Sök i Ratio Lex

Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående dels utredning rörande en förädling av de statliga järnmalmstillgångarna i Norrbotten och dels underlättande av malmbrytning i vissa gruvor i Norrbotten för inhemsk förädling.

1932-06-06 · 2 sidor, varav 2 med tryckt sidnummer


Så kom texten hit

Maskinläst äldre tryck. Kontrollera mot skanningen innan du använder texten skarpt.

  • Källa: Sveriges riksdag — riksdagens dokument · skanningen (pdf, Kungliga biblioteket)
  • Text: Texten är riksdagens maskinläsning (OCR) av det tryckta riksdagstrycket. Den är inte kontrollerad mot sidbilden och har inte rättats av Ratio Lex; fel förekommer.
  • Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
  • Sidnummer: alla 2 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
  • Om sidnumren: Sidnumret är läst ur sidhuvudet i riksdagens text och visas bara där det står och stämmer med grannsidornas numrering; övriga sidor visas utan nummer.

Varje sida nedan har en egen länk ”Kontrollera mot PDF” till originalet på just den sidan.

Citera

Rskr. 1932:280, Skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner angående dels utredning rörande en förädling av de statliga järnmalmstillgångarna i Norrbotten och dels underlättande av malmbrytning i vissa gruvor i Norrbotten för inhemsk förädling.

Dokumentets text

s. 5 Kontrollera mot PDF

foiksdagens skrivelse Nr 280.

5

Nr 280.

Godkänd av första kammaren den G juni 1932.

Godkänd av andra kammaren den 6 juni 1932.

Riksdagens skrivelse till Konungen, i anledning av väckta motioner

angående dels utredning rörande en förädling av de statliga

järnmalmstillgångarna i Norrbotten och dels underlättande

av malmbrytning i vissa gruvor i Norrbotten för

inhemsk förädling.

(Statsutskottets utlåtande nr 113.)

Till Konungen.

I två inom riksdagen väckta likalydande motioner, 1:118 och 11:204,

har hemställts, att riksdagen ville i skrivelse till Eders Kungl. Maj.t anhålla

om en skyndsam utredning, huruvida och i vilken omfattning en

förädling av de statliga järnmalmstillgångarna i Norrbotten kan vara

för staten och landets näringsliv gagnande, samt i vilka former statens

medverkan lämpligast må kunna ske.

Vidare har i två inom riksdagen väckta likalydande motioner, I: 268

och 11:377, hemställts, att riksdagen ville hos Eders Kungl. Majit anhålla,

att för underlättande av fortsatt malmbrytning vid L. K. A. B:s gruvor

i Kiruna och Malmberget Eders Kungl. Majit måtte med bolaget enligt

bestämmelserna i 1927 års malmavtal eller på andra grunder träffa

överenskommelse örn brytning och uppläggande för statens räkning exempelvis

i Luleå hamn av lämplig kvantitet fosforren järnmalm och stig,

eventuellt även apatit, att tillhandahållas till nedsatt eller självkostnadspris

åt svenska förädlare, som anmäla sig.

Uti två likalydande, vid 1930 års riksdag väckta motioner, 1:28 och

II; 73, hade hemställts, att riksdagen måtte besluta att i skrivelse till Eders

Kungl. Majit anhålla om utredning angående möjligheterna att utnyttja

statens gruvegendom i Västerbotten och att Eders Kungl. Majit måtte

därefter för riksdagen framlägga förslag i iirendet.

I anledning därav anförde riksdagen i sin skrivelse nr 400, att riksdagen

i likhet med motionärerna ansåge, att en förnyad utredning rörande

fyndigheterna i Västerbottens län borde komma till stånd. I främsta

rummet syntes denna höra avse erhållande av en möjligast uttömmande

kännedom rörande malmtillgångarnas sammansättning och br.vt
Bihang

lill riksdagens protokoll 19:12. 14 sami. Nr 277—280. 2

s. 6 Kontrollera mot PDF

6

Riksdagens skrivelse Nr 280.

ningsvärde samt angående de med en eventuell drift sammanhängande

frågorna om kapitalinvestering, transportförhållanden, avsättningsmöjligheter

o. s. v. Vidare syntes en plan böra utarbetas angående själva

formen för fyndigheternas utnyttjande.

Under åberopande av vad sålunda anförts, anhöll riksdagen om utredning

angående statens gruvegendom i Västerbotten, ävensom rörande

förutsättningarna och formen för utnyttjandet av denna egendom samt

att Eders Kungl. Majit måtte därefter framlägga förslag i ärendet.

De skäl, som åberopats till stöd för den sålunda begärda utredningen, synas

riksdagen tala för, att densamma även kommer att omfatta andra

malmtillgångar — sålunda icke blott järnmalmen — i Norrbotten, och riksdagen

finner sig för sin del böra gå än längre och anser sålunda, att utredningen

bör utsträckas även till andra delar av landet, där malmfyndigheter

äro till finnandes. Såsom motionsvis framhållits, kräver den nuvarande

stagnationen av malmexporten, gruvarbetarebefolkningens arbetslöshet

och den fortgående importen av järn, att undersökning verkställes,

huruvida icke en ökad inhemsk järnmalmsförädling kan komma

att bliva ur skilda synpunkter fördelaktig och lönande. Riksdagen vill

härvid särskilt erinra örn de nya järnframställningsmetoder, som under

senare tid framvuxit. Det torde också böra beaktas, att en större produktion

av tackjärn och järnsvamp i Norrland skulle innebära ett ökat

utnyttjande av såg- och skogsavfall, en bättre skogsvård med stadigvarande

arbetstillfällen för skogsbefolkningen samt ökad användning av

Norrlands stora vattenkraftstillgångar. I den mån härvidlag produktionskostnaderna

kunna hållas nere på en nivå, som befrämjar ökad tillverkning

och export av kvalitetsstålvaror, kan det bliva möjligt att täcka

den brist i vår handelsbalans, som uppstått, bland annat, genom den numera

starkt minskade malmexporten.

Vid den utredning, riksdagen sålunda finner böra äga rum, torde ock

de synpunkter, som framförts till stöd för det i motionerna 1:268 och

II: 377 gjorda yrkandet, komma att vinna beaktande.

Under åberopande av det anförda får riksdagen alltså anhålla, att

Eders Kungl. Majit måtte låta verkställa en skyndsam utredning, huruvida

och i vilken omfattning en förädling inom landet av de statliga

malmtillgångarna kan vara för staten och landets näringsliv gagnande

samt i vilka former statens medverkan härtill lämpligast må kunna äga

rum, och därefter för riksdagen framlägga det förslag i ärendet, vartill

utredningen må föranleda.

Stockholm den G juni 1932.

Med undersåtlig vördnad.

3 218 94. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1932.

Doktrin

Inga kända hänvisningar i SvJT, FT eller JT.