Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatta åtgärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.
1932-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
- Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
- Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
- Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.
Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.
Citera
Rskr. 1932:183, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatta åtgärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.
Dokumentets text
6
Riksdagens skrivelse Nr 183.
Nr 183.
Godkänd av första kammaren den 7 maj 1932.
Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1932.
Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition angående fortsatta åtgärder till
lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m.
jämte fyra i ämnet väckta motioner.
(Statsutskottets utlåtande nr 83.)
Till Konungen.
I en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1932 dagtecknad proposition, nr 211.
kar Eders Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att
dels för budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning och rubrik
»Fonden för förlag till statsverket» till förlag för inköp av gatsten anvisa
ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 4,000,000 kronor, att användas
i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet
förordade grunder, dels medgiva, att de medel, vilka inflyta
vid försäljning av sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat
anslag inköpta förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande
budgetår användas för fortsatta beställningar av gatsten, likaledes i huvudsaklig
överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade
grunder, dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret
1932/1933 under rubriken »E. Lånemedel» upptagna inkomstposten »övriga
lånemedel» med ett belopp av 4,000,000 kronor.
I sammanhang med Eders Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har riksdagen
förehaft dels två likalydande motioner, I: 112 och II: 199, i vilka hemställts,
att riksdagen måtte under »Utgifter för kapitalökning» samt rubrik
»Fonden för förlag till statsverket» till förlag för inköp av sten anvisa ett
reservationsanslag av 5,000,000 kronor;
dels ock ytterligare två likalydande motioner, I: 115 och II: 198, i vilka
hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Majit anhålla, att
Eders Kungl. Majit måtte dels vidtaga omedelbara och effektiva åtgärder för
skapande av en hemmamarknad för svensk sten, dels ock låta påskynda slutförandet
av pågående utredningar i de delar, de kunna med detta spörsmål äga
samband.
Riksdagens skrivelse Nr 183.
7
Eders Kungl. Maj :ts förevarande förslag utgör ett led i den allmänna hjälpaktionen
för att lindra verkningarna av krisläget inom stenindustrien, ett krisläge
som framträtt särskilt svårartat på grund av nämnda industris lokalisering
till ett flertal redan förut ekonomiskt hårt beträngda kommuner inom
Västkustens och Blekinges mest karga kusttrakter. Bland övriga vidtagna
hjälpåtgärder må erinras om det genom arbetslöshetskommissionen igångsatta
kanalföretaget innanför Sotefjorden i Bohuslän — för vilket företag kostnaderna
numera beräknas till 3.7 miljoner kronor —- ävensom ett flertal omfattande,
likaledes av arbetslöshetskommissionen utförda vägföretag i Bohuslän
och Blekinge.
Beträffande anledningarna till stenindustriens beträngda läge får riksdagen
hänvisa till den av riksdagen i samband med frågans behandling vid 1931 års
riksdag lämnade redogörelsen. Det påvisades här, hurusom den inträdda hämningen
av exporten vore att härleda ej. endast från den allmänna depressionen
utan ock från en av utländska statsingripanden understödd konkurrens från
exportländernas egna stenindustrier. Från stenbrotten i mellersta Tyskland
försigginge sålunda en genom starkt nedsatta järnvägsfrakter gynnad försäljning
på Nordtyskland, som tidigare varit den svenska gatstensindustrien förbehållen
som en dess huvudmarknad; men även Belgien, Frankrike och England
hade numera betydande stenindustrier, som i olika avseenden lämnades
företräde vid inhemska leveranser. Belysande för exportsvårigheterna äro
nedanstående av riksdagens vederbörande utskott från kommerskollegii statistiska
byrå införskaffade uppgifter över den totala svenska utförseln av gatsten
under åren från och med år 1929.
Exporten av gatsten-1
Ton Kronor
År 1929 ...................... 853,436 16,421,980
> 1930 708,172 15,181,365
» 1931 300,885 6,543,816
Mot en exportsiffra av i runt tal 850,000 ton för 1929 svarar en kvantitet
av allenast 300,000 ton för 1931. Anmärkas må, att den svenska gatstensindustrien
tidigare så gott som helt varit inriktad på export. Av 1929 års totalproduktion
960,000 ton exporterades sålunda, såsom nyss nämnts, 850,000 ton.
Föreliggande siffror rörande arbetslösheten inom Göteborgs och Bohus län
samt Blekinge län bestyrka ock behovet av fortsatta omfattande hjälpåtgärder.
I detta avseende vill riksdagen hänvisa till den i propositionen framlagda
redogörelsen. Av uppgifter, som därutöver inhämtats från steninköpskominittén,
framgår, att av de inom 51 stenindustrikommuner till ett antal av
9,300 redovisade gatstensättare allenast cirka 1,800 kunde sysselsättas med
ordinarie arbeten; dessa uppgifter avse läget den 1 mars 1932. I statsbeställningarna
voro vid samma tidpunkt direkt sysselsatta 4,000 man, vartill komma
1 Övrig bearbetad ävensom oliuggen sten inberäknat utgjorde hela stenexporten är 1929
25.8, år 1930 24.0 samt år 1931 13.l miljoner kronor (uppgivna värdet fritt ombord exportorten).
8
Riksdagens skrivelse Nr 183.
vissa vid dessa statsbeställningar sysselsatta hjälparbetare, stenkörare m. fl.
till ett antal av 1,350. Att statsbeställningarna haft en avgörande betydelse,
då det gällt att bringa lättnad inom den nuvarande ur arbetslöshetssynpunkt
synnerligen bekymmersamma situationen inom stenindustrien, är alltså alldeles
påtagligt.
Av de stenpartier, vilkas snart slutförda tillverkning finansierats med 1931
års anslag, hava, trots stenens vitsordade förstklassiga kvalitet, beställningar
hittills ingått på allenast inemot en tredjedel. Beställningarna avse så gott
som helt städer, därav ett större parti till Djurgårdskommissionen att levereras
under tidsperiod av 10 år. Utan att underskatta svårigheterna för stenens
lämpliga avsättning har emellertid riksdagen vid bedömandet av frågan också
måst taga stor hänsyn till det synnerligen bekymmersamma läget inom stenhuggeridistrikten
och nödvändigheten av att i lämpliga former lämna undsättning
och arbete till den av en långvarig arbetslöshet hårt tryckta befolkningen.
Uppenbart är visserligen att stenindustrien och de där anställda ej få
räkna med att statshjälpen kan bliva av någon mera varaktig natur. Självfallet-
måste stenindustriens fortbestånd grundas på mera varaktiga förutsättningar,
främst dess egen förmåga till anpassning efter det förändrade läget.
Aven örn alltså statsbeställningarna efterhand måste avvecklas, är dock önskvärt
att detta ej sker alltför brådstörtat, varigenom ju hela syftet med den
statliga aktionen kunde förfelas.
Av arbetslöshetskommissionen har vitsordats, att de statliga gatstensbeställningarna
utgjort ett verksamt medel att avhjälpa arbetslöshetstrycket bland
stenarbetarna utan att dock medföra större kostnader än eljest erforderlig arbetslöslietshjälp.
Den sålunda åstadkomna lättnaden har, enligt vad som inhämtats,
ur arbetslöshetssynpunkt varit desto mera värdefull som viss brist
i dessa trakter visat sig föreligga på företag, lämpade till reservarbeten.
Från dessa utgångspunkter och med beaktande, att endast mycket begränsade
försäljningsmedel för den redan avyttrade stenen kunna beräknas inflyta
under den närmaste tiden, har riksdagen ej kunnat annat än bifalla Eders
Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn anvisande av ytterligare anslag med 4
miljoner kronor för fortsatta statsbeställningar av gatsten. Den av departementschefen
framlagda planen för medlens användning har ej givit riksdagen
anledning till erinran.
Departementschefen har förutsatt, att de nuvarande villkoren för stenens
inköp och försäljning skulle i stort sett gälla oförändrade. I avseende härå
vill riksdagen framhålla angelägenheten av dels att i möjligaste mån tillförlitliga
kalkyler rörande firmornas självkostnadspris läggas till grund för bestämmandet
av stenens inköpspris, dels ock att noggrann kontroll alltjämt
utövas över stenens kvalitet.
Med vad sålunda anförts, hava också besvarats de motionsvis i liknande
syfte framförda yrkandena örn anslag — med 5 miljoner kronor — till förlag
för inköp av sten. Vad i motionerna I: 115 och II: 198 anförts örn det önskvärda
i att den svenska gatstenen må beredas en ökad inhemsk avsättning, har
riksdagen funnit värt allt beaktande. Riksdagen har ansett sig böra bifalla
9
Riksdagens skrivelse Nr 183.
motionärernas förslag om att en undersökning göres till klarläggande av möjligheterna
att utvidga den svenska gatstenens hemmamarknad, något som för
närvarande måste framstå som särskilt angeläget med hänsyn till de av utländska
statsingripanden framkallade exportsvårigheterna.
Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen
dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande
förslag samt i anledning av motionerna I: 112 och II: 199, ej mindre för
budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning och rubrik »Fonden för
förlag till statsverket» till förlag för inköp av gatsten anvisat ett reservationsanslag
av 4,000,000 kronor att användas i huvudsaklig överensstämmelse med
av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den
11 mars 1932 förordade grunder; än även medgivit, att de medel, vilka inflyta
vid försäljning av sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat anslag
inköpta förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande budgetår
användas för fortsatta beställningar av gatsten, likaledes i huvudsaklig överensstämmelse
med av departementschefen i omförmälda statsrådsprotokoll förordade
grunder;
dels ock i anledning av motionerna I: 115 och II: 198, anhålla, att Eders
Kungl. Majit måtte låta verkställa en undersökning till klarläggande av möjligheterna
för åstadkommande av en ökad hemmamarknad för svensk gatsten.
Beträffande sättet för beredande av täckning av ifrågavarande anslag ävensom
Eders Kungl. Majlis förslag örn höjning av inkomstposten »övriga lånemedel»
kommer riksdagen att framdeles under riksdagen anmäla sina beslut.
Stockholm den 7 maj 1932.
Med undersåtlig vördnad.
Bihang till riksdagens protokoll 1932.
14 sami.
Nr 179—185.
losa 8» 2
Doktrin
Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.