Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen angående viss ändring i kungl, kungörelsen angående villkoren för eldbegängelse.

1932-05-11 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 0,6 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:198, Skrivelse till Konungen angående viss ändring i kungl, kungörelsen angående villkoren för eldbegängelse.

Dokumentets text

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 198.

3

198.

Godkänd av första kammaren den 11 maj 1932.

Godkänd av andra kammaren den 11 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen angående viss ändring

i kungl, kungörelsen angående villkoren för eldbegängelse.

(Första kammarens första tillfälliga utskotts utlåtande nr 11.)

(Andra kammarens andra tillfälliga utskotts utlåtande nr 5.)

Till Konungen.

Uti en inom riksdagen väckt motion Ilar framhållits önskvärdheten att

sådan'' ändring komme till stånd i bestämmelserna örn eldbegängelse att

större möjlighet bereddes för uppfyllande av önskningar beträffande dispositionen

över aska efter eldbegängelse, uttalade av den avlidne i livstiden

eller, i brist därå, av dennes närmaste anhöriga eller av dem, som eljest

stöde den avlidne nära.

Enligt 9 § gällande eldbegängelseförfattning skall efter verkställd eldbegängelse

askan, så snart ske kan, nedsättas å kyrkogård eller annan begravningsplats

antingen i grav eller ock i tillsluten urna, insatt i överbyggt och

stängt förvaringsrum.

Motionärerna påpeka, att en jämförelse mellan åberopade stadgande i

eldbegängelseförfattningen och 9 § jordfästningslagen i dess nuvarande

lydelse ger vid handen, att aska kan nedsättas:

l:o) å kyrkogård eller annan plats, som blivit för sadant ändamål behörigen

invigd,

2:o) å s. k. enskild begravningsplats, som blivit med Kungl. Maj:ts medgivande

anlagd.

Till under mom. 2:o avsedda »enskilda begravningsplatser» räknas

a) dylik plats, som utanför någon under l:o avsedd plats anlägges av

enskild person eller sammanslutning;

b) till eldbegängelseanstalt (krematorium) hörande anordning för gravsättning

eller annat förvarande av aska, under förutsättning att Kungl. Maj:t

enligt 1 § i eldbegängelseförfattningen lämnat tillstånd till anstaltens begagnande.

Dylika anstalter kunna inrättas av enskild förening samt borgerliga

oller kyrkliga kommuner. De hesta ritningar till dylika anstalter, som

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Nr 198.

till Kungl. Majit för fastställelse ingivas, pläga numera innefatta jämväl anordningar

för gravsättning (urnlund eller uragård) respektive annan förvaring

av aska (s. k. kolumbarium respektive gemensamhetsgrav). Därtill

kommer emellertid, att alla krematorier hittills i vårt land blivit invigda av

någon svenska kyrkans prästman, i regel någon biskop, varigenom i dem

ingående anordningar för askas mottagande redan enligt l:o här ovan fått

karaktären av »begravningsplats» i jordfästningslagens och eldbegängelseförfattningens

mening.

Riksdagen, som i likhet med motionärerna och på i huvudsak av dem

angivna grunder anser vissa lättnader i nu gällande bestämmelser rörande

dispositionen över aska efter eldbegängelse motiverade, anser, att en allsidig

utredning i här berörda spörsmål bör komma till stånd. Dock anser

sig riksdagen böra framhålla, att fullständigt fri dispositionsrätt över askan

icke lämpligen synes böra medgivas. Nämnda rätt synes i likhet med vad

nu är fallet böra regleras genom generella föreskrifter. Åt Eders Kungl.

Majit bör emellertid förbehållas rätt att i särskilda fall tillåta annan än i

författningen medgiven disposition över aska i enlighet med den avlidnes i

livstiden uttalade önskemål.

På grund av vad sålunda anförts får riksdagen anhålla, att Eders Kungl.

Majit täcktes låta verkställa utredning, huruvida och i vilken mån större

möjlighet än enligt nu gällande bestämmelser må beredas för uppfyllande

av önskningar beträffande dispositionen av aska efter eldbegängelse, samt

därefter vidtaga de åtgärder, som av utredningen må föranledas.

Stockholm den 11 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.