Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad m. m.

1932-06-13 · 18 sidor, varav 17 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: Märkbara fel — ungefär 1,4 % av orden ser trasiga ut; enstaka ord kan vara felavlästa
  • Sidnummer: 17 av 18 sidor bär tryckt sidnummer ur källan; övriga visas utan nummer
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:267, Skrivelse till Konungen i anledning av Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad m. m.

Dokumentets text

s. 1 Kontrollera mot PDF

Eiksdagens skrivelse Nr 267.

1

Nr 267.

Godkänd av första kammaren den 13 juni 1932.

Godkänd av andra kammaren den 13 juni 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen i anledning av Kungl.

Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

lag angående ändring i vissa delar av lagen den

6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad m. m.

(Konstitutionsutskottets utlåtande nr 32.)

Till Konungen.

Genom en till riksdagen avlåten, den 18 mars 1932 dagtecknad proposition,

nr 207, har Eders Kungl. Majit, under åberopande av statsrådsprotokollen

över socialärenden den 11 och 18 mars 1932, föreslagit riksdagen att

antaga vid propositionen fogade förslag till

1) lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

örn kommunalstyrelse i stad;

2) lag örn kommunalborgmästare;

3) lag örn överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse

åliggande bestyr;

4) lag örn behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsintyg,

som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken;

5) lag angående ändrad lydelse av 90 och 91 §§ i lagen den 26 november

1920 (nr 796) örn val till riksdagen;

6) lag örn ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930

{nr 253);

7) lag om ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik

indelning;

8) lag angående ändrad lydelse av 13 § 2 mom. i lagen den 6 juni 1925

(nr 170) örn polisväsendet i riket;

9) lag angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (nr 349)

örn landsting;

10) förordning örn ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den

31 mars 1922 (nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 267— 272.

1201 32 1

s. 2 Kontrollera mot PDF

2

Riksdagens skrivelse Nr 267.

Riksdagen ansluter sig till principerna i det genom Eders Kungl. Maj:ts

proposition framlagda förslaget, ock kar i fråga om de särskilda kestämmelserna

i förslaget icke funnit anledning till andra än nedanstående erinringar:

l:o. Beträffande förslaget till lag angående ändring i vissa delar av lagen

om kommunalstyrelse i stad.

17 § kör kompletteras genom insättande av en förtydligande kestämmelse

att i paragrafen omförmälda insändandet av underrättelser örn val av ordförande

ock vice ordförande i stadsfullmäktige skall ombesörjas av stadsfullmäktiges

ordförande.

Rubriken till 4 kapitlet torde lämpligen erhålla följande lydelse: »Örn

magistrat, drätselkammare ock kommunalborgmästare.»

Riksdagen har funnit lämpligt, att bestämmelsen uti andra stycket av 55 §

att i stad utan magistrat skall finnas en kommunalborgmästare uppflyttas till

paragrafens första stycke och att bestämmelsen att kommunalborgmästaren

skall bistå drätselkammaren även utgår ur andra stycket såsom obehövlig med

hänsyn till den i sista stycket förekommande hänvisningen till ett för kommunalborgmästaren

gällande reglemente, däri kans åligganden kunna utförligt

angivas.

Vidare anser riksdagen att bestämmelsen i tredje stycket av samma paragraf

bör utgå. Förstärkandet av en kommunalvald styrelse med en tjänsteman

genom beslut av kommunalrepresentationen är något som hittills är okänt inom

vår kommunalförvaltning. Kommunalborgmästaren bör för övrigt icke vara

ledamot av drätselkammaren, ty såsom sådan skulle kan nödgas med sin röst

medverka till besluten därstädes, ofta nog i ömtåliga och särskilt omstridda

frågor, varigenom den opartiskhet, som bör prägla hans verksamhet, kunde

misstänkliggöras eller ifrågasättas. Det kan heller icke vara lämpligt att han

mot egen önskan skall vara skyldig att vara ledamot av drätselkammaren.

Riksdagens principiella inställning till denna fråga föranleder följdriktigt införande

i lagen av en bestämmelse att kommunalborgmästaren icke heller skall

kunna väljas till ledamot av drätselkammaren, vilken bestämmelse lämpligen

bör införas i början av andra stycket av 55 §.

Vidkommande slutligen övergångsbestämmelserna, skola enligt förslaget

fögderistäderna äga bibehålla stadsstyrelseorganisationen i fem år från lagens

ikraftträdande den 1 januari 1933, därest stadsfullmäktige fatta beslut därom

före nämnda dag. Da emellertid den betänketid ifråga örn tiden för övergången,

som sålunda står till buds, torde vara för kort, synes, beträffande fögderistäderna,

böra föreskrivas att den nuvarande organisationen skall bibehållas i

fem år från den 1 januari 1933, därest ickfe stadsfullmäktige besluta örn

tidigare övergående till den nya ordningen.

2:o. Angående förslaget till lag örn kommunalborgmästare.

Riksdagen delar den mening, som torde hava omfattats av de sakkunniga, att

uti det reglemente, som efter framställning av stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan skall utfärdas av Eders Kungl. Majit, böra upptagas kommunalborgmästarens

alla arbetsuppgifter och således icke blott de, som äro av statlig

s. 3 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 267.

3

natur, utan även de kommunala uppgifterna. Detta torde vara erforderligt till

förhindrande av att kommunalborgmästaren blir underkastad sådana ändringar

i arbetsuppgifterna, som kunna bliva till men för den ställning inom kommunalförvaltningen,

som bör tillkomma honom enligt grunderna för förslaget,

eller för handhavandet av de statliga arbetsuppgifterna. Ett förtydligande

i texten i andra stycket av 3 § bör i anledning härav vidtagas.

Beträffande vidare bestämmelserna i tredje stycket mom. d. av samma § har

riksdagen icke funnit nödigt att föreskriva två tredjedels pluralitet i drätselkammaren

för framställning till stadsfullmäktige örn åtgärd för kommunalborgmästarens

entledigande. Kvalificerad majoritet för beslut i kommunala

beredande styrelser är för övrigt en nyhet, som ej synes lämplig

att införa. Däremot har riksdagen funnit den pluralitet inom stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan, två tredjedelar av de i omröstningen deltagandes

röster, som föreskrivits för antagande av förslag örn entledigande av

kommunalborgmästaren, icke vara tillräckligt betryggande för bedömande

av frågan örn entledigandet. Det kan nämligen icke bortses från att, örn förslaget

i denna del vinner bifall, partipolitiska hänsyn undantagsvis kunna bliva

avgörande vid beslutets fattande. Visserligen skulle prövningen av skälen för

beslutet och avgörandet tillkomma länsstyrelserna, men det kan uppenbarligen

förutses att stora svårigheter skulle yppa sig vid avgörandet av dessa frågor.

I den mån skälen för förslaget örn entledigande avse missnöje med handhavandet

av de kommunala arbetsuppgifterna, torde det vara mycket svårt för

länsstyrelsen att pröva, huruvida dessa skäl äro tillräckligt bärande. Det inkomna

förslaget örn entledigande kan ju också röra sig örn en kommunalborgmästare,

som visat sig utmärkt väl skickad att handhava de statliga arbetsuppgifterna.

Riksdagen håller före att svårigheterna i detta avseende skulle i

betydande grad avlägsnas, örn för förslag örn entledigande fordrades tre fjärdedels

pluralitet. Länsstyrelsen skulle uti en så stark majoritet kunna finna tillräcklig

grund för entledigande, där ej särskilda'' skäl tala däremot. Riksdagen

föreslår på grund härav att den i mom. d) i sista stycket av paragrafen i fråga

föreskrivna kvalificerade majoriteten ändras från två tredjedelar till tre fjärdedelar.

För att ytterligare motverka ett obehörigt entledigande vill riksdagen hava

uttalat, att reglementets bestämmelser örn pension åt kommunalborgmästaren

böra upptaga rätt till pension i förhållande till avlöningsförmåner och tjänstetid

jämväl i fall, då han entledigas enligt 3 § sista stycket mom. d).

Riksdagen har i detta sammanhang även ansett sig böra erinra örn att kommunalborgmästarnas

avlöning givetvis måste komma att växla högst väsentligt

i olika städer allt efter göromålens omfattning. I en del av de mindre städerna

torde sålunda kommunalborgmästaretjänsten uppenbarligen kunna anordnas som

en bisyssla.

Riksdagen, som sålunda i huvudsak bifallit propositionen i fråga örn

ändringarna i lagen om kommunalstyrelse i stad, anser sig böra uttala, att de

talrika ändringar i olika paragrafer och även i paragrafföljden, som föranledas

s. 4 Kontrollera mot PDF

4

Riksdagens skrivelse Kr 267.

härav, göra det i hög grad önskvärt att 1930 års lag efter ändringarnas godkännande

av Eders Kungl. Majit ånyo kungöres med fullständig text, men

i sin nya lydelse.

Riksdagen förordar således att kungörandet av de beslutade ändringarna

sker i samband med förnyat kungörande av 1930 års lag örn kommunalstyrelse

i stad med användande av en ingress, som dels anger de vidtagna

ändringarna, dels förklarar, att i följd av ändringarna 1930 års lag kommer

att från den dag, ändringarna träda i kraft, hava den lydelse, som därefter

paragraf efter paragraf anges, varvid på lämpligt sätt bör kunna utmärkas såväl

tidpunkten för nämnda ikraftträdande som de delar av respektive paragrafer

som ändrats. I anslutning härtill har riksdagen avfattat den sedvanliga

ingressen, som börjar med orden: »Härigenom förordnas». För en sådan anordning

torde emellertid erfordras utfärdande av en särskild lag örn införande av

Lag angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse

i stad. Riksdagen bär därför antagit sådan promulgationslag, innehållande

de erforderliga övergångsbestämmelserna.

Riksdagen får alltså, med förklarande att Eders Kungl. Majda förevarande

proposition icke kunnat i oförändrat skick antagas, anmäla, att riksdagen

för sin del antagit följande lagar:

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 6 juni 1930 (nr 252)

om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas att lagen den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i

stad skall så ändras, att 7 § andra stycket, 13 § tredje stycket, 15 § sista

stycket, 17 § första stycket, 19 § sista stycket, 20 § första och sista styckena,

22 § andra stycket, 23 §, 24 § första stycket, 32 §, 35 § andra stycket, 37 §,

38 §, 40 §, 41 § första stycket, 42 § första, tredje och sista styckena, 44 §,

45 § första stycket, 57 § första, andra och sista styckena, 59 § andra stycket,

60 §, 63 § 3 morn., 65 §, 66 § andra och sista styckena, 67 §, 70 §, 71 §,

74 § andra stycket, 75 § andra stycket, 76 § andra stycket och 79 § erhålla

ny lydelse, att 51 § upphör att gälla, att 52—55 §§ erhålla beteckningen

51—54 §§, att en ny paragraf, betecknad 55 §, införes samt att 4 kap. erhåller

ny rubrik, allt på sätt nedan angives:

7 §•

Stadskommuns beslutanderätt---allmän rådstuga.

Förvaltning och verkställighet tillkomma drätselkammare eller de styrelser,

nämnder eller personer, som äro utsedda för särskilda förvaltnings- eller

verkställighetsbestyr.

opaginerad Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 267.

o

13 §.

Stadsfullmäktige väljas---års ålder.

Stadsfullmäktig kan--— andras talan.

Följande personer må icke vara stadsfullmäktige: landshövding, landssekreterare,

landskamrerare, länsassessor, ledamot av magistraten, tjänsteman

eller betjänt vid magistraten, kommunalborgmästare eller allmän åklagare

i orten, ej heller tjänsteman eller betjänt, som är anställd vid stadens drätsel

eller annat dess förvaltande verk och är för sin befattning redovisningsskyldig.

Ej må — —- — såsom stadsfullmäktig.

15 §.

För val —--inom valkrets.

Vid valkretsindelning---särskilda valkretsarna.

Om indelning i valkretsar jämte antalet fullmäktige för varje valkrets äga,

efter därom av magistraten eller, där sådan ej finnes, av drätselkammaren

uppgjort förslag, stadsfullmäktige göra framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må länsstyrelsen förordna örn sådan indelning,

sedan tillfälle beretts stadsfullmäktige att avgiva yttrande i ärendet. Beslut

örn indelning i valkretsar skall meddelas senast två månader före ingången

av det kalenderår, under vilket beslutet skall träda i tillämpning.

17 §.

Stadsfullmäktige välja varje år för nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordförande samt, då stadsfullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande. Underrättelse örn dessa val, med angivande

av de valdas namn och postadress, skall av stadsfullmäktiges ordförande

ofördröjligen insändas till länsstyrelsen för intagande i länskungörelserna.

För året — — — särskilt utsett.

19 §.

Ordinarie sammanträden — — — av fullmäktige.

Vid ordinarie —--och förvaltning.

Vid ordinarie--— och revisorssuppleanter.

Extra sammanträde hålles, när länsstyrelsen därom förordnar eller magistraten

eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren det begär eller de flesta

av fullmäktige sådant äska eller ordföranden finner det nödigt.

20 §.

Kallelse till stadsfullmäktigsammanträde utfärdas första gången, sedan

beslutanderätten uppdragits åt fullmäktige, av magistraten eller, där sådan

ej finnes, av kommunalborgmästaren och därefter av ordföranden, eller vid

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 267.

hinder för honom, av vice ordföranden. Kallelsen, vilken skall utfärdas

skriftligen och innehålla bestämd uppgift örn tid och ställe samt, såvitt

möjligt är, även örn överläggningsämne för sammanträdet skall senast söckendagen

före sammanträdet delgivas envar stadsfullmäktig.

En vecka —--flestas kännedom.

Vid ordinarie---denna tidning.

Den omständigheten--— sammanträdets hållande.

I stad med magistrat skall magistraten särskilt skriftligen underrättas örn

sammanträde.

22 §.

Yarje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde äger borgmästaren eller, vid hinder för

honom, den, vilken magistraten bland sina ledamöter utser, eller kommunalborgmästaren

att vara tillstädes och deltaga i överläggningarna, men ej i

besluten. Sådan rätt tillkommer jämväl ordförande eller vice ordförande i

kommunal styrelse, nämnd eller beredning vid behandling av ärende, som

beretts av styrelsen, nämnden eller beredningen, så ock revisor vid granskning

av den av honom avgivna revisionsberättelsen.

23 §.

Stadsfullmäktige äro skyldiga att, efter sakens beskaffenhet, antingen

meddela yttrande eller fatta beslut över alla de frågor, vilka blivit av högre

myndighet eller i stad med magistrat av magistraten hänskjutna till dem.

24 §.

De ärenden, som företagas till avgörande av stadsfullmäktige, skola förut

vara vederbörligen beredda av drätselkammaren eller annan kommunal styrelse,

nämnd eller beredning, dit ärendet efter sin beskaffenhet hör, eller

av en eller flera särskilt för sådan beredning utsedda personer. Innan

ärende, som beretts annorledes än av drätselkammaren eller allmänt beredningsutskott,

företages till avgörande av stadsfullmäktige, skall tillfälle lämnas

kammaren eller utskottet att avgiva yttrande däröver. I stad utan magistrat

skall tillfälle städse lämnas drätselkammaren att avgiva yttrande över

ärende, som beretts annorledes än av kammaren.

Val må---stadens rättighet.

32 §.

Stadsfullmäktiges beslut skola, så snart de blivit justerade, skriftligen

delgivas magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren. För övrigt

äger envar att taga avskrift av protokollet och att få avskriftens riktighet

bestyrkt.

35 §.

Beträffande rättighet---är stadgat.

Vid behandling av ärende, som sägs i första stycket, skall finnas tillgänglig

längd över de i sådant ärende röstberättigade, vilka icke finnas upp
-

s. 7 Kontrollera mot PDF

7

Riksdagens skrivelse Nr 267.

tagna såsom röstberättigade i den allmänna röstlängden. Det ankommer å

magistraten eller, där sådan ej finnes, å den valnämnd, som enligt lagen örn

val till riksdagen bär att förrätta val till riksdagens andra kammare för

staden, att föranstalta därom, att längden är tillgänglig.

37 §.

Allmän rådstuga hålles inför magistraten eller, där sådan ej finnes, inför

valnämnden.

38 §.

Allmän rådstuga skall hållas å rådhuset eller å ställe, som för sådant

ändamål blivit av rådstugan eller, i brist på dess föreskrift, av magistraten

eller, där sådan ej finnes, av valnämnden bestämt.

40 §.

Extra allmän rådstuga hålles, när länsstyrelsen därom förordnar, så ock

i stad med magistrat, när magistraten finner det nödigt, samt i annan stad,

när valnämnden finner det nödigt eller drätselkammaren sådant äskar.

Envar, som är röstberättigad å allmän rådstuga, äger för uppgivet ärende

begära rådstugas hållande. Lämnas dylik framställning av magistraten eller

valnämnden utan avseende, skall magistraten eller valnämnden, örn det begäres,

meddela sitt beslut skriftligen, med skälen därtill; och äger sökanden

att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen. Mot länsstyrelsens beslut må

talan ej föras.

41 §-

Kungörelse örn allmän rådstuga utfärdas av magistraten eller, där sådan

ej finnes, av valnämnden och skall innehålla bestämd uppgift örn tid, ställe

och överläggningsämne för sammanträdet.

Kungörelsen uppläses--— stadens rättighet.

Jämväl skall---i 20 §.

Den omständigheten — — — rådstugans hållande.

42 §.

Magistraten eller, där sådan ej finnes, valnämnden skall vid allmän rådstuga

låta föra protokoll.

Protokollet skall---omröstning företagits.

Protokollet justeras genast, där så ske kan, men i annat fall offentligen

inför magistraten eller valnämnden å tid, som tillkännagives innan allmänna

rådstugan upplöses.

Envar äger — — — riktighet bestyrkt.

Protokollen med tillhörande handlingar och bilagor skola förvaras av

magistraten eller valnämnden på sätt och å ställe, som allmänna rudstugan

eller, där stadsfullmäktige finnas, dessa bestämt.

s. 8 Kontrollera mot PDF

8

Riksdagens skrivelse Nr 267.

4 KAP.

Om magistrat, drätselkammare och kommunalborgmästare.

44 §.

Om tillsättande av magistrat är särskilt stadgat. Beträffande magistraten,

för såvitt den sammanfaller med rådstuvurätten, ävensom i fråga örn magistratens

handhavande av vad till exekutionsverket, säkerhets-, ordnings-, sundhets-

och sedlighetspolisen inom staden hör, gäller vad därom i lag och författningar

är stadgat.

45 §.

Magistraten äger att vaka över att av stadsfullmäktige eller allmänna

rådstugan fattade beslut bringas till verkställighet av drätselkammaren eller

för särskilda förvaltnings- eller verkställighetsbestyr tillsatta styrelser, nämnder

eller personer, som böra taga befattning därmed, ävensom att åt staden

donerad fast egendom och staden förunnade inkomstgivande rättigheter bliva

behörigen använda till sina bestämda ändamål.

Finner magistraten — -

--magistrats beslut.

I varje--—--

Ledamöterna i---

51 §.

Drätselkammare har —

I reglementet---

Reglemente för---

Förslag därtill —---

lill

lill

1 1 O*

lill»

lill''

lill

lill

lill

Penningar eller ----

Penningmedel, som ---

53 §.

eller värdehandlingar.

Örn drätselkammarens —

1

1

1 £

I

1

1

1

1

55 §.

I stad utan magistrat skall jämte drätselkammare finnas en kommunalborgmästare.

Vad i 45—50 och 52 §§ stadgas i avseende å magistrat skall i sådan stad

i tillämpliga delar gälla örn drätselkammaren med iakttagande likväl, att i

45 § andra stycket stadgad förpliktelse för magistrat att vägra handräckning

till verkställighet av vissa beslut samt i 52 § sista stycket föreskriven skyldighet

för magistrat att avgiva yttrande icke skall gälla örn drätselkammaren.

Kommunalborgmästaren må icke vara ledamot av drätselkammaren. Han

s. 9 Kontrollera mot PDF

9

Riksdagens skrivelse Nr 267.

skall närvara vid drätselkammarens sammanträden samt äga rätt att deltaga

i överläggningarna men ej i besluten och att få sin särskilda mening antecknad

till protokollet.

Örn kommunalborgmästarens befattning med andra än i denna lag omförmälda

ärenden så ock om utseende och entledigande av kommunalborgmästare

samt reglemente för honom är särskilt stadgat.

57 §.

Förslag till utgifts- och inkomststat skall uppgöras före november månads

utgång, i stad med magistrat av magistraten efter hörande av drätselkammaren

eller särskild av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga därför tillsatt

beredning och i annan stad av drätselkammaren. För detta ändamål skola

de styrelser, nämnder eller personer, vilka staden för särskilda förvaltningsbestyr

tillsatt, å tid, som utsättes i stad med magistrat av magistraten

och i annan stad av drätselkammaren, till kammaren ingiva sina specialförslag

över utgifter och inkomster för det nästföljande året.

Statförslaget skall från och med dagen för tillkännagivandet örn det ordinarie

stadsfullmäktigsammanträde''eller kungörandet av den allmänna rådstuga,

som skall hållas före utgången av december månad, vara offentligen

tillgängligt på lämpligt ställe, som utsättes i tillkännagivandet eller kungörelsen.

På nämnda —--och avgörande.

Den fastställda utgifts- och inkomststaten återställes därefter till den, som

uppgjort statförslaget.

59 §.

Det åligger---för kalenderår.

Räkenskaperna skola årligen före den 1 april tillhandahållas magistraten

eller i stad utan magistrat ordföranden i stadsfullmäktige eller, där sådana

ej finnas, ordföranden i valnämnden. Magistraten eller ordförande, som nu

nämnts, har att oförtövat, med föreläggande av viss tid för revisionsberättelsens

avgivande, tillhandahålla räkenskaperna åt revisorerna.

Av staden — — — med dem.

60 §.

Revisionsberättelsen avlämnas till magistraten eller i stad utan magistrat

till ordföranden i stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, ordföranden i

valnämnden. Över framställda anmärkningar skola vederbörandes förklaringar

infordras så tidigt, att de jämte revisionsberättelsen kunna framläggas

till granskning och avgörande hos stadsfullmäktige eller å allmän

rådstuga vid det ordinarie sammanträde, som hålles före utgången av juni

månad.

63 §.

.9 morn. Skulle i andra fall än dem, som ovan i denna paragraf bestämmas,

hos stadsfullmäktige eller allmän rådstuga väckas förslag, att vissa till

staden skattskyldiga böra, i fråga örn uttaxering för visst ändamål, antingen

s. 10 Kontrollera mot PDF

10

Riksdagens skrivelse Nr 267.

helt och hållet befrias från bidrag eller vinna nedsättning dari, skall först

avgöras, huruvida ett sådant förslag, vilket dock icke må avse påläggande

av personlig eller efter matlag utgående avgift, bör komma under närmare

prövning. Skall sådant förslag tagas Under vidare prövning, skall det, innan

det av stadsfullmäktige eller allmän rådstuga företages till slutligt avgörande,

överlämnas till magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren,

som vidtager den förberedande utredning frågan kräver.

65 §.

Magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren åligger att på

grund av den fastställda utgifts- och inkomststaten ävensom de beslut örn

uttaxering till församling eller skoldistrikt, som genom kyrkorådet, skolrådet

eller särskild styrelse delgivas drätselkammaren, oförtövat låta upprätta

debiterings- och uppbördslängd.

66 §.

Sedan debiterings- —--skall ske.

Vill någon göra anmärkning mot debiterings- och uppbördslängden, äger

han, därest han är medlem av stadskommunen eller hans rätt eljest är beroende

av debiteringen, att före utgången av nyss sagda tid ingiva skriftlig

anmälan därom till magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren.

Magistraten eller drätselkammaren skall skyndsamt meddela beslut över

de framställda anmärkningarna, och skola ändringar, som härav föranledas,

införas i längden. Denna anses härefter fastställd.

67 §.

Sedan debiterings- och uppbördslängden fastställts, åligger det drätselkammaren

att utfärda debetsedlar och låta tillställa de skattskyldiga desamma.

70 §.

Har efter debiterings- och uppbördslängdens slutliga granskning sådan

taxering, som enligt lag bör ligga till grund för skattskyldighet till staden,

blivit verkställd, ändrad eller undanröjd, skall magistraten eller, där sådan

ej finnes, drätselkammaren göra därav föranledd ändring i debiteringen, utan

hinder av att denna enligt vad ovan sägs vunnit laga kraft, och njuter

skattskyldig ränta, enligt vad särskilt är stadgat, å vad han äger återbekomma

såsom för mycket erlagt.

Förmenar någon, att felaktighet förekommit vid åtgärd av magistraten

eller drätselkammaren, som nu sagts, och vidtages ej efter anmälan rättelse

äger han att däröver anföra besvär hos länsstyrelsen i den ordning, som

sägs i 69 § andra stycket, skolande tiden för besvärs anförande räknas från

det han erhållit vetskap örn det beslut anmälan föranlett.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 267.

11

71 §•

Efter uppbördsstämma!! upprättar drätselkammaren restlängd å de skattskyldiga,

som ej vid uppbördsstämman behörigen guldit sin skatt och för

vilka ej avkortning eller avskrivning i laga ordning ägt rum. I stad med

magistrat skall restlängden summerad jämte berättelse, huru uppbörden utfallit,

överlämnas till magistraten, som låter indriva och till drätselkammaren

redovisa de resterande utskylderna. I annan stad skall restlängden summerad

tillställas den, som är utmätningsman för staden, och åligger det

denne att indriva och till drätselkammaren redovisa utskylderna.

Restlängd upprättas enligt formulär, som fastställes av Konungen. I

stad med magistrat äger magistraten meddela de närmare föreskrifter rörande

restlängds upprättande, som i övrigt prövas erforderliga.

Yid indrivandet----stadgas särskilt.

74 §.

För att---dess betjänande.

Beslut, som skall underställas Konungens prövning, skall av magistraten,

åtföljt av dess utlåtande, eller, där magistrat ej finnes, av drätselkammaren

insändas till länsstyrelsen, vilken det åligger att överlämna handlingarna,

jämte eget yttrande, till Konungen.

75 §.

Länsstyrelsens godkännande---fem år.

Beslut, som skall underställas länsstyrelsens prövning, bör genom magistraten

och åtföljt av dess utlåtande eller, där magistrat ej finnes, genom

drätselkammaren insändas.

Samtliga av---besluten avse.

Underställt beslut--- — därför uppgivas.

Över vägrad--— hos Konungen.

76 §.

Medlem av---— orättvis grund.

Besvären skola, jämte det överklagade beslutet, ingivas till länsstyrelsen

inom tjugu dagar efter den dag, då stadsfullmäktiges protokoll offentligen

upplästes eller allmän rådstugas protokoll justerades, dagen då det skedde

likväl oräknad. Det åligger klaganden därjämte såväl att vid besvären foga

bevis örn dagen, då sådan uppläsning eller justering ägde rum, som ock

att inom fjorton dagar efter det tiden för besvärens inlämnande utgått till

magistraten eller, där sådan ej finnes, till drätselkammaren ingiva diariiutdrag

över att han besvärat sig.

Försummar klaganden---i verkställighet.

79 §.

För besvärs anförande mot drätselkammares beslut i sådana mål och

ärenden, vilka drätselkammaren på grund av föreskrifter i särskilda författ
-

s. 12 Kontrollera mot PDF

12 Riksdagens skrivelse Nr 267.

ningar har att handlägga, gäller vad i dessa författningar för varje fall finnes

stadgat.

I övrigt gäller om besvärs anförande mot beslut av drätselkammare i stad

med magistrat vad i drätselkammarens reglemente är bestämt. Örn magistratens

överinseende över drätselkammaren sägs i 47 §.

Har drätselkammare i stad utan magistrat meddelat beslut, som ej är av

rent förberedande eller verkställande art, skall vad i 76—-78 §§ är stadgat

äga motsvarande tillämpning; dock skall tiden för talans fullföljande räknas

från den dag, då klaganden erhöll del av beslutet. Utan hinder av förd

klagan må beslutet gå i verkställighet, där icke den prövande myndigheten

annorledes förordnar.

Lag:

om införande av lagen angående ändring i vissa delar av lagen

den 6 juni 1930 om kommunalstyrelse i stad.

Härigenom förordnas, att lagen angående ändring i vissa delar av lagen

den 6 juni 1930 örn kommunalstyrelse i stad skall träda i kraft den 1 januari

1933, dock att lagen beträffande stad, där stadsstyrelse finnes, skall träda i

kraft den 1 januari 1938, såframt icke stadsfullmäktige besluta, att staden

dessförinnan skall övergå till den nya ordningen. Sådant beslut skall avse

tiden från och med den 1 januari året efter beslutets fattande. Anmälan

örn beslutet skall göras hos länsstyrelsen.

Lag:

örn kommunalborgmästare.

Härigenom förordnas som följer:

1 §•

Kommunalborgmästare skall hava avlagt för utövande av domarämbete

föreskrivna kunskapsprov, dock må till kommunalborgmästare utses jämväl

den som av Konungen på grund av annan utbildning eller ådagalagd duglighet

i kommunala värv eller eljest i allmän befattning funnits skickad att

innehava den tjänst, varom är fråga.

2§-

Kommunalborgmästare väljes av stadsfullmäktige eller, där sådana ej

finnas, av allmänna rådstugan. Förordnande å befattningen utfärdas av

länsstyrelsen.

s. 13 Kontrollera mot PDF

Riksdagens skrivelse Nr 267.

13

3 §•

Reglemente för kommunalborgmästaren utfärdas av Konungen efter därom

av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan upprättat

förslag.

I reglementet skola bestämmelser meddelas örn kommunalborgmästarens

tillsättande, samtliga åligganden, avlöning, entledigande, pension och tjänsteförliållanden

i övrigt. Därvid må föreskrivas, att såsom vikarie å kommunalborgmästartjänst

under kortare tid jämväl må förordnas annan än den som

kan utses till kommunalborgmästare.

Ej må annan grund för kommunalborgmästares entledigande stadgas än

a. att han uppnått viss levnadsålder,

b. att han i tjänsten träffats av olycksfall, som finnes för framtiden medföra

oförmåga till tjänstgöring,

c. att han, utan att hava uppnått den för avgång stadgade levnadsåldern,

under en tid av tre på varandra följande år i följd av sjukdom, vanförhet

eller lyte varit ur stånd att tjänstgöra och finnes vara för framtiden oförmögen

till tjänstgöring,

d. att länsstyrelsen funnit skäl föreligga för bifall till framställning av

stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av allmänna rådstugan örn entledigande,

såframt förslag därom väckts av drätselkammaren och med minst

tre fjärdedelar av de i omröstningen deltagandes röster antagits av stadsfullmäktige

eller allmänna rådstugan.

Denna lag skall träda i kraft den 1 juli 1932.

Lag

om överflyttande å kommunalborgmästare av magistrat eller stadsstyrelse

åliggande bestyr.

Härigenom förordnas, att vad i lag eller författning är stadgat med avseende

å magistrat, ledamot av magistrat, stadsstyrelse eller ordförande i

stadsstyrelse skall i stad, där magistrat eller stadsstyrelse ej finnes, äga

tillämpning med avseende å kommunalborgmästare, såvitt ej annat blivit

särskilt stadgat.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

s. 14 Kontrollera mot PDF

14

Riksdagens skrivelse Nr 267.

Lag

om behörighet för kommunalborgmästare att utfärda fattigdomsintyg,

som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken.

Härigenom förordnas, att vad örn behörighet att utfärda sådant intyg om

fattigdom, som omförmäles i 30 kap. 22 § rättegångsbalken, är stadgat beträffande

borgmästaren i stad, där sökanden har sitt hemvist, skall, såframt

i staden magistrat ej finnes, gälla i avseende å kommunalborgmästaren.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

I stad, där stadsstyrelse finnes, skall vad i denna lag föreskrives äga tilllämpning

å stadsstyrelsens ordförande.

Lag

angående ändrad lydelse av 90 och 91 §§ i lagen den 26 november 1920

(nr 796) örn val till riksdagen.

Härigenom förordnas, att 90 och 91 §§ i lagen den 26 november 1920

örn val till riksdagen skola erhålla följande ändrade lydelse:

90 §.

Vad ovan är stadgat i avseende å magistrat skall i stad utan magistrat

i tillämpliga delar gälla örn den valnämnd, som skall finnas för sådan stad.

Valnämnd, som i första stycket sägs, skall bestå av kommunalborgmästaren

i staden såsom ordförande samt två ledamöter jämte suppleanter för

dem, vilka väljas för fyra år av stadsfullmäktige eller, där sådana ej finnas,

av allmänna rådstugan. Valet äger rum å tid, då val till befattningar inom

kommunen eljest anställes. Vad i 33—36 §§ i övrigt är stadgat i avseende

å valnämnd å landet skall äga motsvarande tillämpning beträffande den valnämnd,

varom nu är fråga.

91 §.

Äro i stad flera valdistrikt, skall magistraten eller i stad utan magistrat,

valnämnden för varje valdistrikt utse tre eller fyra personer att såsom magistratens

eller valnämndens deputerade vara valförrättare i distriktet. Av

dessa förer den främste ordet. Protokollet över valförrättningen föres av

den, magistraten eller valnämnden därtill utsett.

s. 15 Kontrollera mot PDF

15

Riksdagens skrivelse Nr 267.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1933.

I stad, där stadsstyrelse finnes, skall vad i avseende å magistrat i lagen

om val till riksdagen är stadgat gälla örn stadsstyrelsen.

Val av ledamöter och suppleanter i valnämnd må äga rum före lagens

ikraftträdande.

Lag

om ändrad lydelse av 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930

(nr 253).

Härigenom förordnas, att 63 § i kommunala vallagen den 6 juni 1930

skall erhålla följande ändrade lydelse:

63 §.

Vad i denna lag stadgas i avseende å magistrat skall i stad utan magistrat

gälla örn den valnämnd, som enligt lagen örn val till riksdagen har att förrätta

val till riksdagens andra kammare för staden.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där

stadsstyrelse finnes, vad i avseende å magistrat i kommunala vallagen stadgas

gälla om stadsstyrelsen.

Lag

örn ändrad lydelse av vissa paragrafer i lagen den 13 juni 1919

(nr 293) örn ordning och villkor för ändring i kommunal

och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 18, 20 och 21 §§ i lagen den 13 juni 1919 örn

ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning, av

vilka lagrum 18 § ändrats genom lag den 6 juni 1930 (nr 257), skola erhålla

ändrad lydelse på sätt nedan angives:

18 §''

Ar nybildad---ävensom kommunalnämnd.

Ar nybildad kommun stad och skall i staden ej finnas magistrat, skall

Konungens befallningshavande inom samma tid förordna person att tjänstgöra

såsom kommunalborgmästare, intill dess sådan varder i vederbörlig

ordning förordnad; och åligger det denne att ofördröjligen hålla allmän råd
-

s. 16 Kontrollera mot PDF

16

Riksdagens skrivelse Nr 267.

stuga för val av ledamöter oell suppleanter i den valnämnd, som enligt

lagen örn val till riksdagen skall finnas för sådan stad.

Skall i---ordning tillsatt.

Ar nybildad---allmän rådstuga.

I nybildad---nästföljande året.

Fullmäktige skola omedelbart efter valet övertaga liandhavandet av de

dem tillkommande uppgifter; oell skola jämväl magistrat, kommunalborgmästare,

valnämnd i stad utan magistrat och kommunala befattningshavare,

som utses före den nya kommunindelningens ikraftträdande, genast träda i

utövning av sina befattningar med befogenhet att vidtaga sådana åtgärder,

som erfordras i anledning av indelningsändringen.

20 §.

Då i anledning av ändring i kommunal indelning röstlängd, som för

kommun upprättats, skall användas inom annan kommun, skall röstlängden

av valnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) i förstnämnda

kommun för ändamålet tillhandahållas vederbörande myndighet i sistnämnda

kommun.

21 §.

Kommunalnämnden eller magistraten (kommunalborgmästaren) i kommun,

som skall helt införlivas med annan kommun eller ingå i ny kommun, skall

före ingången av december månad året närmast innan ändringen träder i

kraft till motsvarande myndighet inom den ökade eller nybildade kommunen

överlämna årets taxeringslängder och hos prövningsnämnden förda

längder angående kommunen.

Skall del — —--angå kommundelen.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där

stadsstyrelse finnes, stadsstyrelsen fullgöra i 20 och 21 §§ omförmälda

bestyr.

Lag

angående ändrad lydelse av 13 § 2 moni. i lagen den 6 juni 1925

(nr 170) om polisväsendet i riket.

Härigenom förordnas, att 13 § 2 mom. i lagen den 6 juni 1925 örn

polisväsendet i riket skall erhålla följande ändrade lydelse:

13 §.

2. Innan annan ordinarie befattningshavare än ordinarie fjärdingsman

tillsättes i polisdistrikt, där polisnämnd finnes tillsatt, skall nämnden hava

s. 17 Kontrollera mot PDF

17

Riksdagens skrivelse Nr 267.

erhållit tillfälle att, efter det polischefen avgivit yttrande angående de sökande,

till länsstyrelsen avgiva sådant yttrande. Finnes polisnämnd icke

tillsatt, skall tillfälle att avgiva yttrande angående de sökande i stället lämnas

i stad magistraten eller, där sådan ej finnes, drätselkammaren samt å

landet vederbörande kommunalförbundsdirektion eller kommunalnämnd.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad, där

stadsstyrelse men ej polisnämnd finnes, stadsstyrelsen lämnas tillfälle att

avgiva i 13 § 2 mom. avsett yttrande.

Lag:

angående ändrad lydelse av 47 § i lagen den 20 juni 1924 (ur 349)

om landsting.

Härigenom förordnas, att 47 § i lagen den 20 juni 1924 örn landsting,

vilket lagrum ändrats genom lag den 28 september 1928 (nr 392), skall erhålla

följande ändrade lydelse:

47 §.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande skola å landet häradsskrivarna,

i städer utan magistrat häradsskrivarna eller de, som eljest verkställa

debitering av utskylder till kronan, samt i städer med magistrat magistraterna

varje år efter slutade taxeringsförrättningar så fort ske kan till

landstingets förvaltningsutskott genom länsstyrelsen insända förteckning,

som för varje kommun summariskt upptager antalet skattekronor och skatteören,

som påförts enligt kommunalskattelagen, särskilt för jordbruksvärde,

särskilt för skogsvärde och särskilt för tomt- och industri värde å jordbruksfastighet,

särskilt för annan fastighet och särskilt för inkomst. Förvaltningsutskottet

låter däröver upprätta sammandrag, upptagande summan för

hela landstingsområdet, samt huru mycket sig belöper å varje kommun.

Denna lag skall träda i kraft den 1 januari 1933.

Bihang till riksdagens protokoll 1932. 14 sami. Nr 267—272.

1204 32 2

s. 18 Kontrollera mot PDF

18

Riksdagens skrivelse Nr 267.

Förordning

om ändrad lydelse av § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars 1922

(nr 130) angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete.

Härigenom förordnas, att § 3 mom. 1 och 2 i förordningen den 31 mars

1922 angående uppbörd av avgifter för försäkringar i riksförsäkringsanstalten

jämlikt lagen örn försäkring för olycksfall i arbete skola erhålla ändrad lydelse

på sätt nedan angives:

§ 3.

Mom. 1. Eiksförsäkringsanstalten skall årligen, i Stockholm till Överståthållarämbetet,

i annan stad med magistrat till magistraten samt i stad

utan magistrat och å landet till häradsskrivaren eller den, som eljest verkställer

debitering av utskylder till kronan, insända särskilt för varje uppbördsdistrikt

upprättad förteckning över de till distriktet hörande arbetsgivare,

av vilka avgift för försäkring skall erläggas i samband med kronouppbörden.

Denna förteckning skall insändas, i Stockholm före den 15 juni

och eljest före juli månads utgång. Förteckningen bör angiva

1) den avgiftspliktiges---erlagd avgift.

Mom. 2. Sedan avgifterna---till riksförsäkringsanstalten.

I stad skola förteckningarna särskilt för varje uppbördsdistrikt i enahanda

ordning, i Stockholm genom överståthållarämbetets och i övriga städer

genom magistratens eller kommunalborgmästarens försorg, hållas de avgiftspliktiga

tillhanda och därefter före december månads utgång till riksförsäkringsanstalten

återställas.

Denna förordning skall träda i kraft den 1 januari 1933, dock skall i stad,

där stadsstyrelse finnes, stadsstyrelsen fullgöra i § 3 mom. 2 andra stycket

omförmälda bestyr.

Stockholm den 13 juni 1932.

Med undersåtlig vördnad.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.