: avlöningar till icke-ordinarie vaktmästare

m. fl., nu 13,500 kronor, med 2,520 kronor till 16,020 kronor

samt förty höjt det i riksstaten upptagna ordinarie förslagsanslaget till tekniska

högskolan, avlöningar, med 2,520 kronor.

Såsom riksdagen i den ovan under punkt 132:o) omförmälda skrivelse

redan anmält, har riksdagen bifallit Eders Kungl. Maj:ts underpunkt

138 framställda förslag om en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till

s. 46 Kontrollera mot PDF

46

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

avlöningar vid tekniska högskolan med 1,120 kronor, avseende anslagsposten:

arvoden till speciallärare vid tekniska högskolan. På grund härav och

de nu under punkterna 133:o), 134:o) och 135:o) omförmälda besluten

har det ordinarie förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan, nu

710,450 kronor, ökats med 9,990 kronor till 720,440 kronor.

136:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 142) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel till samlingar och laborationer vid tekniska högskolan

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 43,000 kronor att

av Eders Kungl. Majit fördelas på de olika avdelningarna vid högskolan,

på sätt Eders Kungl. Majit finner skäligt bestämma.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till beredande av ökade medel till samlingar

och laborationer vid tekniska högskolan för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 43,000 kronor att av Eders Kungl. Majit fördelas

på de olika avdelningarna vid högskolan, på sätt Eders Kungl. Majit

finner skäligt bestämma.

137:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 143) föreslagit riksdagen att till beredande

av ökade medel för tekniska högskolan till uppvärmning, belysning

och diverse utgifter för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 47,000 kronor.

Med hänsyn till prisläget på bränslemarknaden anser riksdagen den ifrågasatta

höjningen av berörda anslag kunna begränsas till 10,000 kronor, i följd

varav anslaget skulle för budgetåret 1931/1932 komma att uppgå till 42,000

kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Majits förslag, till beredande av ökade medel för tekniska högskolan till

uppvärmning, belysning och diverse utgifter för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra anslag av 42,000 kronor.

138:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 144) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till nyanskaffning

av apparater och instrument för de till vissa institutioner vid tekniska

högskolan hörande laboratorierna anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 20,000 kronor att fördelas på sätt, Eders Kungl. Majit

finner skäligt bestämma.

139:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 145) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till reparation

av tekniska högskolans modellsamling för budgetåret 1931/1932 anvisat ett

extra reservationsanslag av 2,000 kronor.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

47

140:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 146) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bokinköp,

bokbindning m. m. för tekniska högskolans bibliotek för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

141 :o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 147) föreslagit riksdagen att till inredning

och utrustning av det i tekniska högskolans byggnad vid Valhallavägen

belägna laboratoriet för hyttmekanik samt järnets bearbetning och

behandling, i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet företedda ritning

och kostnadsberäkningar, bevilja ett belopp av 66,700 kronor samt

därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa ett

belopp av 40,000 kronor.

Riksdagen bar funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till inredning och utrustning av det i tekniska

högskolans byggnad vid Valhallavägen belägna laboratoriet för hyttmekanik

samt järnets bearbetning och behandling, i huvudsaklig överensstämmelse

med i ärendet företedda ritning och kostnadsberäkningar, beviljat

ett belopp av 66,700 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 40,000 kronor.

142:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 149) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöningsförbättring

m. m. åt innehavarna av de å övergångsstat för Chalmers tekniska

institut uppförda befattningarna för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra anslag av 3,300 kronor.

143:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 150) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av ökade medel till uppvärmning, belysning och diverse utgifter vid Chalmers

tekniska institut för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av

17,000 kronor.

144:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 151) föreslagit riksdagen att för

budgetåret 1931/1932 anvisa

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 10,000 kronor,

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/1930 uppkommen

brist i institutets anslag till bibliotek, samlingar och laboratorier

ett extra anslag av 8,600 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen för budgetåret 1931/1932 anvisat

dels till beredande av ökade medel till bibliotek, samlingar och laboratorier

vid Chalmers tekniska institut ett extra anslag av 10,000 kronor,

s. 48 Kontrollera mot PDF

48

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock till täckande av en vid utgången av budgetåret 1929/1930 uppkommen

brist i institutets anslag till bibliotek, samlingar och laboratorier ett

extra anslag av 8,600 kronor.

145:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 152) föreslagit riksdagen att till inköp

av apparatur m. m. för det organiskt-kemiska laboratoriet vid Chalmers

tekniska institut för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till inköp av apparatur m. m. för det organiskt-kemiska

laboratoriet vid Chalmers tekniska institut för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 7,000 kronor.

146:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 153) föreslagit riksdagen att till uppehållande

vid Chalmers tekniska institut av undervisning rörande arbetsledningens

praktiskt ekonomiska, sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska

problem för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 1,500

kronor att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit må

finna gott meddela.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen, till uppehållande vid Chalmers tekniska

institut av undervisning rörande arbetsledningens praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem för budgetåret 1931/

1932 anvisat att extra anslag av 1,500 kronor att utgå enligt de närmare

bestämmelser, Eders Kungl. Majit må finna gott meddela.

Skolöverstyrelsen.

147:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 154) föreslagit riksdagen att dels å skolöverstyrelsens

ordinarie stat under rubrik: resekostnadsersättningar uppföra

en såsom förslagsanslag betecknad anslagspost å 35,000 kronor,

dels ock i anledning härav öka det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen, nu 541,800 kronor, med 35,000 kronor

till 576,800 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels å skolöverstyrelsens ordinarie stat under rubrik: resekostnadsersättningar

uppfört en såsom förslagsanslag betecknad anslagspost å 35,000

kronor,

dels ock i anledning härav ökat det i riksstaten uppförda ordinarie förslagsanslaget

till skolöverstyrelsen, nu 541,800 kronor, med 35,000 kronor

till 576,800 kronor.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

49

148:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 155) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för inspektion

och sakkunniga biträden hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 10,500 kronor.

149:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 156) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till arvode

åt ett byggnadssakkunnigt biträde hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 4,800 kronor.

150:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 157) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för bestridande

av expeditionsvaktsgöromål hos skolöverstyrelsen anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 1,800 kronor.

151:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner (I: 31 och II: 62),

har hemställts, att riksdagen ville till tryckning av undervisningsstatistik

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 12,000 kronor,

att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna

sköl meddela.

Motionärerna hava till stöd för sitt förslag anfört följande:

I den stat för skolöverstyrelsen, som den 22 juni 1921 fastställdes att

träda i kraft från och med år 1922 och som slutade på ett belopp av

560,400 kronor, ingick ett förslagsanslag, högst, till skrivmaterialier, expenser,

bränsle samt tryckningskostnader å 100,000 kronor. Av denna anslagspost

bestredos, jämte annat, kostnaderna för tryckning av statistiska

avdelningens redogörelser för skolväsendet, överstyrelsens årsberättelse och

vissa cirkulär.

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag (punkt 124 av 1923 års åttonde

huvudtitel) vidtogs från och med budgetåret 1923/1924 en sänkning av sagda

anslagspost, så att efter nämnda tidpunkt intet anslag av statsmedel utgick

för tryckning av skolstatistik, skolöverstyrelsens årsberättelser m. m.

Under punkt 132 av 1928 års åttonde huvudtitel föreslogs ett återupptagande

av undervisningsstatistikens tryckning i viss omfattning; kostnaderna

härför beräknades för budgetåret 1928/1929 till 17,000 kronor.

I skrivelse den 15 maj 1928, nr 8 A, anförde riksdagen under punkt 129

bland annat:

Riksdagen funne starka skäl tala för återupptagande av utgivandet av

undervisningsstatistiken. Emellertid syntes det riksdagen icke nödvändigt

att åtminstone nu till en början utgivandet skedde genom årliga publikationer.

Ett offentliggörande i tryck av det väsentligaste och mest betydelsefulla

av ifrågavarande statistik torde, efter vad riksdagen inhämtat, kunna ske

med vissa tidsperioders mellanrum, exempelvis vart tredje år, utan att därigenom

några större olägenheter skulle vållas.

I anslutning till vad sålunda anförts anvisade riksdagen för budgetåret

1928/1929 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor. Genom Kungl.

Bihang till riksdagens protokoll 1981. 14 sami. Nr 8 A. 4

s. 50 Kontrollera mot PDF

50

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Maj:ts beslut den 8 juni 1928 ställdes ifrågavarande extra reservationsanslag

till överstyrelsens förfogande, varjämte föreskrevs, att anslaget skulle disponeras

så, att dels högst 6,000 kronor skulle användas till bestridande av de

egentliga tryckningskostnaderna för en berättelse över folkskolorna och högre

folkskolorna, dels ock högst 2,000 kronor till den förstärkning av arbetskrafterna

på skolöverstyrelsens statistiska avdelning, som kunde finnas erforderlig

till följd av arbetet med nämnda berättelse. Den 15 februari 1929

medgav Kungl. Maj:t, att ovannämnda belopp å högst 6,000 kronor finge

användas jämväl till bestridande av tryckningskostnaderna för en berättelse

över lärarutbildningen.

Även för budgetåret 1929/1930 anvisades till tryckning av undervisningsstatistik

ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor. Genom Kungl. Maj:ts

beslut den 16 maj 1929 ställdes nämnda anslag till överstyrelsens förfogande,

varvid föreskrevs, att dels högst 6,000 kronor skulle användas för en berättelse

över det högre undervisningsväsendet, dels ock högst 2,000 kronor

till förstärkning av arbetskrafterna på skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

För budgetåret 1930/1931 har riksdagen för samma ändamål anvisat ett

belopp av 3,400 kronor. Genom beslut den 23 maj 1930 har föreskrivits,

att nämnda anslag skall — med anlitande tillika av högst 2,100 kronor av

de å föregående års anslag för samma ändamål uppkomna besparingar —

sålunda disponeras, att dels högst 3,500 kronor användas till bestridande av

de egentliga tryckningskostnaderna för en berättelse över yrkesundervisningen,

dels ock högst 2,000 kronor till förstärkning av arbetskrafterna på

skolöverstyrelsens statistiska avdelning.

I skrivelse den 30 augusti 1930 har skolöverstyrelsen gjort framställning

om anslag för ändamålet för budgetåret 1931/1932 och därvid anfört bland

annat följande:

I överensstämmelse med planen har överstyrelsen budgetåret 1928/1929

utgivit två publikationer, nämligen en berättelse över folkskolorna och de

högre folkskolorna redovisningsåret 1926/1927 samt en berättelse över lärarutbildningen

läsåret 1927/1928. Budgetåret 1929/1930 utkom en berättelse

över det högre skolväsendet läsåret 1927/1928. För närvarande förberedes

en berättelse över yrkesundervisningen läsåret 1928/1929, vartill medel anvisats

av 1930 års riksdag. Budgetåret 1931/1932 skulle alltså berättelser

över folkskolorna och de högre folkskolorna samt över lärarutbildningen

vara i tur att utgivas.

Berättelsen över folkskolorna och de högre folkskolorna ävensom berättelsen

över det högre skolväsendet hava alltså utkommit sedan något mera

än ett helt år förflutit efter det läsår, som de avse. Detta blir också förhållandet

med den budgetåret 1930/1931 utkommande berättelsen över yrkesundervisningen.

Endast berättelsen över lärarutbildningen utgavs under budgetåret

närmast efter det läsår, som berättelsen avsåg. För framtiden torde

sistnämnda berättelse icke böra intaga någon undantagsställning i här berörda

hänseende. Den nästa berättelsen över lärarutbildningen skulle, med

iakttagande av att 3 år förflyta mellan varje, komma att omfatta läsåret

1930/1931 och utkomma budgetåret 1932/1933.

För budgetåret 1931/1932 skulle alltså endast återstå berättelsen över folkskolorna

och de högre folkskolorna, avseende redovisningsåret 1929/1930.

Det har vid åtskilliga tillfällen inom överstyrelsen och redan dessförinnan,

då den statistiska avdelningen hörde under ecklesiastikdepartementet, varit

s. 51 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

51

på tal att fullständiga berättelsen över folkskolorna, så att uppgifterna bleve

mera detaljerade, i överensstämmelse med vad fallet är beträffande övriga

undervisningsanstalter. Rörande de högre folkskolorna, kommunala mellanskolorna,

de allmänna läroverken, privatläroverken och yrkesskolorna lämnas

i de statistiska berättelserna uppgifter om lärare, lärjungar och andra förhållanden

vid varje särskild skola. För folkskolorna åter lämnas endast

summariska uppgifter för varje län.

Uppgifter av det senare slaget äga företrädesvis statistiskt intresse. I det

dagliga arbetet inom skolöverstyrelsen erfordras ofta uppgifter såväl för de

särskilda skoldistrikten som ock för varje särskild skola beträffande skolans

namn och adress, skolform, antal undervisnings- och läraravdelningar, antal

lärjungar å små- och folkskolestadiet samt undervisningslokaler. Förfrågningar

om lätt tillgängliga uppgifter i förevarande hänseende hava hos överstyrelsen

ofta gjorts från statsdepartement och från olika ämbetsverk. Aven

från andra för skolväsendet intresserade har behov i detta hänseende ofta

yppats. Det är tydligt, att endast genom en dylik mera fyllig framställning

kan statistiken giva en någorlunda konkret bild av vårt folkskoleväsens

organisation och verksamhet. Tryckningskostnaden för en dylik detaljerad

framställning skulle enligt inhämtade upplysningar kunna bliva ganska

måttlig och genom vidtagande av lämpliga förkortningar i regel kunna inskränkas

till en enda rad för varje skola.

Utom denna detaljerade framställning erfordras givetvis en del översiktstabeller.

I vissa fall torde översikten böra, i likhet med vad hittills ägt

rum, göra länsvis, i andra fall torde en tillräckligt överskådlig bild av förhållandena

erhållas, örn länen sammanföras i vissa huvudgrupper, förslagsvis

5, nämligen övre Norrland, nedre Norrland och Dalarna, Målar- och

Hjälmarlandskapen, Vänernområdet samt södra Sverige med Gotland.

Tryckningskostnaden för en berättelse över folkskolorna och de högre

folkskolorna med här antydd uppställning har beräknats komma att uppgå

till omkring 9,500 kronor. När planen till ett periodvis utgivande av

undervisningsstatistiken uppgjordes, räknades med en medelkostnad för

tryckningen av 6,000 kronor örn året eller för hela treårsperioden 18,000

kronor. Under den första treårsperioden komma tryckningskostnaderna,

för så vitt de nu kunna överskådas, att utgöra

1928—1929: folkskolorna och de högre folkskolorna

1926—1927 ...........kronor 3,688: 10

lärarutbildningen 1927—1928 .... » 1,663: 72 5,351: 82

1929— 1930: det högre skolväsendet 1927—1928 ............ 5,634: 75

1930— 1931: yrkesskolorna 1928—1929 (beräknat belopp)...... 3,500: —

Kronor 14,486: 57

Denna summa understiger den till en början till 18,000 kronor beräknade

med omkring 3,500 kronor. Om dessa besparingar kvarstått å reservationsanslaget,

hade för tryckning av den utvidgade berättelsen över folkskolorna

och de högre folkskolorna endast erfordrats ytterligare 6,000 kronor, då,

enligt vad ovan anförts, tryckningskostnaden har beräknats till omkring

9,500 kronor. Emellertid har den besparing, som uppstod budgetåret 1928/

1929, tagits i anspråk vid riksstatens uppgörande för budgetåret 1930/1931,

varjämte för sistnämnda budgetår endast räknats med 3,500 kronor till

tryckningskostnaden.

s. 52 Kontrollera mot PDF

52

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Till förstärkning av arbetskrafterna å den statistiska avdelningen räknades

med 2,000 kronor om året. Den arbetskraft, som för ändamålet anställts,

har ansetts böra placeras i fjärde lönegraden av den löneplan, som

upptages i 6 § av kungörelsen den 26 juni 1925 (nr 356) med avlöningsbestämmelser

för icke ordinarie befattningshavare vid statsdepartement och

vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen. Under budgetåret

1928/1929 var extra arbetskraft endast anställd en del av året, varigenom

en besparing av 1,521 kronor 8 öre uppstod. Budgetåret 1929/1930

utbetalades i avlöning till befattningshavaren i fråga 1,752 kronor 75 öre.

Då denna nu fyllt 21 år, kommer årsavlöningen att uppgå till 2,052 kronor.

Anslagsbehovet för utgivandet av en berättelse över folkskolorna och de

högre folkskolorna i den utvidgade gestalt, för vilken här redogjorts, skulle

alltså uppgå till 11,552 kronor, vilket belopp torde böra avrundas uppåt till

12,000 kronor. Kostnaderna för det statistiska trycket variera alltså olika år

med de undervisningsanstalter, som avhandlas, och det ligger i sakens natur

att kostnaderna bli större de år, då folkskolestatistiken utges, för så vitt

man vill göra denna del av undervisningsstatistiken så pass detaljerad, att

den kan fylla sin uppgift.

På grund av vad sålunda anförts hemställde överstyrelsen, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att för fortsatt utgivande av undervisningsstatistik

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

12,000 kronor.

Emellertid har Kungl. Majit i statsverkspropositionen till 1931 års riksdag

icke upptagit något anslag för ändamålet. Uppenbarligen är det ägnat att

medföra mycket betydande olägenheter att icke äga tillgång till offentlig

statistik över undervisningsväsendet ens i den begränsade omfattning, varav

riksdagen så sent som år 1928 funnit bestämt behov föreligga. Och det

torde med fog kunna ifrågasättas, om den sunda sparsamheten främjas

genom att bekosta utarbetandet av denna statistik men uraktlåta att sörja

för att resultatet av arbetet ställes till myndigheters och enskildas förfogande.

Då ej minst i nuvarande läge en bekväm tillgång till statistiska

uppgifter rörande undervisningsväsendet är synnerligen behövlig och kostderna

för tryckning av desamma äro förhållandevis blygsamma, synes

ingen tvekan kunna råda därom, att erforderligt anslag bör av riksdagen

anvisas.

Då efter det avbi’ott i utgivningen av undervisningsstatistiken, som varade

under budgetåren 1923/1928, riksdagen år 1928 ånyo beviljade anslag för

ändamålet, skedde detta otvivelaktigt i känslan av att under det pågående

genomgripande reformarbetet på skolans område behovet av ett lätt tillgängligt

och överskådligt statistiskt material till vägledning vid bedömandet

av uppkommande organisatoriska frågor gjorde sig särskilt starkt gällande

för de mångtaliga myndigheter och enskilda, som hade att syssla med dessa

spörsmål. Enligt riksdagens mening föreligger nämnda behov alltjämt i oförminskad

grad. Speciellt torde detta gälla de till folkundervisningen hörande

läroanstalterna, i fråga örn vilka, med hänsyn till organisationens omfattning

och ekonomiska betydelse för stat och kommun, det synes i all synnerhet

behövligt att i statistiska framställningar äga ett hjälpmedel att följa

utvecklingens gång. Riksdagen finner det fördenskull önskligt, att även hädan
-

s. 53 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

53

efter medel ställas till förfogande för tryckning av undervisningsstatistik,

vilken för budgetåret 1931/1932 torde böra begränsas att avse allenast folkskoleväsendet

med beaktande av de önskemål i fråga om en mera fyllig

framställning av de olika skoldistriktens särskilda förhållanden, som i motionerna

omförmälts. I fråga om det härtill erforderliga beloppet anser sig

riksdagen icke kunna medgiva ett så högt anslag, som av motionärerna äskats,

eller 12,000 kronor, utan vill bevilja allenast hälften av denna summa,

alltså 6,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av ovannämnda motioner (I: 31 och II: 62), till tryckning

av undervisningsstatistik anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor.

Allmänna läroverken m. m.

152:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 158) föreslagit riksdagen att för inrättande

av en ny övningsskollärartjänst vid högre lärarinneseminariet, för ombildning

av en ämneslärarinnebefattning vid seminariet till adjunktsbefattning samt

för beredande av avlöningsförbättring åt sådana lärarinnor vid seminariet,

som innehava behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, höja

det ordinarie anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 144,185 kronor, med

5,800 kronor till 149,985 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen för inrättande av en ny övningsskollärartjänst

vid högre lärarinneseminariet, för ombildning av en ämneslärarinnebefattning

vid seminariet till adjunktsbefattning samt för beredande av

avlöningsförbättring åt sådana lärarinnor vid seminariet, som innehava

behörighet till adjunktsbefattning vid allmänt läroverk, höjt det ordinarie

anslaget till högre lärarinneseminariet, nu 144,185 kronor, med 5,800 kronor

till 149,985 kronor.

153:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 159) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 komma i åtnjutande av tillfällig

löneförbättring till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor

för eldaren;

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 58,960 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majda förslag och

får därför anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att vaktmästaren samt eldaren vid högre lärarinneseminariet

s. 54 Kontrollera mot PDF

54

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

må för tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 kornmal åtnjutande av tillfällig löneförbättring

till belopp av 400 kronor för vaktmästaren och 250 kronor för

eldaren,

dels ock till diverse behov vid högre lärarinneseminariet anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 58,960 kronor.

154:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 160) föreslagit riksdagen att till arvoden

åt extra lärare, timlärare och vikarier vid högre lärarinneseminariet för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 39,420 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till arvoden åt extra lärare, timlärare och vikarier

vid högre lärarinneseminariet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

anslag av 39,420 kronor.

155:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 161) föreslagit riksdagen att medgiva, att

samrealskolan i Kristinehamn må från och med höstterminen 1931 eller

den senare tidpunkt, som av Eders Kungl. Majit bestämmes, successivt ombildas

till ett högre samläroverk med fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium

på så sätt, att under första året upprättas första ringen av det fyraåriga

latin- och det treåriga realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år

av vardera gymnasielinjen, till dess gymnasiet är i sin helhet å båda linjerna

färdigbildat.

Riksdagen har av den nu förebragta utredningen funnit ådagalagt, att inrättandet

av ytterligare ett samgymnasium för ifrågavarande del av landet

är behövligt ävensom att detta gymnasium lämpligen bör förläggas till staden

Kristinehamn genom ombildning av därvarande samrealskola, på sätt

Eders Kungl. Majit föreslagit. Riksdagen bifaller alltså Eders Kungl. Majits

förslag och får därför anmäla, att riksdagen medgivit, att samrealskolan i

Kristinehamn må från och med höstterminen 1931 eller den senare tidpunkt,

som av Eders Kungl. Majit bestämmes, successivt ombildas till ett högre

samläroverk med fyraårigt latin- och treårigt realgymnasium på så sätt,

att under första året upprättas första ringen av det fyraåriga latin- och det

treåriga realgymnasiet och sedan ytterligare en ring per år av vardera gymnasielinjen,

till dess gymnasiet är i sin helhet å båda linjerna färdigbildat.

156:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 162) föreslagit riksdagen att

dels bemyndiga Eders Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret 1931/

1932, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid samläroverk

skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras ledig såsom

adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes, samt för

s. 55 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

55

ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya ordinarie

teckningslärarbefattningar vid av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna allmänna läroverk

höja det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med

360,180 kronor.

Riksdagen finner intet att erinra mot förslaget örn inrättande av 8 nya

rektorstjänster för nästkommande budgetår.

Vad däremot angår de begärda 20 nya lektorstjänsterna, synes det riksdagen

knappast vara lämpligt att nu på en gång inrätta så många tjänster

av detta slag. Enligt vad riksdagen har sig bekant, är nämligen för närvarande

tillgången på kompetenta sökande till lektorat, särskilt i vissa ämneskombinationer,

synnerligen knapp. Till åtskilliga ledigförklarade lektorstjänster

hava under den senare tiden anmält sig allenast en eller ett par

kompetenta sökande. Det är vid sådant förhållande klart, att, örn man nu

vidtager åtgärder för tillsättning av ett så stort antal nya lektorat som 20,

detta måste leda till att flera av dessa nya tjänster icke kunna vinna kompetenta

sökande och att man i andra fall måste åtnöja sig med kanske

ganska svagt meriterade. Med hänsyn till nu angivna förhållanden synes

det riksdagen ur det allmännas synpunkt riktigare, att det antal lektorstjänster

— omkring 35 — som återstår att inrätta för slutförande av den år

1927 beslutade omorganisationen, fördelas på ett flertal år, så att platserna

kunna beräknas erhålla på ett tillfredsställande sätt meriterade innehavare.

Jämväl för dem, som nu arbeta på att förskaffa sig erforderliga kvalifikationer

för erhållande av lektorat, synes en dylik anordning böra framstå

såsom fördelaktig. För budgetåret 1931/1932 anser riksdagen, att antalet

nya lektorstjänster lämpligen bör bestämmas till 8.

I fråga örn adjunkts- och ämneslärarinnebefattningarna vill riksdagen ansluta

sig till departementschefens uppfattning, att tiden ännu icke torde

vara mogen för en definitiv reglering av proportionen mellan antalet manliga

och antalet kvinnliga lärare. Riksdagen vill därför medgiva, att det nu

gällande provisoriet, på sätt Eders Kungl. Maj:t föreslagit, förlänges till utgången

av budgetåret 1931/1932. Riksdagen vill dock framhålla, att härvid

bör noga beaktas 1928 års riksdags uttalande därom, att den Eders Kungl.

Maj:t förbehållna prövningsrätten i fråga om ledig ämneslärarbefattnings

kungörande såsom adjunkts- eller ämneslärarinnetjänst måtte handhavas med

all varsamhet, så att i allt fall proportionen mellan antalet manliga och

kvinnliga lärare ej måtte ändras i vidare mån, än det av skolöverstyrelsen

på sin tid i ärendet avlåtna, å sid. 21 i propositionen nr 231 till 1928 års

riksdag återgivna förslaget innebar.

Beträffande antalet nya adjunkts- och ämneslärarinnetjänster för budgetåret

1931/1932 har riksdagen ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts

förslag, varvid riksdagen i fråga om adjunkts!] änsterna tagit särskild hänsyn

s. 56 Kontrollera mot PDF

56 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till det för närvarande stora antalet av obefordrade adjunktskompetenta

extralärare.

Mot förslaget om ombildning och nyinrättande av övningslärarbefattningar

har riksdagen icke funnit anledning till erinran.

Riksdagens beslut om minskning av antalet nya lektorstjänster från 20

till 8 möjliggör en nedsättning av den av Eders Kungl. Majit föreslagna

ökningen av det ordinarie reservationsanslaget å 360,180 kronor med (12 X

5,800 =) 69,600 kronor till 290,580 kronor.

Under åberopande vad ovan anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen,

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förslag,

dels bemyndigat Eders Kungl. Majit att tills vidare under budgetåret

1931/1932, då för realskolstadiet avsedd ordinarie ämneslärarbefattning vid

samläroverk skall tillsättas, besluta, huruvida befattningen skall kungöras

ledig såsom adjunktsbefattning eller ämneslärarinnebefattning;

dels ock för inrättande av nya ordinarie lärartjänster vid de allmänna

läroverken med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit bestämmes,

samt för ombildning av vissa musiklärarbefattningar och inrättande av nya

ordinarie teckningslärarbefattningar vid av departementschefen under punkt

162 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931

angivna allmänna läroverk höjt det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna

läroverken med 290,580 kronor.

157:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 163) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: bibliotekarierna, nu 54,600, med 3,000 kronor till 57,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: bibliotekarierna, nu 54,600

kronor, med 3,000 kronor till 57,600 kronor.

158:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 164) föreslagit riksdagen att höja

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 41,700 kronor, med

4,500 kronor till 46,200 kronor.

Såsom departementschefen framhållit, sammanhänger förslaget om ändrade

grunder för ifrågavarande arvoden med spörsmålet örn en omläggning av

läroverkens ekonomiska och administrativa förvaltning genom rektorerna.

Departementschefen har — under uttalande av en förhoppning örn att utredning

härutinnan snart skall kunna igångsättas — icke ansett någon mera

väsentlig ändring av berörda arvodesgrunder böra ifrågasättas, så länge

resultat av en sådan utredning saknades. Riksdagen delar denna departementschefens

uppfattning men vill samtidigt betona önskvärdheten av att

den omtalade utredningen, som berör en för läroverken synnerligen bety
-

s. 57 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

57

delsefull fråga, måtte snarligen påbörjas och skyndsamt bedrivas, så att

de nuvarande förhållandena, vilka riksdagen icke finner tillfredsställande, må

inom ej alltför avlägsen framtid kunna avlösas av en bättre ordning.

Mot den av Eders Kungl. Majit föreslagna anslagshöjningen har riksdagen

intet att erinra.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen höjt den i

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående posten:

arvoden till biträden å rektorsexpeditionerna, nu 41,700 kronor, med

4,500 kronor till 46,200 kronor.

159:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 165) föreslagit riksdagen att öka

den i det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken ingående

posten: arvoden åt skolläkare, nu 40,900 kronor, med 3,000 kronor till 43,900

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot här ifrågavarande beräkningar,

får anmäla, att riksdagen ökat den i det ordinarie reservationsanslaget

till de allmänna läroverken ingående posten: arvoden åt skolläkare, nu

40,900 kronor, med 3,000 kronor till 43,900 kronor.

160:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 166) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie reservationsanslaget till de allmänna läroverken med 65,470

kronor.

Med anledning av riksdagens under punkterna 156, 157, 158 och 159

omförmälda beslut skulle reservationsanslaget till de allmänna läroverken

behöva höjas från 8,076,850 kronor med 301,080 kronor till 8,377,930 kronor.

Örn man i likhet med departementschefen räknar med att en reservation

å minst 75,000 kronor bör finnas tillgänglig å anslaget för budgetåret

1931/1932 samt uppskattar den vid utgången av nu löpande budgetår förefintliga

reservationen till 48,000 kronor, bör till nyssnämnda summa å

8,377,930 kronor läggas ett belopp av 27,000 kronor. Med hänsyn emellertid

till en inom skolöverstyrelsens statistiska avdelning verkställd beräkning

av medelsbehovet för budgetåret 1931/1932 torde sistnämnda belopp

böra sättas något högre och riksdagen har för sin del stannat vid en summa

av 42,070 kronor —- motsvarande en minskning i det av Eders Kungl. Maj:t

föreslagna beloppet med 23,400 kronor — varmed reservationsanslaget alltså

skulle höjas utöver vad i förut nämnda punkter angivits. Anslagets slutsumma

skulle då bliva 8,420,000 kronor.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen, i anledning

av Eders Kungl. Maj:ts förslag, höjt det ordinarie reservationsanslaget till

de allmänna läroverken med 42,070 kronor.

På grund av riksdagens under punkterna 156:o), 157:o), 158:o), 159:o) och

160:o) omförmälda beslut har det ordinarie reservationsanslaget till de all
-

s. 58 Kontrollera mot PDF

58 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

männa läroverken, nu 8,076,850 kronor, ökats med 343,150 kronor till

8,420,000 kronor.

161:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 167) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna

läroverken, nu 1,253,000 kronor, med 6,000 kronor till 1,247,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärarpersonalen vid de allmänna läroverken, nu 1,253,000

kronor, med 6,000 kronor till 1,247,000 kronor.

162:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 170) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

i enlighet med av 1929 års riksdag godkända grunder av personliga lönetillägg

under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 åt vissa ordinarie Övningslärare

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

förslagsanslag av 3,000 kronor.

163:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 171) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt teckningslärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 142,660 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt teckningslärare vid

de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag

av 142,660 kronor.

164:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 172) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 140,460 kronor.

Med hänvisning till vad departementschefen anfört därom, att budgetåret

1931/1932 finge betraktas såsom ett försöksår, i vad anginge gymnastikundervisningen

vid de allmänna läroverken, har riksdagen bifallit den för

nämnda budgetår ifrågasatta anslagshöjningen. Riksdagen får alltså anmäla,

att riksdagen till extra arvoden åt gymnastiklärare vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 140,460 kronor.

165:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 173) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 60,430 kronor.

Ehuru riksdagen icke kunnat undgå att känna en viss betänksamhet inför

de alltmera ökade anslagskrav, som musikundervisningen vid de allmänna

läroverken ställer på statsverket, har riksdagen dock, med beaktande av vad

s. 59 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

59

departementschefen framhållit därom att överstyrelsens plan för en utsträckt

sådan undervisning ej får anses bindande för framtiden, icke velat motsätta

sig beviljandet av det nu äskade beloppet. Riksdagen vill emellertid framhålla

önskvärdheten av att till nästa riksdag framlägges en ny fullständig

kalkyl över de kostnader, som ifrågavarande undervisning vid ett helt genomförande

av omförmälda plan kan beräknas medföra.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till extra

arvoden åt musiklärare vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 60,430 kronor.

166:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 174) föreslagit riksdagen att till

extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt handarbete vid de allmänna läroverken

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 60,750 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till extra arvoden åt lärarinnor i kvinnligt

handarbete vid de allmänna läroverken för budgetåret 1931/1932 anvisat ett

extra anslag av 60,750 kronor.

167:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 175) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig slöjd vid de allmänna

läroverken, nu 50,000 kronor, med 6,800 kronor till 56,800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig slöjd vid de allmänna läroverken, nu 50,000 kronor,

med 6,800 kronor till 56,800 kronor.

168:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 176) föreslagit riksdagen att till

undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 7,200 kronor att efter Eders Kungl.

Majits beprövande användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål,

beräknade efter 80 kronor för veckotimme.

Med hänsyn till den ringa medelsåtgången under budgetåret 1930/1931

synes det riksdagen befogat, att någon sänkning av anslagsbeloppet sker för

budgetåret 1931/1932, och riksdagen har därför bestämt anslaget för sistnämnda

budgetår till 6,000 kronor.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av Eders Kungl.

Majits förslag, till undervisning i hushållsgöromål vid de allmänna läroverken

anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000 kronor att efter

Eders Kungl. Majits beprövande användas till arvoden åt lärarinnor i hushållsgöromål,

beräknade efter 80 kronor för veckotimme.

169:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 177) föreslagit riksdagen att till

arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 62,000 kronor.

s. 60 Kontrollera mot PDF

60

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till arvoden (s. k. rörliga arvoden) åt skolläkare

vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 62,000 kronor.

170:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 178) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för upprätthållande

under läsåret 1931/1932 vid ett högre allmänt läroverk i Göteborg

av provårskurs för blivande lärare vid de allmänna läroverken anvisat för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 14,700 kronor.

171 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 179) föreslagit riksdagen att dels för

anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska och

franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 10,500 kronor,

dels ock medgiva, att från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar må till här ifrågavarande

lärare i franska språket utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt

rese- och traktamentsklass II D i allmänna resereglemente!.

Med hänsyn till vad av vederbörande skolmyndigheter gjorts gällande i

fråga om nyttan av ifrågavarande undervisning, vill riksdagen icke motsätta

sig fortsatt beviljande av anslag för undervisning i tyska och engelska. Vid

sådant förhållande anser sig riksdagen, under hänvisning till 1930 års riksdags

uttalande i ämnet, jämväl böra bifalla förslaget örn undervisning även

i franska genom infödda lärare. Med avseende å anslagsbeloppet har riksdagen

intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag.

Inom riksdagen har vid behandlingen av denna anslagsfråga det spörsmålet

framkommit, huruvida icke de utgifter, statsverket har att vidkännas

för ifrågavarande undervisning i främmande språk genom infödda lärare —

inberäknat rese- och traktamentsersättningar torde den årliga totalkostnaden,

sedan undervisning i franska tillkommit, komma att uppgå till i genomsnitt

omkring 25,000 kronor — skulle lända till större nytta för den sak, det

gäller, därest nämnda belopp i stället användes till resestipendier åt vederbörande

svenska lärare. Riksdagen har icke nu velat ifrågasätta någon åtgärd

för en omläggning i sådan riktning, men anser spörsmålet förtjänt att av

vederbörande närmare övervägas.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen

dels för anordnande genom infödda lärare av undervisning i tyska, engelska

och franska språken vid de allmänna läroverken m. fl. läroanstalter anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 10,500 kronor,

dels ock medgivit, att från det under åttonde huvudtiteln uppförda förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar må till här ifrågavarande

s. 61 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

61

lärare i franska språket utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt

rese- och traktamentsklass II D i allmänna resereglementet.

172:o) I enlighet med Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 180) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för undervisning

i norska och danska språken vid högre läroanstalter för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå med 1,500

kronor åt vardera undervisningsgrenen, allt under förutsättning att undervisningen

meddelas av respektive norsk eller dansk lektor vid Stockholms

högskola.

173:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 181) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till bestridande av kostnaderna för en svensk studiekurs i Frankrike

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 1,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

en svensk studiekurs i Frankrike anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 1,000 kronor.

174:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 182) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till täckande av utgifter, som skola bestridas av ljus- och vedkassan

vid allmänt läroverk, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 284,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må, efter Eders Kungl. Maj:ts

beprövande, användas såsom bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar

av avgifterna till nämnda kassa i sådana fall, då desamma kunna anses

alltför tyngande.

Riksdagen finner sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

därför anmäla, att riksdagen såsom bidrag till täckande av utgifter, som

skola bestridas av ljus- och vedkassan vid allmänt läroverk, anvisat för

budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 284,000 kronor, därav högst

20,000 kronor må, efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande, användas såsom

bidrag till nedbringande för samtliga lärjungar av avgifterna till nämnda

kassa i sådana fall, då desamma kunna anses alltför tyngande.

175:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 183) föreslagit riksdagen att till

bokinköp och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 85,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1: 88), däri hemställts, att riksdagen måtte till bokinköp

och bokbindning för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisa för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 100,000 kronor.

Riksdagen anser sig icke kunna medgiva en så betydande höjning av ifrågavarande

anslag, som motionärerna påyrkat, men finner, att med hänsyn till

s. 62 Kontrollera mot PDF

62

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

de på grund av 1927 års skolreform nytillkommande statsläroverken en

mindre ökning av det av Eders Kungl. Majit äskade beloppet är påkallad.

Riksdagen har för budgetåret 1931/1932 bestämt anslaget till 88,000 kronor,

alltså 3,000 kronor mer än nu utgår för innevarande budgetår. I enlighet

härmed får riksdagen anmäla, att riksdagen till bokinköp och bokbindning

för biblioteken vid de allmänna läroverken anvisat för budgetåret 1931/1932

ett extra reservationsanslag av 88,000 kronor.

176:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 184) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1931/1932 anvisat

dels till resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid de allmänna

läroverken ett extra reservationsanslag av 15,000 kronor,

dels ock till resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken, särskilt

vid de läroverk, där provårskurs är anordnad, ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor.

177:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 185) har riksdagen,

i likhet med vad som skett beträffande läsåren 1928/1931, medgivit,

att terminsavgiften till biblioteks- och materielkassorna vid de allmänna

läroverken må, enligt av Eders Kungl. Majit meddelade föreskrifter, från

och med höstterminen 1931 under en tid av tre år utgå med högst 10

kronor, lägst 4 kronor 50 öre för lärjunge, som ej därifrån i föreskriven

ordning befrias.

178:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 186) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till kommunala mellanskolor, nu 1,460,000

kronor, med 90,000 kronor till 1,370,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till kommunala

mellanskolor, nu 1,460,000 kronor, med 90,000 kronor till 1,370,000

kronor.

179:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 187) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till undervisning i manlig och kvinnlig slöjd

samt handarbete vid kommunala mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 1,000

kronor till 23,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till

undervisning i manlig och kvinnlig slöjd samt handarbete vid kommunala

mellanskolor, nu 24,000 kronor, med 1,000 kronor till 23,000 kronor.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

63

180:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 188) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30

juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med'' 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende

nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra

förslagsanslag av 270,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—

30 juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala mellanskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

» ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

» extra ordinarie ämneslärare, Övningslärare och timlärare med belopp,

som Eders Kungl. Majit i huvudsaklig enlighet med de i sådant

hänseende nu gällande grunder bestämmer;

dels ock för berörda ändamål anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

förslagsanslag av 270,000 kronor.

3 81:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 189) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare i främmande levande språk vid de kommunala mellanskolorna

anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 4,000 kronor

att utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

182:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 190) föreslagit riksdagen att öka det

ordinarie förslagsanslaget till kommunala flickskolor, nu 50,000 kronor, med

115,000 kronor till 165,000 kronor.

Mot vad Eders Kungl. Majit föreslagit har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget

till kommunala flickskolor, nu 50,000 kronor, med 115,000 kronor

till 165,000 kronor.

183:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 191) föreslagit riksdagen att

dels medgiva, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30

juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

s. 64 Kontrollera mot PDF

64

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders Kungl.

Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande grunder

bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 33,500 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels medgivit, att tillfällig löneförbättring må för tiden 1 juli 1931—30

juni 1932 utgå till lärarpersonalen vid kommunala flickskolor med följande

belopp:

till ordinarie manlig ämneslärare med 600 kronor;

till ordinarie kvinnlig ämneslärare med 500 kronor; samt

till extra ordinarie ämneslärare och timlärare med belopp, som Eders

Kungl. Maj:t i huvudsaklig enlighet med de i sådant hänseende nu gällande

grunder bestämmer;

dels ock för ändamålet anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 33,500 kronor.

184:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 192) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600 kronor, med

20,600 krono! till 700,000 kronor samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932

uppföra de i nämnda anslag ingående anslagsposterna med följande belopp,

nämligen: enskilda mellanskolor 20,000 kronor, högre flickskolor 450,800

kronor, högre goss- och samskolor 222,200 kronor, enskilda lärarinneseminarier

7,000 kronor, att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt

700,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (1:90), däri hemställts, att riksdagen måtte ställa till

Eders Kungl. Maj:ts förfogande ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor

att, på de villkor Eders Kungl. Majit kan komma att bestämma, användas

till understöd åt Anna-skolan.

Till stöd för det i motionen I: 90 framförda yrkandet örn anslag till understöd

åt Anna-skolan har i motionen anförts följande:

Med anledning av en motion nr 84 i första kammaren hade statsutskottet

föregående år till behandling frågan örn extra anslag till stöd åt vissa enskilda

läroanstalter, vilkas metoder kunde betraktas som försöksverksamhet

på det reformpedagogiska området. Statsutskottet fann saken synnerligen

behjärtansvärd men ansåg, att lämpligaste formen för dylikt understöd borde

av Kungl. Maj:t göras till föremål för utredning, vilket statsutskottet på

grund av frågans stora betydelse förväntade skola i sinom tid komma

att ske.

Nu har i en av skolöverstyrelsen med utlåtande den 30 augusti 1930 till

Kungl. Majit överlämnad framställning föreståndarinnan för en dylik skola

s. 65 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

65

—- den s. k. Anna-skolan — fröken Ester Edelstam, anhållit, att statsunderstöd

för läsåret 1930—1931 måtte beviljas skolan med 3,400 kr., att utgå

av reservationsanslaget till privatläroverken. Överstyrelsen har ej ansett sig

kunna tillstyrka, att anslag utginge till skolan ur reservationsanslaget till

privatläroverken, men förordar däremot mycket varmt sin redan föregående

år gjorda hemställan örn ett extra anslag av 8,000 kronor till Annaskolan.

Överstyrelsen motiverar denna sin hemställan med, att de metoder för

undervisningen, som vid denna skola användas, gåve synnerligen värdefulla

erfarenheter angående de i 1927 års skolreform föreslagna omläggningarna

av det inre skolarbetet. Sålunda hade den i Anna-skolan använda koncentrationsläsningen,

inskränkningen av hemarbetet och läxläsningens förläggande

till skolan, samt en i viss utsträckning praktiserad fri flyttning av

lärjungarna mellan de olika klasserna givit mycket goda resultat. Överhuvud

taget hade man strävat att lägga vikt vid lärjungarnas självverksamhet och

betonat det karaktärsdanande momentet i uppfostran. Överstyrelsen ansåg,

»att Anna-skolan utfört och utförde ett pedagogiskt försöksarbete, som kunde

bliva av stor betydelse för hela landets skolväsen, samt att detta arbete

vunnit allt större beaktande och erkännande och att intresset för de pedagogiska

principer, som tillämpades vid skolan, härigenom stimulerats».

Föredragande departementschefen erkänner också det berättigade i detta

överstyrelsens uttalande och säger sig i likhet med överstyrelsen finna »starka

skäl tala för att Anna-skolan för sin verksamhet erhåller något stöd från

det allmänna».

Departementschefen kommer emellertid till den slutsatsen, att skolan bör

tillsvidare vänta, då det synes departementschefen önskvärt, »att ytterligare

någon tids erfarenhet kunde vinnas rörande resultatet av de av Anna-skolan

använda arbetsmetoderna, innan det allmänna lämnade sitt understöd- i en

eller annan form».

Till en annan enskild skola — Sigtuna humanistiska läroverk —- som även

den är att betrakta som en försöksskola och som börjat sin verksamhet

senare än Anna-skolan, föreslår emellertid statsrådet, att statsunderstöd redan

nu skall utgå.

De argument, som tagits till stöd för detta i och för sig mycket berättigade

förslag, torde med minst samma styrka kunna göras gällande beträffande

Anna-skolan, som även den är i hög grad i behov av understöd.

Att hjälp här är synnerligen nödvändig framhåller överstyrelsen med styrka

i sitt meromnämnda utlåtande. Överstyrelsen säger sig vilja understryka

statsutskottets uttalande angående vikten av, att åtgärder vidtagas för att

utröna på vilka vägar staten lämpligast borde söka framgå för att kunna

främja dylikt reformarbete inom skolan, men överstyrelsen anser sig icke

dess mindre böra, ehuru en sådan utredning ännu ej hunnit verkställas,

redan nu hemställa om understöd åt Anna-skolan. »Skolans ekonomiska

ställning vore svag och det syntes vara fara värt, att skolan, om ej understöd

snarast tilldelades densamma, nödgades upphöra, vilket enligt överstyrelsens

åsikt vore ur det pedagogiska reformarbetets synpunkt högst olyckligt.»

Detta förhållande har av föreståndarinnan ytterligare bekräftats, i det att

hon meddelat, att skolan från och med detta år icke vidare kan räkna med

ett av sina större bidrag, nämligen från sällskapet för folkundervisningens

befrämjande, som endast utfäst sig att lijälpa över starten.

Att skolan så pass länge har kunnat draga sig fram utan hjälp från det

Bihang till riksdagens protokoll ISSI. 14 sami. Nr 8 A. 5

s. 66 Kontrollera mot PDF

66

Riksdagens skrivelse Nr SA.

allmänna, har dels berott på ovan nämnda sällskaps tillskott samt på tillfälliga

gåvor från stiftelsen Lars Hiertas minne, dels på att föreståndarinnan

endast till mycket ringa del uttagit henne tillkommande lön.

Det blir emellertid med varje år allt svårare att utan hjälp klara skolan

och då den både från enskilt håll och från myndigheterna allmänt erkänts

vara av verklig nytta som försöksskola och då påbegynta försök givetvis

bliva till ofantligt mycket större nytta, örn de få ostört fullföljas, synes det

rimligt och rättvist, att det allmänna nu''träder hjälpande emellan.

I fråga örn Eders Kungl. Maj:ts förslag rörande reservationsanslaget till

privatläroverken har riksdagen — som beaktat departementschefens förklaring i

fråga örn de högre flickskolorna, att, därest på grund av vissa i statsrådsprotokollet

angivna, med 1927 års skolreform sammanhängande förhållanden, någon

minskning i de till olika läroanstalter utgående anslagsbeloppen bleve möjlig,

detta komme att iakttagas vid den kommande anslagsfördelningen — ej

funnit anledning till erinran i vidare mån än vad angår hemställan örn

anslag till Sigtunastiftelsens humanistiska läroverk.

Riksdagen finner visserligen denna skola vara förtjänt av understöd från

privatläroverksanslaget, då den synes väl skött och äga värde såsom pedagogisk

försöksanstalt. Men riksdagen anser sig icke kunna åt skolan medgiva

så högt understöd som 11,000 kronor utan vill bevilja ett belopp av

7,000 kronor, vartill givetvis komma tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg

från vederbörande anslag. Med hänsyn härtill skulle anslagsposten

till högre goss- och samskolor, nu 221,000 kronor, icke behöva ökas med

det av Eders Kungl. Maj:t föreslagna beloppet, 1,200 kronor, utan kan i

stället minskas med (9,800—-7,000=) 2,800 kronor till 218,200 kronor.

Reservationsanslaget till privatläroverken, nu 720,600 kronor, skulle i följd

härav komma att minskas med 24,600 kronor till 696,000 kronor.

Vad beträffar Anna-skolan, anser riksdagen den pedagogiska försöksverksamhet,

som där bedrives, vara av så stort intresse för det allmänna,

att skäl föreligger för riksdagen att bevilja skolan ett understöd. Med hänsyn

såväl till de ekonomiska konsekvenserna som till skolans särställning

torde det vara lämpligast, att detta understöd anvisas såsom ett särskilt

extra anslag å riksstaten. I fråga örn understödets storlek anser sig riksdagen

icke kunna bifalla motionärernas yrkande utan vill anvisa hälften av

det av dem föreslagna beloppet. Skolan skulle alltså för budgetåret 1931/

1932 erhålla ett understöd av 4,000 kronor. Det torde få ankomma på Eders

Kungl. Majit att meddela erforderliga närmare bestämmelser angående understödets

åtnjutande.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

i anledning av Eders Kungl. Majits förslag minskat det ordinarie

reservationsanslaget till privatläroverk, nu 720,600 kronor, med 24,600

kronor till 696,000 kronor

s. 67 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 67

samt i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppfört de i nämnda anslag

ingående anslagsposterna med följande belopp, nämligen:

enskilda mellanskolor............................ 20,000 kronor

högre flickskolor................................ 450,800 »

högre goss- och samskolor......................... 218,200 »

enskilda lärarinneseminarier....................... 7,000 »

att utgå såsom ett gemensamt reservationsanslag å sammanlagt 696,000

kronor,

dels ock i anledning av ovannämnda motion (I: 90) till understöd åt Annaskolan

i Stockholm anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av

4.000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna

gott meddela.

185:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 193) föreslagit riksdagen att minska

det ordinarie förslagsanslaget till bidrag till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas

vikariatskassa, nu 19,000 kronor, med 1,000 kronor till 18,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget till bidrag

till de statsunderstödda enskilda läroanstalternas vikariatskassa, nu 19,000

kronor, med 1,000 kronor till 18,000 kronor.

186:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 194) föreslagit riksdagen att till beredande

under tiden 1 juli 1931—30 juni 1932 av tillfällig löneförbättring åt

lärare och lärarinnor vid enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre gosseller

samskolor samt enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra förslagsanslag av 2,236,000 kronor.

Eders Kungl. Maj:ts förslag föranleder ingen erinran från riksdagens sida,

varför riksdagen får anmäla, att riksdagen till beredande under tiden 1 juli

1931—30 juni 1932 av tillfällig löneförbättring åt lärare och lärarinnor vid

enskilda mellanskolor, högre flickskolor, högre goss- eller samskolor samt

enskilda lärarinneseminarier för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag

av 2,236,000 kronor.

187:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 195) föreslagit riksdagen att till

beredande av ersättning åt vissa lärarinnor vid statsunderstödda enskilda

läroanstalter anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av

23.000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till beredande av ersättning åt vissa lärarinnor

vid statsunderstödda enskilda läroanstalter anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra förslagsanslag av 23,000 kronor.

s. 68 Kontrollera mot PDF

68

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

188:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 196) föreslagit riksdagen att till

beredande av understöd enligt Eders Kungl. Majits beprövande åt kommunalt

gymnasium, som är förenat med en statens realskola, för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor att utgå på

de villkor och under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit må finna

gott meddela.

Riksdagen bar bifallit Eders Kungl. Majits förslag och får alltså anmäla,

att riksdagen till beredande av understöd enligt Eders Kungl. Majits beprövande

åt kommunalt gymnasium, som är förenat med en statens realskola,

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 34,000 kronor

att utgå på de villkor och under de närmare föreskrifter, Eders Kungl. Majit

må finna gott meddela.

189io) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 197) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt utbildningskurser för lärarinnor i hushållsgöromål anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 16,000 kronor att under de villkor, Eders

Kungl. Majit må finna lämpligt föreskriva, utgå till styrelsen för aktiebolaget

Ateneum för flickor i Stockholm och till Göteborgs allmänna folkskolestyrelse

med högst 8,000 kronor till vardera.

190:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 198) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till fackskolan

för huslig ekonomi i Uppsala anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 80,000 kronor.

191 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 199) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt

vissa anstalter för utbildande av lärarinnor i handarbete anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 19,000 kronor att under de villkor och

bestämmelser och med den fördelning, som av Eders Kungl. Majit föreskrivas,

utgå till Maria Nordenfelts högre handarbetslärarinneseminarium i

Göteborg samt föreningen Handarbetets vänners och Andrea Eneroths högre

handarbetsseminarium i Stockholm.

192;o) Eders Kungl. Majit har (punkt 200) föreslagit riksdagen att till

resestipendier åt lärare i främmande levande språk vid privatläroverk anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,000 kronor att

utgå under de villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

Riksdagen har intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag och får

därför anmäla, att riksdagen till resestipendier åt lärare i främmande levande

s. 69 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

69

språk vid privatläroverk anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Folkundervisningen.

193:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 201) föreslagit riksdagen att

dels minska den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,700,000 kronor, med

80.000 kronor till 1,620,000 kronor,

dels öka den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid folkskoleseminariet nu

205.000 kronor, med 12,000 kronor till 217,000 kronor,

dels vid bifall härtill, minska det gemensamma ordinarie reservationsanslaget

till folkskoleseminarierna, nu 1,905,000 kronor, med 68,000 kronor

till 1,837,000 kronor,

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid

vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet

i Luleå anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 74,000 kronor.

Riksdagen har bifallit Eders Kungl. Maj:ts förslag och får därför anmäla,

att riksdagen

dels minskat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående posten: Folkskoleseminarierna, nu 1,700,000 kronor, med

80.000 kronor till 1,620,000 kronor;

dels ökat den i det ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna

ingående anslagsposten: Stipendier för elever vid fokskoleseminarier, nu

205.000 kronor, med 12,000 kronor till 217,000 kronor;

dels minskat det gemensamma ordinarie reservationsanslaget till folkskoleseminarierna,

nu 1,905,000 kronor,''med 68,000 kronor till 1,837,000 kronor;

dels ock till anordnande av studentkurser och parallellavdelningar vid

vissa folkskoleseminarier ävensom av en preparandkurs vid folkskoleseminariet

i Luleå anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 74,000 kronor.

194:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 202) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna,

nu 180,000 kronor, med 20,000 kronor till 200,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till

ålderstillägg åt lärare vid folkskoleseminarierna, nu 180,000 kronor, med

20.000 kronor till 200,000 kronor.

s. 70 Kontrollera mot PDF

70

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

195:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 203) föreslagit riksdagen att till bestridande

av hyresersättning till rektorerna vid folkskoleseminarierna i Linköping,

Skara, Kalmar, Lund, Karlstad och Umeå, utan rätt för sagda

rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg, anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 15,500 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till bestridande av hyresersättning till rektorerna

vid folkskoleseminarierna i Linköping, Skara, Kalmar, Lund, Karlstad

och Umeå, utan rätt för sagda rektorer att å hyresersättningen åtnjuta dyrtidstillägg,

anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 15,500 kronor.

196:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 204) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för beredande

av hyresbidrag till lärare vid folkskoleseminarierna i Stockholm och Göteborg,

utan rätt för vederbörande lärare att å ifrågavarande hyresbidrag åtnjuta

dyrtidstillägg, anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 14,000 kronor.

197:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 205) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för sådana studiebesök vid folkskolor, vilka

lärare vid folkskoleseminarierna företaga för att inhämta kännedom örn folkskolor

av olika slag inom Sverige, förbudgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor.

198:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 206) föreslagit riksdagen att

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att

utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott

meddela;

dels ock medgiva, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Eders Kungl. Majit kan komma att bestämma.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen

dels för anordnande vid folkskoleseminariet i Stockholm av en utbildningskurs

för lärare vid hjälpklasser för psykiskt efterblivna barn anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,000 kronor att

utgå i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott

meddela;

s. 71 Kontrollera mot PDF

71

Hiksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels ock medgivit, att av de medel, som äro avsedda till arvode åt föreståndaren

för de vid folkskoleseminariet i Stockholm anordnade provårskurser,

må till rektor vid nämnda seminarium för ledning av ifrågavarande

utbildningskurs utbetalas ersättning med högst 300 kronor, att utgå enligt

de närmare grunder, Eders Kungl. Maj:t kan komma att bestämma.

199:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 207) föreslagit riksdagen att

dels höja det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 173,000 kronor, med 5,000 kronor till 178,000 kronor;

dels ock medgiva, att för iordningställande av lek- och idrottsplats vid

småskoleseminariet i Lycksele må av nämnda reservationsanslag utgå ett

belopp av högst 800 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen

dels höjt det ordinarie reservationsanslaget till statens småskoleseminarier,

nu 173,000 kronor, med 5,000 kronor till 178,000 kronor;

dels ock medgivit, att för iordningställande av lek- och idrottsplats vid

småskoleseminariet i Lycksele må av nämnda reservationsanslag utgå ett

belopp av högst 800 kronor.

200:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 208) föreslagit riksdagen att

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium i

Hagaström för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av

36,000 kronor;

dels ock medgiva, att för inköp av ett piano samt inventarier vid nämnda

småskoleseminarium må ur befintliga reservationer å sagda extra reservationsanslag

användas ett belopp av högst 2,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen

dels för uppehållande av verksamheten vid statens småskoleseminarium

i Hagaström för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 36,000 kronor;

dels ock medgivit, att för inköp av ett piano samt inventarier vid nämnda

småskoleseminarium må ur befintliga reservationer å sagda extra reservationsanslag

användas ett belopp av högst 2,000 kronor.

201 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 209) föreslagit riksdagen att

dels för budgetåret 1931/1932 i riksstaten uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp 310,000

kronor;

dels ock medgiva, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden’ den 1 juli 1931—den 30 juni 1932 nedlägges eller ordinarie lärare

s. 72 Kontrollera mot PDF

72

Riksdagens skrivelse Nr SA.

vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit

för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Maj:ts

beprövande kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön

och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana

ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej längre

erfordras för seminariets uppehållande, dock att Eders Kungl. Maj:t må äga

för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande statsbidrag

må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders Kungl.

Maj:t eljest finner för gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels för budgetåret 1931/1932 i riksstaten uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt småskoleseminarier med oförändrat belopp, 310,000

kronor;

dels ock medgivit, att där av landsting eller stad, som ej i landsting deltager,

upprättat småskoleseminarium, vilket åtnjuter statsunderstöd, under

tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1932 nedlägges eller ordinarie lärare

vid dylikt seminarium eljest genom inskränkning av verksamheten blivit

för seminariet obehövlig, statsbidrag likväl må efter Eders Kungl. Majits

beprövande kunna utgå för nämnda tid till belopp, motsvarande grundlön

och ålderstillägg ävensom tillfällig löneförbättring och dyrtidstillägg till sådana

ordinarie lärare, som genom nedläggandet eller inskränkningen ej

längre erfordras för seminariets uppehållande, dock att Eders Kungl. Majit

må äga för varje särskilt fall bestämma det antal lärare, för vilkas avlönande

statsbidrag må utgå, samt meddela de villkor och bestämmelser, Eders

Kungl. Majit eljest finner för gott föreskriva.

202:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 210) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels beslutat, att tillfällig löneförbättring för lärare vid småskoleseminarier,

som inrättats av landsting eller stad, som ej i landsting deltager, skall

för budgetåret 1931/1932 utgå med 3A av det belopp, som må tillkomma,

motsvarande lärare vid folkskoleseminariernas övningsskolor och vid statens

småskoleseminarier;

dels ock för sådant ändamål anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

förslagsanslag av 49,000 kronor.

203:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 211) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till allmänna

fortbildningskurser för lärare vid egentliga folkskolor och småskolor för

budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 60,000 kronor

att utgå enligt Eders Kungl. Majits bestämmande och på de villkor, Eders

Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

s. 73 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

73

204:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 212) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare vid de av departementschefen under punkt 212 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivna, till

folkundervisningen hörande läroanstalterna anvisat för budgetåret 1931/1932

ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att utgå enligt de villkor och

bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

205:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 213) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tilläggsersättning

för expenser åt folkskolinspektörer för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra anslag av 10,400 kronor.

206:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 214) föreslagit riksdagen att till

gymnastikinspektionen för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra förslagsanslag

av 70,000 kronor, därav högst 20,000 kronor må, enligt grunder,

som av Eders Kungl. Majit bestämmas, utgå till gratifikationer åt de för

gymnastikundervisningen vid folk- och småskolor, fortsättningsskolor, högre

folkskolor samt läroanstalter för dövstumma och blinda anställda inspektörerna.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till gymnastikinspektionen för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor, därav högst

20.000 kronor må, enligt grunder, som av Eders Kungl. Majit bestämmas,

utgå till gratifikationer åt de för gymnastikundervisningen vid folk- och

småskolor, fortsättningsskolor, högre folkskolor samt läroanstalter för dövstumma

och blinda anställda inspektörerna.

207:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 215) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till avlöning åt lärare vid folkskolor, nu

50.200.000 kronor, med 800,000 kronor till 51,000,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till avlöning

åt lärare vid folkskolor, nu 50,200,000 kronor, med 800,000 kronor

till 51,000,000 kronor.

208:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 217) föreslagit riksdagen att till

provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor, att utgå

enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930,

bevilja för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 5,720,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (I: 91 och lii 132), i vilka motioner

hemställts, att riksdagen måtte besluta, att ur extra förslagsanslaget till pro
-

s. 74 Kontrollera mot PDF

74

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

visorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor må för budgetåret

1931/1932 utgå provisorisk avlöningsförbättring även till särskilda

lärare i slöjd och hushållsgöromål vid folk- och småskolor och därmed jämförlig

läroanstalt på de villkor och med de belopp, som finnas angivna i

det av skolöverstyrelsen avgivna förslag, för vilket redogörelse lämnats under

punkt 217 i bilaga till 1931 års statsverksproposition, åttonde huvudtiteln.

I motionen I: 91 har till stöd för det av motionärerna framförda yrkandet

anförts bland annat:

Föredragande departementschefen har icke ansett sig kunna förorda, att

förslag i ärendet förelädes riksdagen. Utom statsfinansiella skäl anför departementschefen,

i likhet med statskontoret, såsom motivering för sin avvisande

hållning, att, då 1928 års lönekommitté framlagt förslag till lönereglering för

bland annat här ifrågavarande läraregrupper, provisorisk avlöningsförbättring

ej borde medgivas åt dem, innan kommittéförslaget blivit av statsmakterna

prövat. Uppgiften att 1928 års lönekommittés förslag avsåg lönereglering

även för här ifrågavarande läraregrupper är emellertid ej riktig. I kommitténs

betänkande (statens offentliga utredningar 1930: 20 s. 181) heter det

härom följande:

»Till kommittén har genom remiss överlämnats en framställning från

slöjdlärarnas riksförbund angående löne-, tjänste- och pensionsreglering för

manlig facklärare i slöjd vid folkskola. Skolöverstyrelsen, till vilken ärendet

varit hänskjutet, har framhållit, att framställningen endast vore en del

av den större frågan om avlöning och statsbidrag till avlöning för olika

grupper av Övningslärare vid folkskolor m. fl. läroanstalter samt att frågan

borde göras till föremål för särskild utredning. Kommittén har övervägt

lämpligheten och möjligheten av en sådan utredning och har därvid ansett,

att den inom ramen av sitt löneregleringsuppdrag, med utredningar av huvudsakligen

löneteknisk art, icke lämpligen kunde utföra den åsyftade utredningen,

som berör spörsmål mera av pedagogisk och organisatorisk än av

lönereglerings natur. Till överstyrelsens mening, att sådan utredning bör

åvägabringas, ansluter sig kommittén och delar uppfattningen, att denna

utredning bör utsträckas till även andra Övningslärare än slöjdlärare. Kommittén

anser, att utredningen snarast möjligt bör komma till stånd.»

Härtill kommer, att, örn lönekommittén föreslagit en förbättring av nämnda

lärares avlöning, detta förhållande ej rimligen kunde anföras som skäl mot

en provisorisk avlöningsförbättring under den tid som förgick, till dess att

statsmakterna kunde taga ställning till en definitiv lönereglering. Slutligen

kan tilläggas, att starka skäl för en sådan avlöningsförbättring lia förebragts

såväl i de ovannämnda motionerna vid 1930 års riksdag som i skolöverstyrelsens

utredning.

Vad den ekonomiska sidan av saken beträffar, vilja vi anföra följande.

Enligt de under sagda punkt i bilagan till statsverkspropositionen lämnade

uppgifterna uppkom under sistförflutna budgetår på extra förslagsanslaget

till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor en besparing

på 525,000 kronor 91 öre. Då detta anslag likväl uppförts med

oförändrat belopp i budgetförslaget för 1931/1932, torde — även örn hänsyn

tages till de av skolöverstyrelsen och departementschefen anförda skälen

för ett högre anslag än som motiveras av medelåtgången under 1929/1930

— nämnda anslag dock kunna beräknas bliva tillräckligt för provisorisk

avlöningsförbättring även åt lärare i slöjd och hushållsgöromål.

s. 75 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

75

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till provisorisk avlöningsförbättring åt lärare vid folk- och småskolor,

att utgå enligt samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret

1929/1930, beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av

5,720,000 kronor;

dels ock med bifall till ovannämnda motioner (I: 91 och II: 132) medgivit,

att från omförmälda förslagsanslag må för budgetåret 1931/1932 utgå

provisorisk avlöningsförbättring jämväl till särskilda lärare i slöjd och hushållsgöromål

vid folk- och småskolor och därmed jämförlig läroanstalt med

de belopp och enligt de grunder, som finnas angivna i det av skolöverstyrelsen

avgivna, under punkt 217 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

för den 3 januari 1931 omnämnda förslaget, samt enligt de bestämmelser

i övrigt, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

209:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 218) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens befrämjande i rikets

nordligaste gränsorter, nu 466,000 kronor, med 84,000 kronor till 550,000

kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till folkundervisningens

befrämjande i rikets nordligaste gränsorter, nu 466,000 kronor,

med 84,000 kronor till 550,000 kronor.

210:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 219) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet i vissa av rikets nordligaste gränsorter

beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 325,000

kronor, att utgå under de villkor och enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott meddela.

211:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 220) föreslagit riksdagen att öka

det ordinarie förslagsanslaget till särskilt lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar

med icke finsktalande befolkning samt i Överkalix församling,

nu 68,000 kronor, med 5,000 kronor till 73,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget till särskilt

lönetillägg åt lärare i lappmarksförsamlingar med icke finsktalande

befolkning samt i Överkalix församling, nu 68,000 kronor, med 5,000 kronor

till 73,000 kronor.

2l2:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 221) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till särskilt

understöd åt skolväsendet i skoldistrikt inom Norrland och Dalarna på grund

s. 76 Kontrollera mot PDF

76

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

av kronoparkskolonisation eller upplåtelse av kronotorp, skogstorp eller odlingslägenheter

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av

30,000 kronor, att utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit

kan finna gott föreskriva.

213:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 222) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till statsbidrag

till byggnader för folkskoleväsendet inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, beviljat för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 300,000 kronor, att utgå enligt de

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott meddela.

214:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 223) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till avlönande av föreståndarinna och biträdande

föreståndarinna för skolhem eller arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter, nu 28,000

kronor, med 7,000 kronor till 35,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen böjt det ordinarie förslagsanslaget till avlönande

av föreståndarinna och biträdande föreståndarinna för skolhem eller

arbetsstuga inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej

rikets nordligaste gränsorter, nu 28,000 kronor, med 7,000 kronor till 35,000

kronor.

215:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 224) föreslagit riksdagen att

dels såsom bidrag till skolhem sbyggnader och deras inredning i skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Majit fastställda grunder;

dels ock medgiva, att ur nämnda reservationsanslag må för framdragande

av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck

utgå bidrag med 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen

dels såsom bidrag till skolhemsbyggnader och deras inredning i skoldistrikt

inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets

nordligaste gränsorter, anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 100,000 kronor att utgå enligt av Eders Kungl. Majit fastställda

grunder;

dels ock medgivit, att ur nämnda reservationsanslag må för framdragande

av en högspänningsledning från Sörfors kraftstation till skolhemmet i Risbäck

utgå bidrag med 5,000 kronor.

s. 77 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

77

216:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 225) föreslagit riksdagen att under

riksstatens åttonde huvudtitel — med uteslutande av det ordinarie anslaget

till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter — under

rubriken »Inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands,

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste

gränsorter» uppföra ett ordinarie anslag av 548,000 kronor.

Då riksdagen icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får riksdagen anmäla, att riksdagen, under riksstatens åttonde huvudtitel

— med uteslutande av det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för

vissa skolpliktiga barn inom Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län,

dock ej rikets nordligaste gränsorter — underrubriken »Inackorderingsbidrag

för vissa skolpliktiga barn inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens

och Norrbottens län, dock ej rikets nordligaste gränsorter» uppfört ett

ordinarie anslag av 548,000 kronor.

217:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 226) föreslagit riksdagen att till bidrag

för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 75,000 kronor, att utgå enligt de närmare

villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft vissa inom

riksdagen i ämnet väckta motioner, nämligen

dels två likalydande motioner (I: 33 och lii 71), i vilka motioner hemställts,

att riksdagen ville besluta att till bidrag för anordnande av skolskjutsar

för skolpliktiga barn för budgetåret 1931/1932 anvisa ett ordinarie

förslagsanslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de närmare villkor och

bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva;

dels en motion (lii 31), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta att

till bidrag för anordnandet av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa

för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå

enligt de närmare villkor och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva,

dels en motion (lii 109), vari hemställts, att riksdagen ville till bidrag

för anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret

1931/1932 ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor, att utgå med

75 procent av de kostnader, som skoldistrikten genom denna anordning

åsamkats;

dels ock en motion (lii 151), vari hemställts, att riksdagen måtte besluta

att till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 100,000 kronor, att utgå enligt de närmare

villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen anser anordningen med skolskjutsar vara ur flera synpunkter av

s. 78 Kontrollera mot PDF

78

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

så stort gagn att en något större höjning av anslaget än den av Eders Kungl.

Maj:t föreslagna synes påkallad. Riksdagen kan likväl icke bevilja ett så

högt belopp som av motionärerna föreslagits utan anser sig böra stanna

för ett belopp av 85,000 kronor.

På grund härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till bidrag för anordnande

av skolskjutsar för skolpliktiga barn anvisat för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 85,000 kronor, att utgå enhgt de närmare villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

218:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 227) föreslagit riksdagen att till avlönande

av lärare åt vid statsunderstödda sjuk vårdsanstalter och vid vissa

barnhem intagna barn i skolåldern bevilja för budgetåret 1931/1932 ett

extra förslagsanslag av 47,500 kronor.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till avlönande av lärare åt vid statsunderstödda

sjukvårdsanstalter och vid vissa barnhem intagna barn i skolåldern

beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 47,500

kronor.

219:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 228) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie förslagsanslaget till anordnande av undervisning i hushållsgöromål

i egentlig folkskola, nu 345,000 kronor, med 50,000 kronor till 295,000

kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie förslagsanslaget

till anordnande av undervisning i hushållsgöromål i egentlig folkskola, nu

345,000 "kronor, med 50,000 kronor till 295,000 kronor.

220:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 229) föreslagit riksdagen att minska det

ordinarie reservationsanslaget till undervisningsmateriel m. m. för folkskolor,

nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor till 5,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen minskat det ordinarie reservationsanslaget till

undervisningsmateriel m. m. för folkskolor, nu 6,000 kronor, med 1,000 kronor

till 5,000 kronor.

22l:o) I förslaget till riksstat för budgetåret 1931/1932 har Eders Kungl. Majit

upptagit det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns

ferie- och studieresor med oförändrat belopp av 90,000 kronor.

I en inom riksdagen väckt motion (I: 2) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta sådan ändring i villkoren för åtnjutande av bidrag från ifrågavarande

anslag, att detsamma blir tillgängligt med avseende å biljettned
-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

79

sättning för barn från landsbygden inom de fyra översta länen i Norrland

vid ferieresor, som av dem företagas för att i hälsovårdssyfte vistas utom

hemorten under minst fjorton dagar.

Motionären har till stöd för sitt yrkande anfört följande:

På riksstaten är för närvarande uppfört ett förslagsanslag till understödjande

av folkskolebarns ferie- och studieresor med ett belopp av 90,000

kronor för budgetåret 1930/1931.

Anslaget är enligt riksdagens skrivelse nr 223/1925 avsett bland annat för

att bereda nedsättning av biljettpriset vid färd å statens järnvägar av medellösa

eller svagt bemedlade barn vid småskola och folkskola i stad, köping

eller municipalsamhälle, då barnen utsändas till landet under ferierna för

att vistas där under minst 14 dagar. Nedsättningen är således icke tillgänglig

för barn från landsbygden enligt nu gällande villkor.

Nu förhåller det sig emellertid så, att behov av sommarkolonier föreligger

även för barn från landsbygden åtminstone i de fyra översta, av tuberkulos

mest hemsökta norrlandslänen. Detta behov har bland annat understrukits

vid en av medicinalstyrelsen anordnad sammankomst för diskussion angående

svenska nationalföreningens mot tuberkulos utredning angående fortsatta

åtgärder till tuberkulosens bekämpande i Sverige. För var och en,

som känner till förhållandena på vår norrländska landsbygd, är det klart

att så är, ty behovet beror framför allt på hemmens beskaffenhet, deras

förmåga att ge barnen sunda bostäder, närande föda och luftombyte m. m.,

men icke så mycket på den omständigheten, huruvida de äro belägna inom

eller utanför stad eller stadsliknande samhälle. Klimatets påfrestning torde

väl också ha sin betydelse. Detta har föranlett folkskolestyrelserna i vissa

landskommuner i Jämtlands län att i samverkan med dispensärerna ordna

sommarkolonier för barn från landet. Flera barn skulle dock kunna bli

delaktiga av denna förmån, om resekostnaderna minskades genom nedsättning

av biljettpriset medelst bidrag från ifrågavarande anslag.

Med hänsyn till de särskilda förhållandena inom ifrågakomna landsdelar

anser riksdagen ett visst fog föreligga för motionärens hemställan. Riksdagen

kan dock icke utan vidare bifalla det framställda yrkandet, utan finner

nödigt, att före sitt slutliga ståndpunkttagande till saken närmare utredning

verkställes angående de konsekvenser, ett bifall till förslaget skulle medföra

såväl ur statsfinansiell synpunkt som eljest.

Eders Kungl. Maj:ts förslag i fråga om här förevarande anslag för budgetåret

1931/1932 föranleder ingen erinran från riksdagens sida.

Riksdagen får alltså

dels anmäla, att riksdagen i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppfört

det ordinarie förslagsanslaget till understödjande av folkskolebarns ferieoch

studieresor med oförändrat belopp, 90,000 kronor,

dels ock, anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa utredning,

huruvida och under vilka förutsättningar sådan prisnedsättning för färd å

statens järnvägar, som enligt för närvarande gällande bestämmelser eljest

förekommer vid folkskolebarns ferie- och studieresor, må äga rum även

vid ferieresor, som av barn från landsbygden inom Västernorrlands, Jämt
-

s. 80 Kontrollera mot PDF

80

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lands, Västerbottens oell Norrbottens län företagas för att i hälsovårdssyfte

vistas utom hemorten under minst fjorton dagar, ävensom för riksdagen

framlägga berörda utredning och det förslag, vartill densamma kan

giva anledning.

222:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 230) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 15,800 kronor att utgå till

upprätthållande av svensk undervisning åt svenska barn: i Berlin med

högst 2,700 kronor, i London med högst 6,000 kronor, i Hamburg med

högst 2,700 kronor och i Paris med högst 4,400 kronor, samtliga beloppen

enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan finna lämpligt fastställa.

223:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 231) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor,

nu 4,750,000 kronor, med 250,000 kronor till 5,000,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget till

understöd för avlönande av lärare vid fortsättningsskolor, nu 4,750,000

kronor, med 250,000 kronor till 5,000,000 kronor.

224:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 232) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till utbildningskurser

för lärare vid fortsättningsskolor anvisat för budgetåret 1931/1932

ett extra reservationsanslag av 138,000 kronor att utgå enligt Eders Kungl.

Majits bestämmande och på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

225:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 233) har

riksdagen, i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid högre folkskolor, att utgå enligt

samma grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat

för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 100,000 kronor.

226:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 234) föreslagit riksdagen att höja det

ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor, nu 930,000 kronor,

med 50,000 kronor till 980,000 kronor.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkhögskolor, nu 930,000 kronor, med 50,000 kronor till

980,000 kronor.

227.-o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 235) föreslagit riksdagen att till ökat

understöd åt folkhögskolor anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag

av 83,000 kronor.

s. 81 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

81

Riksdagen, som icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen till ökat understöd åt folkhögskolor anvisat för

budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 83,000 kronor.

228:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 236) har riksriksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till provisorisk

avlöningsförbättring åt lärare vid folkhögskolor, att utgå enligt samma

grunder, som av riksdagen beslutats för budgetåret 1929/1930, beviljat för

budgetåret 1931/1932 ett extra förslagsanslag av 70,000 kronor.

229:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 237) föreslagit riksdagen att öka detordinarie

förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000

kronor, med 60,000 kronor till 350,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft

dels två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 14 och II: 18), i vilka

motioner hemställts, att riksdagen måtte besluta att öka ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med

120,000 kronor till 410,000 kronor,

dels ock en inom riksdagen väckt motion (II: 141), vari hemställts, bland

annat, att riksdagen måtte till understöd åt obemedlade och mindre bemedlade

elever vid folkhögskolor för budgetåret 1931/1932 anvisa ett förslagsanslag

av 400,000 kronor.

Till stöd för det i motionerna 1:14 och 11:18 framförda yrkandet har i

motionen 1:14 anförts huvudsakligen följande:

Såsom framgår av den under punkt 237 i statsverkspropositionen, åttonde

huvudtiteln, förebragta utredningen har under de senare åren elevantalet

vid folkhögskolorna varit i ständig stegring. Särskilt stark var

denna stegring under det senast tilländalupna läsåret. Samtidigt har emellertid

de stipendiebehövande elevernas antal stigit ännu mer än elevantalet. Den

tendens till en förskjutning från ungdom ur de mera burgna till ungdom

ur mindre bemedlade samhällslager, som redan tidigare gjort sig gällande,

framträdde särskilt starkt under läsåret 1929/1930. Sålunda ökades vid

huvudkurserna de stipendieberättigade elevernas antal med 366, samtidigt

som elevantalet steg med 390. Orsaken till ökningen av elevantalet var

framförallt den möjlighet till ökade stipendier, som blivit en följd av 1929

års riksdags beslut angående ändrade grunder för stipendier åt folkhögskoleelever.

I sin under nämnda punkt i statsverkspropositionen anförda framställning

om statsanslag till dylika stipendier har skolöverstyrelsen rörande

nämnda förhållande bland annat framhållit följande:

»Överstyrelsen har vid flera föregående tillfällen, då det gällde anslag

till folkhögskolestipendier, framhållit, att folkhögskolorna i alltmer stigande

grad erhålla sina elever från mindre bemedlade samhällslager. Ungdom av

arbetarklassen, söner och döttrar till småbrukare och mindre hemmansägare

lia inom dessa skolor ersatt den majoritet, som förut utgjordes av ungdom

från burgna lantbrukarhem. Aven inom den egentliga jordbrukarungdomen

har antalet stipendiebehövande betydligt ökats på grund av jordbrukets under

senare åren tryckta läge.

Bihang till riksdagens protokoll Heil. 14 sand. Nr 8 A.

6

s. 82 Kontrollera mot PDF

82

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Det är då lätt förklarligt, att utsikten till erhållande av högre stipendier

skulle utöva en stor lockelse för många obemedlade unga, som önskade

komma i åtnjutande av folkhögskolutbildning, och som nu kunde hoppas

att genom statens understöd bestrida en väsentlig del av kostnaderna för

en folkhögskolevistelse. Den ökade tillströmningen till folkhögskolorna har

sålunda kommit att utgöras till större delen av obemedlade elever och av

just den kategori, för vilken de högsta stipendiebeloppen voro avsedda.

Avsikten med den höjning av folkhögskolestipendierna, som 1929 års riksdag

beviljade, var givetvis också att för de i egentligaste mening obemedlade

möjliggöra en vistelse vid folkhögskola.»

Följden av det sagda blev, att det i riksstaten beräknade beloppet av

ordinarie förslagsanslaget till stipendier åt elever vid folkhögskolor visade

sig otillräckligt, och att skolöverstyrelsen, trots en noggrann prövning, som

ledde till att det beviljade beloppet med cirka 55,000 kronor understeg det

av vederbörande skolstyrelser tillstyrkta, överskred förslagsanslaget med

88,431 kronor 50 öre. Med anledning härav hemställde överstyrelsen, att

nämnda förslagsanslag måtte för budgetåret 1931/1932 höjas med 90,000

kronor.

Emellertid har föredragande departementschefen hemställt örn en ökning

med endast 60,000 kronor.

Därest skolöverstyrelsens diskretionära prövning av stipendieansökningarna

skulle kunna leda till att det bleve möjligt att hålla utgifterna inom anslagsramen,

måste detta givetvis innebära, att en ökning av de stipendieberättigade

elevernas antal skulle leda till minskning av stipendiebeloppet per elev, och

att vid en förskjutning bland de stipendieberättigade från mindre bemedlade

till obemedlade och synnerligen behövande åtminstone de förstnämnda

skulle erhålla lägre stipendier än vad eljest skulle varit fallet. Att en diskretionär

prövning av detta slag skulle strida mot anslagets karaktär av förslagsanslag

synes tydligt. Anslaget har givetvis erhållit denna karaktär för

att möjliggöra för eleverna att — oavsett förskjutningar i elevantalet — erhålla

de stipendier, vartill de kunna anses berättigade. Härtill kommer, att

beviljandet av stipendier är beroende av örn skolan erhåller statsbidrag till

vederbörande kurs eller ej. Stipendierna kunna därför bestämmas först ett

par månader efter kursernas början. Givetvis måste emellertid den, som ämnar

besöka folkhögskola, redan innan han bestämmer sig härför kunna beräkna,

hur stort stipendium han kan erhålla.

Här nämnda svårigheter skulle inträda, redan örn antalet stipendieberättigade

elever bleve lika stort som 1929/1930. Enligt uppgifter, som i dagarna

blivit tillgängliga, har emellertid vid nu pågående huvudkurser de stipendiesökandes

antal ytterligare högst väsentligt ökats. I jämförelse med föregående

års huvudkurs har elevantalet ökats med 360 och de stipendiesökandes

antal med 235. Enligt vederbörande skolstyrelsers ansökningar har dessutom

den förut konstaterade förskjutningen bland de stipendiebehövande eleverna

fortsatt. Antalet elever, som förts till den högsta behovsgraden, har sålunda

enligt nämnda ansökningar ökats med 286. Det totala av skolstyrelserna

sökta beloppet utgör 416,316 kronor mot 353,844 kronor för 1929/1930 års

huvudkurs. Ett flertal av eleverna är arbetslösa unga arbetare, som begagna

sin nödtvungna fritid till deltagande i en folkhögskolekurs.

Givetvis är det icke möjligt beräkna, i vad mån antalet stipendieberättigade

elever kan komma att ytterligare stiga, eller om ökningen delvis beror

på mera tillfälliga förhållanden.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

83

Emellertid synes det oss riktigast att för budgetåret 1931/1932 beräkna

anslagsbehovet högre än vad skolöverstyrelsen gjorde i sin ovannämnda

framställning av den 30 augusti 1930.

I motionen II: 141 har hemställts om höjning av anslaget till 400,000

kronor. I motionerna I: 14 och II: 18 har åter framställts förslag örn anslagets

höjning till 410,000 kronor. Det synes riksdagen, att i sistnämnda två

motioner övertygande skäl anförts för den större höjningen. Riksdagen finner

sig därför böra i enlighet med dessa motioner bestämma anslaget för budgetåret

1931/1932 till 410,000 kronor. Vid dispositionen av anslaget böra

givetvis alltjämt iakttagas de av riksdagen härutinnan fastställda grunderna.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen ökat det ordinarie förslagsanslaget

till stipendier åt elever vid folkhögskolor, nu 290,000 kronor, med

120.000 kronor till 410,000 kronor.

230:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 238) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande

av s. k. folkhögskolekurser i Härjedalen för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå i enlighet med villkor, som Eders

Kungl. Maj:t äger fastställa.

231 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 239) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt den svenska folkhögskolan i Birkas inom republiken Estland för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 5,000 kronor att utgå på de

villkor, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

232:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 240) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp,

190.000 kronor,

dels ock medgiva, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1931/

1932 utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma,

under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett belopp av högst 1,000

kronor, än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga

barn, likaledes under de villkor, Eders Kungl. Maj:t bestämmer, ett

belopp av högst 4,200 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (I: 38), vari hemställts, att statsbidraget till skolan för

döva småbarn i Stockholm och förskolan för dövstumma i Göteborg skall

utgå efter samma grunder, som finnas föreskrivna angående bidrag till

distriktsskolor.

I motionen I: 38 har anförts följande:

s. 84 Kontrollera mot PDF

84

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

I ingiven skrivelse till Kungl. Majit hade svenska föreningen för dövas

väl hemställt om höjt statsbidrag för den förskola för döva småbarn, som

föreningen sedan 1925 upprätthåller i Stockholm. Enahanda hemställan

hade ingivits från sällskapet för bildande av småbarnsskolor i Göteborg för

den av detta sällskap skötta förskolan för dövstumma.

Båda dessa skolor mottaga dövstumma och döva småbarn, som äro för

unga för att kunna intagas i de av distrikten underhållna skolorna, och

barnen åtnjuta i dessa skolor undervisning till dess de kvinna intagas i

vederbörande distriktsskolor och vinna då i regel inträde i distriktsskolornas

andra årsklass eller övergå till annan undervisning.

Förskolorna stå under statsinspektion, undervisningen såväl i Stockholm

som i Göteborg ledes av föreståndarinna, som är utexaminerad dövstumlärarinna,

med biträde av utbildade småskole- eller kindergartenlärarinnor.

Denna lärarpersonal har sedan 1929 pensionsrätt för såväl föreståndarinnor

som biträdande lärarinnor.

Båda skolornas ekonomi är svag. Sålunda hade skolan i Stockholm under

läsåret 1928/1929 en utgiftsstat av 8,476 kronor 18 öre, som täcktes av ett

statsbidrag å 800 kronor, anslag från Stockholms stad 4,500 kronor, terminsavgifter

av bemedlade elever 460 kronor samt återstoden 2,716 kronor 18

öre genom gåvor, insamling, basar o. d. Skolan i Göteborg, som undervisar

även ett antal av högst 10 barn från andra län, vilka bo i ett litet hem,

upprättat på föreståndarinnans initiativ och hittills bekostat av enskilda

givare och elevavgifter, äger vissa inkomster i ränteavkastningen av för

densamma givna testamentsmedel, men dess största inkomst är anslag från

Göteborgs stad, som enligt beslut av stadsfullmäktige överlämnat dess övervakande

åt sällskapet för bildande av småbarnsskolor. Såsom av föregående

framgår är statens bidrag till upprätthållande av dessa skolors verksamhet

synnerligen litet, endast 50 kronor för varje barn, som endast åtnjuter undervisning,

samt 100 kronor för varje barn, som av skolan eller på dess bekostnad

erhåller underhåll, under det att skolorna genom sin verksamhet i

alla de fall, då de från förskolorna utgångna eleverna vinna inträde i

distriktsskolornas andra årsklass, avlyfta en del av statens utgifter för barnens

fortsatta undervisning.

Beträffande de ingivna ansökningarna har såväl inspektören för dövstumundervisningen

som skolöverstyrelsen tillstyrkt desamma under vitsordande av

skolornas betydelse för barnens uppfostran och undervisning.

Emellertid har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (240) förklarat sig

för närvarande icke vilja ifrågasätta någon ändring i nu gällande bestämmelser

örn bidrag till dessa skolor av det skäl, att inom departementet pågår

utredning rörande omorganisation av dövstumundervisningsväsendet m. m.

Att på förhand uttala sig örn resultatet av en pågående utredning är

givetvis i allmänhet synnerligen svårt. Men i detta fall avser ju utredningen

den nu av distrikten drivna obligatoriska verksamheten, och den

frivilliga verksamhet, som i gjorda framställningar söker en höjning i ett

nu utgående obetydligt statsbidrag, kan svårligen tänkas därav röna något

som helst inflytande. Det torde dessutom vara synnerligen ovisst, när resultatet

kan föreligga av denna utredning och när statsmakterna komma att

fatta beslut i anledning därav.

Det belopp, som ett bifall till de gjorda framställningarna skulle röra sig

örn, torde vara omkring 3,600 kronor merkostnad för budgetåret med nuvarande

elevantal, som icke nämnvärt torde komma att kunna ökas, och är

s. 85 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

85

så pass obetydligt, att det torde rymmas inom det i riksstaten upptagna förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen å 190,000 kronor.

De båda i motionen omförmälda skolorna bedriva en verksamhet, som

uppenbarligen är av stort gagn för det allmänna. Då, enligt vad som framgår

av utredningen i ärendet, deras ekonomi är svag och i varje fall fotad

på ganska osäkra grunder, synes det riksdagen skäligt, att de erhålla det

kraftigare ekonomiska stöd av staten, som i motionen avses. För statsverket

innebär ett bifall till motionen endast en ringa merkostnad. Riksdagen bifaller

därför motionen.

Mot Eders Kungl. Maj:ts förslag i övrigt har riksdagen intet att erinra.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppfört det ordinarie förslagsanslaget

till befrämjande av dövstumundervisningen med oförändrat belopp

190,000 kronor,

dels medgivit, att ur nämnda förslagsanslag må för budgetåret 1931/1932

utgå ej mindre för anskaffande av lämplig litteratur åt dövstumma, under

de villkor, Eders Kungl. Majit bestämmer, ett belopp av högst 1,000 kronor,

än även för anordnande av en utbildningskurs för lärare för hörselsvaga

barn, likaledes under de villkor, Eders Kungl. Majit bestämmer, ett belopp

av högst 4,200 kronor,

dels ock medgivit, att till skolan för döva småbarn i Stockholm och förskolan

för dövstumma i Göteborg statsbidrag må utgå efter samma grunder,

som äro bestämda för statsbidrag till dövstumskola, anordnad av skoldistrikt.

233:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 241) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

för utgivande av Tidning för dövstumma anvisat för budgetåret 1931/1932

ett extra anslag av 1,000 kronor att utgå enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Majit kan finna skäl meddela.

234:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 242) har riksdagen,

i .likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt Tysta skolan å Lidingön anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 20,000 kronor att utgå under de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

235m) Eders Kungl. Majit har (punkt 243) föreslagit riksdagen att till

understöd åt Svenska föreningen för dövas väl anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 6,000 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till understöd åt Svenska föreningen för

dövas väl anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000 kronor

s. 86 Kontrollera mot PDF

86 Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

att utgå under de villkor och bestämmelser. Eders Kungl. Majit kan finna

gott föreskriva.

236:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 244) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt runi,

dels till förstärkande av det ordinarie anslaget till institutet och förskolan

för blinda å Tomteboda för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

anslag av 48,000 kronor,

dels ock till anskaffande av skrivmaskiner åt avgående elever vid nämnda

institut för samma budgetår anvisat ett extra reservationsanslag av 3,000

kronor.

237:o) Sedan 1930 års riksdag till utvidgning och förbättring av lokalerna

för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda i huvudsaklig överensstämmelse

med ett i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 31

januari 1930 omnämnt, såsom alternativ IV betecknat förslag beviljat ett

anslag av 450,000 kronor samt därav för budgetåret 1930/1931 såsom extra

reservationsanslag anvisat ett belopp av 150,000 kronor, har nu Eders Kungl.

Majit (punkt 245) föreslagit riksdagen att av förutberörda anslag, 450,000

kronor, för budgetåret 1931/1932 anvisa återstoden, 300,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det till utvidgning och förbättring

av lokalerna för institutet och förskolan för blinda å Tomteboda av 1930 års

riksdag beviljade anslaget av 450,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisat återstoden, 300,000 kronor.

238:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 246) föreslagit riksdagen att till

förstärkande av det ordinarie anslaget till förskolan för blinda i Växjö för

budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 4,100 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

far anmäla, att riksdagen till förstärkande av det ordinarie anslaget

till förskolan för blinda i Växjö för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

anslag av 4,100 kronor.

239:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 247) föreslagit riksdagen att till förstärkande

av det ordinarie reservationsanslaget till materialier, expenser m. m.

för hantverksskolan i Kristinehamn för blinda för budgetåret 1931/1932

anvisa ett extra anslag av 11,100 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till förstärkande Av det ordinarie reservationsanslaget

till materialier, expenser m. m. för hantverksskolan i Kristinehamn

för blinda för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 11,100 kronor.

240:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 248) föreslagit riksdagen att till

uppehållande vid hantverksskolan i Kristinehamn för blinda av en extra

s. 87 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 87

avdelning anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

6,600 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Marits förslag,

får anmäla, att riksdagen till uppehållande vid hantverksskolan i

Kristinehamn för blinda av en extra avdelning anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 6,600 kronor.

241 :o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 249) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av fria frakter för arbetsmaterialier, som från hantverksskolans i Kristinehamn

för blinda materialdepå sändas blinda hantverkare, anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor.

242:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 250) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till avlöning av

extra ordinarie lärarpersonal och vaktmästare vid vårdanstalten i Lund för

blinda med komplicerat lyte för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra

anslag av 7,500 kronor.

243:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 251) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt hantverksskolan i Uppsala för blinda kvinnor anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 25,000 kronor att utgå i enlighet med de

närmare bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna skäligt föreskriva.

244:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 252) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till tryckning

av blindskrifter anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 7,000 kronor.

245:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 253) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt De blindas förening anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslagav

100,000 kronor att utgå på de villkor och enligt de bestämmelser, Eders

Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

Yrkesundervisningen.

246:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 254) föreslagit riksdagen att

dels i riksstaten för budgetåret 1931/1932 uppföra det ordinarie reservationsanslaget

till tekniska läroverk med oförändrat belopp 463,400 kronor

att jämte erforderligt belopp av å samma anslag uppkomna besparingar för
-

s. 88 Kontrollera mot PDF

88

Riksdagens skrivelse Nr SA.

delas mellan de olika läroverken på sätt av departementschefen i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivits;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket

i Örebro anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 24,000 kronor;

dels såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid

tekniska elementarskolan i Norrköping anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 1,600 kronor att utgå under villkor att enahanda belopp

för samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan

i Eskilstuna anvisa för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels minskat det ordinarie reservationsanslaget till tekniska läroverk, nu

463,400 kronor, med 2,975 kronor till 460,425 kronor att jämte erforderligt

belopp av å samma anslag uppkomna besparingar fördelas mellan de olika

läroverken på sätt av departementschefen under punkt 254 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 angivits;

dels till uppehållande av en fjärde parallellavdelning vid tekniska läroverket

i Örebro anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 24,000

kronor;

dels såsom bidrag till upprätthållande av undervisning i färgeriteknik vid

tekniska elementarskolan i Norrköping anvisat för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 1,600 kronor att utgå under villkor, att enahanda belopp för

samma ändamål tillskjutes av annan eller andra bidragsgivare;

dels ock till uppehållande av parallellavdelningar vid tekniska fackskolan i

Eskilstuna anvisat för nämnda budgetår ett extra anslag av 6,300 kronor.

247:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 255) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till stipendier åt

obemedlade och mindre bemedlade elever vid de tekniska fackskolorna för

budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 5,000 kronor

att utgå enligt av Eders Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser.

248:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 256) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier

åt lärare vid de tekniska läroverken och med dem jämförliga statsunderstödda

läroanstalter anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 1,500 kronor att utgå under de villkor och bestämmelser,

Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

249:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 257) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till beredande

av förhöjt understöd åt handelsgymnasierna i Stockholm, Göteborg, Malmö,

Hälsingborg, Örebro och Norrköping, utöver till dem redan anslagna belopp,

s. 89 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

89

anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 139,500 kronor att utgå

under förutsättning att kommun, där handelsundervisningsanstalt åtnjuter

statsunderstöd, själv eller genom enskilda donatorer såväl tillhandahåller

erforderliga lokaler för undervisningen som ock årligen lämnar ett kontant

bidrag, motsvarande minst en tredjedel av statsunderstödet, samt med den

fördelning och under de villkor i övrigt, som Eders Kungl. Maj:t kan finna

skäligt bestämma.

250:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 258) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till resestipendier åt

lärare vid statsunderstödda handelsgymnasier anvisat för budgetåret 1931/

1932 ett extra reservationsanslag av 1,000 kronor att utgå under de villkor

och bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott föreskriva.

251:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 259) föreslagit riksdagen att

dels öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning av lärare

vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 675,000 kronor, med

155.000 kronor till 830,000 kronor,

dels ock öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 100,000 kronor,

med 10,000 kronor till 110,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen

dels ökat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlöning av

lärare vid kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 675,000 kronor,

med 155,000 kronor till 830,000 kronor,

dels ock ökat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt kommunala anstalter för yrkesundervisning, nu 100,000 kronor,

med 10,000 kronor till 110,000 kronor.

252:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 260) föreslagit riksdagen att i riksstaten

för budgetåret 1931/1932 uppföra dels det ordinarie reservationsanslaget

till understöd för avlöning av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning

med oförändrat belopp, 610,000 kronor,

dels ock det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning likaledes med oförändrat

belopp, 65,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels uppfört det ordinarie reservationsanslaget till understöd för avlöning

av lärare vid enskilda anstalter för yrkesundervisning med oförändrat belopp,

610.000 kronor,

dels ock uppfört det ordinarie reservationsanslaget till understöd för undervisningsmateriel

åt enskilda anstalter för yrkesundervisning likaledes med

oförändrat belopp, 65,000 kronor.

s. 90 Kontrollera mot PDF

90

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

253:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 261) föreslagit riksdagen att till stipendier

åt obemedlade och mindre bemedlade elever vid kommunala och enskilda

anstalter för yrkesundervisning för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

förslagsanslag av 200,000 kronor att utgå i överensstämmelse med av riksdagen

i dess skrivelse den 26 april 1930, nr 165, angivna grunder och enligt

de närmare bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Majit finner gott meddela.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft en inom riksdagen

väckt motion (II: 140), vari hemställts, bland annat, att skyndsam utredning

må verkställas beträffande behovet och möjligheterna av en utvidgning av

yrkesutbildningsanstalterna, varvid hänsyn särskilt må tagas till förefmtligheten

av ungdomsarbetslösheten.

I motionen har till stöd för de där framförda yrkandena anförts bland

annat följande:

Massarbetslösheten utgör utan tvivel ett av tidens och samhällets för närvarande

mest angelägna problem. Varje mera industrialiserat samhälle hemsökes

av arbetslöshetens sociala olycka. En del av detta problem, vilken

hittills ej ägnats den uppmärksamhet, som sakens vikt krävt, är de unga

åldersklassernas andel i de allmänna arbetslöshetssiffrorna. Och dock ha

gjorda undersökningar tydligt ådagalagt, att ungdomsarbetslösheten även i

vårt land är skrämmande stor.

Vid den stora arbetslöshetsräkningen, som genom socialstyrelsens försorg

skedde i maj år 1927, visade det sig sålunda, att av de 64,075 anmälda

arbetslösa befunne sig 11,723 i åldern 15—20 år och 21,550 i åldern 21—30

år. Särskilt befunnos våra bruksbygder vara svårt hemsökta av denna ungdomsarbetslöshet.

Endast en bråkdel av dessa arbetslösa var anmäld till

erhållande av hjälp från arbetslöshetskommissionen.

Efter offentliggörandet av denna undersöknings resultat hördes i den allmänna

diskussionen åtskilliga röster, vilka förklarade, att företeelsen ifråga

vore temporär och att en snabb övergång till normala förhållanden skulle

följa, varvid även antalet av unga arbetslösa hastigt skulle nedgå. Mot

slutet av år 1929 angavs också från olika håll, att arbetslösheten bland

ungdomen under då rådande jämförelsevis gynnsamma arbetstillgång vore

örn också ej obefintlig så likväl av synnerligen ringa omfattning.

För att då klargöra det faktiska läget beträffande ungdomsarbetslösheten

lät en av landets största organisationer av arbetarungdom •— Sveriges socialdemokratiska

ungdomsförbund — företaga en undersökning av arbetstillgången

bland förbundets till över 60,000 uppgående medlemsnumerär. Undersökningen

planlades och företogs under sakkunnig statistisk ledning, och

dess resultat ha påtagligen framkommit efter ett noggrant och omsorgsfullt

arbete med insamlingen av uppgifterna och granskningen samt sammanställningen

av desamma. De avse tiden februari 1930 och äro inhämtade från

organisationer å 682 platser, spridda över alla delar av riket. Större delen

av medlemmarna inom det anförda förbundet befinna sig i åldern mellan

17—25 år, och — ehuru efter all sannolikhet att döma arbetslösheten inom

arbetareungdomens led torde vara större bland den ungdom, som politiskt

sett står oorganiserad, än bland den organiserade — lära deras förhållanden

vara representativa för förhållandena i hithörande avseende.

Från de 682 ortsorganisationerna rapporterades tillhopa 5,143 arbetslösa,

s. 91 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

91

av vilka 4,469 voro män och 674 kvinnor. I fråga om arbetslöshetens växlingar

visade det sig, att icke mindre än 27 procent av de uppgiftslämnande

platserna kunde uppgiva, att arbetslösheten ökat, 44 % att den förhållit sig

konstant och 29 procent att den minskat. Anmärkas bör, att arbetstillgången vid

tidpunkten för uppgifternas avlämnande var relativt god. Och om också

möjligheter saknas att bedöma ungdomsarbetslöshetens omfattning just nu,

förefaller det sannolikt, att de angivna siffrorna på grund av den nuvarande

konjunkturavmattningen äro mycket mera skrämmande.

Det torde här böra anmärkas, att av den undersökning, som Sveriges

socialdemokratiska ungdomsförbund företagit, framgår otvetydigt, att en betydande

arbetslöshet ävenledes förekommer bland ungdom, sysselsatt inom

jordbruksarbete. För de manliga förbundsmedlemmarnas vidkommande befunno

sig av 2,945 i räkningen deltagande unga jordbruksarbetare ej mindre

än 332, d. v. s. 11.3 procent, utan arbete. De torde till stor del utgöras av söner

till smärre jordbrukare, torpare och arrendatorer. Ungdomsarbetslösheten

är tydligen ett problem, som allvarligt berör både städer och landsbygd,

både industri och jordbruk.

Örn den oförvållade arbetslösheten måste kännas som en hård livets prövning

för vuxna människor, vilka redan ha åtskillig erfarenhet av skoningslösheten

i kampen örn bröd och utkomst och örn otryggheten i lönearbetet,

så torde den verka ännu mera ödeläggande å en yngling, som nyss blivit

mogen för förvärvsarbetet. Det vållar lätt nedbrytande tvivel å alla värden

att i unga år finna sig, ehuru villig och duglig till arbete, bortvisad från

möjligheten att ens förtjäna ett torftigt dagligt bröd. Känslan av att vara obehövlig

och onyttig, att aldrig få en chans att visa vad man duger till,

måste komma unga människor att gripas av modlöshet och likgiltighet inför

fordran å ungdomen att rusta sig för medborgarskapets förpliktelser i olika

hänseenden. De som mycket orda om ungdomens tilltagande förvildning

ha förvisso stor anledning att fråga, vad ungdomens omfattande arbetslöshet

har för andel häri.

Det kan visserligen i åtskilliga fall inträffa, att föräldrahemmen äro en

tillflyktsort för många unga, som ställts utom förvärvsmöjligheterna. Detta

förhållande kan dock ej bringa lösning åt frågan i dess hela vidd, särskilt

som vid inträffad arbetslöshet bland ungdomen ofta följer, att även de

egentliga familjeförsörjarna träffas av samma olycka. För övrigt kvarstå

de moraliska vådorna av att de unga gå utan arbete, även om fattiga föräldrar

tvingas att bära deras försörjning.

Det torde därför över allt bland ansvarskännande människor stå klart,

att det för samhället är ett livsvillkor att komma till rätta med ungdomsarbetslöshetens

problem.

Svårigheterna inställa sig emellertid, då det gäller att anvisa gångbara

framkomstvägar för att nå syftet. Ungdomens arbetslöshet är en del av

det allmänna arbetslöshetsproblemet och kan näppeligen lösas isolerat. Ej

heller torde det vara lätt att nyskapa särskilda arbetstillfällen för unga arbetare.

För den ungdom, som befinner sig i åldern över 18 år, kunna väl

i allmänhet de av statsmakterna uppdragna linjerna för arbetslöshetens bekämpande

anses böra komma till användning. Deras effektivitet liksom

humanitet i tillämpningen äro emellertid underkastade starka tvivel, vilka

med särskild vikt kunna gälla deras tillämplighet å arbetare inom yngre

ålderskategorier. Vid den verkliga tillämpningen har det också visat sig,

att do i stort sett betytt synnerligen litet i fråga om bekämpandet av ungdomsarbetslösheten

.

s. 92 Kontrollera mot PDF

92

Riksdagens skrivelse Nr SA.

Detta inskridande från samhällets sida till den arbetslösa ungdomens

hjälpande torde i stor utsträckning böra inriktas å åtgärder för underlättande

av denna ungdoms framtida möjligheter att vinna en tryggad utkomst.

Ett utbyggande av resurserna för meddelande och tillgodogörande av den yrkesutbildning,

vilken under senare år genom det allmännas försorg igångsatts,

torde därvidlag vara av synnerligen stor betydelse. Jämte fördelen av att de

unga arbetslösa under en kritisk period hade något gagneligt att syssla med

och därigenom erhölle tillfälle till både intellektuell och sedlig lyftning, så

bleve den ungdomliga arbetskraften genom en rationell yrkesutbildning mera

anpassbar efter de olika möjligheterna å arbetsmarknaden. En kraftig och

målmedveten understödsverksamhet från det allmännas sida skulle härvidlag

kunna uträtta mycket.

Tänkas kan, att av arbetslöshet bland de unga särskilt hårt träffade kommuner

bereddes möjlighet till statsunderstöd för anordnande av särskilda

kurser för dessa, varvid inom kommunen förefintligt folk- eller fortsättningsskoleväsen

måhända kunde tjäna som föreningsmedel.

Vid strävan efter en mera varaktig och effektiv anordning för yrkesutbildning

åt unga arbetslösa torde ett övervägande av behovet av en utbyggnad

av landets ungdomsskoleväsen komma att visa sig erforderlig. i918

års riksdags beslut angående yrkesutbildningen avsåg vad beträffar lärlingsoch

yrkesskolor framförallt att skapa en till lärlingsutbildningen på arbetsplatsen

sidoordnad och densamma kompletterande yrkesutbildning. Och man

tänkte sig då, att denna utbildning skulle komma att stödjas av en lärlingslag.

Den allmänna utvecklingen på näringslivets område har, som förut

anförts, mer och mer försvårat det för arbetskrafter i minderårighetsåldern

att få en fast anställning i yrket, och förhoppningarna på att erhålla reglerade

lärlingsförhållanden ha ej blivit uppfyllda. Numera har man att tillse,

att yrkesundervisningen även blir inställd på att taga hand örn den minderåriga

arbetskraft, som ej fått ordnad anställning i yrkeslivet eller befinner

sig utan möjlighet att erhålla förvärvsarbete. Kunde dessa unga i högre

grad än nu är fallet bliva omhändertagna i heldagsskolor och heldagskurser

med ej blott teoretisk utan framförallt praktisk utbildning, skulle samhället

därmed göra icke endast de unga en stor tjänst, utan det skulle även motverka

den art av arbetslöshet, som framkallas av bristande yrkesutbildning

och därmed förorsakad svårighet att komma in i arbetet och där göra sig

nyttig.

För att möjligheter härtill skola givas, fordras emellertid en utvidgning

av yrkesskoleorganisationen. Frågan härom torde vara värd en allsidig och

grundlig utredning.

Likaledes torde det vara av behovet att undersöka i vad mån åtgärderna

för underlättande av arbetsförmedling och anvisande av arbete åt ungdom

skola kunna utvecklas. Redan ha åtskilliga mycket värdefulla och betydelsefulla

åtgärder vidtagits för att skaffa arbete åt de unga, som lämna skolan,

genom ett samarbete mellan skolmyndigheterna och arbetsförmedlingsanstalterna.

Särskilt gäller detta de stora städerna. Det återstår dock åtskilligt,

särskilt vad beträffar arbetsförmedling åt den ungdom, som icke

kommit till arbetsförmedlingen direkt från skolan, samt ungdomen å våra

bruksplatser och samhällen, varest arbetsförmedlingsanstalter i deras mera

effektiva form saknas. Aven i detta hänseende torde en närmare undersökning

måhända kunna vara av värde vid kampen mot ungdomsarbetslösheten

.

s. 93 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

93

Mot Eders Kungl. Majda förslag har riksdagen intet att erinra.

Vad angår motionärernas hemställan örn utredning rörande utvidgning

av yrkesutbildningsanstalterna med särskild hänsyn till arbetslös ungdom,

anser riksdagen, att den rådande arbetslösheten bland ungdomen måste betraktas

såsom en allvarlig samhällsfara, vars skadeverkningar statsmakterna

hava all anledning att söka med lämpliga medel avvärja eller minska. Ett

sådant lämpligt medel utgör otvivelaktigt beredandet i största möjliga utsträckning

åt denna ungdom utan yrkesanställning av ökade möjligheter

till förkovran inom yrkena. Örn rätta sättet att vinna detta mål är en utvidgning

av ifrågavarande anstalter eller syftet bättre vinnes på någon

annan väg, därom kan riksdagen icke nu yttra sig. I varje fall synes under

nuvarande förhållanden i hög grad påkallat, att en utredning skyndsamt

äger rum rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten

bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen till stipendier åt obemedlade och mindre

bemedlade elever vid kommunala och enskilda anstalter för yrkesundervisning

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra förslagsanslag av 200,000

kronor att utgå i överensstämmelse med av riksdagen i dess skrivelse den

26 april 1930, nr 165, angivna grunder och enligt de närmare bestämmelser

i övrigt, Eders Kungl. Majit finner gott meddela;

dels ock anhålla, att Eders Kungl. Majit måtte låta skyndsamt verkställa

utredning rörande utvägarna att med hänsyn till den förefintliga arbetslösheten

bland ungdomen för densamma underlätta förvärvandet av yrkesutbildning,

ävensom för riksdagen framlägga berörda utredning och det förslag,

vartill densamma kan giva anledning.

254:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 262) föreslagit riksdagen att

dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 33,000 kronor under

villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samina belopp som

statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden,

dels ock till bestridande av kostnaden för inköp av en elektrisk ugn och

en drejskiva m. m. för den keramislca undervisningen vid tekniska skolan

i Stockholm för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag av 3,000

kronor.

Det begärda anslaget å 3,000 kronor till inköp av en elektrisk ugn m. m.

kan riksdagen icke bevilja, då enligt riksdagens mening med hänsyn till

ifrågavarande skolas ställning en dylik kostnad icke bör påvila staten. 1

övrigt har riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag.

s. 94 Kontrollera mot PDF

94

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen

dels till upprätthållande av verksamheten vid tekniska skolan i Stockholm

för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag av 33,000 kronor under

villkor att Stockholms stad för samma tid utöver förut anslagna medel,

7,500 kronor för år, för berörda ändamål bidrager med samma belopp som

statsanslaget samt med beräknande, att 480 kronor tillskjutas av Sjöstedtska

fonden,

dels ock avslagit Eders Kungl. Maj:ts förslag örn anslag till inköp av en

elektrisk ugn m. m. för den keramiska undervisningen vid ifrågavarande

skola.

255:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj.ts förslag (punkt 263) har riksdagen

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels såsom bidrag till uppehållande av verksamheten vid bergsskolan i

Filipstad, anordnad i huvudsaklig överensstämmelse med vad under punkt

243 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari 1930 angivits,

anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 20,000 kronor

att utgå under villkor att järnkontoret ansvarar för den del av kostnaderna

för verksamhetens uppehållande, som ej täckes genom statsbidraget, samt

med rätt för Eders Kungl. Maj:t att meddela de närmare föreskrifter i fråga

om nämnda anslag, som av Eders Kungl. Maj:t prövas erforderliga;

dels ock såsom bidrag med 3/s av kostnaderna för ersättning åt befattningshavare

vid bergsskolan i Falun efter dennas nedläggning anvisat för

nämnda budgetår ett extra anslag av 10,020 kronor att utgå under förutsättning

att återstoden av sagda kostnader bestrides av järnkontoret samt

under de ytterligare villkor och enligt de bestämmelser i övrigt, som Eders

Kungl. Maj:t i huvudsaklig anslutning till nu gällande grunder finner skäligt

föreskriva.

256:6) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 264) föreslagit riksdagen att till uppehållande

av verksamheten vid vävskolan i Borås anvisa för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 14,050 kronor att utgå med de belopp, till de

ändamål och under de villkor, som i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden

den 3 januari 1931 angivits.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till uppehållande av verksamheten vid vävskolan

i Borås anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 14,050

kronor att utgå med de belopp, till de ändamål och under de villkor, som

under punkt 264 i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden den 3 januari

1931 angivits.

257:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 266) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till åtgärder

för utbildande av lärare för yrkesundervisningen ävensom till åstadkom
-

s. 95 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

95

mande av undervisningsmedel vid anstalter för sådan undervisning anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 25,000 kronor att

utgå enligt de närmare bestämmelser, Eders Kuugl. Majit finner gott meddela.

Folkbildningsåtgärder i övrigt.

258:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 267) föreslagit riksdagen att höja

det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu

860.000 kronor, med 20,000 kronor till 880,000 kronor.

I samband härmed har riksdagen till behandling förehaft två inom riksdagen

väckta, likalydande motioner (1:87 och lii 117), i vilka motioner

— med hänvisning till den i bilaga till 1931 års statsverksproposition,

åttonde huvudtiteln, punkt 267, förebragta utredningen — hemställts, att

riksdagen måtte besluta att ur anslaget till folkbiblioteksväsendet må utgå

understöd till skolbiblioteken efter i huvudsak de grunder, som angivits i

ovannämnda utredning, samt att det ordinarie förslagsanslaget till understöd

åt folkbiblioteksväsendet på grund härav måtte, utöver vad som föreslagits

i statsverkspropositionen, höjas med 22,500 kronor till 902,500 kronor.

De av skolöverstyrelsen föreslagna ändrade grunderna för understöd åt

skolbibliotek hava följande innehåll:

1.

Understöd av statsmedel må med belopp av lägst 15 kronor och högst

1.000 kronor, för år räknat, utgå till skoldistrikt för upprättande och underhåll

av ett skolbibliotek eller system av bibliotek (huvudbibliotek med

filialer).

2.

Understöd av statsmedel må i nedannämnda fall med belopp av lägst 15

kronor; och högst 300 kronor, för år räknat, utgå för upprättande och underhåll

av skolbibliotek,

a) till styrelse för högre folkskola, kommunal mellanskola eller under

statens kontroll stående småskoleseminarium,

b) till styrelse för statsunderstödd lärlingsskola, yrkesskola, verkstadsskola,

ettårig handelsskola eller hushållsskola, varvid dock, där beträffande viss

kommun statsunderstöd anses böra tillkomma kommunen tillhöriga skolor

av mer än en av de under b) angivna skolformer, understödet skall utgå

till en för samtliga dessa skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15

kronor och högst 300 kronor för varje skolform,

c) till styrelse för under statens kontroll stående folkhögskola eller lantmannaskola,

varvid dock, där folkhögskola och lantmannaskola äro förlagda

på samma plats med gemensamma lokaler, understödet skall utgå till en

för dessa båda skolor gemensam biblioteksstyrelse med lägst 15 kronor och

högst 300 kronor för varje skolform.

3.

För utgående av de ovan i punkterna 1—2 omnämnda understöden skola

följande villkor gälla:

s. 96 Kontrollera mot PDF

96

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

a) Tillskott av andra än statsmedel (s. k. ortsbidrag) skall för det år, för

vilket statsunderstöd sökes, lämnas för bibliotekets utveckling och vård.

Ortsbidraget skall utgå kontant och avse verkliga utgifter. För kostnadsfritt

upplåten lokal må dock på av skolöverstyrelsen närmare föreskrivna

villkor i ortsbidraget inräknas ett belopp, som kan anses motsvara skälig

hyra, vilket belopp emellertid ej får överstiga det kontanta ortsbidraget.

Anslag till bestridande av lokalkostnad, däri inbegripna utgifter för lokalens

uppvärmning, belysning och renhållning, må i intet fall medräknas, därest

icke lokalen är avsedd enbart för biblioteket,

b) Bokinköp till skolbibliotek skall tillgodose lärjungarnas behov, dock

må en mindre del av bokanslaget användas till anskaffning av litteratur,

som kan vara till hjälp för lärarna vid undervisningen.

Under inga förhållanden må med skolbibliotek införlivas andra skönlitterära

arbeten än sådana, som kunna anses lämpliga för ungdom.

c) Skolbibliotek skall hållas tillgängligt under lästerminerna regelbundet

minst en gång i veckan samt under ferierna på tider, som vederbörande

styrelse äger att bestämma.

d) Biblioteket skall i övrigt i tillämpliga delar vara underkastat samma

bestämmelser i avseende på statsunderstödets utgående, bibliotekarie, lokal,

utlåning, försäkring, bokbestånd, inspektion, böckers avhändande från biblioteket

m. m., som äro stadgade i punkt 4 av bestämmelserna angående

understödjande av folkbiblioteksväsendet.

e) Biblioteket skall vara skyldigt att underkasta sig den kontroll och de

villkor, som i övrigt av skolöverstyrelsen prövas nödiga och lämpliga.

4.

Statsunderstöd till de i punkt 1 omnämnda biblioteken må utgå dels som

allmänt grundunderstöd, dels ock i de fall, då vederbörande bibliotek uppfyller

därför stadgade särskilda villkor, som tilläggsunderstöd. Därvid skola

i tillämpliga delar gälla de föreskrifter, som i punkterna 4—9 av bestämmelserna

angående understödjande av folkbiblioteksväsendet äro stadgade.

5.

Statsunderstöd till de i punkt 2 omnämnda biblioteken må utgå med

högst lika stort belopp som ortsbidraget.

Till stöd för det i motionerna I: 87 och II: 117 framförda yrkandet har

i motionen I: 87 anförts huvudsakligen följande:

Med anledning av motioner i båda kamrarna uttalade 1929 års riksdag

sin förhoppning, att Kungl. Maj:t inom en snar framtid skulle finna det

möjligt att underställa riksdagen förslag om en förbättring av understödsvillkoren

för skolbiblioteken.

Då vid 1930 års riksdag ingen proposition i ärendet framlades, uttalade

riksdagen, att riksdagen fann det beklagligt att ej utrymme ansetts kunna

beredas för den reform på förevarande område, vars behövlighet uttryckligen

av riksdagen erkänts. Med framhållande av vad av föregående riksdag

anförts örn önskvärdheten av en snar lösning av denna fråga fann sig

riksdagen dock i avbidan på framställning i ämnet från Kungl. Maj:ts sida

ej heller denna gång böra vidtaga någon åtgärd i saken.

Ej heller i statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har frågan

emellertid upptagits av Kungl. Maj:t.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A. 97

Det är emellertid synnerligen angeläget, att denna fråga ej uppskjutes

längre.

Såväl 1929 som 1930 års riksdagar hava, sedan frågan örn ändrade grunder

för understöd åt skolbibliotek genom enskilda motioner bragts under

deras prövning, med styrka framhållit angelägenheten av att berörda omläggning

komme till stånd. Då nu, sedan Eders Kungl. Maj:t ej heller till

innevarande riksdag ansett sig kunna framställa förslag i ämnet, motionsvis

ånyo frågan hänskjutits till riksdagen, har riksdagen icke längre ansett försvarligt

att ytterligare låta anstå med genomförande av ifrågavarande förändring,

som kan sägas utgöra den sista återstående etappen i den stora

folkbiblioteksreformen. Riksdagen har vid granskning av de föreslagna nya

grunderna ej funnit anledning till anmärkning mot dessa och vill därför

bifalla motionerna. Förslagsanslaget till understöd åt folkbiblioteksväsendet

bör i anledning härav höjas med 22,500 kronor för budgetåret 1931/1932.

Det torde få ankomma på Eders Kungl. Majit att utfärda bestämmelser i

ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med de föreslagna, ovan omtalade

grunderna.

I övrigt har riksdagen intet att erinra mot Eders Kungl. Majlis förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen höjt det ordinarie förslagsanslaget

till understöd åt folkbiblioteksväsendet, nu 860,000 kronor, med

42,500 kronor, till 902,500 kronor ävensom medgivit, att av nämnda anslag

må utgå understöd till skolbibliotek i huvudsaklig överensstämmelse med

ovan angivna grunder.

259:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 268) föreslagit riksdagen att

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 402,000 kronor,

dels medgiva, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Maj :t fastställda

villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen anställd

föreläsningskonsulent, högst 700 kronor till en amanuens som biträde åt

föreläsningskonsulenten, högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer

för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst 10,000 kronor

till understöd åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor till understöd åt

vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader för föreläsare

samt 1,500 kronor till understöd för utgivande av Tidskrift för föreläsningsverksamheten.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag

och får alltså anmäla, att riksdagen

dels till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna populärvetenskapliga

föreläsningar, anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 402,000 kronor,

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A.

7

s. 98 Kontrollera mot PDF

98

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

dels medgivit, att av detta anslag må enligt av Eders Kungl. Majit fastställda

villkor användas 3,000 kronor till arvode åt en hos skolöverstyrelsen

anställd föreläsningskonsulent, högst 700 kronor till en amanuens som biträde

åt föreläsningskonsulenten, högst 18,000 kronor till understöd åt centralbyråer

för förmedling av populärvetenskapliga föreläsningar, högst

10.000 kronor till understöd åt föreläsningsförbund, högst 10,000 kronor

till understöd åt vissa anstalter och föreningar för av dem havda resekostnader

för föreläsare samt 1,500 kronor till understöd för utgivande av

Tidskrift för föreläsnings verksamheten.

260:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 269) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till anordnande

av folkbildningskurser (flyttande folkhögskolekurser) för budgetåret 1931/1932

anvisat ett extra anslag av 40,000 kronor att utgå efter de grunder, Eders

Kungl. Majit äger bestämma.

261:o) 1 enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 270) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till arbetarnas bildningsförbund för bestridande av dess organisations- och

administrationskostnader anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag

av 30,000 kronor att utgå i den mån förbundet visar sig för ändamålet för

samma tid disponera från annat håll bekomna medel till minst lika stort

belopp som statsbidraget, och i övrigt enligt de bestämmelser, Eders Kungl.

Majit kan finna gott föreskriva.

262:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 271) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till konferenser

mellan de centrala organen för folkbildningsarbetet anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor att utgå efter de

grunder, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

263:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 272) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, såsom bidrag

till täckande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som från universiteten

i Uppsala och Lund varda på begäran vare sig av institution, som ej

åtnjuter särskilt till populärvetenskapliga föreläsningar beviljat statsunderstöd,

eller av viss kommun eller enskild person anordnade att under tiden 1

juli 1931-—30 juni 1932 eller senare hållas utom universitetsstäderna, anvisat

för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 9,500 kronor varav

5.000 kronor till Uppsala universitet och 4,500 kronor till Lunds universitet,

att utgå under villkor, att den, som begärt föreläsning, tillskjuter för täckande

av föreläsarens resekostnad och arvode minst lika stort belopp som

statsbidraget samt enligt de bestämmelser i övrigt, Eders Kungl. Majit må

finna skäl föreskriva.

s. 99 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

99

264:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 273) föreslagit riksdagen att till anordnande

av s. k. universitetscirklar för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra

reservationsanslag av 13,650 kronor att fördelas enligt de närmare bestämmelser,

Eder Kungl. Majit finner gott meddela.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majlis förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till anordnande av s. k. universitetscirklar för

budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag av 13,650 kronor

att fördelas enligt de närmare bestämmelser, Eders Kungl. Majit finner gott

meddela.

265:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 274) föreslagit riksdagen att såsom bidrag

till bestridande av kostnaderna för de föreläsningskurser, som äro avsedda

att sommaren 1931 eller senare vid Göteborgs högskola anordnas för allmänheten,

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

8,000 kronor.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag,

får anmäla, att riksdagen såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för

de föreläsningskurser, som äro avsedda att sommaren 1931 eller senare vid

Göteborgs högskola anordnas för allmänheten, anvisat för budgetåret 1931/

1932 ett extra reservationsanslag av 8,000 kronor.

266:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (1:93 och lii 103),

har hemställts, att riksdagen för anordnande av utbildningskurser i esperanto

för lärare må för budgetåret 1931/1932 bevilja ett anslag av 3,000 kronor.

Till stöd för sitt förslag hava motionärerna anfört bland annat följande:

Riksdagen har under de två senaste åren beviljat medel till hållande av

utbildningskurser i esperanto för lärare. Samtliga kurser ha genom Kungl.

Majits beslut — enligt Kungl, skolöverstyrelsens förslag — anordnats av en

kursbestyrelse bestående av styrelserna för Sveriges folkskollärareförbund och

Sveriges folkskollärarinneförbund, vilka till kursledare utsett folkskollärare

Emfrid Malmgren, Stockholm.

Då hittillsvarande kurser omfattats med mycket livligt intresse från lärarna

och de influtna anmälningarna till kurserna varit avsevärt många flera

än tillgängliga platser, tyder detta på ett stort behov av liknande kurser

även under nästkommande budgetår. Behovet framhävdes i icke ringa grad

av 1930 års kursdeltagare, av vilka åtskilliga deltogo direkt uppmanade av

studieintresserad ungdom i respektive hemtrakt för att sedermera kunna leda

kurser och cirklar i esperanto.

Föregående års esperantokurser ha samtliga haft tio dagar till förfogande

men har under alla kurser kunnat konstateras det lämpliga i kursernas förlängning

till tolv eller femton dagar. På grund av önskvärdheten av att

åtminstone för närvarande ej öka anslagsbehovet föreslås dock samma belopp

som det av riksdagen under föregående år beviljade, men med tillägg av

100 kronor till täckande av kursernas lokalhyra. Anslagsbehovet utgör alltså:

s. 100 Kontrollera mot PDF

100

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Bidrag till 50 kursdeltagare, 4 lektionstimmar under 10

dagar ä 90 öre (50 X 40 X 90)...................kronor 1,800: —

Lärare, 10 kronor per lektionstimme................ ». 800: —

Ersättning till kursledare........................ » 100: —

Lokalhyra.................................... » 100: —

Annonser, material m. m......................... » 200: —

Summa kronor 3,000

Riksdagen har ansett skäl föreligga, att riksdagen, som för vartdera av

budgetåren 1929/1931 beviljat ett extra anslag å 2,900 kronor för här

ifrågavarande ändamål, genom fortsatt anslag möjliggör hållandet av omförmälda

kurser även under budgetåret 1931/1932. Dock har riksdagen icke

funnit sig kunna tillmötesgå motionärernas förslag örn en ökning av anslaget

utan har för sistnämnda budgetår bestämt detsamma till samma belopp

som för innevarande budgetår.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen, i anledning av ovannämnda

motioner (I: 93 och II: 103), för anordnande av utbildningskurser i esperanto

för lärare beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 2,900 kronor

att utgå enligt de bestämmelser, Eders Kungl. Maj:t kan finna gott meddela.

267:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 275) föreslagit riksdagen att

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av 200,500

kronor att utgå av statsverkets fond av rusdrycksmedel under de villkor,

som av Eders Kungl. Maj :t prövas lämpliga, samt till de av departementschefen

i statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 omförmälda

ändamålen med högst de av departementschefen angivna beloppen,

dels ock medgiva, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en hygienisk fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare m. fl.

samt av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare

m. fl. avsedda belopp må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande, användas

till utarbetande, utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag, varvid riksdagen

dock, med anledning av vad statsrådsprotokollet innehåller rörande

de av centralförbundet för nykterhetsundervisning framställda äskandena

örn anslag för vissa förvaltningskostnader, velat uttala önskvärdheten av att

nämnda förbunds organisations- och förvaltningskostnader i det hela underkastas

närmare undersökning. Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels till undervisnings- och upplysningsverksamhet för nykterhetens främjande

anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag av

200,500 kronor under de villkor, som av Eders Kungl. Maj:t prövas lämpliga,

samt till de av departementschefen under punkt 275 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 om förmälda ändamålen

med högst de av departementschefen angivna beloppen,

s. 101 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

101

dels ock medgivit, att möjligen uppkommande besparingar på de till anordnande

av en hygienisk fortbildningskurs i alkoholfrågan för lärare m.

fl. samt av en allmän utbildningskurs i alkoholfrågan för studie- och ungdomsledare

m. fl. avsedda belopp må, enligt Eders Kungl. Maj:ts bestämmande,

användas till utarbetande, utgivning och spridning av materiel för nykterhetsundervisningen.

Beträffande sättet för täckandet av ifrågavarande anslag ävensom de under

nästföljande två punkter omförmälda anslagen kommer riksdagen att

framdeles anmäla sitt beslut.

268:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 276) har riksdagen

till föreläsnings- och instruktionsverksamhet för nykterhetens främjande,

bedriven i enlighet med de bestämmelser, Eders Kungl. Majit kan

finna lämpligt fastställa, anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 200,000 kronor.

269:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 277) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av nykterhet på andra sätt än vad under punkterna 267:o) och 268:o) angivits

samt till motarbetande av dryckenskapens följder anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor.

270:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 278) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd åt

föreningar, som anordna god orkestermusik för allmänheten, samt till inspektion

av ifrågavarande föreningars och orkestrars verksamhet, anvisat för

budgetåret 1931/1932 ett extra anslag å 57,000 kronor.

271:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 279) föreslagit riksdagen att till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1931/1932 bevilja för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen har, med bifall till Eders Kungl. Majits förslag, till folkliga

musikskolan i Arvika för en minst 20 veckor lång kurs under verksamhetsåret

1931/1932 beviljat för budgetåret 1931/1932 ett extra anslag av 6,000

kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

272:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 280) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till befrämjande

av vissa i samband med biografväsendet stående ändamål för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag å 50,000 kronor att utgå med

den fördelning och enligt de närmare villkor, som av Eders Kungl. Majit

bestämmas.

s. 102 Kontrollera mot PDF

102

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

273:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 281) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1931/1932 anvisat

dels till ersättning åt postverket för dess bestyr med statens räntefria

studielån ett extra förslagsanslag av 1,850 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för den nämnd, som under år 1932

må komma att handlägga ärenden rörande omförmälda lån, ett extra anslag

av 5,000 kronor.

Åtgärder för fysisk utbildning.

274:o) Beträffande vad Eders Kungl. Majit (punkt 282) föreslagit riksdagen

i fråga örn gymnastiska centralinstitutet kommer riksdagen att framdeles

anmäla sitt beslut.

275:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 283) föreslagit riksdagen att till

understödjande av gymnastik och idrott anvisa för budgetåret 1931/1932 ett

extra anslag av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet 55,000

kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Majits

förslag, till understödjande av gymnastik och idrott anvisat för budgetåret

1931/1932 ett extra anslag av 120,000 kronor, därav till svenska gymnastikförbundet

55,000 kronor, att utgå på de villkor, Eders Kungl. Majit kan

finna skäl bestämma.

276:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 284) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av skididrotten bland ungdomen anvisat för budgetåret 1931/1932 ett

extra reservationsanslag av 34,500 kronor att utgå på de villkor, Eders

Kungl. Majit kan finna gott bestämma.

277:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 285) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt s. k. friluftsläger för skolbarn anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

reservationsanslag av 12,500 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Majit kan finna skäl bestämma.

Understöd åt vetenskap, vitterhet och

konst m. m.

278:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 286) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till svenska

s. 103 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

103

fornskriftsällskapet för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra reservationsanslag

av 2,000 kronor, under villkor att sällskapet kostnadsfritt för statens

räkning avlämnar 150 exemplar av sina under år 1931 utgivna arbeten.

279:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 287) föreslagit riksdagen att till

understöd åt samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens

historia för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra reservationsanslag av 2,000

kronor under villkor att samfundet av den för år 1930 avsedda publikationen

till ecklesiastikdepartementet avlämnar det antal exemplar, som Eders

Kungl. Majit bestämmer.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och får

alltså anmäla, att riksdagen till understöd åt samfundet för utgivande av

handskrifter rörande Skandinaviens historia för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra reservationsanslag av 2,000 kronor, under villkor att samfundet

av den för år 1930 avsedda publikationen till ecklesiastikdepartementet avlämnar

det antal exemplar, som Eders Kungl. Majit bestämmer.

280:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 288) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understödjande

av svenska vitterhetssamfundets verksamhet under år 1931 anvisat för

budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsahslag av 2,000 kronor att utgå

på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäl bestämma.

281:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 289) har riksdagen,

i likhet med vad för nästföregående treårsperiod ägt rum, till understöd

under tiden den 1 juli 1931—den 30 juni 1934 åt inhemska skönlitterära

författare av utmärkt förtjänst beviljat ett anslag av 60,000 kronor att

efter grunder och på villkor, som av Eders Kungl. Majit bestämmas, efter

sakkunnigas hörande av Eders Kungl. Majit fördelas mellan därav förtjänta

vitterhetsidkare dels såsom fasta, dels i form av för viss tid givna understöd,

samt av ifrågavarande anslag för budgetåret 1931/1932 såsom extra

anslag anvisat ett belopp av 20,000 kronor.

282:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 290) föreslagit riksdagen att till ortnamnskommissionen

för bestridande av med ortnamnsundersökningarna i

riket förenade kostnader för budgetåret 1931/1932 anvisa ett extra anslag

av 6,500 kronor att utgå med den närmare fördelning och enligt de villkor,

Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

Riksdagen, som icke har något att erinra mot Eders Kungl. Majits förslag,

får anmäla, att riksdagen till ortnamnskommissionen för bestridande

av med ortnamnsundersökningarna i riket förenade kostnader för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 6,500 kronor att utgå med den närmare

fördelning och enligt de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna gott

föreskriva.

s. 104 Kontrollera mot PDF

104

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

283:o) I enlighet med Eders Kungl. Majda förslag (punkt 291) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till bestridande

av med landsmålsundersökningarna i riket förenade kostnader för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 67,040 kronor att utgå i enlighet

med den närmare fördelning och enligt de grunder, Eders Kungl. Maj:t kan

finna gott föreskriva.

284:o) I enlighet med Eders Kungl. Maj:ts förslag (punkt 292) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum,

dels såsom understöd åt docenten O. Östergren för fortsatt utgivande av

hans arbete »Nusvensk ordbok» anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra

anslag av 8,000 kronor,

dels ock för bestridande av kostnader för teknisk hjälp vid ordbokens utgivning

samt för böcker och materiel anvisat för samma budgetår ett extra

reservationsanslag av 4,000 kronor, allt att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Majit kan finna gott bestämma.

285:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 293) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 6,350 kronor att på de villkor, Eders

Kungl. Majit kan finna lämpligt bestämma, användas till understöd för utgivande

under år 1931 av tidskriften »Svenska landsmål och svenskt folkliv».

286:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 294) har riksdagen,

i likhet med för innevarande budgetår ägt rum, till understöd för

utgivande av ordbok över Gotlands folkmål för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor att utgå på de villkor, Eders Kungl.

Majit kan finna lämpligt bestämma.

287:o) J enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 295) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till undersökningar

rörande lapskt folkliv och lapskt språk för budgetåret 1931/1932 anvisat

till Norrbottens läns hembygdsförening ett extra anslag av 4,000 kronor

med rätt för Eders Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag

meddela de närmare bestämmelser, som kunna befinnas nödvändiga.

288:o) Eders Kungl. Majit bar (punkt 296) föreslagit riksdagen att till utredigering

och tryckning av framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons

efterlämnade samlingar av äldre svensk folkmusik anvisa för budgetåret

1931/1932 ett extra reservationsanslag av 10,000 kronor att utgå på de villkor,

som av Eders Kungl. Majit bestämmas.

Då det synes önskvärt, att ifrågavarande arbete, på vilket statsverket redan

nedlagt betydande kostnader, bringas till fullbordan, har riksdagen ansett

s. 105 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

105

sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag. Riksdagen förutsätter emellertid

härvid, att arbetet skall komma att slutföras inom den nu beräknade

tiden, d. v. s., förutom löpande budgetår, inom ytterligare tre budgetår.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen till utredigering och tryckning av

framlidne revisionssekreteraren Nils Anderssons efterlämnade samlingar av

äldre svensk folkmusik anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 10,000 kronor att utgå på de villkor, som av Eders Kungl.

Maj:t bestämmas.

289:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 297) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av föreningen Pietas’ verksamhet under år 1931 anvisat för budgetåret 1931/

1932 ett extra anslag av 2,500 kronor, under villkor att föreningen till statens

historiska museum med äganderätt överlämnar genom föreningens försorg

utförda fotografier, register och beskrivningar över behandlade föremål.

290:o) Eders Kungl. Maj:t har (punkt 298) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till fortsatt utgivande under år 1931 genom riksantikvarien S. Curman

och professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt

inventarium», anvisa för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl. Maj:t kan

finna skäl bestämma.

Riksdagen har ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag. Emellertid

vill riksdagen uttala önskvärdheten av att vid den framställning örn

fortsatt anslag för ändamålet, som kan komma att göras till 1932 års riksdag,

måtte fogas dels en översiktlig redogörelse för vad som hittills med

statsunderstöd blivit utfört av ifrågavarande arbete, dels ock en plan för

arbetets fortsatta bedrivande med beräkning av den tid, som återstår till

dess fullbordan.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen

såsom bidrag till fortsatt utgivande under år 1931 genom riksantikvarien

S. Curman och professorn J. Roosval av verket »Sveriges kyrkor, konsthistoriskt

inventarium», anvisat för budgetåret 1931/1932 ett extra reservationsanslag

av 15,000 kronor att utgå på de närmare villkor, Eders Kungl.

Majit kan finna skäl bestämma.

291 :o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 299) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till främjande

av svenska naturskyddsföreningens verksamhet för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra anslag av 2,500 kronor att utgå under de villkor, som av

Eders Kungl. Majit bestämmas.

292:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 300) föreslagit riksdagen att till

s. 106 Kontrollera mot PDF

106

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

understöd åt doktor Paul Rosenius för fullföljande under budgetåren 1931/

1937 av hans arbete »Sveriges fåglar och fågelbon» bevilja ett belopp av

24,000 kronor och därav för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisa

ett belopp av 4,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Maj:ts förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till understöd åt doktor Paul Rosenius för

fullföljande under budgetåren 1931/1937 av hans arbete »Sveriges fåglar

och fågelbon» beviljat ett belopp av 24,000 kronor och därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 4,000 kronor.

293:o) Sedan 1929 års riksdag med anledning av två inom riksdagen väckta

likalydande motioner (I: 139 och II: 238) beviljat såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934

av hans Rosa-forskningar ett belopp av 24,000 kronor samt därav för vart

och ett av budgetåren 1929/1931 såsom extra anslag anvisat 4,800 kronor

att utgå under förutsättning, att Matsson odelat ägnade sig åt dessa forskningar,

samt på de villkor i övrigt, Eders Kungl. Majit kunde finna gott föreskriva,

har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 301) föreslagit riksdagen att av

ovanberörda anslag, 24,000 kronor, för budgetåret 1931/1932 anvisat såsom

extra anslag 4,800 kronor.

Riksdagen vill erinra om att till grund för riksdagens beslut örn årligt

understöd till Matsson å 4,800 kronor låg en beräkning, enligt vilken kostnaden

för avlönande av vikarie åt Matsson under tjänstledighet för bedrivande

av ifrågavarande forskningsarbete beräknades till 4,835 kronor 50 öre

(förutom adjunktsarvodet, som skulle utgå från kyrkofonden) för år. Enligt

vad som från ecklesiastikdepartementet meddelats riksdagens vederbörande

utskott, kommer emellertid, på grund av ett av Eders Kungl. Majit den 13

februari 1931 meddelat beslut angående arvodet åt Matssons vikarie, avdraget

från Matssons lön under tjänstledigheten att uppgå till allenast ett

belopp av 3,577 kronor för år. Med hänsyn härtill anser riksdagen, att någon

nedsättning av den beviljade anslagssumman å 24,000 kronor visserligen

icke nu lämpligen bör ske, men att för budgetåret 1931/1932 anslaget bör

minskas till 3,575 kronor.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, med anledning av Eders Kungl.

Majits förslag, av det av 1929 års riksdag såsom understöd åt kontraktsprosten

L. P. R. Matsson för fullföljande under budgetåren 1929/1934 av

hans Rosa-forsknirigar beviljade anslaget å 24,000 kronor för budgetåret

1931/1932 anvisat såsom extra anslag 3,575 kronor.

294:o) Sedan 1930 års riksdag för beredande av delaktighet för Sverige i

Ramsay Memorial Fund beviljat ett anslag av 27,000 kronor och därav för

budgetåret 1930/1931 anvisat ett belopp av 5,400 kronor, att utgå efter

Eders Kungl. Majlis beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Majit

s. 107 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

107

kunde finna skäligt föreskriva, har nu Eders Kungl. Maj:t (punkt 302) föreslagit

riksdagen att av förenämnda anslag å 27,000 kronor för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett belopp av 5,400 kronor, att utgå

efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och på de villkor, Eders Kungl. Maj:t

kan finna skäligt föreskriva.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen för beredande av delaktighet för Sverige

i Ramsay Memorial Fund av det utav 1930 års riksdag beviljade anslaget

av 27,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom extra anslag anvisat ett

belopp av 5,400 kronor att utgå efter Eders Kungl. Maj:ts beprövande och

på de villkor, Eders Kungl. Majit kan finna skäligt föreskriva.

295:o) Sedan 1929 års riksdag till förhyrande för en tid av tre år från

och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den zoologiska stationen i

Neapel beviljat ett extra anslag av 5,400 kronor samt därav anvisat för

budgetåret 1929/1930 ett extra anslag av 1,800 kronor och för budgetåret

1930/1931 likaledes ett anslag av 1,800 kronor, har nu Eders Kungl. Majit

(punkt 303) föreslagit riksdagen att av nämnda år 1929 beviljade belopp

å 5,400 kronor för budgetåret 1931/1932 anvisa såsom extra anslag återstående

beloppet, 1,800 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1929 till förhyrande för

en tid av tre år från och med den 1 juli 1929 av ett arbetsbord vid den

zoologiska stationen i Neapel beviljade beloppet å 5,400 kronor för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisat återstående beloppet, 1,800 kronor.

296:o) I enlighet med Eders Kungl. Majits förslag (punkt 304) har riksdagen,

i likhet med vad för innevarande budgetår ägt rum, till understöd

åt ryske undersåten Alexander Sibiriakoff för budgetåret 1931/1932 anvisat

ett extra anslag av 3,000 kronor.

297:o) Sedan 1928 års riksdag till magnetisk uppmätning av Sveriges

fastland beviljat ett belopp av 60,000 kronor samt av nämnda belopp anvisat

för ett vart av budgetåren 1928/1931 ett extra reservationsanslag av

10,000 kronor, har nu Eders Kungl. Majit (punkt 305) föreslagit riksdagen

att av omförmälda belopp av 60,000 kronor för budgetåret 1931/1932 såsom

extra reservationsanslag anvisa 10,000 kronor.

Riksdagen får anmäla, att riksdagen av det år 1928 till magnetisk uppmätning

av Sveriges fastland beviljade beloppet av 60,000 kronor för budgetåret

1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisat ett belopp av 10,000

kronor.

298:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 306) föreslagit riksdagen att till ytterligare

medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 20,000 kronor.

s. 108 Kontrollera mot PDF

108

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Riksdagen har icke funnit något att erinra mot Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Under åberopande härav får riksdagen anmäla, att riksdagen till ytterligare

medel för utgivande av tidskrifter, lärda verk och läroböcker för budgetåret

1931/1932 anvisat ett extra anslag av 20,000 kronor;

299:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 307) föreslagit riksdagen att till

inköp av 124 exemplar av Svensk bokkatalog för åren 1921/1925 för budgetåret

1931/1932 anvisa ett extra anslag av 9,300 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får alltså anmäla, att riksdagen till inköp av 124 exemplar av Svensk bokkatalog

för åren 1921 /1925 för budgetåret 1931/1932 anvisat ett extra anslag

av 9,300 kronor.

300:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 308) föreslagit riksdagen att till bestridande

av kostnaderna för hållande av en internationell konsthistorisk kongress

i Stockholm år 1933 bevilja ett anslag av 15,000 kronor samt därav

för budgetåret 1931/1932 såsom extra reservationsanslag anvisa 5,000 kronor.

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen till bestridande av kostnaderna för hållande

av en internationell konsthistorisk kongress i Stockholm år 1933 beviljat

ett anslag av 15,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932

såsom extra reservationsanslag anvisat 5,000 kronor.

301 :o) Eders Kungl. Majit har (punkt 309) föreslagit riksdagen att såsom

bidrag till kostnaderna för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella

polaråret bevilja ett belopp av 100,000 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 anvisa såsom extra reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor

med rätt för Eders Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag meddela

de närmare bestämmelser, som kunna befinnas erforderliga.

Under förutsättning att det avsedda internationella samarbetet i fråga örn

berörda s. k. polarår kommer till stånd, synes det riksdagen, att Sveriges

deltagande bör möjliggöras på sätt Eders Kungl. Majit föreslagit, och riksdagen

har därför ansett sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag.

Riksdagen får alltså anmäla, att riksdagen såsom bidrag till kostnaderna

för Sveriges deltagande i det s. k. andra internationella polaråret beviljat

ett belopp av 100,000 kronor samt därav för budgetåret 1931/1932 anvisat

såsom extra reservationsanslag ett belopp av 50,000 kronor med rätt för

Eders Kungl. Majit att beträffande ifrågavarande anslag meddela de närmare

bestämmelser, som kunna befinnas erforderliga.

302:o) I en inom riksdagen väckt motion (lii 153) har hemställts, att riksdagen

måtte besluta att som understöd åt stationsinspektoren Karl Tirén för

fullföljandet och avslutande av hans samlings- och forskningsarbete beträf
-

s. 109 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

109

fande lapparnas musik för budgetåren 1931/1934 anslå 6,660 kronor per år

på de villkor, som i motionen anförts eller som Eders Kungl. Majit kan

finna gott föreskriva.

Motionärerna Lava till stöd för sin framställning anfört huvudsakligen

följande:

Stationsinspektor Karl Tirén i Bergvik har, sedan han år 1903 placerades

för tjänstgöring vid Kiruna station, under lediga stunder, semestrar och

tjänstledigheter ägnat sig åt att uppteckna eller per fonograf upptaga lapska

visor och melodier, förekommande huvudsakligast på svenskt riksområde.

Den lapska musikkulturen, som kan antagas ursprungligen ha varit mycket

rik, har emellertid, icke minst genom den närmare kontakten med den

moderna kulturen, blivit alltmer sparsamt framträdande. Bland de äldre

lapparna levde dock kvar en musikskatt i det fördolda, gömd, ja, av vissa

skäl hemlighållen för utomstående, och det var hos dessa gamla musikförfarna

lappar, nu i stort antal avlidna, som stationsinspektor Tirén började

sitt samlingsarbete. Genom att leva med lapparna i deras dagliga liv, följa

stammar och familjer från betesplats till betesplats under vinter och sommar

och därunder visa sig för dem som en pålitlig vän av deras folk vann

Tirén deras förtroende och kunde så förmå dem att meddela sina hemliga

melodier.

Dessa melodier, kallade vuolleh eller jojkningar — ibland förekomma

även rent hedniska galdersånger — representera en art av musik, som, såvitt

man hittills kunnat utröna, är helt ursprunglig, urlapsk, utan påverkan

från kringboende germanska folks musik. Idéinnehållet i melodierna består i

att i karakteriserande tonföljder beskriva egenarten hos medmänniskor, djur,

fjäll, sjöar, floder, naturföreteelser och dylikt, t. ex. varje medlem av en

lappfamilj, svenska myndighetspersoner, vargen, björnen, bävern, norrskenet,

snön o. s. v.; melodierna kunna lämpligast jämföras med de s. k. ledmotiven

i Richard Wagners operor, återkommande då och då för att beteckna

en hjälte, en kvinna och dylikt i musikdramat. Wagner har här,

utan aning örn dessa lapska melodikarakteristiker, intuitivt infört ledmotiven

i sina musikdikter som moment av en högre musikkultur. Det är ju

påfallande, att den europeiska högtstående musikkulturen med ledmotiven

nått fram till vad som sedan urminnes tider varit ett primitivt nomadfolks

arvedel.

Genom Karl Tiréns oförtrutna arbete lia dessa melodier nu i stort antal

räddats åt eftervärlden, åt den internationella etnografiska forskningen och

åt skapande kompositörer, vilka redan genom Karl Tiréns förmedling inarbetat

åtskilliga lappmotiv i sina tondikter och därigenom åstadkommit en

sällsam stämning. Den etnografisk-etnologiska forskningen har hälsat insamlingen

av lapplåtarna som en högst förtjänstfull kulturgärning av största

vetenskapliga intresse, ty utforskningen av primitiva folks musik står ännu

ej på höjden av andra undersökningar inom etnografien. Att Sverige, som

hyser den största delen av lappfolket, har skyldigheter att stödja insamlingen

av detta folks musik, säger sig självt, och det skulle vara otänkbart, att

vårt land, som härbärgerar rika etnografiska samlingar i Stockholm och

Göteborg från de utom Europa liggande världsdelarna, skulle förbigå den

systematiska utforskningen av det nomadfolk, som vistas inom rikets landamären.

Uppteckningarna av lapplåtarna ha gjorts och ekonomiskt burits av Karl

opaginerad Kontrollera mot PDF

Ilo

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

Tirén, som samtidigt skött sitt borgerliga yrke med sådant nit och sådan

framgång, att han tillerkänts guldmedaljen i åttonde storleken för »nit och

redlighet i rikets tjänst». Hans tjänstgöring som järnvägsman tillåter emellertid

honom ej att samla sig till en sammanfattning av sina upptecknade

resultat, utan man kan befara att hans rika arkiv skall gå till eftervärlden

endast som primärmaterial, utan befruktande värde för den internationella

vetenskapen och den internationella tonkonsten. Farhågorna härför äro så

mycket större som Tirén instundande juni fyller sextiotvå år och först vid

pensionsålderns inträde kan få tid att ägna sig åt bearbetningen av materialet

för att sammanföra det i ett samlingsverk. Det kan tilläggas, att

ingen annan än den, som är helt förtrogen med lappkulturen och har

den musikaliska begåvning, som är förutsättningen för uppteckningarna,

kan verkställa och föra arbetet till slut. Vidare gäller det här i stor utsträckning

en utdöd och i allmänhet en utdöende kultur, som aldrig så stora

ansträngningar i senare tid icke skola kunna rekonstruera.

Karl Tirén har också uppskattats av in- och utrikeskompetenta myndigheter,

sålunda har han kallats att vara associé i musikaliska akademien och

likaså associé i nationernas förbunds institut för intellektuellt samarbete.

Han har förlänats medaljen Litteris et Artibus. Tirén är hedersledamot av

Norrlands nation i Uppsala samt hedersledamot av Gävleborgs läns amatörmusikerförbund.

Han har för språkstudier under längre perioder vistats i

England, Frankrike och Tyskland.

Tirén har åren 1908—1925 under sammanlagt 20 månader med avstående

av lönen samt ett tiotal nylanader med hel eller avkortad lön genomströvat

Lappland från Lyngenfjord i norr till Härjeådalens södra gräns och dels

upptecknat, dels fonografiskt upptagit lapparnas musik (ett arbete med expeditioner,

som kostat honom personligen cirka 12,000 kronor). Av skörden

har etnografiska museet i Stockholm erhållit 500 fonogram. I hans ägo

finnas ytterligare ett par hundra fonogram samt dagböcker och 540 upptecknade

lapska låtar jämte flera föredrag i ämnet. Tirén har varit kallad

att halla flera uppmärksammade föredrag i detta ämne. Av dessa må nämnas

för Institut de Coopération intellectuelle, ett föredrag i Carlo Magnouniversitetet

i Prag år 1927 på nationernas förbunds l:a congrés des arts

populaires.

En inbjudan 1928 från Palais des beaux Arts i Bryssel kunde Tirén icke

hörsamma på grund av dödsfall inom familjen. Tirén har vidare hållit ett

föredrag i musikaliska akademien, ett i nordiska museet samt ett flertal i

olika delar av landet. För närvarande föreligga underhandlingar om tre

föredrag i Berlin och ett i Köpenhamn.

Dessutom visa motionen bifogade intyg från representanter för vetenskapen

och tonkonsten i vårt land den höga värdesättningen av Tiréns insatser.

Det torde sålunda vara påtagligt, att de av Tirén bedrivna forskningarna

äro av sådant vetenskapligt värde, att tillfälle bör beredas honom att ostört

ägna sig åt deras fullföljande och avslutande. Det har redan tidigare inträffat,

att riksdagen, då det gällt forskargärning av särskilt märklig art

och för vetenskapen av högt värde, lämnat understöd i liknande syfte; så

var fallet senast 1929 beträffande kontraktsprosten L. P. R. Matsson för

hans Rosa-forskningar.

Den lämpligaste formen för att bereda Tirén möjlighet att slutföra sitt

verk torde vara att han blir tjänstefri under de 3 år, som återstå till dess.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

lil

han ingår i pensionsåldern, och att riksdagen för dessa tre år anslår ett

understöd åt Tirén, motsvarande den lön, som han helt går miste om, nämligen

6,660 kronor per år. Härvid förutsattes, att den förmån, som han i

sin egenskap av stationsinspektor åtnjutit i form av fribiljetter, får kvarstå

jämte bibehållen rätt till oavkortad pension.

Som en förutsättning för anslagets utgående bör gälla, att Tirén årligen

till ecklesiastikdepartementet lämnar en redogörelse angående sitt arbete.

Till vilken statens institution, som Tiréns verk i sinom tid skall överlämnas,

må då bliva beroende av ecklesiastikdepartementets prövning.

Motionärerna hänvisa slutligen till utlåtanden i ämnet, som i motionen

bilagda intyg avgivits av lappforskningens främste representant professorn

vid Uppsala universitet, K. B. Wiklund, av föreståndaren för naturhistoriska

riksmuseets etnografiska avdelning, professor K. G. Lindblom samt av direktören

för musikkonservatoriet, professor Sven Kjellström.

Det forskningsarbete, varom här är fråga, finner riksdagen vara av så högt

kulturellt värde, att ett understöd från statens sida synes befogat i syfte,

att arbetet må kunna fullföljas och avslutas. Då det emellertid för vinnande

av detta syfte icke torde vara oundgängligen nödvändigt, att Tirén

åtnjuter fullständig ledighet från sin tjänst, anser riksdagen det begärda anslagsbeloppet

kunna nedsättas till 9,000 kronor att utgå med 3,000 kronor

per år under vart och ett av budgetåren 1931/1934.

Riksdagen får därför anmäla, att riksdagen, i anledning av ovannämnda

motion (II: 153), såsom understöd åt stationsinspektoren Karl Tirén för fullföljandet

och avslutandet av hans samlings- och forskningsarbete beträffande

lapparnas musik beviljat ett belopp av 9,000 kronor samt därav för budgetåret

1931/1932 såsom extra anslag anvisat 3,000 kronor att utgå på de villkor,

Eders Kungl. Majit kan finna gott föreskriva.

303:o) I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, (I: 95 och 11:118),

har hemställts, att riksdagen ville

1) för utgivande av otryckta delar av August Fredins verk »Gotlandstoner»

med supplement anslå ett belopp av femtusen kronor att utgå enligt

bestämmelser, som må av Eders Kungl. Majit meddelas, och

2) tilldela Fredin för hans arbete med detta verk en gratifikation av tvåtusen

kronor.

I motionen 1:95 har till stöd för det av motionärerna framförda yrkandet

anförts:

August Fredin, tidigare folkskollärare å Gotland, sedermera folkskollärare

och kantor i Loftahammar i Kalmar län, har till ett verk, benämnt Gotlandstoner,

sammanfört av honom under flera tiotal av år gjorda uppteckningar

av å Gotland hörda folkmelodier. Med revisionssekreteraren Nils Andersson

hade han överenskommit, att denne skulle omhändertaga den fastlandssvenska

folkmusiken jämte den på Öland, under det att den gotländska folkmusiken

skulle helt falla på Fredins lott.

År 1894 inlämnades till tryckning i tidskriften »Svenska landsmål och

svenskt folkliv» de av Fredin intill den tiden gjorda uppteckningar. Femton

s. 112 Kontrollera mot PDF

112

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

år senare, eller år 1909, utkom det första häftet; detta följdes år 1912 av

ett andra, och det sist utkomna tredje häftet utgavs år 1923. Tryckningen

av återstående delar av samlingarna — utgörande något mer än en tredjedel

av dessa, vartill kommer en samling biografiska anteckningar av stort vetenskapligt

värde örn spelmän och örn den gamla spelmanskulturen —

kunde emellertid icke komma till stånd utan ett avsevärt bidrag från hans

sida, vilket var honom omöjligt att åstadkomma. Länsstyrelsen i Gotlands

län avlät därför under 1927 års sommar framställning till länets landsting

att träda emellan. Efter inhämtande av vissa upplysningar beslöt landstinget

år 1928 att vidtaga åtgärder i syfte att hemställan bleve gjord till

1929 års riksdag om anslag för samlingarnas färdigtryckande. Landstingets

skrivelse i ärendet, som i juli månad år 1929 inkom till ecklesiastikdepartementet,

innehöll en begäran att Kungl. Maj:t ville föreslå riksdagen

att för nämnda ändamål bevilja ett belopp av 8,444 kronor 50 öre. Med

detta belopp och genom subskription influtna 398 kronor skulle täckas

kostnaden för utgivande av återstående delar av verket, 19 ark, 5,086 kronor,

och kostnaden för omtryckning av de 17 första arken, 1,755 kronor 50 öre,

sammanlagt 6,842 kronor 50 öre, varjämte såsom honorar till Fredin beräknats

en summa av 2,000 kronor,

Musikaliska akademien, som blivit hörd i frågan, har uttalat, att den av

Fredin hopbragta melodisamlingen ägde avsevärt intresse såväl ur musikalisk

synpunkt som för studiet av gotländsk folklore. Avenså syntes melodierna

vara upptecknade och utgivna med sakkunskap och omsorg, varför kantor

Fredins samling torde kunna jämföras med och i viss mån sägas fullständiga

revisionssekreterare Anderssons samlingar av svensk folkmusik, till vilkas

ordnande och utgivande genom folkmusikkommissionen riksdagen under en

följd av år beviljat avsevärda belopp. Sedan över hälften av Fredins samling

utgivits i landsmålstidskriften, återstodo emellertid en väsentlig del

därav, vars offentliggörande skulle bilda ett nödvändigt komplement till det

redan publicerade materialet och vara av betydelse för en mera allsidig

kunskap örn Gotlands folkmusik. Akademien har ansett, att, då Fredin för

sitt samvetsgranna, mångåriga kulturarbete ej erhållit något honorar, en

skälig ersättning till honom syntes vara välbefogad. Vad däremot beträffade

ett ifrågasatt statligt understöd för omtryckning av redan utgivna delar av

samlingen fann akademien tillräckliga skäl härtill icke föreligga.

Nordiska museets nämnd har även yttrat sig i ärendet. Den Fredinska

samlingen vore gjord alldeles oberoende av tidigare publikationer i ämnet,

vilket visade hur rik den gotländska folkmusiken varit. Den torde även på

vissa punkter intaga en särställning gentemot den övriga svenska. Redan

på grund härav vore ett fullständigt utgivande av Fredins samling väl

motiverat. På grund av samlingens stora kulturhistoriska, allmänt kulturella

och av musikaliska akademien vitsordade musikaliska värde vore Gotlands

läns landstings initiativ till sakens slutliga avveckling värt livligt beaktande.

Nämnden ansåge dock, i likhet med musikaliska akademien, att understöd

till utgivning borde komma ifråga endast för de ännu icke publicerade

delarna.

Utom musikaliska akademiens och nordiska museets nämnda utlåtanden

kunna ifråga örn värdet av de Fredinska samlingarna även åberopas yttranden

av enskilda auktoriteter. Professorerna J. A. Lundell och Adolf Noreen

anföra (26 mars 1902): »Det är en av de största och mest mångsidiga melodisamlingar

som hittills sammanbragts i något svenskt landskap, och upp
-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

113

teckningen ar verkställd med mycken omsorg och sakkunskap.» Tonsättaren

Wilhelm Peterson-Berger förklarar (16 april 1928) sin åsikt vara »att dessa

samlingar äro av samma kulturhistoriska, folkloristiska och musikaliska betydelse

som de genom folkmusikkommissionens försorg offentliggjorda Nils

Anderssonska samlingarna från Dalarna, Härjedalen och Medelpad och i

lika hög grad som dessa förtjäna att genom bidrag från det allmänna göras

tillgängliga för vetenskaplig forskning och konstnärliga studier».

Ar 1923 hade proposition avlåtits till riksdagen örn statsbidrag till utgivande

av sistberörda samlingar. Enligt det vid propositionen fogade statsrådsprotokollet

yttrade vid ärendets föredragning inför Kungl. Majit dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet bland annat:

Jag vill till en början framhålla, att de omkring 12.000 olika melodier,

som av framlidne revisionssekreteraren Andersson själv eller på hans initiativ

uppsökts och upptecknats ute i bygderna, till större delen härstamma

från tiden före år 1880. Örn ej detta insamlingsarbete skett, skulle troligen

de flesta av dessa melodier inom kort ha gott förlorade. De tillhöra nämligen

den krets av vallåtar, gånglåtar, visor m. m. men framför allt polskor

och valser, som numera på de flesta ställen ersättas av musik av modernare

läggning, samtidigt som fiolen allt mer får vika för mer lättspelade musikinstrument

och de ålderdomliga föreställningar, minnen och sägner, till vilka

de gamla folklåtarna anknyta sig, förgätas och försvinna. Att de senare

ej samtidigt hemfalla åt glömskan är givetvis ett intresse av stor kulturell

vikt, och detta ej endast ur antikvarisk synpunkt. Ingen torde nämligen

förneka, att den äldre folkmusiken, som redan förut visat sig äga en vittgående

betydelse för det moderna högre musiklivet, såväl hos oss som

annorstädes, än mer kan förväntas fylla en dylik uppgift, i mån som den-''

samma blir allmännare bekant i hela sin rikedom. -— — — Men också för

hembygdskänsla och hembygdsliv inom de landskap, i vilka de olika melodierna

upptecknats, torde det vara av betydelse, att dessa melodier, i den

män de äro av fullödig halt, tillvaratagas och på ett nöjaktigt sätt offentliggöras.

Medan nämligen de musikstycken, som numera tillvinna sig popularitet

ute i våra bygder, merendels äro internationella både till ursprung

och prägel och så raskt avlösa varandra, att de aldrig hinna få verkligt

rotfäste i folkets sinnen, hava våra gamla låtar merendels tillkommit eller

åtminstone erhållit sin säregna karaktär under inverkan av natur och folklynne

inom vårt land. Stundom kunna de t. o. m. kännetecknas såsom

talande uttryck för hävdvunna traditioner och stämningar bland folkets

djupa led i de särskilda landskap, där de sedermera upptecknats.

_ När till denna de gamla folklåtarnas betydelse för folktraditionen sluter

sig det stora musikaliska värde, som enstämmigt tillerkännes en mångfald

av dem, är det uppenbart, att folkmusiken alltjämt är sällsport ägnad att

öka samkänslan med hembygden i de nejder, där den från äldre tider bevarats,

och att det också av sådan grund finnes riklig anledning att hålla

denna folkliga tradition vid makt.

Riksdagen biföll propositionen örn anslag för utgivande av de Anderssonska

samlingarna och har sedermera varje år anvisat nya anslag för ändamålet.

Men Gotlands landstings begäran örn anslag för tryckning av de

Fredinska samlingarna blev avslagen; dock lärer Kungl. Maurts beslut härutinnan

icke vara att anse som ett underkännande av dessa samlingars

värde. Dessa samlingar äro liksom de Anderssonska förstahandsuppteckningar,

vilka återgiva meddelarnas personliga tolkning i all dess omedelbara

Bihang till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 8 A.

8

s. 114 Kontrollera mot PDF

114

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

friskhet, de representera liksom dessa en från undergång bevarad kulturskatt

av oersättligt värde.

Inalles innehålla de Fredinska samlingarna 734 melodier. Av dessa utgöras

185 av »visor» (text och melodi, mest sjömansvisor, kärleksvisor m. m.

men även, några gamla ballader), 28 av sånglekar (melodi och beskrivning),

196 av polskor, 157 av valser, 130 av andra danser och 38 av marscher

och andra högtidsstycken.

Styrelsen för den s. k. Gotlandsfonden har, under förutsättning att för

ändamålet statsmedel till ett belopp av 5,000 kronor kunde erhållas, beslutat

att bidraga med det belopp, som för tryckning av de Fredinska samlingarnas

hittills otryckta delar ytterligare erfordrades.

Till gäldande av kostnaden för nytryck av de 17 första arken av dessa

samlingar har 1930 års landsting i Gotlands län, under förutsättning att

utgivandet av de otryckta delarna därav kommer till stånd, beviljat ett

anslag av 1,000 kronor. Härtill skulle vidare användas de subskriberade

medlen, 398 kronor, varjämte styrelsen för gotlandsfonden ställt i utsikt att

bidraga med därutöver erforderligt belopp.

Örn nödiga medel sålunda beviljades, borde enligt en av professor Nils

Lithberg upprättad promemoria, vilken lär ha tjänat till ledning för landstingets

nyssberörda beslut,

landstinget uppdraga åt en korporation, t. ex. föreningen Gotlands fornvänner

eller sällskapet för gotländsk forskning att medelst de härför erhållna

medlen slutföra utgivningen;

professor Lundell åtaga sig att utan särskild kostnad slutföra korrekturläsning

och annat redaktionsarbete av de icke omtryckta arken;

professor Lundell avlämna till den av landstinget utsedda korporationen

hela restupplagan av ark 1-—31;

professor Lundell erhålla av ark 32—slutet det antal exemplar han behöver

för subskribenter på tidskriften Svenska landsmål - och för tidskriftens

byte; och

den återstående upplagan distribueras av den utav landstinget utsedda

korporationen.

Professor Lundell har förklarat sig icke ha något att erinra mot en sådan

anordning och filosofie licentiaten H. Gustafsson, som redigerar den med

statsmedel utgivna Gotlandsordboken, har förklarat sig vilja biträda Lundell

vid redigering och korrekturläsning.

Beträffande honorar åt Fredin har antytts att han under sin återstående

livstid skulle kunna erhålla uppkommande behållning å försäljningen av

de exemplar av samlingen, vilka icke skulle överlämnas till redaktionen för

landsmålstidskriften.

Det synes oss icke böra ifrågakomma att det allmänna skall utan nämnvärt

vederlag tillgodogöra sig resultatet av den ålderstigne (han lär ha uppnått

en ålder av 76 år), bräcklige och obemedlade mannens livsgärning.

Ett belopp av 2,000 kronor har tidigare nämnts som ett lämpligt honorar.

Mindre synes oss icke kunna ifrågasättas. Så stor och av sådan betydelse

är den kulturgärning Fredin uträttat, att han väl må vara värd att det allmänna

i någon mån gottgör honom för hans mångåriga arbete och för de

utgifter han haft för resor och annat.

Den inkomst som kan uppstå å de tryckta samlingarnas försäljning torde

lämpligen kunna komma någon kulturell institution på Gotland, exempelvis

Gotlands fornsal, till godo.

s. 115 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

115

Riksdagen får anmäla, att riksdagen

dels för utgivande av otryckta delar av Augnst Fredius verk »Grotlandstoner»

med supplement beviljat för budgetåret 19311/1932 ett extra reservationsanslag

av 5,000 kronor att utgå enligt bestämmelser, som må av Eders

Kungl. Maj:t meddelas,

dels ock såsom gratifikation åt Fredin för hatis arbete med detta verk

beviljat för samma budgetår ett extra anslag av 2,000 kronor.

Diverse.

304:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 310) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under åttonde huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget

till ålderstillägg, nu 160,000 kronor, med 10,000 kronor till 150,000 kronor.

Riksdagen, som icke funnit, något att erinra mot Eders Kungl. Majits

förslag, får anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde

huvudtiteln upptagna ordinarie förslagsanslaget till ålderstillägg, nu 160,000

kronor, med 10,000 kronor till 150,000 kronor.

. 305:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 311) föreslagit riksdagen att minska

det i riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget

till rese- och traktamentspenningar, nu 175,000 kronor, med 120,000 kronor

till 55,000 kronor.

Under erinran att riksdagen, på sätt förut i denna skrivelse anmälts, bifallit

Eders Kungl. Majits förslag under punkterna 65, 154 och 214 i statsrådsprotokollet

över ecklesiastikärenden för den 3 januari 1931 örn upptagande

under särskilda anslag eller anslagsposter av resekostnaderna för vissa

till åttonde huvudtiteln hörande grupper av befattningshavare, får riksdagen

anmäla, att riksdagen minskat det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till rese- och traktamentspenningar, nu

175.000 kronor, med 120,000 kronor till 55,000 kronor.

306:o) Eders Kungl. Majit har (punkt 312) föreslagit riksdagen att höja det i

riksstaten under åttonde huvudtiteln uppförda ordinarie förslagsanslaget till

skrivmaterialier och expenser, ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 36,000 kronor), med 15,000 kronor till 300,000

kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst 37,500 kronor).

Riksdagen har funnit sig böra bifalla Eders Kungl. Majits förslag och

får därför anmäla, att riksdagen höjt det i riksstaten under åttonde huvudtiteln

uppförda ordinarie förslagsanslaget till skrivmaterialier och expenser,

ved m. m., nu 285,000 kronor (därav till domkapitlens expeditioner högst

36.000 kronor), med 15,000 kronor till 300,000 kronor (därav till domkapitlens

expeditioner högst 37,500 kronor).

s. 116 Kontrollera mot PDF

116

Riksdagens skrivelse Nr 8 A.

307:o) Beträffande Eders Kungl. Majlis förslag (punkt 313) angående det

ordinarie förslagsanslaget till tryckningskostnader kommer riksdagen att

framdeles meddela sitt beslut.

308:o) I avseende å de i nu gällande riksstat uppförda ordinarie anslag,

som icke här ovan blivit särskilt omnämnda, har någon förändring icke

ifrågasatts.

Riksdagen får anmäla, att samtliga de ordinarie anslag under åttonde

huvudtiteln, vilka icke här ovan blivit särskilt omförmälda, i riksstaten för

budgetåret 1931/1932 upptagits med oförändrade belopp.

Stockholm den 17 april 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1931, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

811206

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.