Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatta åtgärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.

1932-05-07 · 4 sidor, varav 4 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 4 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:183, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående fortsatta åtgärder till lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m. jämte fyra i ämnet väckta motioner.

Dokumentets text

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 183.

Nr 183.

Godkänd av första kammaren den 7 maj 1932.

Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition angående fortsatta åtgärder till

lindrande av arbetslösheten inom stenindustrien m. m.

jämte fyra i ämnet väckta motioner.

(Statsutskottets utlåtande nr 83.)

Till Konungen.

I en till riksdagen avlåten, den 11 mars 1932 dagtecknad proposition, nr 211.

kar Eders Kungl. Majit, under åberopande av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet

över kommunikationsärenden för samma dag, föreslagit riksdagen att

dels för budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning och rubrik

»Fonden för förlag till statsverket» till förlag för inköp av gatsten anvisa

ett reservationsanslag, att utgå av lånemedel, av 4,000,000 kronor, att användas

i huvudsaklig överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet

förordade grunder, dels medgiva, att de medel, vilka inflyta

vid försäljning av sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat

anslag inköpta förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande

budgetår användas för fortsatta beställningar av gatsten, likaledes i huvudsaklig

överensstämmelse med av departementschefen i statsrådsprotokollet förordade

grunder, dels ock höja den i förslaget till riksstat för budgetåret

1932/1933 under rubriken »E. Lånemedel» upptagna inkomstposten »övriga

lånemedel» med ett belopp av 4,000,000 kronor.

I sammanhang med Eders Kungl. Maj :ts ifrågavarande förslag har riksdagen

förehaft dels två likalydande motioner, I: 112 och II: 199, i vilka hemställts,

att riksdagen måtte under »Utgifter för kapitalökning» samt rubrik

»Fonden för förlag till statsverket» till förlag för inköp av sten anvisa ett

reservationsanslag av 5,000,000 kronor;

dels ock ytterligare två likalydande motioner, I: 115 och II: 198, i vilka

hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Majit anhålla, att

Eders Kungl. Majit måtte dels vidtaga omedelbara och effektiva åtgärder för

skapande av en hemmamarknad för svensk sten, dels ock låta påskynda slutförandet

av pågående utredningar i de delar, de kunna med detta spörsmål äga

samband.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 183.

7

Eders Kungl. Maj :ts förevarande förslag utgör ett led i den allmänna hjälpaktionen

för att lindra verkningarna av krisläget inom stenindustrien, ett krisläge

som framträtt särskilt svårartat på grund av nämnda industris lokalisering

till ett flertal redan förut ekonomiskt hårt beträngda kommuner inom

Västkustens och Blekinges mest karga kusttrakter. Bland övriga vidtagna

hjälpåtgärder må erinras om det genom arbetslöshetskommissionen igångsatta

kanalföretaget innanför Sotefjorden i Bohuslän — för vilket företag kostnaderna

numera beräknas till 3.7 miljoner kronor —- ävensom ett flertal omfattande,

likaledes av arbetslöshetskommissionen utförda vägföretag i Bohuslän

och Blekinge.

Beträffande anledningarna till stenindustriens beträngda läge får riksdagen

hänvisa till den av riksdagen i samband med frågans behandling vid 1931 års

riksdag lämnade redogörelsen. Det påvisades här, hurusom den inträdda hämningen

av exporten vore att härleda ej. endast från den allmänna depressionen

utan ock från en av utländska statsingripanden understödd konkurrens från

exportländernas egna stenindustrier. Från stenbrotten i mellersta Tyskland

försigginge sålunda en genom starkt nedsatta järnvägsfrakter gynnad försäljning

på Nordtyskland, som tidigare varit den svenska gatstensindustrien förbehållen

som en dess huvudmarknad; men även Belgien, Frankrike och England

hade numera betydande stenindustrier, som i olika avseenden lämnades

företräde vid inhemska leveranser. Belysande för exportsvårigheterna äro

nedanstående av riksdagens vederbörande utskott från kommerskollegii statistiska

byrå införskaffade uppgifter över den totala svenska utförseln av gatsten

under åren från och med år 1929.

Exporten av gatsten-1

Ton Kronor

År 1929 ...................... 853,436 16,421,980

> 1930 708,172 15,181,365

» 1931 300,885 6,543,816

Mot en exportsiffra av i runt tal 850,000 ton för 1929 svarar en kvantitet

av allenast 300,000 ton för 1931. Anmärkas må, att den svenska gatstensindustrien

tidigare så gott som helt varit inriktad på export. Av 1929 års totalproduktion

960,000 ton exporterades sålunda, såsom nyss nämnts, 850,000 ton.

Föreliggande siffror rörande arbetslösheten inom Göteborgs och Bohus län

samt Blekinge län bestyrka ock behovet av fortsatta omfattande hjälpåtgärder.

I detta avseende vill riksdagen hänvisa till den i propositionen framlagda

redogörelsen. Av uppgifter, som därutöver inhämtats från steninköpskominittén,

framgår, att av de inom 51 stenindustrikommuner till ett antal av

9,300 redovisade gatstensättare allenast cirka 1,800 kunde sysselsättas med

ordinarie arbeten; dessa uppgifter avse läget den 1 mars 1932. I statsbeställningarna

voro vid samma tidpunkt direkt sysselsatta 4,000 man, vartill komma

1 Övrig bearbetad ävensom oliuggen sten inberäknat utgjorde hela stenexporten är 1929

25.8, år 1930 24.0 samt år 1931 13.l miljoner kronor (uppgivna värdet fritt ombord exportorten).

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 183.

vissa vid dessa statsbeställningar sysselsatta hjälparbetare, stenkörare m. fl.

till ett antal av 1,350. Att statsbeställningarna haft en avgörande betydelse,

då det gällt att bringa lättnad inom den nuvarande ur arbetslöshetssynpunkt

synnerligen bekymmersamma situationen inom stenindustrien, är alltså alldeles

påtagligt.

Av de stenpartier, vilkas snart slutförda tillverkning finansierats med 1931

års anslag, hava, trots stenens vitsordade förstklassiga kvalitet, beställningar

hittills ingått på allenast inemot en tredjedel. Beställningarna avse så gott

som helt städer, därav ett större parti till Djurgårdskommissionen att levereras

under tidsperiod av 10 år. Utan att underskatta svårigheterna för stenens

lämpliga avsättning har emellertid riksdagen vid bedömandet av frågan också

måst taga stor hänsyn till det synnerligen bekymmersamma läget inom stenhuggeridistrikten

och nödvändigheten av att i lämpliga former lämna undsättning

och arbete till den av en långvarig arbetslöshet hårt tryckta befolkningen.

Uppenbart är visserligen att stenindustrien och de där anställda ej få

räkna med att statshjälpen kan bliva av någon mera varaktig natur. Självfallet-

måste stenindustriens fortbestånd grundas på mera varaktiga förutsättningar,

främst dess egen förmåga till anpassning efter det förändrade läget.

Aven örn alltså statsbeställningarna efterhand måste avvecklas, är dock önskvärt

att detta ej sker alltför brådstörtat, varigenom ju hela syftet med den

statliga aktionen kunde förfelas.

Av arbetslöshetskommissionen har vitsordats, att de statliga gatstensbeställningarna

utgjort ett verksamt medel att avhjälpa arbetslöshetstrycket bland

stenarbetarna utan att dock medföra större kostnader än eljest erforderlig arbetslöslietshjälp.

Den sålunda åstadkomna lättnaden har, enligt vad som inhämtats,

ur arbetslöshetssynpunkt varit desto mera värdefull som viss brist

i dessa trakter visat sig föreligga på företag, lämpade till reservarbeten.

Från dessa utgångspunkter och med beaktande, att endast mycket begränsade

försäljningsmedel för den redan avyttrade stenen kunna beräknas inflyta

under den närmaste tiden, har riksdagen ej kunnat annat än bifalla Eders

Kungl. Maj:ts förevarande förslag örn anvisande av ytterligare anslag med 4

miljoner kronor för fortsatta statsbeställningar av gatsten. Den av departementschefen

framlagda planen för medlens användning har ej givit riksdagen

anledning till erinran.

Departementschefen har förutsatt, att de nuvarande villkoren för stenens

inköp och försäljning skulle i stort sett gälla oförändrade. I avseende härå

vill riksdagen framhålla angelägenheten av dels att i möjligaste mån tillförlitliga

kalkyler rörande firmornas självkostnadspris läggas till grund för bestämmandet

av stenens inköpspris, dels ock att noggrann kontroll alltjämt

utövas över stenens kvalitet.

Med vad sålunda anförts, hava också besvarats de motionsvis i liknande

syfte framförda yrkandena örn anslag — med 5 miljoner kronor — till förlag

för inköp av sten. Vad i motionerna I: 115 och II: 198 anförts örn det önskvärda

i att den svenska gatstenen må beredas en ökad inhemsk avsättning, har

riksdagen funnit värt allt beaktande. Riksdagen har ansett sig böra bifalla

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 183.

motionärernas förslag om att en undersökning göres till klarläggande av möjligheterna

att utvidga den svenska gatstenens hemmamarknad, något som för

närvarande måste framstå som särskilt angeläget med hänsyn till de av utländska

statsingripanden framkallade exportsvårigheterna.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen

dels anmäla, att riksdagen, med bifall till Eders Kungl. Maj:ts förevarande

förslag samt i anledning av motionerna I: 112 och II: 199, ej mindre för

budgetåret 1932/1933 under utgifter för kapitalökning och rubrik »Fonden för

förlag till statsverket» till förlag för inköp av gatsten anvisat ett reservationsanslag

av 4,000,000 kronor att användas i huvudsaklig överensstämmelse med

av departementschefen i statsrådsprotokollet över kommunikationsärenden den

11 mars 1932 förordade grunder; än även medgivit, att de medel, vilka inflyta

vid försäljning av sten från statens med för nu löpande budgetår anvisat anslag

inköpta förråd av gatsten, må under innevarande och nästkommande budgetår

användas för fortsatta beställningar av gatsten, likaledes i huvudsaklig överensstämmelse

med av departementschefen i omförmälda statsrådsprotokoll förordade

grunder;

dels ock i anledning av motionerna I: 115 och II: 198, anhålla, att Eders

Kungl. Majit måtte låta verkställa en undersökning till klarläggande av möjligheterna

för åstadkommande av en ökad hemmamarknad för svensk gatsten.

Beträffande sättet för beredande av täckning av ifrågavarande anslag ävensom

Eders Kungl. Majlis förslag örn höjning av inkomstposten »övriga lånemedel»

kommer riksdagen att framdeles under riksdagen anmäla sina beslut.

Stockholm den 7 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Bihang till riksdagens protokoll 1932.

14 sami.

Nr 179—185.

losa 8» 2

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.