Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser beträffande fortsättningsskolans organisation m. m.

1932-05-11 · 8 sidor, varav 8 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 8 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:195, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående ändrade bestämmelser beträffande fortsättningsskolans organisation m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 195.

1

Nr 195.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1932.

Gadkänd av andra kammaren den 11 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående ändrade bestämmelser beträffande

fortsättningsskolans organisation m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 71 och memorial nr 82.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen angående

statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har Eders Kungl.

Majit under åttonde huvudtiteln (punkt 196 av det vid statsverkspropositionen

fogade utdraget av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för

nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition angående

fortsättningsskolans organisation, som kunde vara riksdagen förelagd, beräkna

en höjning av det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande

av lärare vid fortsättningsskolor, nu 5,000,000 kronor, med 200,000

kronor till 5,200,000 kronor.

Sedermera har Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 26

februari 1932 dagtecknad proposition, nr 134, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för sistnämnda dag,

föreslagit riksdagen

dels godkänna följande ändringar av de för fortsättningsskolan gällande

huvudsakliga grunder och bestämmelser:

1. Där skoldistrikt så beslutar, må högst en årskurs av fortsättningsskolan

kunna förläggas till det läsår, under vilket lärjungarna avgått från folkskara^

till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 195. 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 195.

skolan, varvid dock, om fortsättningsskolan är tvåårig, andra årskursen icke

må begynna tidigare än ett år etter första årskursens början.

2. Är antalet lärjungar i yrkesbestämd fortsättningsskola med minst 120

timmars praktiskt arbete i skolkök, verkstad, jordbruk eller dylikt så ringa,

att bägge årskursernas lärjungar lämpligen böra i detta praktiska arbete

undervisas tillsammans, må sådan undervisning kunna förläggas till härför

lämplig tid utan hinder av att vissa lärjungar därvid komma att genomgå

fortsättningsskolans bägge årskurser under ett och samma läsår, dock att

lärjunge icke må påbörja andra årskursen det kalenderår, under vilket han

avgått från folkskolan.

3. I skoldistrikt, som anordnat obligatorisk sjuårig folkskola, tillhörande

någon av folkskolans undantagsformer, eller sjuårig halvtidsläsande mindre

folkskola, må, efter prövning i varje särskilt fall av skolöverstyrelsen, fortsättningsskolkursen

för sådana lärjungar, som vid läsårets slut avgått från

dylik skolas högsta klass, kunna omfatta en årskurs med minst 270 undervisningstim

in ar.

4. Omfattar fortsättningsskolområde två eller flera folkskolområden, inom

vilka den allmänna barnundervisningen meddelas i mindre folkskola, må

fortsättningsskola kunna anordnas för undervisning även åt lärjungar, som

avgått från mindre folkskola,

dels besluta:

att lärare med fast anställning på någon med pensionsrätt i statens pensionsanstalt

förenad lärarbefattning vid fortsättningsskola må, därest tjänstgöringen

vid fortsättningsskolan motsvarar minst 20 timmar i veckan under

minst 18 veckor av året, kunna komma i åtnjutande av ålderstillägg av

statsmedel; skolande därvid ifråga om ålderstilläggens belopp och grunderna

för deras utgående gälla vad i sådant avseende är stadgat beträffande ordinarie

folkskollärare;

att lärare med fast anställning, som nyss nämnts, skall under tjänstledighet

på grund av styrkt sjukdom avstå en tredjedel av den på ledigheten

belöpande delen av grundarvodet, samt att statsbidrag till hans vikarie skall

utgå med det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren avstår av

sitt arvode, erfordras till arvode åt vikarien;

att till ambulerande lärare vid fortsättningsskola må för av tjänsten föranledda

resor från hemmet till kursort, mellan kursorter samt från kursort

till hemmet av statsmedel utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt

klass III E. i allmänna resereglemente!;

att lärare vid folk- och småskolor må äga att för uppfattning i högre

lönegrad i förekommande fall tillgodoräkna sig den tid, han med fast anställning

tjänstgjort på någon med lönetursrätt förenad lärarbefattning vid

fortsättningsskola;

dels medgiva, att till bestridande av kostnaderna för centralisering av

fortsättningsskolväsendet statsbidrag må utgå enligt i huvudsak följande

grunder:

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 195.

a) Skoldistrikt, som genomför sådan centralisering av fortsättningsskolväsendet,

att eljest erforderlig skola därigenom bliver obehövlig, må, på sätt

här nedan sägs, kunna erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna

för inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar för fortsättningsskolpliktiga

lärjungar, vilka eljest icke skulle kunna besöka skolan på grund av dess

avstånd från hemmet eller andra liknande omständigheter.

b) Statsbidrag enligt punkt a) må till ett skoldistrikt utgå med högst det

belopp, som enligt vad här nedan sägs skall anses motsvara den besparing

i statsbidraget till avlönande av lärare i fortsättningsskola inom distriktet,

vilken uppkommer därigenom, att eljest erforderlig skola på grund av centraliseringen

bliver obehövlig. Vid beräkning av denna besparing skall hänsyn

tagas endast till fortsättningsskolor och mindre fortsättningsskolor, som

av skolöverstyrelsen förklarats vara erforderliga, därest statsbidrag till centralisering

icke utginge; dock att statsbidrag till fortsättningsskolväsendets

centralisering må kunna enligt eljest angivna grunder utgå för en tid av

högst två år, därest statens vederbörande folkskolinspektör vitsordar, att

motsvarande besparing i statsbidraget till avlönande av lärare vid fortsättningsskola

inom distriktet därigenom uppkommer. Den besparing i statsbidraget

till avlönande av lärare, som uppkommer för varje på grand av

centraliseringen indragen fortsättningsskola eller mindre fortsättningsskola,

skall anses utgöra 450 kronor.

c) Statsbidrag, som här avses, må utgå med belopp, som motsvarar kostnaderna

för inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar, dock för varje

lärjunge med högst 1 krona 25 öre för dag, och skall statsbidraget utgå

endast för dag, för vilken avgift för inackordering, skolhushåll eller skolskjuts

verkligen förekommit.

d) Pågår undervisningen i skola, till vilken hänvisats lärjunge, för vilken

här avsett statsbidrag utgår, mindre än 30 timmar i veckan, beräknas statsbidraget

för det antal dagar, för vilket bidraget skulle utgått, örn undervisningen

fortgått 30 timmar i veckan.

e) Beslutar skoldistrikt att med bidrag av statsmedel centralisera fortsättningsskolorna,

åligger det fortsättningsskolstyrelsen att allt efter förekommande

fall anordna inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar för lärjungarna,

och skall lärjunge, som ej genom målsmans egen försorg erhåller

stadgad fortsatt undervisning, vara skyldig att ställa sig till efterrättelse vad

skolstyrelsen angående hans skolgång bestämmer.

f) Målsman, som själv ombesörjer inackordering, skolhushåll eller skolskjuts

åt lärjunge, för vilken statsbidrag utgår, må efter medgivande av

skolstyrelsen kunna utbekomma det för lärjungen i fråga utgående statsbidraget;
dels

i riksstaten för budgetåret 1932/1933

ej mindre öka det ordinarie förslagsanslaget till understöd åt lärare vid

fortsättningsskolor, nu 5,000,000 kronor, med 100,000 kronor till 5,100,000

kronor,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 195.

än även till kostnader för centralisering av fortsättningsskolväsendet uppföra

ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor;

dels förklara sig icke hava något att erinra mot att, där centralisering av

fortsättningsskolväsendet i enlighet med vad ovan sagts icke kommer till

stånd, såväl det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga

barn inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län som ock det i proposition nr 77 till 1932 års riksdag föreslagna

extra anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn tillhörande

skoldistrikt i andra delar av riket än de fyra nordligaste länen tagas

i anspråk jämväl för lärjungar i fortsättningsskolan,

dels ock bemyndiga Eders Kungl. Majit att meddela de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av vad riksdagen sålunda beslutat må befinnas

erforderliga.

I anslutning till vad propositionen i kap. II innehåller rörande fortsättning

sskola, grundad på sexårig folkskola, vill riksdagen, i likhet med departementschefen

och på av honom anförda skäl, uttala sig emot en allmän inskränkning

av den tvååriga fortsättningsskolplikten, där folkskolan är sexårig.

En sådan åtgärd skulle innebära en allvarlig försämring av vårt folkundervisningsväsende,

vartill riksdagen under inga förhållanden kan medverka.

Vad Eders Kungl. Majit föreslagit beträffande fortsättningsskola, grundad

på sjuårig halvtidsläsande folkskola, har riksdagen ansett sig böra bifalla.

I fråga örn fortsättningsskolkursens förläggning under läsåret innebär Eders

Kungl. Majits förslag, att skoldistrikten skulle beredas avsevärt större frihet

i detta hänseende än tidigare varit fallet. Dels skulle distrikten hädanefter

själva få bestämma, att en del av fortsättningsskolan, högst en årskurs, skall

förläggas till det läsår, under vilket lärjungarna avgått från folkskolan, varutinnan

tidigare särskilt tillstånd av Eders Kungl. Majit erfordrats, dels skulle

för vissa speciella fall i yrkesbestämd fortsättningsskola fortsättningsskolans

bägge årskurser kunna genomgås under ett och samma läsår. Riksdagen

anser sig kunna helt ansluta sig till Eders Kungl. Majits förslag i förevarande

del.

I detta sammanhang har departementschefen framhållit de olägenheter,

som följa av att avlöning till lärarpersonalen och statsbidrag härtill avse

kalenderår i stället för budgetår. Enligt riksdagens mening är det önskvärt,

att frågan om en övergång till budgetår såsom tidsenhet vid avlönings- och

statsbidragsberäkningen göres till föremål för närmare utredning. Spörsmålet

torde erbjuda vissa svårigheter med hänsyn till dess samband med

kommunala budgets- och redovisningsförhållanden.

De föreslagna nya bestämmelserna i fråga örn befrielse från fortsättningsskolplikt

föranleda ingen erinran från riksdagens sida.

Eders Kungl. Majits förslag beträffande fortsättningsskolväsendets centralisering

utgör ett viktigt led i strävandena till en rationalisering av vårt folk
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

5

Riksdagens skrivelse Nr 195.

undervisningsväsende. Dessutom har förslaget en särskild betydelse för landets

glest bebyggda trakter, speciellt Norrland, i det att förslagets genomförande

utgör förutsättningen för att i vissa skoldistrikt, där undervisningen meddelas

i mindre folkskolor, en ordnad och god fortsättningsskolundervisning

överhuvudtaget skall kunna komma till stånd. Riksdagen finner därför förslaget

väl värt att godkännas.

Vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit i fråga örn anställningsvillkor för lärare

vid fortsättningsskolor, anser sig riksdagen böra bifalla med blott en mindre

ändring. I fråga örn omfattningen av lärares tjänstgöring såsom förutsättning

för rätt till ålderstillägg innebär Eders Kungl. Maj:ts förslag, att tjänstgöringen

skulle motsvara minst 20 timmar i veckan under minst 18 veckor

av året. Enligt riksdagens mening är det angivna veckoan talet för lågt för

att, såsom avsetts, kunna anses motsvara större delen av läsåret. För att

icke alltför många lärare må utestängas från möjligheten att erhålla ålderstillägg,

vill riksdagen emellertid icke vidtaga större höjning av den ifrågavarande

siffran än till 24, motsvarande fyra 6-veckorskurser för år.

Mot de i propositionen förekommande anslagsberäkningarna och vad i

sammanhang härmed föreslagits, har riksdagen intet att erinra.

Slutligen vill riksdagen med anledning av den redogörelse, som i propositionen

framlagts rörande av skolöverstyrelsen och de sakkunniga framställda

förslag i fråga örn beivrande av skoiförsummelser utan giltigt förfall,

framhålla att det synes riksdagen önskvärt, att Eders Kungl. Majit, så

snart omständigheterna det medgiva, vidtager de ändringar i härutinnan

gällande bestämmelser för folk- och fortsättningsskolväsendet, som Eders

Kungl. Majit må finna erforderliga och lämpliga för att stadgandena örn skolplikt

skola kunna på ett effektivt sätt upprätthållas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får riksdagen anmäla, att riksdagen
dels

godkänt följande ändringar av de för fortsättningsskolan gällande

huvudsakliga grunder och bestämmelser:

1. Där skoldistrikt så beslutar, må högst en årskurs av fortsättningskolan

kunna förläggas till det läsår, under vilket lärjungarna avgått från folkskolan,

varvid dock, om fortsättningsskolan är tvåårig, andra årskursen icke

må begynna tidigare än ett år efter första årskursens början.

2. Är antalet lärjungar i yrkesbestämd fortsättningsskola med minst 120

timmars praktiskt arbete i skolkök, verkstad, jordbruk eller dylikt så ringa,

att bägge årskursernas lärjungar lämpligen böra i detta praktiska arbete

undervisas tillsammans, må sådan undervisning kunna förläggas till härför

lämplig tid utan hinder av att vissa lärjungar därvid komma att genomgå

fortsättningsskolans bägge årskurser under ett och samma läsår, dock att

lärjunge icke må påbörja andra årskursen det kalenderår, under vilket han

avgått från folkskolan.

3. I skoldistrikt, som anordnat obligatorisk sjuårig folkskola, tillhörande

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 195.

någon av folkskolans undantagsfolk er, eller sjuårig halvtidsläsande mindre

folkskola, må, efter prövning i varje särskilt fall av skolöverstyrelsen, fortsättningsskolkursen

för sådana lärjungar, som vid läsårets slut avgått från

dylik skolas högsta klass, kunna omfatta en årskurs med minst 270 undervisningstimmar.

4. Omfattar fortsättningsskolområde två eller flera folkskolområden, inom

vilka den allmänna barnundervisningen meddelas i mindre folkskola, må

fortsättningsskola kunna anordnas för undervisning även åt lärjungar, som

avgått från mindre folkskola,

dels med anledning av Eders Kungl. Majrts förslag beslutat:

att lärare med fast anställning på någon med pensionsrätt i statens pensionsanstalt

förenad lärarbefattniPg vid fortsättningsskola må, därest tjänstgöringen

vid fortsättningsskolan motsvarar minst 20 timmar i veckan under

minst 24 veckor av året, kunna komma i åtnjutande av ålderstillägg av

statsmedel; skolande därvid ifråga örn ålderstilläggens belopp och grunderna

för deras utgående gälla vad i sådant avseende är stadgat beträffande ordinarie

folkskollärare;

att lärare med fast anställning, som nyss nämnts, skall under tjänstledighet

på grund av styrkt sjukdom avstå en tredjedel av den på ledigheten

belöpande delen av grundarvodet, samt att statsbidrag till hans vikarie skall

utgå med det belopp, som, utöver vad den tjänstledige läraren avstår av

sitt arvode, erfordras till arvode åt vikarien;

att till ambulerande lärare vid fortsättningsskola må för av tjänsten föranledda

resor från hemmet till kursort, mellan kursorter samt från kursort

till hemmet av statsmedel utgå resekostnads- och traktamentsersättning enligt

klass III E. i allmänna resereglemente!;

att lärare vid folk- och småskolor må äga att för uppflyttning i högre

lönegrad i förekommande fall tillgodoräkna sig den tid, han med fast anställning

tjänstgjort på någon med lönetursrätt förenad lärarbefattning vid

fortsättningsskola;

dels medgivit, att till bestridande av kostnaderna för centralisering av

fortsättningsskolväsendet statsbidrag må utgå enligt i huvudsak följande

grunder:

a) Skoldistrikt, som genomför sådan centralisering av fortsättningsskolväsendet,

att eljest erforderlig skola därigenom bliver obehövlig, må, på sätt

bär nedan sägs, kunna erhålla statsbidrag till bestridande av kostnaderna

för inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar för fortsättningsskolpliktiga

lärjungar, vilka eljest icke skulle kunna besöka skolan på grund av dess

avstånd från hemmet eller andra liknande omständigheter.

b) Statsbidrag enligt punkt a) må till ett skoldistrikt utgå med högst det

belopp, som enligt vad här nedan sägs skall anses motsvara den besparing

i statsbidraget till avlönande av lärare i fortsättningsskola inom distriktet,

vilken uppkommer därigenom, att eljest erforderlig skola på grund av cen
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 1.95.

traliseringen bliver obehövlig. Vid beräkning av denna besparing skall

hänsyn tagas endast till fortsättningsskolor och mindre fortsättningsskolor,

som av skolöverstyrelsen förklarats vara erforderliga, därest statsbidrag till

centralisering icke utginge; dock att statsbidrag till fortsättningsskolväsendets

centralisering må kunna enligt eljest angivna grunder utgå för en tid

av högst två år, därest statens vederbörande folkskolinspektör vitsordar, att

motsvarande besparing i statsbidraget till avlönande av lärare vid fortsättningsskola

inom distriktet därigenom uppkommer. Den besparing i statsbidraget

till avlönande av lärare, som uppkommer för varje på grund av

centraliseringen indragen fortsättningsskola eller mindre fortsättningsskola,

skall anses utgöra 450 kronor.

c) Statsbidrag, som här avses, må utgå med belopp, som motsvarar kostnaderna

för inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar, dock för varje lärjunge

med högst 1 krona 25 öre för dag, och skall statsbidraget utgå endast

för dag, för vilken avgift för inackordering, skolhushåll eller skolskjuts

verkligen förekommit.

d) Pågår undervisningen i skola, till vilken hänvisats lärjunge, för vilken

här avsett statsbidrag utgår, mindre än 30 timmar i veckan, beräknas statsbidraget

för det antal dagar, för vilket bidraget skulle utgått, örn undervisningen

fortgått 30 timmar i veckan.

e) Beslutar skoldistrikt att med bidrag av statsmedel centralisera fortsättningsskolorna,

åligger det fortsättningsskolstyrelsen att allt efter förekommande

fall anordna inackordering, skolhushåll eller skolskjutsar för lärjungarna,

och skall lärjunge, som ej genom målsmans egen försorg erhåller

stadgad fortsatt undervisning, vara skyldig att ställa sig till efterrättelse

vad skolstyrelsen angående hans skolgång bestämmer.

f) Målsman, som själv ombesörjer inackordering, skolhushåll eller skolskjuts

åt lärjunge, för vilken statsbidrag utgår, må efter medgivande av

skolstyrelsen kunna utbekomma det för lärjungen i fråga utgående statsbidraget;
dels

i riksstaten för budgetåret 1932/1933

a) ökat det ordinarie förslagsanslaget till understöd för avlönande av lärare

vid fortsättningsskolor, nu 5,000,000 kronor, med 100,000 kronor till

5,100,000 kronor,

b) till kostnader för centralisering av fortsättningsskolväsendet uppfört

ett ordinarie förslagsanslag av 100,000 kronor;

dels förklarat sig icke hava något att erinra mot att, där centralisering

av fortsättningsskolväsendet i enlighet med vad ovan sagts icke kommer

till stånd, såväl det ordinarie anslaget till inackorderingsbidrag för vissa

skolpliktiga barn inom Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens

län som ock det i proposition nr 77 till 1932 års riksdag föreslagna

extra anslaget till inackorderingsbidrag för vissa skolpliktiga barn tillhö
-

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 195.

rande skoldistrikt i andra delar av riket än de fyra nordligaste länen tagas

i anspråk jämväl för lärjungar i fortsättningsskolan,

dels oek bemyndigat Eders Kungl. Maj.t att meddela de närmare föreskrifter,

som för tillämpning av vad riksdagen sålunda beslutat må befinnas

erforderliga.

Stockholm den 11 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Stockholm 1932, Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

321616

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.