Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen samt lag till ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920

1932-04-13 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Svag — ungefär 2,2 % av orden ser trasiga ut — läs mot PDF:en innan du citerar
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:102, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition med förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen samt lag till ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 102.

5

Nr 102.

Godkänd av första kammaren den 13 april 1932.

Godkänd av andra kammaren den 13 april 1932.

Riksdag em skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition med förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen

samt lag till ändrad lydelse av 12 och

25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr 796) om val

till riksdagen.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 15.)

Till KONUNGEN.

I en den 19 februari 1932 dagtecknad proposition, nr 104, har Eders Kungl.

Majit under åberopande av utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden

för samma dag dels till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning

framlagt vid propositionen fogat förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen,

dels ock föreslagit riksdagen att, under förutsättning att ändring

av riksdagsordningen i överensstämmelse med nyssnämnda förslag varder av

riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad, antaga jämväl vid propositionen

fogat förslag till lag om ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november

1920 örn val till riksdagen.

Enligt § 7 mom. 4 riksdagsordningen skall, för den händelse i en valkrets

ledamot av första kammaren avgår före åttaårsperiodens slut och valkretsen

alltjämt är berättigad till den lediga platsen, ledigheten fyllas på sätt i vallagen

stadgas, d. v. s. genom ny sammanräkning av de förut avgivna rösterna. Sammanräkningen

verkställes inom det parti, för vilket den avgångne blivit vald,

eller, där han valts för mer än ett parti, inom det parti, från vilket plats först

tilldelats honom. Är åter i angivna fall till följd av verkställd tioårsreglering

annan valkrets berättigad till den lediga platsen, företages icke ny röstsammanräkning

i denna senare krets utan skall enligt mom. 6 i samma paragraf

nytt val förrättas. Skall vidare plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilian

dalupit, övergå från denna till valkrets inom annan grupp, anställes enligt

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Riksdagens skrivelse Nr 102.

mom. 5 i paragrafen likaledes nytt val för platsens ''besättande i den senare

valkretsen.

Riksdagen bär i skrivelse till Eders Kungl. Majit år 1980, nr 248, framhållit,

att den nämnda i § 7 mom. 6 riksdagsordningen upptagna bestämmelsen

örn nytt vals förrättande icke vore ändamålsenlig. Tillsättandet av den lediga

platsen syntes nämligen i detta fall, liksom där platsen stannade inom valkretsen,

kunna ske genom ny röstsammanräkning. Genom den nuvarande ordningen

lede den proportionella principen faktiskt intrång, i det att utan tvingande

skäl nyval ägde rum för tillsättande av en ledig plats. Härtill komme,

att ur praktisk synpunkt vore av värde, att en extra valförrättning undvekes.

Då riksdagen sålunda funne en ändring av angiven art påkallad, anhöll riksdagen

i berörda skrivelse om verkställande av utredning i frågan.

Departementschefen har vid anmälan av denna skrivelse enligt det till propositionen

fogade utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden

bland annat framhållit det vara av vikt, för att proportionalismens idé

skall komma till sin rätt, att det antal representanter, som utses vid varje

särskilt val, icke vore allt för ringa. Den nuvarande ordningen för fyllande

av uppkommen ledighet inom första kammaren syntes vid sådant förhållande

föga ändamålsenlig, såvitt därigenom nyval erfordras för besättande av

ledig plats. Där så lämpligen kunde ske, borde därför nytt val för fyllande av

uppkommen ledighet undvikas. Nyval syntes departementschefen utan olägenhet

kunna ersättas av ny röstsammanräkning såväl i det av riskdagen anmärkta

fallet, då efter riksdagsmans avgång i förtid ledig plats skall tillfalla annan

valkrets, som för det fall. att vid slutet av åttaårsperiod för viss valkrets

plats därifrån skall övergå till valkrets inom annan grupp.

En följdriktig tillämpning av proportionalitetsprincipen kräver, att, även för

det fall att ledig plats övergår till annan valkrets, den proportionaliter som

kommit till uttryck vid där hållet val, får göra sig gällande jämväl vid besättande

av nytillkommen plats. Nytt val för fyllande av uppkommen ledighet

inom första kammaren synes lämpligen kunna undvikas både i det av 1930

års riksdag anmärkta fallet och i det av departementschefen därutöver framhållna

fallet. Riksdagen anser därför en revision av gällande bestämmelser

angående sättet för fyllande av uppkommen ledighet inom första kammaren i

av departementschefen angiven omfattning böra äga rum.

Mot de i propositionen föreslagna lagtexterna har riksdagen ingen annan

erinran att göra än att riksdagen funnit sig böra vidtaga ett förtydligande tilllägg

i den föreslagna 26 § andra stycket lagen om val till riksdagen.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen, som antagit såsom vilande

till vidare grundlagsenlig behandling Eders Kungl. Maj :ts förslag till ändrad

lydelse av § 7 riksdagsordningen, med förklarande att Eders Kungl. Majda

förevarande förslag till lag örn ändrad lydelse av 12 och 25—-28 §§ lagen den

26 november 1920 örn val till riksdagen ej kunnat av riksdagen i oförändrat

skick antagas, anmäla, att riksdagen, under förutsättning att ändring av riksdagsordningen

i överensstämmelse med ovan nämnda förslag varder av riksdagen

i grundlagsenlig ordning beslutad, för sin del antagit följande

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 102. jj jj

7

Lag

om ändrad lydelse av 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 (nr

796) örn val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 12 och 25—28 §§ lagen den 26 november 1920 örn

val till riksdagen, av vilka lagrum 26 § ändrats genom lag den 17 juni 1921

(nr 316), skola, 12 och 26 §§ i nedan intagna delar, erhålla följande ändrade

lydelse:

12 §.

1. Utgör landstingsområde egen valkrets, förrättas val till första kammaren,

som grundar sig å stadgandena i § 7 mom. 2 riksdagsordningen, av landstinget

vid lagtima möte; skall val äga rum på grund av föreskrifterna i § 7

mom. 3 eller 4 riksdagsordningen, sammanträder landstinget till urtima möte.

2. Omfattar valkrets —- — — utsedd elektor.

3. Tillhöra landstingsområden---nämnda mom. sägs.

4. Utgör stad--— 2 mom. sägs.

5. Hör deltagande---landstings möte.

25 §.

Fullmakt för vald riksdagsman underskrives av valförrättaren jämte två av

valmännen. Sådan fullmakt skall hava följande lydelse:

»I kraft av det riksdagsmannaval, som i» N. N. »valkrets blivit den — •—- —

(dag, månad, år)--— förrättat, varder» N.N. »härigenom befullmäktigad

att för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari nästkommande år,»

(eller, där valet skett på grund av § l7 mom. 3 eller 4 riksdagsordningen: »för

tiden till den 1 januari år---») »vara ledamot av riksdagens första kam
mare.

» Ort och tid.

26 §.

Har riksdagsman — — — angivna grunder.

Är i nu nämnt fall annan valkrets berättigad till den lediga platsen, eller

skall plats, när åttaårsperioden för en valkrets tilländalupit, övergå från denna

till valkrets inom annan grupp, varder för platsens besättande i den därtill

berättigade valkretsen ny röstsammanräkning verkställd vid offentlig förrättning,

som nyss sagts. Förrättningen hålles i förra fallet så snart ske kan

och i senare fallet under september månad det sista året i nämnda åttaårspericd.

Röstsammanräkningen skall avse i valkretsen jämlikt § 7 mom. 2 eller 3

riksdagsordningen hållet val, gällande för tid för vilken platsen enligt mom. 4

samma paragraf skall besättas, och verkställas enligt de i 19—22 §§ angivna

grunder så som om den utgjorde fortsättning av den ursprungliga sammanräkningsförrättningen

och ytterligare en plats skolat därvid tillsättas. Där den,

som efter vad nu sagts skulle hava erhållit platsen, redan blivit vald till ledamot

av kammaren för valkretsen eller avlidit eller eljest ej längre är valbar,

tillerkännes platsen den, vars namn kommer närmast i ordningen inom det parti,

platsen tilldelats.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr loll.

Efter avslutande av sammanräkning, som i denna paragraf avses, skola valsedlarna

åter inläggas under försegling.

27 §.

Vid förrättning, som i nästföregående paragraf avses, skall Konungens befallningshavande

i protokoll upptaga de föreliggande omständigheterna samt

vilken på grund därav skall inträda såsom ledamot av kammaren. Sedan detta

protokoll vid förrättningen upplästs, utfärde Konungens befallningshavande

omedelbart fullmakt för den sålunda utsedde. Sådan fullmakt skall, allt efter

som utseendet skett vid förrättning enligt 26 § första eller andra stycket,

hava nedan intagen lydelse:

»Sedan» N. N. »blivit för» N. N. »valkrets utsedd till ledamot av riksdagens

första kammaren för en tid av åtta år, räknade från och med den 1 januari

år---,» (eller, där den avgångne blivit utsedd jämlikt § 7 mom. 3 eller 4

riksdagsordningen: »för tiden till den 1 januari år---») »men denna plats

blivit ledig, har vid förrättning enligt 26 § första stycket lagen örn val till

riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare

för tiden till den 1 januari år ---- —; varom detta länder till bevis och full
makt.

» Ort och tid.

»Sedan plats i riksdagens första kammare övergått från» N. N. »till» N. N.

»valkrets, har vid förrättning enligt 26 § andra stycket lagen örn val till

riksdagen» N. N. »blivit utsedd att inträda såsom ledamot av nämnda kammare

för tiden till den 1 januari år---;» (eller, där inträdet skall ske

först vid ingången av nästkommande år: »från och med den 1 januari år--

— till den 1 januari år — ---;») »varom detta länder till bevis och full
makt.

» Ort och tid.

28 §.

Einnes vid sammanräkning, som i 26 § avses, å därvid för varje särskilt

fall ifrågakommande valsedlar icke namn å någon, som enligt givna regler kan

inträda såsom ledamot av kammaren å den lediga platsen, då skall nytt val

anställas för platsens besättande.

Omfattar valkretsen landstingsområden, tillhörande olika län, skall Konungens

befallningshavande, som förrättar röstsammanräkningen, hos Konungen

anmäla behovet av nytt val för platsens besättande.

Denna lag träder i kraft den dag, då riksdagens beslut, varigenom riksdagen

bifallit Konungens förslag till ändrad lydelse av § 7 riksdagsordningen, varder

i grundlagsenlig ordning hos Konungen anmält.

Stockholm den 13 april 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.