Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en i Genéve den 2 oktober 1930 dagtecknad konvention om finansiell hjälp m. m., jämte i ämnet väckt motion.

1931-03-23 · 3 sidor, varav 3 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 3 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1931:90, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av en i Genéve den 2 oktober 1930 dagtecknad konvention om finansiell hjälp m. m., jämte i ämnet väckt motion.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 90.

1

Nr 90.

Godkänd av första kammaren den 23 mars 1931.

Godkänd av andra kammaren den 23 mars 1931.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående godkännande av en i Genéve den

2 oktober 1930 dagtecknad konvention om finansiell hjälp

m. m., jämte i ämnet väckt motion.

(Sammansätta konstitutions- och statsutskottets utlåtande nr 1.)

Till Konungen.

I en den 30 januari 1931 dagtecknad, till riksdagen den 4 februari 1931

överlämnad proposition, nr 14, har Eders Kungl. Majit under åberopande

av utdrag av statsrådsprotokollet över utrikesdepartementsärenden för samma

dag samt med överlämnande av texten till en i Genéve den 2 oktober 1930

dagtecknad internationell konvention örn finansiell hjälp föreslagit riksdagen

att dels godkänna ifrågavarande internationella konvention om finansiell hjälp,

dels ock bemyndiga riksgäldskontoret att, i händelse av behov, tillhandahålla

statsobligationer eller kontanta medel för fullgörandet av de förpliktelser,

som svenska staten ikläder sig genom konventionens biträdande, ävensom

att vidtaga de åtgärder i övrigt inom riksgäldskontorets förvaltningsområde,

till vilka en tillämpning av konventionen kan giva anledning.

I samband med propositionen har riksdagen till behandling förehaft

en i anledning av densamma väckt motion.

Förevarande konvention örn finansiell hjälp torde, såsom föredragande departementschefen

framhåller, kunna anses utgöra ett låt vara blygsamt steg

i riktning mot ett vidare utvecklande av den solidaritet mellan staterna, som

utgör en oundgänglig förutsättning för skapandet av en verksam internationell

fredsorganisation. Konventionens ikraftträdande har sammankopplats

med avslutandet och ikraftträdandet för varje särskild fördragsslutande parts

vidkommande av en allmän internationell konvention enligt artikel 8 i för
Bihang

till riksdagens protokoll 1931. 14 sami. Nr 90—95. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 90.

bundsakten om rustningarnas nedskrivning och begränsning. Konventionens

allmänna syftemål finner riksdagen därför, i likhet med departementschefen,

stå i överensstämmelse med de grundsatser, som städse varit vägledande för

Sverige vid dess deltagande i efterkrigsårens strävanden för uppbyggande

av, en effektiv mellanfolklig rättsordning och främst genom förebyggande

eller hejdande av fientligheter.

Såsom under förarbetena till konventionen framhållits av Nationernas förbuds

finanskommitté skulle systemet örn finansiell hjälp bliva osäkert och ej

hava åsyftad förebyggande verkan, örn dess fungerande gjordes beroende av

de olika staternas samtycke i varje särskilt fall. Besluten örn en anfallen

eller hotad stats bispringande genom lånegaranti hava emellertid i konventionen

kringgärdats med starka garantier. Varken vid krigsfall eller vid krigshot

kan finansiell hjälp lämnas, örn icke staten ådagalagt sin beredvillighet att

lojalt fullgöra sina åligganden enligt förbundsaktens bokstav och anda. Då

slutligen samtliga rådsmakter måste vara ense örn beslutet (de tvistande parternas

röster oräknade), torde finansiell hjälp knappast komma att tillerkännas

en stat under sådana förhållanden, att Sverige icke kunde i överensstämmelse

med rikets intresse och staternas gemensamma solidaritetsplikt

deltaga däri.

Konventionens bestämmelser örn lån mot statsgaranti åt en angripen stat böra

ses i samband med förbundsaktens sanktionssystem. Enligt aktens artikel 16

åligger det förbundsmedlemmarna, att, i händelse en stat i strid med förbundsaktens

bestämmelser tillgriper krig, företaga bestämda sanktionsåtgärder mot

den fridstörande staten samt att ömsesidigt finansiellt och ekonomiskt stödja

Varandra i motstånd mot de särskilda åtgärder, som av denna stat må riktas

mot någon av dem. Det är ett närmare utformande av detta ömsesidiga

finansiella och ekonomiska stöd, som den föreliggande konventionen

avser att giva, och detta har skett på sådant sätt, att konventionsstaterna

redan i fredstid skola förplikta sig att verkställa efter anmodan vissa eventuella

utbetalningar till vissa på förhand utsedda neutrala förtroendemän

(schweizare), som skola handhava förvaltningen av lån, vilka upptagas av

viss stat efter medgivande genom beslut av förbundsrådet örn dess internationella

garanterande i enlighet med konventionens bestämmelser. Garantstaterna

bliva sålunda betalningsskyldiga utan något sitt eget beslut i varje särskilt

fall. Denna betalningsskyldighets inträdande medför, under sådana förhållanden,

intet som helst ståndpunktstagande för vederbörande garantstater

var för sig i den konflikt, som givit anledning till lånet, utan dessa stater

synas principiellt och praktiskt behålla samma handlingsfrihet, som de skulle

haft, därest nu förevarande konvention icke varit för dem gällande. En anslutning

till konventionen från Sveriges sida innebär sålunda intet avsteg

från den alltifrån början hävdade svenska uppfattningen om förbundsmedlemmarnas

behörighet att själva pröva, örn förutsättningarna för tillgripande

av de i förbundsakten föreskrivna maktåtgärderna enligt artikel 16 äro

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 90.

för handen. Detta bestyrkes av ett uttryckligt stadgande i konventionen om

finansiell hjälp, enligt vilket staternas rättigheter och förpliktelser enligt förbundsaktens

sanktionsbestämmelser förklaras lämnas orubbade. Enligt departementschefen,

som i denna del åberopar sig på ett av utrikesdepartementets

folkrättssakkunnige avgivet utlåtande, av vilket utskottet erhållit

del, bör därför innehållet i konventionen icke föranleda Sverige till ett avståndstagande

från densamma.

Den ordinarie statsgarantien för ett i enlighet med konventionen upptaget

lån kan för Sveriges del komma att högst uppgå till ett årligt belopp av

omkring 1,314,000 kronor. Med hänsyn till Sveriges ekonomiska ställning

lärer ett biträdande av konventionen ur statsfinansiell synpunkt därför knappast

möta betänkligheter. Ett åtagande av den särskilda garanti av subsidiär

natur, som ävenledes förutses i konventionen, anser riksdagen lika med

departementschefen icke böra ifrågakomma för Sveriges del. v

Vid granskningen av förevarande konvention har riksdagen, som förutsätter,

att för Sveriges del ratifikation sker först sedan Sveriges regering

förvissat sig örn att konventionen kommer att vinna mera allmän anslutning

från staternas och särskilt de europeiska makternas sida samt utrikesnämnden

beretts tillfälle att ånyo höras, funnit sig böra samtycka till Sveriges

anslutning till densamma.

Riksdagen har alltså bifallit Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition,

vilket riksdagen härmed får för Eders Kungl. Majit anmäla.

Stockholm den 23 mars 1931.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.