Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, angående viss komplettering av föreskrifterna om märkning av utländska köttvaror.

1932-05-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:179, Skrivelse till Konungen, angående viss komplettering av föreskrifterna om märkning av utländska köttvaror.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 179.

1

Nr 179.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1932

Godkänd av andra kammaren den 11 maj 1932-

Riksdagens skrivelse till Konungen, angående viss komplettering

av föreskrifterna om märkning av utländska

köttvaror.

(Första kammarens andra tillfälliga ntskotts utlåtande nr 16.)

(Andra kammarens femte tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Uti inom riksdagens bägge kamrar väckta likalydande motioner hava framställningar

gjorts örn sådan komplettering av föreskrifterna angående märkning

av utländska köttvaror m. m., att i affärer, där dylika varor saluhållas,

skall finnas tydligt anslag örn att utländska köttvaror försäljas.

Förevarande fråga har, delvis i annat sammanhang, tidigare varit föremål

för riksdagens behandling.

Sedan Eders Kungl. Majit genom förordning den 30 september 1921 (nr

581) meddelat bestämmelser i fråga örn kontrollen vid införsel av köttvaror och

djurfett samt i anslutning därtill utfärdat vissa följdförfattningar, hemställde

1928 års riksdag i skrivelse nr 255 om utfärdandet av skärpta bestämmelser

i ämnet. Riksdagen anförde därvid bland annat följande. Den köpande allmänhetens

intresse att veta, varifrån en viss vara härstammar, syntes vara

tillgodosett beträffande importerat kött och kött efter importerade levande

djur. Däremot vore icke det nämnda intresset, som måste anses vara särskilt

stort, då det gällde livsmedel, tillgodosett beträffande varor, framställda av

sådant kött. Riksdagen ansåg sig böra förorda vissa bestämmelser, vilka givetvis

måste närmare övervägas, kompletteras och utformas av Kungl. Majit.

Sålunda ansåg riksdagen, att på varje färdig vara — såsom korv, sylta, konserver

eller annat — i vilken helt eller delvis inginge importerat kött eller

kött efter importerat djur, borde omedelbart eller å varans förpackning anbringas

en stämpel eller ett märke, utvisande varans utländska ursprung, t. ex.

»Import» eller hellre »Utländskt». Vidare borde i varje butik eller annat försäljningsställe,

där dylika varor eller från utländska djur härrörande kött

saluhölles, finnas ett för allmänheten tydligt anslag, att där försåldes utländska

köttvaror. Anslaget borde vara tillräckligt stort och skriften tydlig, exempelvis

som i Danmark »tryckt i svart färg på vit botten med 75 mm. höga, tydliga,

kraftiga och lättläsliga bokstäver».

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 179—ISO.

1028 82 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 179.

Kungl. Majit utfärdade i anledning av riksdagens berörda skrivelse åtskilliga

författningar i ämnet (Sv. förf.-samling 1928: 352, 353 och 354), vilka

trädde i kraft den 1 november 1928.

Dessa av Kungl. Majit gjorda författningsändringar överensstämde med av

riksdagen genom ovannämnda skrivelse angivna åtgärder med undantag bland

annat just av önskemålet av att i försäljningslokal, varest kött oell varor, framställda

helt eller delvis av importerat kött eller djurfelt, saluhållas, borde finnas

ett för allmänheten tydligt anslag av i skrivelsen närmare angivet slag.

Efter det ovanberörda tre kungl, kungörelser av år 1928 utfärdats, upptogos

vissa förhandlingar med Finland, vid vilka överenskommelse träffades

uti de frågor, som legat till grund för förhandlingarna.

Till synes på grundval av det resultat, som uppnåtts vid sagda förhandlingar,

utfärdade Kungl. Majit den 4 januari 1929 tre kungörelser, nr 1—3.

varigenom vissa ändringar gjordes i kungörelserna 1928 nr 352—354.

Under den tid, som gått, sedan denna fråga varit föremål för riksdagens

och myndigheternas prövning, har det svenska jordbrukets ekonomi starkt försämrats,

och den rådande världskrisens verkningar hava numera gjort sig kännbara

på ett sätt, som ännu för ett par år sedan knappast kunde förutses. Spörsmålet

örn åtgärder för tillgodoseende av jordbruksnäringens intressen måste därför

tillmätas synnerlig vikt.

Det synes riksdagen, att de skäl, som lågo till grund för 1928 års riksdags

åberopade beslut, ännu kvarstå orubbade — således också i fråga örn förut

omnämnda anslag i butiker, där utländsk köttvara försäljes — och i viss mån

nu göra sig starkare gällande. De då begärda åtgärderna avsågo, att i mesta

möjliga grad bevara hemmamarknaden för landets egna jordbruksprodukter.

I vilken grad den nu av motionärerna ånyo föreslagna åtgärden har praktisk

betydelse i avsedd riktning, låter sig icke på förhand med någon säkerhet avgöras.

Från deras sida, som önska den föreslagna åtgärden, har framhållits dess

psykologiska verkan såsom innebärande en uppmuntran för jordbruksnäringens

utövare.

Riksdagen har för sin del funnit, att skäl tala för den i motionerna föreslagna

åtgärden, men att också andra faktorer kunna tänkas kräva hänsyn.

Riksdagen, som i detta sammanhang beaktat de förhandlingar, vilka förekommit

med vissa köttexporterande länder och lett till en reglering av hithörande

frågor, anser sig emellertid icke kunna med säkerhet avgöra, huruvida

åtgärder i det i motionerna avsedda syftet för närvarande låta sig med fördel

genomföra.

Med hänsyn till vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Majit täcktes taga under övervägande, huruvida omständigheterna numera

medgiva utfärdandet av bestämmelser i det syfte, som i förevarande motioner

avses.

Stockholm den 11 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.