Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vattendomstolarnas organisation m. m.

1932-05-21 · 7 sidor, varav 6 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,1 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: 6 av 7 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:237, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition angående vattendomstolarnas organisation m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

1

Nr 2M.

Godkänd av första kammaren den 21 maj 1932.

Godkänd av andra kammaren den 21 maj 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts

proposition angående vattendomstolarnas organisation

m. m.

(Statsutskottets utlåtande nr 99.)

Till Konungen.

I den till riksdagen den 4 januari 1932 avlåtna propositionen (nr 1)

angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1932/1933 har

Eders Kungl. Majit under andra huvudtiteln (punkt 16 av det vid statsverkspropositionen

fogade statsrådsprotokollet över justitiedepartementST

ärenden nämnda dag) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild

proposition i ämnet, till bestridande av kostnaderna för vattendomstolarna

för budgetåret 1932/1933 beräkna ett extra förslagsanslag å 320,000

kronor.

Sedermera bar Eders Kungl. Majit i en till riksdagen avlåten, den 29

februari 1932 dagtecknad proposition, nr 164, under åberopande av bilagt

utdrag av statsrådsprotokollet över justitiedepartementsärenden nämnda

dag, föreslagit riksdagen

dels besluta, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltnin
Bihunq

till riksdagens protokoll 1932. Ib sami. Nr 237.

1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 237.

gen, skall från och. med den 1 januari 1933 äga tillämpning å befattningshavare

vid vattendomstolarna;

dels besluta, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

skall under andra huvudtiteln införas följande:

Verk och befattningar

Avdelning och

lönegrad enligt

löneplanen

Andra huvudtiteln.

Vattendomstolarna.

Vattenrättsdomare........................................................................

A 2

Vattenrättsingenjör ....................................................................

B 30

Kontorsbiträde ............................................................................

B 4

dels godkänna särskilda bestämmelser av den lydelse, bilaga A vid sagda

protokoll utvisar, att från och med den 1 januari 1933 lända till efterrättelse

beträffande vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer;

dels bestämma antalet ordinarie befattningshavare vid vattendomstolarna

på följande sätt:

Lönegrad

4 vattenrättsdomare ............................ A 2

6 vattenrättsingenjörer ........................ B 30

4 kontorsbiträden .............................. B 4 ;

dels godkänna det av departementschefen framlagda förslaget till avlöningsstat

för vattendomstolarna, att tillämpas från och med den 1 januari

1933;

dels medgiva att till vattenrättsdomare, som enligt hittills gällande bestämmelser

ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, vid ingången

av januari månad 1933 må utbetalas ett belopp, motsvarande vad han

skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1932 innehade, i

förskott uppburit för januari månad 1933, örn de dittillsvarande avlöningsbestämmelserna

då fortfarande varit gällande, så ock att kostnaderna

härför må bestridas av den i avlöningsstaten för vattendomstolarna

upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels till bestridande av kostnaderna för de fasta vattendomstolarna under

tiden den 1 juli—den 31 december 1932 anvisa ett extra förslagsanslag

å 130,000 kronor;

dels i riksstaten under andra huvudtiteln uppföra under rubriken Vattendomstolarna’

ett ordinarie förslagsanslag å 130,000 kronor;

dels ock till bestridande av kostnaderna för handläggning vid Väster
-

s. 3 Kontrollera mot PDF

3

Riksdagens skrivelse Nr 237.

bygdens vattendomstol av målet angående Vänerns reglering för budgetåret

1932/1933 anvisa ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.

Av den i ärendet förebragta utredningen har riksdagen i likhet med departementschefen

kommit till den uppfattningen, att det organisatoriska

försöksstadium, som vid den gällande vattenlagstiftningens tillkomst var

tillämnat för vattendomstolarna, nu torde böra avlösas och ersättas av

en mera fast organisation. De omständigheter, som vid vattenlagens antagande

ansågos utgöra hinder för ett definitivt fastställande av en dylik

organisation, synas numera hava bortfallit, och de olägenheter, som

äro förenade med det nuvarande provisoriet, lära snarast möjligt höra

undanröjas. På ett vidare uppskov med den föreliggande organisationsfrågans

slutliga lösning synes icke något stå att vinna.

Såsom av statsrådsprotokollet framgår, hava ock de i ärendet hörda

mvndigheterna i allmänhet vitsordat behovet av att vattendomstolarnas

organisationsfråga nu löses. I några yttranden har dock en viss tveksamhet

gjort sig gällande, huruvida tidpunkten för en omorganisation

ännu är inne. Vad departementschefen till stöd för ett omedelbart genomförande

av omorganisationen i fråga anfört och de erinringar, han

framställt mot do i sagda yttranden andragna skälen för ett uppskov

med frågans avgörande, har emellertid bibragt riksdagen den uppfattningen,

att tillräckliga motiv för frågans skjutande på framtiden icke

kunna anses föreligga, varför riksdagen funnit sig icke böra motsätta

sig, att densamma nu erhåller en defintiv lösning.

Vad organisationens utformning beträffar, innefattar vattendomstolarnas

organisationsproblem två särskilda spörsmål, av vilka det ena avser

domarepersonalens överförande på ordinarie stat och det andra en

omläggning av va t ten r ä t t-si n gen j Örsbo f a Ilningarna till heltidstjänsten

Enligt vad statsrådsprotokollet utvisar, hava samtliga i dessa frågor

hörda myndigheter och sammanslutningar givit de sakkunnigas förslag

sin principiella anslutning.

Vad angår frågan örn domarepersonalens överförande på ordinarie stat,

har riksdagen funnit tillräckliga skäl anförda för att såväl vattenrättsdomarna

som vattenrättsingenjörerna erhålla ordinarie anställning. Sålunda

synes riksdagen synnerligen olämpligt, att, på sätt nu är fallet,

vattenrättsdomares ordinarie häradshövdingbefattning permanent uppehälles

av vikarier.

Vidkommande spörsmålet om heltidstjänst för vattenrättsingenjörerna

anser riksdagen, att kombinationen av vattenrättsingenjörstjänsterna med

andra befattningar måste betraktas såsom något i hög grad oegentligt.

Innehavarna av sistnämnda tjänster intaga ju ock domarställning och

enligt vattenlagens tanke skola de på ett fruktbärande sätt medverka

till vattenmålens behandling och avgörande. Tillfälle hör sålunda beredas

dem att i väsentligt större omfattning än vad nu är fallet biträda

vid behandlingen av de ekonomiskt tekniska spörsmålen, vilket icke lärer

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 Riksdagens skrivelse Nr 237.

kunna ske, med mindre att de i avsevärt större utsträckning än för närvarande

knytas till arbetet a vattendomstolarnas kanslier. -— Ä ordinarie

stat torde jämväl de å kanslierna anställda skrivbiträdena böra uppföras.

Däremot torde, på sätt föreslagits, vattenrättssekreterarbefattningarna

icke böra uppföras å den ordinarie staten.

Beträffande så spörsmålet örn antalet vattendomstolar, innebär det

föreliggande förslaget, att det nuvarande antalet domstolar skulle minskas

från fem till fyra.

Mot den sålunda föreslagna nya organisationen av vattendomstolarna

har riksdagen icke funnit skäl till erinran. Riksdagen har sålunda anslutit

sig till vad departementschefen härutinnan anfört och föreslagit.

Dock torde vid domkretsindelningens fastställande hänsyn icke enbart

böra tagas till arbetsbördans fördelning utan även geografiska förhållanden

beaktas.

I detta sammanhang har riksdagen ock förehaft till prövning frågan

örn vattendomstolarnas förläggning.

Enligt det föreliggande förslaget skulle den nordligaste domstolens förläggning

bibehållas, under det att de övriga skulle erhålla en gemensam

förläggningsort i Stockholm.

Då riksdagen haft att taga. ståndpunkt till förevarande fråga, har

riksdagen funnit sig böra bifalla vad Eders Kungl. Maj:t föreslagit.

Visserligen har riksdagen ansett det i viss män tveksamt, huruvida en

central förläggning av tre domstolar till Stockholm kan anses i alla avseenden

lämplig, men riksdagen har dock, särskilt med hänsyn till fördelen

av att kunna i största möjliga mån tillvarataga vattenrättsingenjörernas

arbetskraft, icke velat motsätta sig Eders Kungl. Maj:ts förslag.

Vad härefter angår vattendomstolarnas personal och dennas åligganden,

innebär det föreliggande förslaget, att vid en var av de fyra vattendomstolarna

skulle vara anställda en vattenrättsdomare, en vattenrättssekreterare,

ett skrivbiträde och, där ej annat av förhållandena föranleddes, en

vattenrättsamanuens, att för hela landet skulle finnas tre vattenrättsingenjörer

med sakkunskap och erfarenhet särskilt beträffande byggande i

vatten och likaledes tre dylika ingenjörer med sakkunskap och erfarenhet

särskilt i frågor om torrläggning av mark, samt att av ingenjörerna två,

därav en vattenbvggnadsteknisk och en agrikulturteknisk, skulle anställas

vid Norrbygdens vattendomstol, och de övriga fyra vid de tre andra vattendomstolarna

gemensamt med lämplig fördelning av tjänstgöringen dem

emellan.

Mot storleken av den sålunda föreslagna personalen har riksdagen icke

haft något att invända. Att allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente

må komma till tillämpning å vattendomstolarnas ordinarie personal,

har ej givit riksdagen anledning till erinran, och skäl till ändring

av de föreslagna lönegraderna synes ej heller riksdagen föreligga. Däremot

har riksdagen, som funnit sig böra medgiva den för vattenrätts
-

s. 5 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

5

domarna föreslagna löneförstärkningen, ansett onödigt, att jämväl vattenrättsingenjörerna,

som dock enligt Eders Kungl. Maurts förslag skola placeras

i 30:e lönegraden, skola, förutom de med nämnda lönegrad förenade

avlöningsförmåner, vid undersökningar jämlikt 11 kap. 45 § 2 mom. vattenlagen

komma i åtnjutande av visst dagarvode. Med allt erkännade av vattenrättsingenjörstjänsternas

betydelse för fyllande av vattendomstolarnas

arbetsuppgifter synas nämligen i övrigt de skäl knappast bärande, vilka

anförts till stöd för att nämnda tjänster skulle sättas i en särställning beträffande

möjligheten att rekrytera desamma med särskilt kvalificerade

personer.

Vad beträffar de icke-ordinarie befattningshavarnas löneställning, har

lörslaget i denna del ej givit anledning till erinran från riksdagens sida.

Med hänsyn till vad riksdagen sålunda anfört, bör posten »Avlöningslorstärkning

till vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer» erhålla

benämningen »Avlöningsförstärkning till vattenrättsdomare» och upptagas

såsom en bestämd post, sålunda utan förslagsanslags natur. Posten

har av riksdagen bestämts till 6,000 kronor.

Förslaget till avlöningsstat för vattendomstolarna, som riksdagen funnit

sig böra i övrigt bifalla, kommer alltså att erhålla följande lydelse:

Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsanslag ____kronor 138,600

Avlöningsförstärkning till vattenrättsdomare ............ » 6,000

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.,

förslagsanslag ........................................ » 56,400

Dagarvoden till vattenrättsnämndemän m. m., förslagsanslag

.................................................. » 9,000

Renskrivningskostnad, förslagsanslag .................. » 6,000

Resekostnads- och traktamentsersättningar, förslagsanslag » 40,000

Summa förslagsanslag kronor 256,000.

Såsom följd härav bör ordinarie förslagsanslaget för upprätthållande

av vattendomstolarnas verksamhet under tiden 1 januari—30 juni 1933

uppföras med 128,000 kronor.

Då riksdagen ej haft något att erinra mot vad i övrigt i den föreliggande

propositionen föreslagits, får riksdagen alltså anmäla, att riksdagen

i anledning av Eders Kungl. Maj:ts förevarande proposition

dels beslutat, att avlöningsreglementet för befattningshavare vid statsdepartement

och vissa andra verk, tillhörande den civila statsförvaltningen,

skall från och med den 1 januari 1933 äga tillämpning å befattningshavare

vid vattendomstolarna;

dels beslutat, att uti den till samma reglemente hörande tjänsteförteckningen

skall under andra huvudtiteln införas följande:

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 237.

Verk och befattningar

Avdelning och

lönegrad enligt

löneplanen

Andra huvudtiteln.

Vattendomstolarna.

Vattenrättsdomare :...........................................................................

A 2

Vattenrätteingenjör ........................................................................

B 30

Kontorsbiträde'' ...............................................................................

B 4

dels godkänt särskilda bestämmelser av den lydelse, bilaga vid denna

skrivelse utvisar, att från och med den 1 januari 1933 lända till efterrättelse

beträffande vattenrättsdomare och vattenrättsingenjörer;

dels bestämt antalet ordinarie befattningshavare vid vattendomstolarna

på följande sätt:

Lönegrad

4 vattenrättsdomare ............................................... A 2

6 vattenrättsingenjörer ............................................B 30

4 kontorsbiträd en ............................................ B 4;

dels godkänt ovan angivna förslag till avlöningsstat för vattendomstolarna,

att tillämpas från och med den 1 januari 1933;

dels medgivit, att till vattenrättsdomare, som enligt hittills gällande

bestämmelser ägt uppbära någon del av avlöningen i förskott, vid ingången

av januari månad 1933 må utbetalas ett belopp, motsvarande

vad han skulle hava i den befattning, han vid utgången av år 1932 innehade,

i förskott uppburit för januari månad 1933, örn de dittillsvarande

avlöningsbestämmelserna då fortfarande varit gällande, så ock att kostnaderna

härför må bestridas av den i avlöningsstaten för vattendomstolarna

upptagna anslagsposten till avlöningar åt ordinarie tjänstemän;

dels till bestridande av kostnaderna för de fasta vattendomstolarna

under tiden den 1 juli—den 31 december 1932 anvisat ett extra förslagsanslag

å 130,000 kronor;

dels i riksstaten under andra huvudtiteln uppfört under rubriken »vattendomstolarna»

ett ordinarie förslagsanslag å 128,000 kronor;

dels oek till bestridande av kostnaderna för handläggning vid Västerbygdens

vattendomstol av målet angående Vänerns reglering för budgetåret

1932/1933 anvisat ett extra förslagsanslag å 60,000 kronor.

Stockholm den 21 maj 1932.

Med undersåtlig vördnad.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 237.

1

Bilaga.

V attendomstolarna:

Utöver vad i 3 § avlöningsreglementet stadgas skall gälla, att vattenrättsingenjör

icke må åtaga sig enskilt uppdrag rörande företag eller åtgärd,

som kan antagas komma under vattendomstolens bedömande, ej

heller rörande mål, som anhängiggjorts vid annan vattendomstol, innan

detsamma avgjorts genom laga kraftägande utslag.

I stället för vad i 13 § 3 mom. avlöningsreglementet sägs örn förflyttning

till annan tjänst skall för vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör gälla,

att de skola vara skyldiga att vid en förändrad organisation av vattendomstolarna

eller dessas upphörande övergå, vattenrättsdomare till jämställd

eller högre tjänst vid domstol och vattenrättsingenjör till likvärdig

eller högre statstjänst, allt i enlighet med de föreskrifter sorn kunna

i allmänhet varda för dylikt fall meddelade; dock att tjänstinnehavare

ej skall vara pliktig att i anledning av övergång till ny tjänst vidkännas

minskning i avlöning samt att vid förflyttning till annan ort ersättning

för flyttningskostnaden skall utgå.

Vattenrättsdomare skall utöver honom enligt avlöningsreglementet tillkommande

lön uppbära avlöningsförstärkning med 1,500 kronor för år

räknat.

Vid tjänstledighet för vattenrättsdomare på grund av sjukdom eller

annan anledning skola i fråga örn hans rätt att uppbära avlöningsförstärkning

gälla de särskilda bestämmelser, som av Kungl. Maj:t i sådant

hänseende meddelas.

I fråga örn ersättning till vikarie för vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör

skola gälla de särskilda föreskrifter, som av Kungl. Majit meddelas.

Utöver vad i 21 § avlöningsreglementet föreskrives örn semester skall i

fråga örn vattenrättsdomare och vattenrättsingenjör gälla, dels att dylik

ledighet må förläggas till sådan del av året, som är tjänlig för syns hållande,

allenast där det prövas kunna ske utan större olägenhet för göromålens

behöriga fortgång, dels ock att, därest under visst år semesterledighet

icke till fullo åtnjutits, återstående ledighet må beviljas under

de tre första månaderna påföljande år.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.