Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konimgen i anledning av väckt motion om ändring i visst fall av förfarandet vid kommunalval.

1932-04-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:101, Skrivelse till Konimgen i anledning av väckt motion om ändring i visst fall av förfarandet vid kommunalval.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 101.

1

Nr 101.

Godkänd av första kammaren den 13 april 1932.

Godkänd av andra kammaren den 13 april 1932.

Riksdagens skrivelse till Konimgen i anledning av väckt motion

om ändring i visst fall av förfarandet vid kommunalval.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 10.)

Till KONUNGEN.

I en inom riksdagen vackt motion, II: 324, kar hemställts, »att riksdagen

måtte besluta, att i § 26 av den kommunala vallagen orden: ’där förfarande,

som avses i 34 § 2 morn., ej kommer att äga rum’, utgå samt att i § 27, andra

stycket, i den punkt, som börjar med orden: Sedan denne förvissat sig, att

den, som avlämnar valkuvertet etc., orden: ’där så är föreskrivet’, likaledes

utgå.»

Till stöd för sin hemställan har motionären anfört:

»I lagen om val till riksdagen § 60 förekommer ett stadgande av följande

lydelse:

''Innan valkuvert utlämnas, skall valförrättaren därå intrycka en stämpel,

utvisande det valdistrikt, där förrättningen äger rum.’

Tidigare gällde vid kommunala val samma bestämmelse, men i 1930 års

kommunala vallag har den till synes obetydliga förändringen vidtagits, att

denna fordran på stämpling av valkuverten borttagits, för det fall att provisorisk

sammanräkning sker. Då sådan sammanräkning äger rum praktiskt taget

i alla valdistrikt, är det alltså vid kommunala val endast i rena undantagsfall,

som stämplade valkuvert komma till användning.

Genom den sålunda vidtagna ändringen kan emellertid valhemligheten bli

illusorisk. Det har förekommit, att väljare infunnit sig i vallokalen med på

förhand iordningställda valkuvert, av vilka de icke gjort någon hemlighet. Av

Bihang till riksdagens protokoll JOSS. 14 sami. Nr 101—108. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr ]01.

valförrättare!! lia de, i den ordning lagen föreskriver, mottagit ett kuvert och

därefter gjort en blixtvisit bakom skärmen, så kortvarig, att de icke kunnat

hinna att använda det av valförrättaren utlämnade valkuvertet. Om de på

förband iordningställda kuverten äro fullkomligt lika de officiella, kan valförrättaren

givetvis icke vägra att mottaga de förra.

En väljare, som icke vill vid röstningen använda det kuvert, han i förväg

mottagit, blir tvungen att stanna längre bakom skärmen än eljest skulle vara

behövligt. Uppmärksamma observatörer, som i regel finnas i vallokalen, kunna

då med ganska stor säkerhet avgöra, örn det ena eller andra valkuvertet blivit

använt, och därmed bar den enskilde väljarens rätt att utan valtryck få

avgiva sin röst blivit illusorisk.

Det synes vara i alla partiers intresse, att lagen icke lämnar tillfällen till

sådan ''inpiskning’, som här omnämnts. I varje fall är det ett medborgerligt

intresse, att den lucka i lagen, som bär föreligger, fylles, vilket synes lämpligast

kunna ske därigenom, att samma regler örn rösträttens utövande, som nu

gälla vid val till andra kammaren, åter införas i den kommunala vallagen.

Detta kan ske genom en mycket enkel åtgärd, nämligen genom uteslutning av

några få ord i §§ 26 och 27 av denna lag.»

Ifrågavarande bestämmelse i § 60 lagen örn val till riksdagen leder sitt ursprung

från det förslag till proportionellt valsätt vid val till riksdagens andra

kammare, som den 27 oktober 1903 avgivits av förordnade kommitterade. De

kommitterade hade föreslagit officiella valförberedelser med officiell röstsedel,

å vilken valmännen hade att understryka de kandidater, på vilka de önskade

avgiva sin röst. Röstsedlarna utlämnades vid valförrättningen och skulle

därvid förses med stämpel, utvisande det valdistrikt, där förrättningen ägde

rum. Denna stämpel avsåg dels att bereda valmyndighet möjlighet att, när

röstsedeln avlämnades, övertyga sig örn att icke obehörig röstsedel användes,

dels ock att, sedan vid röstsammanräkningen röstsedlar från olika valdistrikt

sammanblandats, kunna åter urskilja röstsedlarna från visst valdistrikt.

Enligt den sedermera av 1907 års riksdag antagna och den 26 maj 1909 utfärdade

vallagen skulle röstning ske genom att valmannen inlade röstsedeln

i vid valtillfället tillhandahållet kuvert. Den av kommitterade föreslagna

stämplingen av röstsedlarna insattes på så sätt i § 48 av 1909 års vallag, att

däri stadgades, att valkuverten skulle förses med stämpel, utvisande valdistriktet,

vilken bestämmelse numera återfinnes i § 60 lagen den 26 november 1920

örn val till riksdagen.

När år 1913 i samband med införande av proportionellt valsätt å kommunalstämma

inom stadsfullmäktige m. m. bestämmelserna i kommunalstyrelseförordningarna

angående kommunala val blevo föremål för omarbetning i huvudsaklig

överensstämmelse med för riksdagsmannaval antagna regler, infördes

motsvarande stadgande jämväl i kommunalstyrelseförordningarna för land och

stad. Därvid torde emellertid huvudvikten hava lagts vid att genom kuvertens

stämpling kunna urskilja kuvert från olika valdistrikt och mindre avseende

fästs vid, att stämpeln tillika avsåge att förhindra att andra än av valnämnden

vid valförrättningen utlämnade kuvert användes. Enligt § 29 kom
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 101.

3

munalstyrelseförordningen för landet skulle nämligen kuverten endast stämplas

i det fall, att kommunen vore delad i flera valdistrikt, och beträffande stad

stadgades i § 24 kommunalstyrelseförordningen för stad, att sådan stämpling

endast skulle äga rum i det fall, att staden vore indelad i valkretsar.

Sedan Eders Kungl. Maj :t uppdragit åt sakkunnig att avgiva yttrande och

förslag angående revision av gällande förordningar örn kommunalstyrelse på

landet och i stad samt den sakkunnige den 10 februari 1928 avgivit förslag,

har Eders Kungl. Maj :t i proposition nr 99 till 1930 års riksdag framlagt

förslag till lag örn kommunalstyrelse på landet m. m.

I den sakkunniges förslag till allmän vallag fanns bestämmelse, att kuverten

skulle vid alla val stämplas vid utlämnandet. Sedan detta förslag omarbetats,

ifrågasatte Eders Kungl. Maj :ts befallningshavande i Uppsala län i avgivet

yttrande, örn icke, sedan preliminär sammanräkning genom valnämnden

införts, det föreskrivna förfarandet med intryck av stämpel å valkuvert skulle

kunna till lättnad för valnämnden efterskänkas. I ovannämnda proposition

nr 99 yttrade i anledning härav departementschefen, att vägande skäl torde

tala för berörda erinran och föreslog, att för de fall, i vilka preliminär rösträkning

skulle komma att företagas, undantag skulle göras från regeln örn

anbringande av stämpel å valkuvert. Bestämmelser i enlighet härmed funnos

i § 26 i förslaget till kommunal vallag. Detta förslag blev även av riksdagen

i denna del antaget.

På sätt i motionen framhålles har bestämmelsen örn stämpling av valkuverten

lämnat en viss garanti för att väljarna utan påverkan från de olika partierna

kunnat fritt avgiva sin röst. Borttagandet i vissa fall av stämpling av

valkuvert kan otvivelaktigt utnyttjas på sådant sätt, att valmännens rätt att

utan påtryckning kunna fritt avgiva sina röster i flera fall kan bliva åsidosatt.

Såsom ovan påvisats hade vid 1913 års reform icke fullt beaktats det

skydd, som valkuvertens stämpling innebure. Sedan emellertid genom lagändringen

år 1930 stämpling av valkuverten vid kommunala val i de allra flesta

fall icke längre kommer att äga rum, hava olägenheter framträtt med borttagandet

av stämplingen av valkuverten. De fördelar, som vinnas genom en

dylik stämpling, torde mer än väl uppväga det ringa besvär, som därav uppkommer

för valförrättama.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen i anledning

av förevarande motion för sin del antagit följande

Lag

om ändrad lydelse av 26, 27 och 30 §§ i kommunala vallagen den 6 juni

1930 (nr 253).

Härigenom förordnas att 26, 27 och 30 §§ i kommunala vallagen den 6 juni

1930 skola i nedan angivna delar erhålla följande ändrade lydelse:

26 §.

Vid valförrättning skola kuvert av ogenomskinligt papper, lika till storlek

och beskaffenhet, tillhandahållas väljarna för det ändamål, varom förmäles

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 101.

i 27 §. Till varje väljare utlämnas ett valkuvert. Å valkuvertet skall vara

tydligt anbragt valbeteckning för valet. Innan valkuvert utlämnas, skall å

kuvertet intryckas en stämpel, utvisande valdistriktet. Blanketter till valsedlar

skola jämväl tillhandahållas i vallokalen.

Omedelbart före---är tom.

27 §.

Väljarna äga---hos valförrättaren.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att

möjliggöra för envar att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel

i kuvertet. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade med skärmar

eller dylikt, dock så anordnat, att för såväl valförrättaren som allmänheten

är synligt, när en plats är upptagen; och åligger det valförrättaren att

vaka över att väljares förehavande därstädes ej kan av någon iakttagas. Efter

det väljaren vid någon av omförmälda särskilda platser inlagt sin valsedel

i kuvertet och tillslutit detsamma, har han att utan dröjsmål personligen överlämna

det till ordföranden. Sedan denne förvissat sig, att den, som avlämnar

valkuvertet, är i röstlängden upptagen såsom röstberättigad, ävensom tillsett,

att kuvertet är försett med vederbörlig valbeteckning samt behörigen stämplat

men eljest på utsidan omärkt, nedlägger ordföranden kuvertet i valurnan, i

sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning, att

rösträtten utövats. Valkuvert, som saknar vederbörlig valbeteckning eller

stämpel, eller som är å utsidan märkt med annat kännetecken, skall ej mottagas.

Väljare, som---därtill utser.

30 §.

Äkta make---ej mottagas.

Sedan ordföranden därefter tillsett, att innerkuvertet är sådant, som avses

i 29 §, samt att det är tillslutet och utan annat märke än i 60 § oinförmäld

ändamålsbeteckning, stämplas detsamma och nedlägges i valurnan, i sammanhang

varmed i röstlängden vid väljarens namn göres anteckning, att rösträtten

utövats.

Är innerkuvertet---— ej motta/gas.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1932.

Stockholm den 13 april 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.