Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen* i anledning av väckta motioner om avskrivning av hospitalens till statsverket indragna räntor.

1932-05-07 · 1 sida


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: inget tryckt sidnummer kunde läsas ur riksdagens text; sidorna visas utan nummer

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:187, Skrivelse till Konungen* i anledning av väckta motioner om avskrivning av hospitalens till statsverket indragna räntor.

Dokumentets text

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 187.

3

Nr 187.

Godkänd av lörsta kammaren den 7 maj 1932.

Godkänd av andra kammaren den 7 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen* i anledning av väckta motioner

om avskrivning av hospitalens till statsverket indragna

räntor.

(Statsutskottets utlåtande nr 80.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta, likalydande motioner, 1:86 ock 11:119,

kar kemställts, att riksdagen ville kesluta, att de jämlikt nådiga krevet

den 12 maj 1876 från hospitalen till statsverket indragna ock utgående

räntor, vilka jämlikt kungl, förordningen av den 5 juni 1909 kunna omsättas

i penningar, skola avskrivas.

De senaste årtiondenas lagstiftning på det område, vartill förevarande

fråga kör, kar så gott som undantagslöst följt den regeln, att avskrivning

kommit till användning, då fråga är örn offentligrättsliga skyldigketer,

ock avlösning i fråga om privaträttsliga.

De räntor, som avses i förordningen den 5 juni 1909 (nr 68) angående

rätt för jordägare att inlösa till statsverket indragna kospitalsräntor m.

m., grunda sig visserligen till stor del på privaträttsliga avtal — de donerade

räntorna samt räntorna av skatteköpta kospitalskemman — men

då i avgifterna ingå även utskylder, som, örn de ock tidigare ansetts vara

under enskild äganderätt (respektive laospitals), dock till sitt ursprung

äro av offentligrättslig natur (t. ex. kronotionde), vill det synas, att

dessa köra kunna bliva föremål för avskrivning. Då emellertid icke

utan närmare undersökning kan angivas, i vad mån utskylderna äro av

ena eller andra slaget, torde den av motionärerna väckta frågan köra

närmare utredas av Eders Kungl. Majit, innan riksdagen tager definitiv

ståndpunkt till densamma.

Riksdagen får på grund kärav ankålla, att Eders Kungl. Majit måtte

verkställa utredning angående den omfattning ock det sätt, varpå de jämlikt

brev den 12 maj 1876 från hospitalen till statsverket indragna ock utgående

räntor, vilka jämlikt förordningen den 5 juni 1909 (nr 86) angående

rätt för jordägare att inlösa till statsverket indragna kospitalsräntor

m. m. kunna omsättas i penningar, må kunna uppköra, samt för riksdagen

framlägga det förslag, vartill utredningen kan föranleda.

Stockholm den 7 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.